1606-25

Sökord Resning · Företrädaransvar · Friande brottmålsdom

Fråga om resning.

meddelat i Stockholm den 8 maj 2026

AA Ombud: Jur.kand. Therese Walerholt Walerholt Law AB Kommendörsgatan 2 114 48 Stockholm

Resning

Högsta förvaltningsdomstolen avslår ansökan om resning.

1 Förvaltningsrätten i Stockholm avslog den 11 februari 2021 en ansökan om företrädaransvar avseende AA (mål nr 26165-20). Skatteverket överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm, som den 6 december 2021 ändrade förvaltningsrättens dom och förklarade att AA i sin roll som företrädare för det bolag han ägt och varit legal företrädare för agerat i vart fall oaktsamt genom att inte se till att skatten betalades i rätt tid. Han förklarades därmed solidariskt med bolaget skyldig att betala vissa skatter och avgifter till staten (mål nr 2779-21). Domstolen visade målet åter till förvaltningsrätten för prövning av om det fanns särskilda skäl för befrielse från betalningsansvar. 2. Förvaltningsrätten fann i dom den 28 februari 2022 att det inte kommit fram några särskilda skäl för att till någon del befria AA från betalningsskyldigheten (mål nr 33641-21). 3. AA överklagade domen till kammarrätten som avslog överklagandet (mål nr 2290-22).

4 AA ansöker om resning i Kammarrätten i Stockholms mål nr 2779-21 och 2290-22 samt anför följande. Sedan kammarrättens avgöranden har han friats från straffrättsligt ansvar avseende bl.a. grovt skattebrott hänförligt till samma händelseförlopp som legat till grund för Skatteverkets ansökan om företrädaransvar. Tingsrätten har bedömt att han ovetandes registrerats som styrelseledamot i bolaget och att han inte haft någon faktisk kontroll över detsamma. Tingsrätten har dessutom funnit att en annan person haft tillgång till hans e-legitimation och utfört ekonomiska transaktioner i hans namn. Den tekniska bevisningen i brottmålet ger mycket starkt stöd för att det är denna person som också lämnat in bolagets skattedeklarationer som ligger till grund för betalningsskyldigheten.

5 Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. 6. En förutsättning för att resning ska kunna beviljas till följd av att det framkommit nya omständigheter eller bevis är att sökanden haft giltig ursäkt för att inte åberopa omständigheten eller beviset i det ordinarie förfarandet (jfr HFD 2024 not. 18 och HFD 2015 not. 69). 7. En legal företrädare för ett bolag kan bli betalningsskyldig om han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala skatter och avgifter. Enligt 8 kap. 43 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ett bolag för registrering i aktiebolags-registret till Bolagsverket anmäla bl.a. vem som utsetts till styrelseledamot och av vilka bolagets firma tecknas. En ledamot av ett bolags styrelse har ansvar för bolagets skötsel även om uppdraget är av formell art och den dagliga verksamheten omhändertas av annan (HFD 2015 not. 47). 8. Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten har funnit att AA var legal företrädare för bolaget under den aktuella perioden. Bedömningen grundades bl.a. på att han var registrerad som ensam styrelseledamot och firmatecknare samt att han enligt bolagsstämmoprotokoll ägde samtliga aktier i bolaget. Han har även lämnat bolagets skattedeklarationer. 9. Redan i kammarrätten invände AA att han inte i realiteten företrätt bolaget, att han blivit vilseledd i samband med ett tänkt bolagsköp, att någon annan hade använt hans uppgifter och att han av misstag signerat deklarationer samt att han saknat insyn i bolagets ekonomi. AA anförde därutöver i yttrande att det fanns en polisutredning som bl.a. skulle visa att någon annan använt hans e-legitimation. Något underlag till stöd för sina uppgifter lämnades dock inte in till kammarrätten, trots att han bereddes tillfälle att göra det. 10. Av den brottmålsdom som nu åberopas framgår bl.a. att den tekniska bevisningen ger stöd för att en nära anhörig till AA har haft tillgång till och signerat bl.a. deklarationerna med AAs e-legitimation samt att han ovetandes har satts in som styrelseledamot i bolaget. Det har därmed inte ansetts bevisat att AA haft uppsåt till skattebrotten trots att det enligt tingsrätten inte kan förutsättas att AAs e-legitimation har använts helt utan hans medgivande. 11. AA har lämnat uppgiften att den anhörige hade tillgång till hans e-legitimation först under brottmålsprocessen, dvs. efter det att kammarrättens dom fått laga kraft, trots att uppgiften rör ett förhållande som han kände till redan under den ordinära processen. Det har inte framkommit att AA haft giltig ursäkt att inte åberopa den omständigheten i det ordinarie förfarandet. 12. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening innebär varken det som AA nu har anfört eller vad som i övrigt framgår av brottmålsdomen att det är sannolikt att utgången skulle ha blivit en annan om kammarrätten tagit del av bevisningen. 13. Av det sagda följer att det inte finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Ansökan om resning ska därför avslås.

I avgörandet har deltagit justitieråden Margit Knutsson, Leif Gäverth och Karin Attorps. Föredragande har varit justitiesekreteraren Gustav Svensk.