1671-25
Beslut i mål om resning
meddelat i Stockholm den 24 april 2026
NGG Nordic Ltd, 502081-1419 Ombud: Advokaterna Erik Ficks och Björn Johansson Heigis samt jur.kand. Elias Olsson Roschier Advokatbyrå AB Box 7358 103 90 Stockholm
Resning
Högsta förvaltningsdomstolen avslår ansökan om resning.
1 Spelinspektionen beviljade i november 2018 NGG Nordic Ltd (bolaget) licens för att tillhandahålla kommersiellt onlinespel och vadhållning enligt spellagen (2018:1138). I juni 2019 beslutade Spelinspektionen att meddela bolaget en varning och påförde samtidigt bolaget en sanktionsavgift på 19 miljoner kr för vissa överträdelser av spellagens bestämmelser. Sanktionsavgiften beräknades med utgångspunkt i en uppskattning av bolagets bruttoomsättning 2019. 2. Bolaget överklagade till Förvaltningsrätten i Linköping som delvis biföll överklagandet och ändrade beslutet på så sätt att sanktionsavgiften bestämdes till 14 miljoner kr. Förvaltningsrätten ansåg att beräkningen av sanktions-avgiften skulle göras med utgångspunkt i bolagets faktiska bruttoomsättning 2019. 3. Bolaget överklagade till Kammarrätten i Jönköping som avslog överklagandet (mål nr 92-21). Bolaget överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 1246-22). Högsta förvaltningsdomstolen beslutade den 6 februari 2023 att inte meddela bolaget prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande stod därmed fast. 4. Den 22 februari 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen prövnings-tillstånd i ett annat mål om varning och sanktionsavgift enligt spellagen. Det målet avgjordes den 9 maj 2023 (HFD 2023 ref. 25). Högsta förvaltnings-domstolen fann i det målet att uttrycket omsättning i spellagen avser vad som enligt god redovisningssed utgör licenshavarens nettoomsättning från den licenspliktiga verksamheten. Underinstansernas avgöranden upphävdes i den del de avsåg sanktionsavgift och målet återförvisades till Spelinspektionen för förnyad handläggning.
5 NGG Nordic Ltd ansöker om resning, i första hand i Kammarrätten i Jönköpings mål nr 92-21, och i andra hand i Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 1246-22. Bolaget anför följande.
6 Kammarrätten har tillämpat den materiella rätten på ett uppenbart felaktigt sätt. Trots att frågan avsåg repressiv myndighetsutövning och var av oerhörd ekonomisk betydelse, underlät kammarrätten både att adressera de tolkningsdata som talade för bolagets ståndpunkt och att utveckla de skäl som stödde domstolens ställningstagande. I en sådan situation bör det finnas utrymme att rätta till domen genom resningsinstitutet. 7. Högsta förvaltningsdomstolen begick ett grovt fel eller grovt förbiseende när den inte meddelade s.k. följd-pt med anledning av bolagets överklagande av kammarrättens avgörande i målet. Det överklagade avgörandet innebar att bolaget påfördes en avsevärt högre sanktionsavgift än lagen tillåter. Den grundlagsförankrade likabehandlingsprincipen bör beaktas på så sätt att den tillförsäkrar principens genomslag vid tillämpningen av bestämmelsen om prövningstillstånd. Det är särskilt viktigt att lika fall behandlas lika på en reglerad marknad, där aktörers möjligheter att konkurrera med varandra är kraftigt begränsade. Det gäller särskilt när staten konkurrerar på marknaden genom helägda bolag.
8 Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. 9. Av 36 § framgår att prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltnings-domstolen (prejudikatdispens) eller om det finns synnerliga skäl till en sådan prövning, såsom om det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (extraordinär dispens). Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål får prövningstillstånd meddelas även i övriga mål (s.k. följd-pt).
10 Av den resningspraxis som har utvecklats i fråga om ansökningar om resning som grundar sig på uppfattningen att den rättstillämpning som ligger till grund för ett avgörande strider mot lag, följer att en resning förutsätter att rättstillämpningen uppenbart strider mot lag, dvs. att rättstillämpningen klart och oemotsägligt framstår som oriktig. Huvudregeln är att bedömningen av frågan ska göras utifrån förhållandena när avgörandet meddelades. Ny eller ändrad praxis anses inte utgöra skäl för resning (se t.ex. RÅ 2010 ref. 61 och HFD 2020 ref. 53). 11. Högsta förvaltningsdomstolen anser att kammarrättens tolkning och tillämpning av uttrycket omsättning i spellagen inte framstår som klart och oemotsägligt oriktig. Det förhållandet att kammarrätten inte utvecklade skälen ytterligare och att Högsta förvaltningsdomstolen därefter i rättsfallet HFD 2023 ref. 25 slog fast att uttrycket omsättning ska tolkas på ett annat sätt än vad kammarrätten gjort, utgör inte skäl för resning. Vad bolaget anfört i övrigt innebär inte heller att det finns skäl för resning i kammarrättens mål.
12 Bestämmelsen i 36 § förvaltningsprocesslagen om följd-pt har visserligen motiverats av rättviseskäl men den är fakultativ vilket innebär att domstolen har ett skönsmässigt utrymme att – utifrån en avvägning av omständigheterna i det enskilda fallet – avgöra om prövningstillstånd ska meddelas eller inte. Att bestämmelsen inte tillämpas utgör inte ett rättegångsfel eller en uppenbart lagstridig rättstillämpning (HFD 2020 ref. 53, jfr NJA 2019 s. 501). 13. Att Högsta förvaltningsdomstolen inte meddelade prövningstillstånd med anledning av bolagets överklagande utgör således varken ett rättegångsfel eller en uppenbart lagstridig rättstillämpning. Vad bolaget anfört i övrigt innebär inte heller att det finns synnerliga skäl för resning i Högsta förvaltningsdomstolens mål. 14. Ansökan om resning ska alltså avslås.
I avgörandet har deltagit justitieråden Linda Haggren, Per Classon, Ulrik von Essen, Mathias Säfsten och Johanna Mihaic. Föredragande har varit justitiesekreteraren Eveline Gewert.