HFD 2025 not. 46

Sökord Förhandsbesked om inkomstskatt · Förhandsbesked undanröjt och avvisat

Skatterättsnämndens förhandsbesked har undanröjts och ansökningen avvisats då det inte ansetts finnas ett sådant allmänt intresse av ett snabbt avgörande som innebär att det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 december 2025 följande beslut (mål nr 3990-25).

1 En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnade av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål.

2 Utbetalningar från vissa stiftelser beskattas som periodiskt understöd i inkomstslaget tjänst. Det gäller i fråga om utbetalningar eller förmåner från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, till vissa familjer eller till bestämda personer (s.k. familjestiftelser). Det gäller såväl när utbetalningar och förmåner görs från svenska stiftelser av sådant slag som när dessa härrör från utländska företeelser av motsvarande slag.

3 G.M. är förmånstagare till en trust som har bildats i enlighet med lagstiftningen i Nya Zeeland. Han ansökte om förhandsbesked för att få svar på om trusten kan anses motsvara en svensk familjestiftelse och överföringar från trusten till honom därmed utgör periodiskt understöd som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Om trusten inte kan anses motsvara en svensk familjestiftelse, önskade han få veta om det innebär att han löpande ska beskattas för sin andel av inkomsterna från tillgångarna i trusten med följden att överföringar från trusten till honom kan göras utan skattemässiga effekter för honom. Han ville i sådant fall även få veta hur hans andel av inkomsterna från tillgångarna i trusten ska bestämmas.

4 I ansökan ställde G.M. även frågor om bedömningen av samma skatterättsliga frågor när det gäller en stiftelse som har bildats i enlighet med lagstiftningen i Liechtenstein.

5 Vid tiden för ansökan var G.M. bosatt i Storbritannien. I ansökan uppgav han att han avsåg att bosätta sig i Sverige och att han bedömde att han i och med det skulle bli obegränsat skattskyldig här.

6 Skatterättsnämnden bedömde att trusten inte motsvarar en svensk familjestiftelse och att utbetalningar från den inte utgör periodiskt understöd. Nämnden ansåg vidare att G.M. löpande ska beskattas för sin andel av inkomsterna från tillgångarna i trusten, och att överföringar från trusten till G.M. kan göras utan skattemässiga effekter för honom. Frågan om hur andelen av inkomsterna av trustens tillgångar ska bestämmas avvisades eftersom den frågan enligt nämnden inte lämpade sig för en prövning inom ramen för ett förhandsbesked. När det gäller stiftelsen i Liechtenstein ansåg Skatterättsnämnden att den motsvarar en svensk familjestiftelse och att utbetalningar från den ska beskattas enligt vad som gäller för periodiskt understöd.

7 Skatteverket yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen, när det gäller de frågor som Skatterättsnämnden har prövat rörande trusten, ska ändra förhandsbeskedet och förklara att trusten motsvarar en svensk familje­stiftelse och att utbetalningar från den till G.M. ska beskattas som periodiskt understöd.

8 G.M. anser att förhandsbeskedet ska fastställas i den överklagade delen.

9 Enligt 5 § första stycket lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor får, efter ansökan av en enskild, förhandsbesked lämnas i en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

10 Av 12 § första stycket framgår att Skatterättsnämnden ska avvisa ansökan om nämnden med hänsyn till ansökans innehåll finner att förhandsbesked inte bör lämnas.

11 Förhandsbeskedsinstitutet innebär för den skattskyldige en möjlighet att i förväg få besked om de skattemässiga konsekvenserna av en framtida transaktion eller olika handlingsalternativ som han eller hon står inför (se t.ex. HFD 2014 ref. 74 och HFD 2015 ref. 78).

12 Som skäl för att förhandsbesked skulle lämnas uppgav G.M. till Skatterättsnämnden att svaren på frågorna är av stor betydelse för att förutse hans beskattningssituation efter en flytt till Sverige. Han uppgav vidare att beslut och överväganden om när i tiden flytten skulle genom­föras, samt planeringen av betalningsströmmar i tiden före och efter att han blivit obegränsat skattskyldig i Sverige, var beroende av svaren på de ställda frågorna.

13 Av inhämtade uppgifter från folkbokföringen framgår att G.M. invandrade till Sverige innan Skatterättsnämnden hade meddelat sitt beslut. Det visar enligt Högsta förvaltningsdomstolen att svaren på de ställda frågorna inte har varit av den betydelse för G.M:s ställningstagande rörande när flytten till Sverige skulle genomföras som han uppgett. G.M. har i Högsta förvaltningsdomstolen också bekräftat sin flytt till Sverige och att förhandsbeskedet därmed inte längre är av vikt för honom.

14 Förhandsbesked kan också meddelas om det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. En förutsättning för att förhandsbesked ska lämnas på den grunden är att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande (HFD 2015 ref. 78). I andra fall bör prejudikatbildningen på skatteområdet, liksom på andra rättsområden, ske genom rättslig argumentation och bedömningar i skilda domstolsinstanser (HFD 2018 ref. 3).

15 När det gäller de frågor som omfattas av överklagandet, anser Högsta förvaltningsdomstolen att det inte finns ett sådant allmänt intresse av ett snabbt avgörande som innebär att det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas i detta fall.

16 Mot den bakgrunden ska förhandsbeskedet undanröjas i den del det har överklagats och ansökan avvisas i den delen.

Högsta förvaltningsdomstolen undanröjer Skatterättsnämndens förhands­besked i den del det har överklagats och avvisar ansökan i denna del.

I avgörandet deltog justitieråden Ståhl, von Essen, Nilsson, Säfsten och Mihaic. Föredragande var justitiesekreteraren Emma Annelund.

Frågorna 1 a-c: Trusten motsvarar inte en svensk familjestiftelse och utbetalningar utgör inte periodiskt understöd. Överföringar från trusten kan göras till G.M. utan skattemässiga effekter för honom.

G.M. ska löpande beskattas för sin andel av inkomsterna från tillgångarna i trusten.

Fråga 2 a: Stiftelsen motsvarar en svensk familjestiftelse och utbetal­ningar beskattas enligt vad som gäller för periodiskt understöd.

Beslut: Ansökan avvisas såvitt avser fråga 1 d.

Morning Star Trust – frågorna 1 a–d

Parterna är ense om att trusten, sett endast till trusturkunden, motsvarar en svensk familjestiftelse. Det finns till exempel en viljeförklaring av bildaren att skapa en stiftelseliknande företeelse med visst ändamål beträffande en förmögenhet. Vidare är trusten efter stiftarens död oåterkallelig och förmögenheten har avskilts från dennes övriga förmögenhet och förvaltas självständigt av förvaltaren.

Skatterättsnämnden delar parternas uppfattning i detta avseende. Frågan är då om lagstiftningen i Nya Zeeland föranleder någon annan bedömning av om trusten motsvarar en svensk familjestiftelse.

I trusturkunden hänvisas till lagstiftningen och det föreskrivs till exempel att rättigheter enligt urkunden ska tolkas i enlighet med denna lagstiftning. Av större betydelse är emellertid att det i lagen anges att förvaltaren, under vissa förutsättningar, måste avsluta förvaltningen av trusten och dela ut all egendom till förmånstagarna på sätt som denna krets gemensamt är överens om.

Denna för förvaltaren tvingande bestämmelse innebär på ett övergripande plan att förmögenheten inte kan anses förvaltas självständigt av förvaltaren. För svenska familjestiftelser finns inte motsvarande reglering. Denna skillnad måste i sig anses vara så betydande att trusten inte kan anses motsvara en svensk familjestiftelse.

Med detta som utgångspunkt följer att G.M. ska beskattas löpande för sin andel av inkomsterna från tillgångarna i trusten och att han kan begära utbetalning från trusten utan inkomstbeskattning.

Vad gäller frågan om G.M:s andel av inkomsterna från tillgångarna i trusten är detta enligt Skatterättsnämndens mening främst en utrednings- och bevisfråga som inte lämpar sig att pröva inom ramen för ett förhandsbesked. Ansökan i denna del ska därför avvisas.

Kamona Foundation – frågorna 2 a–d

Enligt G.M. har de tillgångar som omfattas av stiftelsens stadgar inte i tillräcklig utsträckning avskilts från stiftaren, som han menar är Forum Trust reg. Det hänvisas i denna del till ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2018 ref. 11) där utgångspunkten var att stiftaren hade tillfört en trust viss egendom.

I detta fall är det fråga om egendom som tillförts stiftelsen av G.M:s far, alltså någon annan än den som G.M. menar är stiftare. Stiftelsen anges dock ha förvärvats av G.M:s far i enlighet med den ordning som vid tidpunkten gällde för stiftelser i Liechtenstein. Det blir då mest ändamåls­enligt att pröva om avskiljande har skett gentemot honom.

Stiftelsens stadgar ger inte uttryck för något annat än att det är stiftelsens styrelse som självständigt har att förvalta dess tillgångar och besluta om och när utbetalningar ska göras till förmånstagare. Skatterätts­nämnden uppfattar inte att föreskrifterna, daterade den 10 oktober 2001, som finns beträffande G.M:s far respektive hans arvingar, innebär någon ändring i den ordningen. Att det även med detta tillägg till urkunden är styrelsen som ytterst och slutligen beslutar om utbetalningar till förmåns­tagarna framgår också av det intyg som getts in i ärendet.

Med en sådan tolkning av stiftelsens stadgar framgår det av underlaget i ärendet att det som tillförs stiftelsen har avskilts i förhållande till förmånstagarna. Även i övrigt är det Skatterättsnämndens uppfattning att stiftelsen uppfyller de grundläggande krav som gäller för en svensk familjestiftelse.

Av bedömningen ovan följer att utbetalningar från stiftelsen till G.M. ska beskattas enligt vad som gäller för periodiskt understöd.

Med hänsyn till svaret på fråga 2 a förfaller frågorna 2 b–d.

Sundin och Östman Johansson var skiljaktiga och anförde:

Sett endast till urkunden motsvarar trusten, vilket parterna är överens om, en svensk familjestiftelse. Frågan är om lagstiftningen i Nya Zeeland föranleder någon annan bedömning.

Enligt sökandens beskrivning av denna är förvaltaren skyldig att beakta samtliga förmånstagares ståndpunkt innan förvaltaren utövar sin dispositionsrätt. Vidare uppges att lagstiftningen ger en rätt för samtliga förmånstagare att enhälligt begära att trusten avslutas och att trust­egendomen betalas ut enligt en av dem bestämd fördelning.

Även om förmånstagarna tillsammans har vissa förfogandemöjligheter över tillgångarna i trusten är de inte så långtgående att tillgångarna inte kan anses varaktigt avskilda. Det är enligt vår uppfattning fortfarande fråga om en självständig förmögenhetsbildning. Vi anser därför att fråga 1 a ska besvaras så att trusten motsvarar en svensk familjestiftelse och utbetalningar från trusten ska beskattas som periodiskt understöd. Frågorna 1 b-d förfaller.