HFD 2025 ref. 21

Sökord LSS · Korttidstillsyn

En person som avslutat sina studier på en gymnasieskola och i stället fullgör sin gymnasieutbildning på folkhögskola kan ha rätt till korttidstillsyn enligt 9 § 7 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 april 2025 följande dom (mål nr 6092-24).

1 En person som omfattas av personkretsen i 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har möjlighet att ansöka om olika insatser enligt lagen. En av insatserna är korttids­tillsyn som ges till skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov.

2 L.T.W. var 18 år och tillhörde personkretsen i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade när han ansökte om insatsen korttidstillsyn. Han hade avslutat sina studier vid en gymnasieskola men avsåg att fortsätta studera på gymnasienivå på folkhögskola. Helsingborgs kommun avslog hans ansökan med motiveringen att han inte hade rätt till insatsen efter avslutade studier vid en gymnasieskola då han inte längre ansågs vara en skolungdom.

3 Sedan L.T.W. överklagat beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö upphävde domstolen beslutet och återförvisade målet till kommunen för fortsatt handläggning. Förvaltningsrätten konsta­terade att det inte finns någon definition av begreppet skolungdom i lagen. L.T.W. var dock i reguljär ålder för studier vid gymnasie­skola. Domstolen ansåg att den omständigheten att L.T.W. skulle läsa sitt fjärde år av gymnasiestudier vid folkhögskola i sig inte innebar att han inte skulle vara en skolungdom enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Förvaltningsrätten åter­förvisade målet till kommunen för utredning av om övriga förut­sättningar för korttidstillsyn var uppfyllda.

4 Helsingborgs kommun överklagade till Kammarrätten i Göteborg som instämde i förvaltningsrättens bedömning och avslog överklagandet.

5 Helsingborgs kommun yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens och förvaltningsrättens avgöranden samt fastställer kommunens beslut. Kommunen anför följande. Korttids­tillsyn är en insats som kan ges från 13 års ålder så länge som den enskilde är att betrakta som skolungdom. L.T.W. har avslutat sina studier på gymnasieskola för att i stället läsa på folkhögskola. Även om han är i en sådan ålder där det är möjligt att läsa på gymnasie­skola och kursinnehållet i det aktuella fallet motsvarar gymnasie­nivå är folkhögskola en utbildningsform som vänder sig till vuxna. Han kan därför inte längre anses vara en skolungdom.

6 L.T.W. anser att överklagandet ska avslås.

7 Socialstyrelsen, som yttrat sig i målet, anför sammanfattnings­vis att en ungdom som studerar för att komplettera ofullständiga betyg från en tidigare genomförd utbildning på gymnasienivå fram till i vart fall 23 års ålder bör kunna betraktas som skolungdom vid tillämpningen av lagen om stöd och service till vissa funktions­hindrade.

8 Sveriges Kommuner och Regioner, som yttrat sig i målet, anser att mycket talar för att en enskild som har fullföljt och avslutat sin gymnasieutbildning vid en gymnasieskola inte uppfyller förut­sättningarna för att beviljas insatsen korttidstillsyn.

9 Enligt 7 § första stycket lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har personer som anges i 1 § rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1–9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte till­godoses på annat sätt. Av 7 § andra stycket framgår att den enskilde genom insatserna ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.

10 En av insatserna för särskilt stöd och särskild service är enligt 9 § 7 korttids­tillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov.

11 Det finns ingen definition av begreppet skolungdom i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller i dess förarbeten. Av 15 kap. 5 § första stycket skollagen (2010:800) framgår att gymnasieskolan ska vara öppen för ungdomar som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalender­halvåret det år de fyller 20 år eller, i vissa fall, 21 år.

12 Av förarbetena till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår att insatsen korttidstillsyn syftar till att tillförsäkra ungdomar som har förvärvsarbetande föräldrar och som av olika skäl inte klarar sig själva före eller efter skoldagen eller under skollov en trygg situation och en meningsfull sysselsättning under sådan tid (prop. 1992/93:159 s. 78 f.). Behovet av tillsyn torde enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening vara likartat oavsett om ungdomen fullgör sin gymnasieutbildning vid gymnasieskola eller vid folkhögskola. Valet av skolform bör således inte i sig påverka rätten till insatsen korttidstillsyn.

13 Helsingborgs kommun har nekat L.T.W., som vid besluts­tillfället var 18 år gammal, korttidstillsyn enbart med motiveringen att han efter avslutade studier vid en gymnasieskola inte längre ansågs vara en skolungdom. Som framgått anser Högsta förvalt­ningsdomstolen att det inte finns fog för den slutsatsen. Över­klagandet ska därför avslås.

Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.

I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Knutsson, Askersjö, von Essen och Nilsson. Föredragande var justitiesekreteraren Hedvig Areskoug.

Det är ostridigt att L.T.W. tillhör personkretsen i 1 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Frågan i målet är om L.T.W. är att anses som skolungdom enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är L.T.W. som ska göra sannolikt att han har rätt till den sökta insatsen.

Det ska först konstateras att det inte finns någon definition av begreppet skolungdom i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det ska även konstateras att L.T.W. är 18 år gammal och kommer att vara 19 år under det kommande skolåret. Han är därmed i reguljär ålder för studier vid gymnasieskola i enlighet med 15 kap 5 § skollagen (2010:800).

Nämnden motiverar sitt beslut med att L.T.W. avslutat sina gymnasiestudier. I överklagandet uppger L.T.W. att han har avlutat sina studier vid den skola han läst sina tre första år av gymnasiestudier vid, men att han ska fortsätta med ett fjärde år av gymnasiestudier vid en folk­högskola eftersom han inte avslutat alla sina kurser. Nämnden har inte ifrågasatt dessa uppgifter.

Förvaltningsrätten anser inte att den omständighet att L.T.W. kommer att läsa sitt fjärde år av gymnasiestudier vid en folkhögskola i sig innebär att han inte skulle vara skolungdom enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det har inte heller framkommit något annat skäl för att L.T.W. inte ska anses vara en skolungdom under sitt fjärde år av gymnasiestudier.

Målet ska därför återförvisas till nämnden för utredning av om övriga förutsättningar för korttidstillsyn utanför det egna hemmet är uppfyllda.

– Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet och återförvisar målet till Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun för fortsatt handläggning.

Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att den om­ständig­heten att L.T.W. kommer att läsa sitt fjärde år av gymnasiestudier vid en folkhögskola i stället för en gymnasieskola inte medför att han upphör att vara en skolungdom. Detta tillsammans med hans ålder innebär att L.T.W. ska anses vara en skolungdom enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Överklagandet ska därför avslås.

– Kammarrätten avslår överklagandet.