HFD 2026 ref. 4

Sökord Socialförsäkringsbalken · Sjukpenning

En verksamhet ska inte anses vara i ett uppbyggnadsskede i den mening som avses i 25 kap. 7 a § första stycket socialförsäkringsbalken när verksamheten påbörjas i ett aktiebolag som sedan längre tid tillbaka än 36 månader är registrerat hor Skatteverket, även om det är fråga om en ny verksamhet i förhållande till den som tidigare har bedrivits i aktiebolaget.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 februari 2026 följande dom (mål nr 3034-24).

1 Föräldrapenning är en socialförsäkringsförmån som lämnas för vård av barn. Ersättning lämnas på sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå. För att kunna få föräldrapenning på sjukpenning­nivå, som är den högsta ersättningen, krävs att det kan fastställas en sjukpenninggrundande inkomst för föräldern.

2 Den sjukpenninggrundande inkomsten är som utgångspunkt den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. I vissa fall beräknas den emellertid på annat sätt. För en försäkrad som startar ett företag i t.ex. aktiebolagsform bestäms den sjukpenninggrundande inkomsten till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Detta gäller under 36 månader (uppbyggnads­skedet), räknat från den månad då verksamheten registrerades hos Skatteverket. Bestämmelsen har tillkommit i syfte att öka trygg­heten för försäkrade som vill starta företag, eftersom många företagare under verksamhetens uppbyggnadsskede endast har möjlighet att ta ut en liten lön eller ingen lön alls och därför, om regeln inte hade funnits, skulle ha ett svagt eller inget försäkrings­skydd alls.

3 För att få föräldrapenning på sjukpenningnivå krävs vidare att föräldern under minst 240 dagar före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen skulle ha haft rätt till en sjukpenning som överstiger 180 kr om dagen (240-dagarsvillkoret).

4 Försäkringskassan beviljade under september 2022 M.M. föräldrapenning på grundnivå. Som skäl för beslutet angavs att hon inte hade rätt till ersättning på sjukpenningnivå eftersom 240‑dagarsvillkoret inte var uppfyllt. Inom denna tidsperiod hade M.M. under en period varit tjänstledig utan lön från sitt arbete för att påbörja en egen företagsverksamhet. Hon hade inte haft någon inkomst från den verksamheten. Verksamheten bedrevs i ett aktie­bolag som var registrerat hos Skatteverket sedan december 2017 och Försäkringskassan ansåg därför att det inte kunde anses befinna sig i ett uppbyggnadsskede. Det förhållandet att M.M:s verksamhet var av annat slag – bl.a. tillverkning, marknadsföring och åter­försäljning av livsmedel – än den som tidigare hade bedrivits i bolaget – försäljning av juridiska tjänster och system samt utbildnings- och konferensverksamhet – föranledde ingen annan bedömning.

5 Både Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm avslog M.M:s överklaganden dit. Domstolarna gjorde i huvudsak samma bedömning som Försäkringskassan.

6 M.M. yrkar att hon ska beviljas föräldrapenning på sjukpenningnivå och anför följande. När hon påbörjade sin verksamhet i aktiebolaget registrerade hon ett särskilt företagsnamn och en ny verksamhetskod. Den tidpunkt då hon gjorde detta, oktober 2021, borde utgöra utgångspunkten för att bestämma uppbyggnadsskedet.

7 Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås.

8 Prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen får enligt 36 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga).

9 Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd såvitt avser frågan om en verksamhet kan anses vara i ett uppbyggnadsskede när verksamheten påbörjas i ett aktiebolag som sedan längre tid tillbaka än 36 månader är registrerat hos Skatte­verket.

10 Frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt har förklarats vilande.

11 Enligt 25 kap. 7 a § första stycket socialförsäkringsbalken ska för en försäkrad som har inkomst av anställning, bedriver närings­verksamhet i aktiebolagsform och som är företagare i den mening som avses i 2 kap. 6 och 7 §§ lagen (2024:506) om arbetslöshets­försäkring, under en tid om 36 månader räknat från den månad då anmälan för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har gjorts eller borde ha gjorts (uppbyggnadsskedet), den sjukpenninggrundande inkomsten av anställningen i aktie­bolaget beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

12 I 7 kap. 1–1 b §§ skatteförfarandelagen anges vem som ska registreras hos Skatteverket och i 2–4 §§ finns regler om anmälan för registrering. Enligt 2 § första stycket ska den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten påbörjas eller övertas.

13 Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen ska ta ställning till är om det förhållandet att en ny verksamhet påbörjas i ett aktiebolag som redan är registrerat hos Skatteverket innebär att ett nytt uppbyggnadsskede i den mening som avses i 25 kap. 7 a § första stycket socialförsäkringsbalken inleds. Den bestämmelsen kan enligt sin lydelse inte förstås på annat sätt än att startpunkten för att bestämma tiden för uppbyggnadsskedet av en verksamhet som bedrivs i ett aktiebolag är knuten till den tidpunkt då registrering av bolaget enligt 7 kap. 2 § första stycket skatte­förfarandelagen har skett eller borde ha skett. När bolaget är registrerat kan således inte något nytt uppbyggnadsskede uppkomma.

14 Den prejudikatfråga som Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd i ska därmed besvaras enligt följande. En verksamhet ska inte anses vara i ett uppbyggnadsskede i den mening som avses i 25 kap. 7 a § första stycket socialförsäkrings­balken när verksamheten påbörjas i ett aktiebolag som sedan längre tid tillbaka än 36 månader är registrerat hos Skatteverket, även om det är fråga om en ny verksamhet i förhållande till den som tidigare har bedrivits i aktiebolaget.

15 Högsta förvaltningsdomstolen finner inte skäl att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt.

Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att en verksamhet inte ska anses vara i ett uppbyggnadsskede i den mening som avses i 25 kap. 7 a § första stycket socialförsäkringsbalken när verksamheten påbörjas i ett aktiebolag som sedan längre tid tillbaka än 36 månader är registrerat hos Skatteverket, även om det är fråga om en ny verksamhet i förhållande till den som tidigare har bedrivits i aktiebolaget.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd i målet i övrigt. Kammarrättens avgörande står därmed fast.

I avgörandet deltog justitieråden Ståhl, Classon, von Essen, Säfsten och Mihaic. Föredragande var justitiesekreteraren Max Uhmeier.

[text har här utelämnats]

Försäkringskassan har gjort gällande att M.M. inte uppfyller det särskilda kvalifikationskravet för de första 180 dagarna med föräldrapenning genom att hon inte haft rätt till en sjukpenninggrundande inkomst som överstiger 85 000 kronor under 240 dagar i följd innan barnet föddes, dvs. under perioden 4 december 2021 – 1 augusti 2022.

Efter en genomgång av handlingarna i målet instämmer förvaltnings­rätten i Försäkringskassans bedömning att M.M. inte har uppfyllt 240‑dagarsvillkoret. Förvaltningsrätten bedömer också att reglerna om företag under uppbyggnadsskede inte kan tillämpas på hennes arbete under tjänstledigheten eftersom aktiebolaget var registrerat för F-skatt från december 2017. Det är vidare ostridigt att hon var tjänstledig utan lön under perioden. De handlingar som M.M. har inkommit med visar inte att hon har haft inkomst från anställning eller annat förvärvsarbete under 240 dagar i följd före barnets födelse och därmed haft rätt till sjukpenning­grundande inkomst på den nivå som krävs. Förvaltningsrätten bedömer således att M.M. inte har haft rätt till föräldrapenning på en högre nivå än vad Försäkringskassan har beslutat. Överklagandet ska därför avslås.

– Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

Försäkringskassan har inte gjort gällande att M.M. inte omfattas av försäkringen på grund av 6 kap. 8 § andra stycket SFB utan endast att villkoret för ersättning i form av föräldrapenning på sjukpenningnivå, det s.k. 240-dagarsvillkoret, inte är uppfyllt.

Kammarrätten instämmer i underinstansernas bedömning att M.M. inte har uppfyllt 240-dagarsvillkoret. Lönen som hon fått i november 2022 för januari-februari 2022 är enligt kammarrättens bedömning en uppenbar efterhandskonstruktion och ska därför inte läggas till grund för bedömningen av hennes rätt till sjukpenning under de 240 dagarna. Hon har själv uppgett att hon varit tjänstledig från ett annat arbete utan lön under bl.a. perioden 4 december 2021–20 april 2022. Hon har därmed inte haft inkomst av anställning under i vart fall tiden den 4 december 2021–20 april 2022. Kammarrätten instämmer även i underinstansernas bedömning att reglerna om företag under uppbyggnadsskede inte är tillämpliga. Inte heller i övrigt har något framkommit som medför att M.M. har rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå. Hennes överklagande ska därför avslås.

– Kammarrätten avslår överklagandet.

Westberg var skiljaktig och förde fram följande:

I målet aktualiseras frågan om M.M. omfattas av bestämmelserna i 25 kap. 7 a § socialförsäkringsbalken om beräkning av SGI för företagare under den tid näringsverksamheten är i ett uppbyggnadsskede. Upp­byggnadsskedet är enligt paragrafen en tid om 36 månader räknat från den månad då anmälan för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har gjorts eller borde ha gjorts. Dessa bestämmelser har tillkommit i syfte att öka tryggheten för försäkrade som vill starta företag i egen regi.

I målet är det klarlagt att M.M. har startat en verksamhet i ett befintligt aktiebolag som tidigare bedrivit verksamhet. Såvitt framgår av utredningen registrerades den ursprungliga verksamheten i aktiebolaget enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen i december 2017. Att M.M:s verksamhet de facto befunnit sig i ett uppbyggnadsskede under den aktuella perioden framgår av utredningen i målet. Frågan är om den omständigheten att bolaget sedan tidigare, för en annan verksamhet, registrerats enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen förhindrar att M.M:s SGI beräknas enligt 25 kap. 7 a § socialförsäkringsbalken under den tid hennes verksamhet i aktiebolaget befunnit sig i ett uppbyggnadsskede.

Av förarbetena (prop. 2017/18:168 s. 23) till den aktuella paragrafen i socialförsäkringsbalken framgår bl.a. följande. Bestämmelserna gäller oavsett om det är fråga om ett nystartat aktiebolag eller förvärv av ett etablerat aktiebolag. Vid förvärv beräknas uppbyggnadsskedet från den månad då anmälan för registrering har gjorts eller borde ha gjorts av tidigare ägare. Avser förvärvet ett aktiebolag vars verksamhet har bedrivits längre än 36 månader kan det förutsättas att verksamheten redan har den stabilitet som är normal för respektive bransch. Det bör inte vara möjligt att förlänga tiden för uppbyggnadsskedet genom att byta företagsform. I de fall en egenföretagare omvandlar sitt företag till ett aktiebolag bör uppbyggnadsskedet räknas från den månad den ursprungliga närings­verksamheten anmäldes för registrering eller borde ha registrerats hos Skatteverket. Liknande resonemang bör gälla vid utökning av redan befintlig verksamhet där utökningen är förenlig med den ursprungliga verksamheten. Ledning för vad som kan anses vara förenlig verksamhet kan fås genom den verksamhetsbeskrivning som angetts vid bildandet av företaget. Även Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) kan tjäna som vägledning.

Dessa uttalanden i förarbetena bör enligt mig leda till slutsatsen att den omständigheten att en försäkrad bedriver verksamhet i ett sedan tidigare registrerat aktiebolag inte utesluter att den försäkrades SGI fastställs med tillämpning av de mer förmånliga bestämmelserna i 25 kap. 7 a § social­försäkringsbalken. Avgörande för om bestämmelsen är tillämplig bör enligt min uppfattning vara om verksamheten den försäkrade bedriver är ny i förhållande till verksamhet som redan bedrivs i aktiebolaget.

M.M. har den 21 oktober 2021 startat en verksamhet i sin makes aktie­bolag. M.M:s verksamhet har utgjorts av tillverkning, marknads­föring och återförsäljning av livsmedel samt att erbjuda både åter­försäljning och konsulttjänster inom produkter och tjänster som bidrar till en hälsosam livsstil. Den sedan tidigare bedrivna verksamheten i bolaget har utgjorts av försäljning av juridiska tjänster och system, utbildnings- och konferensverksamhet samt därmed tillhörig verksamhet. M.M:s verk­samhet har således varit ny i förhållande till den sedan tidigare registrerade verksamheten. Senast den 21 oktober 2021 borde, såvida en skyldighet att göra detta förelåg, den nya verksamheten ha anmälts för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen. Huruvida någon skyldighet att anmäla den nya verksamheten för registrering faktiskt förelåg enligt skatteförfarandelagen saknar betydelse (prop. 2009/10:120 s. 62). För den nya verksamheten registrerades den 25 oktober 2021 ett särskilt företagsnamn och en ny verksamhetskod (SNI) lades till.

Mot denna bakgrund konstaterar jag att M.M:s näringsverksamhet har befunnit sig i ett uppbyggnadsskede under 36 månader från oktober 2021 i enlighet med bestämmelserna 25 kap. 7 a § socialförsäkringsbalken. Överklagandet borde enligt min mening därför bifallas på denna grund. Överröstad i denna fråga är jag i övrigt ense med majoriteten.