2666-25
Ersättning för kostnader.
meddelat i Stockholm den 11 juni 2025
AA Ombud: Advokat Cecilia Gunne och jur.kand. Chris Märlin Lindskog Malmström Advokatbyrå Kommanditbolag Box 27707 115 91 Stockholm
Skatteverket 171 94 Solna
Kammarrätten i Stockholms dom den 17 april 2025 i mål nr 906–908-24
Ersättning för kostnader
Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd. Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens dom i den del som avser ersättning för ombudskostnader i kammarrätten och visar målen åter till kammarrätten för ny prövning i enlighet med vad som sägs i punkten 10. Högsta förvaltningsdomstolen beviljar AA ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 3 750 kronor.
1 Skatteverket beslutade att avslå AAs begäran om att ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt för kapitalförsäkring i inkomstslaget kapital. Han överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm som avslog överklagandet, medan Kammarrätten i Stockholm biföll hans överklagande dit. 2. Kammarrätten beviljade AA ersättning för ombudskostnader i förvaltningsrätten med 14 625 kronor, men avslog hans yrkande om ersättning för kostnader i kammarrätten med motiveringen att han trots anmodan inte närmare hade specificerat sina kostnader i kammarrätten.
3 AA yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska meddela prövningstillstånd och att kammarrättens beslut om att inte bevilja ersättning för kostnader undanröjs och att frågan om ersättning visas åter till kammarrätten för ny prövning. Han anför att han ingett kostnadsräkning i rätt tid, men att domstolen av grovt förbiseende missat detta. Vidare yrkar han ersättning för sina kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 3 750 kronor.
4 För att Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva ett överklagande i mål av detta slag krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd kan ges av två skäl. Det första skälet är att ett avgörande i målet är viktigt för ledningen av rättstillämpningen. Det andra skälet är att det finns synnerliga skäl för en prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Dessa bestämmelser om prövningstillstånd finns i 36 § förvaltningsprocesslagen (1971:291). 5. I 43 kap. 1 § första stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) föreskrivs att den som i ett ärende eller mål har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt har, efter ansökan, rätt till ersättning bl.a. om den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls helt eller delvis. 6. Enligt 6 § ska en ansökan om ersättning för kostnader göras hos den myndighet där kostnaderna har uppkommit och ansökan ska ha kommit in till myndigheten innan ärendet eller målet avgörs.
Prövningstillstånd 7. Det kan konstateras att AA har ingett en kostnadsräkning till kammarrätten den 4 april 2025, men att den inte kommit rätten till del innan dom meddelades. Det föreligger med anledning härav ett sådant grovt förbiseende av kammarrätten som utgör skäl för prövningstillstånd. Högsta förvaltnings-domstolen finner därför skäl att meddela prövningstillstånd och tar upp målen till omedelbart avgörande. Ersättning för kostnader i förvaltningsrätten och kammarrätten 8. Kammarrätten har bifallit AAs talan i skattefrågan och ansett att han har behövt ombud för att ta till vara sin rätt. AAs yrkande om ersättning för kostnader i kammarrätten har däremot avslagits med motiveringen att han trots anmodan inte närmare specificerat vilka kostnader som han begär ersättning för. För kostnader i förvaltningsrätten har kammar¬rätten beviljat ersättning i enlighet med det ersättningsyrkande som AAs tidigare ombud framfört under handläggningen i förvaltningsrätten. 9. Det står numera klart att AA rätteligen inkom med en kostnadsräkning till kammarrätten innan domstolen avgjorde målen. Kostnadsräkningen avser arbete som hans nuvarande ombud ska ha utfört både i förvaltningsrätten och kammarrätten. 10. Kammarrättens beslut om ersättning grundas alltså på felaktiga förhållanden då prövningen har utgått från att en sådan kostnadsräkning inte hade getts in. För AAs vidkommande har det fått som följd att han gått miste om en faktisk prövning av sina ersättningsyrkanden. Högsta förvaltningsdomstolen bör av instansordningsskäl varken pröva vad som utgör skälig ersättning för kostnader i kammarrätten eller om ytterligare ersättning ska beviljas för kostnader i förvaltningsrätten med anledning av den kostnadsräkning som getts in till kammarrätten. Målen ska därför visas åter till kammarrätten för ny prövning av dessa frågor. Ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen 11. AA har fått bifall till sitt yrkande och har därmed rätt till ersättning för kostnader som han skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt. Den yrkade ersättningen är skälig och ska därför beviljas.
I avgörandet har deltagit justitieråden Helena Jäderblom, Leif Gäverth och Mathias Säfsten. Föredragande har varit justitiesekreteraren Daniel Brohall.