5182-25

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens avgörande och fastställer förvaltningsrättens avgörande.

BAKGRUND

1Föräldrapenning kan lämnas till ett barns mor från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Ersättningens storlek är beroende av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Denna inkomst utgörs av den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget arbete antingen som inkomst av anställning eller som inkomst av annat förvärvsarbete. 2. AA ansökte i oktober 2023 om hel föräldrapenning från och med den 1 december 2023 för ett barn med beräknad nedkomst den 23 december 2023. Den 1 december 2023 skulle hon tillträda ett nytt arbete med högre lön hos en ny arbetsgivare. Hon ville att den sjukpenninggrundande inkomsten skulle baseras på den avtalade lönen i det nya arbetet. 3. Försäkringskassan ansåg att AA inte kunde anses ha tillträtt den nya anställningen eftersom hon skulle vara föräldraledig från och med den första anställningsdagen. Försäkringskassan beräknade därför hennes sjukpenninggrundande inkomst utifrån inkomsterna i det tidigare arbetet. 4. Förvaltningsrätten i Stockholm avslog AAs överklagande dit. Sedan hon överklagat beslutade Kammarrätten i Stockholm att AA hade rätt till en sjukpenninggrundande inkomst baserad på lönen i det nya anställningsavtalet.

YRKANDEN M.M.

5Försäkringskassan yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska upphäva kammarrättens dom och fastställa förvaltningsrättens dom. 6. AA anser att överklagandet ska avslås.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

7Frågan i målet är om avtalad inkomst i en ny anställning kan läggas till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst när den försäkrade på grund av föräldraledighet inte har börjat arbeta i anställningen.

Rättslig reglering m.m.

8Bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst finns i 25 kap. socialförsäkringsbalken. 9. Av 2 § 1 framgår att sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete som inkomst av anställning. 10. För att en sjukpenninggrundande inkomst ska kunna fastställas krävs enligt 3 § andra stycket 2 att den försäkrades årliga inkomst kommer från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

11Beräkningen av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst ska ge en så rättvisande prognos som möjligt av hans eller hennes förväntade årliga inkomst. Detta innebär att när den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs måste det göras ett framåtsyftande antagande om vilka inkomster som den försäkrade kommer att ha. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den försäkrades faktiska inkomstbortfall när han eller hon avstår från förvärvsarbete av en anledning som berättigar till ersättning (HFD 2024 ref. 2). För att så ska bli fallet behöver antagandena om framtida inkomst göras med utgångspunkt i de inkomstförhållanden som var aktuella vid tidpunkten för försäkringsfallet, dvs. när den försäkrade avstår från förvärvsarbete (jfr SOU 2023:30 s. 79). 12. Ett avtal om framtida arbete påverkar således normalt inte – trots att avtalet gäller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren – den sjukpenninggrundande inkomsten förrän den försäkrade börjar arbeta fullt ut i enlighet med avtalet. Det är nämligen först då som den försäkrade kan antas få de inkomster som fastställts i anställningsavtalet. Undantag har dock gjorts om den försäkrade, efter att ett anställningsavtal slutits, blivit förhindrad att tillträda den nya anställningen på grund av sjukdom eller olycksfall (jfr FÖD 1985:29 och FÖD 1985:33). 13. Av utredningen i målet framgår att AA fem veckor innan hon skulle ha påbörjat det nya arbetet ansökte om hel föräldrapenning från och med den 1 december 2023, dvs. från och med den dag som hon skulle ha börjat arbeta i den nya anställningen. Att hon inte började arbeta i den nya anställningen berodde inte på en plötslig eller oförutsedd händelse, såsom sjukdom eller olycksfall, utan på att hon valde att i stället vara föräldraledig före barnets födelse med hel föräldrapenning. 14. Vid tidpunkten för uttag av föräldrapenning kunde AAs årliga inkomst i pengar alltså inte antas komma att tills vidare motsvaras av lönen i det nya arbetet. Den omständigheten att hon dessförinnan hade haft för avsikt att börja arbeta den 1 december 2023 föranleder inte någon annan bedömning. Den nya högre lönen kan därmed inte ligga till grund för beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten. Försäkringskassans överklagande ska därför bifallas.

I avgörandet har deltagit justitieråden Henrik Jermsten, Margit Knutsson, Leif Gäverth, Mikael Westberg och Karin Attorps. Föredragande har varit justitiesekreteraren Tove Weiner.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Mål nr 5374-25

meddelad i Stockholm den 23 april 2026

KLAGANDE

Försäkringskassan Box 42006 126 12 Stockholm

MOTPART

AA Ombud: Lars Clementsson

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Kammarrätten i Sundsvalls dom den 27 juni 2025 i mål nr 2254-24

SAKEN

Sjukpenninggrundande inkomst

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens och förvaltningsrättens avgöranden och fastställer Försäkringskassans beslut.

BAKGRUND

1Föräldrapenning lämnas till en försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete. Ersättningens storlek är beroende av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Denna inkomst utgörs av den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget arbete antingen som inkomst av anställning eller som inkomst av annat förvärvsarbete. 2. Efter att ha varit föräldraledig på heltid under ett år påbörjade AA den 4 september 2023 en ny anställning hos en ny arbetsgivare. Anställningen var en heltidstjänst med en högre årsinkomst än tidigare. AA och arbetsgivaren hade kommit överens om att hon redan från tillträdet, och så länge hon själv önskade, skulle arbeta heltid varannan vecka och vara föräldraledig på heltid varannan vecka. 3. AA ansökte i oktober 2023 om föräldrapenning från och med den 25 september samma år. Hon ville att den sedan tidigare fastställda och på lönen i det tidigare arbetet baserade sjukpenninggrundande inkomsten skulle ändras på så sätt att den skulle baseras på den avtalade heltidslönen i det nya arbetet. 4. Försäkringskassan ansåg att AA inte kunde anses ha tillträtt den nya anställningen på heltid utan endast på halvtid. En sjukpenninggrundande inkomst baserad på denna halvtidstjänst var lägre än den som var baserad på hennes tidigare heltidsarbete. Med hänsyn till detta, och eftersom den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten var skyddad under den tid hon vårdat barn respektive uppburit föräldrapenning, fastställdes AAs sjukpenninggrundande inkomst utifrån lönen i heltidsanställningen hos den tidigare arbetsgivaren. 5. Förvaltningsrätten i Härnösand biföll AAs överklagande dit och ändrade Försäkringskassans beslut så att hennes sjukpenninggrundande inkomst fastställdes utifrån den avtalade heltidslönen hos den nya arbetsgivaren från och med den 25 september 2023. 6. Kammarrätten i Sundsvall avslog Försäkringskassans överklagande dit.

YRKANDEN M.M.

7Försäkringskassan yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska upphäva domstolarnas avgöranden och fastställa Försäkringskassans beslut. 8. AA har inte yttrat sig.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

9Frågan i målet är om avtalad inkomst för heltidsarbete i en ny anställning kan läggas till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst när den försäkrade på grund av föräldraledighet endast har börjat arbeta halvtid i anställningen.

Rättslig reglering m.m.

10Bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst finns i 25 kap. socialförsäkringsbalken. 11. Av 2 § 1 framgår att sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete som inkomst av anställning. 12. För att en sjukpenninggrundande inkomst ska kunna fastställas krävs enligt 3 § andra stycket 2 att den försäkrades årliga inkomst kommer från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

13Beräkningen av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst ska ge en så rättvisande prognos som möjligt av hans eller hennes förväntade årliga inkomst. Detta innebär att när den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs måste det göras ett framåtsyftande antagande om vilka inkomster som den försäkrade kommer att ha. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den försäkrades faktiska inkomstbortfall när han eller hon avstår från förvärvsarbete av en anledning som berättigar till ersättning (HFD 2024 ref. 2). För att så ska bli fallet behöver antagandena om framtida inkomst göras med utgångspunkt i de inkomstförhållanden som var aktuella vid tidpunkten för försäkringsfallet, dvs. när den försäkrade avstår från förvärvsarbete (jfr SOU 2023:30 s. 79). 14. Ett avtal om framtida arbete påverkar således normalt inte – trots att avtalet gäller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren – den sjukpenninggrundande inkomsten förrän den försäkrade börjar arbeta fullt ut i enlighet med avtalet. Det är nämligen först då som den försäkrade kan antas få de inkomster som fastställts i anställningsavtalet. Undantag har dock gjorts om den försäkrade, efter att ett anställningsavtal slutits, blivit förhindrad att tillträda den nya anställningen på grund av sjukdom eller olycksfall (jfr FÖD 1985:29 och FÖD 1985:33). 15. Av utredningen i målet framgår att AA innan hon började arbeta i sin nya tjänst kommit överens med arbetsgivaren om att hon så länge hon önskade skulle arbeta heltid varannan vecka och vara föräldraledig på heltid varannan vecka. Hennes avsikt, när hon begärde föräldrapenning baserad på den nya högre heltidslönen, var således att på obestämd tid endast arbeta halvtid i den nya tjänsten. 16. Vid tidpunkten för uttag av föräldrapenning kunde AAs årliga inkomst i pengar alltså inte antas komma att tills vidare motsvaras av heltidslönen i det nya arbetet. Den omständigheten att hennes sedan tidigare fastställda och skyddade sjukpenninggrundande inkomst var baserad på en heltidslön föranleder ingen annan bedömning eftersom skyddet mot sänkning inte innebär en motsvarande rätt att höja den sjukpenninggrundande inkomsten till följd av en ny anställning. Försäkringskassan hade således fog för sitt beslut och överklagandet ska därför bifallas.

I avgörandet har deltagit justitieråden Henrik Jermsten, Margit Knutsson, Leif Gäverth, Mikael Westberg och Karin Attorps. Föredragande har varit justitiesekreteraren Tove Weiner.