ÖP 1921-25
MÖD, har till skillnad från MMD, ansett att ägare till grannfastighet haft rätt att överklaga beslut om förhandsbesked i egenskap av rågranne till prövningsfastigheten.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr 2025-09-16 ÖP 1921-25 060303 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-01-22 i mål nr P 5883-24, se bilaga A
PARTER
Klagande
O.S.
Motpart
1Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköpings kommun 614 80 Söderköping 2. H.M.
Ombud: T.d.P.
SAKEN
Klagorätt avseende förhandsbesked för nybyggnad av tre enbostadshus på fastigheten X i Söderköpings kommun
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT
Mark- och miljööverdomstolen undanröjer punkten 2 i mark- och miljödomstolens domslut och återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖP 1921-25
YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
O.S. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom så att hans överklagande av Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköpings kommuns beslut att bevilja positiv förhandsbesked prövas och länsstyrelsens beslut att upphäva beslutet om förhandsbeskedet står fast. Han har i fråga om klagorätten tillagt att han vid de två tidigare prövningstillfällena, där i princip samma frågor behandlats, har ansetts ha klagorätt och att det inte rimligen kan vara så att en eventuellt inskränkning i praxis av klagorätten i tiden därefter ska tillämpas i hans fall. Oavsett detta har han framhållit att förhållandena på skärgårdsön Aspöja generellt sett skiljer sig från de som gällde i NJA 2022 s. 895 Sularpsängen och att den försiktiga inskränkning av rågrannars klagorätt som kommer till uttryck i det avgörandet inte är tillämplig i hans fall eftersom förhållandena rent konkret är sådana att skifte 17 på bygglovsfastigheten X varken är ett friliggande eller avlägset område i förhållande till hans fastighet A. Han är därför att betrakta som rågranne med klagorätt enligt den huvudregel som alltjämt gäller.
Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköpings kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och har instämt i mark- och miljödomstolens bedömning att O.S. inte har klagorätt.
H.M. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och har angående kla gorätten, med hänvisning till NJA 2022 s. 895, anfört att O.S. inte kan anses klagoberät tigad i egenskap av rågranne och inte heller kan anses särskilt berörd med hänsyn till tr afiksituationen eller, främst på grund av avstånden, inte skulle påverkas av den tänkta byggnationen genom skuggning eller liknande.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL
Vad särskilt gäller grannars rätt att överklaga har det utvecklats en fast praxis som innebär att ägarna till fastigheter som direkt gränsar till den fastighet som avses med lovet (”rågrannar”) alltid anses berörda av beslutet och därmed har rätt att överklaga.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖP 1921-25
Med angränsande fastighet brukar jämställas fastighet som är åtskild från bygglovsfastigheten enbart genom en väg eller gata. Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2005 ref. 36 konstaterat att principen om rågrannes klagorätt gäller oavsett hur långt det är mellan platsen där den sökta åtgärden ska vidtas och rågrannens fastighet eller bostad. En rågranne brukar således ges rätt att överklaga även när avståndet är förhållandevis betydande och omständigheterna därför närmast talar för att grannen inte påverkas av bygglovet. Avståndet kan emellertid i ett sådant fall få betydelse vid den materiella prövningen av ärendet. Tillämpningen av principen om rågrannes klagorätt förenklar prövningen av om beslutet berör klaganden. (Se NJA 2022 s. 895 Sularpsängen punkterna 9, 10 och 12 med där angivna hänvisningar.)
Högsta domstolen har i NJA 2022 s. 895 dock konstaterat att principen om rågrannars klagorätt inte bör tillämpas i den typsituationen att bygglovsfastigheten består av två eller flera markområden som är åtskilda från varandra genom mark eller vatten som inte ingår i fastigheten (”friliggande områden”), om de friliggande områdena ligger förhållandevis långt från varandra. Ett bygglov som avser ett enstaka sådant friliggande område har typiskt sett ingen betydelse för grannfastigheter som gränsar enbart till någon annan del av bygglovsfastigheten. Principen om rågrannes klagorätt bör enligt Högsta domstolen alltså tillämpas på ett sådant sätt att man vid bedömningen av om en granne har klagorätt behandlar varje friliggande område av fastigheten som en egen fastighet. (Se punkterna 14–21 i domen.)
Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning i frågan om klagorätt. Till skillnad från mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att O.S.s fastighet får anses vara en sådan angränsande fastighet till bygglovsfastigheten som principen om rågrannes klagorätt är tillämplig på. Det norra hörnet av O.S.s fastighet A är åtskilt från skifte 17 på bygglovsfastigheten X endast av en väg. Det rör sig alltså inte om att åtgärden ska vidtas på ett friliggande område av bygglovsfastigheten, som klagandens fastighet inte gränsar till. Den inskränkning av rågrannes klagorätt som kommer till uttryck i NJA 2022 s. 895 är därmed inte relevant i detta fall.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖP 1921-25
Eftersom O.S. haft rätt att överklaga beslutet om förhandsbesked var det fel av mark- o ch miljödomstolen att avvisa hans överklagande till länsstyrelsen och av den anledning en upphäva länsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolens dom ska i detta avseende undanröjas och målet återförvisas till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling.
Avgörandet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand, Åsa Hanna och Caroline Hedvall Klostermark, referent, samt tekniska rådet Ewa Andrén Holst.
Föredragande har varit Susanne Schultzberg.
Bilaga A
Sid 1 (8) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 5883-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-22 meddelad i Växjö
PARTER
Klagande
H.M.
Ombud: T.d.P.
Motparter
1O.S.
2Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköpings kommun 614 80 Söderköping
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Östergötlands läns beslut den 9 oktober 2024 i ärende nr 3072-2024, se bilaga 1
SAKEN
Förhandsbesked avseende fastigheten X i Söderköpings kommun
DOMSLUT
1Mark- och miljödomstolen avslår H.M.s yrkande om syn. 2. Med ändring av Länsstyrelsen i Östergötlands läns (länsstyrelsens) beslut den 9 oktober 2024 (ärende nummer 3072-2024), avvisar mark- och miljödomstolen O.S.s överklagande till länsstyrelsen av Samhällsbyggnämndens i Söderköpings kommun beslut den 29 januari 2024 (SBN/2023-00137 4.2.2 § 7) om positivt förhandsbesked på fastigheten X i Söderköpings kommun.
Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5883-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-22
BAKGRUND
Samhällsbyggnämnden i Söderköpings kommun (nämnden) beslutade den 29 januari 2024 i ärende med diarienummer (SBN/2023-00137 4.2.2 § 7) att på ansökan av H.M. meddela positivt förhandsbesked avseende bygglov för nybyggnat ioner på fastigheten X. Ansökan avsåg planerad avstyckning av tre fastigheter och b eslutet förenades med villkor.
Efter flera överklaganden av nämndens beslut, fattade Länsstyrelsen i Östergötlands län (länsstyrelsen) ett delbeslut den 31 maj 2024 om att avvisa samtliga överklaganden utom överklagandet från O.S. Länsstyrelsens delbeslut kvarstod efter överklagande, se mark- och miljödomstolens dom i mål P 3271-24.
Därefter beslutade länsstyrelsen den 9 oktober 2024 att avslå H.M.s yrkande om at t även O.S.s överklagande skulle avvisas samt att, efter att ha prövat överklagandet i sak, upphäva nämndens beslut om positivt förhandsbesked.
Länsstyrelsens beslut den 9 oktober 2024 har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
H.M. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska fastställa nämndens beslut om positivt förhandsbesked. Han har även yrkat att domstolen ska hålla syn på platsen. Till stöd för sin talan har han sammanfattningsvis framfört följande.
O.S. saknar klagorätt eftersom denne inte är rågranne och inte kan anses särskilt berörd. Vidare saknar O.S. rätt att klaga som delägare i samfällighet. O.S. har inte heller visat att han agerar på uppdrag från samtliga delägare i samfälligheterna.
Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5883-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-22
I och med att samtliga som klagat på nämndens beslut därmed saknar klagorätt, fanns inga överklaganden för länsstyrelsen att pröva i sak. Länsstyrelsen borde därför ha avvisat samtliga överklaganden och avslutat ärendet.
Det finns inte någon allmän klagorätt för var och en som är missnöjd. Enbart allmänna intressen kan inte grunda klagorätt, utan ett beslut får överklagas endast av den som beslutet angår om det har gått denne emot.
Enligt praxis anses ett beslut om förhandsbesked angå ägare till fastighet som direkt gränsar till den fastighet som förhandsbeskedet avser (rågrannar) eller som skiljs åt endast genom en gata eller väg. Klagorätt anses vidare föreligga för ägare till fastighet i nära grannskapet som är särskilt berörd med hänsyn till arten och omfattningen av det sökta förhandsbeskedet.
Enbart den omständigheten att en person äger mark som gränsar till ett skifte av en fastighet, har enligt praxis inte medfört rätt att överklaga ett beslut. För fastigheter åtskilda av en väg med ett avstånd om cirka 12 meter och viss diagonalförskjutning, har det i praxis inte heller bedömts föreligga klagorätt. Avståndet mellan klagandens fastighet och platsen för den sökta åtgärden har också betydelse.
Det sökta förhandsbeskedet avser skifte 17 på X. Mellan X och O.S.s fastighet A finns såväl samfälligheten S5 som skifte 1 och skifte 18 av H.M.s fastighet X. Vidare är området mellan O.S.s fastighet A och X som minst nio meter brett och utgörs delvis av en väg. 5. O.S.s fastighet A gränser således inte till skifte 17 av X. Vidare är avståndet mellan bostadshusen på A och sk ifte 17 ca 49 respektive 69 meter. Mellan bostadsbebyggelsen på A och den sökta åtgärden på X skifte 17 är det dessutom 90, 160 respektive 180 meter och med diag onal förskjutning.
Den sökta åtgärden innebär inte någon väsentlig ändring av närområdet och inte heller någon värdeminskning, extra skuggning eller beaktansvärd ändring av
Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5883-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-22
bullernivåer eller trafikflöden jämfört med idag. Det bör även beaktas att marken mellan A och platsen för den nya bebyggelsen inom några år kommer att vara skymd av nyplanterad skog.
H.M. har även gett in beslutsdokument och yttranden från andra ärenden avs eende bland annat X.
Nämnden har i yttrande anfört i huvudsak följande.
Det berörda markområdet bedöms utgöras av impediment mark med berg i dagen, som är tagen ur produktion, som inte möjliggör ett rationellt och lönsamt betesbruk och som inte kan anses vara mark lämpad för jordbruksproduktion. De föreslagna tomtplaceringarna i förhandsbeskedet har anpassats efter slutsatserna i genomförd naturvärdesinventering. Ett genomförande av förhandsbeskedet bedöms inte påverka naturvärdena på platsen.
O.S. har motsatt sig överklagandet och anfört sammanfattningsvis följande.
Frågan om förhandsbesked för hus på X har prövats 2-3 gånger tidigare med start 2017 med prövningar i flera instanser. Då har aldrig hans klagorätt ifrågasatts.
Han anser att han har talerätt så som rågranne och särskilt berörd. Han och hans familj är de enda fastboende i närheten av de planerade husen. De kommer så klart att påverkas i hög grad. Det handlar om ett stort obebyggt område med gammal kulturmark. Husen ska placeras väl synliga högst uppe på berghällarna. Någon nyplanterad ädellövsskog kommer inte växa sig så hög att den döljer någonting, om den alls kommer till stånd. De nya grannarna kommer naturligtvis behöva båtplatser i den vik där han har brygga, sjöbodar och gistgård. Det kommer att genereras väsentligt mer trafik på viken och vägen och det är just den dagligen nödvändiga
Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5883-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-22
delen av hans väg mellan hus och brygga/sjöbodar som berörs. Utfartsvägen från de tre nya tomterna mynnar cirka 60 meter från hans utfart på vägen.
Det är motsägelsefullt av H.M. att beskriva avståndet som så långt som möjligt, sam tidigt som denne hävdar att de planerade husen placeras i anslutning till befintlig be byggelse.
Hällarna på X visar upp hävdgynnad flora och fauna. Det finns en långvarig och kontinuerlig hävd av tuschlavarnas stora bålar. Till och med 2019 har det sökts och erhållits statligt jordbruksstöd och mosaikbete på skifte 17. Vidare har det inte utretts att det saknas annan mark att bygga på. Det finns säkert plats för tre hus någon annanstans på H.M.s. samlade ägor.
Till stöd för sin talan har O.S. även gett in fotografier och e-postkonv ersation.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser m.m. avseende talerätt
Förutsättningarna att överklaga nämndens beslut om bygglov framgår av 13 kap. 8 § plan- och bygglagen och 42 § förvaltningslagen (2017:900). Av dessa bestämmelser följer att klagorätt ges till den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Enligt fast praxis anses beslut om förhandsbesked och bygglov härvid angå ägare till fastigheter som gränsar direkt till den fastighet förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt endast genom en gata eller väg. Däremot har det inte ansetts föreligga talerätt i ett fall när fastigheterna skiljdes åt av en väg och en del av en annan fastighet, trots att det var fråga om ett avstånd om endast tolv meter och även bedömdes medföra påverkan på landskapsbilden (se exempelvis MÖD P 11028-22, jämför även MÖD P 4500-22). När det varit fråga om fastigheter som består av flera friliggande områden, har det inte heller ansetts finnas talerätt för ägaren av en
Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5883-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-22
fastighet som gränsar till ett annat skifte än det som bygglov sökts för (se NJA 2022 s 895).
Ett beslut om förhandsbesked kan dock anses angå ägare till fastigheter i nära grannskap, om de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den aktuella åtgärden eller natur- eller trafikförhållandena på platsen (se exempelvis MÖD P 1991-18, NJA 2022 s. 895 och RÅ 1992 ref. 81). Det har härvid ansetts föreligga talerätt när avståndet mellan fastigheterna varit endast cirka 26 meter och den sökta byggnationen dessutom i inte obetydlig omfattning skulle inverka på en relativ fri utsikt mot ett öppet och vidsträckt odlingslandskap på ett sätt som man inte haft att förvänta sig (se MÖD P 4500-22).
Domstolens bedömning avseende talerätt
Annat har inte framkommit än att O.S. har överklagat nämndens beslut för egen räkning. Bedömningen av O.S.s talerätt görs utifrån omständigheterna i det nu aktuella ärendet. Hur talerätten bedömts i tidigare ärenden påverkar därför inte bedömningen i detta fall.
Inledningsvis konstaterar domstolen att O.S.s fastighet A inte angränsar direkt till det skifte av X som det sökta förhandsbeskedet avser. Istället finns i olika delar minst en annan fastighet mellan A och X. Endast i en enskild punkt på A, i det nor dliga hörndet av A, kan det anses finnas endast samfälligheten S5 mellan A och X. Detta markavsnitt av S5 bedöms dock inte omfatta enbart en väg, utan även del vis annan mark. Mot denna bakgrund kan O.S. inte anses ha haft rätt att så som råg ranne föra talan mot nämndens beslut (jämför NJA 2022 s. 895).
Frågan är därmed om O.S. så som ägare till en fastighet i nära grannskapet, kan anses som särskilt berörd med hänsyn till arten och omfattningen av den sökta åtgärden, natur- eller trafikförhållandena på platsen eller liknande i den utsträckning att han kan anses ha haft rätt att överklaga nämndens beslut.
Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5883-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-22
Det är fråga om nybyggnation av bostadshus på tre planerade avstyckningsfastigheter. Påverkan på trafikförhållandena bedöms med hänsyn till omfattningen av befintlig bebyggelse i området inte vara av den arten att O.S. kan anses särskilt berörd med hänsyn till påverkan på trafikförhållandena. Vad han anfört om sitt dagli ga nyttjande av vägen eller närheten till fastigheternas utfart ändrar inte den bedömningen. Det framgår vidare att avståndet mellan O.S.s fastighet och den närmsta planerade avstyckningen blir omkring 60 meter. Förhandsbeskedet är vi dare förenat med villkor avseende bland annat anpassning till befintlig bebyggelse. Att det är fråga om ett delvis öppet landskap och att husen kan vara synliga från O.S.s fastighet, bedöms utifrån förutsättningarna i detta fall därför inte heller medföra att O.S. kan anses särskilt berörd i den utsträckning att han kan anses ha rätt att överklaga nämndens beslut.
Vidare kan inte åberopande av allmänna intressen, så som hushållning med jordbruksmark eller natur och kulturvärden, i sig grunda klagorätt för enskild. Vad O.S. framfört i dessa delar ändrar därför inte heller domstolens bedömning.
Enligt domstolens bedömning kan O.S. därmed inte anses ha rätt haft rätt att klaga på nämndens beslut. Länsstyrelsen borde därför avvisat hans överklagande. Mot bakgrund härav saknas även skäl för mark- och miljödomstolen att pröva frågan om förhandsbesked i sak.
Eftersom länsstyrelsens beslut ändras på sätt som framgår av domslutet, står nämndens beslut om positivt förhandsbesked fast.
Syn
Domstolen ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver (12 § lagen [1996:242] om domstolsärenden) och hålla syn på stället om det behövs (3 kap. 5 § lagen [2010:921] om mark- och miljödomstolar). Domstolen har bedömt att
Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5883-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-22
den tillgängliga utredningen är tillräcklig för att avgöra målet. Med hänsyn härtill och till utgången i målet, avslår domstolen H.M.s begäran om syn.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD- 02) Överklagande senast den 12 februari 2025. I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Annika Wahlfried Wikingsson, ordförande, och tekniska rådet Erik Alquist.