1781-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1781-26

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M G och M Gg har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av markoch miljödomstolens dom, ska fastställa miljö- och byggnadsnämndens beslut att bevilja bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnad.

Till stöd för sitt yrkande har de i huvudsak anfört följande. Mark- och miljödomstolen har felaktigt, vid en bedömning av byggnadens höjd, utgått ifrån marknivån före, eller oberoende av, markhöjningsåtgärderna. Utgångspunkten för bedömningen strider mot den praxis som förelegat sedan RÅ 1991 ref. 94. Avvikelsen avseende nockhöjd som mark- och miljödomstolen hänvisar till, 0,6 meter, är inte uppmätt och framgår inte heller av den ritning som bygglovsansökan grundas på. Domen är således baserad på ett felaktigt underlag. Det är den fackmässiga mätning som utförts innan ansökan om bygglov som ska ligga till grund för bedömningen av huruvida avvikelsen från detaljplanen är ringa. Enligt mätningen uppgår nockhöjden efter markhöjningsåtgärderna till 5,4 meter vilken utgör en avvikelse om 0,4 meter (8 procent) från gällande detaljplan. Avvikelsen ska anses som en liten avvikelse från detaljplanen. Mark- och miljödomstolen har vidare inte gjort någon avvägning utifrån proportionalitetsprincipen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen finner skäl att ge prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande.

Den 1 december 2025 infördes nya bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Som mark- och miljödomstolen konstaterat ska bestämmelserna i deras lydelse före det datumet tillämpas, se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2025:974) om ändring i plan- och bygglagen.

Frågorna i målet rör beräkningen av komplementbyggnadens nockhöjd och huruvida avvikelsen från detaljplanen i det avseendet kan anses liten enligt 9 kap. 31 b § 1 PBL.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1781-26

Beräkningen av en byggnads höjd ska utgå från medelmarknivån vid byggnaden efter det att byggnadsåtgärderna har utförts, dvs. efter eventuell markutfyllnad (se t.ex. RÅ 1991 ref. 94 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 1 juli 2025 i mål nr P 12582-24). Som klagandena har anfört framgår det av bygglovsansökan att byggnadens nockhöjd efter markhöjningsåtgärderna uppgår till 5,4 meter. Avvikelsen från detaljplanen i fråga om nockhöjden uppgår således till 0,4 meter eller 8 procent. Frågan är om denna avvikelse kan ses som en liten avvikelse, vilket är en förutsättning för att bygglov ska kunna meddelas.

En liten avvikelse kan t.ex. föreligga vid ett överskridande av högsta tillåtna byggnadshöjd av byggtekniska eller andra skäl (se prop. 1985/86:1 s. 714). Vid bedömningen ska hänsyn tas till samtliga omständigheter i målet och inte bara till absoluta mått och tal (jfr bl.a. MÖD 2015:2 och RÅ 1990 ref 53 II). Att schablonmässigt bedöma ett överskridande av en tillåten byggnadsarea med 10 procent som en liten avvikelse har inte ansetts förenligt med praxis (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 20 april 2018 i mål nr P 11779-17).

Detaljplanen innehåller separata regleringar för bostadshus samt uthus och garage. Bostadshus får i det aktuella området bebyggas med en högsta nockhöjd om 7 meter och får inte placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter. Avseende uthus och garage får dessa inte placeras närmare tomtgräns än en meter och får inte bebyggas med en högre nockhöjd än 5 meter. Nockhöjd som höjdbegränsning kan användas för att en byggnadsvolym inte ska begränsa utsikt. Även gestaltningsmässiga eller kulturhistoriska skäl kan motivera en begränsning av nockhöjden.

Med hänsyn till att uthus och garage enligt detaljplanen får placeras så pass nära tomtgränsen lämnas ett begränsat utrymme för vad som avseende nockhöjden kan anses som en liten avvikelse. Endast en mycket liten avvikelse kan i ett sådant fall accepteras. Det har inte framkommit att den aktuella avvikelsen skulle vara föranledd av några byggnadstekniska eller andra godtagbara skäl. Vid dessa omständigheter kan avvikelsen inte ses som liten enligt 9 kap. 31 b § PBL. Vad klagandena i övrigt har anfört, bl.a. om att det inte skulle vara proportionerligt att inte bevilja bygglov, föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1781-26

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Maria L. McMurray, referent, tekniska rådet Johan Andrade Hagland samt tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock (deltar inte i beslutet om prövningstillstånd). Föredragande har varit Sanna Tonemar.

Bilaga A

PARTER

Klagande

1M G 2. M G

Motparter

1B-Å C 2. C C 3. Miljö- och byggnadsnämnden i Ronneby kommun 372 80 Ronneby

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Blekinge läns beslut den 4 juli 2025 i ärende 3244-2025, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov på fastigheten X i Ronneby kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4334-25

BAKGRUND

Miljö- och byggnämnden i Ronneby kommun (nämnden) beslutade den 21 maj 2025 (2025-000015 231) att meddela bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnad på fastigheten X i Ronneby kommun.

Den 4 juli 2025 beslutade Länsstyrelsen i Blekinge län (länsstyrelsen) att upphäva nämndens beslut.

M G och M Gg har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

M G och M Gg har yrkat att domstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och fastställa nämndens beslut.

Underlaget som ligger till grund för beslut om bygglov är väl genomarbetat där alla ingående parametrar har beaktats. Den aktuella byggnaden är klassad som garage/komplementbyggnad. Sådan får enligt gällande plan uppföras med en högsta nockhöjd om 5,0 meter samt får placeras 1 m från tomtgräns. Byggnaden avviker endast från detaljplan vad gäller byggnadshöjd. Garagebyggnadens fackmannamässigt inmätta höjd ger ett faktabaserat beräkningsunderlag, vilket leder fram till en nockhöjd om 5,4 meter. Resultatet blir därmed ett mindre överskridande av detaljplanen med 0,4 meter eller 8 procent. Det finns en proportionalitet mellan skäl och avvikelse. Den utförda åtgärden är av begränsad omfattning och dessutom nödvändig för att garage/ komplementbyggnaden skall kunna användas på det ändamålsenliga sätt som avses. Bygglovet avser en byggnad av relativt enkel karaktär och avvikelsen om 0,4 meter avviker inte från områdets skala eller karaktär.

Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4334-25

Enligt prejudicerande domar så är det att klassa som en mindre avvikelse. Åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte, att fastigheten ska användas för bostadsändamål. Den tillgodoser även ett angeläget gemensamt behov.

Den byggnadshöjd som detaljplanen föreskriver medger att uthus och garage uppförs i mer än en våning. Någon begränsning som innebär att en komplementbyggnad inte får vara avsedd som bostad finns inte. Bestämmelsen innebär inte något hinder mot att inreda en komplementbyggnad med kök och toalett så länge byggnaden inte används för ett självständigt boende. Nämnden har fäst vikt vid att övervåningen bör kunna ges en ändamålsenlig utformning, vilket kan motivera en högre byggnadshöjd än den som anges i detaljplanen. Då övervåningen är avsedd för boende så har konstruktion, miljö, elsäkerhet, brandskydd och tillgänglighet beaktas under uppförandet. Byggnadstekniska skäl kan anses vara skäl för att göra mindre avvikelser från detaljplanen, till exempel om det är nödvändigt för att uppnå en bättre teknisk lösning eller för att undvika problem med miljö, brandsäkerhet eller stabilitet. Den mindre avvikelsen om 8 % är nödvändig för att uppnå en bättre teknisk lösning för bland annat boendemiljö och för att ge byggnaden en ändamålsenlig utformning och funktion. Vidare hade ursprunglig garage/komplementbyggnad en nockhöjd om 5,0 meter. Den nu ombyggda skiljer alltså endast från tidigare med 0,4 meter eller 8 %.

Nämnden har vid flertal tillfällen gjort platsbesök och har konstaterat att byggnaden vare sig avviker från områdets skala eller dess karaktär. De anser liksom nämnden att byggnaden är utformad och placerad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan och att åtgärden inte kommer medföra någon betydande olägenhet. Nämnden anser att en avvikelse om 0,4 meter eller 8 procent inte medför att närliggande fastighet drabbas i någon betydande mån vad avser exempelvis insyn och skuggning eftersom skillnaden mellan den lovsökta byggnaden och högsta tillåtna byggnadshöjd i detaljplanen är begränsad och klassad som liten.

Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4334-25

Byggnaden har inga fönster riktade mot grannfastigheten. Mellan byggnaden och tomtgränsen mot Misteln 2 har de planterat en snabbväxande thuja-häck, snart 4 meter hög som en avdelare mellan deras fastigheter. Insyn mellan fastigheterna är idag att anse som obefintlig.

Mer utifrån allmän synpunkt är att förutsättningar för ungdomar att skaffa eget boende har försämrats i en tid med bostadsbrist, vilket har förändrat kraven och behoven på att kunna utveckla och utöka boende inom ramen för redan befintliga fastigheter. Detta anser vi vara angelägna motiv och behov ur allmän synpunkt. Det finns även en koppling till kostnadsläget i samhället, orsakat av hög inflation, höga räntor och krav på stor kontantinsats för t.ex. en bostadsrätt. Ovan anledningar har medfört att många ungdomar behöver bo kvar hemma betydligt längre än tidigare. Detta är en stor anledning till att de valde att investera en stor summa pengar i att bygga om sin garage/komplementbyggnad.

Ett nekat bygglov skulle få stora och svåra konsekvenser för dem som familj. Det skulle leda till en stor ekonomisk förlust och att deras tre äldsta barn blir utan boende med trångboddhet som följd. Det skulle även medföra många förlorade år under tiden de kämpat för sitt bygglov och ytterligare psykiskt lidande för hela familjen, utöver de 4 år av kaos de redan drabbats av. De saknar ett barnrättsligt bedömande då våra barn i allra högsta grad har påverkats negativt av den situation vi levt med i fyra år. Vidare kommer garaget/komplementbyggnaden att kunna klassas som svartbygge och de kan tilldelas vite för en ombyggnation utförd enligt giltigt bygglov. De kan även drabbas av krav på återställande, trots att ombyggnation har utförts enligt giltigt bygglov. Konsekvenserna är så mycket mer omfattande än vad den mindre avvikelsen om 8 procent medför.

Länsstyrelsen baserar sitt beslut på en tidigare dom som inte bygger på samma förutsättningar och ingångsvärden som i deras samt påstår på tvivelaktiga grunder utfört markhöjning i uppenbart syfte och avsikt att medföra en lägre

Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4334-25

nockhöjd. Beslutet innehåller flera slarvfel. Det är även dåligt genomarbetat, felaktigt och inte prövat på ett rättssäkert sätt utifrån aktuella förutsättningar och fakta som presenterats.

Bygglovet är mycket väl underbyggt, väl genomarbetat, väl motiverat och beviljat av en helt enig nämnd. Avvikelsen i höjd mot detaljplan faller inom ramen för liten avvikelse. Åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte, är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Avvikelsen är exakt, inte cirka, 8 procent.

De befinner sig sedan 2021 i en katastrofal situation som aldrig skulle ha uppstått om inte nämnden begått ett flertal tjänstefel i bygglovshanteringen med början 2021. Ärendet har sedan dess tagit fullständigt orimliga proportioner på flera olika sätt med en variation av konsekvenser som de har behövt agera på och hantera. Denna situation drabbar primärt dem som familj och ägare av den sedan länge ombyggda garage/komplementbyggnaden, men det är även en stor kostnad och belastning för samhället som helhet. Ärendet har utvecklats till en maktkamp mellan myndigheter där de som privatpersoner sitter i kläm och har inte visats någon som helst hänsyn. De kräver upprättelse och att vår utsatta situation tas på allvar i kommande beslut.

De har följt gällande process rörande bygglov, sökt och fått bygglov beviljat, tre gånger nu dessutom, varav det första vann laga kraft och låg till grund för ombyggnationen av garage/komplementbyggnaden 2021/2022. Allt det processande som vi behövt hantera och utstå på vägen har varit extremt påfrestande och inte minst kostsamt. De har följt lagar, regler och paragrafer, ändå behandlas de som om de vore orsak till den uppkomna situationen. Om minsta tveksamhet skulle finnas i ett beslut så ska den straffrättsliga principen 'hellre fria än fälla' efterlevas.

Baserat på att det nu finns en mätrapport som underlag, fattar länsstyrelsen ett felaktigt beslut i fråga om att förutsättningarna är oförändrade jämfört med

Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4334-25

tidigare prövning i P 359-24 då höjden var felaktigt angiven till 5,6 m. Länsstyrelsen beräknar därmed avvikelsen till 0,6 meter och ett överskridande med 12 procent. Länsstyrelsen hänvisar då till domar i vilka det kan utläsas att det finns en skiljegräns för mindre eller större avvikelse vid 10 procent. I en av domarna är avvikelsen drygt 11 procent, vilket inte ansågs som en liten avvikelse från detaljplanen. I en annan dom var avvikelsen dock drygt 9 procent, vilket betraktades som en liten avvikelse. Ett annat avgörande visar på att en avvikelse så stor som 16 % kan anses ligga nära gränsen till vad som accepterats i tidigare praxis. Detta är en dubbelt så stor avvikelse som i aktuellt fall. Den avvikelse om 5,4 meter som nuvarande ansökan avser är tydligt att betrakta som en mindre och liten avvikelse. Länsstyrelsen följer dock inte de prejudikat som finns och fattar därmed ett felaktigt beslut.

Det framgår inte på vilket sätt tillbyggnaden skulle påverka grannfastigheten på ett negativt sätt. Enligt gällande detaljplan är det tillåtet att uppföra garage/ komplementbyggnad i mer än en våning och den får placeras en meter från tomtgräns. Garagebyggnaden har dessutom legat på samma plats sedan 2003, det vill säga i 22 år. Den mindre skillnad som ombyggnationen inneburit mot grannfastigheten är därmed att betrakta som en mindre ändring och kan inte utgöra motiv för undanröjande av nämndens beslut.

Länsstyrelsen anför även som argument att förutsättningarna alltjämt är desamma sedan mark- och miljödomstolen prövade frågan och att det enda som skiljer är att sökanden höjt marknivån något runt garagets fasader. De anser det är märkligt och blir bekymrade över hur länsstyrelsen som myndighet uttrycker sig. De har gott stöd i den mätning som utförts där de kan ange både färdig marknivå och nockhöjd på ett väldigt noggrant sätt. Denna fackmannamässiga rapport ger klara besked vilka höjder som är aktuella för garage/ komplementbyggnad samt omkringliggande mark. Länsstyrelsen påstår att en laglig, icke lovpliktig återställning och justering av marknivån skulle vara ett medvetet kringgående av en planbestämmelse. Detta anser de är en grov och högst allvarlig anklagelse. Nämnden har inte haft någon anledning att redovisa

Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4334-25

några invändningar avseende den färdiga marknivån, eftersom det inte krävs marklov för denna typ av åtgärd. Den färdiga marknivån framgår av ritningsunderlaget i bygglovsansökan, vilket det enligt gällande process också skall göra. Återställande och justering av marknivåer runt garage/komplementbyggnad ligger inom ramen för icke lovpliktig åtgärd, vilket de som fastighetsägare därmed reglerar själva.

Boverket föreskriver att en mätning av höjd skall ske utifrån den färdiga marknivån, alltså den nivå som marken ska ha efter att byggnadsverket har uppförts och färdigställts. De har därmed stöd i lagen att återställa och justera marknivåer inom sin fastighet upp till 0,5 m eller 50 cm utan att söka marklov. De kan därmed anpassa marknivåerna inom vår fastighet utefter egna behov och önskemål. Återställningen och justeringen är en åtgärd som de länge har haft i tankarna för att få till en bättre utformning och ökad nyttjandegrad av sin tomt. Deras avsikt är bland annat att anlägga en mindre fika-/uteplats på sydsidan av garage/komplementbyggnaden. Mätningen är utförd enligt Boverkets föreskrifter som anger att nockhöjd fastställs som avståndet från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Mätningen utfördes av Degeberga Mätteknik AB. Rapporten heter 'X Mark och Husinmätning'. Rapporten har varit underlag till lovprövningen.

Till stöd för sin talan har M G och M Gg även sammanfattat ärendets handläggning från första bygglovsansökan och bygglov som följdes av byggnation 2021 till nu överklagat bygglov 2025 samt hänvisat till sammanträdesprotokoll, mark- och husinmätning och beslut om bifall.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser, tillämplig detaljplan och omständigheterna framgår i huvudsak av länsstyrelsens beslut, med följande tillägg. Den 1 december 2025 infördes nya bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I fråga om

Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4334-25

de prövningar som ska göras i detta mål gäller dock, enligt övergångsbestämmelserna, att äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas. Vid markoch miljödomstolens bedömningar nedan tillämpas således bestämmelserna i PBL i dess lydelse före den 1 december 2025.

Den aktuella byggnaden har varit föremål för prövning tidigare i mark- och miljödomstolen (dom den 14 maj 2024 i mål P 359-24). Domen fick laga kraft sedan mark- och miljööverdomstolen beslutat att inte bevilja prövningstillstånd. Byggnaden bedömdes då som förenlig med detaljplanens syfte och något hinder bedömdes inte heller finnas mot att inreda den med kök och toalett så länge den inte används för självständigt boende. Dess höjd prövades då mot detaljplanens bestämmelser för uthus och garage. Vid denna prövning likställdes inte sökandenas önskemål med sådana byggnadstekniska skäl som ska beaktas vid prövning av en avvikelse. Avvikelsen bedömdes inte som liten avvikelse.

Såvitt framgått av även klagandenas egna uppgifter har marknivån höjts. Omständigheterna är i övrigt oförändrade. Annat har inte framgått än att avvikelsen från detaljplanen i fråga om byggnadshöjd, med 40 centimeter motsvarande 8 procent, avser förhållandena efter markhöjningsåtgärderna. Vad klagandena uppgett om avsikterna med markhöjningen får visserligen godtas. Vid beräkning av byggnadshöjd är det dock den omgivande medelmarknivån runt byggnaden vid normala markförhållanden som bildar utgångspunkten (Boverkets allmänna råd Boken om lov, tillsyn och kontroll). Detta innebär att byggnadshöjden ska beräknas från marknivån före, eller oberoende av, markhöjningsåtgärderna. Avvikelsen avseende nockhöjden är därför alltjämt 0,6 meter, eller 12 procent. Den bedöms därmed inte vara en liten avvikelse. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 9 februari 2026.

Sida 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 4334-25

I avgörandet har rådmannen Annika Wahlfried Wikingsson (ordförande) och tekniska rådet Jonas T Sandelius deltagit.