lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

F 12661-24

Debitering av förrättningskostnad. MÖD har satt ned den debiterade kostnaden eftersom nedlagd tid inte behövts med hänsyn till ärendets karaktär och omfattning.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2025-06-25
Målnummer
F 12661-24
Rättsområde
Fastighetsmål
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-06-25 F 12661-24 060105 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-09-16 i mål nr F 2607-24, se bilaga A

PARTER

Klagande

S.M.

Ombud: A-L.J.

SAKEN

Debitering av förrättningskostnader (Lantmäteriets fakturanummer 901624841)

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Lantmäteriets debiteringsbeslut samt fastställer det belopp som S.M. ska betala enligt faktura 901624841 till 40 950 kronor.

SVEA HOVRÄTT DOM F 12661-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

S.M. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska sätta ned den debiterade förr ättningskostnaden med 20 000 kronor.

Lantmäteriet (lantmäterimyndigheten) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Parterna har fört fram i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Avgiften för lantmäteriförrättningen ska enligt 4 § förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar beräknas efter den tid som behövts för handläggningen av förrättningen och införande i fastighetsregistret. Utgångspunkten för lantmäterimyndighetens debitering är att myndigheten har rätt till full kostnadstäckning för det arbete som lagts ner under förutsättning att kostnaden har varit skälig. Mark- och miljööverdomstolen finner inte skäl att ifrågasätta att det antal timmar som redovisats i och för sig har lagts ned i ärendet. Domstolen har då att pröva om tiden behövts med hänsyn till ärendets karaktär och omfattning.

Gemensamhetsanläggningen G.1 i Ulricehamns kommun och Stenungssunds kommun registrerades den 2 augusti 2023 efter att anläggningsbeslutet fått laga kraft. S.M. gav in en ansökan om omprövning den 7 november samma år, det vill säga mycket kort tid efter beslutet. Som skäl för ansökan uppgav Stefan Cederström att han inte längre ville delta i gemensamhetsanläggningen eftersom han i stället avsåg att anlägga en väg på sin egen fastighet. På lantmäterimyndighetens fråga om vägen var klar svarade S.M. genom sitt ombud att byggnationen pausats men skulle återupptas så snart som möjligt. Myndigheten ställde inga fler frågor utan kallade därefter samtliga delägare i gemensamhetsanläggningen till sammanträde.

SVEA HOVRÄTT DOM F 12661-24

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det redan utifrån en jämförelse mellan S.M.s uppgift i ansökan om den nya vägen och tillgängligt kartmaterial hade varit möj ligt för lantmäterimyndigheten att dra slutsatsen att S.M.s fastighet fortsatt hade behov av gemensamhetsanläggningen om inte någon ytterligare omständighet hade förändrats eller tillkommit, t.ex. ett avtal om upplåtelse av väg utanför S.M.s fastighet. Utifrån dessa uppgifter borde lantmäterimyndig-heten närmar e ha undersökt vilka ändrade förhållanden som S.M. gjorde gällande till stöd för sin an sökan, se 35 § första stycket och 21 § anläggningslagen (1973:1149). Utredningen i ärendet var i det läget inte sådan att det var påkallat att hålla ett sammanträde med samtliga delägare. De uppgifter som saknades för att göra en bedömning av åtgärdens tillåtlighet hade i stället på ett snabbt, enkelt och kostnadseffektivt sätt kunnat begäras av S.M., jfr 9 § första stycket förvaltnings-lagen (2017:90 0). Lantmäterimyndigheten får således med hänsyn till ärendets karaktär och omfattning anses ha lagt ned mer tid än som behövts på detta. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att förrättningskostnaden ska sättas ned motsvarande S.M.s yrkande.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Åsa Hanna, tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs och hovrättsrådet Johanna Fernlund, referent.

Bilaga A

Sid 1 (9) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr F 2607-24 Mark- och miljödomstolen 2024-09-16 meddelad i Vänersborg

PARTER Klagande

Stefan Cederström

Ombud: A-L.J.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Lantmäteriets debiteringsbeslut 2024-04-30 i ärende nr O233106 (slutfaktura nr 901624841)

SAKEN

Debitering av förrättningskostnader avseende inställd omprövning berörande G.1 i Stenungsunds kommun och Uddevalla kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 2607-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Lantmäteriet har i ärende O233106 handlagt en ansökan om omprövning av G.1 i Uddevalla kommun. Sedan ansökan, som inkom den 7 november 2023, återkal lats beslutade Lantmäteriet den 15 april 2024 att ställa in förrättningen.

Förrättningskostnader har den 30 april 2024 fakturerats S.M. genom en faktura om totalt 60 950 kr motsvarande 32,50 timmar samt ett grundbelopp om 6 500 kr.

S.M. har nu överklagat debiteringen.

YRKANDEN M.M.

S.M. har yrkat att förrättningskostnaden ska sättas ned med 20 000 kr. Till stöd för sin talan har han anfört i huvudsak följande.

Fakturabeloppet känns oskäligt med tanke på den verkliga omfattningen samt hanteringen av förrättningen, och borde reduceras. En summa av 20 000 kr kan anses vara skäligt att reducera Lantmäteriets faktura med om man kunnat korta handläggningstiden med ca 5 veckor. Under denna tid har LM hanterat ett stort antal skrivelser och fotografier från sakägare, samt hållit ett möte med samtliga sakägare.

Önskvärt är att förrättningslantmätaren redan 2024-03-07, när han vid telefonsamtal fick information om att någon tillgång till den önskade vägsträckningen S.2 inte kunde medges och att muntligt eller skriftligt avtal saknades, kunde ställt en kontrollfråga till sökanden angående detta. Då hade det visat sig att underlag för att fortsätta förrättningen saknades och den hade kunnat avslutas ca 5 veckor tidigare, vilket hade medfört en betydligt lägre förrättningskostnad.

Lantmäteriet har lagt stor del av förrättningstiden på den tidigare förrättning som gjordes vid bildande av gemensamhetsanläggningen, samt grannarnas falska anklagelser och protester.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 2607-24 Mark- och miljödomstolen En granne har olovligt gått in på fastigheten och fotograferat privat bygge,u ppgradering av en privat traktorväg som inte har med S.2 att göra. Bilderna användes sedan som bevismaterial i förrättningen. Detta är polisanmält.

- S.G. har även bl.a. redovisat anledningen till att begära förrättning och haft synp unkter på att förrättningslantmätaren inte undersökt eller besiktat väg S.2.

Lantmäteriet avstyrker bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande.

Det finns inte skäl att reducera förrättningskostnaden. Debiteringen har skett enligt gällande taxa och bestämmelser. Samtliga arbetsinsatser som debiterats i ärendet har varit nödvändiga för handläggningen av ansökt åtgärd. Tidsåtgången har inte varit onormalt hög utifrån förrättningens karaktär och omfattning, för vare sig förrättningen i sin helhet eller för något av de enskilda momenten i förrättningen.

I ärendet nedlagd och debiterad tid

I ärendet har upparbetats och debiterats 32,50 timmar vilka fördelar sig enligt följande.

När det gäller vilka arbetsmoment som utförts i förrättningen framgår de bäst av protokoll och dagboksblad. Här nedan finns en kompletterande beskrivning.

I momentet Beredning (FHB), 22,50 timmar har ingått beredning i handläggningsprogrammet, upprättande och utskick av vissa handlingar, framtagande av kontaktuppgifter, utskick, bokning samt administration kopplat till

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 2607-24 Mark- och miljödomstolen sammanträde. Förrättningslantmätaren (FLM) har läst in sig på ärendet samt gått igenom ansökan och inkomna handlingar samt planerat upplägg, övervägt om det går att utföra ansökt åtgärd som omprövning. På momentet är tid förd som avser genomgång, utredning och bedömning av insända handlingar i ärendet.

Viss extern kommunikation är förd på momentet. Det har inte varit särskilt mycket sakägarkommunikation, däremot har hantering av inkomna handlingar tagit lång tid, dvs. att gå igenom dem och bedöma dem.

Tid för prövning och bedömning av lämplighet huruvida den ansökta åtgärden var förenlig med gällande lagstiftning, dvs. underlag för ställningstagande/prövning togs fram innan sammanträdet och fördes på momenten FHU (se nedan) respektive FHB.

Momentet Extern kommunikation (FHK) 1,00 timmar avser förrättningsassistents sakägarkontakt.

Momentet Utredning (FHU), 3 timmar har berört två frågor; dels genomgång av akten från när gemensamhetsanläggningen inrättades, dels frågan om det finns någon annan rättighet för sökandes fastighet och då framför allt rätten att använda S.2.

Momentet Sammanträde (FHS) 6 timmar avser förrättningslantmätarens och protokollförarens tid i samband med sammanträdet den 9 april 2024. I tiden ingår vissa förberedelser och efterarbete. Vidare avses arbete med sammanträdesprotokollet.

Lantmäteriets bedömning

Vad gäller klagandens invändningar vill Lantmäteriet anföra följande.

Debitering av förrättningar utgör myndighetsutövning och bygger på författning, centrala anvisningar och beslut. Lantmäteriet har en skyldighet att utreda förutsättningarna för ansökt åtgärd. Härvid ska alla omständigheter av materiellt

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 2607-24 Mark- och miljödomstolen slag som inverkar på anläggningens tillåtlighet utredas. Lantmäteriet strävar i samtliga hänseenden efter att arbeta så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Av bl.a. ovanstående redogörelse framgår vilket arbete som debiterats i denna förrättning.

Förrättningen avser ansökan om omprövning av G.1 på så sätt att fastigheten A skulle utträda ur gemensamhetsanläggningen. Yrkanden och skrivelse r har inkommit och hanterats. Ett utträde ur gemensamhetsanläggningen hade förutsatt att det hade inträtt ändrade förhållanden genom att det fanns en annan rätt till väg för A än genom gemensamhetsanläggningen.

Det har hållits sammanträde där man bl.a. gick igenom ansökan och vilka frågor som skulle kunna prövas i förrättningen. Det framgår av sammanträdesprotokollet att det fanns stora motsättningar. Vid sammanträdet informerade Lantmäteriet att det inte fanns förutsättningar för omprövning utan att sökande behövde jämka sin talan, annars skulle förrättningen ställas in. Sökanden valde att återkalla ansökan, men det arbete som hade utförts innan dess har behövts.

När det gäller att klaganden anser att förrättningen kunnat avbrytas den 7 mars 2024 torde det syfta på att förrättningslantmätaren vid denna tidpunkt fick information från en fastighetsägare om att det inte fanns någon rättighet/avtal för fastigheten A att använda den samfällda vägen. Klaganden uttrycker att en kontrollfråga skulle ställts till honom för att klarlägga detta. Som det får förstås anser klaganden att Lantmäteriet skulle ha beslutat om att ställa in förrättningen enbart på denna grund utan att hålla något sammanträde i frågan och utan någon kommunikation med sakägarna innan beslut fattades. Den 7 mars 2024 kommunicerade förrättningslantmätaren med en fastighetsägare till angränsande fastighet som är delägare i samfälligheten S.2. Det var fastighetsägaren som hade sökt förrätt ningslantmätaren efter att ha fått information om förrättningen från en sakägare till följd av att Lantmäteriet hade kallat till sammanträde. Det var inte förrättningslantmätaren som på eget initiativ hade sökt fastighetsägaren.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 2607-24 Mark- och miljödomstolen Uppgiften om att klaganden eller dennes fastighet saknar rättighet att använda den samfällda vägen har klaganden inte själv framfört i exempelvis ansökan. Klagande har inte heller i ansökan uttryckligen skrivit att någon sådan rättighet finns. Det måste rimligen ha varit väl känt för klaganden huruvida det enligt denne finns en rättighet att använda aktuell väg. I samband med förrättningen när gemensamhetsanläggningen inrättades, framförde klaganden till Lantmäteriet att hans fastighet har en rätt att använda S.2. På sammanträdet den 9 april 2024 har klagandens ombud fra mfört att det ska finnas servitutsrätt till den samfällda vägen S.2. Det påståendet är motsägelsefullt om klaganden menar att det redan 7 mars 2024 framkommit att det inte finns någon rättighet till den samfällda vägen S.2.

Klaganden har vidare i ansökan framfört att man har ny infartsväg på mark som är under anläggande och som är färdig inom kort. Detta ska vara skäl till att ompröv-n ing kan ske på så sätt att klagandens fastighet ska utträda ur G.1. Det framkom sena re att någon annan väg som uppfyllde fastighetens behov av väg fram till allmän väg inte fanns.

Den inledande prövningen i förrättningen hade möjligen hanterats annorlunda om ansökan innehållit annan information som hade kunnat innebära att förrättningen skulle ha inställts direkt. För att förrättningen skulle ha kunnat ställas in utan sammanträde hade det behövt vara uppenbart att sammanträde inte behövts. Det hade det t.ex. kunna ha varit om det redan av ansökan framgått att klaganden inte hade en rätt i form av en avtalsrättighet att använda den samfällda vägen och att någon sådan avtalsrättighet inte skulle gå att upprätta. Likaså om det framgått att den samfällda vägen S.2 och behövlig ny vägsträckning på klagandens fastighet v ar av sådan standard att den inte uppfyllde fastighetens behov på så sätt som geme nsamhetsanläggningen G.1 har bedömts göra. Det hade då möjligen kunnat ha be dömts som att det vore uppenbart att förrättningen skulle inställas och att det därmed kunde ske utan att hålla sammanträde. Någon djupare utredning hade heller inte behövts. Nu var det inte på det sättet, utan ett sammanträde behövdes. Det kan i sammanhanget även påpekas att den 7 mars 2024 (som

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 2607-24 Mark- och miljödomstolen klaganden hänvisar till) hade kallelse till sammanträdet redan skickats för delgivning.

När det gäller invändningen att det lagts ned mycket tid på själva anläggningsförrättningen är det oklart om klaganden avser den förrättning då gemensamhetsanläggningen inrättades eller nu aktuell förrättning. Om det är förrättningen när gemensamhetsanläggningen inrättades som avses, så är handläggningen och den tid som lades ned på den förrättningen inte relevant för nu aktuell förrättning. Om det är det arbete som behövt läggas på att ta del av relevanta delar av förrättningsakten från gemensamhetsanläggningens inrättande, så har den i vanlig ordning gåtts igenom eftersom nu aktuell förrättning avser omprövning av den förrättningen. Det är en del av Lantmäteriets utredningsplikt. För att kunna ta ställning till att ompröva en gemensamhetsanläggning behövs god kännedom om anläggningsbeslutet och de förutsättningar som ligger till grund för beslutet.

Gällande grannars anklagelser och protester är det oklart vad klaganden har i åtanke. I den mån det är relevanta invändningar som någon sakägare framför har det behandlats i sak i den prövning som genomförts. Inkommer handlingar i ett ärende har Lantmäteriet en skyldighet att hantera dessa genom bland annat diarieföring (vilket ingått i grundbeloppet). Lantmäteriet kan inte hindra någon, vare sig sökande, andra sakägare eller för den delen andra som inte är berörda att inkomma med handlingar som saknar relevans för den prövning som Lantmäteriet ska göra inom ramen för en lantmäteriförrättning. På ett sammanträde har förrättningslantmätaren på ett annat sätt en möjlighet att avstyra de närvarande från att ta upp frågor som inte har relevans för förrättningen.

Lantmäteriet har handlagt denna förrättning på ett ändamålsenligt sätt. Det har varit ett antal skrivelser att hantera. Vidare har sammanträde krävts. Att Lantmäteriet ska hålla sammanträde med sakägarna är huvudregeln. Det är bara om det inte finns några motstridiga intressen eller att det är uppenbart att ansökt åtgärd inte kan genomföras, som sammanträde inte behöver hållas. Enligt Lantmäteriet har det inte varit uppenbart att ansökt åtgärd inte har varit möjlig att genomföra varför samman-

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 2607-24 Mark- och miljödomstolen träde skulle hållas för att kunna ställa in förrättningen. Det har krävts viss utredning för att klargöra förutsättningarna för omprövningen.

På sammanträdet meddelades att ansökt åtgärd inte gick att genomföra till följd av att sökande inte hade rättslig tillgång till annan väg som uppfyller sökandes fastighets behov. Klaganden valde att återkalla ansökan varför prövningen inte har redovisats i ett separat beslutsprotokoll.

Förrättningslantmätarens kommunikation med sakägarna har varit av begränsad omfattning. Hanteringen av inkomna handlingar m.m. har däremot varit betydligt mer omfattande. I en förrättning där djup oenighet råder mellan sakägarna är det inget ovanligt att det inkommer många handlingar som behöver hanteras, även sådana handlingar som saknar relevans för prövningen.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har med stöd av 16 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgjort målet utan sammanträde.

Lantmäteriförrättningar är avgiftsfinansierade. Utgångspunkten för lantmäterimyndighetens debitering är att myndigheten har rätt till full kostnadstäckning för det arbete som har lagts ned, under förutsättning att kostnaden har varit skälig. Domstolen har i målet, då slutfaktureringen överklagats, att pröva om den sammanlagda debiteringen av förrättningskostnader är skälig.

I debiterbar tid ingår all tid som behövts för ärendehandläggningen från det att ansökan inkommit till dess att ärendet avslutats och registrering i fastighetsregistret har skett. Detta innebär att redovisad tidsåtgång ska vara vägledande vid bedömningen av vilken avgift som ska utgå för förrättningen.

Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ifrågasätta att den tid som har nedtecknats i tidkortet har nedlagts i ärendet. Domstolen har därmed att pröva om debiteringen av förrättningskostnaderna är skälig eller om lantmätaren har utfört

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 2607-24 Mark- och miljödomstolen mer arbete än vad som borde ha skett mot bakgrund av ansökan, ärendets karaktär och omfattning.

Varken vad klaganden har anfört i målet eller vad som i övrigt framkommit i målet utgör skäl för att anse att nedlagt arbete har varit onödigt eller att debiteringen är oskäligt hög. Sammanfattningsvis saknas skäl att ändra Lantmäteriets beslut om debitering av förrättningskostnader och överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02) Överklagande senast den 7 oktober 2024.

Susanne Lindblad Viktor Dalbert I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Susanne Lindblad, ordförande, och tekniska rådet Viktor Dalbert.