F 2167-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver lantmäterimyndighetens beslut den 22 november 2023, utom beslutet om kostnadsfördelning, och ställer in förrättningen.

SVEA HOVRÄTT DOM F 2167-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

, och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra lantmäterimyndighetens beslut och fastställa styckningslotter med en utformning som liknar deras arrendetomter. De har på fråga från Mark- och miljööverdomstolen förtydligat att de inte vill att någon avstyckning ska ske över huvud taget om avstyckning inte kan ske på detta sätt. De har utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och miljödomstolen.

och har medgett ändringsyrkandet. De har fått möjlighet att yttra sig över , och förtydligande i Mark- och miljööverdomstolen men har inte hörts av.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter Enligt 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, ska fastighetsbildning ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas, med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar, blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Till bostadsfastigheter ska inte läggas mer mark än vad som väsentligen har bostadstomts karaktär, vilket delvis motiveras utifrån allmänhetens nyttjande av platsen för det rörliga friluftslivet. Särskild restriktivitet gäller i strandskyddade områden (prop. 1969:128 s. B 113, B 1156 och B 1157).

Vidare följer av 3 kap. 2 § andra stycket FBL att fastighetsbildning avseende mark som omfattas av strandskydd ska ske så att syftet med bestämmelserna om strandskydd inte motverkas. Redan risken att strandskyddad mark, om den får ingå i en bostadsfastighet, får en sådan karaktär att den verkar avhållande för allmänheten, har ansetts kunna innebära att syftet med strandskyddsbestämmelserna motverkas (NJA 1971 s. 421).

SVEA HOVRÄTT DOM F 2167-24

Bedömningen i detta fall Klagandena har yrkat att styckningslotterna ska få en utformning liknande de befintliga arrendetomterna. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att en sådan avstyckning skulle riskera att försvåra allmänhetens tillgång till strandskyddat område. Det finns alltså en risk för att avstyckning i enlighet med klagandenas yrkande skulle medföra att mark som idag är allemansrättsligt tillgänglig tas i anspråk. Klagandenas yrkande om avstyckning kan därför inte bifallas.

Klagandena anser numera att någon avstyckning inte ska äga rum för det fall Markoch miljööverdomstolen bedömer att det inte går att avstycka lotter liknande arrendetomterna. Motparterna har inte påkallat att förrättningen, vid den bedömningen, ska fortsätta (jfr 10 kap 8 § andra stycket FBL).

Sammanfattningsvis innebär detta att lantmäterimyndighetens beslut ska upphävas och förrättningen ställas in. Beslutet om fördelning av förrättningskostnaderna ska dock kvarstå. Mark- och miljödomstolens dom ska ändras i enlighet med detta.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand och Katarina Berglund, referent, tekniska rådet Lennart Gustafsson samt hovrättsrådet Elisabeth Hartley.

Föredragande har varit Niclas Arvidsson.

Sid 1 (8) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr F 5592-23 Mark- och miljödomstolen 2024-01-30 meddelad i Vänersborg

PARTER Klagande

Motpart

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut 2023-11-22 i ärende nr O23998, se bilaga 1 SAKEN Avstyckning från i Melleruds kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 5592-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Den 24 mars 2023 inkom till Lantmäteriet en ansökan om avstyckning av två fritidsbostadsfastigheter inom strandskydd vid Vänern. Till ansökan bifogades köpebrev med kartskiss. Lantmäteriet beslutade den 22 november 2023 om avstyckning, nytt servitut för väg, tillträde och avslutningsbeslut.

Lantmäteriets beslut om avstyckning överklagades av , och till markoch miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. (ägare andel 1/1 blivande ), (ägare andel 1/2 blivande ) och (ägare andel 1/2 blivande ) har, så som det får förstås, yrkat att Lantmäteriets beslut om avstyckning av fastigheterna och upphävs och att målet återförvisas till Lantmäteriet för fortsatt handläggning. Grunden för yrkandet är att de anser att avstyckningarna görs om med det antal hörnpunkter som är brukligt för Vänerkusten i Dalsland, med hänsyn till den hemfridszon som är bruklig i Dalsland och i Melleruds kommun, enligt vad som är brukligt i Melleruds kommun för tomtstorlek och omfattar rimlig yta för lek och utevistelse, parkering, lastning och lossning och anordningar för vatten och avlopp.

, och har anfört bland annat följande. Tomterna ska styckas av så att de kan bli varaktigt lämpade för sitt ändamål och ha en hanterlig form och storlek och att de där det är möjligt, ska följa naturliga gränser, såsom de gjort under de 90 år som arrendeavtalens gränser tillämpats. Om tomterna styckas av liknande som de används i över 90 år, så kommer sjösidan fortfarande ha fri passage utmed stranden och eftersom övriga sidor inte gränsar till andra tomter, än till varandra, kommer det vara fri passage på alla sidor runt de båda tomterna och kommer inte att bli något större hinder för allmänheten och det rörliga friluftslivet än det hittills varit de senaste 90 åren.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 5592-23 Mark- och miljödomstolen

Antal hörnpunkter och oregelbunden form Avstyckningen av de två tomterna och är gjorda med 11 hörnpunkter vardera vilket ger en oregelbunden och svårhanterlig tomtgräns. Om till exempel krav på uppsättning av staket av någon anledning blir aktuellt på någon del av tomten är det i det närmaste omöjligt på flera delar av tomten. Brukligt och önskvärt för avstyckning av tomter i Dalsland och utmed Vänerkusten är att avstyckningen görs med ca 4-5 hörnpunkter, vilket alla sedan tidigare avstyckade tomter utmed Vänerkusten har gjorts, både befintliga tomter vid Järn sannar, Vita sandar och Näs sandar osv. Enligt en likabehandlingsprincip bör och styckas av på samma sätt med betydligt färre hörnpunkter. De vill att avstyckningen av och görs om med det antal hörnpunkter som är brukligt för Vänerkusten i Dalsland.

Hemfridszon Hemfridszon runt byggnaderna är i denna avstyckning inte medtagen inom tomtgränserna. På flera ställen ligger den utritade tomtgränsen knappt en meter från stugväggen. Man ska kunna vistas runt sitt hus utan att behöva gå utanför tomten. Man ska kunna måla om sitt hus utan att ställa stegen utanför tomten. Det är inte heller rimligt att det är fritt fram för utomstående att vistas en meter från stugorna och till och med mellan fastighetens byggnader (se till exempel hörnpunkt 14994 på förrättningskartan). Brukligt i Dalsland och i Melleruds kommun är en hemfridszon på minst 15-20 meter. De vill att avstyckningen av och görs om med hänsyn till den hemfridszon som är bruklig i Dalsland och i Melleruds kommun.

Tomtstorlek Storleken på de blivande tomterna och är nu uppmätta till 515 kvm respektive 911 kvm. För att en tomt ska avstyckas mindre än 600 kvm bör det finnas särskilda skäl att göra den så liten, även i tätbebyggda områden. Dessa tomter ligger i landsbygdsområdet. Brukligt och önskvärt i Melleruds kommun är att avstyckning av tomter på landsbygden helst ska vara på

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 5592-23 Mark- och miljödomstolen

ca 1500-2000 kvm. De vill att avstyckningen av och görs om, enligt vad som är brukligt i Melleruds kommun för tomtstorlek.

Arrendeavtal sedan 1930-talet med tomtkarta Byggnaden på blivande tomt byggdes på 1950-talet och byggnaden på byggdes i början av 1930-talet av och farfar och övertogs sedan av son genom arv. Därefter av dem genom arv i början av 2000-talet. Det första arrendeavtalet för var från 1933 och löd på 25 år. Med det förnyade arrendeavtalet från 1955/56 på 25 år, ingår en kartritning, kartan visar hur båda tomternas arrendegränser och användning hela tiden sett ut. Arrendetomternas gränser har i alla år varit utmärkta med rösen. Arrendeavtalet har med tiden förlängts efterhand.

Friyta för lek och utevistelse I den nu föreslagna avstyckningen har flera av tomternas väsentliga, och under alla år använda, delar skurits av. Ett exempel är den norra delen av tomt , som under 50- och 60-talen användes som trädgårdsland och under senare årtionden använts som gräsmatta med plats för lek och spel och för hängmatta och trädgårdsmöbler och vedbacke. Gräsmattan är nu delad på mitten, mer än halva gräsmattan ligger utanför föreslagen tomtgräns. Ett annat exempel är att på västra sidan av har de sedan 50-talet haft lekplats med gungställning för barnen. Denna plats ligger utanför den nu utritade tomtgränsen. När skogen skulle avverkas, för ett par år sedan, var de tvungna att ta ner gungorna, med syfte att åter sätta upp dem när marken är återställd efter avverkningen. De har foton sedan 50-talet och framåt som tydligt visar hur tomterna använts.

Boverket har som krav för tomter, att det inom tomten ska finnas friyta för lek och utevistelse, även yta för parkering, lastning och lossning. Även plats för godtagbara anordningar för vatten och avlopp. På den nu föreslagna avstyckningen är dessa möjligheter helt uteslutna. De vill att avstyckningen av och görs om och även omfattar rimlig yta för lek och utevistelse, parkering, lastning och lossning och anordningar för vatten och avlopp.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 5592-23 Mark- och miljödomstolen

Till överklagandet har fogats arrendeavtal och flygfoto.

Klaganden har getts möjlighet att slutföra sin talan, men har inte avhörts.

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har med stöd av 16 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgjort målet utan att hålla sammanträde.

Av 3 kap. 2 § andra stycket FBL följer att fastighetsbildning ska ske så att syftet med strandskyddsbestämmelserna inte motverkas. Av 7 kap. 13 § miljöbalken (MB) framgår att strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djuroch växtliv på land och i vattnet.

Strandskyddet är ett allmänt intresse som är så starkt att det normalt har företräde framför andra allmänna och enskilda intressen. Av förarbetena till FBL framgår att det normalt inte finns något utrymme att tillföra en fastighet för bostadsändamål, som ligger inom strandskyddat område, annan mark än sådan som får tas i anspråk som tomtmark enligt strandskyddsreglerna, (se prop. 1969:128 s. B 1156-1157 samt prop. 1989/90:151 s. 22-23). I förstnämnda förarbeten uttalades vidare att i princip bör en bostadsfastighet inte omfatta sådan mark som endast kan komma till extensiv användning för ändamålet, utan endast sådan mark som kan komma att användas stadigvarande. När en intressekonflikt uppstår mellan å ena sidan den enskildes önskemål om en vidsträckt tomtplats och å andra sidan det rörliga friluftslivets behov av fri tillgång till mark- och strandområden, leder reglerna i FBL i allmänhet till att den enskildes intresse får vika.

Fastigheterna och De sökande har hos Lantmäteriet bl.a. ansökt om att stycka av för bildande av två nya bostadsfastigheter och , se ansökan, Lantmäteriets aktbilaga A1. Till grund för avstyckningen finns köpebrev.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 5592-23 Mark- och miljödomstolen

Vid fältarbete den 7 november 2023 har ianspråktaget tomtområde markerats i fält. Av dagboksbladet i lantmäteriakten framgår att förrättningslantmätaren vid fältarbetet den 7 november 2023 har informerat klagandena om strandskyddsreglerna och att Lantmäteriet bara kan avstycka det som är ianspråktaget som tomtmark. Yrkande om styckningslotternas utformning har därför under förrättningens gång preciserats, se Lantmäteriets akt, aktbilaga 11. Av handlingarna i Lantmäteriets akt framgår även att de sökandena av avstyckningen har godtagit det preciserade yrkandet om styckningslotternas utformning och så som det slutligen beslutats av Lantmäteriet. Godkännandena av kartskissen har således utgjort yrkande i förrättningen, Lantmäteriets akt, aktbilaga 11.

Lantmäteriet har funnit att fastighetsbildningen enligt det preciserade yrkandet, kartskiss Lantmäteriets akt, aktbil. 11, inte leder till någon ändrad markanvändning och att den inte strider mot bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Lantmäteriet har därför bedömt att syftet med strandskyddsbestämmelserna inte motverkas.

Mark- och miljödomstolens bedömning Klagorätt Av vad som redogjorts för ovan överklagar således de klagandena ett beslut som är helt förenligt med de klagandenas yrkande i förrättningen. Enligt 36 § lagen (1996:242) om domstolsärenden får ett beslut överklagas av den som beslutet rör,

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 5592-23 Mark- och miljödomstolen

om det har gått honom eller henne emot. Den som helt och hållet har vunnit framgång i en viss instans har ingen möjlighet att överklaga eftersom ett sådant beslut inte kan anses ha gått honom eller henne emot; jfr dock Högsta Förvaltningsrättens dom, HFD 2015 ref. 73 där ett beslut helt i enlighet med en anmälan om namnändring ansågs ha gått klaganden emot när hon hade ångrat sig. I nu aktuellt mål har klagandena inkommit med en ansökan om bl.a. avstyckning som sedermera har justerats under förrättningens gång. Med hänsyn till ovannämnda praxis och omständigheterna i förevarande fall finner mark- och miljödomstolen att Lantmäteriets beslut därmed får anses ha gått de klagandena emot varför de får anses ha rätt att överklaga beslutet. Klagandenas talan ska därför prövas i sak.

Prövning i sak Av ovan återgivna förbetsuttalanden (jfr prop. 1969:128 s. B 1156-1157 samt prop. 1989/90:151 s. 22-23) framgår att det i en fastighet för bostadsändamål, inom område som omfattas av strandskydd, i normalfallet endast bör inrymmas mark som får användas som tomtmark. Den hos domstolen yrkade ändringen av avstyckningsbeslutet strider därför mot 3 kap. 2 § FBL och är därmed inte heller förenlig med 3 kap. 1 § FBL då fastigheten inte skulle vara varaktigt lämpad för sitt ändamål på grund av att den skulle tillföras mark som inte får användas som tomtmark. Mark- och miljödomstolen delar därför Lantmäteriets bedömning att endast ianspråktagen tomtmark kan ingå i fastigheterna och . Något som visar att ytterligare mark skulle vara ianspråktagen som tomtmark än vad som framgår av Lantmäteriets beslut har inte framkommit. Mark- och miljödomstolen delar Lantmäteriets överväganden i övrigt. Vad de klagandena har anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 20 februari 2024

Titti Heina Marianne Larsson Carlbring

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 5592-23 Mark- och miljödomstolen

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Titti Heina, ordförande, och tekniska rådet Marianne Larsson Carlbring.