F 3523-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. Mark- och miljööverdomstolen upphäver Sörböle samfällighetsförenings beslut den 30 maj 2023 att i punkten 6 i stämmoprotokollet avslå motioner 1 4. Mark- och miljööverdomstolen befriar från skyldigheten att betala Sörböle samfällighetsförenings rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. Sörböle samfällighetsförening ska betala rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med 81 014 kr inklusive mervärdesskatt jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för mark- och miljödomstolens dom till dess betalning sker. Av beloppet avser 60 000 kr ombudsarvode.

Sörböle samfällighetsförening ska betala rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 30 000 kr inklusive mervärdesskatt avseende ombudsarvode jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

SVEA HOVRÄTT DOM F 3523-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja beslutet av föreningsstämman under punkten 6 i stämmoprotokollet den 30 maj 2023 att avslå hans motioner 1 4 och återförvisa motionerna till föreningen för ny behandling. Han har även yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska klargöra för föreningen att uttaxering av avgifter och medel från medlem endast kan ske genom lagakraftvunnen debiteringslängd som är antagen och beslutad av stämman. Han har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sörböle samfällighetsförening har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras. Föreningen har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har till stöd för sitt överklagande vidhållit vad han förde fram i mark- och miljödomstolen och tillagt i huvudsak följande. Av röstlängden följer att han vinner omröstningar efter andelstal eftersom han äger och förfogar över den största enskilda ägarandelen i Sörböle bys samfälligheter. Även vid sådana beslut som kräver kvalificerad majoritet vinner han omröstningar efter andelstal. Skellefteå kommun och Skellefteå Kraft AB har en policy att de normalt inte närvarar på stämmor för de samfällighetsföreningar som de är medlemmar i och vid närvaro avstår de normalt från att delta i omröstningar. Stämmoprotokollet, där det står att hans motioner avslås av stämman, stämmer inte utan beslutet togs av mötesordföranden själv. Stämman har således inte formellt avgjort denna fråga med vare sig andels- eller huvudtalsmetoden. Beslutet om att han ska betala s.k. fiskeavgift har fattats på ett annat möte än årsstämma och är ogiltigt. Föreningens agerande mot honom har kostat mycket pengar, tid och olägenheter. Genom inspelning av stämman 2023 och transkribering av inspelningen har han kunnat få fulla bevis till domstolen om hur föreningen faktiskt hanterade stämman. För att kunna försvara sin rätt har han varit tvungen att skaffa sig

SVEA HOVRÄTT DOM F 3523-25

rättslig hjälp i form av sakkunniga ombud. Det är därför inte mer än rättvist att föreningen får stå för dessa kostnader.

Sörböle samfällighetsförening har till stöd för sin inställning hänvisat till vad föreningen förde fram i mark- och miljödomstolen och har tillagt i huvudsak följande. Den aktuella stämman genomfördes med de då rådande förutsättningarna och bör prövas med detta som grund. Samfälligheten Sörböle fs:18 med fristående fiske fastställdes av mark- och miljödomstolen den 24 juli 2024 och styrelsen hanterar den sedan dess som en samfällighet som förvaltas av föreningen. Vid stämma röstas och beslutas om hur fisket ska bedrivas enligt andelstal. Vid den klandrade stämman den 30 maj 2023 var uppfattningen om hur fisket förvaltades något annorlunda. Påståendet om att Skellefteå kommun och Skellefteå Kraft AB skulle ha en policy om att inte närvara eller rösta vid föreningens stämma är felaktigt. Det röstresultat som redovisat är därför ett felaktigt antagande. De beslut som önskar undanröja från stämman den 30 maj 2023 rör motioner som har upprepats bl.a. vid stämman 2025 och det finns inte anledning att nu riva upp stämmobesluten från 2023.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen har med stöd av 50 kap. 13 § andra stycket 2 rättegångsbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

Domstolens prövning av ett klandrat stämmobeslut begränsar sig enligt 53 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, samfällighetslagen, till en kontroll av om ett fattat beslut strider mot lag eller annan författning eller stadgar, eller om beslutet inte tillkommit i behörig ordning eller det annars kränker en medlems eller rättighetshavares rätt (se prop. 1973:160 s. 349 f. och s. 441 f.). Domstolsprövningen gäller således inte lämpligheten av fattade beslut eller förvaltningsåtgärder. Domstolen kan därför inte heller, såsom har yrkat, klargöra för föreningen att uttaxering av avgifter och medel från medlem endast kan ske genom lagakraftvunnen debiteringslängd som är antagen och beslutad av stämman.

SVEA HOVRÄTT DOM F 3523-25

Frågan om besluten att avslå motioner ska upphävas (punkten 6 i stämmoprotokollet)

och Sörböle samfällighetsförening har olika uppfattning i frågan om fisket ingick i föreningens förvaltning vid tidpunkten för årsstämman den 30 maj 2023. menar att fisket var samfällt och ingick i föreningens förvaltning medan föreningen i stället gör gällande att fisket vid den tidpunkten var en gemensam verksamhet för föreningens delägare.

Vad som är att anse som en samfällighet anges i 1 § samfällighetslagen. Av första stycket 1 i bestämmelsen framgår att som samfällighet räknas en samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. Av 1 kap. 3 § FBL framgår att en samfällighet är mark som hör till flera fastigheter gemensamt. Till mark räknas enligt 1 kap. 4 § FBL i detta avseende även sådant fiske som inte ingår i äganderätten till vattenområdet och inte är servitut.

En samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning), se 4 § samfällighetslagen. Mark- och miljööverdomstolen anser att det redan av stadgarna för Sörböle samfällighetsförening, som gett in i målet och hänfört sig till, står klart att även fisket, såsom samfällt för delägarna i Sörböle by, ska förvaltas av samfällighetsföreningen. Av 2 § i stadgarna framgår nämligen att föreningen förvaltar samfälligheter som är gemensamma för Sörböle by, utan begränsning. Inte heller i övriga stadgar finns det någon begränsning avseende vilka samfälligheter som föreningen förvaltar. Att fiskesamfälligheten registrerades först vid Lantmäteriets fastighetsbestämningsbeslut den 28 februari 2024 har under dessa förhållanden ingen betydelse i den frågan. Det som föreningen anfört om omständigheterna kring laga skiftet, att fisket skulle vara samfällt i betydelsen en gemensam verksamhet för föreningens delägare, om byarådets roll i att reglera fisket och att styrelsen valt att hänskjuta frågorna till ett separat möte förändrar inte heller bedömningen.

Eftersom fisket således enligt samfällighetsföreningens stadgar förvaltas av föreningen, skulle motioner rörande fisket ha hanterats vid

SVEA HOVRÄTT DOM F 3523-25

årsstämman den 30 maj 2023 och beslutet att hänskjuta hans motioner om fördelning av fisketider och försäljning av fiskeredskap till ett annat forum stred mot stadgarna.

Liksom mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att omröstningen vid årsstämman avseende samtliga fyra motioner rört frågor av ekonomisk betydelse och att omröstningen därför borde ha skett enligt andelstalsmetoden, som han begärde.

För att ett klandrat beslut ska förklaras ogiltigt och upphävas är det inte tillräckligt att konstatera en formell brist. Om det är tydligt att bristen inte har inverkat på beslutets innehåll är det inte ogiltigt. Bedömningen av om det är tydligt att ett formellt fel inte har inverkat på beslutets innehåll måste ske med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Felets följder för berörda medlemmar och för föreningen ska vägas in i bedömningen. Om felet inneburit ett åsidosättande av grundläggande föreningsrättsliga principer talar det för att felet ska anses ha haft inverkan, se bl.a. rättsfallet NJA 2019 s. 587 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 20 mars 2013 i mål nr F 8784-12.

De fel som det här är fråga om är enligt Mark- och miljööverdomstolen av det slag att redan det kan tala för att felet ska anses ha haft inverkan på utgången. Av de omständigheter och den bevisning som parterna åberopat går det inte att dra några säkra slutsatser i fråga om utfallet av en tänkt omröstning med andelstalsmetoden. Det innebär alltså att det inte är tydligt att felen inte har haft inverkan på utgången. Markoch miljööverdomstolen anser därmed sammantaget att omständigheterna är sådana att beslutet under punkten 6 i stämmoprotokollet är ogiltigt och därmed ska upphävas såvitt avser motioner.

Rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen

Den ändring Mark- och miljööverdomstolen nu gjort av mark- och miljödomstolens dom innebär att Sörböle samfällighetsförening såsom tappande part ska ersätta rättegångskostnader där och att han ska befrias från skyldigheten att ersätta samfällighetsföreningens rättegångskostnader. har för rättegången i mark- och miljödomstolen begärt ersättning med 261 506 kr, varav 52 302 kr för

SVEA HOVRÄTT DOM F 3523-25

mervärdesskatt. Av det sammanlagda beloppet avser 58 188 kr utlägg för transkribering av inspelning av årsstämman, 11 014 kr utlägg i samband med muntlig förberedelse och 189 550 kr ombudsarvode för 102 timmars arbete. Föreningen har anfört att det yrkade beloppet är orimligt.

Ersättning för rättegångskostnad ska fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt, se 18 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att de kostnader haft för anskaffande av bevisning i form av transkribering av inspelning från stämman inte varit påkallat för tillvaratagandet av hans rätt annat än till en mindre del. Han får i den delen anses skäligen tillgodosedd med 10 000 kr. När det gäller kostnaden för ombudsarvode görs följande bedömning. har anlitat två olika ombud vilket måste antas ha lett till ökade kostnader på ett sätt som inte kan anses påkallat i det här målet. Ombudskostnaderna för arbete med transkriberingen bör av samma skäl som ovan endast ersättas till en mindre del. Den tid som lagts på egen syn kan svårligen anses motiverad i relation till det som varit tvistigt i målet. Ombudens nedlagda tid framstår även i övrigt som mycket väl tilltagen. Mark- och miljööverdomstolen bedömer sammantaget att med hänsyn till målets art och omfattning är skäligen tillgodosedd med 60 000 kr avseende arvode och 21 014 kr avseende utlägg, inklusive mervärdesskatt, att betalas av Sörböle samfällighetsförening.

Rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen

har vunnit målet i Mark- och miljööverdomstolen och samfällighetsföreningen ska därför ersätta hans rättegångskostnader här. har begärt ersättning med 59 625 kr inklusive mervärdesskatt avseende ombudsarvode för 26,5 timmars arbete. Begärd ersättning framstår med beaktande av att omständigheterna är desamma som i markoch miljödomstolen samt till målets art och

SVEA HOVRÄTT DOM F 3523-25 omfattning, som väl tilltagen. Sörböle samfällighetsförening ska därför ersätta för rättegångskostnader med skäliga 30 000 kr inklusive mervärdesskatt. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2026-03-06

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Caroline Hedvall Klostermark, tekniska rådet Carina Nordström och hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent. Föredragande har varit Ulrika Agerskans.

Sid 1 (38) UMEÅ TINGSRÄTT DOM Mål nr F 1845-23 Mark- och miljödomstolen 2025-02-20 meddelad i Umeå

PARTER Kärande

Ombud: samt Svarande Sörböle samfällighetsförening Ställföreträdare: samt Ombud: , , även (vid frånvaro) SAKEN Klander av beslut fattade vid Sörböle samfällighetsförenings ordinarie föreningsstämma den 30 maj 2023

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen upphäver föreningsstämmans beslut att ge ansvarsfrihet till styrelsen i Sörböle samfällighetsförening (beslut under punkten fem i stämmoprotokollet), men lämnar i övrigt käromålet utan bifall.

ska ersätta Sörböle samfällighetsförening för rättegångskostnader med 30 280 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Sid 2 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND är medlem i Sörböle samfällighetsförening (föreningen). Föreningen höll ordinarie årsstämma den 30 maj 2023. har väckt klandertalan mot föreningen med stöd av 53 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL.

Parterna är eniga om att omröstningarna på stämman avseende beslutspunkterna 5 (ansvarsfrihet) och 6 (angående motion 1 4) samt punkten 9 (under rubrik protokollet, skett med acklamation enligt huvudtalsmetoden. Parterna är även eniga om att avseende dessa beslut begärt omröstning enligt andelstalsmetoden.

Under tiden som domstolen handlagt målet har Lantmäteriet (LM) avgjort ett ärende rörande fastighetsbestämning av fiske inom Sörböle skifteslag den 28 februari 2024 där utgången i korthet blev att myndigheten bestämde att fisket är samfällt. LM:s beslut överklagades till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandet (mål F 1147-24). Domstolens dom har vunnit laga kraft.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNINGAR M.M. Yrkanden och inställningar

har yrkat

1) att domstolen ska upphäva beslutet att ge ansvarsfrihet till styrelsen (beslut under punkten fem i stämmoprotokollet),

2) delning av notfiske ska ske efter andelstal (beslut under punkten sex i stämmoprotokollet),

3)

båtmotorer m.m.) ska säljas till högstbjudande medlem vid ordinarie

Sid 3 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

föreningsstämma 2023 (beslut under punkten sex i stämmoprotokollet),

båthus/fiskebod enligt avtal/ överenskommelse med Skellefteå kommun, planeringschef (beslut under punkten sex i stämmoprotokollet),

rdmassor som dumpats och fyllts ut på samfälld mark ( ) norr om ska tas bort, så även den häck som planterats där, att lekstuga som uppförts på flyttas till lagstadgat avstånd från tomtgränsen och att de angivna åtgärderna ska vidtas och bekostas av den/de som varit vållande (beslut under punkten sex i stämmoprotokollet), och

att domstolen ska upphäva beslutet att godkänna det presenterade dokumentet, dvs. Budget för Sörböle samfällighetsförening 2023, bilaga 8 till stämmoprotokollet (beslut under punkten nio i stämmoprotokollet) i vilket fiskeavgifter behandlas.

har utöver yrkandena i punkterna 1-6, i samband med att han har slutfört talan i målet, framställt yrkande om att domstolen ska ogiltigförklara hela stämman och förelägga styrelsen att den måste göras om.

Föreningen har överlämnat prövningen avseende yrkande 1 till domstolen att avgöra. I det fall domstolen anser att fel har begåtts har föreningen medgett att beslutet under punkten fem i stämmoprotokollet (frågan om ansvarsfrihet) upphävs.

Föreningen har bestritt yrkandena 2 6 och, som det får förstås av hur föreningen slutfört sin talan, även motsatt sig yrkande om ogiltigförklarande av årsstämman 2023.

Sid 4 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Parterna har yrkat ersättning av varandra för rättegångskostnader. För inställningarna till kostnadsyrkandena, se avsnittet om rättegångskostnader i slutet av domen.

Övrigt har under målets handläggning begärt edition av röstlängd (aktbilaga 38) och avtal med om :s brukningsrätt på (aktbilaga 17, bilaga D), vilka föreningen har ingett till domstolen.

har i målet även begärt att domstolen ska förelägga styrelsen i föreningen att förevisa eventuellt förekommande dokument (edition) avseende bildandet av den gemensamma verksamheten fiske (fiskeverksamheten) som visar att bildandet och röstfarandet gått/går korrekt till, exempelvis kallelser, besluts-dokument, stadgar/ reglemente o.d. Föreningen har uppgett att den är av uppfattningen att den frågan numera är avklarad. Domstolen har förelagt att ange om han är av en annan uppfattning än föreningen samt i förekommande fall ange skäl för detta, vilket denne inte har gjort. Domstolen har därför ansett frågan om edition som avklarad och har därefter inte hanterat den vidare i målet.

Mark- och miljödomstolen har i beslut den 7 augusti 2023 avslagit yrkande om inhibition av de klandrade besluten. Domstolen har även, i beslut den 16 november 2023, avslagit begäran om vilandeförklaring (framställd i aktbilaga 8).

Mark- och miljödomstolen har den 28 november 2023 hållit sammanträde för muntlig förberedelse i målet.

Föreningen har efter sammanträdet klargjort att föreningen inte önskar inkludera ifrågasättande av rösträtt som en del i detta mål.

Målet har med stöd av 42 kap. 18 § första stycket 5 rättegångsbalken jämfört med 4 kap. 1 § första stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar avgjorts utan huvudförhandling, sedan parterna beretts tillfälle att slutföra sin talan.

Sid 5 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

GRUND FÖR TALAN Parterna har som grund för sin talan anfört i huvudsak följande.

Förutsättningar att klandra besluten föreligger enligt 53 § SFL. Följande grunder åberopas till stöd för att de klandrade besluten ska upphävas.

Yrkande 1 (ansvarsfrihet) Beslutet att befria styrelsen från ansvarsfrihet har inte tillkommit i behörig ordning. Eftersom det är fråga om en ekonomisk angelägenhet för delägarna skulle omröstning ha skett efter andelstal, på begäran av honom, och inte så som skett med acklamation.

Yrkande 2 och 3 (fördelning av fisketider respektive försäljning av fiskeredskap) respektive hans motion

49 § första stycket SFL. I § 18 i stadgarna finns bestämmelser som reglerar röstningsförfarandet i föreningen.

Trots att motionerna kom in i rätt tid enligt stadgarna släppte styrelsen inte fram dem till behandling på stämman. Han fick därför inte sina motioner prövade, även om det i protokollet har antecknats att motionerna avslogs. I § 2 stadgarna anges att föreningen förvaltar samfälligheter som är gemensamma för Sörböle by. Fisket är samfällt och ingår i föreningens förvaltning. LM har nu också fattat ett fastighetsbestämningsbeslut som visar detta. Eftersom motionerna rör det samfällda fisket borde de ha upptagits till behandling vid föreningens årsstämma. Styrelsens agerande kränker hans rättigheter i det samfällda fisket.

Eftersom motionerna rör frågor av ekonomisk betydelse ska röstning ske efter andelstal om någon medlem begär det. Han har på stämman och i sina motioner begärt att röstning ska ske enligt andelstalsmetoden. Så har inte skett.

Sid 6 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Yrkande 4 och 5 (uppförande av båthus respektive återställande av mark) Besl mot lag och föreningens stadgar.

Eftersom frågorna behandlar upplåtelse av markutrymme på längre än fem års tid kan styrelsen inte själv bestämma i sådan sakfråga. Det är i stället ordinarie årsstämma som är beslutande. Frågan om upplåtelse av ett nytt båthus på för honom är en fråga för årsstämman att avgöra. Skellefteå kommun respekterar hans äganderätt till båthuset och att det uppförs ett nytt på platsen. Frågan om upplåtelse eller överlåtelse av markområde av till förmån för är också en fråga för stämman.

En fråga om upplåtelse av nyttjanderätt är en ekonomisk angelägenhet för delägarna. Om någon medlem begär det ska därför sådan sakfråga avgöras genom röstning enligt andelstalsmetoden. Han begärde att omröstning skulle ske enligt andelstalsmetoden. Så har inte skett. Vad avser yrkande 4 har han och Skellefteå kommun, även efter upprättad röstspärr, över 50 procent av rösterna i Sörböle samfällighetsförening.

Motionerna har kommit in i rätt tid enligt stadgarna.

Yrkande 6 (beslut om budget, fiskeavgifter) Beslutet har inte tillkommit i behörig ordning.

Beslutet att godkänna budgeten, som inkluderar fiskeavgifter, är egentligen en form av uttaxering av honom för fiskeavgift om 2 000 kr, för hyra av båthus och underhåll av varp. Innan uttaxering sker ska det upprättas en inkomst- och utgiftsstat. Beslut om uttaxering av pengar från medlem ska redovisas i debiteringslängd på årsstämman. För att ett sådant beslut från styrelsen ska kunna verkställas måste det ha godkänts av stämman.

Sid 7 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Enligt föreningen är fisket inte en fråga för föreningen, ändå har den fattat detta beslut som rör fisket. Budgeten har därmed inte tillkommit på rätt sätt. Man kan inte godkänna en budget med innehåll som dels inte finns i någon debiteringslängd, dels inte omfattas av föreningens verksamhet överhuvudtaget.

Om någon delägare begär det ska röstning ske enligt andelstalsmetoden. Han har begärt att omröstning ska ske enligt andelstalmetoden. Så har inte skett.

Hela årsstämman måste göras om Vid genomförandet av årsstämman 2023 förekom så allvarliga fel och brister att årsstämman bör ogiltigförklaras och göras om, bl.a. upprättades och godkändes aldrig en korrekt röstlängd.

Föreningen Yrkande 1 (ansvarsfrihet) Föreningen hade vid tidpunkten för omröstningen inte kännedom om praxis, utan litade på uttalandet från kommunens representant att frågan inte skulle avgöras med röstning efter andelstal. Förfarandet kan, enligt vad föreningen erfarit i efterhand, ha varit felaktigt. Domstolen får bedöma om så är fallet.

Yrkande 2 och 3 (fördelning av notfiske respektive försäljning av fiskeredskap) Fisket omnämns inte vid laga skiftet. Enligt praxis gäller då att älven är delad med stranden, vilket betyder att vattnet i älven hör till den fastighet vars mark det ligger närmast, medan fisket ägs av alla med samma rätt. Fisket är därför en gemensam verksamhet för föreningens delägare, inte en samfällighet som förvaltas av föreningen. Fisket skulle därför inte behandlas på stämman.

Motionerna har inte avvisats utan behandlats och avslagits med motiveringen att de inte är en fråga för föreningen, utan i stället tas upp på det efterföljande mötet för det gemensamma fisket enligt förslag från medlem.

Sid 8 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Av de 791 648 kr som betalades ut som ersättning för laxfisket, avsattes 15 procent i en särskild fond för gemensamma ändamål, främst laxfiskeåtgärder. Det är fråga om en särskild fond med statuerade regler för hur medlen får användas för gemensamma ändamål. Fiskeutrustningen är ursprungligen köpt enligt beslut på stämma, för medel ur den särskilda fonden. Den tillhör därför, och är en förutsättning för, fiskeverksamheten. Utrustningen slits och finansieras nu genom avgifter inbetalade av det gemensamma fiskelaget. Beslut om försäljning ska mot denna bakgrund inte beslutas på stämman.

Laxen får inte säljas, då den innehåller gift, utan får endast fiskas för husbehov. Det kan även bli fråga om att de fiskar till andra andelsägare i föreningen, som inte kan fiska själva. Fångsten har således ett värde, men det inte fråga om några stora ekonomiska värden. Motionerna 1 2 rör således inte frågor av ekonomisk betydelse.

Yrkande 4 och 5 (uppförande av båthus respektive återställande av mark) Avseende motion 3 hänvisas till stämmoprotokollet den 18 maj 2000 § 12 där det framgår att det finns ett principbeslut att inga privatägda byggnader ska finnas på samfällighetsföreningens mark. Flyttning av bod till hans Eftersom fått disponera den bruna timmerboden för notfiske (trots eftersatt betalning av avgift) ifrågasätts behovet av ytterligare byggnader. Nuvarande strandskyddsregler tillåter inte heller nybyggnation så nära älven. Föreningen står därmed fast vid sitt tidigare principbeslut att inga privatägda byggnader ska finnas på samfällighetsföreningens mark, samt bedömer att det inte finns behov av ytterligare byggnader.

Avseende motion 4 hänvisas till stämmoprotokollet 2023. Där anges att det är felaktigt att tala om dumpade jordmassor samt hänvisas till svar på motsvarande motioner tidigare år, såsom stämmoprotokoll från den 31 maj 2022 där följande framgår.

Sid 9 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Av protokollet från 2023 framgår sammanfattningsvis även följande synpunkter från deltagare på mötet. Händelserna som ifrågasätts har skett för 40 år sedan. På fotografi, som delades ut, taget från norra sidan av älven före byggandet av E4-bron syns ingen tydlig skillnad på släntens utformning då och nu. Brevet från bl.a. , som gett in tillsammans med motionen, framstår inte som relevant, framförallt inte efter byggandet av gång- och cykelvägen med den schaktning som utfördes då samt flyttandet av den bruna boden, vilket var en förutsättning för anläggandet av vägen. Området har skötts om och sly har kontinuerligt hållits efter, vilket är en fördel för föreningen.

Motionerna 3 och 4 rör inte frågor av ekonomisk betydelse. Även om är en stor delägare innehar han inte mer än 19,4 procent av delägandet i samfälligheter inom Sörböle by.

Yrkande 6 (beslut att godkänna budget) Det ska betalas avgift för hyra av bodar och underhåll av varp, kostnader för försäkringar m.m. Avgiften är 2 000 kr per år och ska betalas av båda fiskelagen, såväl som det gemensamma fiskelaget. Avgiften går till samfällighetsföreningen eftersom varpen och samtliga båtplatser/fiskebodar på samfällighetens

Sid 10 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

mark tillhör föreningen, även den bruna boden som anser att han äger. Även strandlinjen, såsom stranden vid båtplatserna/fiskebodarna och stranden vid landdrag, där noten tas upp, tillhör samfällighetsföreningen. Ovanstående kräver underhåll.

har inte betalat den årliga avgiften, den är därför upptagen som en skuld i budgeten. Budgeten som lades fram på stämman är korrekt. Skulden ska möjligen vara något större, men det som görs gällande nu är att beslutet att godkänna budgeten inte ska upphävas.

Beslutet om fiskeavgift har tagits år 2017.

SAMMANFATTNING AV UTVECKLING AV TALAN M.M. I det följande beskrivs närmare omständigheter samt bemötanden av motparts påståenden.

Närmare om yrkande 1 (ansvarsfrihet) Om en omröstning sker via huvudtalsmetoden i stället för andelstalsmetoden innebär det att delägare som har små andelstal kan rösta så att delägare med stora andelstal måste betala kostsamma åtgärder. Han har t.ex. en stor andel i fisket, men får ändå inte komma till tals. Det är en ekonomisk fråga. Enligt tidigare regelverk fanns bara andelstalsmetoden att tillgå. I samband med att huvudtalsmetoden infördes i lag övervägdes att slopa andelstalsmetoden helt. Dock lämnades möjligheten att använda metoden i ekonomiska frågor, just för att skydda delägare med större andelar.

Han har begärt omröstning enligt andelstalsmetoden, vilket i enlighet med Högsta domstolens avgörande NJA 2001:113 (NJA 2001 s. 848) skulle ha tillämpats. Årsmötespresidiet upprättade inte en tillräknelig röstlängd för att kunna rösta efter andelstalsmetoden på stämman.

Sid 11 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Närmare om yrkande 2-3 (fördelning av fisketider respektive försäljning av redskap) Att något är samfällt är samma sak som en samfällighet.

Rätten till laxfiske utgör en stor tillgång om den hör till en fastighet. Laxfisket i Sörböle har en lång tradition och är ett av de finaste fiskena i älven. Även om fisket inte är som förr har det stor betydelse än idag. Eftersom laxfisket är en ekonomisk fråga och det har begärts borde omröstningen ha skett enligt andelstalsmetoden.

Lös egendom tillhör medlemmarna. Frågan om försäljning är därmed också av ekonomisk betydelse.

När skadeståndet avseende fördärvat laxfiske utbetalades efter regleringen i Kvistforsen fick Sörböle skifteslag ca 600 000 kr. Av detta avsattes ca 118 000 kr för underhåll av varpet som ska undanröja hinder för noten. Fördelning av övriga medel skedde efter gårdarnas skattetal. Han har aldrig motsatt sig inrättandet av fiskefonden, tvärtom var han en av initiativtagarna till att en del av det skadeståndet, som delades ut till delägarna i skifteslaget efter andelstal som ersättning för förlorat laxfiske, avsattes som en fond för underhållet av varpet i Skellefteälven. Fonden bildades inte för själva laxfisket, som föreningen framfört vid sammanträdet. Ett sådant påstående avser endast rättfärdiga styrelsens inköp av båtar, båtmotorer och laxnot för eget bruk. Efter bildandet av föreningen överfördes byalagets kassa på ca 220 000 kr, inklusive den avsatta fonden på 118 000 kr till den nybildade föreningen.

Förr var det enbart han, hans far och några personer till som fiskade lax. Fisket var betydelsefullt, laxen såldes och man betalade skatt. Det var fyra hemman som fiskade. Hans gård är den sista intakta laxgården. Förr hade alla sina egna redskap, såsom not.

Sid 12 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Laxfisket i Sörböle by har sedan urminnestid varit sämjedelat i notfiskelotter för hemman med vissa skattetal. Notfiskelagen hade egen utrustning och notfiskelotterna kunde arrenderas ut och fisken kunde ge betydande intäkter vid försäljning. Han vill kunna fortsätta bedriva fiske efter lax och efterlämna sin gård med laxfiskerätt såsom han fått ärva den av sina förfäder. Laxfisket har ett stort värde för m.fl.

Fisket ska ske efter fastigheternas ägarandelar i det samfällda fisket. Syftet med hans ansökan om fastighetsbestämning var att klargöra att laxfisket inte ägs med lika andelar mellan delägande fastigheter i fiskesamfälligheten.

Samfällighetsföreningen bildades år 1999. Enligt föreningens styrelse är andelstalet i fisket lika för alla (1) i stället för faktiska andelstal. Det är oklart var den ordningen kommer ifrån. Föreningen har använt den utbetalade ersättningen för laxfisket för att införskaffa redskap trots att den avsatts för annat, främst underhåll av notvarpet. Han har större kostnader och intäkter än andra, men föreningen anser ändå att det som gäller fisket ska fördelas lika.

Det är märkligt att motionerna avslogs, trots att föreningen menar att fisket inte ska behandlas vid stämman.

Närmare om yrkande 4 5 (uppförande av båthus respektive återställande av mark) Uppförande av båthus Hans båthus är gammalt. Han har tidigare haft ett båthus där, som fadern byggt på 60-talet, men som styrelsen tvingat honom att flytta till sin egen fastighet för ca tio år sedan. Det står nu på hans egen tomt. Han vill ersätta det flyttade båthuset med ett nytt, eftersom han behöver bättre och nya lokaler på platsen ( ). Det ska vara med gammeldags exteriör. Han har ett avtal avseende uppförande av båthus/ fiskebod med Skellefteå kommun, men upplåtelsen kräver godkännande av föreningen (51 § SFL). Kommunen som innehar 43 procent andel agerade dock inte när frågan behandlades vid stämman, utan låtsades som ingenting.

Sid 13 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

I samband med att Skellefteå kommun råkade göra ett olaga intrång på hans fastigheter har parterna i godo löst frågan genom en överenskommelse om ersättning. Av avtalet framgår att kommunen, som är delägare i , till skillnad mot nuvarande styrelse respekterar att han har äganderätten till båthuset och att ersättningen för intrånget är ett nytt båthus på platsen. Kommunen ska även vara honom behjälplig med erforderliga tillstånd som upplåtelse etc.

m.fl. är taxerad som en lantbruksfastighet. Laxfisket är en del av den areella näring som alltid bedrivits på m.fl. För laxfiskets bedrivande behövs erforderliga byggnader. Ett lämpligt båthus är en sådan ekonomibyggnad. För ekonomibyggnader på lantbruksfastigheter finns normalt undantag från bygglov och strandskyddsdispens. Frågan om upplåtelse av ett nytt båthus på för honom är en fråga för årsstämman att avgöra och omröstning borde ha skett enligt andelstalsmetoden, såsom han begärt i god tid i sin motion samt yrkat på stämman. Han och kommunen har även efter upprättad röstspärr över 50 procent av rösterna i föreningen.

Återställande av mark Fastigheten har tagit 300 400 kvm mark i anspråk av . I en motion från år 1990 (skrivelse från och , i domstolens aktbilaga 4, bilaga 2 till motionerna/bilaga 6 till stämmoprotokollet 2023) framförs kritik angående hur ianspråktagandet gick till. Där föreslogs bl.a. att båthuset inte skulle flyttas utan återplaceras på tidigare plats. J ansåg att jordmassorna måste tas bort och att man brett ut sig. Förfarandet har pågått länge. Det flyttade båthuset stod på den ianspråktagna platsen.

Ägaren till hänvisar till en ursprunglig upplåtelse före föreningens bildande. En sådan upplåtelse krävde dock samtliga medlemmars undertecknande för att vara giltig, eftersom på den tiden var delägarförvaltad. Han har inte sett någon sådan upplåtelse. En upplåtelse av permanent karaktär som detta är endast giltig om stämmobeslut med kvalificerad majoritet kan erhållas (51 § SFL) och någon sådan upplåtelse finns inte heller. Dessutom ligger aktuellt område i

Sid 14 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

detaljplan som allmän plats. Kommunen har inlösenrätt enligt plan- och bygglagen och fastighetsbildningslagen för sådan mark. Han frågar sig vem som då har rätt till ersättning, ägaren av eller ägarna till .

Frågan om upplåtelse eller överlåtelse av markområdet till förmån för är en fråga för stämman. Styrelsen har på eget initiativ nyligen upprättat ett femårigt nyttjanderättsavtal med ägaren till . Ett sådant avtal saknar rättsverkan. Dessutom är :s intrång på av permanent karaktär och kan inte lösas med ett femårsavtal. , som sitter med i styrelsen, är far till , som äger . Det föreligger därmed ett jävsförhållande i avtalsfrågan. Fråga om upplåtelse eller överlåtelse av markområdet till förmån för ska avgöras efter omröstning enligt andelstalsmetoden om någon medlem begär det. Beslut om överlåtelse är även underkastad prövning av LM efter ansökan om fastighetsreglering.

Det måste således finnas ett korrekt avtal med ägaren av . Föreningens medlemmar kanske vill ha ersättning för upplåtelsen, sådant har hänt förr. Ingen ersättning har utgetts. Han vill få närmare klarhet angående hur avtalet är upprättat. För upplåtelse över fem år krävs minst 2/3 av de angivna rösterna (51 § SFL). ingår i föreningens förvaltning. Man kan inte ta annans mark i anspråk hur som helst, egenmäktigt. Det är viktigt att man följer lagen, vilket nu inte skett. Han har ingen invändning mot att frågan löses för gott och i samförstånd, men det ska inte ske löpande tillfälliga upplåtelser av marken.

Närmare om yrkande 6 (beslut om budget, fiskeavgifter) Föreningen menar att fisket inte ingår i förvaltningen, trots det tar den upp fiskeavgifter i budget och bokföring och för in obetalda avgifter som intäkter. Den har även fattat beslut om avgifterna på stämman, vilket han motsatt sig.

Styrelsen har ingen rätt att ta ut en krona av föreningens medlemmar. Det är stämman som avgör den frågan. Stämman har nu godkänt en budget, där det indirekt framgår att han ska betala 2 000 kr till föreningen i fiskeavgift 2023 samt

Sid 15 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

att han har icke betalade fiskeavgifter sedan tidigare. Regler gällande föreningens möjligheter till uttaxering av medel från delägarna framgår av 13 § i stadgarna, Om stämma skall godkänna uttaxering skall styrelsen bereda medlemmarna tillfälle att från det kallelseåtgärd vidtagits ta del av debiteringslängd, utvisande det belopp som skall uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och när betalning skall ske. Förslag på beslut om fiskeavgift ska därför framställas av styrelsen på ordinarie årsstämman och efter framlagd debiteringslängd vad varje fastighetsägare ska betala - inte bara han. Förslaget går endast igenom om det godkänns av stämman. Om en eller flera medlemmar därvid begär omröstning efter andelstalmetoden ska så ske. För att föreningen ska kunna uttaxera pengar från medlemmar ska den således ha upprättat en inkomst- och utgiftsstat som ska godkännas av stämman samt framlagt debiteringslängd, detta oavsett hur stor avgiften är. Handlingarna ska framläggas i god tid och omröstning ska ske. Frågan om budgeten har inte handlagts så, utan dök upp plötsligt. Pengar kan avsättas för gemensamma ändamål, om beslut fattas i behörig ordning. Det är inte juridiskt möjligt att besluta att ta ut fiskeavgift på så sätt som nu skett. Förfarandet strider mot 41 och 42 §§ SFL. Vidare skulle andelstalsmetoden ha tillämpats när man fattade beslut. Beslutet har inte tillkommit i behörig ordning och är en nullitet.

Avgiften avser hyra av bod och redskap, men han äger en egen bod och egen not. Han borde mot bakgrund av detta inte behöva betala 2 000 kr. Om styrelsen har blandat ihop begreppen och avser avgäld för upplåtelse av nyttjanderätt eller arrende för det markområde hans båthus upptar på skulle däremot ett sådant beslut kunna vara korrekt, under förutsättning att det tas under behöriga former på stämman.

Beslut avseende fisket tas på informella möten efter föreningens årsstämma vid vilka man, som ovan angetts, inte får rösta enligt andelstalsmetoden.

I det fall beslut tas upp på mötet för fiskeverksamheten kan domstolen inte pröva detta, eftersom det inte har med samfälligheten att göra. Det gör att han förlorar möjligheten att få sin sak prövad. Mötena utgör varken ordinarie eller extra stämma.

Sid 16 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Beslut om fiskeavgift som fattas där ligger utanför SFL och har ingen rättsverkan mot delägarna i Sörböle bys skifteslag.

Vad som är anmärkningsvärt med dessa beslut som fattas utanför föreningens bestämmanderätt är att styrelsen, utan debiteringslängd, bland alla medlemmar endast kräver honom på fiskeavgiftens erläggande och när han vägrar betala tas beloppet upp som en fordran på honom, inte i en egen, separat ekonomisk redovisning i enlighet med styrelsens Gemensamma verksamheten fiske utan i balansräkning, resultaträkning och budget för föreningen. Agerandet strider mot korrekt bokföring.

Om domstolen har lika svårt att förstå vad styrelsen menar med Den gemensamma verksamheten fiske som han har, så kan han upplysa om att föreningen i alla fall inte består av olika verksamhetsgrenar, då § 19 i normalstadgarna är tydligt överstruket av sammanträdesledaren i samband med föreningens bildande och antagande av stadgar.

Närmare om samfälligheter Eftersom det i stadgarna (§ 2) inte är särskilt specificerat vilka samfälligheter som åsyftas och inte heller är särskilt specificerat vilka samfälligheter som inte ska ingå i förvaltningen innebär lydelsen att samtliga samfälligheter som är gemensamma för Sörböle bys primära skifteslag ingår i föreningens förvaltning. Vid förra rättegången i mark- och miljödomstolen trodde domstolen mer på styrelsen än honom. Han har därför sökt fastighetsbestämning för att erhålla ett opartiskt och lagakraftvunnet beslut angående äganderätten till fisket i Sörböle. Genom fastighetsbestämning kan oklarheter bestämmas eller tvistigheter avgöras om fisket är delat eller samfällt, vilka fastigheter som är delägare i ett samfällt fiske och med vilka andelar delägande fastigheter äger i ett samfällt fiske.

Närmare om fastighetsbestämningen, bevis för att fisket är samfällt och ingår i föreningens förvaltning m.m. Han har inte sett någon dokumentation som visar att bildandet av den

Sid 17 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

sammanslutning som hanterar fiskeriverksamheten har gått rätt till. Inte heller verkar det finnas några stadgar eller liknande som reglerar röstningsregler och där det framgår att man har kommit överens om att omröstning ska ske enligt huvudtal. I fiskeverksamheten är det inte möjligt att rösta enligt andelstal, jfr föreningsstämman. Tidigare har omröstning om laxfisket skett enligt andelstal, varvid storleken på ägarandelarna har haft betydelse.

Fastighetsbestämning har till syfte att bestämma oklara eller motstridiga, befintliga rättsförhållanden, dvs. har LM fastighetsbestämt fisket i Sörböle skifteslag som samfällt, vilka fastigheter som är delägare och deras respektive andelstal är det rådande rättsliga förhållande. Fastighetsbestämningen ger med andra ord inga nya rättsförhållanden vad gäller laxfisket i Sörböle, utan klargör endast befintliga sådana.

Han har med anledning av denna tvist ansökt om fastighetsbestämning av ägandeförhållandena till fisket i Sörböle by. LM har avslutat ärendet och meddelat fastighetsbestämningsbeslut, varvid myndigheten beslutat helt enligt de uppgifter han lämnat in i sin ansökan. Det visar att fisket i Skellefteälven utgör en samfällighet och att delägande fastigheter i Sörböle skifteslag äger andelar i fiskesamfälligheten (Sörböle fs:18) efter sina skattetals respektive storlekar.

Eftersom § 2 i föreningens stadgar, dvs. att föreningen ska förvalta samfälligheter som är gemensamma för Sörböle by, varken specificerar eller exkluderar vissa bestämda samfälligheter i skifteslaget, innebär det att byns samtliga samfälligheter, inklusive det samfällda fisket, ska omfattas av föreningens förvaltning och ska förvaltas enligt föreningens stadgar och SFL.

Om föreningen, som det uppgetts på LM-sammanträde i februari 2024, bildades för att han påstås ha hindrat andra från att fiska lax, måste de närvarande vid bildandet i juni 1999, dvs. i stort sett den nuvarande styrelsen, ha förstått att fisket var samfällt, eftersom en samfällighetsförening enbart kan bildas för att förvalta samfälligheter.

Sid 18 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Att styrelsen ansåg att fisket var en samfällighet och skulle ingå i föreningsförvaltningen framgår av flertalet styrelse- och stämmoprotokoll, såsom föreningens första årsmötesprotokoll.

Varje samfällighet inom Sörböle skifteslag, såsom fiskesamfälligheten, ägs av delägande fastigheterna med exakt samma andelstal. Detta har inte ändrats. Fisket behandlas inte vid laga skiftet i Sörböle 1880. Eftersom fisket inte varit föremål för någon officiell delning vid förrättning och Sörböle var en by med fyra hemman förblev därmed fisket samfällt för de skattelagda hemmanen i byn som tidigare. Vid laga skiftet undantogs däremot tre samfällda områden för båt och landningsplatser, vilket visar på att man vid laga skiftet tog hänsyn till att laxfisket var en befintlig samfällighet. En sådan samfälld landningsplats är registrerad som , vilket han bifogade ett utdrag om till sin ansökan om fastighetsbestämning. Att det samfällda fisket i Sörböle skulle ha ett annat andelsägande än vad dessa landningsplatser har saknar rättslig och verklig förankring.

Närmare om andelstalsmetoden, röstlängder, ekonomisk betydelse m.m. För att kunna rösta efter andelstal på stämman måste årsmötespresidium upprätta en röstlängd, vilken ska innehålla samtliga närvarande på mötet som är röstberättigade, framräknad röstspärr samt samtliga fullmakter och övriga behörighetshandlingar. Röstlängden ska justeras eller godkännas av årsstämman innan omröstningen förrättas. Val av lämpliga rösträknare måste ske, som ska kontrollera att röstningen sker efter röstlängden. Trots hans fem motioner inför stämman där han tydligt motionerat att hans yrkanden skulle avgöras efter andelstalsmetoden, och trots yrkande på stämman att röstlängd skulle upprättas, upprättades inte någon korrekt röstlängd och som godkändes av stämman. Någon omröstning skedde inte heller enligt andelstalsmetoden.

En sådan allvarlig brist att en korrekt röstlängd aldrig upprättades och godkändes på stämman måste i praktiken innebära att en årsstämma måste göras om. En röstlängd ska även innehålla samtliga inkomna fullmakter samt biläggas stämmoprotokollet.

Sid 19 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Föreningen har under handläggningen inkommit med röstlängder till domstolen, men dessa saknar uppgifter om andelstal.

I boken Samfälligheter Handbok för samfällighetsföreningar tionde upplagan

för att avgöra fråga som har ekonomisk betydelse om någon delägare begär det. De flesta frågor som avser förvaltningen har ekonomisk betydelse. Som exempel kan nämnas frågor som påverkar storleken av medlemmarnas bidrag till föreningen, fördelningen av överskott, överlåtel

Hans motioner till 2023 års stämma gäller 1) ansvarsfrihet för styrelsen, 2) att fiske efter lax ska ske efter fastigheternas ägarandelars storlek i Sörböle fs:18, 3) försäljning av laxnot, båtar och båtmotorer etc., som styrelsen köpt av pengar från byalagets ursprungliga kassa, till högstbjudande 4) att föreningen ska bevilja honom upplåtelse av ett nytt båthus på byns gamla samfällda båtplats enligt avtal med Skellefteå kommun samt 5) frågan om upplåtelse eller inte gällande :s ianspråktagande av ett markområde på . I samtliga dessa sakfrågor ska omröstning ske efter andelstal när medlem i föreningen begär det.

Även hans yrkande om ogiltigförklarande av beslutet om särskild fiskeavgift hade omfattats av andelstalmetoden om beslutet hade behandlats på föreningsstämman.

För honom är det helt uppenbart att den nuvarande styrelsen agerar som de gör för att inte förlora inflytandet över laxfisket och . Skulle de acceptera att rösta efter andelstal har deras fastigheter tillsammans 10,268 procent andelar jämfört med hans andelar på 28,75 procent totalt.

Närmare om bristerna på 2023 års stämma m.m. De sammantagna bristerna på 2023 års stämma framgår av ingiven ljudinspelning. Tvisten mellan honom och föreningen har varit långdragen. För att komma tillrätta med de återkommande rättsprocesserna är det av vikt att domstolen tydliggör att det är årsstämman som beslutar i frågor som rör föreningens förvaltning och inte

Sid 20 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

styrelsen, att en korrekt röstlängd alltid måste upprättas och godkännas av stämman vid behov, att om någon begär omröstning efter andelstal ska det ske enligt 18 § i stadgarna och där hänvisad lagstiftning, att fisket i Skellefteälven är en samfällighet enligt LM:s fastighetsbestämningsbeslut och där delägarna äger andelar efter sina respektive skattetal (Sörböle fs:18) samt att den, eftersom den är en samfällighet, ska förvaltas av föreningen enligt 2 § i stadgarna.

Föreningen Närmare om yrkande 1 (ansvarsfrihet) I det fall personer som närvarade på mötet, såsom , visste hur omröstningen skulle gå till kunde de ha framfört invändningar då.

Närmare om yrkande 2-3 (fördelning av fisketider respektive försäljning av redskap) Vid bildandet av samfällighetsföreningen år 1999 och vid stämman den 18 maj 2000 lades mycket energi på att utreda hur rätten till notfiske såg ut för delägarna i samfälligheter inom Sörböle by. Genomgång av laga skiftet och bysamfällighetens protokoll bakåt i tiden gav vid handen att inte omnämns i laga skiftet därför ska betraktas som samfällt/gemensamt för delägarna i samfälligheter, dock inte en samfällighet.

Vid laga skiftet för Sörböle by omnämns således inte älven eller fisket. Enligt praxis innebär det att älven är delad med stranden betyder att vattnet i älven hör till den fastighet vars land det ligger närmast. När det gäller fisket innebär utelämnandet att alla byns mantalssatta fastigheter äger samma rätt till fiske. Detta gäller oavsett storleken på fastigheten. Eftersom inget beslut tagits om fisket är det antingen enskilt eller gemensamt.

Enligt beslut av en tidigare byastämma får byarådet besluta om hur laxfisket ska bedrivas och om byarådet anser det nödvändigt framlägga förslaget till byastämman för beslut. Denna ordning ändrades inte när samfällighetsföreningen bildades. Det innebär att byarådets rätt att besluta om hur laxfisket ska bedrivas övertas av

Sid 21 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

samfällighetsföreningens styrelse, som får besluta om hur laxfisket ska bedrivas. Styrelsen har således, förutom att ikläda sig Byarådets roll i förvaltande av den särskilda fonden, även till uppgift att sköta verksamheten fiske.

Tidigare har frågor rörande det gemensamma fisket tagits upp på samfällighetsföreningens årsmöten för beslut. Sedan år 2022 har föreningens styrelse, i anslutning till den årliga byastämman, istället kallat till ett särskilt årsmöte för fiskefrågor, främst notfisket.

Det är möjligt för delägare att lägga fram egna förslag på hur laxfisket ska bedrivas, med beaktande av att rätten till fiske är lika för alla fastigheter med rätt till fiske. För att transparent besluta och rösta angående fisketider och andra fiskerelaterade tt hantera skötseln av verksamheten fiske som enbart en styrelsefråga. Varje fastighetsägare/delägare har då en röst, oavsett hur stora eller hur många fastigheter någon äger, eller har andel i. Dessa beslut är tagna med Skellefteå kommuns vetskap.

En särskild fond bildades för gemensamma ändamål, främst laxfiske. Detta framgår av protokollet från stämman den 30 april 1983. Protokollet är från byastämman, dvs. föregångaren till dagens samfällighetsförening. Eftersom byalaget inte ägde någon utrustning togs beslut på stämman att bekosta sådan, såsom not och båtar men även uppförande av sjöbodar och iordningsställande av mark, med medel från den särskilda fonden. Inköpen skedde för vad man då såg som gemensamma ändamål, det gemensamma fisket. Angivelsen av belopp och syftet med fonden är felaktigt avgivet av hade egen utrustning men ingen fick fiska med honom. Med anledning av detta bildades fiskeverksamheten, så att fler i samfälligheten kunde få möjlighet till laxfiske. har inte berövats någon fiskerätt. Han och hans fiskelag har under alla år sedan föreningen bildades år 1999 beviljats årsvis undantag att nyttja 50 procent av fisketiderna. Han och hans fiskelag har dock

Sid 22 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

fortsatt haft rätt att fiska på det gemensamma fiskelagets tider, dvs. de har kunnat nyttja 100 procent av tiderna.

Motionerna 1-2 behandlades på samma sätt vid stämman och avslogs. Motionerna föreslogs dock tas upp som förslag på mötet för fiskeverksamheten. I stämmoprotokoll 2023-05-30 och Protokoll för den gemensamma verksamheten fiske 2023-05- 30 redovisas hur frågorna behandlades.

Med den goda viljan hos Skellefteå kommun samt Skellefteå Kraft (53,3 % delägare i samfälligheter) har beslut fattats vid behörig stämma hur notfisketiderna fördelas. Utrustningen är också bekostad av den särskilda fonden, enligt dess syfte, och efter

. Utrustningen är även en förutsättning för att samtliga delägare i byns samfälligheter ska kunna delta i fiskeverksamheten.

Angående inköpet av den protokoll 2000-05-18 att behörig stämma röstade bifall, och beslutet togs i behörig tt stå till byalagets

önskar använda den gemensamma notfiskeutrustningen betalar årlig avgift för detta till verk underhållskonto.

Det är inte tillåtet för privatpersoner att sälja den fisk man fångar. Det ekonomiska värdet av fisken är därmed begränsat, eftersom man bara kan fiska för husbehov.

Närmare om yrkande 4-5 (uppförande av båthus respektive återställande av mark) Det gamla båthuset stod på sank mark. Det hade stått där i mer än 150 år och väggarna hade sjunkit ner. Det översvämmades varje år och blev som träskmark. De fick byta underliggande timmer vid flytten. Kommunen byggde senare en gång- och cykelväg där båthuset stått, varvid massor behövde schaktas bort. Beslutet om upplåtelse till kommunen, för att bygga väg, har tagits på en föreningsstämma. har även tillgång (nycklar) till bodarna. Han är också den enda

Sid 23 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

innehavaren av nycken till den bruna boden, som han använder, dvs. den Q-märkta, ursprungliga, timmerbyggnaden vid älven på samfällighetsföreningens mark och som ägs av samfällighetsföreningen. Föreningen har därmed ingen nyckel den boden, men det har inte heller begärts. har inte presenterat något ägande- eller besittningsbevis avseende boden. Det som går att finna i gamla protokoll är att den tillhörde bysamfälligheten, dvs. numera föreningen. Föreningen hävdar även fortsättningsvis att alla byggnader på samfälld mark tillhör föreningen.

påståenden tillbakavisas. Föreningen menar att det inte är fråga om några dumpade muddermassor.

Området har varit ianspråktaget sedan den 27 april 1981. Ett avtal upprättades då mellan , dåvarande ägare, och byaåldermannen. Ett förnyat avtal om upplåtelse upprättades med nuvarande ägare den 26 mars 2022.

Kartan som gett in visar ungefärlig omfattning av området om man nyttjar avtalet till max. Knappt hälften av området har dock nyttjats, det handlar om klippning av gräsmattor, sedan har man skött om resten också, som slänten. Övrigt område är slyskog. Ingen har klagat på detta tidigare.

Vid stämman 2023 uppvisades grannemedgivande för lekstugans placering, avtal om upplåtelse 1981-04-27 samt förnyat avtal om upplåtelse 2022-03-26, utan att någon bad att få kopia på avtalen. Det ska noteras att det förnyade avtalet är skrivet på fem år. Styrelsen hade därför rätt att ingå det förnyade upplåtelseavtalet. Uppsägningstiden är sex månader.

Närmare om yrkande 6 (beslut om budget, fiskeavgifter) 30 maj 2023 anges som Hyra bodar och underhåll av varp mm. har genom åren framfört att han inte behöver betala avgift för att fiska eftersom han har fiskerätt. Avgiften har därför döpts om för att tydliggöra att avgiften ska täcka

Sid 24 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

föreningens kostnader för försäkringar, underhåll, skötsel av strandlinje, båtplatser m.m.

Av protokollet från fiskeverksamhetens möte 2023 framgår att det på mötet informerades om regler för bl.a. fiskeverksamhetens och notfiskets bedrivande. Det fattades således inga beslut angående fiskeavgiften, utan det informerades endast om att den ska betalas. De grundläggande besluten angående fiskeverksamheten är redan fattade år 2017 och 2022.

Fiskeavgiften för hyra av bodar, underhåll av varp och kostnader för försäkringar går till föreningen. Eftersom avgiften avser nyttjande av föreningens byggnader och mark av de som fiskar bör de som fiskar betala föreningens kostnader för underhåll och försäkring av dessa. Avgiften höjdes från 1 000 kr till 2 000 kr p.g.a. ökade kostnader, främst för försäkring. Vad gäller den årliga kostnader för de notfiskelag som bedriver notfiske och nyttjar föreningens byggnader, mark m.m. så är det tydligt att fiskande notlag betalar avgiften för detta till föreningen (se t.ex. stämmoprotokoll 2017-05-31). Sådan avgift berör inte övriga delägare, och behöver rimligen inte presenteras via allmän debiteringslängd.

Det som betalas ytterligare från det gemensamma fiskelaget (1 000 kr/år) för gemensam utrustning går däremot går till fiskeverksamheten. Den ursprungliga utrustningen köptes av pengar från fonden, men utrustningen slits varför man nu tar ut avgift. har egen utrustning, då han äger en egen not (dvs. ett fiskeredskap), och betalar därför inte denna avgift.

Ytterligare om fiskefrågorna Redan år 2017 hade behovet att separera den gemensamma verksamheten fiske från förvaltningen av samfälligheter tydliggjorts, men man fortsatte att kalla till ett möte. Hanteringen av fiskefrågorna var dock konfliktfylld.

Regleringen av fiskets bedrivande är en fråga för styrelsen, som övertagit byarådets roll. Beslutet att separera mötena togs på ett styrelsemöte inför stämman år 2022.

Sid 25 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Grunden var att fisket inte är en samfällighet och därför inte ingår i föreningens förvaltning. Styrelsen valde att kalla till ett separat möte avseende fisket, samma dag som, och i anslutning till, stämman, där alla med fiskerätt får delta och rösta. Innan dess hanterades även frågor avseende fisket vid samma möte som stämman. Mer om hur detta gick till framgår av förvaltningsberättelsen till protokollet 2022 (bilaga till 2023 års stämmoprotokoll, domstolens aktbil. 4).

Närmare angående omröstning och röstlängder Vid omröstningen på stämman 2023 avseende motion 1-2 konstaterade föreningens ordförande , såsom framgår av protokollet, att motionerna inte var en fråga för stämman. , mötesordförande, konstaterade därefter att stämman skulle fatta beslut enligt huvudtalsmetoden. Ingen protesterade varpå besluten klubbades.

Eftersom samtliga frågor avgjordes genom huvudtalsmetoden användes deltagarlistan som röstlängd (se bilaga 1 till stämmoprotokoll, förtydligad i bilaga 1A i domstolens aktbil. 31). Samtliga närvarande utom , revisor, samt , revisorssuppleant hade rösträtt. Detta borde ha framgått av protokollet på ett tydligare sätt. Korrekt förteckning avseende rösträtt, i rätteligen två olika dokument ett för årsstämman respektive ett för mötet för den gemensamma fiskeverksamheten, framgår av till domstolen ingivna korrigerade dokument (aktbil. 38 respektive 39). Röstlängd enligt mantal finns naturligtvis framtagen vid stämman, men ingick inte i protokollet eftersom behov av det inte uppstod.

Närmare om bakgrund och vissa dokument I protokollet från stämman den 30 april 1983 anges avseende fonden, en särskild fond med ändamål att stå till byalagets förfogande för gemensamma ändamål, främst laxfiskeåtgärder

Av protokollet från stämman den 18 maj 2000 framgår att det togs ett enhälligt

Kollektiv i betydelsen att alla delar lika. Vid samma stämma togs även beslut att i princip ska endast byggnader tillhörande samfällighetsföreningen finnas på den

Sid 26 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

samfällda marken. Stämman beslutade även att överlåtelse av byggnad på byns mark till annan person inte får ske. Stämman beslutade vidare att inköpa en laxnot som ska nyttjas av byalaget. Angående inköp av den gemensamma fiskeutrustningen för byalagets nyttjande framgår tydligt av protokoll 2000-05-18 att behörig stämma röstade bifall, och beslutet togs i behörig ordning enligt den särskilda fondens statuter.

I PM Skellefteå k skriver Föreningens stämma har beslutat att den tidigare ordningen med ett antal bestämda fastighetsägare, notfiskelag med ensamrätt, inte längre skall gälla. Föreningen vill att den som önskar av byborna (delägarna i samfälligheter) ska få fiska.

Av protokollet från årsstämman den 31 maj 2017 (rubriken Fisket) framgår att förtydligade att fisket är verksamhet. Stadgarna i Sörböle Samfällighetsförening avser förvaltning, alltså inte Fisket. Därför bör föreningen besluta hur fisket bör upplåtas mot en viss ersättning. Men föreningen ska förutom villkoren för fisket inte ta in fisket som någon del i förvaltningen. I praktiken ska t från arrenderades fiske till lag för 1000 kr, och till Byalaget för 1000 kr. Samt tillkommer avgift 1000 kr för nyttjande av föreningens utrustning (not och båt). Total kostnad 2000 kr för Byalaget. Arrendet för fiske på Norrböles vatten betalas av respektive lag till Norrböle. Fisketiderna delas lika 50

Fastighetsbestämningen, huruvida fisket är samfällt eller ej, utgångspunkter m.m. försöker lyfta in senare händelser och frågor samt vrida sakfrågorna i den ursprungliga stämningen på nya vis.

LM:s process visar på att förutsättningarna via förrättning kan komma att förändras, men den tydliggör att fisket inte automatiskt ingår som samfällighet i föreningens förvaltning. Överklagad stämma och efterföljande möte för fiskeriverksamheten

Sid 27 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

genomfördes därmed på korrekta grunder. Hur det blir i framtiden bör hanteras i framtiden.

Den överklagade stämman den 30 maj 2023 genomfördes utifrån de då rådande förutsättningarna. Målet bör avgöras med de då rådande förutsättningarna som grund. Det är inte rimligt att använda beslut i en senare lantmäteriförrättning som grund/bevis i detta mål. Om nyskapande av samfälligheten för fristående fiske Sörböle fs:18 vinner laga kraft är det nya förutsättningar från det datumet.

Fundamentalt för hur stämman den 30 maj 2023 genomfördes är att fisket betraktades som samfällt/gemensamt, men inte en samfällighet, dvs. en gemensam verksamhet för delägarna i samfälligheter inom Sörböle by. Detta efter konsultation med lantmätare och tidigare syssloman samt utifrån stämmoprotokollet den 31 maj 2017. Denna tolkning var alltjämt gällande vid stämman den 30 maj 2023. Om nyskapandet av samfälligheten Sörböle fs:18 vinner laga kraft, och om den ingår i föreningens förvaltning eller inte, bör inte ingå som bevisning i detta mål.

Under alla omständigheter är laga skiftet och bildandet av samfällighetsföreningen brytpunkter då förutsättningarna förändrats. beskrivning av syftet att bilda föreningen stämmer inte.

Det kan även noteras att även om är en stor delägare så innehar han inte mer än 19,4 procent av delägandet i samfälligheter inom Sörböle by.

INGIVET MATERIAL/BEVISNING har till stöd för sin talan gett in ortofoto med fastighetsmarkering, stämmoprotokoll 2023-05-30 med samtliga bilagor, protokoll för den gemensamma verksamheten fiske 2023-05-30, protokoll från årsstämma 2017-05-31, föreningens stadgar, handlingar från LM:s fastighetsbestämningsärende AC 2370 (ansökan och beskrivning), protokoll fört vid majstämma den 18 maj 2020, dom den 30 juni 2016 från Förvaltningsrätten i Falun i mål 3128-15,

Sid 28 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

överenskommelse om ersättning daterad den 25 maj 2022, ljudinspelning från årsstämma 2023 samt transkribering av ljudinspelningen.

Föreningen har till stöd för sitt svaromål gett in, eller hänvisat till, styrelsens underlag för beslut, stämmoprotokoll Byastämma den 30 april 1983, stämmo protokoll Byastämma vid extra stämma 1983, upplåtelseavtal, förnyat avtal om upplåtelse, röstlängd, deltagarlista Sörböle samfällighetsförening årsstämma 2023, närvarolista möte för den gemensamma verksamheten fiske 2023-05-30, skrivelse , fotografi, Stämmoprotokoll den 18 maj 2020, PM Skellefteå kommun daterad den 28 maj samt stämmoprotokoll den 31 maj 2017.

Föreningen har invänt mot den av åberopade bevisningen på så sätt att lagenligheten med ljudinspelningen vid stämman samt transkriberingen av inspelningen har ifrågasatts.

DOMSKÄL

Allmänna rättsliga utgångspunkter avseende klandertalan Ett beslut som fattas på en föreningsstämma för en samfällighetsförening kan upphävas eller ändras om det inte har tillkommit i behörig ordning eller om det strider mot SFL eller mot annan författning eller mot föreningens stadgar (53 § SFL). Det sagda innebär att domstolens prövning i ett klandermål främst innebär en kontroll av om de fattade besluten på stämman strider mot föreningens stadgar eller gällande lagbestämmelser, dvs. om besluten som sådana är formellt korrekta. Någon egentlig överprövning av stämmans bedömningar i sak kan inte göras så länge besluten rör angelägenheter som föreningen har att besluta om och som inte kränker enskild medlems rätt. Det står t.ex. stämman fritt att avslå en motion om beslutet inte strider mot stadgarna, SFL eller annan lagstiftning. Domstolen har inte heller att bedöma lämpligheten av fattade beslut och kan inte pröva löpande förvaltningsåtgärder som styrelsen utfört.

Sid 29 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Formella brister exempelvis i fråga om vilken omröstningsmetod som har använts leder till upphävande bara om bristen har inverkat på beslutets innehåll eller påverkat utgången av det klandrade beslutet (jfr NJA 2019 s. 587 och Mark- och miljööverdomstolens domar den 28 juni 2024 i mål F 6374-23 och den 20 mars 2013 i mål F 8784-12).

Vad mark- och miljödomstolen har att pröva i målet m.m. yrkanden sent tillkomna yrkande om att domstolen ska ogiltigförklara hela stämman kan inte förstås på annat sätt än att han yrkar upphävande av besluten under samtliga punkter i årsmötesprotokollet. Mark- och miljödomstolen konstaterar att även om yrkandet inkommit sent i handläggningen har de omständigheter som åberopas som stöd, dvs. att det har förekommit allvarliga fel som föranleder att besluten ska upphävas, bl.a. att en korrekt röstlängd inte har upprättats, åberopats redan tidigt under målets handläggning. Domstolen bedömer att yrkandet kan prövas utan olägenhet i målet och konstaterar att föreningen även har getts möjlighet att yttra sig över detsamma. (jfr 13 kap. 3 § rättegångsbalken). Domstolen kommer därmed att pröva upphävande av beslut avseende samtliga punkter på årsstämman. Vad mark- och miljödomstolen har att pröva i målet är alltså om de klandrade stämmobesluten ska upphävas på de grunder som har angett.

Domstolen kan enbart pröva om besluten ska upphävas eller fastställas. Domstolen kan inte ersätta ett klandrat beslut med något annat ställningstagande, eller förklara hur föreningen om skulle få framgång borde ha beslutat i stället. När det till exempel gäller stämmans beslut att avslå motionerna skulle ett upphävande enbart innebära att frågorna inte längre skulle betraktas som behandlade. Prövningen i domstolen kan inte mynna ut i att motionerna i stället förklaras bifallna. Domstolen gör inte heller någon värdering av om de klandrade besluten skulle vara lämpliga eller inte.

Sid 30 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Angående motionerna 1 och 2 Under domstolens handläggning av målet har frågan varit uppe om föreningsstämman har avvisat eller avslagit motioner 1 och 2. har bl.a. uppgett att styrelsen inte släppte fram hans motioner till behandling på stämman medan föreningen har uppgett att motionerna har behandlats och avslagits med motiveringen att de inte är en fråga för föreningen, utan i stället tas upp på det efterföljande mötet för det gemensamma fisket enligt förslag från medlem. Båda parter har hänvisat till att det i protokollet från årsstämman har antecknats att motionerna avslogs. Mark- och miljödomstolen bedömer att omständigheterna talar för att stämman avslagit motionerna, med hänvisning till att de i stället behandlas i annan ordning. Domstolen prövar i det följande om det var korrekt.

Upplägg Efter att först kort ha berört inspelningen i samband med årsstämman kommer domstolen att redogöra för resonemangen som specifikt avser bedömningen av yrkandena 1-6 och därefter föra ett sammanfattande resonemang i fråga om övriga beslut vid årsstämman.

Mark- och miljödomstolens ställningstaganden Inspelning av årsstämman Föreningen har i målet invänt mot lagenligheten av den inspelning som gjort av årsstämman. Mark- och miljödomstolen konstaterar, i likhet med vad anfört i målet, att det endast är de fall då någon i hemlighet genomför en ljudinspelning av ett samtal eller sammanträde m.m. som denne själv inte deltar i som omfattas av straffansvar (jfr 4 kap. 9 a § brottsbalken). Att en behörig deltagare vid t.ex. ett sammanträde i hemlighet spelar in vad som sägs omfattas inte. Det finns inte något hinder mot att åberopa vare sig ljudinspelningen eller transkriberingen av densamma som bevisning i målet. Det är dock alltid upp till domstolen att pröva vad som kan anses styrkt i målet.

Sid 31 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Angående omröstningsmetoder m.m. Av 49 § första stycket första meningen SFL framgår att en röstberättigad medlem som är närvarande vid föreningsstämma har, oavsett om han eller hon äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. Denna huvudregel utgör den s.k. huvudtalsmetoden. Enligt andra meningen samma lagrum ska dock, i en fråga som har ekonomisk betydelse, medlemmarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal. Det krävs dock att en medlem begär detta. Detta undantag utgör andelstalsmetoden. Enligt sista meningen i bestämmelsen får en medlems röstetal inte överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande medlemmar .

Parterna är eniga om att omröstningarna på stämman avseende samtliga i målet klandrade beslut skett med acklamation enligt huvudtalsmetoden. Parterna är även eniga om att avseende de beslut som yrkandena 1-6 avser begärt omröstning enligt andelstalsmetoden.

Enligt mark- och miljödomstolens uppfattning torde de flesta förvaltningsfrågor som behandlas vid en samfällighetsförenings årsstämma vara av ekonomisk betydelse. Av motiven till bestämmelsen framgår att bl.a. frågor som inverkar på storleken av kostnadsbidrag från delägarna och fördelning av överskott självfallet måste anses vara av ekonomisk art, likaså frågor om överlåtelser, upplåtelser av rättigheter och ingående av avtal som medför ekonomiska förpliktelser för delägarna. I motsats till detta anges vidare att personval inte är att betrakta som en ekonomisk fråga (se prop. 1973:160 s. 370).

Har fel omröstningsmetod använts och vad får det i så fall för följd? Yrkande 1 avseende beslut om ansvarsfrihet Att beslut om ansvarsfrihet är en fråga av ekonomisk art och att andelstalsmetoden ska tillämpas om medlem begär detta, framgår av rättsfallet NJA 2001 s. 848.

Föreningen har medgett att beslutet under punkten fem i stämmoprotokollet (frågan om ansvarsfrihet) upphävs om domstolen kommer fram till att fel har begåtts.

Sid 32 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Domstolen konstaterar att det var fel att inte tillämpa andelstalsmetoden i aktuellt fall. Eftersom föreningen i sådant fall har medgett att beslutet upphävs ska talan bifallas i den här delen, i enlighet med medgivandet.

Yrkandena 2 6 angående motioner och godkännande av budget När det gäller fyra motioner är det mark- och miljödomstolens uppfattning att de alla avser frågor av ekonomisk art. Detsamma gäller givetvis Enligt 49 § SFL borde alltså, i fråga om samtliga dessa beslut, omröstning ha skett enligt andelstalsmetoden i enlighet med begäran. Att så inte har skett är en brist i besluten. Frågan är då om denna brist ska leda till att besluten ska upphävas.

För att de klandrade besluten ska upphävas krävs att den konstaterade bristen har påverkat utgången av beslutet. Frågan blir alltså om besluten under dessa punkter fått ett annat utfall om omröstning skett enligt andelstalsmetoden. Det är som behöver visa att så är fallet.

har bl.a. angett att han och kommunen tillsammans har över 50 procent av rösterna avseende yrkande 4 men samtidigt uppgett att kommunen inte agerade när frågan behandlades vid stämman utan låtsades som ingenting. Det finns vidare olika procentsatser avseende andelstal bl.a. för respektive styrelsen angivna i parternas yttranden. Enligt domstolens uppfattning kan det inte anses klarlagt i målet hur utgången av omröstningen i aktuella frågor hade blivit om andelstalsmetoden hade tillämpats. Vid dessa förhållanden finns inte heller förutsättningar att på denna grund bifalla talan och upphäva besluten enligt yrkandena 2 6.

Sid 33 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Övriga grunder som har anfört specifikt avseende yrkandena 2 6 Yrkande 2 och 3 Det är numera, genom LM:s fastighetsbestämning, visat att fisket är samfällt enligt vad påstått i målet. Vad avser frågan om det varit korrekt av föreningen att avslå motionerna 1 och 2 gör domstolen följande överväganden. Även om det var fel att använda huvudtalsmetoden har annat inte framkommit än att omröstningen då föreningen har behandlat motionerna och avslagit dessa har haft stöd av en majoritet av de röstberättigade vid stämman. Domstolen delar vidare föreningens bedömning att det vid tiden för årsstämman 2023 inte var uppenbart att hanteringen var felaktig. Bland annat hade Skellefteå kommun i egenskap av stor delägare förespråkat en sådan lösning och föreningen hade även haft sakkunnig hjälp i samband med att förfarandet infördes. Hanteringen av frågorna förefaller i övrigt ha följt den rutin som föreningen tillämpade vid tidpunkten för årsstämman 2023. Domstolen anser mot den bakgrunden att det vid tiden för årsstämman inte var visat att föreningen handlade i strid mot lag eller stadgar. Besluten att avslå motion nr 1 och 2 ska därför inte upphävas pga. vad har anfört i den här delen.

Yrkande 4 och 5 har anfört att eftersom frågorna avser upplåtelse av markutrymme på längre än fem års tid kan styrelsen inte själv bestämma i sådan sakfråga utan det är i stället ordinarie årsstämma som är beslutande. Domstolen konstaterar att det enligt 37 § SFL i och för sig är korrekt att styrelsen inte utan stöd av stadgarna eller föreningsstämmobeslut får upplåta fast egendom med nyttjanderätt för längre tid än fem år. Det är dock i målet inte visat att besluten vid årsstämman vad avser yrkandena 4 och 5 står i strid med denna bestämmelse. Det är inte heller visat att det förhållandet att styrelsen tecknat avtal med en markägare som är släkt med en styrelseledamot har någon betydelse för frågan om beslutet att avslå motion 4 är korrekt eller inte.

Sid 34 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Yrkande 6 I fråga om yrkande 6 har även anfört att beslutet inte har tillkommit i behörig ordning. Beslutet avsåg konstaterar härvid att det inte synes vara fråga om, eller således inte ligga till grund för uttaxering. Det är inte visat att beslutet inte har tillkommit i behörig ordning, utöver den del som avser omröstningen, i enlighet med vad som har redogjorts för ovan. Då det inte förefaller vara fråga om en uttaxering har det ingen betydelse om förfarandet inte skulle uppfylla kraven för den typen av beslut.

Vad avser ogiltigförklaring av stämman Det har i ett sent skede av handläggningen framställts yrkanden om ogiltigförklarande av hela årsstämman för år 2023. har inte närmare preciserat grunderna för detta yrkande utan, som domstolen förstått honom, hänvisat till vad han i övrigt anfört i målet samt tillagt att det vid genomförandet av årsstämman 2023 förekom så allvarliga brister att årsstämman bör ogiltigförklaras och göras om, bland annat upprättades och godkändes aldrig en korrekt röstlängd.

Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte har framkommit något i den här delen som ger skäl att ändra de ställningstaganden som domstolen ovan har gjort i fråga om yrkandena 1 6. Domstolen ska därmed pröva om övriga beslut, utöver de ovan behandlade avseende yrkandena 1 6, som fattades i samband med stämman bör upphävas.

De beslut som inte har behandlats ovan och som därmed återstår att pröva är följande.

Punkt 1 stämmans öppnande (val av ordförande för stämman samt upprättande av röstlängd) Punkt 2 val av sekreterare för stämman Punkt 3 val av justeringsmän för stämman

Sid 35 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Punkt 4 styrelsens och revisorernas berättelse (beslut att godkänna förvaltningsberättelse samt revisionsberättelse) Punkt 7 ersättning till styrelsen och revisorerna (beslut att ersättning lämnas) Punkt 9 val av styrelse och styrelseordförande (beslut om återval m.m.) Punkt 10 val av revisor och revisorssuppleant Punkt 11 fråga om valberedning (beslut att ej behövs) Punkt 15 bevakning av invasiva växter Punkt 16 (felaktigt angett som punkt 11 i protokollet) meddelande om plats där stämmoprotokollet hålls tillgängligt (beslut om att protokollet hålls tillgängligt hos ordföranden viss tid)

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det i protokollet under punkten 1 finns antecknat att röstlängden fastställdes till 11 röstberättigade, vilket överensstämmer med den röstlängd som föreningen har gett in till domstolen (som i sig motsvarar den deltagarförteckning som finns som bilaga till protokollet, dock att två personer i den listan ej angetts som röstberättigade). I enlighet med vad som framkommit vid domstolen har samtliga beslut fattats enligt huvudtalsmetoden, vilket alltså innebär att varje fastighet har en röst. Även om denna metod enligt domstolens bedömning inte har varit den korrekta vad avser samtliga punkter har den röstlängd som har funnits tillgänglig varit tillfyllest för att bedöma resultatet enligt huvudtalsmetoden. Det finns därmed inte skäl att upphäva något av de nu aktuella besluten vid årsstämman med anledning av detta.

Inte heller i övrigt anser domstolen att det anfört i denna del visar att något av nu uppräknade beslut strider mot föreningens stadgar eller gällande lagbestämmelser. Besluten är alltså formellt korrekta och vad anfört utgör inte skäl för bifall till klandertalan vad avser dessa beslut.

Sammanfattning och slutsats Samtliga beslut, utom det som föreningen medgett upphävande av, ska därmed stå kvar, i enlighet med den bedömning domstolen gör.

Sid 36 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Rättegångskostnader har yrkat ersättning för rättegångskostnader med totalt 261 506 kr, varav 52 302 kr utgör mervärdesskatt. Av kostnaderna avser 127 500 kr ombudsarvode för , varav 25 500 kr avser mervärdesskatt samt 62 050 kr ombudsarvode för , varav 12 410 kr avser mervärdesskatt, 13 768 kr utlägg för varav 2 754 kr avser mervärdesskatt samt 58 188 kr utlägg för transkribering, varav 11 638 kr avser mervärdesskatt.

har avseende rättegångskostnader anfört i huvudsak följande. Styrelsen har genom sitt agerande genom åren orsakat honom stora skador och olägenheter. För att kunna komma till rätta med alla problem och överträdelser har han varit tvungen att skaffa sig juridiska ombud.

Han har aldrig begärt någon ersättning för sin egen tid eller sina egna nedlagda kostnader. Han bestrider därför styrelsens yrkande om täckning för egen tid och kostnader. Det är på stämman reglerat vad de får i styrelsearvoden för att sköta om föreningens löpande ärenden.

Då styrelsen vägrar att följa sina egna föreningsstadgar, SFL, genomföra korrekta årsstämmor och upprätta sanningsenliga årsmötesprotokoll är uppstådda kostnader självförvållade. Han spelade in stämman eftersom han flera gånger upplevt att styrelsen inte beskrivit vad som avfattats på stämman i stämmoprotokollet på ett korrekt och sanningsenligt sätt. Att transkribera en inspelad årsstämma är ett tidskrävande arbete och det var inte lätt att få tag i ett företag som tog sig an det. Företaget gjorde ett bra och viktigt arbete för att han skulle kunna erhålla adekvat bevisning i domstolen.

Föreningen har yrkat ersättning för rättegångskostnader med totalt 60 680 kr, varav 18 400 kr avser juridisk rådgivning, 23 200 kr tidsspillan, 1 080 kr utlägg och 18 000 kr eget arbete.

Sid 37 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Föreningen har avseende rättegångskostnader anfört i huvudsak följande. anspråk på rättegångskostnader är orimliga. Det är inte rimligt att engagera en konsult från södra Sverige för ett mål i en liten samfällighetsförening. Det finns konsulter på närmare håll.

Det är i princip styrelsen som för föreningens talan i detta mål, med stöd och konsultationer av pensionerad lantmätare , av länsstyrelsen tidigare utsedd syssloman för föreningen. har i stället anlitat två proffs, , nuvarande ombud för syster, samt sitt nuvarande ombud . Dessa har timkostnader om 1 460 kr per timme respektive 1 500 kr per timme plus mervärdeskostnader. Ersättningen om 58 188 kr för transkriptionen av ljudinspelningen kan inte anses skälig. Det totala yrkandet för rättegångskostnader är 261 506 kr. Föreningen omsätter mindre än 10 000 kr per år och upplever att det som pågår inte är verklighetsförankrat. Det ifrågasätts även om förfarandet med hemlig ljudinspelning på stämman är lagenligt. De borde av etiska skäl ha informerat om inspelningen.

Mark- och miljödomstolens bedömning Av 18 kap. 1 § rättegångsbalken framgår att den part som förlorar målet ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnad.

Föreningen har tappat målet vad avser klandertalan beträffande ansvarsfrihetsfrågan vilken, sett till hela käromålet, i rättegångskostnadshänseende får anses vara av relativt ringa betydelse. är därför ersättningsskyldig för föreningens rättegångskostnad, såvitt denna är skälig. Föreningen har yrkat ersättning med totalt 60 680 kr för juridisk rådgivning, tidsspillan, utlägg och eget arbete.

Domstolen ska ex officio pröva vilka kostnader som är skäliga om anspråket inte medgetts (18 kap. 8 § och 14 § andra stycket rättegångsbalken). har inte medgett föreningens anspråk.

Sid 38 UMEÅ TINGSRÄTT DOM F 1845-23 Mark- och miljödomstolen

Yrkade kostnader avseende juridisk rådgivning om 18 400 kr får anses skäliga. Vad gäller föreningens egna kostnader för tidsspillan, utlägg och eget arbete resonerar domstolen enligt följande. Föreningen bör tillerkännas begärd ersättning för utlägg i form av bilresa i samband med den muntliga förberedelsen med yrkat belopp, 1 080 kr. Det får även anses skäligt att föreningen tillerkänns viss ersättning för eget arbete och tidsspillan. Här konstaterar domstolen dock att uppgifterna vad gäller dessa poster är knapphändiga och att yrkandet avseende tidsspillan omfattar 40 timmar, vilket framstår som mycket högt i sammanhanget. Domstolen anser vid en samlad bedömning att föreningen får anses skäligen tillgodosedd med en samman lagd ersättning för tidsspillan med 5 800 kr och med 5 000 kr avseende eget arbete.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-01) Överklagande senast den 13 mars 2025.

Emma Önneby Daniel Janonius Löwgren I domstolens avgörande har rådmannen Emma Önneby och tekniska rådet Daniel Janonius Löwgren deltagit. Föredragande har varit Sofie Öberg.