F 9928-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT, se nästa sida.

SVEA HOVRÄTT DOM F 9928-25 MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet med förtydligande av lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsbestämning av servitut för vattentäkt och ledning med beteckning 01-VÄS-1465.2 (litt. Z) till följande: vattenledning till denna brunn, i de lägen som framgår av förrättningskarta, aktbilaga ska ersätta och rättegångs-kostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 55 125 kr, allt avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom tills betalning sker.

SVEA HOVRÄTT DOM F 9928-25

BAKGRUND

Den 3 juli 2024 avslutade lantmäterimyndigheten en förrättning avseende dels fastighetsbestämning, dels nekad fastighetsreglering för upphävande av ett flertal servitut berörande fastigheterna och . Lantmäterimyndigheten fastighets-bestämde bland annat omfånget av ett servitut för vattentäkt och ledning. överklagade lantmäterimyndighetens beslut till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandet. Hon har nu överklagat domen till Mark- och miljööverdom-stolen som har meddelat prövningstillstånd i den del av målet som avser fastighets-bestämning av officialservitut för vattentäkt och ledning.

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har yrkat att servitutet för vattentäkt och ledning ska bestämmas på följande sätt.

Rätten till vattentäkt ska begränsas till rätten att med egen anordning och anläggning ta vatten i den då servitutet inrättades befintliga brunnen. Rätten till vattentäkt förutsätter även att vattenledning dras i en av ägaren av anvisad sträckning, vilket innefattar att domstolen med ändring av lantmäterimyndighetens beslut om sträckning, ska fastställa ett av de förslag som har anvisat som den bestämda sträckningen. Befogenheter avseende vattentäkt ska inte innefatta rätt att underhålla eller anlägga nya ledningar.

har även yrkat att hon ska befrias från att ersätta motpartens rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. Hon har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen

och har motsatt sig ändring av mark- och miljödom-stolens dom. De har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen

SVEA HOVRÄTT DOM F 9928-25

Parterna har i huvudsak anfört detsamma som vid mark- och miljödomstolen till stöd för sin talan i Mark- och miljööverdomstolen.

Mark- och miljööverdomstolen har tagit del av den muntliga bevisning som har åberopats vid mark- och miljödomstolen genom uppspelning av ljud- och bildupptagning av förhören.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Bedömning av servitutet

Mark- och miljööverdomstolen noterar inledningsvis att det finns en formulering av bestämningen av servitutet i den fastighetsrättsliga beskrivningen, aktbilaga BE1 sid 1 och en annan, mer begränsad, text i fastighetsbestämningsbeslutet i beslutsprotokollet aktbilaga PR4 sid 10. I beslutsprotokollet hänvisas till förrättningskartan, aktbilaga KA1, men inte till den fastighetsrättsliga beskrivningen, aktbilaga BE1. Markoch miljööverdomstolen utgår vid prövningen av lantmäterimyndighetens beslut från det som myndigheten har slagit fast i beslutsprotokollet dvs:

-VÄS-1465.2 (litt. Z) Servitutet bestäms till det läge som framgår av förrättningskarta, aktbilaga KA1. Servitutet inbegriper rätt att ta vatten i brunnen för bostadsändamål och bibehålla

Servitutet, som inrättades genom avstyckning enligt då gällande jorddelningslagen (1926:326), fick laga kraft 1968. I jorddelningslagen fanns, till skillnad från dagens fastighetsbildningslag, en uppräkning av tillåtna servitutsändamål. Vattentäkt och vattenledning utgjorde sådana tillåtna ändamål i samband med avstyckning (se 10 kap. 9 § och 19 kap. 12 § tredje stycket jorddelningslagen). Servitutsupplåtelsen formulerades enligt följande (punkt 4 samt kartskiss):

SVEA HOVRÄTT DOM F 9928-25

En lantmäterimyndighet får genom fastighetsbestämning pröva om ett servitut gäller och vilket omfång servitutsrätten har. Det framgår av 14 kap. 1 § första stycket 2 fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. Innebörden av en servitutsupplåtelse bestäms i första hand av dess ordalydelse. Vid tolkning av servitutets närmare innebörd kan även andra omständigheter beaktas. Det är vid tolkningen viktigt att se till det behov som ligger bakom servitutsupplåtelsen men också hur förhållandena på platsen såg ut vid tidpunkten för servitutsupplåtelsen. (Se rättsfallet NJA 2018 s. 200 Servitutet och grindarna.) I praxis finns också visst stöd för att det sätt som servitutet har nyttjats på kan läggas till grund för bestämmandet av dess innebörd (se MÖD 2019:9).

Av ordalydelsen i servitutsupplåtelsens första och andra led framgår att styckningslotten givits rätt att ta vatten i en brunn vid litt. Z och till denna bibehålla en befintlig ledning från brunnen till styckningslotten i en ungefärlig sträckning enligt 1968-års förrättningskarta. Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att det inte framgår några begränsningar till att rättigheten enbart avser sommarvatten. Domstolen gör vidare samma bedömning som lantmäterimyndigheten och mark- och miljödomstolen när det gäller läget för brunnen. Avseende ledningens sträckning framgår av texten både begreppet bibehålla och befintlig. Mark- och miljööverdomstolen anser att upplåtelsen avser en rätt att behålla och vid behov underhålla en vid avstyckningstillfället befintlig vattenledning. Brunnens och den vid avstyckningstillfället befintliga vattenledningens lägen är rättsligt lokaliserade enligt 1968 års förrättningskarta.

SVEA HOVRÄTT DOM F 9928-25

Av upplåtelsetextens tredje led kan utläsas att när ledningen ska förnyas ska en sådan förnyelse föregås av en ny överenskommelse med den belastade fastigheten avseende var en sådan ny ledning ska lokaliseras. En sådan skrivning är ovanlig i officialservitut men den kan inte bortses ifrån och visar enligt Mark- och miljööverdomstolen en tydlig avsikt vid upplåtelsetillfället att när den befintliga ledningen ska bytas ut ska en ny sträckning aktualiseras. Rättsligt kan det möjligen ses som att upplåtelserna i det som i fastighetsregistret registrerats under 01-VÄS-1465.2 innehåller tre olika servitut; ett för vattentäkt i brunn, ett för en befintlig vattenledningen till denna, samt ett tredje, vid tiden för upplåtelsen olokaliserat servitut, för en ny vattenledning som ersätter servitutet för den initiala ledningen (jmf 7 kap. 1 § andra stycket andra meningen FBL).

Mark- och miljööverdomstolen anser således till skillnad från lantmäterimyndigheten och mark- och miljödomstolen att ordet bibehålla i upplåtelsens andra led i detta fall inte kan anses betyda även förnya. Domstolen bedömer i stället att vid en förnyelse ska sträckningen överenskommas med den belastade fastigheten varefter sträckningen faktiskt lokaliseras långsiktigt och i det anvisade läget får bibehållas, underhållas och även förnyas.

En avgörande fråga i målet är således om den nu befintliga ledningen är densamma som 1968 eller om den, helt eller delvis, redan har förnyats i en sträckning som, uttalat eller underförstått, har anvisats av den belastade fastighetsägaren.

Mark- och miljööverdomstolen uppfattar att såväl lantmäterimyndigheten som markoch miljödomstolen har bedömt att den sträckning som lantmäterimyndigheten har noterat på kartan är den som var befintlig när servitutet bildades. Den ledningen avviker visserligen endast lite från förrättningskartan från 1968 som ju avsåg att

ursprunglig. Det finns dock åtskilliga vittnesuppgifter som talar mot att den ledning som påträffats 2024 är den ursprungliga. Ledningen uppges ha haft många olika sträckningar och bestått av olika slangar även om det inte är utrett någon faktisk annan sträckning. Det sägs vidare att ledningen har frusit sönder upprepade gånger och grävts av när olika entreprenörer utfört uppdrag på fastigheten. Det förhållandet att lång tid

SVEA HOVRÄTT DOM F 9928-25

förflutit, att utformningen av ledningen synes varit mycket enkel och att åtminstone delar av ledningen legat fritt på marken, förstärker intrycket av att den ledning som pekats ut inte är densamma som var den befintliga 1968. och har för övrigt vidgått att de har bytt ut delar av den ledning som fanns på platsen när de förvärvade fastigheten 2022. Mark- och miljööverdomstolen finner således att det av utredningen i målet framgår att den ledning som lantmäteri-myndigheten har pekat ut inte är den ursprungliga som avses i servitutsupplåtelsen såsom befintlig.

Frågan är då om ledningen som återfunnits ska anses lokaliserad genom att den har anvisats till platsen av ägaren till stamfastigheten. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att den ledning som anträffades vid förrättningsstället 2024 får anses som anvisad dit av ägaren till den belastade fastigheten. Den 1968 olokaliserade servitutsrätten att anlägga en ny vattenledning har genom att rent fysiskt ha lokaliserats till en viss plats kommit att bli även rättsligt lokaliserad i det läget. Lantmäterimyndighetens beslut får ett riktigt resultat på sådant sätt att ledningen får behållas i aktuell sträckning men eftersom myndighetens förklaring avseende ordet bibehålla kan tolkas såsom att det inte avses rätt att behålla ledningen utan endast underhålla och förnya densamma, bör beslutet förtydligas så att det framgår vad som måste avsetts, enligt följande.

vattenledning till denna brunn, i de lägen som framgår av förrättningskarta, aktbilaga

yrkanden om brunn, ledningssträckning och formulering av servitutet ska således lämnas utan bifall.

Det finns inte heller skäl att ändra vad som beslutats om fördelningen av förrättningskostnader.

SVEA HOVRÄTT DOM F 9928-25

Rättegångskostnader

Eftersom talan har ogillats ska hon ersätta och för deras rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen. har bestritt och begärda ersättning för kostnader i Mark- och miljööverdomstolen och anfört att deras kostnadsräkning är opreciserad samt att tidsåtgång och timkostnad därför inte kan vitsordas. har förklarat att hon kan vitsorda en timkostnad motsvarande normen för rättshjälpstaxa (1 983 kronor per timme inklusive mervärdes-skatt år 2025).

och har begärt ersättning för ombudsarvode med 55 125 kronor varav 44 100 kronor avser ombudsarvode och 11 025 kronor avser mervärdesskatt. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att begärt belopp är skäligt.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Mikael Hagelroth, referent, tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs och hovrättsrådet Catharina Adlercreutz.

Föredragande har varit Anna Mirzadeh-Cederlund.

Sid 1 (27) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr F 5772-24 Mark- och miljödomstolen 2024-06-23 meddelad i Nacka

KLAGANDE i Haninge kommun

Ombud: Folkombudet Stockholm Juridik & Utredning AB

MOTPART andel (½) i i Haninge kommun

andel (½) i i Haninge kommun

Ombud: H.N. och JJ.M. Vesterlins

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäterimyndighetens i Haninge kommun beslut den 3 juli 2024 i ärende nr AB236574, se bilaga 1. SAKEN Fastighetsbestämning m.m. berörande och i Haninge kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet. ska ersätta och för deras rättegångs-kostnader med 105 300 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess att betalning sker.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Den 3 juli 2024 avslutade den kommunala lantmäterimyndigheten i Haninge kommun (nedan benämnd KLM) en förrättning avseende dels fastighetsbestämning berörande och (14 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL), dels inställd fastighetsbildning avseende yrkad fastighetsreglering för upphävande av servitut (enligt 5 och 7 kap. FBL) berörande samma fastigheter. I bägge fallen handlar det om officialservitut bildade år 1968 i akt Västerhaninge 1465; se punkt-erna 2 och 4 nedan.

Ur akt Västerhaninge 1465

Ur 2024 års förrättningskarta

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen KLM fattade sitt fastighetsbestämningsbeslut enligt nedan.

Ur 2024 års aktbilaga PR4

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M.

yrkanden

Ägaren av , , har överklagat KLM:s beslut att ställa in prövningen av yrkad fastighetsbildning, liksom KLM:s fastighetsbestämningsbeslut och beslutet om fördelning av förrättningskostnaden.

har yrkat att mark- och miljödomstolen ska ändra fastighetsbestämningsbeslutet på följande sätt. Utövningsområde för rätten till utfartsväg x ska vara i första hand 4 m brett och i andra hand 4,5 m brett. Befogenheterna ska inte innefatta rätt att anlägga ny eller bredare väg jämfört med den som finns på platsen idag. Rätt att föra fram överskjutande fordon bör preciseras till att enbart föreligga för bostadsändamål. Utövningsområde för rätten till utfartsväg y ska begränsas till den befintliga vägbanan om mellan 3,5 4 meter. Befogenheterna ska i vart fall inte innefatta rätt att underhålla eller anlägga vägrenar, diken eller slänter. Rätt att föra fram överskjutande fordon bör preciseras till att enbart föreligga för bostadsändamål. Rätten till vattentäkt ska begränsas till rätten att med egen anordning och anläggning ta vatten i den befintliga brunnen. Rätten till vattentäkt förutsätter även att vattenledning dras i en av ägaren av anvisad sträckning, vilket innefattar att domstolen med ändring av KLM:s beslut om sträckning, ska fastställa ett av de förslag som har anvisat som den bestämda sträckningen. Befogenheter avseende vattentäkt ska inte innefatta rätt att underhålla eller anlägga nya ledningar.

har beträffande inställandebeslutet i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva detta beslut och förklara att servituten avseende utfartsväg och vattentäkt (akt Västerhaninge 1465) ska upphävas eller i vart fall delvis upphävas.

har yrkat att kostnadsfördelningsbeslutet ska ändras så att ägarna av får stå för hela, eller i vart fall tre fjärdedelar av förrättningskostnaden.

har också yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

och inställning

och har motsatt sig ändring av KLM:s beslut. De har också yrkat ersättning för rättegångskostnader.

grunder

Generellt om fastighetsbestämningsbeslutet Beslutet innebär påfallande oklarheter. Vilka befogenheter som ingår i respektive servitutsrätt är allt för oklart för att servituten ska vara möjliga att inrätta sig efter.

Väg x Bedömningen att området för väg x ska vara 5 meter brett saknar stöd i den utredning som har funnits tillgänglig under förrättningens gång, i hur området har sett ut historiskt och i de faktiska förhållanden med flera över hundra år gamla träd som omger området, i ändamålet med servitutet vid dess tillkomst samt faktiska behov av bostadstrafik. Vid bestämning av servitut ska hänsyn tas till dess ordalydelse, förhållandena som har varit på platsen vid servitutets tillkomst samt det ändamål servitutet avser tillgodose (jfr. NJA 2018 s.200 p. 2). I förevarande fall har till KLM gett in två fotografier som tydligt visar att området historiskt och i samband med servitutets tillkomst år 1970 och framåt har bestått av en smalare skogsstig med omgivande äldre träd (se bl.a. ab. 97 och YT 2 bilaga 5 i KLM:s akt).

Väg y

Det saknas stöd i form av utredning för att väg y någonsin har haft en vägren, eller att det totala vägområdet har uppgått till mer än maximalt 4 meter. Inte heller har y bestått av ytterligare vägområde i form av vägren, och i vart fall inte vägren av den aktuella omfattningen om 0,5 meter per sida. KLM:s bedömning om att vägens bredd ska uppgå till 4,5 meter innebär att väsentliga förändringar kommer att behöva ske på platsen, då vägområdet inte uppgår till de angivna måtten med tillägg av 0,5 meter per sida. Därtill finns det i viss mån växande träd omgivande vägom-rådet, vilka med tillämpning av KLM:s bedömning skulle behöva tas ned för att tillgodose en konstruerad vägren. KLM:s beslut är därtill uppenbart felaktigt utifrån

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

att den aktuella vägrenen inte har funnits på platsen, vare sig när servitutet tillkom år 1968 eller vid senare tillfälle. Ett tillägg av vägren ryms därtill inte inom en fastighetsbestämning utan utgör en ändring och utökning av servitutets omfattning. KLM har inte heller redogjort för vilken utredning som avses, varför det svårligen går att utläsa vad bedömningen grundar sig på.

Brunn z På har historiskt funnits ett flertal brunnar, varav det i närhet till befint-ligt pumphus har påträffats en av dessa äldre brunnar. Befintligt pumphus tros ha tillkommit på 1980-talet, varför det är osannolikt att det är samma brunn som är utritad i avstyckningsförrättningens karta. KLM har därtill bortsett från att flera andra utritade byggnader och andra anläggningar i samma avstyckningskarta, inte stämmer överens med mått och lokalisering i faktiska förhållanden. Denna omständighet och att en äldre brunn har påträffats i närheten av nuvarande pumphus, talar emot att det är den befintliga brunnen som utgör brunn z.

KLM:s fastighetsbestämningsbeslut innebär därtill en utvidgning av ordalydelsen i servitutet, i det att KLM har tillskrivit servitutet rätt att belasta anläggningar tillhörande och rätt att anlägga ledning på annat sätt än vad ägaren till har anvisat.

Den vattenledning som har påträffats på plats som nedgrävd, har inte varit i bruk eller fungerande på åtminstone tio års tid, tvärtom mot vad KLM har anfört. KLM har inte, inom ramen fastighetsbestämning, haft befogenheter att besluta om att ledning ska läggas på annat sätt än det har anvisat, mot bakgrund av hur ordalydelsen år 1968 är formulerad. Det framkommer inte heller av servitutets ordalydelse att det, utöver rätt att anlägga ledning i anvisad sträckning, ska föreligga en rätt att underhålla och byta ut en ledning som sedan länge har varit ur bruk.

KLM har anfört att anordningar som har funnits på platsen år 1968 ska ingå i rätten till vattentäkt, utan att dessa anordningar överhuvudtaget har utretts eller klarlagts. Vidare framkommer inte heller huruvida KLM anser att det är befintliga anordningar för pump, el och hydrofor som ingår i vattentäktsservitutet. Beslutet medför, på grund av oklarheterna, ett mycket stort tolkningsutrymme,

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

vilket skulle utmynna i en mycket stor last på i form av både risker, kostnader och krav på tjänligt vatten som det saknas laga grund för. Ett official-servitut får inte lasta tjänande fastighet mer än nödvändigt. Ändock är detta vad KLM:s beslut kan uppfattas innefatta i praktiken, varvid anlägg-ningar i form av hydrofor, pump och el skulle utsättas för ett användande de inte är ämnade för, och hon därmed skulle få stå stora kostnader för reparationer, ersättning av delar till anläggningen och löpande kostnader för elförbrukning. Hennes anlägg-ning har inte kapacitet att tillgodose två permanent bebodda fastigheter med vatten, vilket har förts fram till KLM utan att detta har tagits i beaktande.

Den äldre nedgrävda ledningen är inte att betrakta som en faktisk lokalisering av servitut på det sätt KLM har bedömt. Det har funnits ett antal olika vattenledningar mellan fastigheterna, och dessa ledningar har inte varit bestämda i sin sträckning tidigare. Enbart omständigheten att det vid något tillfälle har funnits en nedgrävd ledning innebär inte att det är den som har tillämpats historiskt, återkommande eller huvudsakligen. vill särskilt understryka att det av ordalydelsen framkommer att ägare till ska ha rätt att anvisa sträckning för vattenled-ning. Denna skrivning skulle knappast finnas med, för det fall denna rättighet inte var ägnad att kunna tillämpas i praktiken. Detta indikerar även att det inte har funnits någon faktisk lokalisering för servitutet.

Att bestämma servitutets sträckning till den äldre påträffade nedgrävda ledningen, och samtidigt bortse från skrivningen om att ledningen ska anvisas av är en alltför extensiv tolkning för att ingå i en fastighetsbestämning. KLM:s beslut är snarast att betrakta som en fastighetsreglering i denna del. Beslutet ska därmed upphävas.

Upphävande av vägservitut

Upphävandet av de två vägservituten (x och y) ska ske på grund av ändrade förhållanden. saknar behov av servituten för att fungera ändamålsenligt. har tillgång till annan infart via (Almåsa havshotell). Detta indikerar att förändrade förhållanden har inträtt och att rätten till utfartsväg över numera är obehövlig.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

Ägarna av har behövt spränga ett berg på sin fastighet för att kunna begagna infartsvägen med fordonstrafik, se KLM:s akt aktbilaga YT 4, bilaga 8. Detta talar emot att förhållandena vid servitutens tillkomst har varit sådana att området har kunnat begagnas som in- och utfartsväg för återkommande och regel-bunden fordonstrafik. Detta medför att fem meter förefaller oproportionerligt brett.

Ägarna av har anlagt en alternativ vägsträcka på , efter eget intresse av en väg av annan karaktär och ändamål än det som kan tillgodoses genom området litt x. Detta talar emot att förhållandena inom området litt x är optimerade på det sättet att det kan tillgodose den trafik som anser sig ha behov av, vilken därtill måste anses gå utanför sedvanligt servitutsutövande för bostads-ändamål. Ägarna av har startat en destilleriverksamhet på fastigheten och har gång efter annan hänfört sitt behov av utfartsväg till tunga transporter som de menar ska kunna ta sig fram till fastigheten.

Ägarna av har kunnat färdas på den befintliga vägen inom x-området under ett års tid med diverse olika fordon. Detta visar tydligt att befintlig vägbredd inom området x är tillräcklig för att tillgodose ändamålet om trafik till en bostadsfastighet, och som kan ha antagits legat bakom servitutsupplåtelsen vid tidpunkten för förrättningen (jfr. NJA 2018 s. 200 p. 13).

Kringliggande växtlighet och träd har en ålder som visar att dessa har funnits på platsen långt innan tidpunkten för avstyckning och officialservitutens tillkomst. Utifrån hur området litt x har illustrerats i kartan från år 1968, har hänsyn tagits till de växande träden. Det framkommer inga skäl till att området ska bestämmas till 5 meters bredd, givet att behovet till utfartsväg tillgodoses genom befintlig vägsträcka. En bestämning av omfattning motsvarande 5 meters bredd, står i strid mot att servitutsupplåtelsen inte har varit avsedd att förhindra ägare av den tjänande fastigheten att fortsätta markanvändningen som pågått vid tiden för servitutsupplåtelsen (jfr. NJA 2018 s. 200 p. 14). En bestämning om 5 meters bredd innebär en påtaglig inskränkning för att fortsätta använda omkringliggande område som växande skogsmark, i och med att 5 meter innebär att växande träd (varav vissa till sin ålder bedöms vara omkring 150 år gamla) kan komma att skadas eller kan komma att tas ned för ianspråktagande av marken i sin helhet som

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

vägändamål. Mot bakgrund av att det aldrig tidigare har funnits en väg av denna bredd, och att historiska förhållanden talar emot att detta har varit avsikten vid servitutsupplåtelsen ska servitutsområdet begränsas till befintlig vägbana.

För bostadsändamål saknas behov av ett vägområde med en bredd om ca 5 meter. Ledning i denna fråga kan tas utifrån vägen y som enbart uppgår till som mest drygt 4 meters bredd och andra vägar i området som har en ungefärlig bredd om 3 3,5 meter. KLM:s bedömning innefattar ett obehövligt stort område, vilket det saknas behov av för att tillgodose ändamålet om sedvanliga transporter i bostadsändamål. Bedömningen avseende x-områdets bredd är därmed felaktig, och borde ha begränsats i enlighet med de faktiska behov av in- och utfart för bostadsändamål för som kan antas ha legat bakom servitutsupplåtelsen vid dess tillkomst (jfr. NJA 2018 s. 200 p. 13).

har kunnat begagna kurvan mellan y och x med personfordon och påkopplat släp, vilket indikerar att några egentliga svårigheter eller hinder för bostadstrafik inte föreligger.

har visserligen rätt att använda vägen, men inte att ställa krav på en större omfattning, bredd eller kvalitet än vad som finns idag. Den befintliga vägbanan tillgodoser ändamålet med servitutet, och det saknas helt stöd för ytterligare bredd eller befogenheter till för att servitutet ska kunna utövas för bostadsändamål.

Utfartsvägen, dvs litt y, fungerar ändamålsenligt för . Hon har renoverat huset och lastbilar har kunnat ta sig fram till hennes hus. Räddnings-fordon har kunnat ta sig fram. LM:s beslut skiljer sig åt från hur förhållandena har varit historiskt då beslutet utgör en utökning av vägens bredd. har inte upplevt några problem med snöröjning och hon ifrågasätter därför att denna utökning krävs. Hennes dotter, , anser att väg x är farbar i befintligt skick med personbil och även med ett påkopplat släp. Enligt henne möter man inga hinder i kurvan mellan litt y och litt x. Hon kör en husbil och har inte haft problem att ta sig fram på vägen.

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

KLM:s beslut innehåller subjektiva bedömningar avseende vilken vägsträcka som skulle utgöra en mindre last för tjänande fastighet, varvid lantmätarens subjektiva uppfattning har redogjorts för i beslutet angående den tidigare av anlagda vägen, trots att detta inte har ingått i prövningsramen. Vidare har KLM bortsett från flertalet av anförda relevanta invändningar avseende hennes rätt till egendomsskydd och att exploatering inte bör kunna ske i högre grad än vad som är absolut nödvändigt i ändamålet att tillgodose :s rätt att utöva servituten. Beslutet grundar sig inte på en proportionerlig avvägning mellan de behov servituten har avsett att tillgodose och den exploatering och belastning som servitutsutövandet redan har medfört för . Inte heller har KLM i tillräcklig grad vägt historiska förhållanden vid servitutsupplåtelsen mot de väsentligt ändrade förhållanden som nu görs gällande vid servitutsutövandet. KLM:s beslut och oklarheterna avseende vilken utredning som har lagts till grund för vardera av servituten, utöver de subjektiva bedömningarna, indikerar att beslutet inte har grundat sig på en objektiv och saklig prövning av de faktiska förhållandena i förhållande till praxis.

Upphävande av brunnsservitut Vattentäktsservitutet (brunn z och ledning därifrån) ska upphävas, i första hand på grund av att servitutet avser en annan brunn än den befintliga som idag finns på och i andra hand på grund av ändrade förhållanden. Alldeles oavsett så ska KLM:s beslut upphävas i de delar som servitutet har utvidgats i förhållande till dess ordalydelse.

Det brunnslock som avsågs i servitutet var inte den nuvarande brunnen. Någon gång på 80-talet så byggdes pumphuset där nuvarande brunn är belägen. I ärendet har det framkommit att har en permanent avsaltnings-anläggning, vilken har lagts till grund för avloppstillstånd hos kommunen. Att avsaltningsanläggningen inte skulle kunna anses utgöra en sådan förändring att servitutet ska upphävas, saknas det helt stöd för i utredningen (se särskilt av till KLM ingivna handlingar avseende avloppstillstånd från Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund). KLM:s bedömning att avsaltningsanläggningen

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

enbart skulle utgöra en tillfällig inrättning saknar grund. KLM har inte redogjort för varför den av införskaffade avsaltningsanläggningen inte skulle anses utgöra ändrade förhållanden, och inte heller beaktat omständigheten att har ett permanent avloppstillstånd som grundar sig på samma avsaltningsanläggning (se KLM:s akt YT4 bilaga 1, Tillstånd att anlägga avloppsanordning utfärdat av Södertörns Miljöoch Hälsoskyddsförbund den 22 december 2022).

Stugan på har använts sporadiskt efter att familjen flyttade ut därifrån. Vattnet har ursprungligen letts genom en slang under jord som legat i dagen över berget. Den har frusit sönder upprepade gånger och grävts av när olika entreprenörer utfört uppdrag på fastigheten.

När paret flyttade in fanns det ingen vattentillförsel till . Den släkting som hyrde stugan innan hämtade vatten hos av den anled-ningen. Vattenledningen fungerade inte vid paret förvärv.

Av tilläggsavtal till köpeavtal för framkommer att prisjustering har skett i anledning av att det finns ett behov för att borra en egen brunn. Det framkommer av köpeavtal med tilläggsavtal (se YT 2 bilaga 1 i KLM:s akt) att detta sker mot bakgrund av kostnaden för att spränga eller gräva ned till frostfri nivå. Denna omständighet ger tillsammans med förhållandet att innehar en avsaltningsanläggning ett starkt stöd för att någon ytterligare vattentäkt inte behövs för att ska fungera ändamålsenligt. Servitutet ska därmed upphävas i denna del.

Exempel på faktiska förhållanden som innebär tyngre last än vad som kan godtas är att en ledning som ligger i dagen, över till innefattar en väsentlig risk för att vattentäkten förstörs. De bakterier och mikroorganismer i övrigt som uppstår i vattenslangar som blir föremål för solexponering, riskerar att förgifta hela vattentäkten. Därtill innebär en nedgrävd ledning att markarbeten av relativt omfattande karaktär skulle tillåtas att ske på , där området idag består av växande äldre träd och skogsmark. Ett sådant markarbete skulle kräva marklov och strandskyddsdispens, vilket inte säkert skulle godkännas. Utöver detta har KLM inte heller tagit i beaktande att servitutet tillkom under väsentligt andra förhållanden än

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

vad som nu har gjorts gällande, och att rättigheter gavs till ett mindre fritidshus som enbart kunde nyttjas sommartid. Detta förhållande skiljer sig väsentligt mot nu aktuella förhållanden där påstås bebos av en småbarnsfamilj och en näringsverksamhet. De ändrade förhållanden som har förts fram under handläggningen är sådana att de medför att rätten till vattentäkt uppenbart ska upphävas, då rätt till vattentäkt från brunnen inte krävs för att ska fungera ändamåls-enligt.

Brunnsservitutet har inte utövats på det sätt eller i den omfattning som framgår av servitutsbestämmelsen, varför det även på denna grund ska anses övergivet.

Servitutet har inte lokaliserats till det ställe fastighetsbestämningsbeslutet avser. Rätt att anlägga ledning ska bildas i enlighet med något av de förslag har givit in under handläggningen.

KLM har inte beaktat omständigheten att vid servitutsupplåtelsens tillkomst var en mindre fritidsfastighet som enbart kunde nyttjas sommartid. Detta utgör i sig väsentligt andra förhållanden än den permanentbostad och närings-verksamhet, som numer gör gällande rätt till vattentäkt från , och att detta behov inte kan tillgodoses genom befintlig kapacitet i brunn eller övrig brunnsanläggning. Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund har kommunicerat bedömning inför beslut i klagomålsärende. Av denna kommunicering framkommer att brunnen på försämrades i samband med ökad användning under år 2022, vilket förefaller ha skett i samband med att även anslöt sig till brunnen.

Det saknas överenskommelse innebärande att har ett kostnadsansvar för renoveringar, underhåll eller motsvarande. Den hydrofor och pump som idag föreligger, har inte kapacitet att tillgodose med vatten, givet fastighetens höjd över brunnen och att det saknas anläggning tillhörande den fastigheten, som kan kommunicera tryckbehov till pumpen. Det nämnda innebär att en rätt att nyttja den tillhöriga anläggningen, kommer att innebära en orimligt betungande last, utöver ett omöjligt uppdrag för tjänande fastighet att tillmötesgå. På det sätt som framkommit av Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund

Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

anslutning till att härskande fastighet var inkopplad mot brunnen, vilket i sig talar emot att brunnen har kapacitet att tillgodose vattentäkt till ytterligare en fastighet. I vart fall framstår det tydligt att brunnen som sådan saknar kapacitet att tillgodose två permanent bosatta fastigheter. Den rätt till vattentäkt som KLM har beslutat om kan inte verkställas i praktiken, utan att hela brunnsanordningen ersätts för att anpassas till två permanentbostäder.

De anläggningar som tidigare har funnits till brunnen på har vid flera tillfällen bytts ut, varför det i nuläget är andra anordningar som tillgodoser den fastigheten med vattentäkt från brunnen, mot de som har förevarit sen brunnens tillkomst vilket tros ha varit under 1980-talet.

En äldre brunn har påträffats i närhet till nuvarande pumphus. Befintligt pumphus tros ha tillkommit under 1980-talet, varför det osannolikt är samma som är utritat på avstyckningsförrättningens karta. Denna omständighet har betydelse båda i fråga om huruvida brunnen z avser den befintliga brunnen på , och i fråga om att den brunn som anser utgör brunn z sedan länge är ur bruk. För det fall att mark- och miljödomstolen finner att den tidigare påträffade brunnen är den som avses, är denna brunn sedan länge att betrakta som övergiven av både och , varför servitutet ska upphävas.

Avseende rätten till vattentäkt ska även förtydligas att det inte har funnits en fungerande sådan på många år innan förvärvade . Påståendet att det ska ha funnits en fungerande vattentäkt när paret förvärvade fastigheten, bestrids.

Den vattenledning ovan mark, som KLM nu har beslutat om, innebär betydande olägenhet för tjänande fastighet och äventyrar vattentäktens kvalitet och kapacitet. En vattenfylld ledning som exponeras för solljus och värme kommer att innefatta bakterietillväxt, vilket långsiktigt kan förväntas förstöra kvaliteten av vattentäkten genom förorening av brunnsvattnet. En faktisk inrättning av permanent vattentäkt kan svårligen verkställas på platsen. Området omfattas av utvidgade strandskyddsbestämmelser, vilket innebär att grävning, eventuell sprängning och markarbeten i

Sid 14 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

övrigt mellan fastigheterna kommer behöva föregås av ansökan om strandskyddsdispens och eventuell ansökan om marklov.

Andrahandsyrkandet om den inställda fastighetsregleringen I vart fall är KLM:s beslut felaktigt på det sättet att till brunnen tillhörande anläggning som fanns på platsen år 1968 skulle följa med servitutet. Detta avser en väsentlig utvidgning och en alltför extensiv tolkning av servitutets ordalydelse, varvid enbart framkommer rätt att ta vatten i brunnen och att anlägga ledning på det sätt ägare till anvisar. Vidare innebär KLM:s beslut ett väsentligt åsidosätt-ande av grundprincipen att härskande fastighet inte får belasta tjänande fastighet mer än nödvändigt.

Förrättningskostnadernas fördelning Ägarna av framställde redan initialt ett yrkande om att utfartsvägen x skulle bestämmas i enlighet med den av dem anlagda vägens sträckning (se bl.a. YR 1 i KLM:s akt), vilket var ett yrkande som saknar möjlighet till bifall inom ramen för en fastighetsbestämning. I synpunkter på protokoll efter första sammanträdet framställdes flertalet ytterligare yrkanden, vilka inte bedömdes rymmas inom en fastighetsbestämning (YT3 i KLM:s akt). Detta föranledde ett nytt digitalt möte för att klargöra dessa frågor. Därtill har ägarna av vid flertalet tillfällen ändrat, justerat och lagt till yrkanden till befintlig bestämning vilka har fördyrat handläggningen. Vid sammanträdet den 13 februari 2024 framställdes ett yrkade om att kurvmarken mellan område litt x och litt y skulle utökas. har vidare felaktigt ålagts kostnader baserat på de underlag som har ingivits, vilka omvänt mot vad KLM har bedömt, har haft en direkt relevans i sak. Flertalet omständigheter av relevans har inte medgivits av fastighetsägare till , såsom omständigheten att har en avsaltningsanläggning som permanent vattentäkt, eller att den av dem startade näringsverksamheten kan komma att belasta servituten. Vid förhållandet att en viss omständighet inte medges av båda parterna, har den part som åberopar förhållandet bevisbördan, vilket har lett till att har nödgats att ge in underlag i form av ansökningshandlingar

Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

som ägarna av har gett in till annan myndighet avseende avloppstill-stånd, strandskyddsdispens mm. Underlaget som sådant hade inte behövt ges in, om motparterna hade medgivit den åberopade omständigheten.

Beträffande det avvisade yrkandet om att KLM ska förklara att det inte råder något officialservitut, så har detta yrkande återkallats (YT4 KLM:s akt), vilket framkommer av förtydligande inställning till servitutens tillkomst. Att yrkandet inte formellt skulle ha återkallats stämmer således inte. För det fall att KLM hade funnit denna omständighet oklar, skulle förtydligande fråga ha ställts. Under en lantmäteriförrättning ska parterna behandlas lika, vilket innebär att enbart omständigheten att har haft ombud under hela handläggningen inte ger skäl till att inte vara henne lika behjälplig som ägarna till , som därtill har haft ombud under delar av processen.

OCH UTVECKLING AV TALAN

Bakgrund

ansökan om fastighetsbestämning har sin grund i att förhindrat att utöva sina servitutsrätter, bl.a. genom att sätta ett s.k. gunnebostaket dikt an körbanekant och en "portal" vid egen fastighetsgräns.

Dessa obstruktioner har gjort det mycket svårt eller omöjligt för att nå sin fastighet med erforderliga fordon. Särskilt i anslutningen mellan x-vägen och yvägen har staketet genom dess placering förhindrat längre ekipage att ta sig upp längs x-vägen, eftersom staketet på båda sidor omöjliggjort kurvtagningen. Även personbilar har vintertid, på grund av anhopning av snömassor och halt väglag, haft svårt att på ett säkert sätt ta kurvan upp mot x-vägens motlut.

Parallellt har förhindrats att använda Brunnsservitutet, vilket fått till följd att tvingats anlägga en mindre avsaltningsanläggning för att hjälpligt ordna med de viktigaste delarna av sin vattenförsörjning. Eventuellt ordnande med egen borrad brunn har omöjliggjorts av obstruktioner av vägservitutet.

Sid 16 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

Foton 2024: Uppe t.v. Y-vägens start vid fastighetsgräns. Numera halvt nedplockad portal. Skylt om övervakning. Uppe t.h. Y-vägen strax efter start. X-vägens anslutning längst bort i bild till höger. Nere t.v. y-vägens slut. X-vägens anslutning omedelbart till vänster. Skylt om explosiv atmosfär. Nere t.h. x-vägen. Anslutning till y-vägen i nederkant. Felaktigheter i överklagandet

Särskilt bekymmersamt med och ombudets agerande är den stora mängd av påståenden utan verklighetsförankring som regelmässigt finns insprängda i ombudets textmassor. vill här göra domstolen uppmärksam på tre sådana påståenden, varav det första är särskilt besynnerligt.

Det finns ingen nybyggd väg påstår att västerut byggt en ny väg anslutande till Almåsa havs-hotells vägar på , och hänvisar till att detta kunnat iakttas på offentligt

Sid 17 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

kartmaterial. Någon sådan väg har inte byggts. Mellan :s väg mot det egna vattnet och väg finns historiskt en stig som inte är fastighets-rättsligt reglerad.

Angående "olovligen" anlagd väg påstår att en alternativ sträcka till X-vägen olovligen byggts. Detta stämmer inte. Denna alternativa vägsträcka byggdes av efter muntlig överenskommelse med . Överenskommelsen har i efterhand styrkts skriftligen av entreprenören. Denna alternativa sträcka var en tydlig "win/win", eftersom lösningen skulle ge en mindre brant tillfart, innebära en bättre separation av fastigheterna, och begränsa det gemensamma nyttjandet av y-vägen till ett minimum. Se bild nedan.

Alternativ vägsträcka i mörkgrönt. hann nyttja alternativvägen i ett år innan plötsligt grävde upp vägen samt överfyllde den med schaktmassor och stora stenar samtidigt som hon förklarade vägen som olovligen anlagd. Under lantmäteriförrättningen erbjöds överenskommelse om att ändra vägservitutet till denna sträckning, utan framgång.

Mikrodestilleri kommer inte att generera några tunga transporter hävdar att :s mindre destilleriverksamhet skulle generera tyngre transporter. Den planerade, ytterst blygsamma, produktionen kommer dock

Sid 18 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

inte att föranleda några kontinuerliga tyngre transporter. Lastutrymmet i en vanlig personbil kommer gott och väl att täcka mikrobryggeriets löpande transportbehov.

Sakfrågan

Eftersom är en bostadsfastighet ska alltså kunna nyttja vägservitutet för den trafik som behöver angöra fastigheten kopplad till bostads-ändamålet. En bostadsfastighet har förutom vardaglig angöring med personbilar naturliga sällanbehov av angöring t.ex. för: tyngre transporter, byggmaterial, material för markanläggning m.m. medeltunga transporter: paketleveranser, hantverkare m.m. servicefordon av olika art: brand, ambulans, slamtömning m.m.

Allmänt formulerade angöringsservitut för en bostadsfastighet innefattar alltså rätt att framföra all ovan nämnd trafik. Det finns ett angöringsservitut och detta får användas för den angöring som bostadsändamålet kräver. Som konsekvens får sådan angöring därmed inte obstrueras av den tjänande fastigheten.

Brunnsservitutet är än mer okomplicerat. Fastigheten har rätt att ta vatten ur brunnen. Ledningen ska dras enligt ungefärlig sträckning. Så har också lantmäterimyndigheten bestämt servitutet.

förshandsyrkande innebär att servituten ska upphävas. har dock inte visat att servituten skulle brista i väsentlighet och anledningen till detta är enkel: servituten behövs och är heller inte övergivna. Det finns en rättsligt säkrad angöring för fastigheten, denna behöver finnas kvar. Det finns en rättsligt säkrad vattentäkt för fastigheten, den behöver finnas kvar. Införskaffandet av nuvarande avsaltningsanläggningssystem är en nödlösning framtvingad av tjänande fastighets obstruktion av brunnsservitutet och producerar inte allt det sötvatten som behöver för sitt bostadsändamål på lång sikt. Att servituten idag inte nyttjas fullt ut beror alltså inte på att servituten på något sätt är onyttiga för härskande fastighet, utan på svårigheten att använda dem på grund av tjänande fastighets agerande.

Sid 19 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

Väg x

Denna del av vägservitutet avser rätt för den härskande fastigheten att anlägga väg inom ett på kartan redovisat område på den tjänande fastigheten. Denna typ av servitutsupplåtelse erkänner härskande fastighet en nyttjanderätt som tätt angränsar äganderätt. Upplåtelsen utsläcker därmed helt tjänande fastighets underliggande markanvändning. Tjänande fastighet har rätt att vid behov nyttja, eller passera servitutsområdet och vägen, men kan inte ifrågasätta härskande fastighets tillämpning av servitutet, så länge det håller sig inom vägändamålet.

har anfört att befintliga träd inom servitutsområdet skulle tillmätas betydelse och ses som begränsningar eller bevis på att servitutsområdet inte kan omfatta dessa träd. Ett sådant resonemang kan inte tillämpas på ett servitut av denna typ. Servitutsrätten ger som en följd av det lokala närmast totala ianspråktagandet även rätt att avverka träd inom servitutsområdet. Man ska också komma ihåg att de större träd som idag finns inom och i anslutning till servitutsområdet var att anse som anspråkslösa vid tidpunkten för servitutsbildandet (1968).

har i överklagandet försökt argumentera för trädens betydelse. Hon anför också att det bör ha betydelse i vilken omfattning servitutet har ianspråktagits historiskt och menar att det saknas grund för att bestämma servitutsbredden till förrättningskartans fem meter. Någon ytterligare grund än förrättningskartan är dock överflödig för alla servitut med rätt att anlägga för visst ändamål inom visst område. Den inskränkning av markanvändningen som menar uppstår i och med det nu överklagade fastighetsbestämningsbeslutet uppstod redan vid servitutsbildandet.

Väg y :s yrkanden inom förrättningens ramar om vad som ska innefattas av servitutslydelsen och vilka befogenheter som ska följa med y-vägen, har avsett möjliggöra den användning och det angöringsbehov som beskrivits ovan. :s slutliga yrkande avseende hela vägområdets bredd var något mer extensivt än vad som framgår av fastighetsbestämningsbeslutet, men i huvudsak följer beslutet

Sid 20 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

:s önskemål om att utrymmet dels ska bestå av vägbana/körbana, dels av på ömse sidor bredvidliggande utrymmen.

För att få ett framtida hållbart och tolkningsbart beslut finns det mycket goda skäl att schablonisera och generalisera avseende bredder på vägbana/körbana och vägrenar, det blir alltför vanskligt att ta hänsyn till exakt hur olika delar av vägen historiskt har varit anlagd. Att utgå från dagens vägmitt och därifrån fastslå generella bredder som korresponderar med dagens medeltal på bredder anser vara det enda rimliga och görbara.

För att i synnerhet möjliggöra y-vägens möte med x-vägen, men även i allmänhet för resterande delar av vägservitutet, är den beslutade, generella befogenheten att fordon också får kraga ut utanför vägområdet lika nödvändig som förekomsten av sidoområden.

Slutligen är den beslutade befogenheten att härskande fastighet har rätt att utföra visst underhåll, kritiskt nödvändig, speciellt på vinterhalvåret när anhopningar av snö behöver kunna röjas bort utan tjänande fastighets tillåtelse, men också under andra årstider och vid andra mer eller mindre akuta situationer. Denna befogenhet binder också samman vägbana/körbana med sidoområdena till en förvaltningsenhet och stärker härskande fastighets rådighet upp till en rimlig nivå.

:s angöringsbehov säkerställs sammanfattningsvis av dessa fyra beståndsdelar: vägbanan/körbanan, sidoområdena, "utkragningsbefogenheten" och befogenheten att underhålla. Endast då fungerar servitutet långsiktigt och säkert i enlighet med ändamålet. menar (förenklat) i överklagandet att y-vägens servitutsområde inte ska bestämmas bredare än själva vägbanan/körbanan, dvs. ungefär fram till de staket som anlagt. En väg kan dock aldrig enbart bestå av enbart en väg-bana/ körbana, så kan heller inte som en följd en rätt att nyttja en väg. Om det, mot förmodan, hade funnits skäl att begränsa servitutet till enbart vägbana/körbana vid bildningstillfället borde detta framgått av det ursprungliga servitutets utformning.

Sid 21 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

Det är svårt att motivera ett fastighetsbestämningsbeslut som i bredd avviker i alltför hög grad från hur y-vägen representeras på den ursprungliga förrättningskartan, där vägen redovisas något bredare än fastighetsbestämningsbeslutets 4,5 meter.

Brunnsservitutet

Att inte skulle ha använt brunnen är ett ytterligare påstående utan verklighetsförankring. :s vattenanslutning till brunnen fungerade när tillträdde fastigheten. Efter påstående om läckage från tjänande fastighet byttes halva ledningen ut. I juni 2022 godtogs att vattentillförseln återupptogs, varefter det fungerade bra i två månader. Därefter stängde av vatten, plomberade ledningen och satte hänglås på brunnen utan att förvarna . När dessa förhållanden inte förändrades, och därmed stod helt utan vatten, tvingades ansöka om att bestämma även detta servitut.

Det är fullt möjligt att egen brunn kommer att borras när förutsättningarna finns för detta. Men fram till dess tillgodoser inte den mindre avsaltningsanläggningen och :s vattenförsörjning; anläggningen producerar endast vattenmängder som täcker basala behov. I sitt boende tvingas därmed idag snåla betänkligt med vattnet. Avsaltningsanläggningar är också betydligt kostsam-mare lösningar än traditionella arrangemang. Mot bakgrund av detta blir invändningar om övergivenhet, vattentäktens placering och funktion, oproportionerligt intrång m.m. ett försök till en kringgående rörelse som aldrig kan nå sitt mål och rubba vad som fastslogs i det ursprungliga beslutet: har rätt att ta vatten ur den brunn som redovisas på förrättningskartan och därifrån dra ledning i den sträckning som redovisas på förrättningskartan. När det gäller ledningssträckningen erbjöd under förrättningen alternativ som var långt ifrån rimliga. Det kan heller inte, som förrättningslant-mätaren är inne på i sitt beslutsprotokoll, varit meningen med ursprungsbeslutet att tjänande fastighet när som helst ska kunna anvisa ny ledningssträckning, när en sträckning varit i bruk en längre tid och därmed servitutet har lokaliserats. Om inga

Sid 22 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

fysiska hinder eller påtagliga olägenheter är förknippade med en viss sträckning är kortast möjliga väg till härskande fastighets gräns den mest rimliga sträckningen. Slutligen instämmer i lantmäterimyndighetens bedömning att servitutet får tolkas innefatta pumphus med tillhörande anordningar. Kostnader för drift och underhåll av anläggningen får regleras i civilrättsligt avtal om parterna kommer överens eller genom inrättande av gemensamhetsanläggning.

Förrättningskostnaderna

Det är lätt att förstå att förrättningslantmätaren frångått praxis att härskande fastighet ska stå för merparten av kostnaderna vid bestämning av servitut. Långa dokument, bilagor i oräknelig mängd, mediafiler m.m. har ingivits av :s ombud i något slags överbelastningstaktik. Innehållet har mestadels varit ovidkom-mande utan bäring på sakfrågan. Detta massiva flöde kan pedagogiskt ställas mot de kortare skrivelser och yttranden som har inkommit med. En läsning av ärendets dagboksblad ger djupare insikt i denna slagsida.

anser dessutom att också själva anledningen till fastighetsbestämning-en (dvs. :s initiativ att förhindra utövandet av de aktuella servituten) underbygger förrättningslantmätarens val att vikta kostnaderna mot tjänande fastighet.

SAMMANTRÄDE

Mark- och miljödomstolen har hållit sammanträde i målet den 24 april 2025, varvid partsförhör hållits med och vittnesförhör med L.E , och

har i förhöret uppgett bland annat följande. Hennes familj har bott på platsen sedan hundra år. Det var hennes morfar som byggde huset på . bildades genom avstyckning skedde varpå sommarstugan på den fastigheten gjordes i ordning för att hennes mor skulle ha ett eget hus. När de har haft besök har de parkerat vid det stora huset på . Backen upp till lilla stugan har inte varit en farbar väg utom för speciella fordon som klarar av terrängen. Den begränsade vattentillförseln till gick via en enklare

Sid 23 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

slang som kopplades på och av. Familjen har stått för en sparsam vattenförbrukning genom åren. Det brunnslock som avsågs i servitutet är inte den nuvarande brunnen. Stugan på har använts sporadiskt efter att familjen flyttade ut därifrån. Vattnet har ursprungligen letts genom en slang under jord som legat i dagen över berget. Den har frusit sönder upprepade gånger och grävts av när olika entreprenörer utfört uppdrag på fastigheten. När paret flyttade in fanns det ingen vattentillförsel till . Den släkting som hyrde stugan innan dess hämtade vatten hos av den anledningen. Vattenledningen fungerade inte vid förvärvet. Paret fick vid sitt köp prisavdrag för att borra en egen brunn. Brunnen har aldrig varit avsedd att försörja två fastigheter. Utfartsvägen, dvs litt y, fungerar ändamålsenligt för . Hon har renoverat huset och last-bilar har kunnat ta sig fram till hennes hus. Räddningsfordon har också kunnat ta sig fram. y har breddats enormt nu men har tidigare varit hennes privata fritidshusväg.

har i vittnesförhör i huvudsak bekräftat uppgifter om hur vägarna, brunnen och vattenledningarna sett ut och använts historiskt.

, särbo, har i vittnesförhör i huvudsak uppgett följande. Framkomsten till det stora huset på har tidigare säkerställts genom en vanlig grusväg som man kunde föra fram fordon på. Till det lilla huset på fanns enbart en mindre stig med bl.a. rötter, stenar och även berg. Det var möjligt att få visst vatten upp till en kran i lilla stugan på men det var kallt och enbart under sommaren. Vattnet gick via en slang. familj ägde allt på den tiden och hittade på de lösningar som krävdes. Vägen till har sett likadan ut i alla tider, dvs. en väg om ca 3 meter. Åt öster har det alltid varit en sänka nedåt men det har inte funnits någon sådan mot själva berget. har i vittnesförhör uppgett bland annat följande. Han har haft kännedom om fastigheterna sedan år 1985 då och han blev ett par. På fastigheten har det funnits en liten lantlig väg med en mittfåra av gräs med en körbana om 3 till 3,5 meter. Det har aldrig funnits en anlagd väg upp till . Vägen upp till har bestått av en skogsbacke med rötter och stenar som det har krävts en rejäl jeep eller SUV för att ta sig upp för. Det har inte funnits

Sid 24 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

några anläggningar. Det har därutöver varit tätbevuxet med träd och buskar kring vägsträckan. Denna växtlighet har begränsat vägens bredd. har tidigare lagt ut en slang på backen för att få upp vatten från deras brunn till har varit en oisolerad sommarstuga med en tappkran inomhus. Slangen har legat på backen och måste stängas av vintertid.

DOMSKÄL

Upphävande av servituten (inställd fastighetsreglering)

Mark- och miljödomstolen instämmer i de bedömningar som KLM gjort avseende frågan om det finns skäl att upphäva servituten. Vad anfört föranleder ingen annan bedömning. Det var således korrekt av KLM att ställa in förrättningen avseende upphävande av servituten. yrkanden om att yrkad fastighetsreglering ska genomföras ska följaktligen avslås.

Fastighetsbestämning avseende servituten

Det följer av det ovan anförda att de i målet aktuella servituten avseende väg, vattentäkt och ledning är giltiga. Domstolen finner att KLM haft fog för att genom fastighetsbestämning klarlägga vilket omfång servituten har, det vill säga deras fysiska utbredning (lokalisering) och de befogenheter som följer med servituten (innebörd). Vid fastighetsbestämning kan rättigheternas innebörd inte utvidgas eller inskränkas utifrån hur rättigheterna faktiskt har kommit att utnyttjats eller utifrån behov som tillkommit sedan servituten beslutades. Det är i stället den innebörd som servituten hade då de tillkom som är styrande för vilken lokalisering och innebörd som kan fastslås för rättigheterna.

Vad gäller de aktuella vägarna gör domstolen följande bedömning.

En väg omfattar utöver själva körbanan normalt även vägbanans underbyggnad, slänter vid sidan av körbanan, diken med bakslänter eller annan form av dränering och vattenavledning, eventuella trummor under körbanan samt utrymmen för snöupplägg. Ett servitutsutrymme avseende väg måste som utgångspunkt ha sådan utbredning att det kan rymma den fullständiga vägkonstruktionen med alla dess beståndsdelar. Vad gäller körbanans bredd behöver det beaktas att den maximala

Sid 25 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

tillåtna fordonsbredden är 2,5 meter och att det därtill behövs en vingelmån om minst en halvmeter på raksträckor och i kurvor ytterligare plats för att inrymma fordonens alla hjul. Sammantaget innebär det anförda att en enkel utfartsväg från en bostad i Mellansverige oftast behöver ha fem meters områdesbredd.

KLM har vid bestämmande av utbredningen av 1968 år vägservitutet utgått från att servitutet inrymmer en vägs alla nödvändiga delar utan onödig belastning på tjänande fastighet. Därvid har KLM tillämpat en körbanebredd om drygt 3 meter samt lagt utrymmen vid sidan om körbanan för att vägkroppens stabilitet ska kunna säkerställas och att dränering och snöupplag ska kunna fungera. Mark- och miljödomstolen bedömer att KLM:s ställningstagande i denna del är välavvägt och förenligt med vad som får anses vara normal praxis. Det saknas enligt domstolen skäl att komma till någon annan slutsats än vad KLM gjort såvitt gäller vägservitutet utbredning (utrymmen för område x och väg y).

har genom åberopade vittnen och övrig bevisning inte förmått visa att det gällande servitutet från början varit behäftat med de inskränkningar som hon nu önskar får fastslagna i fastighetsbestämningen, såsom begränsningar avseende underhåll och användningsändamål. Mark- och miljödomstolen instämmer därför i de bedömningar som KLM har gjort och finner således att överklagandet ska avslås i denna del.

Såvitt gäller servitutet för vattentäkt och ledning gör domstolen följande bedömning.

Vid kontroll av1968 års förrättningsakt kan domstolen inte hitta något stöd för att servitutet för vattentäkt och ledning ska tolkas så att det endast skulle avse sommarvatten. De övriga omständigheter som pekat på, såsom vilka byggnader som fanns på platsen då servitutet tillkom och hur dessa användes, utgör enligt domstolen inte tillräckliga skäl för att tolka in en begränsning till sommarvatten. Inte heller i övrigt föreligger det stöd för att servitutet skulle ha varit förenat med villkor eller inskränkningar. Vad gäller läget för brunnen och ledningen instämmer domstolen i de bedömningar som KLM har gjort. Domstolen anser således att fastighetsägarens rätt enligt servitutets ordalydelse att anvisa en

Sid 26 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

sträckning måste uppfattas så, att det bara gäller i situationer då det inte finns en etablerad sträckning. Vidare anser domstolen att KLM gjort en vederhäftig bedömning av vilken brunn som avses med servitutet, samt att de uppgifter som och hörda vittnen lämnat, inte ger skäl att komma till någon annan slutsats. Inte heller i övrigt har det framkommit skäl att ändra KLM:s beslut i denna del.

Sammanfattningsvis ska överklagandet av fastighetsbestämningsbeslutet avslås i sin helhet.

Förrättningskostnadernas fördelning

Mark- och miljödomstolens uppfattning är att KLM gjort en korrekt bedömning av vad som är skälig fördelning av förrättningskostnaden. Vad anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås även i denna del.

Slutsats

Sammanfattningsvis ska överklagande avslås i alla delar.

Rättegångskostnader har inte vunnit framgång i någon del med sitt överklagande och ska enligt mark- och miljödomstolen därför ersätta motparterna för deras rättegångskostnader. och har begärt ersättning för sina rättegångskostnader med sammanlagt 105 300 kr exklusive mervärdesskatt avseende 58,5 timmars arbete à 1 800 kr. Vad gäller resonemang om att de i egenskaper av motparter skulle behöva lägga ned mindre tid och kostnader än klaganden, har de anfört följande. Något sådant generellt förhållande är svårt att motivera, i synnerhet i ett fall som det aktuella, där det är klaganden som onödigtvis har begärt att sammanträde med vittnesförhör ska hållas, vilket generellt har drivit upp kostnad-erna.

Sid 27 NACKA TINGSRÄTT DOM F 5772-24 Mark- och miljödomstolen

har anfört att den av motparten yrkade ersättningen inte kan vits-ordas och angivit följande skäl. Timbeloppet överstiger normen för rättshjälpstaxa. Det framkommer inte av kostnadsräkningen hur lång tid varje åtgärd har tagit, eller om motparten begär ersättning för flera ombud i processen. Den upparbetade tiden är oskäligt hög med hänsyn till att är klagande i målet och eftersom motparten inte har bidragit med någon större arbetsinsats i form av överklagande, bevisning eller i övrigt i målet.

Mark- och miljödomstolen anser att och i tillräcklig utsträckning redovisat vilket arbete som har krävts för att de skulle kunna ta tillvara sin rätt i målet. Nedlagd tid framstår som motiverad och yrkad timersättning som skälig. Någon anledning att inte tillerkänna dem full ersättning för sina kostnader har inte framkommit. Vad anfört i övrigt föranleder ingen annan bedömning än att och ersättningsyrkande ska bifallas fullt ut.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande kan ske senast den 14 juli 2025.

Björn Räftegård Björn Rossipal I domstolens avgörande har rådmannen Björn Räftegård, ordförande, och tekniska rådet Björn Rossipal deltagit.