M 10328-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen avslår Länsstyrelsen i Kronobergs läns yrkande om att målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

2Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. a) Villkor 5 ska ha följande lydelse: En fiskväg ska anläggas i den västra fåran och dimensioneras för en vattenföring mellan 0,1 och 0,6 m /s. Fiskvägens utsteg i Änghultasjön ska utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas i domsbilagorna 1 och 2. Den närmare utformningen av fiskvägen samt fårans in- och utsteg ska ske i samråd med fiskesakkunnig och tillsynsmyndigheten. Sökanden ska under en kontrollperiod om två år efter utförande av fiskvägen i samråd med fiskesakkunnig övervaka, analysera och detektera eventuella justeringsbehov och utföra sådana justeringar. Vidtagna åtgärder ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. b) Villkor 7 e ska ha följande lydelse: Tillförda massor som används för anläggningsändamål ska uppfylla nivåerna för totalhalter och utlakade halter avseende mindre än ringa risk i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 för återvinning av avfall för anläggningsändamål. c) Mark- och miljööverdomstolen upphäver beslutet om delegation. d) Mark- och miljööverdomstolen upphäver vad som föreskrivs i andra stycket under rubriken Prövotidsutredning, samt ändrar tredje stycket under samma rubrik till följande lydelse: Allt i enlighet med vad som framgår av utredningsvillkoret U1 nedan åligger det sökanden att utföra de utredningar m.m. som anges där. Sökanden ska under prövotiden samråda med tillsynsmyndigheten. e) De provisoriska föreskrifterna i P1 ska ha följande lydelse:

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

Vattenhushållningen i Änghultasjön ska följa nedanstående regleringsbestämmelser a–c: a) För avledning av vatten till fiskvägen i västra fåran ska gälla: 1. Från den 1 juni till och med den 15 september, ska en minimitappning med ett flöde kring 200 l/s eftersträvas. 2. Förändrad tappning ska ske med mjuka övergångar. b) För avledning av vatten till den mittersta fåran ska gälla: 1. Ventilen i intagsröret ska hållas fullt öppen när Änghultasjön ligger på dämningsgränsen. 2. När Änghultasjöns nivå ligger mellan dämningsgränsen och +208,7 ska en tappning på 30 l/s eftersträvas. 3. Därefter ska en tappning om 15 l/s eftersträvas ner till vattennivån +208,6, då tappningen ska vara noll. c) För avledning av vatten vid Kvarndammen ska gälla: 1. När Änghultasjöns vattennivå når eller överstiger +208,92 (dämningsgräns, DG, minus 5 cm) ska resterande tillrinning utöver tappningen i västra utloppet och mittersta utloppet, i vad anläggningens skötsel beror, avbördas via Kvarndammen för att undvika att sjön överstiger dämningsgränsen. 2. När vattennivån ligger mellan +208,92 och +208,7 ska en tappning på 100 l/s eftersträvas. 3. När vattennivån ligger mellan +208,7 och +208,6 ska en tappning på 50 l/s eftersträvas. 4. När vattennivå når eller understiger + 208,6 ska avbördningen av vatten upphöra. f) Mark- och miljööverdomstolen upphäver föreskriften U2 och ändrar det tredje stycket under rubriken Uppskjutna frågor till följande lydelse: Kommunen ska till mark- och miljödomstolen lämna förslag på tappnings- och flödesregimer samt redovisa sin bedömning av om

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

den provisoriska vattenhushållningen behöver revideras och därtill förslag till slutliga villkor senast två år efter arbetstidens utgång.

3Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens beslut i fråga om rättegångskostnader på så sätt att Uppvidinge kommun ska ersätta Länsstyrelsen i Kronobergs län för dess rättegångskostnad i mark- och miljödomstolen med 161 600 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för mark- och miljödomstolens dom tills betalning sker.

4Uppvidinge kommun ska betala ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen till a) Länsstyrelsen i Kronobergs län med 13 000 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker. b) Länsstyrelsen i Jönköpings län med 4 800 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker. c) Vattudalens Fisk AB med 38 000 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

5Mark- och miljööverdomstolen avslår övriga yrkanden.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

BAKGRUND

Mark- och miljödomstolen har i den överklagade domen godkänt redan utförda åtgärder avseende Kvarndammen, mittersta utloppet och Bruksdammen. Vidare har tillstånd getts till utrivning och uppförande av ny vattenanläggning vid Bruksdammen samt till utförande av ett inlöp och biotopvårdande åtgärder för anläggande av en fiskväg i västra fåran. Berörda fastigheter är A (där Kvarndammen samt det mittersta o ch västra utloppet är belägna) och B (där Bruksdammens dämme är beläget) i Uppvidinge kommun. Domstolen har vidare bedömt att verksamheten, inklusive dämningsnivå, bedrivs i enlighet med urminnes hävd och gett tillstånd till att med Kvarndammen, mittersta utloppet och västra utloppet dämma och reglera Änghultasjön upp till dämningsgränsen +208,97 och ned till sänkningsgränsen +208,42 (RH2000), samt att med Bruksdammens dämme dämma och reglera Bruksdammen upp till dämningsgränsen +206,40 och ned till sänkningsgränsen +206,00 (RH2000). Tillståndet har förenats med villkor om att flödet i det västra utloppet, på vad det västra utloppets skötsel beror, inte ska underskrida 0,1 m /s och inte överstiga 0,6 m /s.

Mark- och miljödomstolen bedömde vidare att det kommer krävas korrigeringar av fiskvägen under ett antal år och beslutade därför att fiskvägens funktionalitet ska utredas under en prövotid. Delegation gavs till tillsynsmyndigheten att förskriva ytterligare villkor beträffande fiskvägens utformning. Då både för låga och för höga flöden under vissa tider kan orsaka problem för fiskvägens funktion, och domstolen bedömde att det fanns osäkerheter kring den modellerade vattenregimen, beslutade domstolen att även vattenhushållningen ska utredas under prövotid. Detta vad gäller minimitappning i västra utloppet samt avbördningen i Kvarndammen och i mittersta fåran. Domstolen beslutade om vissa provisoriska föreskrifter för vattenhushållningen under den två år långa prövotiden. Domstolen förenade också tillståndet med villkor om att vid anläggningsarbeten i vatten ska vid tillförsel av nya massor dessa kontrolleras så att risken att det finns frön och växtdelar från invasiva arter minimeras. Arbetstiden bestämde domstolen till fem år från det att domen vunnit laga kraft.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Uppvidinge kommun (kommunen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på följande sätt.

Villkor 5

Ändra villkor 5 genom att lägga till följande stycke: ”Sökanden ska under en kontrollperiod om två år efter utförande av fiskvägen i samråd med fiskesakkunnig övervaka, analysera och detektera eventuella justeringsbehov och utföra sådana justeringar. Vidtagna åtgärder ska rapporteras till tillsynsmyndigheten”.

Villkor 7 e

Upphäva villkoret.

Delegation

Upphäva beslutet under rubriken Delegation.

Prövotidsutredning

Upphäva andra stycket under rubriken Prövotidsutredning och ändra det tredje stycket till ”Allt i enlighet med vad som framgår av utredningsvillkoret U1 nedan åligger det kommunen att utföra de utredningar m.m. som anges där. Sökanden ska under prövotiden samråda med tillsynsmyndigheten”.

Provisoriska föreskrifter

Ändra P1 a på så sätt att ”i vad anläggningens skötsel beror” läggs till och föreskriften får följande lydelse: ”När vattennivån når eller överstiger +208,92 (dämningsgräns (DG) minus 5 cm) ska resterande tillrinning utöver tappningen i västra utloppet och mittersta utloppet, i vad anläggningens skötsel beror, avbördas via Kvarndammen för att undvika att Änghultasjön överstiger dämningsgränsen”.

Uppskjutna frågor

Upphäva U2 och ändra det tredje stycket till ”Kommunen ska till mark- och miljödomstolen lämna in förslag på tappnings- och flödesregimer samt redovisa sin

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

bedömning av att den provisoriska vattenhushållningen behöver revideras och därtill förslag till slutliga villkor”.

Kommunen har angett följande inställning till Länsstyrelsen i Kronobergs läns överklagande. Yrkade ändringar av vattennivåer som i domen anges under P1 b–d och f medges. Kommunen anser dock att det i stället bör föreskrivas att de angivna tappningarna med volym uttryckt som ”ca X l/s” ska eftersträvas. Kommunen har bestritt länsstyrelsens övriga yrkanden. För det fall villkor 7 e ges den lydelse som länsstyrelsen yrkat anser kommunen att kontroller ska kunna ske enligt branschpraxis. Använd kontrollmetod kommer redovisas i kontrollprogrammet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt prövning. I andra hand har länsstyrelsen yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på följande sätt.

Villkor 5

Villkoret ska ges följande lydelse: Sökande ska i samråd med fiskesakkunnig och Länsstyrelsen i Kronobergs län anpassa fiskvägen i västra fåran, inklusive fårans in- och utsteg så att den är förenlig med bästa möjliga teknik för faunapassager för både upp- och nedströmsvandrande fiskar av de i vattenförekomsten förekommande arter.

Villkor 6

Villkoret ska strykas.

Villkor 7 e

Villkoret ska ges följande lydelse: Vid tillförsel av nya massor ska dessa vara fria från frön och växtdelar från invasiva arter. Tillförda avfallsmassor som används för anläggningsändamål ska även uppfylla begränsningsvärden i tabellen nedan. Begränsningsvärdena avser såväl totalhalter som utlakningshalter för de angivna föroreningarna.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

Villkoret ska kontrolleras genom provtagning och analys enligt gällande Svensk Standard.

Provisoriska föreskrifter

P1 ska ges följande lydelse: Änghultasjön får, på vad Kvarndammens, det mittersta utloppets och det västra utloppets skötsel beror inte överstiga dämningsgränsen +208,97 och inte underskrida sänkningsgränsen +208,42 (RH2000). Vattenhushållningen i Änghultasjön ska följa nedan regleringsbestämmelser a-d: a) Avledning av vatten till fiskvägen i västra fåran ska bero på Änghultasjöns vattenståndsnivå och tröskelnivå (fiskvägens) enligt fiskvägens avbördningskurva (MMD:s aktbilaga 75, figur 2), dock minst 300 l/s så länge tillrinningen medger. Fiskvägen får endast regleras i den mån underhåll kräver det vilket ska föregås av samråd med tillsynsmyndigheten. b) För avledning av vatten till mittersta fåran ska gälla: 1. Ventilen i intagsröret ska hållas fullt öppen när Änghultasjön ligger på dämningsgränsen. 2. När Änghultasjöns nivå ligger mellan dämningsgränsen och +208,7 ska 30 l/s avbördas. 3. När Änghultasjöns nivå understiger +208,7 ska avledningen av vatten till mittersta utloppet upphöra. c) För avledning av vatten vid Kvarndammen ska gälla: 1. Korttidsreglering får inte utföras.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

2När Änghultasjöns nivå når eller överstiger +208,92 ska den resterande tillrinning släppas utöver vad som avbördas i västra utloppets fiskväg och mittersta utloppet. Avbördningen av vatten ska göras på sådant sätt att dämningsgränsen inte överskrids. 3. När Änghultasjöns vattennivå ligger mellan +209,92 och +208,7 ska avbördningen begränsas till 100 l/s. 4. När Änghultasjöns vattennivå ligger på +208,7 och ner till +208,6 ska avbördningen begränsas till 50 l/s. 5. När Änghultasjöns nivå understiger +208,6 ska avbördningen av vatten genom Kvarndammen upphöra. d) Vid utförande av underhållsarbeten på Kvarndammen, det mittersta utloppet eller det västra utloppet får, efter tillsynsmyndighetens godkännande, sänkningsgränsen underskridas.

P2 ska strykas.

Länsstyrelsen har angett följande inställning till kommunens överklagande. Myndigheten tillstyrker att tillägg görs i villkoret P1 a med formuleringen ”i vad anläggningens skötsel beror”, men motsatt sig kommunens yrkanden i övrigt.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har angett att båda länsstyrelserna har en samsyn kring de åtgärder som behövs och planeras att vidtas, samt tillstyrkt att villkor 5 ändras på det sätt som Länsstyrelsen i Kronobergs län har yrkat. Vad gäller kommunens överklagande har länsstyrelsen tillstyrkt att tillägg görs i villkoret P1 a med formuleringen ”i vad anläggningens skötsel beror”, men motsatt sig kommunens yrkanden i övrigt. Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Vattudalens Fisk AB (bolaget) har motsatt sig Länsstyrelsen i Kronobergs läns förstahandsyrkande samt andrahandsyrkandet avseende villkoren 5 och 6. Bolaget har motsatt sig länsstyrelsens yrkande om ökning av minimitappningen i västra utloppet enligt P1 a. Däremot har bolaget tillstyrkt yrkandet rörande villkoret P1 såvitt avser de ändrade tappningsgränserna i punkterna b–d, inklusive att minimitappning ändras till

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

högsta tappning, men med en föreslagen ändring av punkten c till följande: ”När Änghultasjöns nivå når eller överstiger +208,92 ska den resterande tillrinningen släppas utöver vad som avbördas i västra utloppets fiskväg, mittersta utloppet och genom fiskodlingen. Avbördningen av vatten ska göras på sådant sätt att dämningsgränsen inte överskrids”. Bolaget har tillstyrkt kommunens yrkande om att beslutet i mark- och miljödomstolens dom om delegation upphävs. Bolaget har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling. Parterna har inte haft någon invändning mot detta.

Dispositionen av domskälen nedan utgår från de frågeställningar som aktualiseras i målet. Mark- och miljööverdomstolens bedömningar redovisas enligt följande: - tillåtlighet (miljökvalitetsnormer och kravet på bästa möjliga teknik), - villkor 5, uppskjutna frågor och delegation (fiskvägens utförande och funktion), - villkor 6 och provisoriska föreskrifter (vattenhushållning) och - villkor 7 e (kontroll av massor). I varje avsnitt redogörs inledningsvis för hur parterna utvecklat sin talan i den delen och därefter följer Mark- och miljööverdomstolens bedömning.

Tillåtlighet (miljökvalitetsnormer och kravet på bästa möjliga teknik)

Länsstyrelsen i Kronobergs län har anfört i huvudsak följande. En förutsättning för att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status är att god konnektivitet uppnås genom de föreslagna åtgärderna. Utredningen i målet är inte tillräcklig för att det i dagsläget ska gå att säga att föreslagen utformning av fiskvägen kommer att medföra god konnektivitet förbi de vandringshinder som Kvarndammen och Bruksdammen utgör. En förutsättning för att en fiskväg ska fungera är att det finns ett tillräckligt minimiflöde, vattendjup, samt att vattenhastigheten inte blir för hög. Vidare behöver

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

anlockningen till fiskvägen fungera, annars kvarstår problemet med bristande konnektivitet. En annan fiskväg med annan lokalisering eller utformning kan då behöva anläggas för att verksamheten inte ska äventyra möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna. Villkoren i domen säkerställer inte att fisk hittar in i västra fårans fiskväg, och inte heller att den kommer att fungera för passage för både svagsimmande samt större fiskar i hela sin sträckning. Mindre justeringar av fiskvägens utformning kan göras under prövotiden, men för att tillstånd ska kunna ges måste det vara klarlagt att det finns en möjlighet att få en välfungerande fiskväg. Utan en närmare och mer ingående specificering av det planerade utförandet, är det inte heller klarlagt att fiskvägen kommer att uppfylla kravet på bästa möjliga teknik. I första hand bör målet därför återförvisas till mark- och miljödomstolen för fortsatt prövning för bedömning av tillåtligheten.

Kommunen har anfört i huvudsak följande. Mörrumsån mellan Änghultasjön och Norrsjön har varit uppdämd under mycket lång tid. Det är inte möjligt att fastställa vilka vandringsbenägna fiskarter som har kunnat vandra inom och genom vattenförekomsten enligt referensförhållandet. Kommunen har konservativt bedömt fiskvägen utifrån befintliga naturligt förekommande vandringsbenägna fiskarter och ål. Gällande anlockning utgör såväl utflödet från västra fåran (där fiskvägen ska uppföras) som huvudfåran diffusa utlopp i Norrsjön. Den aktuella fiskvägen är inte belägen i nära anslutning till ett dominerande konkurrerande flöde (t.ex. ett utlopp från ett kraftverk). Det är således inte en fråga om anlockning av anadroma arter som för sin fortplantning behöver hitta in i fiskvägen på kort tid.

Bolaget har anfört följande. Aktuell fiskväg innebär inte ett sådant kvalificerat risktagande att det strider mot äventyrandeförbudet i 5 kap. 4 § miljöbalken. För bolaget är det av stor vikt att snarast möjligt få ett slutligt avgörande att förhålla sig till i planeringen av sin verksamhet och den kommande prövningen av bolagets vattenuttag.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Den första frågan i målet är om det var riktigt av mark- och miljödomstolen att meddela tillstånd till den sökta verksamheten.

Det aktuella området och anläggningarna har präglats av den verksamhet som Klavreströms bruk har bedrivit på platsen. Mark- och miljödomstolen har bedömt att verksamheten, inklusive dämningsnivå, omfattas av urminnes hävd och att dämningsgränsen nyttjats åtminstone sedan tidigt 1800-tal. Verksamheten och anläggningarna har inte tillståndsprövats tidigare. Anläggningarna Kvarndammen och Bruksdammens dämme ligger inom vattenförekomsten Norrsjön-Änghultasjön (EU_CD: SE633475- 145952). Vattenförekomsten är en del av Mörrumsåns huvudfåra och binder samman Norrsjön och Änghultasjön. För vattenförekomsten, som i dag har måttlig ekologisk status, gäller att god ekologisk status ska uppnås senast 2027. Skälet till att vattenförekomsten inte når god ekologisk status är bl.a. bristande konnektivitet på grund av att det finns två definitiva vandringshinder. I VISS (VatteninformationsSystem för Sverige) föreslås som åtgärder för att förbättra konnektiviteten att genomföra fiskpassage förbi Kvarndammen och Bruksdammens dämme. Vattendragen som rinner i mittersta och västra fåran är inte klassade som vattenförekomster, utan kallas för övrigt vatten, men omfattas också av vattenförvaltningen.

Tillstånd får inte ges för en verksamhet som försämrar vattenkvaliteten i strid med en miljökvalitetsnorm eller som äventyrar möjligheten att uppnå normen. Vid tillståndsprövning ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller en sådan risk (5 kap. 4 § miljöbalken). Av betydelse för den bedömningen är vilka förhållanden på platsen som prövningen ska utgå från. I detta fall har den verksamhet som tillståndsansökan avser bedrivits under lång tid och med omgivningens godtagande. Vilka förhållanden som skulle ha rått på platsen utan aktuella anläggningar är mycket svårt att rekonstruera. Prövningen ska därför utgå från de faktiska förhållandena på platsen så som de är i dag (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens domar den 8 oktober 2018 i mål nr M 6454-17 och den 22 juni 2021 i mål nr M 12253-19). Fiskvägen i den västra fåran innebär att den sökta verksamheten kommer att leda till en förbättring av konnektiviteten jämfört med

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

nollalternativet. Att tillstånd ges strider därför inte mot försämringsförbudet och kan inte heller anses äventyra möjligheten att nå god ekologisk status i vattenförekomsten.

Vad gäller kravet på bästa möjliga teknik så varierar vad som kan anses vara bästa möjliga teknik vid utförandet av fiskpassager från fall till fall utifrån förutsättningarna på platsen, vilka arter som är aktuella m.m. (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 juni 2023 i mål nr M 1849-22). Mark- och miljööverdomstolen bedömer att den lösning som valts för fiskpassagen, med ett omlöp lokaliserat till den västra fåran, är den mest lämpliga lösningen sett till förhållandena på platsen. Mark- och miljööverdomstolen finner vidare att utförandet av fiskvägen är tillräckligt redovisat, eftersom det i detta fall är fråga om relativt enkla och okomplicerade åtgärder som ska vidtas i en befintlig naturliknande åfåra. De sektioner som är kritiska har redovisats på ett tillräckligt sätt. Mark- och miljööverdomstolen anser att det sammantaget är visat att fiskpassagen kommer gå att få att fungera på ett tillfredsställande sätt och att utformningen får anses motsvara kravet på bästa möjliga teknik.

Mark- och miljööverdomstolen gör därför inte någon annan bedömning än mark- och miljödomstolen att miljökonsekvensbedömningen kan godkännas och den specifika miljöbedömningen slutföras. Med de åtaganden kommunen gjort, de villkor som föreskrivits samt med de tillägg och ändringar av villkoren som görs i denna dom, är den sökta verksamheten tillåtlig. Länsstyrelsen i Kronobergs läns förstahandsyrkande ska därför avslås.

Villkor 5, uppskjutna frågor och delegation (fiskvägens utförande och funktion)

Kommunen har anfört i huvudsak följande.

Fiskvägen kommer att i huvudsak utformas som en naturlig åfåra. En kvalitativ uppföljning, vilket kommunen åtar sig att genomföra efter utförandet, kan medföra att vissa partier av fiskvägen justeras t.ex. i form av placering av block och forsnackar m.m. Dessa justeringar av naturlika fiskvägar är typiskt sett svåra att närmare reglera i villkor som tar sikte på en viss utformning. Uppföljning bör i detta fall i stället ske

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

inom ramen för egenkontrollen, med stöd av förtydligande villkor om deltagande av fiskesakkunnig och tidsramar för uppföljningen.

Frågan om fiskvägens funktionalitet har i domen satts på prövotid samtidigt som det har delegerats till tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva ytterligare villkor beträffande fiskvägens slutliga utformning. Det är därmed oklart om det är mark- och miljödomstolen eller tillsynsmyndigheten som ska reglera fiskvägens slutliga utformning. Delegationen till tillsynsmyndigheten saknar vidare preciserade begränsningar. Tillsynsmyndigheten ska inte ges en omfattande delegation att besluta om villkor gällande fiskvägens utformning. Justeringar av en godtagbar fiskväg ska ske inom kontrollprogrammet och säkerställas genom kompletterande krav på uppföljning.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har anfört i huvudsak följande. Att utreda funktionen är en viktig del av att säkerställa att fiskvägar fungerar någorlunda efter förväntan. Att i vart fall anlägga dem efter de rekommendationer som tagits fram för vad som utgör bästa möjliga teknik för fiskvandring (med viss modifikation på grund av platsförhållande) är det absolut mest effektiva och säkra för att få en fungerande fiskväg. Villkor 5 säkerställer inte att fiskvägen blir välfungerande i den mån som krävs för att verksamheten inte ska äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormerna. Det är rimligt att som minimikrav förhålla sig till bästa möjliga teknik för de i vattenförekomsten förekommande arterna. Hela fiskvägens slutliga utformning har inte prövats då endast delar av fiskvägen är projekterad. Det finns därför behov av att fiskvägens funktion utvärderas under en prövotid. Det är bra att fiskvägen ska utvärderas i samråd med fiskesakkunnig och justeras vid behov. Det är dock inte tillräckligt att justeringar endast ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. I stället behövs delegation att föreskriva ytterligare villkor för fiskvägens detaljerade utformning.

Det är inte heller möjligt att anlägga fiskvägen nedströms västra utloppet i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas i domsbilagorna 1 och 2, då dessa illustrerar fiskvägens utsteg (även kallat inlöpet) i Änghultasjön. Detta förefaller vara en miss från mark- och miljödomstolens sida. För att sökande ska kunna utföra fiskvägen enligt dessa bilagor skulle hela fåran eller absoluta merparten behöva grävas om i sin

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

helhet, vilket inte är förenligt med vad som ansökts om eller vad som övrigt framförts i målet.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har anfört i huvudsak detsamma som Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Bolaget har ställt sig bakom vad kommunen anfört vad gäller frågan om formuleringen av villkor 5 samt frågan om delegation till tillsynsmyndigheten att besluta om slutliga villkor.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Det är i målet ostridigt att fiskvägens funktion kommer att behöva följas upp samt att justeringar kan komma att behöva göras i efterhand. Frågan är då om uppföljning och justering av fiskvägen kan ske i samråd med fiskesakkunnig och tillsynsmyndigheten, eller om det behöver ske inom ramen för en prövotid för att sedan regleras i slutliga villkor. Fråga är också om rätt att besluta om ytterligare villkor bör delegeras till tillsynsmyndigheten.

Villkoren i ett tillstånd bör avse de krav som verksamheten behöver uppfylla för att verksamheten ska kunna tillåtas att bedrivas. Villkor behöver vidare vara så tydligt formulerade att de kan ligga till grund för tillsyn. Mark- och miljööverdomstolens bedömning, vilken redovisats ovan, är att den aktuella fiskvägen kommer att gå att anlägga på ett sätt som motsvarar kravet på bästa möjliga teknik. Att anläggningens utförande motsvarar kravet på bästa möjliga teknik är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska vara tillåtlig och inte en fråga som kan sättas på prövotid. Länsstyrelsen i Kronobergs län yrkande om att det i villkor ska föreskrivas att fiskvägen ska anpassas så att den är förenlig med bästa möjliga teknik, är mot den bakgrunden överflödigt. Med hänsyn till förutsättningarna i detta fall, att det är fråga om ett omlöp som utformas som ett naturliknande vattendrag med en låg medellutning, är de justeringar som kan bli aktuella inte sådana att det är motiverat eller lämpligt att i villkor reglera dessa i detalj. I stället är det lämpligt att, som kommunen föreslagit,

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

föreskriva att uppföljning och justering ska ske under två år inom ramen för egenkontrollprogrammet. Av det följer att frågan inte heller bör utredas inom ramen för en prövotid. En rätt att föreskriva villkor bör inte heller delegeras till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljödomstolens beslut i nyss nämnda delar ska därför upphävas. Villkor 5 ska ändras på det sätt som kommunen yrkat. Det bör dock förtydligas att hänvisningen till domsbilagorna 1 och 2 avser utformningen av fiskvägens utsteg i Änghultasjön.

Villkor 6 och provisoriska föreskrifter (vattenhushållning)

Länsstyrelsen i Kronobergs län har anfört i huvudsak följande.

Vattenhushållningsbestämmelserna i P1 anger hur tappningen av vatten till västra fåran ska göras vid olika vattenstånd. Det blir dock omöjligt att bedriva tillsyn av P1, när villkor 6 samtidigt tillåter alla flöden i fiskvägen mellan 0,1 och 0,6 m /s, och det oavsett vad vattenståndet i Änghultasjön anger eller vilken effekt vattenföringen har på fiskvandringen i västra fåran. Flöden under 0,3 m /s bör inte tillåtas så länge tillrinningen medger det. Att föreskriva villkor om att det inte ska understiga 0,1 m /s blir därför motsägelsefullt till tillståndets övriga villkor. Avledningen av vatten till fiskvägen ska bero på Änghultasjöns vattenståndsnivå och fiskvägens tröskelnivå enligt vad som anges i fiskvägens avbördningskurva. Fiskvägens avbördningskurva har kommunen tagit fram utifrån hur de själva har utformat utsteget i Änghultasjön. Kommunen anger även att vid högre flöden än 500 l/s är det själva utskovet som begränsar flödet i fiskvägen och inte fåran i sig. Vidare har kommunen angett att de har räknat på att dämningsgränsen kan hållas vid högflöden. Det betyder att det maximala flödet i fiskvägen enligt fiskvägens avbördningskurva blir 620 l/s. Kommunen vill dimensionera flödet i fiskvägen till max 600 l/s för att inte riskera påverkan på kringliggandes fastigheter. Kommunen behöver ha större marginaler än att det är dessa 20 l/s som avgör om kringliggande fastigheter kommer att påverkas av flödet i fiskvägen eller inte. Det kommunen framför utgör inte skäl för att reglera fiskvägen. Kommunens beräkningar visar i stället att det är rimligt att fiskvägen är oreglerad utifrån fiskvägens avbördningskurva.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

För att det ska vara möjligt att nå en fungerande fiskväg behöver minst 300 l/s rinna i fiskvägen. Vid lägre flöde visar kommunens provtappning att djupet blir för lågt för att stora och medelstora fiskar ska ha möjlighet att vandra. Flödet har också en viktig del i anlockningen. Vanligen anläggs en fiskväg så nära huvudflödet som möjligt för att fiskvägen ska få en önskad funktion. Fiskvägen i västra fåran ligger cirka 600 meter från det huvudsakliga huvudflödet, och kommer inte kunna attrahera fisk så länge huvudflödet går via Kvarndammen. Från de scenarion som kommunen tagit fram i ansökan går det utläsa vilka perioder på året som fiskvägen kommer att ha det dominerande huvudflödet. Vid normalår och extremtorrår utgör det cirka sex månader om året. Om domen står fast kommer tre till tre och en halv månader av dessa sex månader flödet i fiskvägen enbart utgöras av 200 l/s på grund av begränsningen av flödet sommartid. Behovet av att reglera fiskvägen sommartid kan också starkt ifrågasättas av andra skäl. Det är endast vid extrema torrår som sjön kommer att sjunka lägre än nivån +208,70. Det betyder att vid normalår och vid normala torrår så räcker flödet till att hålla fiskvägen öppen utan en begränsning av flödet till 200 l/s och det samtidigt som vattnet räcker till både Kvarndammen, mittersta fåran och fiskodlingen.

En begränsning av flödet till 200 l/s medför att ett partiellt vandringshinder i fiskvägen uppstår och att anlockningen kommer att utebli eller försämras under merparten av året. Att begränsa flödet i fiskvägen som föreskrivs i P1 h kommer dock inte att förhindra att sjöns nivå kommer att sjunka vid torrår, något som även bolagets modellering visar. Det är därför inte motiverat att begränsa fiskvägens funktion genom att reglera flödet i västra fåran så att normalstora fiskar mellan den 1 juni och 15 september inte kan passera. Till exempel visar bolagets modellering att det mellan åren 1995 och 2016 inte skulle uppstått några låga nivåer oavsett regleringsstrategi. De år som Änghultasjön går ner till eller under sänkningsgränsen enligt bolagets modellering är huvudsakligen år som varit osedvanligt torra. Det är rimligt att flödet i fiskvägen minskar vid torrår då nivån i sjön också sjunker. Det behövs ingen manuell reglering av fiskvägen för att uppnå detta eftersom konstruktionen av fårans utsteg i Änghultasjön begränsar flödet automatiskt, vilket framgår i avbördningskurvan för fiskvägen.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

Delegation bör inte ges tillsynsmyndigheten för att godkänna tillfälliga minskningar i minimitappningar till Kvarndammen och mittersta utloppet (föreskriften P2). Detta då det är svårt att på förhand avgöra hur vädret ändrar sig och vilka förhållanden som ska gälla för att avsteg i minimitappningar ska kunna göras, samt att det är oklart hur lång period som avses med en tillfällig avvikelse. Vid en tillståndsprövning bör dessa frågeställningar i huvudsak ha belysts och villkorats och enbart smärre justeringar kunna komma i fråga.

Kommunen har anfört i huvudsak följande.

Kommunen ser mycket negativt på ett upphävande av villkor 6. Längs med den västra fåran förekommer bostadsbebyggelse och fåran löper stundtals nära befintlig bebyggelse. Kommunen har i sitt förslag till åtgärder tagit hänsyn till detta med avseende på utformning och flöde i den västra fåran. Enskilda kommer inte att skadas av verksamheten med de villkor som föreskrivits. Av avbördningskurvan för fiskvägen följer att flödet i fiskvägen skulle överskrida 0,6 m /s vid dämningsgräns vilket sökanden bedömer som olämpligt. Villkor 6 utgör randvillkor för vilka lägsta och högsta flöden som bör förekomma i västra fåran. Vid mycket låga vattennivåer kommer t.ex. 0,1 m /s inte att kunna tappas. Att vid höga vattennivåer kunna dämpa flödet i västra fåran är en viktig skyddsåtgärd.

Kommunen delar inte slutsatsen att fiskvägen måste stå för det dominerande flödet för att fungera. Fisk kommer att söka sig till olika tillrinnande vattendrag till Norrsjön. Om en sjö har två tillrinnande vattendrag medför länsstyrelsens resonemang att fisk bara skulle söka sig till det vattendrag som står för den dominerande tillrinningen vilket kommunen bedömer vara orimligt. Kommunen bedömer att fisk kommer att kunna simma upp i fiskvägen året runt. Eftersom tappningen i fiskvägen sätts på prövotid kommer frågan om flöde i fiskvägen att kunna följas upp efter att den västra fåran har anpassats. Fiskvägen kommer med ett flöde om 200 l/s motsvara medellågvattenföring, MLQ, i vattendraget vilket är ett vanligt och vedertaget mått för flöden i fiskvägar. Att tappa MLQ under en begränsad del av året då fisklek inte pågår är en acceptabel lösning.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

Att en begränsning i flödet i fiskvägen inte har betydande påverkan för Änghultasjöns nivåer vid helt extrema torrår är korrekt. Bedömningen av att det föreligger ett behov av flödesbegränsningen kan dock inte avgränsas till att enbart avse så extrema förhållanden. I målet har olika modelleringar av Änghultasjöns nivå utifrån ett flertal scenarier genomförts. Eftersom vattnet kan avledas i tre punkter från sjön samt bortledas genom fiskodlingens verksamhet finns ett stort antal olika möjliga scenarier. Två beräkningsfall ligger nära de förhållanden som skulle råda under prövotiden. Av dessa framstår det tydligt att nivån i Änghultasjön skulle underskrida +208,70 ett torrår utan flödesbegränsning då tappningen i fiskvägen utan begränsningar skulle medföra en snabbare avsänkning av Änghultasjön än vad som framgår i modellen. Vid sjönivån +208,92 skulle cirka 550 l/s tappas genom fiskvägen i den västra fåran att jämföra med av kommunen föreslagna cirka 200 l/s sommartid. Vid nivån +208,70 avbördar fiskvägen cirka 260 l/s enligt avbördningskurvan. Därtill skulle en tappning i Kvarndammen om 50 l/s ske. Med kommunens förslag skulle tappningen vara 200 + 50 l/s vid samma sjönivå i Änghultasjön. Bortledningen från fiskodlingen tillkommer. Med länsstyrelsens förslag kommer därför lägre sjönivåer uppträda mer frekvent i Änghultasjön vilket är till nackdel för flera andra intressen runt sjön (naturmiljö, friluftsliv och fiskodling). Det avviker från hur sjön har reglerats på senare tid. Det finns därför starka skäl för att begränsa tappningen i fiskvägen under tider på året då det typiskt sett kan uppstå en brist på vatten. Tiden för tappningsbegränsning ligger också utanför tider för fiskens vår- och höstlek. Flödet i fiskvägen kommer att kunna regleras med vertikala sättar. Avbördningen kommer i övrigt att variera med nivån i Änghultasjön. Flödet genom det mittersta utloppet bestäms genom en ställbar ventil och det är inte lämpligt att ha föreskrifter om tappning med en känslighet om en liter. I praktiken ska en mindre variation kunna tolereras och det kommer inte att negativt påverka andra motstående intressen.

Vad gäller föreskriften P2 vill kommunen framhålla följande. Tappningar i mittersta utloppet och i Kvarndammen motiveras i första hand av hänsyn till kulturmiljövärdena i Klavreström som är av regional betydelse. I målet har ett flertal olika beräkningar av möjliga nivåer i Änghultasjön genomförts. Skulle nivån i Änghultasjön tidigt under sommaren tendera att sjunka motsvarande ett torrår eller ett extremt torrår ska det finnas en möjlighet att i förebyggande syfte begränsa tappningen för att upprätthålla

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

nivån i Änghultasjön och tappningen i västra fåran till förmån för miljöskyddsintressen. Sådana begränsningar kan motiveras med särskilda skäl och ska godkännas av länsstyrelsen. Tappningsbegränsningar i Kvarndammen och den mittersta fåran vid låga vattennivåer ska ske för att hushålla med vattnet. Kommunen kan därför instämma i att dessa tappningar inte bör regleras som minimitappningar. Som länsstyrelsen har formulerat sitt villkorsförslag uppfattar kommunen att tappningen ska omfatta den angivna volymen (dvs. inte en högsta tappning som får underskridas). I stället bör det föreskrivas att de angivna tappningarna med volym uttryckt som ”ca X l/s” ska eftersträvas.

Bolaget har i huvudsak anfört följande.

Vad mark- och miljödomstolen föreskrivit om ett flöde om minst 0,1 m /s och högst 0,6 m /s bör inte ändras. Detta flöde är tillräckligt för att säkerställa fiskvandringsvägens funktion enligt vad kommunen har redogjort för. Effekten av länsstyrelsens yrkande avseende villkor 6 är att frågan om vilket flöde som ska gå genom fiskvandringsvägen sätts på prövotid, vilket bolaget menar är olämpligt av flera skäl. Dels är det inte rimligt att en anläggning dimensioneras och uppförs, för att det efter prövotid ska kunna fastslås att anläggningen ska dimensioneras på annat sätt. Dels skapar det stora osäkerheter i hur regleringen kommer att se ut framöver, vilket försvårar den prövning som ska ske av bolagets kommande ansökan.

Med anledning av länsstyrelsens talan finns anledning att framhålla vikten av att Änghultasjöns reglering så långt som möjligt avgörs slutligt i denna prövning, eftersom denna kommer att utgöra ett grundläggande ingångsvärde i bolagets kommande ansökan om tillstånd till ytvattenuttag för att ersätta det nuvarande tillståndet, vilket tidsbegränsades just för att regleringen skulle fastställas först. I syfte att utröna vad länsstyrelsens yrkade ändringar skulle få för effekter på vattenuttaget vid fiskodlingsverksamheten har bolaget genomfört simuleringar baserat på vattenbalansberäkningar för Änghultasjön. Simuleringarna visar att de föreslagna ändringarna av tappningsgränser ökar vattenmagasinet i sjön och alltså höjer vattennivåerna, vilket resulterar i färre tillfällen då sänkningsgränsen (SG) underskrids jämfört med vad som gäller enligt nu överklagad dom. Bolaget ställer sig mot denna bakgrund positivt till de

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

ändringar som yrkas avseende ändrade tappningsgränser enligt punkterna b–c i länsstyrelsens yrkande avseende P1. Bolaget noterar särskilt att begränsningen om högsta tappning om 50 respektive 100 l/s i stället för minimitappning är lämplig för att säkerställa att tillräckligt med vatten kvarhålls i magasinet. När ökningen av minimitappningen till fiskvägen läggs till yrkade ändringar av tappningsgränserna, sker däremot ett markant ökat utflöde ur sjön och därmed en markant ökning av antalet dygn då sänkningsgränsen underskrids. Vid en minimitappning för fiskvägen om 300 l/s underskrids sänkningsgränsen (SG) vid fem tillfällen redan i nollalternativet, dvs. då inget uttag alls sker från odlingen. Simuleringarna visar vidare att den yrkade ökningen av minimitappningen för fiskvägen kommer att ha stor påverkan på bolagets verksamhet, eftersom det kan antas att risk för omfattande och återkommande underskridanden av sänkningsgränsen kommer att vara en faktor som vägs in i bedömningen av bolagets vattenuttag. Mark- och vattenområden som är av betydelse för vattenbruket ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Bolaget menar att den av länsstyrelsens yrkade minimitappningen till västra fåran om 300 l/s är en sådan åtgärd som påtagligt skulle försvåra bedrivandet av fiskodlingsverksamheten i Klavreström, eftersom den skulle kräva så mycket vatten att bolagets möjligheter till framtida vattenuttag skulle äventyras. Vidare skulle den stora minimitappningen medföra längre perioder då inte ens det av domstolen fastställda minimiflödet om 0,1 m /s kan upprätthållas. Sammantaget menar bolaget att den föreslagna minimitappningen är ett sämre alternativ än att hushålla med vattnet och ha en lägre minimitappning som är bättre anpassad till tillgången på vatten och befintliga verksamheter.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Domstolen uppfattar att kommunen i dess yrkanden rörande villkor och prövotidsföreskrifter avseende vattenhushållningen har strävat efter att finna en lämplig avvägning mellan ett antal olika intressen. Att finna en lämplig avvägning utgör också utgångspunkten för den vattenbalansmodell som har upprättats. De främsta intressena är anspråk på ytterligare tappning i fiskvägen och en sådan hushållning med vattnet som är motiverad utifrån: - möjligheten att tappa vatten i fiskvägen hela året – även extrema torrår,

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

- möjligheten att kunna hushålla med vatten så att ett högre flöde kan tappas i fiskvägen under hösten för att tillgodose behovet av vatten för öringens lek, - övriga intressen av att bortleda vatten från Änghultasjön (fiskodling samt golfbana), - intresset, som tydligt framkommit under samråd med särskilt berörda fastighetsägare, att eftersträva att Änghultasjön inte avsänks kraftigt, - risker för erosion och översvämning för närliggande fastigheter längs den västra fåran, och - kulturmiljöintresse i form av skönhetstappning vid Kvarndammen även vid lägre vattenstånd. Mark- och miljööverdomstolen anser sammantaget att den avvägning som kommunen gjort mellan dessa intressen är väl balanserad mot aktuella förutsättningar.

Vad gäller villkor 6 syftar villkoret främst till att undvika negativ påverkan på närliggande fastigheter utmed västra fåran, genom att dämpa flödet vid höga vattennivåer, vilket får anses vara en motiverad skyddsåtgärd. Villkoret utgör heller ingen begränsning för kommande slutliga villkor främst avseende tappning sommartid. Mark- och miljööverdomstolen anser mot den bakgrunden att skäl inte finns för att upphäva villkor 6.

Gällande prövotidsföreskrifterna gör Mark- och miljööverdomstolen följande överväganden.

Kommunen och länsstyrelserna är överens om att det i den provisoriska föreskriften P1 a i domen bör ske ett tillägg i form av ”i vad anläggningens skötsel beror”. Markoch miljööverdomstolen instämmer i den bedömningen.

Mark- och miljööverdomstolen delar kommunens och länsstyrelsernas bedömningar att tappningsbegränsningar, dock med upprätthållande av viss skönhetstappning, i Kvarndammen och den mittersta fåran vid låga vattennivåer i sjön är motiverade för att hushålla med vattnet. Begränsningarna ska inte regleras som minimitappningar utan ska i stället utryckas som att en viss volym bör eftersträvas. Kommunen har medgett

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

och bolaget har tillstyrkt länsstyrelsens yrkade ändringar av de vattennivåer som i domen anges under P1 b–d och f.

Länsstyrelsen motsätter sig den begränsning i tappning sommartid som är föreskriven i P1 h. Myndigheten anser att tappningen ska bero på sjöns vattenstånd och tröskelnivå, och inte regleras och utgöra 300 l/s så länge tillrinningen medger. Mark- och miljööverdomstolen finner i nuläget dock inte skäl att ändra minimitappningen föreskriven i punkt P1 h, men utesluter inte ett behov av detta efter uppföljning under prövotid. Det får under prövotiden anses acceptabelt att tappa MLQ under en begränsad del av året, utanför tider för fiskens vår- och höstlek. Utredningen visar att det finns starka skäl för begränsningar under tider på året då det typiskt sett kan uppstå brist på vatten. Avbördningen kommer i övrigt att variera med nivån i Änghultasjön.

Av vad som angetts ovan följer att de provisoriska föreskrifterna i P1 ska ändras på sätt som framgår av domslutet. Föreskrifternas disposition har även ändrats, med utgångspunkt i länsstyrelsens förslag, för att göra föreskrifterna mer överskådliga och tydliga.

Föreskriften P2 medger att tillsynsmyndigheten tillfälligt kan godkänna minskade tappningar genom Kvarndammen och mittersta utloppet under perioden den 1 maj till 31 oktober. Länsstyrelsen har yrkat att föreskriften upphävs med motivering att skälen för eventuella avsteg är oprecist formulerade. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att de föreslagna prövotidsföreskrifterna enbart grundas i modelleringar och att det finns en verklig risk att Änghultasjön tidigt under sommaren tenderar att sjunka motsvarande ett torrår eller ett extremt torrår trots resultatet i modelleringarna. Det är utifrån miljöskyddsintressen en stor fördel att i förebyggande syfte kunna begränsa tappningen för att upprätthålla nivån i sjön och minimivattenföringen i västra fåran. Det är således motiverat att behålla föreskriften P2.

Villkor 7 e (kontroll av massor)

Kommunen har anfört i huvudsak följande.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

Villkoret är otydligt eftersom det inte framgår vilka kontrollåtgärder som krävs för att efterfölja det. Villkoret är vidare varken ändamålsenligt eller rimligt då det är inte är möjligt att kontrollera ens små mängder massor efter fröer och små växtdelar samt artbestämma dessa utan orimliga arbetsinsatser. Kommunen bedömer att det är mer ändamålsenligt att följa upp de avgränsade platser där nya jordmassor använts under ett år och vid förekomst av invasiva arter lokalt bekämpa dessa. Kommunen åtar sig att skriva in en sådan åtgärd i kontrollprogrammet.

Vad gäller frågan om vilka nivåer på totalhalter som ska uppfyllas är det olämpligt att i detta skede begränsa användningen av tillförda massor enligt länsstyrelsens villkorsförslag. De massor som ska hanteras kommer inte vara så allvarligt förorenade att det, med hänsyn till riskerna för människors hälsa och miljön, är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Det finns därför inte behov av att göra en samlad prövning. Att uppställa krav med begränsningsvärden motsvarande mindre än ringa risk uppställs i regel avseende projekt med en mycket omfattande masshantering med risk för spridning av föroreningar eller vid förekomst av vattenskyddsområden. Skulle länsstyrelsens villkorsförslag ändå komma att föreskrivas ska kontroller kunna ske enligt branschpraxis och använd kontrollmetod kommer redovisas i kontrollprogrammet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har anfört i huvudsak följande.

Det är stora mängder massor som kommer att användas vid anläggningsarbetena och kommunen har inte uppgett varifrån massorna kommer komma. Det är därför rimligt att ställa villkor om att de tillförda massorna inte får innehålla invasiva arter. Det handlar för kommunens del om att ställa krav vid inköp av massor. Ska massorna i stället återanvändas från eget upplag behöver kommunen själv kontrollera att det inte finns några invasiva arter i närheten av upplaget samt att massorna har legat så länge att det kan uteslutas att massorna innehåller frön eller växtdelar från invasiva arter. Att göra som kommunen föreslår att i efterhand ta hand om problemen med invasiva arter som sprids lokalt eller följer med vattnet nedströms och blir ett större problem är inte förenligt med hänsynsreglerna i miljöbalken. Det kan även bli väldigt kostsamt och komplicerat.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

Det ska ske en samprövning i målet rörande vilka massor som får lov att användas. Då kommunen inte redovisat några platsspecifika riktvärden eller någon riskbedömning för användning av massor innehållande halter som överskrider nivåerna för mindre än ringa risk, så bör sådana massor inte få tillföras vid anläggningsarbetena. Detta med hänsyn till de ökade riskerna vid användning i vatten. Bland annat finns en badplats cirka 200 meter från de planerade konstruktionerna. Det föreslagna villkoret är inte allt för betungande eftersom så kallade ”jungfruliga massor” som är brutna från en täkt kan användas utan att föregås av analys.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Som ovan angetts så ska villkoren i ett tillstånd avse de krav som verksamheten behöver uppfylla för att verksamheten ska kunna tillåtas att bedrivas. Villkor behöver vidare vara så tydligt formulerade att de ska kunna ligga till grund för tillsyn. Utifrån vad som framkommit i målet anser Mark- och miljööverdomstolen att risken för spridning av invasiva arter inte är så konkret eller överhängande att det finns skäl att villkorsvis reglera frågan. Det sätt på vilket villkoret är formulerat är därtill problematiskt då det inte närmare preciseras vilken typ av kontroll som verksamhetsutövaren ska göra för att uppfylla villkoret. I den mån det är motiverat och möjligt att på ett ändamålsenligt sätt förebygga att tillförda massor innehåller oönskade frön och växtdelar är det i detta fall lämpligt att sådana åtgärder vidtas som en del av verksamhetens egenkontroll. Den delen av villkor 7 e ska därför upphävas.

Vad gäller föroreningshalter i tillförda massor som används före anläggningsändamål anser Mark- och miljööverdomstolen däremot att det finns skäl att i villkor föreskriva krav på vilka föroreningshalter som får förekomma. Detta med hänsyn till att det i utredningen i målet saknas underlag för platsspecifika riktvärden och bakgrundshalter, samt att det inte är närmare klarlagt vilka massor som kan bli aktuella att använda. Därtill kan dessa massor komma att användas för anläggande i vatten vilket allmänt sett innebär än större risk för spridning av föroreningar jämfört med användande av massor på land. Kommunen har i det fall villkor föreskrivs inte invänt mot de haltnivåer, enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 för återvinning av avfall för anläggningsändamål, som länsstyrelsens har yrkat på ska föreskrivas. Mark- och

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

miljööverdomstolen anser att dessa begränsningsvärden är lämpliga och ska därför föreskrivas.

Rättegångskostnader

Länsstyrelsen i Kronobergs län har yrkat fullt bifall till ersättningsyrkandet i mark- och miljödomstolen och även yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 19 200 kr. Yrkad ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen avser 24 timmars arbete, med en timkostnad om 800 kr, avseende upprättande av överklagande, genomgång av kommunens överklagande samt författande av svarsskrift. Vad gäller yrkad ersättning i mark- och miljödomstolen har myndigheten anfört följande. Området utgör en känslig kulturmiljö och den sökta fiskvägen är ovanligt lång och komplex. Det gör att flera olika kompetenser inom myndigheten har behövts för att bevaka de allmänna intressena (kulturmiljöhandläggare, miljöskyddshandläggare, fiskesakkunnig, vattenverksamhetshandläggare och länsjurist). Med tanke på omfattningen av målet, att målet pågått under lång tid, att sju yttranden har lämnats på framfört underlag, samt därutöver en huvudförhandling över två dagar, så är den begärda ersättningen om 202 timmar skälig. Kostnader för platsbesök är inte upptagna i detta och gällande kontrollberäkning av vattenhastighet i en av trummorna lades cirka två timmar ned. Det är ett orimligt antagande att myndigheten skulle ha lagt ned de 54,5 timmar, som mark- och miljödomstolen har skurit ned kostnadsräkningen med, på den typen av beräkning.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 4 800 kr. Ersättningen avser sex timmars arbete, med en timkostnad om 800 kr, avseende genomgång av kommunens och Länsstyrelsens i Kronobergs läns överklaganden samt författande av yttrande.

Vattudalens Fisk AB har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 76 000 kr avseende ombudskostnader. Arbetet har totalt omfattat 14 timmar, innefattande mottagande, genomgång och överväganden med anledning av kommunens överklagande, möte med klienten om överklagandet, upprättande av yttrande med anledning av kommunens överklagande, möte med

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

klienten om yttrandet samt justeringar efter mötet och ingivande av handling till domstolen. De delar av arbetet som föranletts av Länsstyrelsen i Kronobergs läns överklagande har räknats bort och omfattas inte av yrkandet.

Kommunen har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens beslut avseende rättegångskostnader. Vad gäller rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen har kommunen i första hand bestritt ersättningsskyldighet för motparternas kostnader. I andra hand har kommunen överlämnat till Mark- och miljööverdomstolen att bedöma i vilken utsträckning begärd ersättning har föranletts av kommunens överklagande och i vilken mån kostnaderna är skäliga.

Vad gäller rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen har kommunen anfört följande. Länsstyrelsen i Jönköpings län har fört en i princip identisk talan i målet som Länsstyrelsen i Kronobergs län. Det är oklart vilka allmänna intressen som Länsstyrelsen i Jönköpings län ska bevaka, då samma yrkanden redan framställts av en annan länsstyrelse i målet. Kommunen bedömer att bolagets talan föranletts av Länsstyrelsens i Kronobergs läns överklagande för att bevaka bolagets rätt (att målet inte återförvisas och att vattenhushållningsbestämmelser som är rimliga sett till samtliga föreliggande intressen föreskrivs). Kommunen bedömer också att bolagets rätt till ersättning ska bedömas även med beaktande av 25 kap. 5 § andra stycket miljöbalken. Kommunen och bolaget har, utifrån olika utgångspunkter, en intressegemenskap i de frågor där bolaget fört talan i Mark- och miljööverdomstolen.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Mark- och miljööverdomstolen anser, med hänsyn till vad Länsstyrelsen i Kronobergs län anfört och som redovisats ovan, att den ersättning som länsstyrelsen begärt i markoch miljödomstolen är skälig. Målet har pågått i mark- och miljödomstolen under lång tid, avsett delvis komplicerade frågeställningar och myndigheten har författat flera omfattande yttranden. Den tid som länsstyrelsen lagt ned får därför anses ha varit motiverad. Mark- och miljödomstolens beslut i den delen ska därför ändras och länsstyrelsens ersättningsyrkande i mark- och miljödomstolen fullt ut bifallas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

I Mark- och miljööverdomstolen ska sökanden i målet svara för de kostnader som uppkommit för motparterna genom att sökanden har klagat (se 25 kap. 2 § andra stycket miljöbalken). De rättegångskostnader som motparterna har haft för egna överklaganden ska ersättas endast i den mån motparterna haft framgång med sina överklaganden.

De kostnader som Länsstyrelsen i Kronobergs län begärt ersättning för i Mark- och miljööverdomstolen avser arbete som föranletts av kommunens överklagande men också arbete som avser myndighetens eget överklagande. Länsstyrelsen har i huvudsak inte fått bifall till sitt överklagande. Kommunen ska därför ersätta länsstyrelsen med skäliga 13 000 kr.

Det arbete som Länsstyrelsen i Jönköpings län har begärt ersättning för i Mark- och miljööverdomstolen får anses vara föranlett av kommunens överklagande i målet. Detta även om arbetet också har inbegripet genomgång av Länsstyrelsens i Kronobergs läns överklagande. Länsstyrelsens ersättningsyrkande ska därför bifallas.

Vad gäller bolagets ersättningsyrkande gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning. Bolaget har gjort gällande att ersättningsyrkandet endast avser kostnader som är föranledda av kommunens överklagande i målet. Bolaget har emellertid inte motsatt sig kommunens överklagande i någon del. Bolaget har däremot motsatt sig flera av Länsstyrelsen i Kronobergs läns yrkanden, och framför allt bevakat sina intressen i förhållande till den talan som länsstyrelsen fört. Utifrån den talan som bolaget fört i målet framstår den ersättning bolaget begärt, för kostnader föranledda av kommunens överklagande, som väl höga. Kommunen ska därför ersätta bolaget med skäliga 38 000 kr.

Sammanfattning

Den ansökta vattenverksamheten, utrivning/uppförande av vattenanläggningar och anläggande av en fiskväg, vid utloppet av Änghultasjön bedöms inte strida mot det så kallade försämringsförbudet vad gäller miljökvalitetsnormer och kan inte heller anses äventyra möjligheten att nå god ekologisk status i vattenförekomsten. Utförandet av

SVEA HOVRÄTT DOM M 10328-24

fiskvägen motsvarar kravet på bästa möjliga teknik. Mark- och miljööverdomstolen delar därför mark- och miljödomstolens bedömning att verksamheten är tillåtlig.

De justeringar av fiskvägens utförande som kan behövas är lämpliga att göra under en kontrollperiod om två år efter utförande, i samråd med fiskesakkunnig och tillsynsmyndigheten, inom ramen för egenkontrollprogrammet.

Mindre justeringar av utformningen av de provisoriska föreskrifterna för vattenhushållningen har gjorts. Ett högsta och minsta flöde i den västra fåran har fastställts. Dämnings- respektive sänkningsgräns har bedömts omfattas av urminnes hävd. Markoch miljööverdomstolen har reglerat vilka föroreningshalter som får förekomma i tillförda massor för anläggningsarbeten.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2025-07-23

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Mikael Hagelroth, tekniska rådet Ingrid Johansson och hovrättsrådet Caroline Hedvall Klostermark, referent.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Henrik Jansson.

Bilaga A

Sid 1 (67) VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM Mål nr M 3753-22 Mark- och miljödomstolen 2024-06-20 meddelad i Växjö

SÖKANDE

Uppvidinge kommun Box 59 364 21 Åseda Ombud: Jurist A.H.

SAKEN

Ansökan om lagligförklaring av vattenanläggning/urminnes hävd och tillstånd till vattenverksamhet, samt tillstånd att dämma Änghultasjön och Bruksdammen m.m. Uppvidinge kommun Avrinningsområde: 86 SWEREF 99 TM AnläggningsID 76330

DOMSLUT

Godkännande av redan utförda åtgärder

Mark- och miljödomstolen godkänner enligt 11 kap. 16 § miljöbalken i efterhand Uppvidinge kommuns genomförda arbeten på: a. Kvarndammen bestående av uppförande och utrivning av fångdamm uppströms och nedströms Kvarndammen, utrivning av Kvarndammen, uppförande av en ny Kvarndamm (fyllnadsdamm med tätdike, utskovsparti, lucka, betongkassun för rörledningar och manöveranordningar), b. det Mittersta utloppet bestående av ändring av anläggningen genom utrivning av tidigare intagsrör och uppförande av nytt intagsrör med ventil, och

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

c. Bruksdammens dämme bestående av utrivning av det högra utskovspartiet med luckor och del av dammvallen.

Tillstånd

Mark- och miljödomstolen lämnar Uppvidinge kommun tillstånd till:

Utrivning i vatten

a. Att utriva kvarvarande delar av Bruksdammens dämme (fyllningsdamm och vänster utskov), uppföra fyllningsdamm, utskovsparti med en lucka och manöveranordningar samt uppföra och utriva fångdamm uppströms Bruksdammens dämme och tillfälligt bortleda tillrinnande vatten förbi arbetsområdet under arbetenas bedrivande, b. Att vid det Västra utloppet i Änghultasjön utriva utskov och uppföra ett inlöp bestående av en jorddamm, utskovsparti och ränna, grävning i vattenområde i Änghultasjön samt uppförande och utrivning av fångdammar. Inlöpet ska uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med ritningar i domsbilagor 1 och 2. c. Att i vattendraget nedströms det Västra utloppet till och med Norrsjön genomföra följande i huvudsak biotopvårdande åtgärder för anläggande av fiskväg: - grävning för att delvis bredda, - fördjupa eller gräva om vattendraget, - tröskla upp botten nedströms vägtrummor, - tillföra vattendraget stenmaterial samt vid behov nedlägga tätduk vid grävning i vattendraget.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Reglering med anledning av dämning som sker enligt urminnes hävd

d. Med Kvarndammen, Mittersta utloppet och Västra utloppet dämma och reglera Änghultasjön upp till dämningsgränsen +208,97 och ned till sänkningsgränsen +208,42 (RH2000). e. Med Bruksdammens dämme dämma och reglera Bruksdammen upp till dämningsgränsen +206,40 och ned till sänkningsgränsen +206,00 (RH2000).

Villkor

1Verksamhet ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad sökanden angett i ansökan eller i övrigt åtagit sig i målet. 2. Vid utförande av underhållsarbeten på Kvarndammen, det Mittersta utloppet eller det Västra utloppet får, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, sänkningsgränsen underskridas. 3. Regleringen i Bruksdammen ska eftersträva en stabil nivå i Bruksdammen. Vid utförande av anläggningsarbeten på Bruksdammens dämme enligt detta tillstånd och annars vid underhållsarbeten får, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, sänkningsgränsen underskridas. 4. Vid Kvarndammen och vid Bruksdammens dämme samt i Västra fårans fiskväg ska väl synliga pegelskalor finnas fast monterade. Änghultasjöns dämnings- och sänkningsgräns ska finnas tydligt markerade på skalan vid Kvarndammen. Bruksdammens dämnings- och sänkningsgräns ska finnas tydligt markerade på skalan vid Bruksdammens dämme. 5. En fiskväg nedströms Västra utloppet ska anläggas och utformas i huvudsaklig överenstämmelse med vad som redovisas i domsbilagor 1 och 2 och dimensioneras för en vattenföring mellan 0,1 och 0,6 m /s. Den närmare utformning av fiskvägen samt fårans in- och utsteg ska ske i samråd med fisksakkunnig och tillsynsmyndigheten.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

6I det Västra utloppet ska, på vad det Västra utloppets skötsel beror, flödet inte underskrida 0,1 m /s och inte överstiga 0,6 m /s. 7. Vid anläggningsarbeten inom vattenområdet ska följande försiktighetsmått enligt punkt a till e vidtas: a) Anläggningsarbeten i vatten ska utföras så att spridning av sediment minimeras. b) Gjutningsarbeten ska göras i torrhet på sådant sätt att ohärdad betong inte kommer i kontakt med vatten. c) Vid arbeten i vattenområdet ska miljövänliga drivmedel användas, och enbart oljetäta maskiner med biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt propylenglykol som minst uppfyller miljökraven i Svensk standard användas. Maskinerna ska vara utrustade med slangbrottsventiler. Det ska finnas beredskap för att kunna förhindra spridning av drivmedel och hydraul-, kylnings- och smörjprodukter i händelse av olycka eller läckage från maskiner och arbetsredskap. Detta berör även uppställning av fordon. d) Överskottsmassor från arbetena ska provtas och analyseras. Massorna ska hanteras som om de vore förorenade tills dess att analysresultat visat annat. Vilka ämnen som ska analyseras i proverna och storleken på beslutsenheterna ska hanteras inom ramen för kontrollprogrammet. e) Vid tillförsel av nya massor ska dessa kontrolleras så att risken att det finns frön och växtdelar från invasiva arter minimeras. 8. För underhålls- och reparationsarbeten på Kvarndammen som kan medföra en begränsning av tillståndsgivet vattenuttag för fiskodling ska sökanden och verksamhetsutövaren för sådan vattenbortledning ta fram en gemensam plan för arbetenas bedrivande (arbetsplan). Kan enighet inte nås om en plan får arbeten utföras tidigast tolv månader efter att verksamhetsutövaren först informerades om de planerade arbetena. Arbeten som är nödvändiga att utföra tidigare för att förebygga skada på människors hälsa,

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

egendom eller miljö får göras utan att en gemensam arbetsplan överenskommits. Verksamhetsutövaren ska då informeras om sådana arbeten så snart som skäligen är möjligt. Arbeten som inte kan medföra någon begränsning av verksamhetsutövarens vattenuttag får göras utan föregående information. 9. Sökanden ska senast två månader innan tillståndet tas i anspråk ge in förslag till kontrollprogram till tillsynsmyndigheten.

Delegation

Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva ytterligare villkor beträffande fiskvägens slutliga utformning i det Västra utloppet.

Prövotidsutredning

Mark- och miljödomstolen skjuter, med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken, upp avgörandet av vilka villkor som ska gälla beträffande vattenhushållningsbestämmelserna: - minimitappning i Västra åfåran, - avbördningen i Kvarndammen och Mittersta fåran,

Utöver vattenhushållningsbestämmelserna ska Uppvidinge kommun även följa upp funktionaliteten i den Västra åfåran för såväl uppströms- som nedströms vandrande fisk.

Allt i enlighet med vad som framgår av utredningsvillkoren U1- U2 nedan åligger det kommunen att utföra de utredningar m.m. som anges där. Sökanden ska under prövotiden samråda med tillsynsmyndigheten.

Prövotidsvillkor

Under tiden för prövotiden ska följande villkor gälla:

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

P1. Vattenhushållningen i Änghultasjön ska följa nedanstående regleringsbestämmelser a-i, a) När vattennivån når eller överstiger +208,92 (dämningsgräns (DG) minus 5 cm) ska resterande tillrinning utöver tappningen i Västra utloppet och Mittersta utloppet avbördas via Kvarndammen för att undvika att Änghultasjön överstiger dämningsgränsen. b) När vattennivån ligger mellan +208,92 och +208, 62 ska en minimitappning på 100 l/s avbördas vid Kvarndammen, c) När vattennivån ligger mellan +208,62 och 208,52 ska en minimitappning på 50 l/s avbördas genom Kvarndammen. d) När vattennivån når eller understiger +208,52 (sänkningsgräns (SG) plus 10 cm) ska luckan vid Kvarndammen och ventilen i det Mittersta utloppet stängas. e) När vattennivån når DG ska ventilen i det Mittersta utloppet stå i fullt öppet läge. f) När ventilen i det Mittersta utloppet inte ska vara stängd eller fullt öppen ska en tappning om ca 30 l/s genom det Mittersta utloppet eftersträvas ner till +208,62. g) Därefter ska en tappning om 15 l/s ske ner till +208,52, då tappningen ska vara noll i Mittersta utloppet. h) I det Västra utloppet ska, från den 1 juni till och med den 15 september, en minimitappning med ett flöde kring 200 l/s eftersträvas. i) Förändrad tappning i det Västra utloppet ska ske med mjuka övergångar.

P2. Föreslagna minimitappningar genom Kvarndammen och Mittersta utloppet får, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, minskas tillfälligt under perioden 1 maj-31 oktober.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

P3. För kontroll av flödet i fiskvägen ska ett samband tas fram mellan vattenståndsnivå i fiskvägen vid den fastmonterade pegeln och flödet i fiskvägen. Kontrollprogrammet ska innehålla uppgifter på hur verksamhetsutövaren ska utföra mätning och dokumentation på vattenståndsnivåer i Änghultasjön och Bruksdammen samt flödet genom Västra fårans fiskväg, Mittersta utlopp och Kvarndammen. Dokumentationen ska sparas i 5 år från mättillfället.

Uppskjutna frågor

U1. Kommunen ska under prövotiden utgå ifrån den sökta tappningsstrategin och utreda om den behöver revideras och till mark- och miljödomstolen redovisa dels hur nivåerna i Änghultasjön legat, dels hur flödet i Västra fåran har varit.

U2. Kommunen ska utreda om fisk hittar in till Västra fåran från Norrsjön och Änghultasjön samt om fiskvandringen fungerar. Sökanden ska under en kontrollperiod om två år efter arbetstidens utgång i samråd med fisksakkunnig övervaka, analysera och detektera eventuella justeringsbehov. Kommunen ska, till tillsynsmyndigheten, redovisa förslag till åtgärder.

Kommunen ska till mark- och miljödomstolen lämna in förslag på tappnings- och flödesregimer samt redovisning av övriga genomförda utredningar och därtill förslag till slutliga villkor beträffande de uppskjutna frågorna P1 och P2 två år efter arbetstidens utgång vad gäller U1 och U2.

Miljökonsekvensbeskrivning

Mark- och miljödomstolen godkänner den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats och slutför med denna dom den specifika miljöbedömningen i målet.

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Arbetstid

Den tid inom vilken de i denna dom tillståndsgivna arbetena ska vara utförda bestäms, med stöd av 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken, till fem (5) år efter det att denna dom vunnit laga kraft.

Oförutsedda skador

Anspråk enligt 24 kap. 18 § miljöbalken på grund av oförutsedd skada ska, för att få tas upp till prövning, anmälas till mark- och miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av ovan angivna arbetstid.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen ändrar inte den med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken tidigare fastställda avgiften för målets prövning.

Rättegångskostnader

Uppvidinge kommun ska utge ersättning till Länsstyrelsen i Jönköpings län för rättegångskostnader om totalt 30 400 kronor jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dag för dom till dess betalning sker.

Uppvidinge kommun ska utge ersättning till Länsstyrelsen i Kronobergs län för rättegångskostnader om totalt 110 000 kronor jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dag för dom till dess betalning sker.

Uppvidinge kommun ska utge ersättning till Vattudalens Fisk AB för rättegångskostnader om totalt 398 107 kronor exklusive mervärdesskatt, varav 325 000 kronor avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dag för dom till dess betalning sker.

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND OCH TIDIGARE BESLUT

Aktuellt område och anläggningar präglas till mycket stor del av tidigare Klavreströms bruk med järnproduktion. Den dämning som sker av Änghultasjön och Bruksdammen tillkom ursprungligen under 1700-talet för brukets räkning och har pågått sedan dess. Klavreströms bruk lade slutligen ned sin produktion under 1970-talet. Aktuella anläggningar har tidigare drivits av Växjö kommun men har övertagits av Sökanden. Uppvidinge kommun har av Länsstyrelsen i Kronobergs län (länsstyrelsen) förelagts att ansöka om tillstånd till regleringen av Änghultasjön samt lagligförklara dammanläggningarna på fastigheterna A (utloppet från Änghultasjön) och B (Bruksdammen). Länsstyrelsen har bedömt att det inte finns något tillstånd för vattenregleringen eller dammanläggningarna. Länsstyrelsens beslut överklagades av Uppvidinge kommun till Mark- och miljödomstolen i Växjö som avslog överklagandena. Besluten har vunnit laga kraft. Mot bakgrund av ovanstående ansökte Uppvidinge kommun om tillstånd för ändring av vattenhushållningsbestämmelser för Änghultasjön, godkännande i efterhand för ombyggnad av Kvarndammen, det mittersta utloppet samt tillstånd för att i Änghultasjöns västra utlopp utföra vattenverksamhet huvudsakligen bestående av schaktning uppströms utskovet samt i nedströmsliggande åfåra, anläggande av tillfällig fångdamm samt anläggande av ny jordfyllnadsdamm och nytt utskov med luckor. Reservationsvis begärde kommunen även att berörda anläggningar skulle lagligförklaras och att tillstånd meddelas för i målet ansökt reglering av Änghultasjön för det fall domstolen inte fann att Kvarndammen kunde anses omfattas av urminnes hävd. Målet vid Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, fick mål nr M 2112-20. Uppvidinge kommun återkallade därefter ansökan i ovan nämnda mål den 6 november 2020, bl.a. för att även inkludera Bruksdammens dämme i en kommande ansökan. Det arbetet inleddes därefter och innefattade bl.a. nya undersökningar, vattenbalansberäkningar m.m. Länsstyrelsen har därefter den 2 juli 2021 förelagt Uppvidinge kommun att inkomma till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt med en ansökan om tillstånd att bedriva vattenreglering i Änghultasjön och Bruksdammen, lagligförklaring av befintlig vattenanläggning samt godkännande i efterhand enligt 11 kap. 16 § miljöbalken för genomförda underhållsåtgärder. Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt upphävde föreläggandet, mål nr M 6436-21, då denna ansökan inkom till domstolen.

ANSÖKAN

Yrkanden

Uppvidinge kommun (Sökanden) yrkar att mark- och miljödomstolen för vattenverksamhet inom fastigheterna A och B i Uppvidinge kommun:

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

1Om mark- och miljödomstolen bedömer att vattenanläggningarna Kvarndammen, Bruksdammens dämme, Mittersta utloppet och Västra utloppet har tillkommit utan tillstånd begärs att mark- och miljödomstolen lagligförklarar dessa anläggningar.

För lagligförklaringen ska föreslagna villkor 2—8 gälla.

2I första hand enligt 11 kap. 16 § miljöbalken i efterhand godkänner genomförda arbeten på: a. Kvarndammen bestående av uppförande och utrivning av fångdamm uppströms och nedströms Kvarndammen, utrivning av Kvarndammen, uppförande av en ny Kvarndamm (fyllnadsdamm med tätdike, utskovsparti, lucka, betongkassun för rörledningar och manöveranordningar), b. Det Mittersta utloppet bestående av ändring av anläggningen genom utrivning av tidigare intagsrör och uppförande av nytt intagsrör med ventil, och c. Bruksdammens dämme bestående av utrivning av det högra utskovspartiet med luckor och del av dammvallen.

Allt ovan i huvudsaklig överensstämmelse med avsnitt 8 i ansökan och där hänvisade ritningar i den tekniska beskrivningen.

I andra hand meddelar tillstånd för var och en av de vattenverksamheter som beskrivs under 2 a) c).

3Ger tillstånd till vattenverksamhet för: a. Att utriva kvarvarande delar av Bruksdammens dämme (fyllningsdamm och vänster utskov), uppföra fyllningsdamm, utskovsparti med en lucka och manöveranordningar samt uppföra och utriva fångdamm uppströms Bruksdammens dämme och tillfälligt bortleda tillrinnande vatten förbi arbetsområdet under arbetenas bedrivande, b. Att vid det Västra utloppet i Änghultasjön utriva utskov och uppföra ett inlöp bestående av en jorddamm, utskovsparti och ränna, grävning i vattenområde i Änghultasjön samt uppförande och utrivning av fångdammar. I första hand yrkas att inlöpet ska uppföras i huvudsaklig överensstämmer med ritning A-002 och B- 002 i bilaga A.4.2 till den tekniska beskrivningen och ritning C-002 i bilaga 4 till Uppvidinge kommuns yttrande i målet 2023-05-31 men med vertikala flödesbegränsande element i utskovet. I andra hand yrkas att inlöpet ska uppföras i huvudsaklig

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

överensstämmelse med ritningar i bilaga 4 och 5 till Uppvidinge kommun yttrande i målet 2023-05-31, c. Att i vattendraget nedströms det Västra utloppet till och med Norrsjön genomföra följande i huvudsak biotopvårdande åtgärder för anläggande av fiskväg: grävning för att delvis bredda, fördjupa eller gräva om vattendraget, tröskla upp botten nedströms vägtrummor, tillföra vattendraget stenmaterial samt nedlägga tätduk vid grävning i vattendraget.

Allt ovan i huvudsaklig överensstämmelse med avsnitt 9-10 i ansökan och där hänvisade ritningar i den tekniska beskrivningen.

4Ger tillstånd att: a. med Kvarndammen, Mittersta utloppet och Västra utloppet dämma och reglera Änghultasjön upp till dämningsgränsen +208,97 och ned till sänkningsgränsen +208,42 (RH2000). b. med Bruksdammens dämme dämma och reglera Bruksdammen upp till dämningsgränsen +206,40 och ned till sänkningsgränsen +206,00 (RH2000).

Yrkande om rätt att dämma till dämningsgräns framställs reservationsvis för det fall mark- och miljödomstolen inte finner att sådan dämning får ske med stöd av urminnes hävd.

Vidare yrkar sökanden att mark- och miljödomstolen: 5. fastställer arbetstiden för sökt verksamhet vid och i Västra utloppet samt vid Bruksdammen till tio år från den dag tillståndsdomen vinner laga kraft, 6. bestämmer tiden för anmälan av ersättning för oförutsedd skada på grund av den ansökte vattenverksamheten till fem år räknat från utgången av arbetstiden, 7. föreskriver villkor för tillståndet i enlighet med sökandens förslag, vilket redovisas nedan, samt 8. godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen.

Förslag till villkor

Sökanden föreslår följande villkor för verksamheten. 1. Verksamhet ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad sökanden angett i ansökan eller i övrigt åtagit sig i målet.

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

2Änghultasjön får, på vad Kvarndammens, det Mittersta utloppets och det Västra utloppets skötsel beror, inte överstiga dämningsgränsen +208,97 och inte underskrida sänkningsgränsen +208,42 (RH2000). Vattenhushållningen i Änghultasjön ska följa nedan regleringsbestämmelser a-g: a) När vattennivån når eller överstiger +208,92 (dämningsgräns minus 5 cm) kommer resterande tillrinning utöver tappningen i Västra utloppet och Mittersta utloppet att avbördas vid Kvarndammen för att Änghultasjön inte ska överstiga dämningsgränsen. b) När vattennivån ligger mellan +208,52 och +208,92 avbördas en minimitappning på 100 l/s vid Kvarndammen för att undvika stillastående vatten nedströms anläggningen. c) När vattennivån når eller understiger +208,52 (SG + 10 cm) stängs luckan vid Kvarndammen och ventilen i det Mittersta utloppet d) När vattennivån når dämningsgräns ställs ventilen i det Mittersta utloppet i full öppet läge. e) När ventilen i det Mittersta utloppet inte ska vara stängd eller fullt öppen ska en tappning om ca 30 l/s genom det Mittersta utloppet eftersträvas. f) Från den 1 juni till och med den 15 september ska tappningen genom det Västra utloppet eftersträva ett flöde kring 200 l/s i vad anläggningens skötsel beror. g) Förändrad tappning i det Västra utloppet ska ske med mjuka övergångar. Föreslagna minimitappningar genom Kvarndammen och Mittersta utloppet får, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, minskas under perioden 1 maj-31 oktober. Vid utförande av underhållsarbeten på Kvarndammen, det Mittersta utloppet eller det Västra utloppet får, efter tillsynsmyndighetens godkännande, sänkningsgränsen underskridas. 3. Bruksdammen får, på vad Bruksdammens dämmes skötsel beror, inte överstiga dämningsgränsen +206,40 och inte underskrida sänkningsgränsen +206,00 (RH2000). Regleringen ska eftersträva en stabil nivå i Bruksdammen. Vid utförande av anläggningsarbeten på Bruksdammens dämme enligt detta tillstånd och annars vid underhållsarbeten får, efter tillsynsmyndighetens godkännande, sänkningsgränsen underskridas. 4. Vid Kvarndammen och vid Bruksdammens dämme samt i Västra fårans fiskväg ska väl synliga pegelskalor finnas fast monterade. Änghultasjöns dämnings- och sänkningsgräns ska finnas tydligt markerade på skalan vid Kvarndammen.

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Bruksdammens dämnings- och sänkningsgräns ska finnas tydligt markerade på skalan vid Bruksdammens dämme. 5. En fiskväg nedströms Västra utloppet ska anläggas och utformas i huvudsaklig överenstämmelse med vad som redovisats i ansökan (Teknisk beskrivning, bilaga A, avsnitt 10) och dimensioneras för en vattenföring mellan 0,1-0,6 m /s. Den närmare utformning av fiskvägen ska ske i samråd med fiskesakkunnig och tillsynsmyndigheten. 6. I det Västra utloppet ska, på vad det Västra utloppets skötsel beror, flödet inte underskrida 0,1 m /s och inte överstiga 0,6 m /s. 7. Sökanden ska under en kontrollperiod om två år efter utförandet av biotopvårdande åtgärder i fiskvägen i samråd med fiskesakkunnig övervaka, analysera och detektera eventuella justeringsbehov och utföra sådana justeringar. Vidtagna åtgärder ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. 8. Vid anläggningsarbeten inom vattenområdet ska följande försiktighetsmått enligt punkt a till c vidtas: a) Anläggningsarbeten i vatten ska utföras så att spridning av sediment minimeras. b) Gjutningsarbeten ska göras i torrhet på sådant sätt att ohärdad betong inte kommer i kontakt med vatten. c) En handlingsplan för förebyggande och hantering av läckage av petroleumprodukter ska upprättas. De hydrauloljor och smörjfetter som används vid arbeten i eller vid vatten ska vara miljöanpassade enligt Svensk standard SS 155434:2020 respektive SS 155470:2020 eller ha motsvarande egenskaper. Arbetsmaskiner ska vara utrustade med slangbrottventiler. 9. För underhålls- och reparationsarbeten på Kvarndammen som kan medföra en begränsning av tillståndsgivet vattenuttag för fiskodling ska sökanden och verksamhetsutövaren för sådan vattenbortledning ta fram en gemensam plan för arbetenas bedrivande (arbetsplan). Kan enighet inte nås om en plan får arbeten utföras tidigast tolv månader efter att verksamhetsutövaren först informerades om de planerade arbetena. Arbeten som är nödvändiga att utföra tidigare för att förebygga skada på människors hälsa, egendom eller miljö får göras utan att en gemensam arbetsplan överenskommits. Verksamhetsutövaren ska då informeras om sådana arbeten så snart som skäligen är möjligt. Arbeten som inte kan medföra någon begränsning av verksamhetsutövarens vattenuttag får utföras utan föregående information 10. Sökanden ska i samråd med tillsynsmyndigheten ta fram kontrollprogram för verksamheten. Kontrollprogrammet ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast två månader innen anläggningsarbetena påbörjas. För kontroll av flödet i fiskvägen ska ett samband tas fram mellan vattenståndsnivå i fiskvägen vid den fastmonterade pegeln och flödet i fiskvägen. Kontrollprogrammet ska särskilt innehålla uppgifter på hur

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

verksamhetsutövaren ska utföra mätning och dokumentation på vattenståndsnivåer i Änghultasjön och Bruksdammen samt flödet genom Västra fårans fiskväg, Mittersta utlopp och Kvarndammen. Dokumentationen ska sparas i 5 år från mättillfället.

Höjdsystem och koordinatsystem

Höjdangivelser i ansökan med bilagor är angivna i det nationella höjdsystemet RH2000 där annat inte anges. Koordinater/fixpunkter anges i SWEREF 99 15 00.

Rådighet

Sökanden är ensam ägare till A där Kvarndammen är belägen. Mittersta- och Västra utloppet ligger också inom fastigheten A. Sökanden är också ensam ägare till B där Bruksdammens dämme är beläget. Verksamheten syftar ytterst till att förvalta Änghultasjön, bevara och förvalta en rik kulturmiljö och främja fisket (och livsförutsättningar för fiskar) varför rådighet föreligger även med stöd av 2 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Sökanden har därmed erforderlig rådighet för sökta åtgärder.

Orientering

Vattenanläggningarna Kvarndammen, Bruksdammen, Mittersta utloppet och Västra utloppet är belägna i Klavreströms samhälle som ligger nordost om Växjö i Kronobergs län. Anläggningarna ligger i Mörrumsåns vattensystem. Kvarndammen är belägen inom fastigheten A vid Änghultasjöns södra del och reg lerar vattenståndet i Änghultasjön. Utloppet rinner omedelbart ut till en vattenspegel som regleras av ytterligare en damm, Bruksdammen (nedan också Bruksdammens dämme för att hålla isär det indämda vattnet och dammanläggningen), som ligger inom fastigheten B. Från Bruksdammen rinner Mörrumsån ut i Norrsjön. I anslutning till Bruksdammen ligger en fiskodling (Vattudalen Fisk AB) som bortleder vatten från Änghultasjön till sin verksamhet. Vattudalen Fisk AB:s vattenverksamhet att bortleda vatten från Änghultasjön regleras i tillstånd meddelat av Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, den 8 februari 2022 i mål nr M 2074-20. Änghultasjön avvattnas vidare i två ytterligare punkter. Det Mittersta utloppet leder vatten vidare till en spegeldamm via en stensatt fåra. Därefter leds vattnet genom en kulvert ner till Norrsjön. Det Västra utloppet leder vatten till vattendrag som mynnar i Norrsjön.

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Hydrologiska uppgifter

Änghultasjön ligger i Mörrumsåns huvudavrinningsområde som är 97,7 km stort med en regleringsgrad om ca 29 %. Delavrinningsområdet till Änghultasjön är 32,76 km stort. Markanvändningen består till största delen av skogsmark (ca 80 %), följt av sjö och vattendrag (ca 15 %) samt jordbruksmark (ca 4 %). En liten del består av ton/mark (ca 2 %) samt semiurban mark (0,1 %).

Utlopp Änghultasjön (arealkorrigerad)

Avrinningsområde (km ) 97,7

Sjöarea (km ) 4,2

Karaktäristiska flöden (m /s)

LLQ 0,04 MLQ 0,2 MQ 1,0 MHQ 3,5 HHQ 9,0 Q2 3,2 Q10 5,3 Q50 8,4 Q100 10,1

Tabell 1. Karaktäristiska flöden vid Änghultasjöns utlopp (flödesenhet i m /s). En vattenbalansberäkning har genomförts och är bilagd ansökan för en närmare beskrivning av hydrologiska uppgifter. Vid framtagande av vattenbalansberäkningen har data från SMHI:s Vattenwebb arealkorrigerats relativt till Änghultasjöns tillrinningsområde. Följande underlag har legat till grund för vattenbalansberäkningen: Sjödjupskarta Änghultasjön (SMHI, 2020a). Laserskannat höjddata (LAS) (Metria, 2020) Vattenföringsmätningar vid Dansjön med 15-min. upplösning (SMHI, 2021) Nederbördsmätningar vid Åseda, Granshult samt Söraby (SMHI, 2020b) Avdunstning (SMHI, 1981)

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

För bedömning av vattenuttag har utflödet ur Änghultasjön vid det Västra utloppet, det Mittersta utloppet och vid Kvarndammen använts. Därutöver har nuvarande vattenuttag (från Uppvidinge Golfklubben och Vattudalen Fisk AB:s fiskodling) och ett framtida förutsebart uttag (samma fast ett högre uttag från fiskodlingen i enlighet med förstahandyrkandet i mål nr M 2074-20 i Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen) använts vid bedömningen.

Planförhållanden

Översiktsplan

Av gällande översiktsplan framgår att Klavreström är Uppvidinge kommuns tredje största tätort. Klavreström och Änghultasjön är enligt översiktsplanen strategiska för att utveckla besöksnäringen i Uppvidinge kommun. Bl.a. föreslås att Klavreströms industrimiljö ska göras mer attraktiv för besöksnäringen. Vidare anges att Klavreström har en välbevarad äldre industrimiljö med lång kontinuitet, järnbruk 1736-1960-talet, en bruksherrgård från 1833, smedbostäder och ett gjuterimuseum. Kommunen har verksamhetsansvar för Änghultasjöns badplats i Klavreström som är ett friluftsbad.

Detaljplaner och områdesbestämmelser

Området som berörs av ansökt verksamhet är inte detaljplanelagt. Aktuellt område omfattas av områdesbestämmelser som främst reglerar grannrättslig hänsyn samt bevarande av kulturhistoriskt värdefull miljö inom vissa delar. Kvarndammen och det Mittersta utloppet ligger inom områden som i områdesbestämmelserna har pekats ut som "Område för rekreationsanläggning" (R) samt "Vattenområde för rekreationsanläggning" (Wr). För områdena R och Wr finns inga särskilda regleringar gällande exempelvis byggande och schaktning. Föreslagen fiskväg det Västra utloppet kommer att beröra område som benämns Baz i områdesbestämmelserna. I detta område finns ingen reglering av schaktning utan endast för nybyggande och ändringar av byggnaders yta eller utseende. Området i vattnet där ett nytt utskov kommer byggas ingår inte i områdesbestämmelserna eller i någon detaljplan. Verksamheten bedöms därför inte strida mot gällande områdesbestämmelser.

Riksintressen och andra skyddade områden

Riksintressen

Mörrumsån med tillhörande käll- och biflöden omfattas av skydd mot utförande av vattenkraftverk samt vattenreglering och vattenöverledning för kraftändamål enligt 4 kap. 6 § miljöbalken.

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Änghultasjön och övriga av verksamheten berörda områden omfattas inte av några andra riksintressen. Det noteras att bruksmiljön i Klavreström ingår i Kronobergs läns kulturmiljöprogram där det står att miljön "utgör kulturmiljö av riksintresse". Bruksmiljön är jämte Huseby, Kosta, Rosdala och Åryd den bäst bevarade kulturmiljön i länet.

Strandskydd

Verksamheten kommer att bedrivas inom område som omfattas av strandskydd. De förbud som gäller inom strandskyddat område omfattar dock inte verksamheter som har tillstånd enligt miljöbalken (7 kap. 16 § miljöbalken). Vid prövning av tillstånd ska strandskyddsbestämmelserna beaktas (t.ex. NJA 2008 s. 55). De anläggningar som tillstånd söks för kommer inte att hindra eller avhålla allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt till. Utförda arbeten och planerade arbeten inom strandskyddat område kan medföra sådana miljöeffekter inom strandskyddat område att livsvillkoren för djur- och växtarter tillfälligtvis väsentligt kan förändras. En bedömning av verksamhetens förenlighet med strandskyddsbestämmelserna ska därför göras. Sökanden bedömer att sådana särskilda skäl som skulle ha erfordrats vid en prövning av strandskyddsdispens föreligger. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet kan inte tillgodoses utanför området (7 kap. 18 c § punkten 3 miljöbalken). Dammanläggningarna medför att Änghultasjön kan ha en sjöyta i ungefärligen samma nivå som sedan 1800-talet. Bibehållandet av denna nivå motiveras av kulturhistoriska skäl och att bebyggelsen i Klavreström anpassats till denna nivå. Verksamheten svarar således mot ett angeläget allmänt intresse. Behovet kan inte tillgodoses utanför det strandskyddade området varför särskilda skäl även föreligger med stöd av 7 kap. 18 c § punkten 5 miljöbalken. Efter anläggandet kommer besökare på platsen kunna passera över eller invid anläggningarna. Anläggande av en fiskväg kommer enligt bedömningen i miljökonsekvensbeskrivningen att förbättra livsvillkoren för fisk i Änghultasjön och Norrsjön. Fiskvägen bedöms öka de biologiska värdena i den västra fåran. Verksamheten är därför förenlig med strandskyddets syften och något hinder för verksamhetens tillåtlighet på grund av bestämmelser om strandskydd föreligger inte.

Beskrivning av berörda vattenanläggningar före utförda arbeten

Inga ritningar eller annan information om dammarnas tidigare uppbyggnad har påträffats. Redogörelsen i teknisk beskrivning baseras endast på okulära iakttagelser i samband med platsbesök och erhållna från kommunens representanter och entreprenören som uppfört Kvarndammen, samt underlag från Lantmäteriet och SGU.

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Kvarndammen

Dämning av Änghultasjön har förekommit sedan 1700-talet men exakta uppgifter om anläggningarnas utformning från den tiden saknas. En lantmäteriutredning 1857 redogör för en damm i samma läge som Kvarndammen. Enligt uppgift har dammen byggts om 1929 utan att dämningsgränsen ändrats märkbart. Sannolikt är det utskovspartiet som har byggts om 1929. Dammen bestod av ett utskovsparti i betong samt anslutande fyllningsmassor på vardera sida. Ingen synbar skillnad mellan fyllningsmassor och naturlig mark noterades vid platsbesök, och har gjort det svårt att säkerställa dammens utbredning. Total utskovsbredd är ca 5 m. Tröskelhöjden var ca +206,2 m. Till höger om utskovet fanns en ca 3 m bred kröndamm i betong. Vid luckan belägen längst till vänster fanns vattenintag för fiskodlingen. Dåvarande utskovskonstruktion påvisade stora brister ur ett drifts- och dammsäkerhetsperspektiv. Exempel på brister som noterats vid platsbesök var: Omfattande betongskador med håligheter, frilagd armering och underminering av bärande konstruktioner framförallt i skvalpzonen. Betongkonstruktionerna har ej kunnat inspekteras på nära håll, men om konstruktionsdelar utsatta för drag påvisar liknande nedbrytning som mittpelaren finns anledning att ifrågasätta hela konstruktionens strukturella integritet. Nedsatt täthet i damm vilket resulterar i läckage till höger om luckorna, vilket tenderar att öka med ökad nivå i Änghultasjön.

Omfattande korrosionsangrepp på luckor, falsar, gåtar, spelmaskineri, galler och övrigt ingjutningsgods. Flertalet arbetsmiljömässiga brister vid drift och underhåll såsom oskyddade kuggspel, bristfälligt fallskydd och avsaknad av möjlighet att på ett säkert sätt vistas uppströms luckorna för rensning av galler och underhåll på pumputrustning. Bristfällig märkning av luckor, vattenstånd och lucköppning. I protokoll över utförd inspektion av Kvarndammen 2019-03-14 görs följande sammanfattande rekommendation: "Dammen vid Änghultasjön bör omgående renoveras / byggas om. Detta på grund av de betongskador samt erosions- och korrosionsskador som finns. Konsekvenserna av en kollaps av dammen kan bli mycket stora.". I rapporten konstateras omfattande skador på dammen som riskerar att leda till haveri av dammen i dess helhet.

Bruksdammens dämme

För Bruksdammens dämme saknas mer preciserade uppgifter om utformning och tidpunkt för tillkomst än de som är tillgängliga för Kvarndammen. Anläggningen bedöms därför ha tillkommit i sin nuvarande omfattning under 1800-talets första hälft. Eftersom ett intag till vattenkraftverk tidigare har varit utfört i dammen

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

bedöms intaget ha byggts om i samband med Kvarndammens ombyggnation 1929. Från vänster till höger i strömningsriktningen bedömdes dämmet bestå av följande anläggningsdelar: Vänster anfang, ansluter till naturlig mark intill fiskodlingen. Äldre tubintag, intagskonstruktion med två spettluckor av trä. Ansluter till ett dike längs fiskodlingens västra fasad där tidigare tilloppstuben till kraftverket varit placerad. Intaget har sedan länge varit helt stängt och satt ur funktion. Tuben som lett vattnet till kraftstationen är utriven. Fyllnings/murverksdamm Utskovsparti med 2 st. spettluckor i trä, med en bredd av strax under 1 m vardera. Placering omkring 10 m till höger om tubintaget. Tröskelnivå ej klarlagd. Fyllningsdamm, som bedöms ansluta till naturlig mark mot höger Framför utskovsluckorna fanns en äldre gallerkonstruktion. Dammen var/är i mycket dåligt skick. Luckorna i det högra utskovet gick inte manövrera varför ingen reglering av den mellanliggande vattenförekomsten, Bruksdammen, var möjlig. Utskovskonstruktionen i övrigt var också i så dåligt skick att en reparation inte bedömdes som möjlig. Fordonstrafik över utskovet var förhindrad på grund av bedömd risk att bärigheten inte var tillräcklig. Det vänstra utskovet som tidigare utgjorde intag till en tilloppstub till ett kraftverk är, liksom kraftverket, taget ur funktion. Inloppet till utskovet är igenfylld. Tilloppstuben är utriven. Det är oklart om utskovskonstruktionen finns kvar. Fyllningsdammen på båda sidor om utskoven ansluter till naturlig mark. På båda sidorna har fyllningsdammen en oklar uppbyggnad.

Mittersta utloppet

Det Mittersta utloppets norra sida, mot Änghultasjön, bestod före de akuta åtgärderna som genomfördes under hösten 2019 av en betongtrumma med diametern 1000 mm. Betongtumman ledde vatten in under väg 913, Bruksgatan, och vid inspektion i samband med åtgärdsarbetet visade det sig att betongröret var igensatt och att vattnet istället leddes igenom ett plaströr (diameter 110 mm) som passerade igenom betongrörets igensatta ände. Plaströret hade dragits in genom den norra änden på betongröret och monterats fast i detta. Plaströret hade sitt intag vid sjöns vassbälte ca 30 m norr om Bruksgatan. Plaströret ledde in vattnet till en stenkonstruktion, en äldre övertäckt stenvalvsbro under Bruksgatan. Eftersom valvbrons botten inte var tät, rann vattnet ner i bottenmaterialet och under, i stället för i, det betongrör som fortsatte på södra sidan vägen. Eftersom vattenanläggningen i grunden är en stenvalvsbro bedöms den ha anlagts tillsammans med övriga vattenanläggning under 1800-talets första hälft eller tidigare. Betongröret bedöms ha anlagts under 1900-talet.

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Västra utloppet

Cirka 440 m västnordväst om Kvarndammen finns det ett utlopp ur Änghultasjön med en regleringsanordning. Inloppet till fåran regleras idag med två mindre spettluckor, vars tröskelnivå ligger på +208,45. Fåran nedströms är ca 700 m lång, bredden beror av flödet och bedöms variera mellan 1 - 4 m. Fåran leder genom skogsmark, vidare genom samhället och ned till Norrsjön. Enligt uppgift anlades fåran i början av 1800-talet för att förse järnvägen och industrier med vatten. I början slingrar sig bäcken fram genom ett grönområde. Bäcken har grävts om och förändrats genom åren men den är inte stensatt som vattenvägarna genom industriområdet eller vid det Mittersta utloppet. Efter ca 350 m passerar bäcken i nära anslutning till några uthus och tomter på en sträcka av knappt 200 m. Därefter rinner bäcken genom ett skogsområde i knappt 100 meter innan den rinner samman med två andra bäckar för att slutligen mynna i Norrsjön. Fåran passerar under fem vägar mellan Änghultasjön och Norrsjön där den leds i trummor eller kulvert. Vid vissa av trummorna noterades vid platsbesöket plankor tvärs över öppningen som bidrar till att hålla en vattenspegel i delar av fåran även under perioder med lågt vattenstånd i Änghultasjön, vilket resulterar i att inget vatten tillförs fåran.

Redogörelse av verksamhet för vilken godkännande/tillstånd söks

Kvarndammen

I september 2019 påbörjades åtgärdsarbetet av Kvarndammen. Arbetena slutfördes under juni 2020. Ombyggnationen innefattade: 1. Avledning av Änghultasjön och fångdamm uppströms och nedströms Kvarndammen för att torrlägga dammen och utskovspartiet 2. Rivning av befintlig damm (betongkonstruktion och luckor) 3. Betongkonstruktion och grundläggning 4. Betongkassun med bl.a. Vattudalen Fisk AB rörledningar 5. Fyllnadsdamm och tätdike 6. Lucka. 7. Utrivning av fångdammar Arbetena utfördes utan föregående tillståndsprövning för att förebygga omfattande skada som hade kunnat inträffa vid ett dammbrott. Det bedömdes inte möjligt att enbart reparera dammen med hänsyn till dess skick.

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Mittersta utloppet

Inom ramen för arbetena med Kvarndammen bedömdes att avbördningskapaciteten behövde utökas för att förebygga skada vid en högflödessituation. Det befintliga betongröret frilades och en ca 35 m lång PE-ledning med en diameter på 315 mm drogs igenom betongröret och stenvalvsbron. En ventil monterades på ledningen med möjlighet att därigenom reglera flödet i densamma. Änden till inflödet på ledningen försågs med en intagssil och placerades vid vasskanten, ca 30 m norr om Bruksgatan.

Bruksdammens dämme

Under april 2022 har följande arbeten utförts på Bruksdammens dämme. Utskovskonstruktionen avseende det högra utskovet och del av anslutande fyllningsdamm har rivits ut. Vattnet strömmar därefter fritt från Bruksdammens avsänkta vattenyta ner till utloppskanalen. Arbetena genomfördes efter att man konstaterat att dammluckorna i det högra utskovet inte gick att reglera och var helt ur funktion, att ett slukhål upptäckts i Bruksdammens dämme och att dammvallen därmed var underminerad, att läckage skedde genom dammen. Slukhålet växte och ett dammbrott kunde inte uteslutas. Åtgärderna vidtogs för att förebygga skada.

Verksamhet som omfattas av ansökan om tillstånd

Bruksdammens dämme

En ny utskovskonstruktion ska uppföras på platsen där det högra utskovet tidigare var beläget. En ny planlucka installeras. Den nya luckan i utskovet görs bredare än befintliga för att erforderlig avbördningsförmåga ska erhållas. Över utskovsöppningen utförs en betongplatta på vilken en körbar brobana anläggs. Den befintliga utskovs- och luckkonstruktionen i det vänstra utskovet rivs ut. Den förnyas inte utan ersätts med fyllningsdammsmaterial. En ny fyllningsdamm uppförs som ansluter till det nya utskovet på bägge sidor. Utloppskanalen nedströms det tidigare högra utskovet repareras. För att utföra arbetena kommer en fångdamm att anläggas uppströms Bruksdammens dämme och vattnet ledas förbi dämmet under arbetets gång. Förbiledningen avses ordnas med en rörledning som dras genom fångdammen och vidare förbi den nuvarande sträckningen av Bruksdammen ungefär i läget för intaget till kraftverket.

Västra utloppet och fiskvägen

En tillfällig fångdamm uppströms det Västra utloppet anläggs mot sjöbotten.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Inloppet till fiskvägen kommer att byggas som en inlöp som går ut i Änghultasjön från det läge dagens utskov ligger i. En ny jorddamm med cirka 25 meters längd uppförs parallellt med den östra stranden uppströms befintligt utskovsparti. Dammen ansluts mot den östra stranden genom ett nytt utskovsparti med rektangulär öppning som kan regleras med sättar. Nedströms utskovsöppningen gjuts vingmurar för en successiv övergång till inlöpets trapetsformade tvärprofil. Inlöpet ges en lutning om 2 % och kommer förses med block ömsom på vänster och höger sida för att tvinga vattnet att bryta strömmen och svänga runt blocken (strömstyrning). Målsättningen är att ge fiskvägen ett så naturlikt utseende som möjligt. Befintligt utskov rivs ut. Fångdammar rivs ut. Den nedströms belägna fåran är ca 700 m lång med 9,5 meters fallhöjd. Den genomsnittliga lutningen är cirka 1,4%. Eftersom bäckfåran i stor utsträckning liknar en naturlig bäck är det inte möjligt att beskriva åtgärderna i detalj med exakta mått, utan dessa får bestämmas och utföras på plats i samarbete med en person som är sakkunnig inom fiskpassager och biotopvård. Den vattenverksamhet som planeras i åfåran och i dess anslutning är följande beskrivet: Omgrävning av åfåran ca 70 meter uppströms utloppet i Norrsjön på plats där nuvarande fåra silar ut i sumpområde utan tydlig fåra. Breddning av fåran med 0,5-1 meter i vissa partier. Anläggande av tätduk under en sträcka. Upptröskling nedströms vägtrumma under Hammarvägen Tillförsel av stenmaterial (natursten) - delar av det material som idag ligger upprensat längs med vattendragets kanter kommer att användas. Upptröskling nedströms vägtrummor under Bruksgatan.

Dämning i Änghultasjön och vattenhushållning

Ansökan omfattar tillstånd till dämning av Änghultasjön inom amplituden 208,97- 208,42 (RH2000). Den vattenhushållning som avses bedrivas ska tillgodose att fiskvägen kan drivas under större delen av året och att erforderlig tappning för bibehållande av den värdefulla kulturmiljön i Klavreström ska kunna ske. Vattenhushållningen ska tillgodose intressen för friluftsliv och naturmiljö. I första hand görs gällande att rätten att dämma Änghultasjön till +208,97 (RH2O00) omfattas av urminnes hävd. Genom vad som lagts fram i målet om dämmande anläggningar och den dämning som historiskt har bedrivits bedömer Uppvidinge kommun att dämning av Änghultasjön har upprätthållits sedan lång tid innan 1882 och innan de tillståndskrav som miljöbalken nu har ersatt tillkom. Av rättspraxis följer att beviskraven i fråga om vad den äldre rättigheten omfattar inte ska ställas så höga att det i praktiken blir omöjligt att bevisa vad som är rättskraftigt avgjort. För urminnes hävd bör det räcka med att verksamhetsutövaren

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

med hänsyn till omständigheterna gör sannolikt att den verksamhet som bedrivs idag inte i något väsentligt hänseende skiljer sig från hur den kan antas ha bedrivits före införandet av de tillståndskrav som miljöbalken sedan ersatte. Att byggnadsmaterial i dammbyggnaden har bytts ut sedan uppförandet har inte medfört att rättigheter upphör att gälla (Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 januari 2019 i mål nr M 8563-17).

Dämning i Bruksdammen och vattenhushållning

Bruksdammen däms för att upprätthålla den befintliga kulturmiljön i Klavreström som har ett regionalt värde. Dämningsgränsen har bestämts utifrån förekommande närliggande anläggningar (bro och byggnad). Sänkningsgränsen har bestämts utifrån att botten av Bruksdammen inte ska torrläggas i större omfattning. I första hand görs gällande att rätten att dämma Bruksdammen till +206,40 (RH2000) omfattas av urminnes hävd. Genom vad som lagts fram i målet om Bruksdammens dämme och den dämning som historiskt har bedrivits bedömer Uppvidinge kommun att dämning av Bruksdammen har upprätthållits sedan lång tid innan 1882 och innan de tillståndskrav som miljöbalken nu har ersatt tillkom. Utredningen i målet medför att hävd ska bedömas föreligga (jämfört det sänkta beviskravet som redovisas ovan).

Samråd

Inför tidigare ansökan om tillstånd för vattenverksamhet för Kvarndammen m.m. genomfördes samråd under 2018 och Länsstyrelsen beslutade att den verksamheten inte kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan. Eftersom nu förevarande ansökan innefattar fler vattenanläggningar (Bruksdammen) samt med hänsyn till de akuta arbeten som nödgades genomföras på Kvarndammen och det Mittersta utloppet under 2019 har ett nytt samråd för hela verksamheten genomförts. Samrådet har genomförts som ett kombinerat undersöknings- och avgränsningssamråd. Samrådet genomfördes från den 17 september 2021 till och med den 13 oktober 2021. Samrådet har genomförts med Länsstyrelsen i Kronobergs län, enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten samt övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Utskick har skett till särskilt berörda och myndigheter samt till berörda organisationer. Samrådet har annonserats i lokaltidningen Smålandsposten. Ett samrådsunderlag har funnits tillgängligt på Uppvidinge kommuns hemsida under hela samrådstiden. Samrådet har på grund av pandemin genomförts skriftligt. En samrådsredogörelse upprättades den 12 november 2021. Länsstyrelsen har i beslut den 6 december 2021 meddelat att verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Miljökonsekvensbeskrivning

En miljökonsekvensbeskrivning finns bifogad tillansökan. Nedan sammanfattas det huvudsakliga innehållet avseende bedömd miljöpåverkan under byggskede och driftskede samt bedömning av verksamhetens påverkan med avseende på gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver även ett nollalternativ, hur miljöförhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten inte påbörjas. Eftersom det rör sig om mycket gamla vattenanläggningar har sökanden utgått från de faktiska förhållandena som nollalternativ. En samlad bedömning av miljökonsekvenserna, av verksamheten i byggskede och driftsskede, till följd av prövad verksamhet redovisas i en sammanfattande tabell av bedömda miljökonsekvenser.

Sammanfattning av bedömda konsekvenser. Konsekvenser (markerade med *) har orsakats av vattenavsänkningen under Kvarndammens byggskede och ingår inte i prövningen.

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Bedömning av verksamhetens påverkan på gällande miljökvalitetsnormer för vatten

Byggskede

Mörrumsån: Norrsjön-Änghultasjön (SE633475-145952)

För vattenförekomsten bedöms åtgärderna inte påverka de Biologiska kvalitetsfaktorerna, Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna eller Hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna inom Ekologisk status i den omfattningen att det riskerar innebära att försämring av någon enskild kvalitetsfaktor eller att uppnåendet av miljökvalitetsnormen äventyras. Den påverkan som kommer att ske är temporär och övergående.

Änghultasjön (WA17412354)

Under byggandet av vallar för att utföra anläggandet av ny dammkonstruktion vid Kvarndammen i torrhet uppstod tillfällig och övergående ökning av suspenderat material i Änghultasjön. Störningarna bedöms inte ske i den omfattningen att de innebär försämring av någon enskild kvalitetsfaktor eller att uppnåendet av miljökvalitetsnormen äventyras.

Norrsjön (WA47348827)

I Norrsjön kan tillfällig ökning av suspenderat material samt störningar på bottenfauna uppstå vid åtgärder i Västra fåran. Störningarna bedöms inte ske i den omfattningen att de innebär försämring av någon enskild kvalitetsfaktor eller att uppnåendet av miljökvalitetsnormen äventyras.

Driftskede

För vattenförekomsten Mörrumsån: Norrsjön-Änghultasjön (SE633475-145952) bedöms de planerade åtgärderna inte försämra statusen för kvalitetsfaktorerna Konnektivitet i vattendrag, som bedömts som dålig, och Morfologiskt tillstånd i vattendrag som har bedömts till måttlig. De planerade åtgärderna bidrar inte heller till att statusen kommer att förbättras. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen skulle åtgärder för att förbättra status avseende parametern "Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i vattendrag" inte innebära en förbättring av status för kvalitetsfaktorn Konnektivitet i vattendrag. Detta beror på att denna kvalitetsfaktor ska bestämmas efter den i kvalitetsfaktorn ingående parameter som har sämst status (HVMFS 2019:25, bilaga 3, avsnitt 1.2 och 2.1.2). Den andra parametern som ska bestämma status för kvalitetsfaktorn är "Konnektivitet i sidled till närområde och svämplan i vattendrag". En av flera omständigheter som kan vara av betydelse för att statusklassa denna parameter är i vilken grad vattendragets närområde består av anlagda ytor, se HVMFS 2019:25, bilaga 3, avsnitt 2.3. "Närområde" är det "markområde från vattendragsfårans övre kant intill 30 meter i anslutande markområde för vattendrag" enligt definitionen i 1 kap. 3 § HVMFS 2019:25.

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

"Anlagda ytor" är "tomtmark, väg eller annan hårdgjord yta, industritomt, bebyggelse eller övrig inte hårdgjord markyta, som är mänskligt tillskapad" enligt definitionen i 1 kap. 3 § HVMFS 2019:25. Kvalitetsfaktorn Konnektivitet i vattendrag skulle således även vid ett uppförande av fiskväg inom vattenförekomsten alltjämt motsvara "dålig" status. Med föreslagen fiskväg i det Västra utloppet kommer enligt sökandens bedömning inte uppnående av god status för de biologiska kvalitetsfaktorer som är beroende av en fungerande konnektivitet att äventyras. Detta eftersom verksamheten genom sin utformning tillgodoser kravet på konnektivitet - men utanför vattenförekomsten. Därmed kommer inte uppnående av en god ekologisk status att äventyras eftersom de biologiska kvalitetsfaktorerna är styrande vid bedömning av en vattenförekomsts status (2 kap. 5 § HVMFS 2019:25). Änghultasjön (WA17412354) påverkas av ansökt verksamhet på grund av ändrad reglering. Den ekologiska statusen är bedömd vara god och det finns ingen risk för försämring med ny regleringsstrategi. Inte heller den nedströmsliggande Norrsjön (WA47348827) påverkas av föreslagen regleringsstrategi. Kvalitetsfaktorn konnektivitet har bedömts som dålig för båda sjöarna. Med föreslagen fiskväg genom Västra utloppet bedöms det finnas goda förutsättningar för att kvalitetsfaktorns status förbättras på längre sikt. En sammantagen bedömning ger att verksamheten inte kommer att försämra någon enskild kvalitetsfaktor med en klass eller försämra någon kvalitetsfaktor som idag motsvarar dålig status. Verksamheten kommer inte heller äventyra uppnåendet av god ekologisk status i någon berörd vattenförekomst.

Ersättning

Verksamheten orsakar inte ersättningsgill skada.

Verksamhetens tillåtlighet

Lagligförklaring av vattenanläggningar

Klavreström har i mycket stor utsträckning formats kring Klavreströms bruk och den verksamhet som bedrevs av bruket. De vattenanläggningar som omfattas av ett reservationsvis framställt yrkande om lagligförklaring har tillkommit genom bruket före 1850. Anläggningarna ligger på samma plats och vidhåller i allt väsentligt samma dämning som vid dessas tillkomst. Den självklara utgångspunkten är därför att vattenanläggningarna i sig är lagligen tillkomna och att de vidhållits under en så lång tid att de omfattas av urminnes hävd. Utgångspunkten är därmed att anläggningarna inte behöver lagligförklaras. Sökanden har redovisat ett flertal detaljerade uppgifter som finns tillgängliga för anläggningarna. Till ansökan bifogas även en brevväxling mellan markägare och bruket från 1953 och en utredning om den historiska dämningsrätten utförd av P. Johanssons Ingenjörsbyrå 1961 till visande att berörda vattenanläggningar omfattas av urminnes hävd.

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Anläggningarna har tillkommit utan tillstånd. Däremot har anläggningarna uppförts i enlighet med de bestämmelser som gällde vid tiden för uppförandet och har accepterats av omgivningen. Uppförandet i nuvarande dammlägen har skett under första halvan av 1800-talet. Med hänsyn till omständigheterna är det sannolikt att anläggningarna inte i något väsentligt hänseende skiljer sig från hur de kan antas ha utförts före införandet av de tillståndskrav som miljöbalken sedan ersatte. Vattenanläggningarna och den verksamhet som anläggandet av dessa medförde får således anses omfattas av urminnes hävd (se även Mark-och miljööverdomstolens bedömning i dom den 18 december 2020 i mål nr M 8575- 19). Kvarndammen omfattas av reservationsvis framställt yrkande om lagligförklaring avseende utformningen av anläggningen före arbeten utfördes 2019-2020. Kvarndammen omfattas också av yrkande om godkännande av arbeten i efterhand. Det är inte uttryckligen reglerat i 17 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken (MP) att lagligförklaring ska ske vid en ansökan om godkännande i efterhand enligt 11 kap. 16 § miljöbalken (en sådan prövning vinner dock rättskraft som ett tillstånd enligt 24 kap. 1 § andra stycket miljöbalken). Denna ansökan omfattar, i andra hand, tillstånd till vidtagna arbeten i efterhand med följd att lagligförklaring i så fall krävs. Något hinder föreligger heller inte att söka om lagligförklaring av Kvarndammen enligt 17 § första stycket MP. Kvarndammen, Bruksdammens dämme, det Mittersta utloppet och det Västra utloppet bedöms samtliga vara anlagda under 1800-talets första hälft. Då gällde 20 kap. 1734 års Byggningabalk. Det är känt att inverkan från anläggningarna har reglerats genom servitut med berörda fastighetsägare. Anläggningarna har därför tillkommit med omgivningen godkännande. I Kungl. Maj:ts Fiskeristadga från år 1766 föreskriver 3 kap. 5 § att "alla dammar böra förses med nödige bottenluckor för den upp- och nedgående fisken". Med hänsyn till de föreslagna åtgärderna för fiskens vandring föreligger inte något hinder mot att lagligförklara anläggningarna. I denna ansökan utgås försiktighetsvis från att utskovspartier i Kvarndammen och Bruksdammen samt betongröret i det Mittersta utskovet har tillkommit under sådan tid då 1918 års vattenlag gällde. Enligt den lagstiftningen skulle som utgångspunkt åtgärderna uppvisa båtnad och försiktighetsmått skulle vidtas med hänsyn till fisk m.m. utifrån avvägningar av skälighet sett till kostnad och nytta. Genom de åtgärder som nu föreslås kommer inte anläggningarna att strida mot någon bestämmelse i 1918 års vattenlag (se 2 kap. 2, 3, 8, 11, 12, 27-30 §§ 1918 års vattenlag) så att hinder mot lagligförklaring föreligger. Förutsättningar föreligger därför att lagligförklara samtliga anläggningar. Lagligförklaringen ska förenas med de villkor som föreslås i yrkandet.

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Bedömning avseende förutsättningar för tillämpning av 11 kap. 16 § miljöbalken

Har genomförda arbeten krävts för att förebygga skada?

Kvarndammen och det Mittersta utloppet Av i målet ingiven skaderapport gällande Kvarndammen framgår att anläggningen hade så omfattande skador att en stor risk för okontrollerat dammbrott förelåg. Ett sådant dammbrott skulle med hänsyn till anläggningens dämmande funktion, den indämda volymen vatten och befintlig bebyggelse nedströms riskera att leda till skada. Det Mittersta utloppet behövde byggas om som en nödvändig konsekvens av arbeten på Kvarndammen. Med hänsyn till omfattningen av skadorna på anläggningen har det inte varit möjligt att invänta en tillståndsprövning. Arbetena inleddes under hösten vilket är en period då vattenföringen i vattendraget vanligtvis stiger. Det har inte varit möjligt att utföra ett mindre omfattande underhåll av anläggningen än vad som genomförts på grund av anläggningens skick. De anpassningar av anläggningen som skett för intag för fiskodling har varit motiverade eftersom den verksamheten var pågående. Efter att anläggningen utrivits har möjligheterna att avbörda extrema flöden varit sämre än med ett fungerande utskov. Det har av den anledningen inte gått att invänta en tillståndsprövning efter att enbart delvis ha utfört arbetena. Ordalydelsen i 11 kap. 16 § miljöbalken utesluter inte heller att en utrivning av en vattenanläggning får ske när det ingår som ett moment i ett reparationsarbete som krävs för att vidmakthålla vattenanläggningens funktion. Inte heller krävs att anläggningen återuppförs till exakt tidigare utformning. Även åtgärder som är nödvändiga att vidta som en konsekvens av de huvudsakliga ändrings- och lagningsarbetena kan godtas (Mark- och miljööverdomstolens dom den 2 juni 2021 i mål nr M 11680-20). Det har därför varit nödvändigt att utföra alla de arbeten som omfattas av ansökan genast för att förebygga skada.

Bruksdammens dämme Ett slukhål uppstod i Bruksdammens dämme under april 2022. Vid en inspektion kunde det konstateras att stora delar av dammvallen var underminerad och att läckage pågick genom dammen i anslutning till slukhålet och i anslutning till dammens vänstra utskov (sett i strömriktningen). Skadan hölls så gott som dagligen under uppsikt och det konstaterades att slukhålet växte. Vid dessa förhållanden kunde ett okontrollerat dammbrott inte uteslutas och de ändringsarbeten av Bruksdammens dämme som sedan kom att genomföras har skett för att förebygga skada från ett sådant okontrollerat dammbrott. Det har varit nödvändigt att utföra dessa arbeten genast eftersom skadan på dammen var pågående och ökade i omfattning på kort tid.

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Har ansökan om godkännande gjorts snarast möjligt?

Arbetena på Kvarndammen slutfördes i juni 2020. Innan dess har det inte förelegat någon skyldighet att ansöka om godkännande. Den tid som förflutit ska räknas från denna tidpunkt (Se Bengtsson m.fl., Miljöbalken, En kommentar (1 juni 2022, JUNO), kommentaren till 11 kap. 16 §). Som tidigare redovisats har en ansökan beträffande bl.a. godkännande i efterhand av arbetena på Kvarndammen och det Mittersta utloppet inlämnats. Denna ansökan ingavs till mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt den 30 april 2020 - således innan arbetena var helt slutförda. Detta kom sig av att en ansökan var under utarbetande när de akuta underhållsåtgärderna påbörjades. Det målet avslutades genom att sökanden återkallade ansökan i november 2020 delvis på grund av inkomna synpunkter på ansökans ändamålsenliga avgränsning då denna inte omfattade Bruksdammens dämme. Mark- och miljödomstolen hade i föreläggande till sökanden även ombett sökanden att "styrka" förekomsten av urminnes hävd för bedriven vattenverksamhet (mål nr M 2112-20). Arbetet med en ny ansökan har därefter pågått i syfte att ta fram en ansökan som omfattar en samlad prövning av dämningen i Änghultasjön och samtliga vattenanläggningar som berör denna dämning. Detta har inneburit ett avsevärt större arbete än att enbart ta fram en tillståndsansökan för utförda ändrings-och lagningsarbeten på Kvarndammen och på det Mittersta utloppet. Ett nytt samråd med en större samrådskrets har genomförts och ett stort antal synpunkter, inte sällan sinsemellan motstridiga, inkom. Verksamheten bedömdes medföra betydande miljöpåverkan till skillnad från tidigare ansökan. EM-lax (Vattudalen Fisk AB) har den 8 februari 2022 erhållit tillstånd till bortledning av vatten från Änghultasjön och tillståndet vann laga kraft den 1 mars 2022. Uppvidinge kommun är inte verksamhetsutövare för fiskodlingen och reglerar inte Änghultasjön för denna verksamhet utan har primärt att se till att verksamheten som nu prövas överensstämmer med miljöbalkens krav. Vattenbortledningen för fiskodlingen kan dock inte bortses från vid en vattenbalansberäkning för Änghultasjön och för framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning. Ett slukhål uppstod slutligen i Bruksdammens dämme under april månad 2022 varpå akuta åtgärder krävdes på den anläggningen med följd att en översyn av genomförd planering för åtgärder krävdes. Med hänsyn till de särpräglade omständigheterna i detta mål och särskilt sett till kravet på en samlad prövning har ansökan inkommit i sådan tid att begäran om godkännande i efterhand ska prövas.

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

Kunskapskravet (2 kap. 2 § miljöbalken)

Sökanden har genom sina tjänstemän och genom projektorganisationen som byggts upp tillräcklig kompetens för att vidta de sökta åtgärderna. Sökanden har och kommer tillse att anlitade entreprenörer har nödvändig kompetens.

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Försiktighetsmått och teknikval (2 kap. 3 § miljöbalken)

Ansökan har föregåtts av utredningar av förhållanden i området och de förväntade konsekvenserna av åtgärderna. Sökanden har anpassat åtgärderna till förekommande natur- och kulturmiljövärden samt föreslagit skyddsåtgärder i syfte att begränsa de negativa effekter som kan uppkomma. Fiskvägen är anpassad efter att även svagsimmande arter ska kunna passera och efter de faktiska förutsättningarna på platsen. Fiskvägen, som innebär en biotopförbättring över en ca 700 m lång sträcka är att likna vid ett omlöp vilket är den passagelösning som i första hand ska väljas enligt gällande vägledningar. Medelvattenföringen (MQ) från Änghultasjön är vidare 1 m /s. Genom dimensioneringen av fiskvägen kommer vattenföringen i denna att med mycket stor marginal överstiga 5 % av MQ (vilket är det flöde, uttryckt som medianvärde, som visat sig ge fungerande fiskpassage i vetenskapliga sammanställningar enligt HaV:s vägledning). Det ska vidare beaktas att aktuell fiskväg inte uppförs för att möjliggöra lekvandring för anadroma fiskarter. Fiskvägen syftar till att skapa en passage mellan Norrsjön och Änghultasjön för genetisk spridning samt utökade möjligheter till flykt och födosök m.m. för fisk. Fiskvägen tillför också nytt strömvattenhabitat som kan tjäna som livsmiljö för strömvattenlevande arter. Sökanden vill understryka att de närmare referensförhållandena inte kunnat utredas på platsen. Att den höjdskillnad om nästan 10 meter mellan Änghultasjön och Norrsjön nu fördelas relativt jämt över en längre sträcka än i huvudfåran (ca 700 m jämfört med ca 500 m) talar för att passagemöjligheterna för fisk i vart fall inte försämras jämfört med referensförhållandet. Att inte större vilopooler projekterats i fiskvägen beror på att sådana bedöms öka predationsrisk vid passage. Större block och stenar kommer utplaceras i fiskvägen vilket bidrar till möjliga ståndplatser för vila för fisk. Eftersom lutningen i fiskvägen varierar kommer partier med lägre lutning erbjuda möjlighet till vila för passerande fisk. HaV:s riktlinjer för fiskvägar har iakttagits i rimlig omfattning. Dessa riktlinjer är emellertid inte bindande utan en bedömning i det enskilda fallet ska göras (Markoch miljööverdomstolens dom den 22 juni 2021 i mål nr M 12253-19). Så har skett i detta fall vilket har resulterat i föreslagen lösning.

Produktval (2 kap. 4 § miljöbalken)

Miljöklassade drivmedel och miljövänliga oljor godkända enligt Svensk standard SS155434 har använts vid grävarbeten i och vid vatten.

Hushållnings- och kretsloppsreglerna (2 kap. 5 § miljöbalken) I största möjliga mån kommer bortgrävda massor från dammvallar, utskov och fiskväg att återanvändas inom fastigheterna vid åtgärderna. Vid arbeten med fiskvägen nedströms det västra utloppet ska tillfört stenmaterial i möjligaste mån tas från rensat material i fårans närhet.

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Val av plats (2 kap. 6 § miljöbalken)

De ansökta åtgärderna avser befintliga anläggningar som har legat på platsen under mycket lång tid. Vad gäller placering av fiskvägar har sökanden utrett flera alternativa placeringar och kommit fram till att den lämpligaste lösningen nås med nu föreslagen fiskväg i den västra fåran.

INKOMNA YTTRANDEN OCH BEMÖTANDE

Mark- och miljödomstolen har förelagt Uppvidinge kommun att komplettera ansökan enligt följande: "- inkomma med utredning av alternativa beräkningar av sänkningsgränsen och

uppgift om varför sökanden valt sänkningsgränsen 208,47."

Uppvidinge kommun

Val av sänkningsgräns

En sänkningsgräns utgör en vattennivå i ett magasin som, om den underskrids, medför att verksamhetsutövare för vattenanläggningar som påverkar magasinets nivå vanligtvis ska förfara på ett visst (stänga luckor, tappa en minimitappning eller nolltappa). Även om nivån inte har underskridits men riskerar att underskridas kan åtgärder krävas för att förebygga ett sådant underskridande. Vilka åtgärder som ska vidtas om ett magasin underskrider sänkningsgränsen eller riskerar att underskrida denna beslutas i tillståndet för berörda verksamheter. I förevarande mål har sökanden föreslagit att vattenhushållande åtgärder ska vidtas innan sänkningsgränsen nås (men riskerar att nås). Underskrids sänkningsgräsen ska enbart tappning ske genom fiskvägen i den omfattning som följer av sjöns nivå och en given utformning av fiskvägen vilket ger den avbördning som följer av avbördningskurvan. Sänkningsgränsen för Änghultasjön har valts utifrån ett flertal olika aspekter efter att kommunen genomfört samråd med särskilt berörda enskilda och myndigheter. Sökanden har därefter verifierat om sänkningsgränsen kan innehållas extrema torrår med rimliga vattenhushållningsbestämmelser, funnit att så varit fallet och därefter föreslagit sänkningsgränsen som bedömts återspegla den lägsta nivå Änghultasjön skulle kunna nå vid ett sådant extremt torrår som 2018 givet ett antal antaganden. Sänkningsgränsen i målet utgör således inte en gräns som aktiverar vattenhushållande åtgärder utan utgör en nivå som föreslagna vattenhushållningsbestämmelser syftar till att innehålla. Sökanden hade kunnat sätta en högre sänkningsgräns (nivån där Kvarndammen föreslås stängas) utan att konsekvenserna av verksamheten hade ändrats. I huvudsak följande faktorer har legat till grund för valet av sänkningsgräns:

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Intresset, som mycket tydligt framkommit under samråd med särskilt berörda fastighetsägare, att eftersträva att Änghultasjön inte avsänks kraftigt. Som följer av redovisade djupkartor är Änghultasjön grund särskilt i de södra och norra sjöändarna. Bilder på när Änghultasjön låg på nivån +208,16 visar att bottnar då blottläggs i inte obetydlig omfattning vid den södra sjöändan. Sökanden har härvid fäst vikt vid de synpunkter som inkommit under samrådet från Fiskevårdsområdesföreningen som väl känner till förhållandena i Änghultasjön. Torrläggandet av större bottenarealer är menligt ur miljösynpunkt, för friluftslivet och för enskilda. Estetiska överväganden har inte legat till grund för valet av sänkningsgräns. Intresset att skapa ett tillräckligt stort magasin för att kunna tillgodose framför allt behovet av vatten i de tre fåror som avvattnar Änghultasjön - även vid extrema torrår. Som tidigare beskrivits sker regleringen inte i syfte att driva fiskodling men sökanden har, genom genomförd vattenbalansberäkning och föreslagna vattenhushållningsbestämmelser, i skälig omfattning beaktat detta intresse. Valet av sänkningsgräns har sedan verifierats med en vattenbalansberäkning som utvisat att magasinet kan tillgodose berörda intressen med undantag för att fiskodlingen inte bedöms kunna bedrivas under extrema torrår (men väl under normal- och torrår).

Alternativa beräkningar av sänkningsgräns

Som beskrivits ovan utgör den föreslagna sänkningsgränsen i målet en nivå som inte bedöms underskridas givet vissa förutsättningar. Denna bedömning har skett genom en vattenbalansberäkning i vilken förutsättningarna som bedömts redovisats (tillrinning, vattenhushållning och bortledning). I ett yttrande har ytterligare ett scenario modellerats för att visa på konsekvenserna om en tappning genom Kvarndammen, Mittersta utloppet och genom Fiskvägen sker utan de begränsningar som föreslagits samtidigt som vattenbortledning för fiskodling sker enligt Vattudalen Fisk AB:s (i annan prövning) framställda förstahandsyrkande. Modelleringen visade att Änghultasjön ett extremt torrår skulle avsänkas cirka en meter under föreslagen dämningsgräns. Efter ytterligare verifiering av tillrinningsdata och efter jämförelse med tillrinningsdata från SMHI kompletterar sökanden tidigare framtagna vattenbalansberäkningar genom detta yttrande. Data från SMHI ger i huvudsak liknande flödemönster under normalår och torrår (fiskodling kommer att kunna bedrivas under dessa förhållanden). För extrema torrår innebär den nya bedömningen att den föreslagna sänkningsgränsen skulle underskridas under 44 dagar sommartid. Sökanden bedömer inte att någon av de olika tillrinningsserierna skulle vara mer sannolik än en annan. De olika tillrinningsserierna illustrerar däremot förekomsten av en risk för låg tillrinning under extrema torrår. Till skillnad från tidigare vattenbalansmodellering så kan föreslagen sänkningsgräns underskridas med föreslagna vattenhushållningsbestämmelser.

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Sökanden har nu låtit modellera ytterligare scenarier vid extrema torrår där begränsningar i tappningar för Kvarndammen, Mittersta fåran och Fiskvägen tillämpas i olika utsträckningar samtidigt som Vattudalen Fisk AB:s tidigare sökta bortledning enligt förstahandsyrkandet (d.v.s. en verksamhet som i nuläget är otillåten och kommer kräva ett nytt tillstånd) får bedrivas obehindrat. Således prioriteras Vattudalen Fisk AB:s verksamhet först i nu presenterade scenarier till skillnad från tidigare scenarios där fiskvägen prioriterades först. Genom denna kompletterande utredning bedömer Uppvidinge kommun att det är visat att föreslagen sänkningsgräns inte kan innehållas under extrema torrår om fiskodlingen ska bedrivas utan inskränkningar. Skulle nivån i Änghultasjön underskrida +208,32 torrläggs Fiskvägen helt vilket enligt sökandens bedömning innebär att bottenfauna slås ut lokalt.

Diskussion om val av sänkningsgräns

En ändrad sänkningsgräns i målet skulle inte ha någon självständig betydelse för hanteringen av de vattenanläggningar som kommunen ansvarar för. En sådan ändring skulle dock kunna medföra att vattenhushållningsbestämmelser anpassades för att gränsen ska kunna innehållas. En lägre sänkningsgräns skulle möjligen indirekt påverka förutsättningarna för Vattudalen Fisk AB att få bortleda vatten vid lägre nivåer i Änghultasjön - den frågan prövas emellertid inte i detta mål. Den pågående verksamheten med bortledning av vatten för fiskodling omfattas av ett tidsbegränsat tillstånd. Vattudalen Fisk AB saknar rätt att reglera Änghultasjön. Vattudalen Fisk AB har inte utvecklat varför de inte, under extrema torrår, skulle kunna ta vatten från Norrsjön eller effektivera sin process. Att bortleda vatten från Norrsjön under en begränsad tid under sommaren torde kunna göras efter en anmälan om vattenverksamhet (bortledning av högst 1000 m /dygn och 200 000 m /år från ett annat vattenområde än ett vattendrag kan anmälas). Det har vidare framgått att det är möjligt att flytta på den odlade fisken. De vattenhushållningsbestämmelser som föreslagits tar skälig hänsyn till Vattudalen Fisk AB:s verksamhet. Ytterligare inskränkningar av tappningar skulle innebära oskäliga kostnader för kommunen där den främsta kostnaden bedöms vara att tillåtligheten av den sökta verksamheten äventyras bedömt t.ex. utifrån tillsynsmyndighetens yttranden i målet. Den negativa omgivningspåverkan som följer av en kraftig avsänkning i Änghultasjön eller kraftiga begränsningar av tappningar de avbördande fårorna från Änghultasjön utgör också oskäliga kostnader för kommunen. Kommunen har redan i målet - i strid med länsstyrelsens bedömning - föreslagit en vattenhushållande tappning i fiskvägen sommartid. Fiskodlingens behov av vatten kan tillgodoses även torrår. Kommunen har i målet försökt finna en avvägning mellan Länsstyrelsen i Kronobergs läns anspråk på tappning i fiskvägen och en sådan hushållning med vattnet som är motiverad utifrån:

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Möjligheten att tappa vatten i Fiskvägen hela året - även extrema torrår. Möjligheten att kunna hushålla med vatten så att ett högre flöde kan tappas i fiskvägen under hösten för att tillgodose behovet av vatten för öringens lek. Intresset av att bortleda vatten från Änghultasjön som sökanden bedömt sannolikt kommer att fortgå och därmed ska beaktas. Intresset, som mycket tydligt framkommit under samråd med särskilt berörda fastighetsägare, att eftersträva att Änghultasjön inte avsänks kraftigt. Kommunen har därigenom tagit hänsyn till fiskodlingen men kommit fram till att den verksamheten inte under alla omständigheter kan bedrivas som Vattudalen Fisk AB önskar. Sökanden bedömer alltjämt att det är oskäligt att begränsa tappningen i Kvarndammen, Mittersta utloppet och i det Fiskvägen i högre utsträckning än vad som redan har föreslagits. Utifrån den risk för låga vattennivåer som framgår genom körning med nya tillrinningsserier föreslår sökanden att sänkningsgränsen ska sänkas med fem centimeter till nivån +208,42 m (RH2000). De föreslagna vattenhushållningsbestämmelserna skulle då ligga i linje med målet att denna gräns inte ska underskridas. Eftersom invändningar rests mot föreslagna vattenhushållningsbestämmelser bedömer sökanden att mark- och miljödomstolen i sin kommande prövning äger besluta om de ändringar i förslagna vattenhushållningsbestämmelser som föranleds utifrån framförda synpunkter och invändningar.

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Förstahandsyrkande Länsstyrelsen i Kronobergs län yrkar i första hand att Sökande ska komplettera ansökan med nedan uppgifter. Detta förstahandsyrkande ersätter tidigare framfört förstahandsyrkande. Västra fåran 1. Redovisning av fallprofil för upptrösklingen av trummorna till Hammarvägen och Bruksgatan jämfört med nuvarande förhållanden. 2. Redogörelse för hur omgrävningen av vattendraget i sumpområdet uppströms Klarviksvägen ska utföras. 3. Redovisning av dimension, längd och lutning av trummorna under Klarviksvägen. Samt redogörelse för om åtgärder ska vidtas för att vägpassagen under Klarviksvägen inte ska utgöra vandringshinder. 4. Redogörelse för vad som kommer bli minsta bredd och lägsta vattendjup i Västra fåran samt längden på dessa sträckor.

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Bruksdammens utloppskanal 5. Redovisa dimensionerna för kulverten i Bruksdammens utloppskanal och om denna kulvert klarar av att ta emot det 100-årsflöde som kan komma att släppas från Bruksdammen. 6. Redogör för om kulverten i Bruksdammens utloppskanal är Kommunens anläggning.

Andrahandsyrkande är att ansökan ska avvisas

Tredjehandsyrkande, komplettering Länsstyrelsen i Kronobergs län kompletterar tidigare framställt tredjehandsyrkande med följande: Länsstyrelsen i Kronobergs län yrkar att Mark- och miljödomstolen enligt 22 kap. 25 § miljöbalken ska överlåta åt tillsynsmyndigheten att besluta om ytterligare villkor gällande den detaljerade utformningen av fiskvägen i Västra fåran. Länsstyrelsen motsätter sig sökandes förslag på villkor 6 (akt 107) då den inte är förenlig med Länsstyrelsens villkor 2. Länsstyrelsen yrkar att tidigare framställt villkor 2a och villkor 8e förtydligas enligt nedan formulering och att villkor 8b, 8c och 8g ska ha en något ändrad formulering enligt nedan:

Villkor 2a

Avledning av vatten till fiskvägen i Västra fåran ska bero på Änghultasjöns vattenståndsnivå och tröskelnivå enligt fiskvägens avbördningskurva (aktbilaga 75, figur 2). Fiskvägen får endast regleras i den mån underhåll kräver det vilket ska föregås av samråd med tillsynsmyndigheten.

Villkor 8e

Efter borttagandet av fångdammar i Änghultasjön och Norrsjön ska arbetsområdena återställas på sådant sätt att kross- och sprängsten inte lämnas kvar blottlagt på botten.

Villkor 8b

Erosionsskydd vid Västra fårans insteg i Änghultasjön samt hela Västra fåran ska kläs med naturligt material på sådant sätt att den varaktigt stannar kvar och krossoch sprängsten inte blottläggs.

Sid 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor 8c

Vid tillförsel av nya massor ska dessa vara fria från frön och växtdelar från invasiva arter. Tillförda avfallsmassor som används för anläggningsändamål ska uppfylla nivåerna för totalhalter och utlakade halter avseende mindre än ringa risk i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 för återvinning av avfall för anläggningsändamål.

Villkor 8g

En handlingsplan för förebyggande och hantering av läckage av petroleumprodukter ska upprättas. De hydrauloljor och smörjfetter som används vid arbeten i eller vid vatten ska vara miljöanpassade enligt den Svensk standard som gäller vid tidpunkten för utförandet av arbetena. Arbetsmaskiner ska vara utrustade med slangbrottsventiler.

Villkor 10 - Kontrollprogram

Länsstyrelsen medger Sökandes synpunkt om att framtagandet av kontrollprogrammet kan ske i förhållande till tidpunkt för påbörjande av arbeten i vatten, under förutsättningen att det fortsatt gäller att kontrollprogrammet ska lämnas in till Länsstyrelsen senast 2 månader innan. Sökande anser inte att någon uppföljning i kontrollprogrammet för flödet i västra fåran behövs under förutsättningen att den enligt Länsstyrelsens förslag inte ska regleras. Västra fåran, även utan reglering, är dock fortfarande en vattenanläggning och en del av tillståndet. Det hör till standard att fiskvägar i form av naturlika omlöp inte regleras med luckor, med anledning av att luckor skapar hinder av sig själv. Flödet är dock i regel alltid en del av kontrollprogrammets uppföljning, då det behöver undersökas huruvida man uppnår det flödet man förväntat sig vid en viss tröskelnivå. Att enbart lämna det utan uppföljning kan riskera medföra att flödet exempelvis är för högt eller för lågt i relation till vad som tidigare kunnat förutses vid anläggandet och justeringar kan därmed behövas. Länsstyrelsen anser därför fortsatt att uppföljning av flödet i Västra fåran efter anläggande behöver ingå i kontrollprogrammet.

Referensförhållande - lutning i fiskvägen

Som sökande framför är huvudfåran (den östra fåran) kraftigt påverkad från ursprungliga förhållandena, och det stämmer att det kan vara svårt att bedöma förutsättningarna för fiskvandring från otydliga referensförhållanden. Sökande för ett resonemang som Länsstyrelsen tolkar som om att föreslagen fiskväg i Västra fåran har lägre genomsnittlig lutning än vad en av fallsträckorna tidigare har varit i huvudfåran, och därför skulle fiskvägen i västra fåran medföra bättre förutsättning än vad som egentligen är behövligt. Men att utgå från att det i dagsläget finns en fallsträcka på 4 % i en ombyggd, kanaliserad fåra är inte en rimlig jämförelse av referensförhållandet i vattendraget. Om sökande anser att

Sid 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

referensförhållandet för konnektivitet är felbedömt, och att svag- och starksimmande arter med samtliga livsstadier inte kunde passera vid referensförhållandet, så behöver detta utredas i större utsträckning. Detta material behöver sedan kommuniceras med vattenmyndigheten för en ändring i normen. Länsstyrelsen ifrågasätter dock starkt att så vore fallet. I lantmäteriets arkivsök finns en karta från 1700-talet över området där det framgår att huvudfåran mellan Änghultasjön och Norrsjön tidigare varit en huvudsakligen meandrande åsträcka, som utan att ta hänsyn till meandringen var minst cirka 900-1000 alnar lång (cirka 535-600 meter). Referensförhållandet som man vid statusklassningen jämför med ska vara så som vattendraget historiskt har sett ut vid ingen eller mycket liten mänsklig påverkan (HaV:s bedömningsgrunder HVMFS 2019:25). I och med att vattendraget mellan Änghultasjön och Norrsjön i referensförhållandet tidigare meandrade och att Änghultasjön på den tiden inte var höjd med 3 meter som den blev först på 1800-talet, så ser Länsstyrelsen att lutningen i vattendraget inte kan ha utgjort någon begränsning för svag- eller starksimmande arter i vattendraget. Utifrån kartan går det att utläsa att redan då på 1700-talet var åfåran däremot till viss del påverkad av verksamheter såsom kvarnar och sågar, men påverkan fortsatte och ökade i omfattning med åren. Bland annat höjdes Änghultasjön 3 meter under 1800-talet, och Änghultasjöns form är väsentligen annorlunda idag jämfört med hur det var på 1700-talet. Sammantaget finns det i Länsstyrelsens mening ingenting som pekar på att det funnits begränsningar i vandringsmöjligheten för någon fiskart och levnadsstadie mellan Norrsjön och Änghultasjön och det är detta som ska vara referensförhållandet vid bedömning av fiskvägens funktion.

Påverkan på vandringsbenägna fiskarter

Att återställa ett vattendrag helt och hållet till referensförhållandet skulle vara att uppnå hög status. Men det är inte syftet med EU:s vattendirektiv där det slås fast att mänskliga aktiviteter ska få finnas tex. reglering av sjöar. Dock är målet med direktivet att påverkan från mänskliga aktiviteter inte får vara så stor att god ekologisk status i vattnet inte kan uppnås. Det här innebär att fiskvandring behöver säkerställas mellan sjöarna så att fiskarternas åldersstruktur, fortplantning eller utveckling inte väsentligen påverkas. Det får heller inte kvarstå sådana konnektivitetshinder som till mer än 25 % påverkar de vandringsbenägna fiskarterna som tidigare har kunnat vandra fritt på platsen (HaV:s bedömningsgrunder HVMFS 2019:25). Referensförhållandet mellan Änghultasjön och Norrsjön utgörs av en större, meandrande åfåra som det var på 1700-talet. Vattendraget hade då väsentligen bättre förutsättningar för fiskvandring än vad en artificiellt konstruerade fiskväg kan uppnå. Detta beror på att fiskvägen i Västra fåran får begränsningar i bredd, djup och flöde, och detta gäller oavsett om försök görs för att få fiskvägen naturliknande eller inte. Att det inte går att uppnå 100 % passageeffektivitet för alla levnadsstadier och arter är acceptabelt med hänsyn till vad god status för parametern fisk innebär. Bästa möjliga teknik (BMT) för fiskvägar tar inte heller sikte på att uppnå 100 % passageffektivitet. Framtagna riktvärde för BMT utgörs idag av vägledning från Havs- och vattenmyndigheten (2020), som består av en

Sid 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

sammanställning som utgår från forskning som undersökt vad olika förhållande får för begränsningar i fiskvandring. I dessa presenteras dimensioner och flöde som ett spann av minsta- och högstavärde där minstavärdet utgör en gräns för att fisk ska kunna vandra. Vad Länsstyrelsen presenterat som BMT i sina yttrande utgår således från minsta kraven för att kunna uppnå fiskvandring. Men som Länsstyrelsen framfört tidigare är det flera delar i Sökandes förslag för fiskvägen i Västra fåran som medför begränsningar för fiskvandring under stora delar av året. Att dessutom helt utesluta möjligheten till fiskpassage för en viss del av fiskars levnadsstadier eller riskera att somliga arter (>25 % av vandringsbenägna arter) inte kan passera alls är inte förenligt med god status. Av de vandringsbenägna arterna i området förekommer bland annat arter som är särskilt känsliga för höga vattenhastigheter såsom siklöja, löja och i förlängningen ål. Tillsammans utgör dessa 3 av 9 arter som är vandringsbenägna och som med aktuellt förslag kommer begränsas i sin vandring. De utgör 33 % av de förekommande arterna och därmed är det mer än 25 % fiskarter som inte kommer ha möjlighet till fiskvandring. Som framförts ovan behöver hänsyn tas till samtliga fiskarters levnadsstadier, varför även mindre individer behöver kunna vandra i fiskvägen. Enligt BMT ska medelhastigheten understiga 0,6 m/s i en fiskväg (HaV 2020). Men med aktuellt förslag för fiskvägen finns det begränsningar för detta då vissa partier med nuvarande utformning har för höga vattenhastigheter. Sökande anger även att detta är en risk med aktuellt förslag, men anser inte att det är ett problem då det kan vara lägre hastigheter vid botten. Sökande redogör dock inte för vilken vattenhastighet som kommer råda vid botten och kanterna, och eftersom 0,8 m/s är en redovisad medelhastighet är det svårt att ens bedöma vad den faktiska kant- och bottenhastigheten blir eftersom medelhastigheten torde innefatta både kant- och bottenhastighet. Enligt Länsstyrelsens mening kommer flödesbegränsningarna till 200 l/s under juni-augusti även medföra begränsningar för de större individerna på sådant sätt att vattendjupet blir för lågt. Ett absolut minimum för gädda anges i Havs- och vattenmyndighetens vägledning (2020) exempelvis vara ett vattenflöde på 300- 400 l/s. Slutsatsen blir att vandringsmöjligheten med aktuellt förslag på fiskvägen i västra fåran innebär att fiskvandringen i bästa fall begränsas till medelstora arter och individer, vilket är en så pass märkbar påverkan på vandringsmöjligheten i västra fåran att kvalitetsfaktorerna konnektivitet och fisk inte når god status vilket har en direkt påverkan på att god ekologisk statusen inte kan uppnås. Detta medför att verksamheten som helhet med de definitiva vandringshindren i Kvarndammen och Bruksdammen kommer att fortsatt äventyra miljökvalitetsnormen och verksamheten är därmed inte förenligt med 5 kap. 4 § miljöbalken.

Vattenhastighet i fiskvägen, trummor och kulvertar

Ett av skälen som Sökande presenterar som anledning till att vattenhastigheter under 0,6 m/s i medelvärde inte behöver eftersträvas är en figur från Havs- och vattenmyndigheternas vägledning för fiskpassager. Figuren visar, som också framgår av figurtexten, den uppmätta maximala kritiska simhastigheten för

Sid 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

fullvuxen fisk. Som sökande framför är det denna hastighet som gör att en fisk avbryter simningen mot strömmen. Det behöver dock kompletteras med att detta är en hastighet en fisk kan upprätthålla under ett begränsat tidsintervall innan de drabbas av utmattning. För en fisk som simmar på den maximala kritiska simhastigheten handlar det om minuter, och beroende på faktiska vattenhastigheten, syremättnaden och temperaturen i vattendraget kan det röra sig om ner till 20 sekunder. En medelvattenhastighet på 0,8 m/s i fiskvägen är med andra ord inte ett lämpligt mått att utgå ifrån i en fiskväg och särskilt då inte i den aktuella fiskvägen i Västra fåran som är så pass lång. Vilopooler som framförs i ansökan som ett alternativ för att avvärja problemen med höga vattenhastigheter är inte heller hjälpsamt eftersom det ofta uppstår hög predation när utmattade fiskar tagit sig upp till vilopoolerna. I den av Sökande hänvisade vägledningen för fiskpassager framförs också att om ål förekommer bör den vara aktuell som målart med anledning av att den behöver visas extra hänsyn. Särskilt framförs att kravet för ålen skiljer sig från övriga arter, och det hänvisas vidare till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:14 för vidare information. I Havs- och vattenmyndigheten rapport 2013:14 framgår att mindre ål klarar hålla en maximal sprinthastighet på mellan 0,35 - 0,6 m/s i 20 sekunder. Vidare anges att för alla typer av fiskyngel gäller att den kritiska vattenhastigheten ligger på 0,1 - 0,2 m/s. Att konstruera Västra fåran så att medelhastigheten överstiger 0,6 m/s är därmed direkt olämpligt då vattenhastigheten vid botten och sidorna riskerar bli för hög. Om sökande kan visa att de i Västra fåran kan tillgodose riktlinjer för medelvattenhastighet ser Länsstyrelsen att det finns möjlighet för god funktion för fiskpassage i Västra fåran. Sökande motsätter sig dock alltjämt att vattenhastigheter över 0,6 m/s skulle vara problematiska, och Sökandes förslag samt utredningar som hittills presenteras ger inte skäl att tro att det heller skulle gå att upprätthålla 0,6 m/s.

Angående projektering och redovisning av dimensioner

Sökande framför att det inte på förhand är ändamålsenligt att detaljprojektera fiskvägen. Länsstyrelsen vill här särskilt framföra att några sådana krav inte har ställts från Länsstyrelsen. Sökande menar även att det är praxis att samråd och uppföljning om utformningen av fiskvägen görs först i ett senare skede efter att tillstånd har meddelats. Länsstyrelsen tolkar det som att sökande särskilt pekar på praxis i nämnda MÖD mål nr M 1849-22 och M 5224-21. Länsstyrelsens förstahandsyrkande har dock sin grund i vad som framförts av praxis i MÖD M 1849-22. Även om Sökande framför sådant som MÖD pekar på i domskälet för samma mål, så har viktiga delar utelämnats som är av vikt även för denna prövning. I avgörande för MÖD M 1849-22 framförs bland annat att vattendjup och lutning är av väsentlig betydelse för effektiviteten av fiskvägen, och därmed är det av intresse. MÖD anger särskilt att bristerna i utredningen särskilt är "... den tänkta rännans maximala lutning och under hur lång sträcka som stigrännan har den lutningen.". Med anledning av att riktvärden som gäller för minsta och högsta värden, för exempelvis lutning, är avgörande förutsättningar

Sid 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

för att inte vandringshinder ska uppstå på någon enskild plats i fiskvägen är det av särskilt vikt att dessa redovisas i ansökan. Länsstyrelsen har i sitt förstahandsyrkande därför yrkat att sökande ska redovisa det lägsta vattendjupet, minsta bredden och högsta lutningen som kommer uppkomma samt längden på dessa sträckor. Detta är inte att jämföra med en detaljprojektering, eftersom det enbart utgör hur fiskvägen kommer förhålla sig till gällande minimivärde för bästa möjliga teknik. Om det exempelvis framförs att minsta vattendjupet i fiskvägens huvudfåra kommer vara 0,30 meter skulle det vara möjligt att ta ställning till huruvida föreslagen lösning har förutsättningen att fungera. Sökande har här redogjort för att det har gjorts en provtappning och låtit en fiskesakkunnig bedöma om det är möjligt att konstruera en fiskvägslösning. I avsaknad av någon utredning i materialet får det förstås som att sakkunnig har gjort bedömningen visuellt. Länsstyrelsen har tidigare påpekat (yttrande daterat 17 februari 2023) att provtappningen inte ger stöd för att lösningen kommer att fungera. Enligt provtappningen som utfördes i Västra fåran är minsta vattendjupet vid tappningar på 0,15-0,25 m /s mellan 19-25 cm, och som högst 33 cm. Det absoluta minsta kravet som ställs i Havs- och vattenmyndighetens vägledning för fisk- och faunapassager (2020) för bästa möjliga teknik medför att fisk som är större än 0,6 m långa kommer ha väsentliga problem med att ta sig genom fiskvägen under lågflöde (som enligt sökandes förslag minst råder under juni-september). Likväl är det vid högre flöde (0,5 m /s) vattenhastigheter (över 0,8 m/s) som vida överstiger vad många mindre fiskarter klarar av. Det framförs av sökande att det på vissa ställen kommer ske breddning av fåran om det är möjligt, och att sten- och block kommer läggas i, och att detta kommer höja vattendjup och sänka vattenhastighet. Det finns dock ingen utredning som närmre specificerar detta och som visar att det i Västra fåran går att uppnå riktlinjerna enligt bästa möjliga teknik. Mot bakgrund av detta vidhåller Länsstyrelsen vårt förstahandsyrkande. Sökande behöver redogöra för vilka de kritiska sektionerna kommer vara och säkerställa att anläggandet av fiskvägen i dessa sektioner inte innebär att vandringshinder uppstår för olika levnadsstadier och arter. Att som Sökande önskar att fiskvägens utformning ska diskuteras i efterhand på ett samråd tillsammans med Länsstyrelsen och fiskesakkunnig är inte lämpligt. Detta då det i ansökan i dagsläget inte finns tillräckligt med underlag för att klargöra att det ens är möjligt att anlägga fiskvägen så att bästa möjliga teknik kan uppnås. Något som Länsstyrelsen bedömer är en förutsättning för att tillstånd ska kunna beviljas verksamheten i enlighet med 5 kap. 4 § miljöbalken.

Synpunkter på andrahandsyrkande

Länsstyrelsen vidhåller sitt andrahandsyrkande att ansökan ska avvisas om Sökande inte kompletterar enligt förstahandsyrkandet. Detta då ansökan saknar sådant underlag som gör att det går att ta ställning till verksamhetens tillåtlighet och vilka villkor som behöver föreskrivas verksamheten.

Sid 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Synpunkter på tredjehandsyrkande

Sökande har lämnat synpunkter på Länsstyrelsens tredjehandsyrkande vilka Länsstyrelsen bemöter enligt nedan.

Villkor 2 - Flödesfördelning

Länsstyrelsen vidhåller att vattenhushållningsbestämmelser ska fastställas enligt vad Länsstyrelsen tidigare yrkade på villkor 2. Länsstyrelsen motsätter sig att Västra fårans fiskväg ska regleras då det tydligt försämrar fiskvägens funktion och riskerar att hela verksamheten därmed kommer att utgöra ett äventyr mot miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Sökande framför en ny uppgift om att flödet behöver begränsas i Västra fåran även vid högre flöden i fiskvägen. Detta för att flödet till fiskvägen inte ska överstiga 600 l/s när sjön ligger nära dämningsgränsen. Länsstyrelsen har inte hittills uppfattat att någon begränsning ska göras av flödet i fiskvägen vid dessa vattennivåer. Det framgår inte heller ur avbördningskurvan att så är fallet, utan Sökanden framför enbart att "Vid högre flöde är utskovet begränsande." vilket Länsstyrelsen tolkade som att det är själva utskovets dimension, och inte en utskovslucka som ska utgöra begränsning. Länsstyrelsen anser att sökande måste klargöra detta, eftersom en begränsning av flödet med en lucka som förs ner uppifrån medför konsekvenser för fiskars möjlighet till passage i utskovet mellan fiskvägen och sjön. Generellt är det olämpligt att begränsa ett flöde i ett utskov med en lucka uppifrån då det leder till ett högt tryck eftersom vattnet från sjön pressas genom en mindre lucköppning. Fiskar har generellt svårt och undviker att vandra genom sådana förhållande. Av samma anledning anser Länsstyrelsen att en lucka uppifrån är direkt olämpligt för att begränsa flödet i fiskvägen även vid de lägre flödena i Västra fåran, eftersom det precis som vid höga flöden leder det till högt vattentryck som fisk har svårt att passera igenom. I övrigt har Sökande inte framfört några nya skäl som ändrar på det faktum att det är direkt olämpligt att begränsa flödet till 200 l/s under perioden 1 juni-till 15 september. Att det finns andra anspråk på vattnet (som får förstås vara fiskodling, nyttjande av sjön och reglering genom Kvarndammen) får inte stå i motsats till möjligheten att uppnå god status i vattenförekomsten. Från vad som framförts av Sökandes förslag på regleringen kommer sjön frekvent hållas hög med små årliga fluktuationer, varför det får framstå som att det finns mycket goda möjligheter att tappa vatten i fiskvägen utan behov av att reglera denna enligt Länsstyrelsens tidigare yrkande på villkor 2. Sökande menar dock att de visat att det inte kommer bli problematiskt med fiskvandringen om de reglerar flödet i fiskvägen till 200 l/s under 1 juni till 15 september. Men som Länsstyrelsen framfört i tidigare yttranden, samt ovan under rubriken Synpunkter på förstahandsyrkande, visar både provtappningen och de matematiska modelleringar som Länsstyrelsens gjort utifrån sökandens

Sid 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

presenterade underlag att det inte går att upprätthålla nödvändigt djup i fiskvägen med ett flöde på 200 l/s. Vidare tål det nämnas att anlockningen till fiskvägen redan är allvarligt begränsad med anledning av att högre flöde relativt frekvent kommer att uppstå i östra fåran genom Kvarndammen. Fisk kommer vid de tidpunkterna simma till östra Kvarndammsfåran och för ett normalår kommer detta att ske från slutet av november till mitten på maj. Att då ytterligare begränsa fiskvägen till 200 l/s under 1 juni-15 september oavsett tillrinning och tappning genom kvarndammen riskerar ytterligare att leda till begränsning i anlockning i fiskvägen. Som Länsstyrelsen påtalat tidigare i yttrande, kan en begränsning i anlockning till viss del kompenseras av att fiskvägen kan komma att utgöra strömhabitat som i stort saknas i området. Men då kan inte passageeffektiviteten för fiskvägen begränsas under vissa perioder. Fiskvägen behöver därför vara fullt funktionell under all tid då det finns faktiska förutsättningar för att leda vatten genom Västra fåran för detta. Undantag kan endast vara extrema torrår liknande 2018, men då är också hela vattensystemet stressat varvid bristande funktionalitet då också kan förväntas i en fiskväg.

Villkor 4 - Mätning av nivåer och flöden

Likväl om vattenhushållningsbestämmelser fastställs för Västra fåran eller inte måste Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet och allmänheten ha möjlighet att kontrollera att flödet i fiskvägen följer det flödet som anges i avbördningskurvan som var tänkt för fiskvägen. Vid fritt flöde är det fortfarande fråga om en anläggning med ansvarsskyldighet, och det finns även risk att sten och annat flyttas som kan förskjuta trösklar vilket kan påverka flödet. Länsstyrelsen vidhåller därför i sitt yrkande om att en pegel ska sättas upp i fiskvägen och samband upprättas mellan nivå och flöde.

Villkor 5 - Fiskväg enligt bästa möjliga teknik

Länsstyrelsen yrkande om villkor 5 är direkt hämtad från MÖD avgörande i mål nr M 5224-21. Villkoret har fått samma lydelse så som den fastställdes av MÖD i målet M 5224-21 då liknande argumentation har skett även i detta mål. MÖD ansåg där att BMT var ett krav för verksamhetsutövaren att följa vid upprättande av en naturliknande fiskväg, men att hänvisning av BMT till just Havs- och vattenmyndighetens vägledning ansågs inte tydligt nog. Villkoret bör med anledning av att det föreskrivits av MÖD vara tillräckligt tydligt avgränsat för att även kunna gälla även i detta mål. Men Sökande har framfört att Villkor 5 inte preciserar flödet. Det tål dock nämnas att vattenhushållning och tappning till fiskvägen preciseras i de övriga villkoren i tredjehandsyrkandet varvid flödet i fiskvägen då inte särskilt behöver anges i Villkor 5 eftersom flödet följer fiskvägens avbördningskurva som Sökande har upprättat. Länsstyrelsen har motsatt sig att Sökande kan uppnå en god funktion för fiskvägen med det som hittills presenterat. Sökande har dock själv bedömt att det kommer gå att nå fullgod funktion i passagen. Om sökande inte behöver komplettera enligt förstahandsyrkandet behöver Länsstyrelsen ha en möjlighet att säkerställa att bästa

Sid 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

möjliga teknik efterlevs och att fiskvägen når god funktion. För att detta ska bli gällande behöver ett villkor i tillståndet föreskrivas som säkerställer fiskvägens funktion, snarare än det av sökande föreslagna samrådet mellan Länsstyrelse och fiskesakkunnig. Ett samråd ger inte Länsstyrelsen delegation att föreskriva ytterligare villkor, varför rättsverkan av en sådan punkt skulle vara begränsad. Länsstyrelsen skulle dock helst se att det enligt förstahandsyrkandet gick att pröva fiskvägen i aktuellt skede utan förlängd process som tredjehandsyrkandet medför.

Villkor 8b - Erosionsskydd

Sökande framför att det är olämpligt att klä hela fiskvägen med natursten/naturligt avrundad sten med anledning av att det inte motsvarar nuvarande förhållande, och att det skulle leda till betydande förbrukning av sten. Länsstyrelsen instämmer i att det är bra att återvinna så mycket material som möjligt från platsen. Däremot finns det en risk att den sten som nu ligger vid sidan av fåran har blivit sprängd den gången då fåran rensades. Kross- och sprängsten, särskilt i en fiskväg, kan riskera leda till skada på fisk och utgör onaturligt substrat som vattenorganismer har svårt att anpassa sig till. Att döda zoner uppstår i fiskvägen rimmar inte med hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och det är därför viktigt att naturligt material ska klä in fiskvägen på sådant sätt så att spräng-och krossten inte blottas. Villkoret behöver dock inte precisera att det måste vara naturligt avrundad sten som ska användas utan Länsstyrelsen medger att det kan vara naturmaterial i olika dimensioner. Länsstyrelsen yrkar därför att villkor 8B får en ändrad lydelse vad gäller att "naturligt material" ska användas istället för som tidigare yrkande om "naturligt avrundad sten". Då frågan är viktig för fiskvägens funktion behöver dock ett särskilt villkor föreskrivas för att tydliggöra vad som gäller även för framtida tillsyn av fiskvägen.

Villkor 8c - Tillförsel av massor

Invasiva arter kan vara ett rent gissel att bekämpa om de sprids till nya områden. Då arbetena görs intill vatten kan frön och växtdelar från invasiva arter spridas med vattnet vilket gör att det kan bli inte bara ett lokalt problem, utan även spridas över ett mycket stort område nedströms. Länsstyrelsen anser att villkoret är i linje med hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § miljöbalken och att det är rimligt att Sökande ska kontrollera att i de massor de tillför så ska inga kända invasiva arter finnas. Det handlar om att inte ta massor från ett område där sådana arter förekommer. Det är alla verksamhetsutövares ansvar att säkerställa att invasiva arter inte sprids. Länsstyrelsen vidhåller därför vid yrkandet. Vad gäller att tillförda avfallsmassor som används i konstruktionen för anläggningsändamål inte heller ska överstiga gränsen för mindre än ringa risk, så är vatten känsliga miljöer och det oavsett om det är vattenskyddsområde eller inte. En bit nedströms finns i sjön Örken även ett vattenskyddsområde. Avfall som kommer i konstant kontakt med ytvatten riskerar att påverka recipienten i större utsträckning än vid användning av avfall för anläggningsändamål på eller i mark

Sid 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

ovan grundvattennivån. Större försiktighet gällande föroreningshalter behöver därför tillämpas vid konstruktioner i vatten. Som Länsstyrelsen beskrev i sitt tidigare yttrande så föreslås riktvärdena för mindre än ringa risk eftersom Sökanden inte har tagit fram några platsspecifika riktvärden eller bakgrundshalter för området. Länsstyrelsen anser att yrkandet är i linje med hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § miljöbalken och inte är en för ingripande åtgärd för Sökande att säkerställa vid tillförsel av externa massor till platsen. Jungfruliga massor direkt från täkt bedömer Länsstyrelsen kan användas utan att föregås av provtagning och analys då dessa inte är att se som avfall. För att tydliggöra vad som gäller tillförda massor yrkar Länsstyrelsen på ett förtydligande av villkor 8c.

Villkor 8d - Hantering av överskottsmassor

Länsstyrelsen vidhåller vid villkor 8d enligt Länsstyrelsens tidigare yttrande. Det har i ärendet inte redovisats några halter i mark eller sediment i området för arbetena. Det kan vara svårt att vid okulär kontroll upptäcka/misstänka föroreningar och för att kunna säkerställa att massorna hanteras på rätt sätt i nästa led bör de analyseras innan borttransport. Den som ger upphov till ett avfall har enligt 5 kap 18 § avfallsförordningen ett ansvar för att den som tar emot avfallet har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för att ta emot avfallet. I 15 kap. 11 § miljöbalken anges även att den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön och att särskild hänsyn ska tas till den risk som hanteringen kan innebära för skada på vatten, luft, mark, växter eller djur. Länsstyrelsen anser att detta inte kan säkerställas om inte analyser utförs och vidhåller därför sin formulering av villkorsförslag 8c.

Villkor 8e - Återställande efter fångdamm

Det är bra att Sökande inte ser några problem med att återställa botten efter borttagandet av fångdammarna. Men då kvarlämnad blottlagd kross- eller sprängsten har en direkt negativ påverkan på både fisk och bottenfauna i sjön är det viktigt att detta inte blir kvarlämnat blottlagt. För att säkerställa att arbetena inte får en kvarvarande negativ effekt på miljön vidhåller Länsstyrelsen att villkoret behöver föreskrivas verksamheten.

Villkor 8g - Arbetsmaskiner

Med undantag av skrivningen gällande Svensk standard för hydraulvätskor och oljor i maskinerna medger Länsstyrelsen att sökandes formulering av villkor 8g är tillräcklig för att säkerställa att arbetena inte kommer att förorena vattenområdet. Om det dröjer innan åtgärden genomförs kan en ny Svensk standard ha tagits fram om nya forskningsrön ger skäl att uppdatera standarden. Länsstyrelsen anser därför att villkor 8g behöver formuleras så att det är den standard som gäller vid tidpunkten för utförandet som Sökande ska utgå ifrån vid val av oljor och hydraulvätskor till maskinerna. Det är viktigt att minimera risken för en påverkan på

Sid 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

miljön varvid oljor och vätskor i maskinerna behöver anpassas efter den kunskapsnivå som gäller vid tidpunkten för utförandet.

Övrig synpunkt

Sökande har tagit fram vattenhushållningsbestämmelser som innebär att Änghultasjön mestadels av tiden kommer vara en relativt välfylld sjö som ligger nära dämningsgränsen. Med det alltmer nyckfulla klimatet med kraftig nederbörd och snabb snösmältning ser dock Länsstyrelsen att även om de har automatluckor i Kvarndammen så kan det bli svårt att klara reglera sjön med endast 5 centimeters marginal till dämningsgränsen. Sökande har dock tidigare bemött detta med att de inte ser några problem då de kan avbörda 100-årsflöden vid dämningsgränsen. Sökande anger att tappningsändringar i Kvarndammen ska ske med mjuka övergångar. Länsstyrelsen är tveksam till hur detta ska kunna vara möjligt med endast 5 cm marginal till dämningsgränsen och en automatlucka som kommer att öppnas och stängas beroende på nivån i sjön. Sammantaget är Länsstyrelsen fortsatt tveksamma till hur en reglering enligt detta förfaringssätt kommer att fungera i praktiken.

Uppvidinge kommuns yttrande med anledning av tredjehandsyrkandet. Kommunen yttrar sig utifrån varje föreslaget villkor.

Villkor 2 Sökanden motsätter sig inte att vattenhushållningsbestämmelserna uppställs i villkorskatalogen. Att som länsstyrelsen föreslår inte reglera flödet i fiskvägen skulle medföra att flödet i denna nära dämningsgräns överstiger det flöde (600 l/s) den dimensionerats för. Flödet behöver kunna begränsas åtminstone under höga vattenstånd men enligt sökandens bedömning även för att hushålla med vattnet. Kommunen vidhåller sitt förslag att tappa 200 l/s i fiskvägen under perioden 1 juni - 15 september. Det finns flera anspråk på vattnet i Änghultasjön och det är rimligt att vidta vattenhushållande åtgärder sett till att magasinet i Änghultasjön är begränsat och att olägenheter uppstår vid låga sjönivåer. Sökanden har vidare visat att en tappning om 200 l/s väl tillgodoser behovet för fiskens vandring under berörd period. Med en hushållning av vatten förbättras även förutsättningarna för att öka tappningen under hösten när öringen leker. Gällande det flöde som krävs i fiskvägen för att den ska motsvara bästa möjliga teknik har länsstyrelsen anfört att "MLQ ligger vanligen på cirka 30% av MQ, vilket för Änghultasjön ger ett flöde på cirka 300 l/s". Detta påstående stämmer inte, MLQ är ett medelvärde av varje års lägsta dygnsmedelvattenföring och den kan variera mycket i förhållande till MQ. Enligt statistik från SMHI för ett urval av vattendrag i södra Sverige (66 olika punkter i olika vattendrag inklusive Emån, Pauliström, Lagan, Viskan, Nissan etc.) så är MLQ i snitt snarare 15 % av MQ. Vad gäller Havs- och vattenmyndighetens rekommendation att 30% av

Sid 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

årsmedelflödet (MQ) inte bör underskridas så anser Sweco att detta besvarades i tidigare bemötande. Länsstyrelsen har utifrån simuleringarna som utgår från att Fiskodlingen skulle prioriteras framför flöden i Mittersta utloppet och i Kvarndammen bedömt att vattenhushållande åtgärder inte behövs i fiskvägen. Sökanden bedömer dock att tappningar inte ska begränsas i Mittersta utloppet och i Kvarndammen på det sätt som exemplen redovisar eller på det sätt som Länsstyrelsen föreslår. Sökanden bedömer att tappningen vid Kvarndammen kommer regleras genom att tappningen antingen kommer ske för att balansera tillrinningen eller med vissa angivna flöden. Tappningsändringar vid Kvarndammen ska ske med mjuka övergångar. Hushållningen med vatten vid Kvarndammen sker inte till förmån för någon annan vattenverksamhet som har nytta av korttidsreglering varför det inte bedöms finnas ett behov av att föreskriva ett sådant villkor. Sökanden instämmer i Länsstyrelsens bedömning att villkor om stignings- och sänkningshastighet ska utgå.

Villkor 4 Om det inte ska finnas någon vattenhushållningsbestämmelse kopplad till flödet i fiskvägen/västra fåran ser inte Sökanden att upprättande av särskild pegel för fiskvägen är motiverat. Ska tappningen till fiskvägen regleras, som Sökanden föreslår, tillstyrker Sökanden länsstyrelsens förslag.

Villkor 5 Sökanden har i målet föreslagit att en fiskväg ska uppföras och ingett ritningar över de tekniska delarna (inlöpet och utsteget) av denna fiskväg samt en översiktsplan över fiskvägen i sin helhet med angivande av föreslagna förändringar längs med olika sektioner. Planerade åtgärder har också beskrivits i löptext i den tekniska beskrivningen. Det har således tydligt framgått att vissa sektioner ska breddas, att skyddsduk ska tillföras i vissa sektioner, att stenar ska tillföras och omplaceras i fåran, att fåran ska grävas ut på en plats och att upptrösklingar ska ske vid två vägtrummor. I sökandens förslag till villkor anges att fiskvägen ska uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisats i ansökan. De åtgärder som sökanden föreslår preciserar vad som krävs för att följa villkoret samtidigt som detta är tillräckligt dynamiskt för att medge platsspecifika lösningar. Den typ av lösning som föreslås anger därför ramen för vad som ska utföras. Detta är nödvändigt för att erhålla villkor som är tillräckligt precisa för att det ska kunna konstateras om en överträdelse har skett. Det är centralt att villkoret kan avgränsas till att avse en viss typ av fiskvandringslösning som är avgränsad men där möjligheter finns att göra platsspecifika anpassningar. I målet som länsstyrelsen hänvisar till har Mark- och miljööverdomstolen särskilt betonat vikten av att kunna göra sådana anpassningar.

Sid 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Sökanden bedömer att det av länsstyrelsen föreslagna villkor 5 inte säkerställer en tydlig ram för vilka åtgärder som kan komma ifråga eftersom fiskvägen ska "anpassas" utan närmare uppgifter om på vilket sätt så ska ske. Villkoret preciserar inte heller vilka flöden fiskvägen ska anpassas för. Genom att de i ansökan redovisade och föreslagna åtgärderna ska utformas i samråd med fiskesakunnig och tillsynsmyndigheten säkerställs på ett tydligt sätt att lösningarna kommer kunna utformas i enlighet med bästa möjliga teknik. Det av sökanden föreslagna villkoret ska därför inte ändras.

Villkor 8 Sökanden accepterar att villkor 8 utformas i enlighet med länsstyrelsens förslag med undantag för följande punkter där länsstyrelsens yrkande bestrids helt eller delvis. b) Punkten ska inte föreskrivas. Att inlöpet ska erosionsskyddas med natursten framgår av ingiven ritning i målet och omfattas av det allmänna villkoret. Sprängoch krossten ska inte användas så att det utgör ett yttersta ytskikt i fiskvägen. Sökanden bedömer att det är olämpligt att föreskriva att hela fiskvägen (Västra fåran) ska kläs med natursten/naturligt avrundad sten. Det motsvarar inte de nuvarande förhållanden och skulle leda till betydande förbrukning av natursten. Externa massor kommer att behövas i viss utsträckning men sökanden avser att i första hand använda befintligt upprensat material längs fårans kanter. c) Punkten ska inte föreskrivas. Avseende krav på att massor inte får innehålla frön eller växtdelar från invasiva arter gör sökanden följande bedömning. Villkor måste gå att uppfylla både rättsligt och praktiskt. Sweco bedömer att det inte är möjligt att följa upp villkoret i praktiken. Det skulle medföra betydande svårigheter att identifiera frön och växtdelar och artbestämma dessa. Artikel 7.2 i förordning 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter riktar sig till medlemsstaterna. Den innebär inte en skyldighet att föreskriva det villkor som länsstyrelsen föreslår. Det är olämpligt att i detta skede begränsa användningen av tillförda massor enligt länsstyrelsens förslag. I första hand kommer upprensat material i åfårans omedelbara närhet att användas. Skulle sökanden bedöma att användning av massor som klassas som avfall med halter över MRR lämpligen kan användas ska sådan användning föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten för denna miljöfarliga verksamhet. Ett krav på att uteslutande använda massor med halter understigande MRR är enligt sökandens bedömning något som främst kommer ifråga inom t.ex. vattenskyddsområden. d) Hantering av uppschaktade massor vid anläggande av inlöpet i fiskvägens utsteg ska hanteras enligt vad sökanden uppgett. Vid schakt i den Västra fåran ska massor provtas om det uppstår misstanke om förorening i enlighet med vad som föreslagits i MKB. Samma hantering föreslås vid schakt för anläggande av Bruksdammen.

Sid 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Sammantaget bedömer sökanden att provtagningen av överskottsmassor ska ingå i kontrollprogrammet och att frågan kan regleras i sin helhet inom ramen för kontrollprogrammet. e) Sökanden instämmer i att sådant material inte ska lämnas kvar på botten. Sökanden bedömer att frågan inte lämpligen ska regleras i villkor. Sökanden åtar sig att i skälig omfattning återställa botten efter utrivning av fångdammar. g) Villkoret överensstämmer i delar med vad Sökanden har föreslagit i villkor 8. Sökanden föreslår att punkten kan ges följande lydelse: "En handlingsplan för förebyggande och hantering av läckage av petroleumprodukter ska upprättas. De hydrauloljor och smörjfetter som används vid arbeten i eller vid vatten ska vara miljöanpassade enligt Svensk standard SS 155434:2020 respektive SS 155470:2020 eller ha motsvarande egenskaper. Arbetsmaskiner ska vara utrustade med slangbrottsventiler." Sökanden bedömer att en handlingsplan som omfattar förebyggande åtgärder och åtgärder för hantering vid läckage är mest ändamålsenligt för att förebygga och skydda mot utsläpp av förorenande ämnen under byggskedet. En sådan plan tas fram tillsammans med entreprenören som då har möjlighet att ta hänsyn till platsspecifika förutsättningar.

Villkor 10 Sökanden godtar det föreslagna första stycket men en justering att framtagandet av kontrollprogrammet sker i förhållande till tidpunkten för påbörjande av arbeten i vatten. Innan de tillståndssökta kvarvarande arbetena utförts kommer tappningen ske likt nuläget. Gällande det andra stycket instämmer sökanden att kontrollprogrammet ska innefatta uppföljning av vattennivåer i Änghultasjön och Bruksdammen samt flöden i det Mittersta utloppet och Kvarndammen. Skulle länsstyrelsens förslag att flödet i den Västra fåran inte ska regleras beslutas i målet ser inte Sökanden att flödet behöver följas upp i den fåran. Kontrollprogrammet ska dock innefatta tillsyn av inlöpet och utsteget från fiskvägen så dessa delar inte sätts igen av bråte.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ser i huvudsak positivt på ansökan. Länsstyrelsen i Jönköpings län bedömer att en fiskpassage i Änghultasjöns utlopp är en angelägen åtgärd för att inte äventyra kvalitetskravet God ekologisk status för vattenförekomsten Änghultasjön (WA17412354). Eftersom vattensystemet hänger samman även med övriga vattendrag tryggar en väl fungerande fiskpassage i Änghultasjöns utlopp även fiskpopulationerna i vatten som berör Jönköpings län genom de till Änghultasjön direkt uppströmsliggande vattenförekomsterna Mörrumsån: Änghultasjön-Boskvarnasjön (WA84010209) och Sågebäcken (WA35064835). Fria vandringsmöjligheter för fisk i hela vattensystemet gör att det kan ske ett utbyte mellan populationer som bland annat gör varje population mindre känslig för sjukdomar och ger flyktmöjligheter vid en klimatpåverkan som exempelvis torka.

Sid 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Vidare framhåller Länsstyrelsen i Jönköpings län att det är angeläget att fiskpassagen i Änghultasjöns utlopp ska kunna fungera året runt och att flödet till fiskpassagen ska prioriteras före andra tappningar i en situation av låg vattenföring som uppstått genom torka. Då huvuddelen av Änghultasjön ligger i Kronobergs län och Länsstyrelserna har en samsyn kring de åtgärder som behövs och planeras att vidtas anser Länsstyrelsen i Jönköpings län att Länsstyrelsen i Kronobergs län kan företräda staten och allmänna intressen i detta ansökningsmål. Länsstyrelsen i Jönköpings län står bakom de yrkande som Länsstyrelsen i Kronoberg framför. Länsstyrelsen i Jönköpings län överlämnar åt Länsstyrelsen i Kronoberg att företräda staten och allmänna intressen i denna huvudförhandling. Länsstyrelsen i Jönköpings län justerar därför ner vårt tidigare yrkande om ersättning och yrkar nu på en ersättning på 30 400 kr.

Miljö- och byggnämnden i Vetlanda kommun

Miljö- och byggnämnden i Vetlanda kommun har i huvudsak lämnat följande upplysningar och synpunkter. Uppströms Änghultasjön finns tre konstaterat förorenade områden (Lindshammars glasbruksområde, Lindshammars avfallsdeponi och Lindshammars fotbollsplan) som kan ha en påverkan på Mörrumsån. Även Lindhammar avloppsreningsverk kan ha en påverkan på Mörrumsån. Mellan dessa platser och Änghultasjön ligger sjön Hedasjön. Med detta påtalas en risk om att det kan finnas föroreningar i Änghultasjöns sediment som behöver tas i beaktande vid fysiska åtgärder i vatten. Nämnden har inga synpunkter vad gäller föreslagen högsta dämningshöjd utifrån ett bygglovs- och strandskyddsperspektiv.

Uppvidinge kommun De arbeten som ska utföras i Änghultasjön inom ramen för projektet är arbeten för det ca 24 meter långa inlöpet till fiskvägen som sträcker sig från vägtrummorna under Bruksgatan och utefter den östra strandkanten vid Änghultasjöns södra sida. Den delen av inlöpet som anläggs i sjön är ca 9 meter. Dammen för inlöpet kommer att bestå av en jordfyllningsdamm. Bottennivån i sjön uppströms inlöpets inlopp kommer att anpassas till en lämplig nivå som möjliggör att vattnet kan framrinna till utskovet och vidare ut i fiskvägen i det Västra utloppet. Arbetet i Änghultasjön med att anpassa bottennivån vid Västra utloppets inlopp utförs i torrhet bakom temporära avstängningar. Botten i området ligger på en hög nivå varför avstängningen kan göras med enkla medel, t.ex. utplacering av sandsäckar, lämpligen s.k. Big Bag, i en rad som avgränsar arbetsområdet. Samtidigt hålls vattenståndet på en låg nivå under dessa arbeten. Vid behov förbättras tätheten hos avstängningen genom att en tät duk placeras mot vattnet och ansluts mot bottnen. De sedimenten som spridits från uppströmsliggande industrier, avloppsreningsverk och deponier har sannolikt till största del ackumulerats i

Sid 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Änghultasjöns djuphåla eller spridits via Kvarndammen genom vilken de högsta flöden av vatten har passerat under lång tid. För att säkerställa att ingen föroreningsspridning sker vid hantering av massor från schakt för inloppet till fiskväg läggs massorna upp på mellanupplag med tät botten, alternativt i en tät container. För bedömning om massorna kan återanvändas eller ska köras direkt till deponi görs provtagning av massorna med avseende på förslagsvis metaller, PAH, fenoler och glödningsrest. Hantering av schaktat bottenmaterial och provtagning samt analys skrivs in i kontrollprogrammet

Vattudalens Fisk AB ("bolaget")

Det noteras att kommunen angett att bolaget bedömer att erforderligt underlag presenterats. Bolaget menar att kommunen felaktigt återger bolagets inställning. Bolaget har enbart konstaterat att kommunen har inkommit med kompletterande beräkningar, men har inte uttalat att det kompletterande underlaget är erforderligt för att bedöma vattenhushållningen. Bolaget menar snarare att underlaget i målet alltjämt är otillräckligt, vilket bl.a. framgår av det följande.

Kommunen menar att det saknas skäl att utreda en utformning av fiskvägen som förutsätter vattenhushållningsbestämmelser som inte begärs i målet, och även att en annan utformning skulle kräva ytterligare beräkningar och bedömningar. Bolaget ifrågasätter kommunens resonemang. Som sökande har kommunen att utreda olika alternativ som beaktar olika intressen i syfte att domstolen ska få ett så komplett underlag som möjligt för att kunna besluta om vilka vattenhushållningsbestämmelser som ska gälla. Att då som sökande inte utreda en utformning av de anläggningar som ska uppföras, som i högre grad beaktar andra intressen än de sökanden valt att prioritera, innebär att sökanden inte ger domstolen ett fullgott underlag. Att en annan utformning skulle kräva ytterligare beräkningar är enligt bolaget inte ett godtagbart skäl till att underlåta att presentera en fullgod utredning om möjliga alternativ. Bolaget vidhåller därmed att fiskvägen bör konstrueras så att den kan tappa vatten ner till nivån +208,30, så att den kan fylla sin funktion även vid lägre vattennivåer än den av kommunen föreslagna sänkningsgränsen. Bolaget menar att det är onödigt att bygga in den nu föreslagna begränsningen i fiskvägens funktion när den istället kan utformas på ett sätt som beaktar fler intressen.

Kommunen vidhåller att oskäliga kostnader skulle uppstå om en annan vattenhushållning skulle beslutas. Bolaget menar att de exempel som framförs inte kan anses innebära oskäliga kostnader för kommunen. Detta gäller såväl sett till kostnaderna för sig som i jämförelse med följderna för bolaget av en reglering som kan innebära att vattentillförseln till fiskodlingen stryps med kort varsel.

Sid 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Vidare noterar bolaget att en lägre sänkningsgräns i linje med vad bolaget förespråkar inte kan förväntas få de konsekvenser med torrlagda bottnar, utarmade strandmiljöer och försvårad båtfart och friluftsliv som kommunen framhåller. Sänkningsgränsen vore alltjämt väsentligt högre än vad som har tillämpats historiskt. Kommunens kategoriska inställning att allt annat än deras föreslagna sänkningsgräns ska ses som otillåtet vinner inte stöd i presenterat underlag, och underlaget för lägre sänkningsgräns är alltjämt otillräckligt. Vad gäller kommunens anmärkning om att bolaget har lokaliserat sin verksamhet till en plats där de inte äger rätten att reglera det framrinnande vattnet och trots detta gör anspråk på att dess intressen ska ges företräde, noterar bolaget följande. Verksamheten lokaliserades till platsen vid en tidpunkt när tidigare verksamhet, med reglering av sjön och uttag av kraft, hade lagts ned och det således fanns en outnyttjad potential i vattnet. Att verksamheten lokaliserades till Klavreström innebar fortsatt näringsverksamhet på platsen, om än av ett annat slag än tidigare verksamhet vid Klavreströms bruk. Fiskodlingen skaffade de tillstånd som då ansågs nödvändiga. Fiskodlingstillståndet som meddelades av länsstyrelsen förenades med villkor som rörde vattenuttaget utan att krav på särskilt tillstånd till uttaget nämndes. Verksamheten ansågs kunna existera inom den reglering som fanns och utövades, och i praktiken bli en del av regleringen eftersom vattnet delvis kunde ledas via fiskodlingen. När kommunen nu ansöker om en ändrad, och väsentligt snävare, reglering utan att i tillräcklig utsträckning beakta bolagets intressen, riskerar detta att skada bolagets verksamhet. Bolaget gör då självfallet anspråk på att dess intressen ska beaktas av kommunen.

Kommunen menar att den sökta verksamheten inte försvårar för bolagets sannolika framtida fiskodlingsverksamhet, eftersom den sannolika fiskodlingen sannolikt inte får avvika från den vattenhushållning som utgör del av den sökta verksamheten. Bolaget konstaterar att kommunen för ett cirkelresonemang. Det är självfallet så att en verksamhet som har anpassats till kommunens föreslagna vattenhushållning inte försvåras av samma vattenhushållning. Frågan om försvårande måste dock ses utifrån den verksamhet som har bedrivits och som bedrivs i dag. Under mycket lång tid har en reglering med en amplitud om 2,82 m tillämpats. Kommunen vill nu snäva in amplituden avsevärt och föreslår alternativ som innebär att möjligheterna att bedriva fiskodlingsverksamheten försämras avsevärt. Kommunen vill heller inte utreda utformningsalternativ med en alltjämt snäv reglering, men med något större amplitud än den föreslagna, som bättre skulle tillvarata även fiskodlingens intressen. Bolaget vidhåller att fiskodlingen ska prioriteras högre än vad kommunen har gjort och påminner om att fiskodlingen inte endast utgör ett enskilt intresse, utan även ett allmänt intresse för livsmedelsproduktion.

Kommunen motsätter sig att göra prognoser för kommande vattennivåer och menar bl.a. att det inte är praktiskt möjligt sett till att det finns andra verksamhetsutövare både uppströms och i Änghultasjön.

Sid 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Bolaget konstaterar att det är just med anledning av att det finns flera aktörer som prognoser behövs. Som utövare av regleringen bör kommunen samordna med andra aktörer, framför allt uppströms belägna dammanläggningar, och dela information om prognosticerade flöden och förväntad reglering. Bolaget vidhåller sitt villkorsförslag.

Bolagets yrkanden: 1. Bolaget yrkar att ett eventuellt tillstånd inte ska tillåta en nedre dämningsgräns (dvs. vad i målet benämns sänkningsgräns) som är så hög som +208,42. Bolaget yrkar istället att eventuellt tillstånd endast ges till att med Kvarndammen, Mittersta utloppet och Västra utloppet dämma och reglera Änghultasjön för en dämningsgräns om +208,97 och sänkningsgräns om +208,14 (RH2000). 2. Gällande villkor om reglering och vattenhushållning (sökandens villkorsförslag 2) yrkar bolaget i första hand att frågan om vilka slutliga vattenhushållningsbestämmelser som ska gälla skjuts upp under en prövotid, under vilken sökanden ska utreda alternativa regleringsstrategier med tillhörande vattenbalansberäkningar som prioriterar fiskodlingens vattenuttag högre. Utredning ska ske i samråd med fiskodlingen. Redovisning tillsammans med förslag till slutliga vattenhushållningsbestämmelser ska ges in till mark- och miljödomstolen inom ett år från lagakraftvunnen dom. i andra hand att regleringen och vattenhushållningsbestämmelserna ska utgå från en sänkningsgräns om +208,14 och de förutsättningar som gäller för Scenario C i aktbil. 75, s. 5, vilket medför följande justeringar jämfört med sökandens villkorsförslag 2: Änghultasjön får, på vad Kvarndammens, det Mittersta utloppets och det Västra utloppets skötsel beror, inte överstiga dämningsgränsen +208,97 och inte understiga sänkningsgränsen +208,14 (RH2000). (jämför sökandens villkorsförslag 2, stycke 1) När vattennivån ligger mellan +208,77 och +208,92 avbördas en minimitappning på 100 l/s vid Kvarndammen. När vattennivån ligger mellan +208,62 och +208,77 avbördas en minimitappning på 50 l/s vid Kvarndammen. (jämför sökandens villkorsförslag 2b) När vattennivån når eller understiger +208,67 stängs ventilen i det Mittersta utloppet. När vattennivån når eller understiger +208,62 stängs luckan vid Kvarndammen. (jämför sökandens villkorsförslag 2c) När ventilen i det Mittersta utloppet inte ska vara stängd eller fullt öppen ska genom det Mittersta utloppet eftersträvas en tappning om cirka 301/s vid vattennivån +208,77 till +208,97 och cirka 15

Sid 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

l/s vid vattennivån +208,67 till +208,77. (jämför sökandens villkorsförslag 2e) 3. Gällande övervakning och prognoser yrkar bolaget följande villkor: Vattennivån i Änghultasjön ska löpande övervakas och prognoser för vattennivån under den kommande fyraveckorsperioden ska tas fram varje vecka. Kommunen ska omedelbart informera Vattudalens Fisk om prognosticerade vattennivåer kan äventyra fiskodlingens vattenuttag. 4. Gällande grumling yrkar bolaget följande villkor: Under byggtiden ska grumlingsbegränsande åtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattnets kvalitet. 5. Bolaget yrkar att skaderegleringen i målet, såvitt avser skada till följd av den ändrade regleringen, skjuts upp till dess erfarenhet vunnits av den ändrade regleringens påverkan på vattenbruksintresset. 6. Bolaget yrkar ersättning för rättegångskostnader med 753 396 kr.

SMHI (aktbil. 79) SMHI lämnar inte synpunkter på de nya beräkningarna eftersom det inte framgår hur tillrinningsdata tagits fram. SMHI utgår från att "SMHI tillrinning" syftar på areaproportionerad tillrinning baserad på mätdata från vattenföringsstationen Dansjö (nr. 86-2335). SMHI anser att referens bör anges. SMHI anger vidare att det utöver osäkerheter för höjddata finns andra osäker i beräknade nivåer enligt vad SMHI framfört tidigare. Uppvidinge kommun "Beräknad tillrinning" är areakorrigerad tillrinning baserad på mätdata från vattenföringsstationen Dansjö (nr. 86-2335), medan "SMHI tillrinning" avser tillrinningsdata från S-HYPE. "Beräknad tillrinning" har legat till grund för vattenbalansberäkningen som bilagts ansökan. Hur beräknade tillrinningsdata har tagits fram beskrivs i den rapporten ("Vattenbalans Änghultasjön" daterad 2022-04-13) där referens anges samt vilka osäkerheter som bedöms gälla för vattenbalansberäkningen. Kompletterande beskrivning av hur data har tagits fram finns i Sökandens yttrande 2023-05-31, aktbil. 58. Tillrinningsdata baserat på S-HYPE har tagits fram för att komplettera beräknade tillrinningar. Normalår, torrår och extremt torrår har tagits fram på motsvarande sätt/för samma perioder som för "Beräknad tillrinning" (jämför Vattenbalans Änghultasjön, 2022-04-13, avsnitt 3.2.2). Sökanden bedömer att underlaget är erforderligt för prövningen.

Sid 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Styrelsen för Änghultasjöns FVOF samt ägarna av fastigheterna C och D (a ktbil. 78 och 96-97) I yttrandet lämnas i huvudsak följande upplysningar och synpunkter. Änghultasjöns normalvattenyta är belägen 30 cm under dubben märkt PJI, detta följer av hävd, kartor och dokument. Med stöd av detta ska Änghultasjöns normalvattennivå vara +208,92 meter och sjöns vattennivå ska ligga mellan 208,72-208,97 meter året runt. I yttrandena yrkas avslag av sänkningsgräns understigande +208,47 meter (som ursprungligen angavs i ansökan). Som skäl till yrkande anges att det uppstår problem för fiske och friluftsliv redan vid nivån +208,47. Förutom att båtplatser och båtiläggningsramp blir oanvändbara blir det svårt att från Klavreström ta sig ut på sjön på grund av hindrande stenar vilket leder till skador på båtar, minskat intresse att ge sig ut på sjön för att fiska vilket drabbar föreningen ekonomiskt genom minskad fiskekortsförsäljning samt en minskad attraktionskraft för området som turist- och rekreationsområde. Vid vattennivåer nära föreslagen sänkningsgräns kommer flera bottnar i sjöns långgrunda partier att torrläggas och här spelar ändring av vattennivån med 5 cm en stor roll. Sänkningen av sänkningsgränsen är menlig ut miljösynpunkt, för friluftsliv och för enskilda. De förnyade vattenbalansberäkningarna bygger på ett uttag till fiskodlingen som är större än vad deras tillstånd medger. Synpunkter framförs gällande fiskodlingens vattenuttag och hur det bör utformas. Uppvidinge kommun. Sänkningsgränsen har föreslagits justeras nedåt till följd av kompletterande modelleringar av vattenståndet i Änghultasjön under extrema torrår. Vid dessa modelleringar har andra tillrinningsdata använts. Dessa modelleringar har visat att nivån skulle kunna sjunka under tidigare föreslagen sänkningsgräns under extrema torrår (2018) trots lägre antagna tappningar i Mittersta fåran och Kvarndammen men med något högre (främst under vår och tidig sommar) bortledning till fiskodlingen. Det är korrekt att de nya modelleringarna bygger på ett uttag till fiskodling som idag inte är tillåtet. Vidare bygger modelleringarna på att fiskodlingen skulle ges företräde framför tappning i Mittersta utloppet och i Kvarndammen. Modelleringen har gjorts efter föreläggande från domstolen, därvid kan sägas att fiskodlingen förespråkat en betydligt lägre sänkningsgräns än den nu föreslagna. Att kommunen låtit göra denna modellering innebär inte att kommunen anser att det är en rimlig eller lämplig fördelning av tappningen. Modelleringen ska ses som en utredningsåtgärd för att visa vilka nivåer Änghultasjön skulle kunna nå givet dessa förutsättningar. Det har ansetts mest rättvisande att föreslå en sänkningsgräns som faktiskt kan uppkomma, om än enbart under extrema förhållanden likt sommaren 2018. Ändringen medför inte att nivån i Änghultasjön skulle nå sänkningsgränsen mer frekvent eftersom någon ändring av hur tappningen av sjön ska ske inte har

Sid 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

föreslagits. Risken för en stor avsänkning i Änghultasjön är, förutom tillrinningen, beroende av hur sjön avtappas och hur mycket vatten som bortleds (för fiskodling och bevattning m.m.). Kommunen har sökt hitta en rimlig kompromiss mellan intresset att tappa tillräckligt med vatten i fiskvägen och i övriga fåror samtidigt som fiskodlingens behov beaktats i skälig omfattning - eftersom det är en idag tillståndsgiven verksamhet. Uppvidinge kommun instämmer i bedömningen att Änghultasjön inte kan avsänkas på ett betydande sätt utan men för miljön och andra allmänna och enskilda intressen uppstår. Kommunen har föreslagit flera åtgärder för att begränsa tappningen ur sjön och därmed begränsa avsänkningen av densamma. Bedömning av lämpliga tappningsbestämmelser försvåras i målet eftersom konkurrens råder om vattnet och avvägningar behöver göras mellan delvis oförenliga intressen (som att kunna tappa/utta vatten ur sjön och att den inte ska avsänkas alltför mycket torra år). De slutliga vattenhushållningsbestämmelserna kommer att fastställas av mark- och miljödomstolen. De villkor som gäller för när vattenbortledningen för fiskodling får ske har beslutats genom en lagakraftvunnen dom med tillstånd. Uppvidinge kommun har i denna ansökan att förhålla sig till vad som är meddelat i domen och kan inte reglera villkoren för vattenuttaget för fiskodlingen.

E.L.H.E. och L.G.E.

I yttrandet lämnas i huvudsak följande upplysningar och synpunkter. En låg vattennivå i Änghultasjön försvårar deras användning av fastigheten genom att de inte kan ta upp sin båt på normalt sätt och att de tvingats flytta på sin brygga. Fisket i sjön påverkas och grynnor framträder vid låga vattennivåer. Under en stor del av året är nivåskillnaderna ca 50 cm. Ett kommande vattenuttag ur Änghultasjön ska kontrolleras av Uppvidinge kommun så att inflöde och utflöde tas på ett korrekt sätt. Privata aktörer ska inte få ha rätt att inneha kontrollfunktionen av vattenflödet i sjön. Uppvidinge kommun Den föreslagna regleringen kommer att innebära att sjön under normalår inte avsänks på något betydande sätt. En avsänkning upp till 50 cm kan ske under extrema torrår likt 2018. Uppvidinge kommun är verksamhetsutövare för de vattenanläggningar som avbördar vatten ur Änghultasjön och ska ansvara för att den reglering som föreskrivs genom dom i detta mål följs. För att följa upp domen ska ett kontrollprogram tas fram. I detta kommer det framgå hur driften av anläggningarna ska skötas. Uppvidinge kommun vill särskilt understryka att en automatisk reglering vid Kvarndammen utifrån målet att hålla Änghultasjön vid nivån +208,92 meter ska ske. Uppvidinge kommun är inte verksamhetsutövare för vattenverksamhet för bortledande av vatten från Änghultasjön för fiskodling och kan inte råda över de villkor som gäller för den verksamheten eller kontrollera densamma. Vattudalen Fisk AB ansvarar för den verksamheten enligt gällande tillstånd.

Sid 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Sammanfattningsvis uppfattar Uppvidinge kommun att ansökan som den har utformats tillmötesgår de synpunkter som lämnats i yttrandet.

H.K.

I yttrandet redogörs för kritik mot att Bruksdammen är avsänkt och mot vattenbortledning för fiskodling och att ett flertal fågelarter därigenom har lämnat området. Det framförs att målet bör handläggas skyndsamt så att Bruksdammen och ån kan återfå sin flera hundraåriga naturliga vackra gång. Uppvidinge kommun Kommunen bedömer att den verksamhet som planeras för genom ansökan ligger i linje med de önskemål som framförs i yttrandet.

A och I.N. (aktbil. 99)

Änghultasjön ska kunna användas för båt- och friluftsliv även under torrare perioder. Sjön bidrar i hög utsträckning till samhällets karaktär, fauna och växtlighet. En mer stabil och långsiktig reglering som säkerställer sjöns värden både för djur, växtlighet och människor bör fastställas. Det yrkas att den tidigare sänkningsgränsen +208,47 meter (RH2000) behålls och att Uppvidinge kommuns ansökan avslås. Uppvidinge kommun Kommunen instämmer i att de värden som tas upp i yttrandet är centrala i målet och ska värnas. Kommunen uppfattar yttrandet som att kommunens ansökan ska beviljas men med en sänkningsgräns om +208,47 meter ska fastställas. Kommunen hänvisar i övrigt till vad som anförts i bemötande ovan.

C.K. och S.B-K.,

I yttrandena framförs synpunkter mot att ansökan är otydlig, invändning mot att sänkningsgränsen föreslås sänkas, invändning mot att ett icke-tillståndsgivet uttag för fiskodlingen använts vid vattenbalansberäkningar, kommunens bemötande av länsstyrelsen synpunkter gällande fiskvägen och att Änghultasjön idag hålls för låg. Vidare invänds mot att miljökonsekvenserna av verksamheten inte är tillräckligt beskrivna. Invändningar sker också mot att boende inte kontaktats i ärendet för att diskutera påverkan på friluftsliv och rekreation för de boende. Den av kommunen föreslagna sänkningsgränsen på +208,42 meter bestrids. Det yrkas att kommunen ska använda den automatiska vattenregleringen som är inbyggd i slussen och att en fiskväg ska anläggas i den Västra fåran. I yttrandena förbehåller sig sakägarna att begära ersättning.

Sid 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Uppvidinge kommun Att prövningen sker grundar sig främst i att kommunen förelagts om att söka tillstånd för vattenanläggningarna i Klavreström av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Det akuta underhållsbehovet av anläggningarna har föranlett att vissa arbeten behövt ske redan innan tillståndsprövningen kunnat slutföras. Sammanfattningsvis önskar kommunen att Kvarndammen, Bruksdammen, det Mittersta utloppet och den Västra fåran prövas och ges tillstånd/godkänns samt att Änghultasjön ska regleras enligt de vattenhushållningsbestämmelser som kommunen föreslagit vilket i korthet kommer innebära att Änghultasjön normalt ska ligga på nivån +208,92 meter (RH2000). Kommunen bedömer att såväl fiskvägen som miljökonsekvenserna av verksamheten har beskrivits i tillräcklig omfattning. Fiskvägen kommer utformas som en naturliknande bäck. Det har inte bedömts ändamålsenligt att i detta skede fastställa en exakt utformning men de planerade åtgärderna med bl.a. breddning, tillförande av natursten och upptrösklingar har beskrivits i den tekniska beskrivningen och i därtill bilagda ritningar. Kommunen har för avsikt att uppföra en fiskväg i den Västra fåran men måste invänta det tillstånd som söks för att få bedriva detta arbete. Tillståndet för den verksamheten prövas i detta mål. Inför framtagande av ansökan i detta mål har kommunen genomfört samråd på ett korrekt sätt. C.K. och S.K. är upptagna som sakägare i sakägarförteckning varför kommunen utgår från att domstolen kommunicerat ansökan. Gällande den föreslagna sänkningsgränsen och hur kommunen har resonerat när denna föreslagits hänvisas till vad som anförts ovan. Kommunens ansökan om vattenhushållning vid Kvarndammen bygger på att den anläggningen ska styras automatiskt utifrån gällande sjönivå. Kommunen bedömer att någon ersättningsgill skada inte kommer att uppkomma för ägarna av E genom den planerade verksamheten.

Komplettering från sökanden inför huvudförhandling

Kulvertarna vid Hammarvägen har mätts in och följande uppgifter har framkommit. Vattenvägen under Hammarvägen utgörs av två betongtrummor med en diameter av 1,2 m. Trummornas längd är 13,1 m. Trummorna ligger på i huvudsak samma nivå. Trummornas vattengång har nivå +200,96 i uppströmsänden och 200,84 i nedströmsänden. Lutningen är alltså 0,9%. Vid ett flöde av 0,3 m /s i vardera trumman krävs ett vattendjup av ungefär 55 cm för att medelhastigheten ska bli 0,6 m/s. För att uppnå detta vattendjup måste flödet dämmas in från nedströmssidan. Indämning kan ske genom att botten på vattenvägen höjs och tvärsektionen på den utformas så att erforderligt djup erhålls i trummorna. Med höjd botten i anslutning till trummorna och en i huvudsak konstant lutning ner mot området där

Sid 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Norrsjöns vattennivå möter, en sträcka på omkring 50 m blir medellutningen på vattenvägen 2,8%. Sökanden bedömer att denna sektion motsvarar maximal lutning i Västra fåran. Sökanden vidhåller att det finns förutsättningar att tillskapa fria vandringsvägar för fisk på platsen med de åtgärder som har föreslagits i målet: en viss breddning och omgrävning av fåran med tillförande av block samt upptröskling. Den närmare utformning av fiskvägen ska ske i samråd med fiskesakkunnig och tillsynsmyndigheten. Enligt sökandens förslag till villkor ska fiskvägen följas upp under två år och erforderliga justeringar ska utföras och rapporteras till tillsynsmyndigheten. Vid Trosa kvarn i Trosaån har en fiskväg nyligen anlagts med en rak stenklädd stigränna med likartade förhållanden avseende lutning. Stigrännan vid Trosa kvarn är ca 100 m och lutar 2,8 %. Tvärprofilen är trapetsformad med en bottenbredd på 1 m och släntlutning 1:1,5. Medelvattenhastigheten är ca 1 m/s vid ett vattendjup på 0,45 m, vilket motsvarar ett flöde på 700 l/s. Sweco har medverkat i det projektet och har hjälpt Trosa kommun med att söka tillstånd och ta fram bygghandlingar. Fiskvägen togs i drift vid årsskiftet 2022/2023 och har följts upp med en fiskräknare med kamera som är placerad vid utsteget (uppföljningen med kamera sker på frivillig grund). Resultatet för fiskvandringen vid Trosa kvarn visar att följande arter passerat: id, vimma, braxen, öring, ål, mört, abborre, björkna, sutare, flodnejonöga, gädda, regnbåge, ruda, löja och lake. Förhållandena i den Västra fåran medger att en fiskväg kan skapas som tillgodoser kravet på konnektivitet uppströms och nedströms för förekommande vandringsbenägna fiskarter och ål.

DOMSKÄL

Målets handläggning

Mark- och miljödomstolen har hållit huvudförhandling i målet den 24-25 april 2024.

Rådighet

För att få utföra en vattenverksamhet ska sökanden enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Den nu tillståndsgivna verksamheten kommer att utföras på fastigheter där sökanden är ensam ägare, A där Kvarndammen är belägen. Mittersta- och Västra utloppet ligger också ino m fastigheten A och B där Bruksdammens dämme är beläget. Sökanden har därm

ed erforderlig rådighet för sökta åtgärder.

Sid 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Miljökonsekvensbeskrivning

Mark- och miljödomstolen konstaterar att länsstyrelsen bedömt att verksamheten medför betydande miljöpåverkan varför en specifik miljöbedömning har genomförts. Domstolen finner att den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Den specifika miljöbedömningen kan därmed slutföras och miljökonsekvensbeskrivningen godkännas.

Godkännande i efterhand

Av utredningen framgår att flera åtgärder redan vidtagits då vattenanläggningarna riskerade att rasa ihop. Av vad som framkommit har inga skador på människors hälsa, miljön eller enskildas egendomar orsakats av de vidtagna åtgärderna. För övrigt bedömer mark- och miljödomstolen att det inte föreligger något hinder mot det sökta godkännandet i sin helhet på grund av de allmänna hänsynsreglerna och planbestämmelserna i 2 kap. miljöbalken eller hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. samma balk. Mark- och miljödomstolen anser att de vidtagna åtgärderna kan godkännas i efterhand.

Lagligförklaring/Urminnes hävd

Sökanden har yrkat på lagligförklaring av vissa anläggningsdelar i den mån markoch miljödomstolen inte anser att de omfattas av urminnes hävd. Domstolen har gått igenom alla gamla handlingar som förevisats och anser att sökanden har kunnat visa att verksamheten, inklusive dämningsnivå, omfattas av urminnes hävd. Dämningsgränsen har nyttjats åtminstone sedan tidigt 1800-tal. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att den dämmande verksamheten bedrivs i enlighet med urminnes hävd och den ska då jämställas med rättighet som tillkommit enligt miljöbalkens bestämmelser varför den är tillåtlig. Någon lagligförklaring erfordras därför inte. Inom denna tillståndsprövning begärs dock att dämningsamplituden ska snävas av mot hur det varit historiskt.

Sid 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Fiskvandringsväg

Sökanden vill anlägga en fiskvandringsväg i befintlig fåra, det Västra utloppet. Förslaget till fiskvandringsväg har under målets gång varit ifrågasatt, framför allt av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen har ifrågasatt om fiskvandringsvägen kommer att fungera då det är problem med anlockning för fisk, för stor lutning i vissa avsnitt i fåran, problem med både för låga och för höga flöden. Då det förmodligen kommer att krävas korrigeringar av västra fåran under ett antal år anser mark- och miljödomstolen att fiskvägens funktionalitet ska sättas på prövotid. Vad gäller lutningen i vissa avsnitt av fiskvägen är det inte så att det i vägledning för fiskvandringsväg är ett krav att lutningen inte får överstiga 2 %. Det går att utforma fåran så att fisken kan ta sig fram. Flödena kan bli ett problem under vissa tider, av naturliga väderförhållanden som ingen kan styra över. Därför behövs även vattenhushållningsbestämmelserna prövas under ett antal år. Sökandens yrkande om ett reglerbart inlöp från Änghultasjön anser domstolen är bättre än ett oreglerat förhållande. Dock anser domstolen att sökandens andrahandsyrkande är ett bättre alternativ än förstahandsyrkandet då utformningen förbättrar anlockningen och ökar passerbarheten för all fisk.

Tillstånd till dämning

Ingen part har haft invändningar mot att Änghultasjön ska ha en dämning och ingen har invänt mot den förslagna dämningsgränsen (DG) på +208, 97. Däremot finns olika uppfattningar om sänkningsgränsen (SG) där Vattudalen Fisk AB vill ha en betydligt lägre SG än sökanden och länsstyrelsen. Länsstyrelsens yrkande om SG ligger 5 cm högre än sökandens SG. Mark- och miljödomstolen förstår att Vattudalen Fisk AB vill försäkra sig om att de kan fortsätta ta ut sin tillståndgivna vattenmängd utan att SG underskrids. Domstolen anser dock att den SG som bolaget yrkar på skulle innebära att fiskvandringsvägen blir utan vatten vid lågflöden samt att stora delar av sjöbotten blir torrlagd periodvis. Den sänkningsgräns som länsstyrelsen och enskilda intressenter föreslår innebär betydligt fler dagar då ingen tappning eller vattenuttag kan göras. En allt för snäv dämningsamplitud innebär att arter som är anpassade till naturliga vattenståndsvariationer missgynnas. Det gäller till exempel förekomsterna av den i bilaga 2 i art- och

Sid 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

habitatdirektivet listade arten hårklomossa, Dichelyma capillaceum, i Änghultasjön. Enligt domstolen är sökandens förslag på SG den mest relevanta men domstolen anser att det finns stora osäkerheter om den prognostiserade vattenregimen kan innehållas och bestämmer därför att vissa villkor ska bestämmas efter en prövotid, enligt nedan. Med anledning av vad sökanden redovisat i ansökan bedömer ändock domstolen att dämningen är tillåtlig.

Genom i denna dom meddelade villkor för den tillståndsgivna verksamheten anser domstolen att verksamheten är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap 2 - 7 §§ miljöbalken samt hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Mark- och miljödomstolen anser också att med de i domen föreskrivna villkoren kan det inte heller förväntas några skador eller olägenheter av det slag som anges i 2 kap 9 § miljöbalken.

Miljökvalitetsnormer

Baserat på den utredning som ingår i ansökan gör domstolen bedömningen att möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i vart fall inte blir sämre och att ansökan i övrigt uppfyller det s.k. icke försämringskravet.

Mark- och miljödomstolen anser att sökanden i tillräcklig utsträckning visat att verksamheten kan genomföras, med de villkor som anges i domslutet, utan risk för miljön eller människors hälsa. Sammanfattningsvis bedömer mark- och miljödomstolen att tillstånd kan lämnas till ansökt dämning.

Prövotid

Eftersom det finns osäkerheter kring den modellerade vattenregimen bör frågan om vattenhushållningsbestämmelser och funktionalitet på fiskvandringsvägen sättas på prövotid i två år efter arbetstidens utgång. Under denna tid ska de vattenhushållningsbestämmelser som framgår av P1 och P2 i domslutet tillämpas.

Sid 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor

Enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken är det verksamhetsutövarens skyldighet att vidta de försiktighetsmått som krävs för att ingen olägenhet ska uppstå för människors hälsa och miljön, dock med den förutsättningen att det inte kan anses orimligt att uppfylla dessa krav. Sökanden, Vattudalens Fisk AB samt länsstyrelsen har olika uppfattningar om villkor, framför allt vad gäller hushållningsbestämmelserna. Mark- och miljödomstolen fastslår de villkor som framgår av domslutet och anser att dessa villkor är tillräckliga under prövotiden.

Kontrollprogram

Kontrollprogrammet ska omfatta hantering av uppkomna störningar under arbetstiden, mätintensitet och metod för uppföljning av villkoren samt uppföljning av flödet genom fiskvandringsvägen. Mark- och miljödomstolen hänvisar för övrigt sökanden till kravet på verksamhetsutövarens egenkontroll enligt vad som anges i 26 kap. 19 § miljöbalken.

Arbetstid

Uppvidinge kommun har yrkat en arbetstid om 10 år. Mark- och miljödomstolen bedömer att de åtgärder som sökanden begärt, med tanke på att de större åtgärderna redan är utförda, borde kunna åtgärdas inom fem år från lagakraftvunnen dom och bestämmer därför tiden i enlighet med domslutet.

Oförutsedd skada

Sökanden har yrkat att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till fem år räknat från arbetstidens utgång. Mark- och miljödomstolen bedömer att den tiden är tillräcklig för att bedöma eventuella skador som inte kunde förutses när tillståndet meddelades. Tiden för oförutsedd skada bestäms därför i enlighet med domslutet.

Ersättningsfrågor

Den grundläggande ersättningsbestämmelsen finns i 31 kap. 16 § miljöbalken. Tillståndshavaren ska betala skälig ersättning för skador på annans egendom som orsakas av bestående ändring i vattenförhållandena. Vattudalens Fisk AB har

Sid 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

begärt att skadereglering, vad avser skada till följd av den ändrade regleringen, ska skjutas upp tills erfarenhet vunnits angående påverkan på vattenbrukets intresse. Mark- och miljödomstolen bedömer, utifrån de prognoser som tagits fram samt med vetskapen om att Vattudalens Fisk har ett tillstånd till uttag av vatten som inte kan begränsas under de kvarvarande tre åren som tillståndet löper, att någon ersättningsgill skada för Bolaget inte kommer att uppstå under bolagets tillståndstid.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ändra den tidigare preliminärt bestämda prövningsavgiften.

Rättegångskostnader

Sökanden ska enligt 25 kap. 2 § miljöbalken i ansökningsmål om vattenverksamhet svara för motpartens kostnader vid mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsen i Jönköpings län har yrkat ersättning med totalt 30 400 kr för handläggning av ärendet med anledning av inläsning av handlingar, interna överläggningar och sex yttranden till domstol. Ersättningsyrkandet grundas på 38 timmar à 800 kr/tim. Mervärdesskatt utgår inte på beloppet. Uppvidinge kommun har medgett yrkad ersättning varför ersättning för rättegångskostnader ska dömas ut i enlighet med domslutet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsen i Kronobergs län har yrkat ersättning med totalt 161 600 kronor. Ersättningsyrkandet grundas på totalt 202 timmar à 800 kronor. Mervärdesskatt utgår inte på beloppet. Nedlagd tid omfattar inläsning av ärendet, sju yttranden till domstolen samt förberedelse inför och genomförande av huvudförhandling.

Uppvidinge kommun har vitsordat halva det yrkade beloppet, dvs. 80 800 kronor, som skäligt i och för sig. Kommunen ifrågasätter inte att länsstyrelsen har lagt ned

Sid 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

den tid som det yrkas ersättning för men har framfört följande invändningar. Den hypotes om referensförhållanden som länsstyrelsen lagt fram är inte närmare underbyggd. Länsstyrelsen har även genomfört egna beräkningar istället för att begära att sökanden ska ta fram sådana kompletterande beräkningar. Därutöver har länsstyrelsen lagt ner tid på eget platsbesök. Uppvidinge kommun har anfört att det inte ska utgå någon ersättning för dessa delar av ersättningsyrkandet.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Länsstyrelsen i Kronobergs län har i förhållande till Länsstyrelsen i Jönköpings län varit den länsstyrelse som utfört den större delen av arbetet med anledning av tillståndsansökan då merparten av Änghultasjön är belägen i Kronobergs län. Företrädare för Länsstyrelsen i Kronobergs län har även förberett sig inför samt deltagit vid huvudförhandlingen. Det är därför naturligt att kostnadsyrkandet är betydligt högre än för Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Mark- och miljödomstolen delar sökandens bedömning att det inte varit nödvändigt för länsstyrelsen att ta fram egna beräkningar eller att genomföra ett eget platsbesök för att tillvarata länsstyrelsens intressen i målet. Jämför här även MÖD 2010:53 och MÖD 2017:19 såvitt avser ersättning för utredningar i målet. Domstolen bedömer dock att då målet pågått under en lång tid, att länsstyrelsen har yttrat sig flera gånger med långa yttranden samt deltagit vid huvudförhandling och syn under två dagar att ersättning till Länsstyrelsen i Kronobergs län för rättegångskostnader ska utgå med skäliga 110 000 kronor.

Vattudalens Fisk AB

Vattudalens Fisk AB har yrkat ersättning för rättegångskostnader med totalt 753 396 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för meddelande av dom. Av det yrkade beloppet avser 579 165 kr ombudsarvode, 6 569 kr ombuds utlägg, 24 000 kr tidsspillan för bolagets företrädare under huvudförhandlingen, 6 363 kr utlägg för bolagets företrädare, 124 950 kr arvode för tekniskt biträde samt 12 349 kr utlägg för tekniska biträden, enligt ingiven specifikation. Då bolaget är mervärdesskattepliktigt är samtliga belopp angivna

Sid 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

exklusive moms. Rättegångskostnadsyrkandet omfattar totalt 134,9 timmar avseende ombudsarvode och 4 300 kronor per timme i genomsnitt. Tidsspillan för bolagets företrädare omfattar enbart huvudförhandlingen och då 1 500 kronor per timme.

Ombudsarvode 579 165 kronor Sökanden har vitsordat en tredjedel av det yrkade ombudsarvodet, ca.193 000 kronor, som skäligt i och för sig.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning såvitt avser ombudsarvodet. Domstolen anser att det i och för sig varit av stor vikt för bolaget att bevaka och tillvarata sina intressen i målet med hänsyn till bolagets produktion och egna tillstånd till vattenuttag. En stor del av det material som hanterats i målet har omfattat frågan om det Västra utloppet och utformningen av fiskvägen vilken inte direkt har berört bolaget. Målet har dock pågått under närmare två års tid och ombudet har yttrat sig till domstolen vid flera tillfällen samt deltagit vid huvudförhandling och syn. Mark- och miljödomstolen bedömer sammanfattningsvis att ombudsarvodet ska sättas ned till skäliga 325 000 kronor.

Ombuds utlägg 6 569 kronor Sökanden har medgett det yrkade delbeloppet om 6 569 kronor och det ska därmed utgå.

Tidsspillan för bolagets företrädare under huvudförhandlingen 24 000 kronor Sökanden har vitsordat hälften av det yrkade beloppet dvs. 12 000 kronor, som skäligt i och för sig. Yrkandet omfattar tidspillan om 1 500 kronor per timme för Vattudalens Fisk AB:s verkställande direktör vid huvudförhandlingen, totalt 16 timmar. Mark- och miljödomstolen bedömer att, även om bolaget har varit representerad av ett ombud under huvudförhandlingen, så är yrkad ersättning i denna del skälig, varför det yrkade delbeloppet om 24 000 kronor ska utgå.

Sid 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

Utlägg för bolagets ställföreträdare 6 363 kronor Sökanden har medgett det yrkade delbeloppet om 6 363 kronor och det ska därmed utgå.

Arvode för tekniskt biträde 124 950 kronor och utlägg för tekniska biträden 12 349 kronor Utläggen avser hotellövernattning i Växjö för två personer samt resa tur och retur Göteborg — Växjö — Åseda. Sökanden har bestritt kostnadsyrkandet i denna del i sin helhet och hänvisat till Mark- och miljööverdomstolens praxis angående kostnader för tekniska biträden i MÖD 2010:53 och MÖD 2017:19.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning beträffande arvode för tekniskt biträde. När det gäller ersättning för utredning är det sökanden som i huvudsak ansvarar för utredningen i målet. Eventuella brister i ansökan och därtill hörande utredning ska i första hand påtalas för domstolen som ansvarar för att det finns tillräcklig utredning i målet och att inget onödigt tillförs. Domstolen kan då förelägga sökanden om att komplettera sin ansökan (jfr MÖD 2010:53 och 2017:19). Mark- och miljödomstolen bedömer att Vattudalens Fisk AB med anledning av att de har ett tidsbegränsat tillstånd att ta vatten ur Änghultasjön för sin produktion och att det sannolikt kommer att bli aktuellt med en ny ansökan om vattenuttag för bolaget, har haft ett eget intresse av att genomföra utredningar. Mot bakgrund av detta samt då motparts rätt till ersättning för egna utredningskostnader i ansökningsmål enligt miljöbalken bör bedömas restriktivt ska Vattudalens Fisk AB:s yrkande om ersättning för arvode för tekniskt biträde sättas ned till skäliga 30 000 kronor.

Ersättning för utlägg ska sättas ned med hälften till 6 175 kronor motsvarande kostnaderna för en persons utlägg då det får anses tillräckligt att ett tekniskt biträde deltar vid en huvudförhandling.

Sid 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DELDOM M 3753-22 Mark- och miljödomstolen

På beloppen ska utgå ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Övrigt

Mark- och miljödomstolen lämnar övriga yrkanden som framställts, men inte särskilt bemötts, utan bifall.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-01) Överklagande senast den 11 juli 2024.

Marie Gerrevall I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Marie Gerrevall, ordförande, och tekniska rådet Catharina Ogenblad samt de särskilda ledamöterna Mikael Svensson och Ann-Christine Vösu.