M 10364-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

A. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens deldom på följande sätt. 1) Punkterna b och c under rubriken Tillstånd i domslutet får följande lydelse. b) uppförande och drift av en fastbränslepanna (baslastpannan) för förbränning av högst 45 000 ton avfallsbränslen enligt domsbilaga 1, varav högst 45 000 ton farligt avfall, c) uppförande och drift av en biooljepanna (Bio10) för flytande bränslen, samt 2) Följande mening läggs till sist under rubriken Tillstånd.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

Tillståndet i den del som avser tillkommande verksamhetsdelar inom fastigheten får tas i anspråk först när en detaljplan som tillåter verksamheten på platsen har fått laga kraft.

3) Villkor 3, 7, 8 och 17 får följande lydelse. 3. Utsläpp till luft från fastbränslepannorna får inte överstiga följande halter vid 6 procent O . Parameter ÖV1 (mg/m ntg) ÖV2 (mg/m ntg) Kolmonoxid (CO) 250 som 250 som dygnsmedelvärde dygnsmedelvärde Stoft 20 vid mätning 20 vid mätning Kväveoxider (NO ) 300 som 300 som årsmedelvärde årsmedelvärde

Utsläppen av kolmonoxid och kväveoxider ska mätas kontinuerligt och utsläppet av stoft ska kontrolleras genom mätning minst en gång per år.

Begränsningsvärdena för kolmonoxid gäller inte dygn då pannan helt eller delvis har varit ur drift och ska anses vara uppfyllt om begränsningsvärdet har överskridits högst 15 dygn per år.

7Rökgaskondensat från fastbränslepannorna ska renas så att det innehåller högst följande halter. Totalt suspenderat material (TSS) mg/l 10,0 Kadmium µg/l 0,5 Krom µg/l 10,0 Koppar µg/l 10,0 Kvicksilver µg/l 0,5 Bly µg/l 10,0 Zink µg/l 50,0 Nickel µg/l 10,0 pH 7 10

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

Begränsningsvärdena gäller som månadsmedelvärden.

De månader då någon av pannorna är i kontinuerlig drift under minst en vecka i följd ska flödesproportionell provtagning ske under minst ett dygn per månad. Krav på flödesproportionell provtagning börjar gälla ett år efter det att tillståndsdomen har fått laga kraft.

8Senast ett år efter det att tillståndet till tillkommande verksamhetsdelar har tagits i anspråk ska dagvatten från de delar av området som i bilden nedan befinner sig öster och söder om den med heldragen linje markerade vattendelaren före utsläpp i Hesekillebäcken samlas upp och fördröjas i dammar eller motsvarande med kapacitet för att omhänderta ett 20-årsregn samt renas i behandlingsanläggningar för partikelavskiljning.

Tätningsutrustning till dagvattenbrunnar, brandsläckningsutrustning och saneringsmedel ska finnas lättillgängligt.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

Släckvatten som uppkommer inom anläggningen ska samlas upp och kontrolleras i avvaktan på slutligt omhändertagande.

17Värmevärdet hos farligt avfall som förbränns ska ligga i intervallet 0 5 MWh per ton. Flödet av farligt avfall i fast eller flytande form ska ligga i intervallet 0 100 procent respektive 0 20 procent av energiandelen. Föroreningsinnehållet i farligt avfall som förbränns får inte överstiga följande halter. Parameter Enhet Fast farligt Flytande avfall farligt avfall Arsenik mg/kg 3 000 Koppar mg/kg 2 000 300 Krom mg/kg 2 000 Kvicksilver mg/kg 0,1 2 Nickel mg/kg 100 Kadmium mg/kg 100 Organiska Uttryckt som < 1 < 1 halogenföreningar klor, procent

4) Frågan om slutligt villkor avseende begränsningsvärden för renat dagvatten och närmare utformning av kontroll (villkor 8) skjuts upp under en prövotid. Följande utredningsuppdrag U2 och provisorisk föreskrift P2 läggs till under rubriken Uppskjuten fråga.

U2. Bolaget ska undersöka föroreningsinnehållet i utgående dagvatten samt föreslå eventuella ytterligare åtgärder för att begränsa utsläpp av föroreningar innan det släpps till recipienten. Utredningen ska minst omfatta halter av suspenderade ämnen, metaller, näringsämnen och organiska föroreningar. Av utredningen ska vidare framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnaderna för dessa åtgärder, konsekvenserna av åtgärderna och vilka åtgärder som bolaget avser att

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

vidta för att minska mängden föroreningar i dagvattnet. Resultatet av utredningen ska tillsammans med förslag på åtgärder och slutliga villkor samt förslag på hur kontroll av de slutliga villkoren kan utformas ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år från det att tillståndet till tillkommande verksamhetsdelar har tagits i anspråk. Utredningen ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

P2. Dagvatten som enligt villkor 8 ska samlas upp och genomgå rening och fördröjas innan utsläpp till recipient får som riktvärde och årsmedelvärde inte ha halter av föroreningar som överstiger följande.

Parameter Enhet Värde Total suspenderat material (TSS) mg/l 25 Kadmium µg/l 0,2 Krom µg/l 10 Koppar µg/l 20 Kvicksilver µg/l 0,1 Bly µg/l 10 Zink µg/l 75 Nickel µg/l 20 N-tot mg/l 20 P-tot mg/l 0,2 Oljeindex mg/l 1

Kontroll av utgående halter ska ske genom flödesproportionell provtagning eller tidsstyrd provtagning minst 12 gånger per år jämnt fördelat över året de månader det finns vatten att provta.

5) Under rubriken Delegerade frågor upphävs den sista strecksatsen med lydelsen domsbilaga 1 om de har liknande egenskaper som de som anges i domsbilaga 1 B. Mark- och miljööverdomstolen avslår övriga yrkanden.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Adven Sverige AB (bolaget) har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom så att villkor 8 ges följande lydelse.

8Senast ett år efter det att tillståndet till den nya baslastpannan har tagits i anspråk ska dagvatten som kan komma i kontakt med föroreningar före utsläpp i Hesekillebäcken samlas upp och fördröjas i dammar eller motsvarande med kapacitet för att omhänderta ett 20-årsregn samt renas i behandlingsanläggningar för partikelavskiljning. Om halten suspenderat material efter rening överstiger 25 mg/l, ska bolaget utreda orsaken till detta och vidta åtgärder för att begränsa utsläppet. Halten suspenderat material får efter rening som årsmedelvärde aldrig överstiga 40 mg/l.

Renat vatten ska provtas och analyseras med avseende på metaller, näringsämnen och organiska föroreningar i den utsträckning och med den frekvens som anges i kontrollprogrammet och resultaten ska redovisas i den årliga miljörapporten. Om kontrollen visar att föroreningshalterna är högre än i ett typiskt dagvatten från ett värmeverk (se tabell 7.20 jämförd med tabell 7.21 i bilaga C till ansökan), ska orsaken till detta utredas och kompletterande reningsåtgärder vidtas om så erfordras. Tillsynsmyndigheten får helt eller delvis medge avsteg från redovisningskravet när kvaliteten på behandlat vatten har stabiliserats.

Tätningsutrustning till dagvattenbrunnar, brandsläckningsutrustning och saneringsmedel ska finnas lättillgängligt. Släckvatten som uppkommer inom anläggningen ska samlas in och kontrolleras i avvaktan på slutligt omhändertagande.

Bolaget har i andra hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva villkor 8 och skjuta upp frågan om slutliga villkor för utsläpp av dagvatten till Hesekillebäcken under en prövotid samt att bolaget under prövotiden ska utföra följande utredning.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

U2. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda dagvattnets halter av suspenderade ämnen, metaller, näringsämnen och organiska föroreningar och behovet av respektive de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att reducera dessa. Resultatet av utredningen jämte förslag till slutliga villkor ska ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år från det att tillståndet till den nya baslastpannan har tagits i anspråk.

Bolaget har yrkat att följande provisoriska föreskrift ska gälla under prövotiden och intill dess annat beslutas.

P2. Senast ett år efter det att tillståndet till den nya baslastpannan har tagits i anspråk ska dagvatten som kan komma i kontakt med föroreningar före utsläpp i Hesekillebäcken samlas upp och fördröjas i dammar eller motsvarande med kapacitet för att omhänderta ett 20-årsregn samt renas i behandlingsanläggningar för partikelavskiljning. Halten suspenderat material i dagvattnet får som riktvärde efter rening inte överstiga 25 mg/l. Halten suspenderat material får efter rening som årsmedelvärde aldrig överstiga 40 mg/l.

Länsstyrelsen i Skåne län har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom enligt följande.

Tillståndets ram (beslutsmeningen) ska ändras så att den får följande lydelse.

Adven Sverige AB lämnas tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att vid bolagets anläggning, Östervångsverket, på fastigheterna och i Trelleborgs kommun bedriva: Samförbränning av jungfrulig träflis och returträ utan ytbehandling i två fastbränslepannor (ÖV1 och ÖV2) med en installerad tillförd effekt på högst 4,5 respektive 9 MW. Den årliga förbränningen av returträ utan ytbehandling får högst uppgå till 18 000 ton. Förbränning av bioolja och eldningsolja i en oljepanna (Bio10) med en installerad tillförd effekt på högst 11 MW.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

Förbränning av bioolja och eldningsolja som spets- och reservproduktion i två oljepannor (OP2 och OP3) med en installerad tillförd effekt på högst 2,5 respektive 3 MW. Förbränning av bioolja och eldningsolja som effektreserv i en oljepanna (ER1) med en installerad tillförd effekt på högst 11 MW. Förbränning av avfall i en fastbränslepanna med en installerad tillförd effekt på högst 15 MW. Den årliga förbränningen av avfall får vara högst 45 000 ton enligt specifikation i bilaga A. Tillståndet får tas i anspråk när en detaljplan som tillåter verksamheten på platsen vunnit laga kraft.

Länsstyrelsen har vidare yrkat att villkor 15 ska upphävas, att villkor 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 17 ska ändras enligt vad som följer nedan samt att tillsynsmyndigheten ska ges möjlighet att vid behov meddela de ytterligare villkor som kan behövas avseende villkor för utsläpp till luft av svaveldioxider.

Villkor 3 ska ändras så att begränsningsvärdet för utsläpp till luft av kolmonoxid från fastbränslepannan ÖV1 respektive ÖV2 ska bestämmas till 250 mg/m ntg som dygnsmedelvärde vid 6 procent O och att halten för kolmonoxid får överskridas under högst 15 dygn per år.

Villkor 4 ska ändras genom att följande läggs till i sista stycket. Tillsynsmyndigheten ges via delegation möjlighet att vid behov besluta om användning av olja med högre svavelhalt än 0,1 procent om det behövs på grund avbrott i försörjningen av lågsvavligt bränsle. I de fall tillsynsmyndigheten beslutar om att olja med högre svavelhalt får användas ska tillsynsmyndigheten även bedöma om ett villkor gällande utsläpp av svaveloxider till luft är lämpligt och vid behov besluta om sådant.

Villkor 5 ska ges följande lydelse. Vid mätningar av utsläpp ska utsläpp under torkeldning av murverk inte medräknas. Start och stopp ska medräknas om inget annat föreskrivits. Startperioden räknas fram till att minimilasten har överskridits under 30 minuter och stopp räknas när minimilasten underskrids. Minimilasten ska definieras

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

i kontrollprogrammet. Oavsett lasten på pannan ska startperioden anses vara avslutad och övergången i drift då avfall börjar tillföras förbränningsprocessen.

Villkor 6 ska ges följande lydelse. Verksamheten ska bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning och nedskräpning undviks. Om olägenhet uppkommer ska åtgärder vidtas så att olägenheten upphör.

Villkor 7 ska ges följande lydelse.

Rökgaskondensat från fastbränslepannorna ska genomgå rening före utsläpp till dagvattendamm. Innehållet får som månadsvärde inte överskrida följande halter.

Parameter Enhet Värde TSS mg/l 10 Cd 0,5 Cr 10 Cu 10 Hg 0,5 Pb 10 Zn 50 Ni 10 pH 7 10

Senast ett år efter tillståndet fått laga kraft ska kontroll ske genom flödesproportionell provtagning de månader någon av fastbränslepannorna är i drift mer än ett dygn.

Villkor 8 ska i första hand ges följande lydelse.

Allt dagvatten från hela verksamhetsområdet ska samlas upp och fördröjas innan utsläpp till recipient. Kapaciteten för fördröjning ska minst motsvara volymen av ett 20-års regn. Innan dagvattnet släpps ut till recipient ska det genomgå rening. Utgående vatten från verksamhetsområdet får som årsmedelvärde inte överstiga följande halter.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

Parameter Enhet Värde Total suspenderat material (TSS) mg/l 25 Fenol mg/l 0,1 Cd µg/l 0,2 Cr µg/l 10 Cu µg/l 10 Hg µg/l 0,1 Pb µg/l 4 Zn µg/l 50 Ni µg/l 20 N-tot mg/l 20 P-tot mg/l 0,2 Oljeindex mg/l 1

Kontroll av utgående halter ska ske genom flödesproportionell provtagning eller tidsstyrd provtagning minst 12 gånger per år jämnt fördelat över året de månader det finns vatten att provta.

Tätningsutrustning till dagvattenbrunnar, brandsläckningsutrustning och saneringsmedel ska finnas lättillgängligt.

Släckvatten som uppkommer på anläggningen ska samlas in och kontrolleras i avvaktan på slutligt omhändertagande.

I andra hand ska frågan om dagvatten utredas under en prövotid enligt vad som följer nedan. Dock ska de delar av villkor 8 som avser tätningsutrustning till dagvattenbrunnarna samt hantering av släckvatten, kvarstå.

U1. Bolaget ska undersöka föroreningsinnehållet i utgående dagvatten samt föreslå eventuella ytterligare åtgärder för att begränsa utsläpp av föroreningar innan det

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

släpps till recipienten. Utredningen ska minst omfatta halter av ämnen som framgår av P1. Av utredningen ska vidare framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnaderna för dessa åtgärder, konsekvenserna av åtgärderna och vilka åtgärder som bolaget avser att vidta för att minska mängden föroreningar i dagvattnet.

Resultatet av utredningen ska tillsammans med förslag på åtgärder och slutliga villkor samt förslag på hur kontroll av de slutliga villkoren kan utformas (provtagningsfrekvens m.m.) ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år från det att tillståndet till den nya baslastpannan har tagits i anspråk.

Under prövotiden och intill dess annat beslutas ska följande provisoriska föreskrift gälla.

P1. Allt dagvatten från hela verksamhetsområdet ska samlas upp, genomgå rening och fördröjas innan utsläpp till recipient. Kapaciteten för fördröjning ska minst motsvara volymen av ett 20-årsregn. Utgående vatten från verksamhetsområdet får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga följande halter.

Parameter Enhet Värde Total suspenderat material (TSS) mg/l 25 Fenol mg/l 0,1 Cd µg/l 0,2 Cr µg/l 10 Cu µg/l 10 Hg µg/l 0,1 Pb µg/l 4 Zn µg/l 50 Ni µg/l 20 N-tot mg/l 20 P-tot mg/l 0,2 Oljeindex mg/l 1

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

Kontroll av utgående halter ska ske genom flödesproportionell provtagning eller tidsstyrd provtagning minst 12 gånger per år jämnt fördelat över året de månader det finns vatten att provta.

Första meningen i villkor 17 ska ges följande lydelse. Värmevärdet hos farligt avfall som förbränns ska vara som lägst 5 MJ/kg.

Trelleborgs kommun har tillstyrkt länsstyrelsens yrkanden om ändring av villkor 3, 5, 7 och 17 samt bolagets yrkade ändring av villkor 8, dock med tillägg av det begränsningsvärde för utgående vatten som länsstyrelsen föreslagit.

Bolaget och länsstyrelsen har motsatt sig varandras yrkanden.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tillståndets ram (tillståndsmeningen)

Länsstyrelsen har fört fram i huvudsak följande till stöd för sin talan.

vid varje tid gällande den till skrivningen är att anläggningen planeras att uppföras på mark som i dag utgör jordbruksmark. Parterna har därför varit överens om att tillståndet ska villkoras med att det ska finnas en lagakraftvunnen detaljplan som medger verksamheten. Formuleringen i domen går att tolka som att när det finns en detaljplan så måste den medge verksamheten men inte att det krävs en detaljplan för att verksamheten ska kunna uppföras. Den ansökta verksamheten är inte, som bolaget menar, sådan att den nödvändigtvis kräver en detaljplan.

Vidare anges i punkten b att förbränning får ske av avfallsbränslen enligt bilaga 1. Av de frågor som delegeras till tillsynsmyndigheten framgår att tillsynsmyndigheten får medge att även andra bränslen kan förbrännas. Det innebär att det finns bestämmelser i

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

tillståndet som motsäger varandra. Frågan om vilka avfallsslag som får förbrännas är inte en mindre fråga och kan därför inte delegeras till tillsynsmyndigheten. Delegationen bör därför tas bort. Om domstolen inte delar den uppfattningen bör tillståndets ram kompletteras med ett förtydligande om tillsynsmyndighetens möjlighet att tillåta andra bränslen.

Bolaget har i huvudsak angett följande.

Länsstyrelsens föreslagna omformulering av tillståndet innebär få ändringar i sak. De enda sakliga förändringar som bolaget har kunnat identifiera bemöter bolaget nedan.

Hänvisningen till vid var tid gällande detaljplan följer av praxis och är tillräckligt tydlig. Eftersom den nya baslastpannan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och kräver bygglov ska den bli föremål för en detaljplaneprövning enligt 4 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Det följer vidare av 9 kap. 31 § PBL att bygglov inte ges för åtgärder som förutsätter planläggning. Det finns därför ingen risk för att den tillståndsgivna verksamheten kommer till stånd om detaljplanen inte får laga kraft. Länsstyrelsens yrkande begränsar möjligheten att ta tillståndet till befintliga anläggningar och anläggningar som inte kräver bygglov i anspråk innan detaljplanen har fått laga kraft. Det är inte rimligt. Det kan vidare noteras att villkor 7 innehåller vissa krav som börjar gälla ett år efter det att tillståndet har fått laga kraft.

Begreppet samförbränning som länsstyrelsen vill ska tas in i tillståndet tillför inget vad avser de befintliga fastbränslepannorna eftersom förordningen (2013:253) om förbränning av avfall (avfallsförbränningsförordningen) inte ska tillämpas på dessa (se 17 § 6).

För den nya baslastpannan ska den mängd farligt avfall som får förbrännas anges. Till följd av de mycket höga och volatila bränslepriserna som råder är det nödvändigt att tillstånd till energianläggningar hålls så flexibla som möjligt. De avfallstyper som får förbrännas utöver de som anges i domsbilaga 1 ska ha egenskaper som liknar de som anges i bilagan. Det är erfarenhetsmässigt mycket svårt att uttrycka bränslemarknadens

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

behov i avfallskoder. Avfallstyper som har samma eller liknande egenskaper vid förbränning kan klassificeras med ett flertal olika avfallskoder och det är inte ovanligt att förteckningen i avfallsförordningen ändras. Det är därför viktigt att inte låsa tillståndet till vissa avfallskoder så att andra avfallstyper med likvärdiga egenskaper inte kan förbrännas. Det måste därför finnas ett utrymme för tillsynsmyndigheten att medge mottagande och förbränning av andra likvärdiga avfallstyper. Detta är en sådan mindre fråga som kan delegeras till tillsynsmyndigheten.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Den nya baslastpannan är planerad att etableras på mark som i dag utgörs av jordbruksmark. Mark- och miljödomstolen har utformat tillståndet så att uppförande och drift av en fastbränslepanna (p. b) och en biooljepanna (p. c) gjorts beroende av änsstyrelsen har tillstyrkt bolagets ansökan under förutsättning att tillståndet görs avhängigt att detaljplanen för verksamhetsområdet fått laga kraft och att mark- och miljödomstolen gör bedömningen att lokaliseringen med en sådan utformning är i enlighet med 2 kap. 6 § miljöbalken och inte kommer i konflikt med kraven i 3 kap. 4 § miljöbalken.

Av 2 kap. 6 § miljöbalken framgår att 3 kap. 4 § miljöbalken ska tillämpas vid en prövning av om vald lokalisering är lämplig. Det kan enligt Mark- och miljööverdomstolen därmed ifrågasättas om en prövning av ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken kan underlåtas genom att hänskjuta prövningen till en kommande detaljplan. Den frågan är dock inte föremål för Mark- och miljööverdomstolens prövning. Det framgår att syftet med den skrivning som tagits in i tillståndet är att säkerställa att jordbruksmark på fastigheten inte ianspråktas för den tillståndssökta fastbränslepannan och biooljepannan innan en prövning av 3 kap. 4 § miljöbalken har skett i detaljplaneärendet. Mark- och miljööverdomstolen delar länsstyrelsens uppfattning att detta syfte inte uttryckts tillräckligt tydligt genom tillståndets nuvarande utformning. Länsstyrelsens yrkade utformning innebär dock att tillståndet i sin helhet knyts till att det finns en detaljplan som medger verksamheten. Bolaget har mot detta invänt att det inte är rimligt att

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

bolaget hindras från att ta tillståndet till befintliga anläggningar i anspråk innan detaljplanen har fått laga kraft.

Som Mark- och miljööverdomstolen redan har konstaterat har kopplingen till detaljplanen som syfte att säkerställa att jordbruksmarken inom fastigheten inte tas i anspråk för verksamhet innan det gjorts en prövning enligt 3 kap. 4 § miljöbalken inom ramen för den detaljplan som för närvarande tas fram. Mot den bakgrunden är det enligt domstolen tillräckligt att ianspråktagandet av tillståndet begränsas endast i den del det avser uppförandet av ny verksamhet inom fastigheten .

Mark- och miljödomstolen har delegerat till tillsynsmyndigheten att vid behov meddela de ytterligare villkor som kan behövas för att lämna medgivande att förbränna andra avfallstyper än de som anges i domsbilaga 1, om de har liknande egenskaper som de som anges i bilagan. Mark- och miljööverdomstolen har förståelse för bolagets argument kring svårigheten att klassificera avfallstyper och behovet av viss flexibilitet i denna fråga. Vilket avfall som får förbrännas utgör emellertid en del av tillståndets omfattning och kan inte ändras genom ett villkor. Det är därför inte heller möjligt att delegera den frågan till tillsynsmyndigheten. Att delegera vilka typer av farligt avfall som får förbrännas kan inte heller anses vara en sådan fråga av mindre betydelse som är lämplig för delegation. Länsstyrelsens yrkande i denna del bör därför bifallas.

Det har inte kommit fram skäl att ändra tillståndsmeningen i övrigt.

Utsläpp av kolmonoxid till luft från fastbränslepannor (villkor 3)

Länsstyrelsen har i huvudsak fört fram följande till stöd för sin talan.

Det nuvarande villkoret medger ett utsläpp upp till 500 mg/m ntg vilket är för högt. Bolaget borde, genom noggrann kontroll, optimering av förbränningsprocessen samt fortlöpande skötsel och underhåll av reningsutrustningen, kunna köra sin anläggning på ett sådant sätt att det värde som länsstyrelsen föreslagit innehålls utan att utsläppen av kväveoxider ökar. Bolaget har angett att de av länsstyrelsen föreslagna halterna

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

överskrids i genomsnitt en gång per månad. Det innebär att bolaget borde klara villkoret om halterna får överskridas högst 15 dygn per år.

Bolaget har i huvudsak anfört följande.

Fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 är inte konstruerade för att kunna innehålla det av länsstyrelsen yrkade begränsningsvärdet. I genomsnitt överskrids den nivån cirka ett dygn per månad för ÖV1 respektive ÖV2. Den av mark- och miljödomstolen föreskrivna nivån överskrids cirka en gång varannan månad för ÖV1 respektive ÖV2. Utsläppen av kolmonoxid från fastbränslepannorna utgör ingen risk för människors hälsa eller miljön. Däremot föreligger det en risk för att andra problem uppstår om insatser görs för att reducera halterna av kolmonoxid så långt som möjligt. Sådana insatser innefattar ett större tillskott av förbränningsluft, vilket resulterar i att utsläppet av kväveoxider ökar eftersom kvävet i luften bidrar till kväveoxidbildning. Miljökvalitetsmålen för kväveoxider klaras med enbart några procent i Trelleborg. Det är därför olämpligt att skärpa begränsningsvärdet för kolmonoxid vid äventyr av ökade utsläpp av kväveoxider. Av BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar framgår vidare att befintliga förbränningsanläggningar med en kapacitet på 50 100 MW som är i drift mer än 1 500 timmar/år normalt ligger på nivån 30 250 mg/Nm som årsmedelvärde.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Bolaget har uppgett att fastbränslepannorna ÖV1 respektive ÖV2 överskrider den av länsstyrelsen yrkade nivån 250 mg/m ntg som dygnsmedelvärde cirka ett dygn per månad. Av den emissionsutredning som bolaget upprättat i samband med ansökan framgår att det förväntade årsmedelvärdet för utsläpp av kolmonoxid är 99 mg/m ntg för ÖV1 och 162 mg/m ntg för ÖV2. Eftersom villkoret i domen är formulerat som ett dygnsmedelvärde kan inte underlaget fullt ut läggas till grund för slutsatsen att den ansökta verksamheten kan uppfylla det yrkade villkoret. Tillsammans med bolagets uppgifter är det dock tillräckligt klarlagt att bolaget kan följa villkor 3 med de ändringar som länsstyrelsen yrkat utan att det medför sådana ökade halter kväveoxider

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

att begränsningsvärdet för ämnet inte kommer kunna innehållas. Villkoret ska därför ändras på det sätt som länsstyrelsen yrkat.

Utsläpp till luft från oljepannorna (villkor 4 och delegation)

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram följande.

I villkoret regleras att olja som förbränns får innehålla högst 0,1 procent svavel. I delegation till tillsynsmyndigheten regleras att tillsynsmyndigheten får medge användning av olja med en högre svavelhalt än 0,1 procent. Villkoret och delegeringen motsäger därför varandra.

Bolaget har i huvudsak anfört följande.

Under rubr tillsynsmyndigheten och det behövs inget förtydligande i villkoret som länsstyrelsen yrkat. Länsstyrelsen har vidare yrkat att tillsynsmyndigheten vid behov ska ges rätt att besluta om villkor beträffande utsläpp av svavel till luft om bemyndigandet att tillåta olja med högre svavelhalt utnyttjas. Den ändringen är olämplig. Oljepannorna är inte försedda med utrustning för avskiljning av svavel i utgående rökgaser. Utsläppen av svaveldioxid kan inte heller påverkas på något annat sätt. Det är bränslets svavelinnehåll som styr svaveldioxidutsläppen och det är därför som villkoret har utformats som ett krav på låg svavelhalt i de oljor som förbränns. Ett tillfälligt begränsningsvärde för utsläpp av svaveldioxid till luft kommer därför inte att fylla någon funktion.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

En möjlighet för tillsynsmyndigheten att besluta om användning av olja med högre svavelhalt än 0,1 procent om det behövs i vissa fall, omfattas av de frågor som har delegerats. Det finns därför inte anledning att reglera denna fråga även i villkor 4. Utifrån vad bolaget har anfört rörande svårigheterna att påverka utsläppen av svaveldioxider på annat sätt än genom val av bränsle, finner domstolen att tillsynsmyndigheten inte bör ges rätt att besluta om villkor i denna del. Kravet på låg

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

svavelhalt i de oljor som förbränns är tillräckligt. Sammantaget saknas det skäl att ändra villkor 4 eller delegationen på sådant sätt som länsstyrelsen yrkat. Någon ändring ska därför inte göras i denna del.

Utsläpp till luft från fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 (villkor 5)

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram att fastbränslepannorna ska köras mer eller mindre kontinuerligt och att det därför är rimligt att start- och stopptider räknas med vid mätningar av utsläpp.

Bolaget har i huvudsak anfört följande.

Med hänvisning till hur start- och stopperioder är definierade i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp, industriutsläppsdirektivet, är det uppenbart att de tydligt påverkar utsläppen från en förbränningsanläggning. Fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 kommer till skillnad från den nya baslastpannan endast att vara i drift vid behov vilket innebär att antalet start och stopp blir mer frekventa än för en panna som körs i kontinuerlig drift. Startoch stopptider bör därför undantas från villkoret. Skulle de ingå kommer det att bli svårt att innehålla de förskrivna värdena. Drifttiden för ÖV1 och ÖV2 förväntas att halveras jämfört med befintlig verksamhet.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Som en allmän utgångspunkt gäller att start- och stopperioder ska omfattas när villkor föreskrivs med stöd av miljöbalken eftersom villkor enligt miljöbalken normalt avser alla driftförhållanden. I detta fall kommer start- och stopperioder för fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 sannolikt påverka utsläppshalterna på sådant sätt att det kan ifrågasättas om begränsningsvärdena för utsläpp till luft kommer att kunna innehållas om de räknas med vid mätningarna. Detta särskilt då drifttiden för pannorna förväntas halveras och antalet start och stopp blir mer frekventa jämfört med befintlig verksamhet. I avsaknad av underlag om vad utsläppshalterna kan komma att uppgå till om start- och stopperioder medräknas är det i detta fall inte lämpligt att inkludera dem

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

i utsläppsvillkoret. Något yrkande om att skjuta upp frågan finns inte. Mot den bakgrunden bedömer Mark- och miljööverdomstolen att villkoret ska kvarstå oförändrat.

Åtgärder vid olägenheter (villkor 6)

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram att ordet motverka inte finns definierat och att det därför är öppet för tolkning när villkoret ska anses vara uppfyllt.

Bolaget har i huvudsak anfört följande.

Begreppet motverka är betydligt tydligare än begreppet upphöra. Huruvida seriösa motåtgärder har vidtagits är enkelt att bedöma och kontrollera. Huruvida åtgärderna har medfört att de olägenheter som har påkallat åtgärdsbehovet faktiskt har upphört kan däremot vara en mycket komplex bedömning.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Det följer av 2 kap. 3 § miljöbalken att en verksamhetsutövare ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför olägenhet för människors hälsa eller miljön. Villkorets utformning som det formulerats av mark- och miljödomstolen framstår i relation till den regleringen som väl avvägd. Att ställa krav på att de åtgärder som ska vidtas medför att olägenheten helt upphör skulle innebära att någon avvägning av om åtgärderna är rimliga med hänsyn till kostnaden i relation till olägenhetens allvar inte görs. Det framstår enligt Mark- och miljööverdomstolen varken som lämpligt eller ändamålsenligt. Villkor 6 ska därför kvarstå oförändrat.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

Rening av rökgaskondensat (villkor 7)

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram följande.

Bolaget menar att nuvarande reningsutrustning i bästa fall kan innehålla halter avseende kadmium och kvicksilver på 0,04 respektive 0,02 kostnader som tillkommer för att hålla nere halterna är det rimligt att kräva att begräns-

Fastbränslepannorna kommer att köras mer eller mindre kontinuerligt den tid de planeras att användas. Det får därför anses vara lämpligt och rimligt att kräva att kontroll ska ske genom flödesproportionell provtagning de månader då någon av fastbränslepannorna är i drift mer än ett dygn. Det framgår även av BAT-slutsatser att den lägsta övervakningsfrekvensen är en gång i månaden och BAT AEL anges som dygnsmedelvärde.

Bolaget har i huvudsak anfört följande.

De provtagna halterna som länsstyrelsen hänvisar till är de lägsta halterna som erhållits vid stickprov. Eftersom de jonbytare som används vid rening av rökgaskondensat med tiden mättas med föroreningar kommer utgående halter sakta att stiga tills att jonbytarmassan byts ut. Utsläppshalterna är därför inte konstanta. Halterna varierar även med flöde, temperatur och pH i rökgaskondensatet. De begränsningsvärden som föreskrivs måste därför ligga på en nivå som ger utrymme för att planera och genomföra byte av jonbytarmassan. Alltför stränga begränsningsvärden kräver utbyte av jonbytarmassan långt innan den är mättad för att det ska vara möjligt att säkerställa kontinuerligt mycket låga halter i det renade rökgaskondensatet. Detta skulle inte vara ett optimalt utnyttjande av vare sig material (jonbytarmassa) eller ekonomiska medel. Bolaget har godtagit att begränsningsvärdena ska innehållas de månader då rökgaskondenseringen har varit i kontinuerlig drift under mer än en vecka. Dessa månader kan ett flödesproportionellt prov tas under ett dygn, vilket är vad som krävs enligt de BATslutsatser som gäller för stora förbränningsanläggningar. ÖV1 och ÖV2 kommer att ut-

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

göra sekundär baslast när den nya, primära baslastpannan har tagits i drift. Detta innebär att det under månader med intermittent drift kommer att vara svårt att planera den flödesproportionella provtagningen för ett sammanhållet dygn med fortvarig drift.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Av de uppgifter bolaget lämnat framgår att rökgaskondensat från fastbränslepannorna kan renas så att de av länsstyrelsen yrkade begränsningsvärdena om 0,5 för kadmium respektive kvicksilver i och för sig är möjliga att innehålla. Bolaget har förklarat att detta kommer kräva ett intensivare och mer kostsamt underhåll av reningsutrustningen men har inte visat att det skulle vara ekonomiskt orimligt att kräva en sådan rening. Villkoret ska därför justeras till de av länsstyrelsen yrkade lägre värdena.

Enligt villkorets nuvarande lydelse ska rökgaskondensat från fastbränslepannorna renas så att det de månader då någon av pannorna är i kontinuerlig drift under minst en vecka i följd innehåller vissa angivna halter. Kravet på rening av rökgaskondensatet bör gälla oavsett drifttider även om det är rimligt att begränsa skyldigheten för provtagning. En sådan ändring är förenlig med länsstyrelsens yrkande.

Ett flödesproportionellt prov pågår under ett helt sammanhållet dygn. Mark- och miljööverdomstolen anser i likhet med mark- och miljödomstolen att det därför blir svårt att ställa krav på provtagning så snart någon av fastbränslepannorna är i drift i mer än ett dygn eftersom provtagningen då skulle behöva inledas vid samma tidpunkt som pannan tas i drift. Länsstyrelsens förslag i denna del framstår mot den bakgrunden praktiskt svårt att följa och bedöms vara för långtgående. Den drifttid som mark- och miljödomstolen angett som krav för provtagning framstår som mer rimlig och villkoret ska därför inte ändras i den delen. Det har inte i övrigt framkommit skäl ändra villkor 7.

Rening och kontroll av dagvatten (villkor 8)

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram följande.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

Dagvatten från hela verksamhetsområdet ska samlas upp, fördröjas och renas för att verksamheten ska vara förenlig med 27 § avfallsförbränningsförordningen. Om villkoret enbart ska gälla för en del av verksamhetsområdet bör avgränsningen tydliggöras i en karta. Den bild som nu finns i villkoret är inte tillräcklig tydlig för att räcka som underlag för bedömning av om villkoret kan anses uppfyllt. Skrivningen

tolkning av villkoret.

Villkor 8 har utformats likt sådana villkor med riktvärden som avfärdats av Mark- och miljööverdomstolen. Kravet på erforderliga kompletterande reningsåtgärder är oklart och de föroreningshalter som ska eftersträvas riskerar att hamna på samma nivå som de begränsningsvärden som också regleras i villkoret. Det går därför att ifrågasätta nyttan med den delen av villkoret.

Villkor ska föreskrivas som begränsningsvärde och i övrigt så som villkor för utsläpp av dagvatten brukar föreskrivas. Föreslagna halter och reglering genom årsmedelvärde tar höjd för den osäkerhet som kan förknippas med intrimning av en ny anläggning eller driftsstörningar och ger bolaget goda möjligheter att klara begränsningsvärdet. Halterna kan innehållas med den teknik som bolaget har för avsikt att använda. Om Mark- och miljööverdomstolen inte delar den uppfattningen bör utsläppshalterna utredas under en prövotid. Då är det lämpligt att de förslagna villkorshalterna tjänar som provisoriska föreskrifter.

Bolaget har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram följande.

I den ansökta verksamheten kommer det inte att förekomma någon lagring eller hantering av farliga ämnen eller avfall utomhus. Det är endast jungfrulig träflis och returträ utan ytbehandling som kommer att lagras utomhus. Därför finns det inte anledning att befara att det dagvatten som uppkommer inom anläggningen kommer att vara mer förorenat än i dag eller mer förorenat än dagvatten från andra platser där träbränsle, virke eller massaved förvaras.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

Det får anses råda samsyn om att en sedimentationsdamm är den mest lämpliga tekniska lösningen för rening av dagvatten från Östervångsverket. Den skyddsåtgärd som kan krävas enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken är därmed en sedimentationsdamm. Det är inte förenligt med praxis om villkorsskrivning att, som mark- och miljödomstolen gjort, föreskriva begränsningsvärden som inte avser parametrar som kan kontrolleras genom de skyddsåtgärder som har befunnits vara rimliga att vidta. Sådana värden kan vidare inte bestämmas utifrån schablonvärden eller jämförelser med andra anläggningar. Det är omöjligt att bedöma det framtida dagvattnets föroreningsinnehåll med någon exakthet. Sådan vetskap föreligger endast beträffande suspenderade ämnen för den ansökta verksamheten. Bolaget har dock i sitt förslag till utformning av villkor åtagit sig att följa upp dagvattnets metallhalter samt halter av näringsämnen och organiska föroreningar inom ramen för egenkontrollen med en frekvens som avgörs i samråd med tillsynsmyndigheten. Bolaget har också godtagit att tillsynsmyndigheten bemyndigas att ställa krav på ytterligare reningsåtgärder om den löpande kontrollen visar på förhöjda halter av någon eller några parametrar. Härigenom kan krav på ytterligare åtgärder ställas inom ramen för den ordinarie tillsynen om det skulle visa sig att behov föreligger. Att utforma villkoret som bolaget yrkat är rimligt med hänsyn till reningsanläggningens funktion och ändamålsenligt för att säkerställa att ingen oförutsedd påverkan på vattenrecipienten uppkommer.

Frågan om dagvattnets innehåll av annat än suspenderade ämnen är en mindre fråga som kan delegeras. Om Mark- och miljööverdomstolen inte delar den uppfattningen måste frågan om slutliga villkor för utsläpp av dagvatten skjutas upp enligt bolagets andrahandsyrkande.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Ska hela verksamhetsområdet omfattas av villkoret?

Det beslutade villkoret omfattar endast dagvatten från vissa delar av verksamhets området. Den del av området som inte omfattas utgörs av parkering och grönytor. Delarna åtskiljs genom en vattendelare. Av avfallsförbränningsförordningen följer bl.a. att en anläggning ska utformas och verksamheten bedrivas så att det finns kapacitet att

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

lagra förorenat dagvatten från anläggningen och de områden som hör till, se 27 § avfallsförbränningsförordningen. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det finns goda möjligheter att avgränsa området med en vattendelare som bolaget föreslagit. Risken för att förorenat dagvatten skulle uppkomma i det undantagna området framstår som mycket liten och området kan därför undantas från villkoret.

Mark- och miljööverdomstolen delar länsstyrelsens uppfattning att formuleringen att villkoret gäller dagvatten som kan komma i kontakt med föroreningar är överflödig och riskerar att skapa oklarheter kring villkorets tillämplighet. Den delen av villkoret ska därför utgå. Den efterföljande meningen som står inom parentes klargör med tillräcklig tydlighet, tillsammans med tillhörande bild, vilket område som avses. Parentesen kan därför tas bort. Mark- och miljööverdomstolen bedömer också att bilden är tillräckligt tydlig och möjliggör verkningsfull tillsyn. Någon justering av den behövs inte.

Provtagning och analys enligt kontrollprogram

Villkoret föreskriver att kontroll och provtagning ska ske enligt kontrollprogram som i sin tur utgår från föroreningshalter som finns angivna i tabeller i miljökonsekvensbeskrivningen. Hänvisningen till tabeller i miljökonsekvensbeskrivningen försvårar både förståelsen och tillsynen av villkoret. Vidare överensstämmer de föroreningshalter som enligt villkoret ska kontrolleras i stort sett med de halter som omfattas av villkorets begränsningsvärden. Det kan därför ifrågasättas vilken funktion denna del av villkoret fyller. Utformningen liknar dessutom riktvärden. Som länsstyrelsen framhållit har Mark- och miljööverdomstolen i flera avgöranden avfärdat användningen av riktvärden (se exempelvis MÖD 2012:10). Sammantaget finns det skäl att låta denna del av villkor 8 utgå.

Kan begränsningsvärden fastställas i villkor eller ska frågan skjutas upp?

De begränsningsvärden som mark- och miljödomstolen har fastställt är baserade på domstolens bedömning av vad som kan vara rimligt efter jämförelse med vad som föreskrivits för andra anläggningar. Hänsyn har också tagits till vad bolaget angett

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

avseende uppskattade halter efter rening i dagvattendamm. I domen konstaterar domstolen att begränsningsvärdena bedöms vara realistiska för bolaget att innehålla och att halterna samtidigt inte kan bedömas medföra någon oacceptabel störning på människors hälsa eller miljön.

Både bolaget och länsstyrelsen har yrkat att villkoret i den del det reglerar begränsningsvärden för renat dagvatten och kontroll ska ändras. Bolaget har invänt mot det sätt mark- och miljödomstolen kommit fram till begränsningsvärdena och menar att det inte finns underlag för bedömningarna. Länsstyrelsen har å sin sida anfört att det går att fastställa begränsningsvärden och har avseende flera parametrar yrkat på utsläppsvärden som är lägre än vad mark- och miljödomstolen har föreskrivit. Både bolaget och länsstyrelsen har fört fram andrahandsyrkanden med innebörden att frågan skjuts upp under en prövotid och att en provisorisk föreskrift ska gälla under tiden.

Den ansökta verksamheten är av sådant slag som typiskt sett medför eller riskerar att medföra föroreningar genom utsläpp av dagvatten innehållande bl.a. suspenderade ämnen, metaller, näringsämnen och organiska föroreningar. Det är enligt Mark- och miljööverdomstolen inte tillräckligt att farliga ämnen eller avfall ska lagras och hanteras inomhus för att frångå krav på begränsningsvärden för typiska föroreningar som kan väntas i det dagvatten som släpps ut. Bolagets yrkade villkor är, förutom vad gäller årsmedelvärdet för suspenderat material, utformat som riktvärden. Av samma skäl som Mark- och miljööverdomstolen anfört ovan bör en sådan utformning som utgångspunkt inte godtas i ett slutligt villkor. Vidare innebär bolagets hänvisning till tabeller i miljökonsekvensbeskrivningen ett försvårande av framtida tillsyn och minskar transparensen gentemot allmänheten. Villkoret bör mot den bakgrunden inte ändras på det sätt bolaget har yrkat i första hand. Frågan om dagvattnets innehåll av annat än suspenderade ämnen kan heller inte anses vara en sådan mindre fråga som kan delegeras och bolagets yrkande kan inte heller i den delen bifallas.

Underlaget för att slutligt bestämma begränsningsvärdena för utsläpp av dagvattnet är emellertid begränsat och relativt osäkert. I miljökonsekvensbeskrivningen finns en redovisning av uppskattade halter av vissa ämnen i avrinnande dagvatten från

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

verksamheten utan rening (tabell 7.20). Vidare finns en uppskattning av den reningseffekt i procent som kan förväntas av dagvattendammen (tabell 7.21). I bolagets underlag finns också ett stickprov från verksamhetsområdet taget 2023. Mark- och miljödomstolens dom baseras i den här delen dels på vad bolaget uppgett avseende den möjliga reningseffekten, dels på en rimlighetsbedömning utifrån villkor för andra verksamheter liknade den nu aktuella. Även om uppskattningar och vad som föreskrivits för andra anläggningar kan ge viss vägledning måste det finnas ett tillräckligt underlag som visar att det finns förutsättningar för den aktuella verksamheten att uppfylla de slutliga villkor som föreskrivs. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är underlaget inte tillräckligt avseende föroreningsinnehållet i utgående dagvatten och möjliga skyddsåtgärder för att fastställa slutliga villkor. Det saknas därför förutsättningar att bifalla länsstyrelsens yrkande om att ändra och slutligt fastställa villkor. Villkor 8 ska mot den bakgrunden ändras på så sätt att begränsningsvärdena samt kontrollen av dessa ska utgå. De frågorna ska i stället skjutas upp under en prövotid. Under prövotiden ska en provisorisk föreskrift gälla och bolaget åläggas att utreda föroreningsinnehåll och begränsningsåtgärder, se nedan. Den del av villkor 8 som avser krav på insamling och fördröjning av dagvatten i dammar samt krav på tätningsutrustning och uppsamling av släckvatten ska dock kvarstå.

Såväl bolaget som länsstyrelsen har i andra hand lämnat förslag till utredningsuppdrag och provisorisk föreskrift. De värden som framgår av stickprovet liksom de uppskattade värden efter rening som kan räknas fram med hjälp av tabell 7.20 och 7.21 talar för att det är fullt möjligt för bolaget att för flertalet parametrar innehålla de begränsningsvärden som länsstyrelsen yrkat. Bolaget har också uppgett att det inte finns anledning att befara att dagvattnet kommer att vara mer förorenat än i dag. Skäl finns därför för att under en prövotid föreskriva de riktvärden som framgår av länsstyrelsens andrahandsyrkande. Avseende några av de ämnen som omfattas av yrkandet framstår det dock som att bolagets marginal blir alltför snäv. Något högre riktvärden ska därför föreskrivas för koppar, bly och zink. För dem bör värden föreskrivas med stöd i tabellerna 7.20 och 7.21. Något värde avseende fenol ska inte föreskrivas, eftersom det i den delen saknas uppgifter som indikerar vad som är möjligt för bolaget att innehålla. Slutligen ska det dagvatten som berörs begränsas till det som

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

omfattas av villkor 8 och inte allt dagvatten från hela verksamhetsområdet som länsstyrelsen yrkat.

Även utformningen av utredningsuppdraget bör i huvudsak fastställas enligt länsstyrelsens yrkande. Underlaget i målet är som konstaterats inte komplett vad gäller samtliga ämnen som bör omfattas av ett slutligt villkor om begränsningsvärden. Utredningsuppdraget bör därför inte knytas till de ämnen som omfattas av prövotidsföreskriften utan ge utrymme för de parametrar som är relevanta för verksamheten och recipienten. Det ska minst omfatta halter av suspenderade ämnen, metaller, näringsämnen och organiska föroreningar. Det är även lämpligt att som bolaget föreslagit utredningen genomförs i samråd med tillsynsmyndigheten. Parterna är överens om utredningstidens längd.

Skydd av ammoniakcisternen mot brand (villkor 15)

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram att villkoret bör upphävas eftersom det inte går att veta när villkoret är uppfyllt samt att frågan lämpligen hanteras av räddningstjänsten och inte av tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken.

Bolaget har i huvudsak anfört följande.

Ammoniakcisternen ska skyddas mot brand i samråd med tillsynsmyndigheten. Om bolaget och tillsynsmyndigheten inte kan enas om hur brandskyddet ska utformas står det tillsynsmyndigheten fritt att förelägga bolaget att vidta de åtgärder myndigheten anser vara rimliga. Bolaget kan då överklaga tillsynsmyndighetens föreläggande vid behov. Det finns således ingen oklarhet som skulle kunna motivera ett upphävande av villkoret.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Ansvaret för att skydda ammoniakcisternen från brand åligger i första hand verksamhetsutövaren och något ansvar härutöver kan inte anses vila på tillsynsmyndigheten. Det finns inte något som hindrar tillsynsmyndigheten från att samråda

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

med räddningstjänsten eller hänvisa verksamhetsutövaren dit om det bedöms som nödvändigt vid utformningen av brandskyddet. Mark- och miljööverdomstolen delar inte heller länsstyrelsens uppfattning att utformningen skulle skapa oklarheter. Villkoret ska därför kvarstå.

Värmevärdet hos farligt avfall (villkor 17)

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram följande.

En dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med förbränning av farligt avfall ska alltid innehålla villkor om avfallets minsta och högsta flöde, lägsta och högsta värmevärde samt maximala innehåll av föroreningar, se 22 kap. 25 b § 3 miljöbalken. Som villkor 17 är utformat går det att tolka som att det inte omfattar allt farligt avfall utan endast det avfall som ska användas för optimering av fukt. Det är vidare inte lämpligt att förbränna avfall med ett värmevärde på 0 MWh per ton i en förbränningsanläggning vars huvudsakliga syfte är att producera värme. En reglering av lägsta energiinnehåll i avfallet på 5 MJ/kg ger bolaget fortsatt möjlighet att styra och blanda för optimal fukthalt. Det är annars fråga om bortskaffning och destruktion av vissa avfallsslag. Bolaget har även möjlighet att använda vattnet från IBC-tankarna till interna processer.

Bolaget har i huvudsak anfört följande.

Det är nödvändigt att förbränna restprodukter med lågt eller inget energiinnehåll. Det finns inga andra alternativ än förbränning eller deponering så länge annan återvinning inte är tillåten, olämplig eller omöjlig av andra skäl. Lokalt och regionalt finns ett flertal restprodukter som är klassificerade som avfall eller farligt avfall som behöver omhändertas genom förbränning. Att förbränna dessa i den planerade baslastpannan och rena rökgaserna är möjligt eftersom anläggningen utrustas för det. Dessutom har energivärdet i flera vanliga returbränslen ökat de senaste åren, varför det har uppstått ett behov av att blanda returbränslen för att få ett jämnare värmevärde i bränslet. Fördelarna med förbränning av farligt avfall med lågt värmevärde är att det ger en möjlighet att omhänderta material lokalt och regionalt samt skapa en energisammansättning hos

SVEA HOVRÄTT DOM M 10364-24

bränslet som ger en jämn förbränning vilket ger en mindre andel föroreningar i rökgaserna. En balanserad fukthalt på bränslet ger en förbättrad förbränning och en förbättrad funktion i rökgasreningen. Det minskar behovet av energirika bränslen för att producera fjärrvärme. Det är oklart varför länsstyrelsen anser att just 5 MJ/kg är en lämplig lägstanivå på bränslets värmevärde.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

En dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med förbränning av avfall ska alltid i fråga om det farliga avfall som får förbrännas innehålla villkor om avfallets minsta och högsta flöde, lägsta och högsta värmevärde samt maximala innehåll av föroreningar, se 22 kap. 25 b § 3 miljöbalken. Villkor 17 är utformat på så vis att endast värmevärdet hos farligt avfall som används för att optimera fukthalten i det bränsle som förbränns omfattas. Villkoret behöver därför ändras så att det omfattar värmevärde för allt farligt avfall.

Bolaget har förklarat varför avfall med lågt värmevärde behövs för förbränningsverksamheten, och då exemplifierat med brännbart slam med hög vattenhalt men med lågt eller inget värmevärde, som inte kan omhändertas på annat sätt. Bolaget har anfört att det är lämpligt att ta emot fuktiga bränslen med ett lågt energiinnehåll, dock endast i mindre mängder. Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det i detta fall finns anledning att tillåta ett värmevärde för farligt avfall som börjar på 0 MWh per ton. Skäl att ändra villkor 17 utöver att värmevärdet ska gälla allt farligt avfall finns alltså inte.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-10-24

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Kerstin Gustafsson samt hovrättsråden Katarina Welin och Frida Göranson, referent.

Föredragande har varit Erik Simberg.

Sid 1 (94) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 6545-22 Mark- och miljödomstolen 2024-06-20 meddelad i Växjö

SÖKANDE Adven Sverige AB,

Ombud: Advokat Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB

SAKEN Ansökan om tillstånd till fortsatt och ändrad verksamhet vid Östervångsverket, Trelleborgs kommun Avrinningsområde: 89/90 (mellan Nybroån och Segeån) Koordinater: N: 6139190 E: 384300 SWEREF 99 TM Anläggnings-id: 76277

DOMSLUT Tillstånd Mark- och miljödomstolen lämnar Adven Sverige AB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och ändrad verksamhet vid Östervångsverket inom fastigheterna och i Trelleborgs kommun, innefattande

a) fortsatt drift av befintligt fjärrvärmeverk som omfattar två fastbränslepannor (ÖV1 respektive ÖV2) för en årlig förbränning av högst 18 000 ton returträ utan ytbehandling och jungfrulig träflis utan mängdbegränsning, och tre oljepannor (Bio10, OP2 respektive OP3) samt en effektreserv (ER1) för flytande bränslen,

b) uppförande och drift enligt vid varje tid gällande detaljplan, av en fastbränslepanna (baslastpannan) för förbränning av högst 45 000 ton

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

avfallsbränslen enligt domsbilaga 1, varav högst 45 000 ton farligt avfall, och andra bränslen med motsvarande egenskaper per år,

c) uppförande och drift enligt vid varje tid gällande detaljplan, av en biooljepanna (Bio10) för flytande bränslen, samt

d) de om- och tillbyggnadsåtgärder som behövs för planerade ändringar av verksamheten,

allt för en total tillförd effekt om högst 56 MW fördelat enligt följande.

ÖV1 4,5 MW ÖV2 9 MW Bio10 11 MW OP2 2,5 MW OP3 3 MW ER1 11 MW Baslastpannan 15 MW

Villkor För verksamheten ska följande villkor gälla.

1Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgivit eller åtagit sig i ärendet.

2Utsläpp till luft från baslastpannan får som årsmedelvärden inte överstiga följande halter vid 11 % O . Parameter mg/m ntg Stoft 5 Svaveldioxid (SO ) 15 Väteklorid (HCl) 6 Vätefluorid (HF) 1

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Kväveoxider (NO ) 120 Ammoniak (NH ) 10

3Utsläpp till luft från fastbränslepannorna får inte överstiga följande halter vid 6 % O . Parameter ÖV1 (mg/m ntg) ÖV2 (mg/m ntg) Kolmonoxid (CO) 500 som 500 som dygnsmedelvärde dygnsmedelvärde Stoft 20 vid mätning 20 vid mätning Kväveoxider (NO ) 300 som årsmedelvärde 300 som årsmedelvärde

Utsläppen av kolmonoxid och kväveoxider ska mätas kontinuerligt och utsläppet av stoft ska kontrolleras genom mätning minst en gång per år.

Begränsningsvärdena för kolmonoxid gäller inte dygn då pannan helt eller delvis har varit ur drift och ska anses vara uppfyllt om begränsningsvärdet har överskridits högst tio dygn per år.

4Utsläpp till luft från oljepannorna får vid mätning inte överstiga följande halter vid 3 % O . Bioolja Eldningsolja 1 Stoft 50 mg/m ntg - Kväveoxider (NO ) 450 mg/m ntg 200 mg/m ntg

Utsläppen ska kontrolleras genom mätning minst vart tredje år.

Ovanstående gäller till dess att förordningen (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar ska tillämpas på respektive oljepanna.

Olja som förbränns i oljepannorna får innehålla högst 0,1 procent svavel.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

5Villkoren beträffande utsläpp till luft gäller inte vid torkeldning samt, vad avser fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2, under start- och stopperioder. Startperioden räknas fram till att minimilasten har överskridits under 30 minuter och stopp räknas när minimilasten underskrids. Minimilasten ska definieras i kontrollprogrammet.

6Verksamheten ska bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning och nedskräpning undviks. Om olägenhet uppkommer ska åtgärder vidtas så att olägenheten motverkas.

7Rökgaskondensat från fastbränslepannorna ska renas så att det de månader då någon av pannorna är i kontinuerlig drift under minst en vecka i följd innehåller högst följande halter. Totalt suspenderat material (TSS) mg/l 10,0 Kadmium µg/l 2,0 Krom µg/l 10,0 Koppar µg/l 10,0 Kvicksilver µg/l 1,0 Bly µg/l 10,0 Zink µg/l 50,0 Nickel µg/l 10,0 pH 7-10

Begränsningsvärdena gäller som månadsmedelvärden.

De månader då någon av pannorna är i kontinuerlig drift under minst en vecka i följd ska flödesproportionell provtagning ske under minst ett dygn per månad. Krav på flödesproportionell provtagning börjar gälla ett år efter det att tillståndsdomen har vunnit laga kraft.

8Senast ett år efter det att tillståndet till tillkommande verksamhetsdelar har tagits i anspråk ska dagvatten som kan komma i kontakt med föroreningar

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

(dagvatten från de delar av området som i bilden nedan befinner sig öster och söder om den med heldragen linje markerade vattendelaren) före utsläpp i Hesekillebäcken samlas upp och fördröjas i dammar eller motsvarande med kapacitet för att omhänderta ett 20-årsregn samt renas i behandlingsanläggningar för partikelavskiljning.

Renat vatten ska provtas och analyseras med avseende på metaller, näringsämnen och organiska föroreningar i den utsträckning och med den frekvens som anges i kontrollprogrammet och resultaten ska redovisas i den årliga miljörapporten. I kontrollprogrammet ska anges de föroreningshalter som framgår av miljökonsekvensbeskrivningens tabell 7.20 jämförd med tabell 7.21. Om kontrollen visar att föroreningshalterna är högre än de halter som ska anges i kontrollprogrammet, ska orsaken till detta utredas och kompletterande reningsåtgärder vidtas om så erfordras.

Därutöver ska även följande begränsningsvärden gälla som årsmedelvärden. Parameter Enhet Värde Suspenderat material mg/l 40 N-tot mg/l 20

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

P-tot mg/l 0,5 As µg/l 15 Cu µg/l 30 Cr µg/l 15 Cd µg/l 0,4 Hg µg/l 0,2 Ni µg/l 30 Pb µg/l 20 Zn µg/l 75 Oljeindex mg/l 1

Kontroll av föroreningshalter i behandlat dagvatten ska ske enligt kontrollprogrammet, dock minst 8 gånger per år genom tidsstyrd provtagning under de månader då provtagning är möjlig att genomföra.

Tätningsutrustning till dagvattenbrunnar, brandsläckningsutrustning och saneringsmedel ska finnas lättillgängligt.

Släckvatten som uppkommer inom anläggningen ska samlas upp och kontrolleras i avvaktan på slutligt omhändertagande.

9Vatten från IBC-tankar ska omhändertas av godkänd mottagare och får inte släppas ut i recipient. Vattnet får dock användas för interna processer.

10Vid tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustningen får sådana utsläpp av föroreningar till luft och vatten som överskrider fastställda värden inte pågå under längre tid än fyra timmar i följd. Dessutom får den sammanlagda drifttiden under sådana driftförhållanden inte överstiga 60 timmar per år.

11Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än:

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

-fredag kl. 06.00 18.00 -06.00)

De angivna ekvivalentvärdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar vid berörda bostäder. Kontroll ska ske så snart anläggningen har tagits i drift, eller så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra mer än obetydligt ökade bullernivåer och när tillsynsmyndigheten i övrigt anser att kontroll är befogad.

Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid (kl. 22-06) inte överstiga 55 dB(A).

12Hantering av bränslen och avfall ska ske på ett sådant sätt att spill och läckage inte förorenar mark, yt- eller grundvatten. Lagring av flytande kemikalier och flytande bränsle får endast förekomma på tät yta försedd med nederbördsskydd. Ytan ska vara invallad eller försedd med annat motsvarande sekundärt skydd. Där invallning används ska uppsamlingsvolymen motsvara minst den största enskilda behållarens volym samt 10 procent av volymen av övriga behållare.

All lagring av kemikalier ska vara skyddad mot påkörning.

Spill och läckage ska omgående samlas upp och tas om hand.

Vid påfyllning eller tömning av flytande bränsle ska avstängningsventil, överfyllnadsskydd och droppfria kopplingar användas.

13Ammoniakcisternen med tillhörande säkerhetsutrustning ska placeras inom samma område som den nya baslastpannan och utformas så att invallning

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

eller motsvarande inte ger upphov till en pölarea som är större än 10 m utomhus. Utformningen ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

14Ammoniakcisternen ska vara utförd med dubbla mantlar med läckagevakt som larmar om ammoniaklösning läcker ut till yttermanteln. Ammoniakcisternen ska ha ett överfyllnadsskydd som vid hög nivå i cisternen larmar och stänger påfyllningen från tankbil. Larm ska gå till operatör. Ammoniakcisternen ska vara placerad i invallning som rymmer minst hela den lagrade volymen. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från delar av villkoret om bolaget önskar annan teknik som ger motsvarande riskminimering och säkerhetsnivå.

15Ammoniakcisternen ska skyddas mot brand i samråd med tillsynsmyndigheten.

16Flyg- och bottenaska som uppkommer i baslastpannan respektive fastbränslepannorna ska samlas upp och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Förvaring, hantering och transport av aska ska ske i övertäckta, täta behållare så att lakvatten inte kan förorena mark och vatten samt så att damningsproblem inte uppstår. Aska som uppkommer i verksamheten ska så långt som det är möjligt och miljömässigt motiverat nyttiggöras.

17Värmevärdet hos farligt avfall som används för att optimera fukthalten i det bränsle som förbränns ska ligga i intervallet 0-5 MWh per ton. Flödet av farligt avfall i fast eller flytande form ska ligga i intervallet 0-100 procent respektive 0-20 procent av energiandelen. Föroreningsinnehållet i farligt avfall som förbränns får inte överstiga följande halter.

Parameter Enhet Fast farligt Flytande farligt avfall avfall Arsenik mg/kg 3 000

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Koppar mg/kg 2 000 300 Krom mg/kg 2 000 Kvicksilver mg/kg 0,1 2 Nickel mg/kg 100 Kadmium mg/kg 100 Organiska Uttryckt som < 1 < 1 halogenföreningar klor, %

18Förbränning av återvunna bränslen i den nya baslastpannan ska ske med hög energieffektivitet.

19Senast sex (6) månader innan verksamheten i sin helhet eller i någon väsentlig del slutligt avvecklas ska en plan för avveckling upprättas och lämnas till tillsynsmyndigheten. Planen ska minst omfatta omhändertagande av lagrade kemiska produkter och avfall, inklusive farligt avfall, samt förslag till undersökning av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till.

20Innan verksamheten tas i drift ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för att förebygga och hantera bränder inom anläggningen. Planen ska inkludera tekniska skyddsåtgärder och rutiner.

21För verksamheten ska finnas ett aktuellt kontrollprogram. I kontrollprogrammet ska anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogrammet ska bland annat innehålla mottagningskontroll av avfall och särskilt hur kontroll av mottaget RT-flis, i syfte att säkerställa att denna är icke-ytbehandlad, samt skötsel av dagvattendammar i syfte att upprätthålla deras funktion. Kontrollprogrammet ska vara upprättat och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten senast tre (3) månader efter tillståndet har tagits i anspråk.

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

22Från baslastpannan får maximalt följande mängd värmeenergi kylas bort per kalenderår. Föregående kalenderårs Maximal mängd värmeenergi som energiproduktion får kylas bort. (fjärrvärmeproduktion + bortkyld värme) vid Östervångsverket. 140 GWh 8 GWh > 140 GWh 6 GWh

Uppskjuten fråga Med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken skjuter mark- och miljödomstolen under en prövotid upp frågan om slutliga villkor för luftutsläpp från baslastpannan.

Utredningsvillkor under prövotid Domstolen föreskriver följande utredningsvillkor.

U1: Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda utsläpp till luft av kvicksilver, dioxiner och furaner samt kadmium och tallium från den nya baslastpannan. Bolaget ska även utreda behovet av kontinuerlig mätning av utsläpp av kvicksilver respektive kontinuerlig långtidsprovtagning av utsläpp av dioxiner och furaner.

En provtagningsplan ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten senast en månad innan den nya baslastpannan tas i drift.

Resultaten av utredningen jämte förslag till slutliga villkor för utsläpp till luft av kvicksilver, dioxiner och furaner samt kadmium och tallium ska ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år från det att den nya baslastpannan har tagits i drift. I pannans drifttid ska inte den intrimningsperiod medräknas som sker efter att pannan har installerats. Bolaget ska anmäla till mark- och

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

miljödomstolen och tillsynsmyndigheten när den nya baslastpannan har tagits i drift.

Provisorisk föreskrift Under prövotiden och intill dess annat beslutas ska följande provisoriska föreskrift gälla.

P1. Utsläpp till luft från baslastpannan får som årsmedelvärden inte överstiga följande halter vid 11 % O : Parameter Begränsningsvärde Kvicksilver 10 µg/m ntg Kadmium och tallium 10 µg/m ntg Dioxiner och furaner 0,06 ng/m ntg

Delegerade frågor Mark- och miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § miljöbalken tredje stycket åt tillsynsmyndigheten att vid behov meddela de ytterligare villkor som kan behövas avseende följande. - Användning av olja med högre svavelhalt än 0,1 procent om det behövs på grund av avbrott i försörjningen av lågsvavligt bränsle. - Skyddsåtgärder mot damning, lukt, skadedjur och nedskräpning. - Skyddsåtgärder och försiktighetsmått med anledning av bolagets plan för att förebygga och hantera bränder inom anläggningen. - Kontroll av verksamheten, inkluderande sediment i dagvattendammen. - Medgivande att förbränna andra avfallstyper än de som anges i domsbilaga 1 om de har liknande egenskaper som de som anges i domsbilaga 1.

Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Igångsättningstid Mark- och miljödomstolen bestämmer med stöd av 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken den tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång till sex (6) år från det att denna dom vunnit laga kraft. Tillståndet förfaller därefter avseende de delar som inte satts igång.

Övriga yrkanden Mark- och miljödomstolen avslår övriga framställda yrkanden som inte särskilt har behandlats ovan.

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND OCH TIDIGARE BESLUT Fjärrvärmeverket Östervångsverket ägs av Adven Sverige AB (bolaget) och har sedan 2006 levererat fjärrvärme till fastigheter i Trelleborg. Vid Östervångsverket finns i dagsläget två fastbränslepannor (ÖV1 och ÖV2) med rökgaskondensering där skogsflis utgör huvudbränsle, samt tre oljepannor (OP2, OP3 och en effektreserv ER1).

För att tillgodose ett ökat behov av fjärrvärme i Trelleborg samt kunna möta fluktuationer på bränslemarknaden ansöker bolaget nu om tillstånd för verksamheten på Östervångsverket. Ansökan omfattar fortsatt drift av befintliga produktionsenheter (pannor), samt en utökning av anläggningens totala installerade tillförda effekt genom uppförande av en ny förbränningsanläggning (ny baslastpanna) samt uppställande av en biooljepanna. Ansökan omfattar förbränning av återvunna (avfallsklassade) bränslen.

Verksamheten vid Östervångsverket har inte tillståndsprövats enligt miljöbalken eller tidigare gällande miljölagstiftning. Verksamheten har varit anmälningspliktig och har anmälts till tillsynsmyndigheten. I beslut från 2005 och 2008 har miljönämnden i Trelleborgs kommun förelagt verksamheten att vidta och följa ett antal försiktighetsmått.

I avsnitten Ansökt verksamhet och Miljökonsekvensbeskrivning nedan beskrivs den ansökta verksamhetens utformning samt dess miljökonsekvenser, och ytterligare detaljer framgår i ansökan med bilagor och kompletteringar.

ANSÖKAN Yrkanden 1) Adven Sverige AB (bolaget) ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och ändrad verksamhet vid Östervångsverket inom fastigheterna och i Trelleborg innefattande

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

a) fortsatt drift av befintligt fjärrvärmeverk som omfattar två fastbränslepannor för en årlig förbränning av högst 18 000 ton returträ utan ytbehandling och jungfrulig träflis utan mängdbegränsning (nedan

bränslen,

b) uppförande och drift av enligt blivande detaljplan en fastbränslepanna för förbränning av högst 45 000 ton återvunna bränslen enligt domsbilaga 1, varav högst 45 000 ton farligt avfall, och andra återvunna bränslen med motsvarande

c) uppförande och drift enligt blivande detaljplan av en biooljepanna (nedan

d) de om- och tillbyggnadsåtgärder som behövs för planerade ändringar av verksamheten,

allt för en total tillförd effekt om högst 56 MW (nedan gemensamt benämnda

I andra hand kan bolaget godta att den tillförda effekten specificeras för varje panna enligt följande.

ÖV1 4,5 MW ÖV2 9 MW Bio10 11 MW OP2 2,5 MW OP3 3 MW ER1 11 MW Baslastpannan 15 MW

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

2) Bolaget yrkar vidare att mark- och miljödomstolen förordnar

a) att tiden för igångsättning för de med ansökan avsedda miljöfarliga verksamheterna bestäms till sex (6) år från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft,

b) att slutliga villkor och prövotidsförordnanden m.m. föreskrivs i enlighet med de förslag som redovisas nedan, samt

c) att den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns.

Förslag till villkor m.m. Bolaget föreslår att det, utöver vad som gäller för verksamheten enligt industriutsläppsförordningen (2013:250), förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar, samt BAT-slutsatserna för avfallsförbränning, föreskrivs följande villkor och prövotidsförordnanden för tillståndet.

Allmänt villkor 1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska anläggningen och verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet.

Utsläpp till luft 2. Utsläpp till luft från baslastpannan får som årsmedelvärden inte överstiga följande halter vid 11 % O . Parameter mg/m ntg Stoft 5 Svaveldioxid (SO ) 15 Väteklorid (HCl) 6 Vätefluorid (HF) 1

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Kväveoxider (NO ) 120 Ammoniak (NH ) 10

3Utsläpp till luft från fastbränslepannorna får inte överstiga följande halter vid 6 % O . Parameter ÖV1 (mg/m ntg) ÖV2 (mg/m ntg) Kolmonoxid (CO) 500 som 500 som dygnsmedelvärde dygnsmedelvärde Stoft 20 vid mätning 20 vid mätning Kväveoxider (NO ) 300 som årsmedelvärde 300 som årsmedelvärde

Utsläppen av kolmonoxid och kväveoxider ska mätas kontinuerligt och utsläppet av stoft ska kontrolleras genom mätning minst en gång per år.

Begränsningsvärdena för kolmonoxid gäller inte dygn då pannan helt eller delvis har varit ur drift och ska anses vara uppfyllt om begränsningsvärdet har överskridits högst tio dygn per år.

4Utsläpp till luft från oljepannorna får vid mätning inte överstiga följande halter vid 3 % O . Bioolja Eldningsolja 1 Stoft 50 mg/m ntg - Kväveoxider (NO ) 450 mg/m ntg 200 mg/m ntg

Utsläppen ska kontrolleras genom mätning minst vart tredje år.

Ovanstående gäller till dess att förordningen (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar ska tillämpas på respektive oljepanna.

Olja som förbränns i oljepannorna får innehålla högst 0,1 procent svavel.

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

5Villkoren beträffande utsläpp till luft gäller inte vid torkeldning samt, vad avser fastbränslepannorna, under start- och stopperioder. Startperioden räknas fram till att minimilasten har överskridits under 30 minuter och stopp räknas när minimilasten underskrids. Minimilasten ska definieras i kontrollprogrammet.

6Verksamheten ska bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning och nedskräpning undviks. Om olägenhet uppkommer ska åtgärder vidtas så att olägenheten upphör.

Utsläpp till vatten 7. Rökgaskondensat från fastbränslepannorna ska renas så att det de månader då någon av pannorna är i kontinuerlig drift under minst två veckor i följd innehåller högst följande halter.

Totalt suspenderat material (TSS) mg/l 10 Kadmium µg/l 2 Krom µg/l 10 Koppar µg/l 10 Kvicksilver µg/l 1 Bly µg/l 10 Zink µg/l 50 Nickel µg/l 10 pH 7-10

De månader då någon av pannorna är i kontinuerlig drift under minst två veckor i följd ska flödesproportionell provtagning ske under minst ett dygn per månad. Krav på flödesproportionell provtagning börjar gälla ett år efter det att tillståndsdomen har vunnit laga kraft.

8Senast ett år efter det att tillståndet till tillkommande verksamhetsdelar har tagits i anspråk ska dagvatten som kan komma i kontakt med föroreningar före utsläpp i Hesekillebäcken samlas upp och fördröjas i dammar eller motsvarande

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

med kapacitet för att omhänderta ett 20-årsregn samt renas i behandlingsanläggningar för partikelavskiljning. Om halten suspenderat material efter rening som överstiger 25 mg/l, ska bolaget utreda orsaken till detta och vidta åtgärder för att begränsa utsläppet. Halten suspenderat material får efter rening som årsmedelvärde aldrig överstiga 40 mg/l.

Renat vatten ska provtas och analyseras med avseende på metaller, näringsämnen och organiska föroreningar i den utsträckning och med den frekvens som anges i kontrollprogrammet och resultaten ska redovisas i den årliga miljörapporten. Om kontrollen visar att föroreningshalterna är högre än i ett typiskt dagvatten från ett värmeverk (se tabell 7.20 jämförd med tabell 7.21 i bilaga C till ansökan), ska orsaken till detta utredas och kompletterande reningsåtgärder vidtas om så erfordras. Tillsynsmyndigheten får helt eller delvis medge avsteg från redovisningskravet när kvaliteten på behandlat vatten har stabiliserats.

Kontroll av föroreningshalter i behandlat dagvatten ska ske enligt kontrollprogrammet, dock minst fyra gånger per år genom tidsstyrd provtagning under de månader då provtagning är möjlig att genomföra.

Tätningsutrustning till dagvattenbrunnar, brandsläckningsutrustning och saneringsmedel ska finnas lättillgängligt.

Släckvatten som uppkommer inom anläggningen ska samlas upp och kontrolleras i avvaktan på slutligt omhändertagande.

Bolagets förtydliganden avseende villkor 8

från de delar av området som i bilden nedan befinner sig öster och söder om (den med heldragen linje markerade) vattendelaren.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

De tabeller som avses i värmeverk (se tabell 7.20 jämförd med tabell 7.21 i bilaga C till ansökan) är nedanstående tabeller från miljökonsekvensbeskrivningen.

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

9Vatten från IBC-tankar inte får släppas ut till recipient om det aktuella vattnet är mer förorenat än behandlat dagvatten från verksamhetsområdet.

Förfaranden vid driftstörning 10. Vid tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i mätutrustning som innebär överskridande av fastställda utsläppsgränsvärden för utsläpp till luft och vatten får förbränning av avfall i nya baslastpannan under inga förhållanden fortsätta längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år.

Buller 11. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: lgfri måndag-fredag kl. 06.00 18.00 -06.00)

De angivna ekvivalentvärdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar vid berörda bostäder. Kontroll ska ske så snart anläggningen har tagits i drift, eller så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra mer än obetydligt ökade bullernivåer och när tillsynsmyndigheten i övrigt anser att kontroll är befogad. Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid (kl. 22-06) inte överstiga 55 dB(A).

Lagring och hantering av bränslen m.m. 12. Hantering av bränslen och avfall ska ske på ett sådant sätt att spill och läckage inte förorenar mark, yt- eller grundvatten. Lagring av flytande kemikalier och flytande bränsle får endast förekomma på tät yta försedd med nederbördsskydd. Ytan ska vara invallad eller försedd med annat motsvarande sekundärt skydd.

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Där invallning används ska uppsamlingsvolymen motsvara minst den största enskilda behållarens volym samt 10 procent av volymen av övriga behållare.

All lagring av kemikalier ska vara skyddad mot påkörning.

Spill och läckage ska omgående samlas upp och tas om hand.

Vid påfyllning eller tömning av flytande bränsle ska avstängningsventil, överfyllnadsskydd och droppfria kopplingar användas.

13Ammoniakcisternen med tillhörande säkerhetsutrustning ska placeras inom samma område som den nya baslastpannan och utformas så att invallning eller motsvarande inte ger upphov till en pölarea som är större än 10 m utomhus. Utformningen ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

14Ammoniakcisternen ska vara utförd med dubbla mantlar med läckagevakt som larmar om ammoniaklösning läcker ut till yttermanteln. Ammoniakcisternen ska ha ett överfyllnadsskydd som vid hög nivå i cisternen larmar och stänger påfyllningen från tankbil. Larm ska gå till operatör. Ammoniakcisternen ska vara placerad i invallning som rymmer minst hela den lagrade volymen. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från delar av villkoret om bolaget önskar annan teknik som ger motsvarande riskminimering och säkerhetsnivå.

15Ammoniakcisternen ska skyddas mot brand i samråd med tillsynsmyndigheten.

16Flyg- och bottenaska som uppkommer i baslastpannan respektive fastbränslepannorna ska samlas upp och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Förvaring, hantering och transport av aska ska ske i övertäckta, täta behållare så att lakvatten inte kan förorena mark och vatten samt att så att damningsproblem inte uppstår. Aska som uppkommer i verksamheten ska så långt som det är möjligt och miljömässigt motiverat nyttiggöras.

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

17Värmevärdet hos farligt avfall som används för att optimera fukthalten i det bränsle som förbränns ska ligga i intervallet 0-5 MWh per ton. Flödet av farligt avfall i fast eller flytande form ska ligga i intervallet 0-100 procent respektive 0-20 procent av energiandelen. Föroreningsinnehållet i farligt avfall som förbränns får inte överstiga följande halter.

Parameter Enhet Fast farligt Flytande farligt avfall avfall Arsenik mg/kg 3 000 Koppar mg/kg 2 000 300 Krom mg/kg 2 000 Kvicksilver mg/kg 0,1 2 Nickel mg/kg 100 Kadmium mg/kg 100 Organiska Uttryckt som < 1 < 1 halogenföreningar klor, %

Energi 18. Förbränning av återvunna bränslen i den nya baslastpannan ska ske med hög energieffektivitet.

Övrigt 19. Senast sex (6) månader innan verksamheten i sin helhet eller i någon väsentlig del slutligt avvecklas ska en plan för avveckling upprättas och lämnas till tillsynsmyndigheten. Planen ska minst omfatta omhändertagande av lagrade kemiska produkter och avfall, inklusive farligt avfall, samt förslag till undersökning av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till.

20Innan verksamheten tas i drift ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för att förebygga och hantera bränder inom anläggningen. Planen ska inkludera tekniska skyddsåtgärder och rutiner.

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Kontroll 21. För verksamheten ska finnas ett aktuellt kontrollprogram. I kontrollprogrammet ska anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogrammet ska bland annat innehålla mottagningskontroll av avfall och särskilt hur kontroll av mottaget RT-flis, i syfte att säkerställa att denna är ickeytbehandlat, samt skötsel av dagvattendammar i syfte att upprätthålla deras funktion. Kontrollprogrammet ska vara upprättat och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten senast tre (3) månader efter tillståndet har tagits i anspråk.

Förslag på bemyndiganden Bolaget föreslår att mark- och miljödomstolen med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken överlåter till tillsynsmyndigheten att föreskriva närmare villkor i följande avseenden. a) Användning av olja med högre svavelhalt än 0,1 procent om det behövs på grund av avbrott i försörjningen av lågsvavligt bränsle. b) Skyddsåtgärder mot damning, lukt och nedskräpning. c) Skyddsåtgärder om kontrollen av dagvatten visar att föroreningshalterna är högre än i ett typiskt dagvatten från ett värmeverk. d) Skyddsåtgärder och försiktighetsmått med anledning av bolagets plan för att förebygga och hantera bränder inom anläggningen. e) Kontroll av verksamheten. f) Medgivande att förbränna andra avfallstyper än de som anges i domsbilaga 1 om de har liknande egenskaper som de som anges i domsbilaga 1.

Förslag till utredningskrav och provisorisk föreskrift Bolaget föreslår följande utredningskrav och provisorisk föreskrift

U1: Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda utsläpp till luft av kvicksilver, dioxiner och furaner samt kadmium och tallium från den nya baslastpannan. Bolaget ska även utreda behovet av kontinuerlig mätning av

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

utsläpp av kvicksilver respektive kontinuerlig långtidsprovtagning av utsläpp av dioxiner och furaner.

En provtagningsplan ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten senast en månad innan den nya baslastpannan tas i drift.

Resultaten av utredningen jämte förslag till slutliga villkor för utsläpp till luft av kvicksilver, dioxiner och furaner samt kadmium och tallium ska ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år från det att den nya baslastpannan har tagits i drift. I pannans drifttid ska inte den intrimningsperiod medräknas som sker efter att pannan har installerats. Bolaget ska anmäla till mark- och miljödomstolen och tillsynsmyndigheten när den nya fastbränslepannan har tagits i drift.

P1. Utsläpp till luft från baslastpannan får som årsmedelvärden inte överstiga följande halter vid 11 % O :

Parameter Begränsningsvärde Kvicksilver 15 µg/m ntg Kadmium och tallium 10 µg/m ntg Dioxiner och furaner 0,06 ng/m ntg

Åtaganden Bolaget åtar sig att vidta de åtgärder som rekommenderas i släckvattenutredningen.

Bolaget åtar sig att installera en vattentank som täcker verksamhetens behov av brandvatten vid brand utomhus (värstafallscenariot). En sådan tank kan vara på plats inom ett år från det att tillståndet till tillkommande verksamhetsdelar tas i anspråk.

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Bolaget åtar sig att följa upp dagvattnets metallhalter samt halter av näringsämnen och organiska föroreningar inom ramen för egenkontrollen med en frekvens som avgörs i samråd med tillsynsmyndigheten.

Bolaget åtar sig att endast förbränna slam som inte lämpligt att omhänderta på annat sätt.

Bolaget åtar sig att placera ammoniakcisternen inom det område som är markerat med svart streckad linje på ritning nedan.

Lokalisering och omgivningsförhållanden Lokalisering och verksamhetsområde Östervångsverket är beläget inom fastigheten , med planerad utökning inom fastigheten , i nordöstra delen av Trelleborg, markerat med röd stjärna i kartskiss nedan.

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 är tillsammans med oljepannorna OP2 och OP3 placerade i ett gemensamt pannhus. Oljepannan ER1 är placerad längs verksamhetsområdets gräns i västlig riktning. Verksamhetsområdets norra del utgörs av bränslelager, där skogsflis till fastbränslepannorna lagras.

Den planerade utökningen lokaliseras på del av fastigheten invid befintligt verksamhetsområde, se flygbild och kartskiss nedan. Den i flygbilden skrafferade ytan i sydöst, samt ej markerat område nord-nordost om den ytan, avser möjlig yta för dagvattenhantering, se avsnitt nedan om Dagvatten.

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Närmaste omgivningar Strax söder om Östervångsverket ligger ett koloniområde. Närmaste bostadsområde är Granlunda beläget ca 300 meter från anläggningen. Bostadsområdena

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Kyrkoköpinge och Pilevall är belägna ca 600 respektive ca 300 meter öster om verksamhetsområdet.

Planförhållanden Östervångsverkets verksamhetsområde är inte detaljplanelagt. Transportvägarna till och från verksamhetsområdet omfattas dock av detaljplan. Bolaget har initierat en process för upprättande av ny detaljplan och planbesked har erhållits från Trelleborgs kommun. Preliminär tidplan är att detaljplanen kan komma att antas sommaren/hösten 2025. Gällande översiktsplan antogs under 2014 och kommunen arbetar med att ta fram en fördjupad översiktsplan

Riksintressen och andra skyddade områden Ca 1,3 km nordost om verksamhetsområdet ligger Gylle-Dalköpinge som är av riksintresse för kulturmiljövård. Närmaste naturreservat är Fredshög-Stavstensudde och Dalköpinge-Ängar som är belägna cirka 4-5 km från Östervångsverket. Några Natura 2000-områden finns inte i verksamhetsområdets närhet. Cirka 600 meter norr om Östervångsverket ligger vattenskyddsområdet Fuglie.

Ansökt verksamhet Befintlig verksamhet Vid Östervångsverket finns två fastbränslepannor (ÖV1 och ÖV2) med rökgaskondensering, samt tre oljepannor (OP2, OP3 och en effektreserv ER1).

ÖV 1 och ÖV 2 är fastbränslepannor där skogsflis utgör huvudbränsle. I första hand används fastbränslepannorna som baslastenheter för produktion av hetvatten till fjärrvärmenätet i Trelleborg. Vid spets- och reservlastbehov används oljepannorna. De befintliga pannorna, produktionsenheterna, är sammanställda i tabellen nedan.

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

ÖV1 och ÖV2 är utrustade med rökgaskondensering. Rökgaskondensorerna har en effekt på 1 MW respektive 2 MW.

Allmänt om planerad verksamhet Den ansökta verksamheten innefattar drift av befintliga pannor vid Östervångsverket samt två tillkommande enheter i form av en ny baslastpanna som förbränner återvunna avfallsbränslen och en biooljepanna. Fjärrvärmeproduktionen förväntas öka från ca 80 GWh per år till ca 150 GWh vid fullt utbyggt fjärrvärmenät 2040.

De nya tillkommande pannorna har en installerad tillförd effekt om sammanlagt ca 26 MW och består av en fastbränslepanna på 15 MW och en biooljepanna på 11 MW. Den nya fastbränslepannan ska fungera som baslastenhet för fjärrvärme.

Därtill planeras för ytterligare förändringar i verksamheten: Eventuell installation av ackumulator. Tillkommande bränslefraktioner för befintliga pannor (RT-flis utan ytbehandling på ÖV1 och ÖV2 samt bioolja på OP2 och OP3). Tillkommande bränslefraktion (RT-flis utan ytbehandling) för de befintliga fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 bedöms inte innebära behov av ombyggnation eller uppgradering av pannorna.

Den planerade utökningens placering på del av fastigheten framgår av kartskiss ovan, under avsnittet Lokalisering och omgivningsförhållanden.

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Energiproduktion för planerad verksamhet För den planerade verksamheten jämförs här ett nollalternativ med en fullt utbyggd planerad verksamhet. Nollalternativet innebär att befintlig verksamhet bedrivs vidare utan ändringar i verksamheten.

Förväntad bränsleförbrukning, fjärrvärmeproduktion och inköpt el för nollalternativet och planerad verksamhet framgår av tabell nedan.

Förväntad fördelning av produktionen mellan fastbränslepannor och oljepannor för den planerade verksamheten presenteras i tabell nedan. Angiven energiproduktion för de befintliga fastbränslepannorna ÖV 1 och ÖV2 inkluderar rökgaskondensering RGK. Oljepannor i tabellen inkluderar OP2, OP3, ER1 samt Bio10.

Den nya baslastpannan utgör baslast, därpå utgör ÖV2 baslast och ÖV1 samt i sista hand oljepannorna används som spets- och reservproduktion. Under sommartid kan kylning (bortkylning av producerad energi) komma användas med ca 11-12 GWh per år, vilket utgör ca 8 % av den producerade energin.

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Befintliga pannor ÖV1 och ÖV2 är fastbränsleeldade rosterpannor. Rökgaserna renas från stoft i tre steg: grovavskiljning i multicyklon, elfilter och slutligen avskiljning i rökgaskondensorn. Stoft som avskiljs från multicyklon blandas med bottenaska och kommer ut i torr form till askcontainrar. Vidare avskiljer elfilter ytterligare stoft från rökgaserna. Stoft som skiljs ut från rökgaskondensor och saltspärr hamnar i kondensatet som sedan går vidare till vattenreningen.

Rökgaskondensatet pH-justeras och renas i en trestegsprocess varefter det rinner ut i Hesekillebäcken intill verket. Vid ansökt verksamhet leds det till en ny dagvattendamm som i sin tur avleds till Hesekillebäcken. Reningen sker via ett lamellfilter där sedimentering av större partiklar sker och därefter renas vattnet i ett sandfilter för att till sist passera en jonbytare.

Oljepannorna OP2, OP3 och ER1 är eldrörspannor. Oljepannorna saknar rökgasrening eftersom eldningsolja 1 samt bioolja är rena bränslen med avseende på innehållet av aska och svavel, varvid rening inte behövs.

Ny fastbränslepanna (baslastpanna) Den utökade verksamheten är planerad att bestå av en ny baslastpanna med en installerad tillförd effekt på ca 15 MW. Pannan planeras vara av typen rosterpanna för produktion av fjärrvärme. Inmatning av bränsle till pannan sker via transportband från bränslebunker. Som start- och stödbränsle planeras bioolja att användas.

Den planerade baslastpannan utgör en avfallsförbränningsanläggning enligt 6 § 3 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Det återvunna bränsle som kommer att förbrännas i baslastpannan utgörs till största delen av farligt avfall i form av tryckimpregnerat trä (0-100 energiprocent) och slam (0-20 energiprocent). Även icke-farligt avfall i form av s.k. RT-flis med och utan ytbehandling, papper / kartong, bygg- och verksamhetsavfall samt fraktioner från skogs- och jordbruk ska kunna förbrännas i pannan. Hur bränslemixen kommer att se ut när anläggningen

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

tas i drift beror till stor del på vilka bränslen som finns tillgängliga i framtiden. Bolaget bedömer att tillgången på återvunnet bränsle som utgör farligt avfall kommer att vara hög och därmed utgöra mer än 40 procent av den alstrade värmen, vilket innebär att baslastpannan definieras som en avfallsförbränningsanläggning.

Rökgaserna från den planerade baslastpannan leds ut genom en ny egen skorsten. Skorstenen placeras i anslutning till pannbyggnaden och höjden på skorstenen bedöms bli ca 40 meter.

För rökgasrening kommer den nya fastbränslepannan/baslastpannan troligen att förses med slangfilter som utgör bästa tillgängliga teknik. Vad gäller övrig reningsutrustning för rökgaserna finns det flera alternativ som kan vara aktuella. Samtliga studerade alternativ anses vara BAT (bästa tillgängliga teknik). Katalytisk rening av NO (SCR) i kombination med torr, eller i kombination med torr och våt rening, bedöms även utgöra bästa möjliga teknik.

Ny biooljepanna Bio10 En flytt av en mobil biooljepanna med en installerad tillförd effekt på 11 MW samt tillhörande biooljecistern till Östervångsverket är också planerad. Biooljepannan är idag placerad på Sjöviksvägen i Trelleborg.

Pannan är försedd med en 16 meter hög skorsten. För att minska utsläpp av NO är pannan utrustad med rökgasåterföring.

Bränslen - Allmänt Ansökta bränslen ger Östervångsverket möjligheten att förbränna en bred variation av bränslefraktioner, samtidigt som en helt fossilfri bränslemix uppnås. Bolaget har som mål att produktionen ska vara fossilfri vilket medför att återvunna bränslen som innehåller en fossil fraktion, ofta i form av plast, inte anses aktuella. Däremot kan dessa fraktioner ändras över tid och bolaget har tagit höjd för detta genom att ansökan även omfattar fraktioner som idag innehåller fossila fraktioner, se domsbilaga.

Sid 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Det är inte aktuellt att använda en bränslemix som endast eller huvudsakligen består av olika typer av slam, återvunna fraktioner bygg- och verksamhetsavfall eller jordbruk samt återvunnet papper och kartong. Det kommer alltid att finnas en bas av återvunnen träflis som bränsle.

I tabell nedan framgår de planerade förändringarna för pannorna.

Bränsleförbrukning Preliminär bränsleförbrukning för nuvarande verksamhet (nollalternativ) och ansökt verksamhet framgår av tabellen nedan.

Sid 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Bränslen - Återvunnet trä Återvunnet trä utgörs av icke ytbehandlat eller ytbehandlat trä (RT-flis) samt tryckimpregnerat trä. Den planerade verksamheten omfattar inte förbränning av återvunnet trä innehållande fossila fraktioner såsom kreosot. Bränslet levereras krossat och planeras att tippas direkt i bränslelagrets tippficka. För att förhindra damning eller andra olägenheter avseende hantering av återvunnet trä planeras bränslet att hanteras inomhus.

Bränslen - Slam Röt- och industrislam från reningsverk och från industriella processer. Leverans till anläggningen planeras att ske med lastbil. Det föreligger risk för lukt från bränslet och detta planeras därför att lagras slutet inomhus. Kommunalt avloppsslam bör vara rötat (för att metan från rötningen ska nyttiggöras innan förbränning), samt avvattnat eller torkat innan förbränning. Bolaget kommer endast förbränna slam som inte är lämpligt att omhänderta på annat sätt.

Sid 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Bränslen - Fraktioner av papper/kartong och från byggverksamheter och industri Fraktioner av papper/kartong samt fraktioner från byggverksamhet och industri kan exempelvis utgöras av förpackningar i papp, trä eller textil, avfall från tillverkning av träförädling och pappers-/massatillverkning samt bygg- och rivningsavfall fritt från fossil plast. Därtill kan det finnas fraktioner av återvunna fraktioner från jordbruk och livsmedelsindustri som inte uppfyller kvalitetskrav och därav inte kan återvinnas på annat sätt än genom energiåtervinning. Leverans till anläggningen planeras ske med lastbil. Bränslet planeras att lagras och hanteras inomhus.

Bränslen - Återvunna fraktioner från jordbruk Återvunna fraktioner från jordbruk kan bestå av exempelvis hästgödsel/strö från stall, energigrödor och annat organiskt material från jordbruksverksamhet. Bränslet planeras att levereras med lastbil och lagras inomhus.

Mottagningsprocess för återvunna bränslen För att säkerställa att återvunna bränslen, inklusive ren RT-flis, uppfyller fastställda acceptanskriterier använder bolaget en mottagningsprocess. Det första steget inför mottagande av återvunna bränslen är att kontrollera att bränslet har en godkänd avfallskod för anläggningen. Bolaget kräver en deklaration av bränslets egenskaper från avfallslämnaren. I deklarationen efterfrågas bl.a. följande uppgifter.

vid lagring),

bilaga III till ramdirektivet för avfall (t.ex. reaktiva egenskaper m.m.), samt

Utifrån deklarationen bedöms behovet av ytterligare åtgärder och processen för hantering av bränslet. Åtgärder som kan aktualiseras är förbesiktning av bränslet hos avfallslämnaren, provleveranser, förprov (reaktionstest), ytterligare

Sid 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

laboratorieanalys, bestämmande av leveranstid och lossningsplats, bedömning av behov av mottagningskontroll och provtagning vid leverans, samt val av lagerplats.

När bränslet anländer till anläggningen vägs det in med fordonsvåg kopplad till ett datoriserat system där vikten registreras tillsammans med typ av bränsle, leverantör och typ av avfall. I systemet finns även möjlighet att med laboratorievåg registrera bränslets fukthalt och även manuellt registrera bränslets övriga analyser. På så sätt är varje leverans spårbar med uppgifter om dess typ, ursprung och kvalitet.

Lagring av bränsle Den planerade verksamheten innebär att fler bränslen än de bränslen som används inom befintlig verksamhet tillkommer, varav flera är avfallsklassade bränslen.

Bränslen med fossilt ursprung planeras inte att användas om inte extraordinära och oförutsedda händelser äger rum. I fall då tillgången på fossilfria bränslen är liten kan bränslen med fossilt ursprung, exempelvis eldningsolja 1, behöva användas för att uppfylla den samhällsviktiga funktionen och säkerställa värmeleveransen i Trelleborg.

De återvunna bränslen som planeras att förbrännas i den nya baslastpannan kommer att lagras inomhus. Träfraktionerna lagras i en bränslebunker, liksom återvunnet papper- och kartong samt återvunna fraktioner från jordbruk. Volymen på bränslebunkern kommer ha en storlek på upp till ca 5600 m .

Portar kommer att installeras på byggnaden för den nya baslastpannan, där bränsletransporter kör in och ut, för att motverka lukt från de återvunna bränslen som ska förbrännas i baslastpannan.

Vid enstaka tillfällen kan det behöva genomföras kvalitetskontroller av det fasta bränslet till nya baslastpannan genom att en leverans läggs på hårdgjord yta utomhus för att kontrolleras okulärt eller för provtagning och analys. Även vid

Sid 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

dessa tillfällen hanteras enbart bränslen som inte kan medföra olägenhet för omgivningen.

Slam kommer att lagras slutet, antingen i cistern eller i en slamficka inomhus.

Cisternen för eldningsolja för OP2 och OP3 rymmer ca 50 m och är placerad utomhus. För ER1 finns en oljecistern placerad utomhus, vilken rymmer ca 100 m . Cisternerna är dubbelmantlade och försedda med läckageövervakning och påkörningsskydd. Möjlighet att pumpa olja mellan cisternerna finns, men bränsle kommer inte att pumpas mellan cisterner.

Bioolja planeras att lagras i cisterner med dubbelmantling eller invallning. Cisternerna utrustas även med överfyllnads- samt påkörningsskydd. Den totala volymen på de tillkommande cisternerna bedöms bli upp till ca 100 m .

RT-flis utan ytbehandling och skogsflis planeras att lagras utomhus på nuvarande hårdgjorda ytor. Bolaget har en implementerat rutin som begränsar flishögarnas storlek, och bränsle lagras minst 15 meter från omkringliggande byggnader samt med brandgator mellan högarna för att undvika att en eventuell brand ska spridas mellan högarna. Bolaget följer Svebios lagringslathund för biobränslen avseende uppläggning och lagringstider.

Utsläpp till vatten Dagvatten Dagvattenmängden från verksamheten kommer att öka till följd av utökning av hårdgjord yta samt takytor för den tillkommande delen av verksamheten. För befintlig verksamhet finns ingen rening avseende dagvatten.

En ny dagvattendamm planeras i sydöstra delen av området, se bild nedan.

Sid 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Utöver dagvatten kommer bl.a. renat rökgaskondensat och eventuellt även s.k. IBCvatten (se nedan) att avledas till dammen.

När det gäller flöden och volymer beräknas den samlade årliga dagvattenvolymen uppgå till ca 22 200 m . Rökgaskondensat från befintliga pannor (ca 7 250 m /år) leds via den nya dagvattendammen tillsammans vatten från regenerering av avhärdningsfilter (ca 15-20 m /år) och varmt pannvatten (ca 80 m /år).

Dagvattendammen är dimensionerad för att uppfylla Trelleborgs kommuns dagvattenpolicy samt utifrån ett krav på att dagvattenflödet ska fördröjas ner till högst 1,5 l/s och hektar vid ett dimensionerande 20-årsregn med beaktande av klimatfaktorn 1,25. Tillåtet utflöde från dammen kommer vara högst 5 l/s. En provtagningsbrunn installeras vid dammens utlopp innan flödet ansluter till det

Sid 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

befintliga diket. Det planeras en vall runt dammen som utformas så att bräddning kan styras så svämning av skyfallsvatten kan ske på åkermark öster om anläggningen.

Dagvattendammen kommer att förses med avstängningsventil för att kunna omhänderta vatten vid ett eventuellt utsläpp av exempelvis kemikalier eller släckvatten.

Den enda del av verksamhetsområdet vars dagvatten inte leds till dammen är den nordvästra delen av området, där vattnet avleds till gräsdiken för lokal infiltration via underjordiska makadammagasin. Detta vatten härrör för personbilsparkeringar och grönytor och kommer inte att vara förorenat.

Eftersom planerad verksamhet omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall kommer anläggningen utformas för att uppfylla kravet i 27 § avseende att hindra otillåtna eller oavsiktliga utsläpp av förorenat vatten. Kraven i 27 § avfallsförbränningsförordningen kommer att uppfyllas inom hela det blivande verksamhetsområdet, dvs. både befintliga och tillkommande delar. En släckvattenutredning har genomförts i syfte att utreda möjlig uppsamling av släckvatten. Den planerade dagvattendammen tillsammans med den nya bränslebunkern ska kunna nyttjas för att samla upp eventuellt släckvatten.

Övrigt vatten. Sanitära ändamål, golvbrunnar, pannvatten och städvatten m.m. Rening av rökgaskondensat beskrivs ovan under avsnittet Ansökt verksamhet Befintliga pannor.

Sanitärt spillvatten avleds för sig och inte tillsammans med annat spillvatten.

Vatten från golvbrunnar i befintlig verksamhet leds via en uppsamlingsbrunn till IBC-tankar. Vatten från IBC-tankar får inte släppas ut till recipient om det är mer förorenat än behandlat dagvatten. Är vattnet förorenat avser bolaget att använda vattnet för att befukta bränsle som används i den nya baslastpannan eller låta

Sid 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

omhänderta detta vid en anläggning med för ändamålet erforderliga tillstånd. Det rör sig om ca 7 m vid ett till två tillfällen per år.

Vid ordinarie städning inom anläggningen används endast torra städmetoder. När vatten används (t.ex. vid månadsstädning) samlas vattnet upp i en tank för successiv återföring med lågt flöde till den nya baslastpannan.

Vid större underhåll av befintliga pannor och ny baslastpanna, exempelvis under sommarrevision, behöver några tiotals kubikmeter vatten från pannorna tappas ner. Eftersom avhärdat stadsvatten används i pannorna är detta vatten mycket rent. Efter avsvalning avleds pannvattnet tillsammans med renat rökgaskondensat som går vidare till Hesekillebäcken.

Även vatten från regenerering från avhärdningsfilter för stadsvatten avleds tillsammans med rökgaskondensat till Hesekillebäcken. Den totala volymen av vatten från regenerering är ca 15-20 m per år för befintlig och ansökt verksamhet. Regenereringsvattnet har samma innehåll av ämnen som det dricksvatten som avhärdas, med en förhöjd halt av klorid eftersom avhärdningsfiltret regenereras med koksalt (natriumklorid).

Det kommer inte att släppas ut något sotvatten från pannorna till dag- eller spillvatten.

Kylning Minimilasten för baslastpannan överstiger minimilasten på fjärrvärmenätet. Detta innebär att bortkylning av värme kommer att behövas under det varma halvåret för att klara en kontinuerlig drift utan flertalet start och stopp av pannan. Bortkylning är ett mer miljömässigt och resurseffektivt sätt eftersom flera start och stopperioder orsakar förhöjda emissioner av ex CO och TOC samt ökat slitage på pannan, samt att mer start- och stoppbränsle (bioolja) måste användas. Onödiga start och stopp medför även ökade driftkostnader när produktionen ersätts av dyrare bränslen i form av skogsflis eller RT-flis utan ytbehandling, vilket undviks genom kylning.

Sid 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Som kylmetod planeras luftkylare, som nyttjar propylenglykol som köldmedia. Den kylning som troligen krävs motsvarar ca 11-12 GWh årligen.

Bolaget har låtit utreda hur mycket kylning som skulle kunna undvikas genom åtgärder som installation av ackumulator, installation av turbin för produktion av el, samt ändrad driftordning på pannorna sommartid när kylning behövs. Resultaten visar följande:

omfattning eftersom en ackumulator snabbt blir fulladdad under den varmare delen av året då kylning behövs. Med en ackumulator skulle behovet av kyla endast minska med ca 1 GWh. Nyttan med en ackumulator är i stället att den kan kompensera för effekttoppar och täcka behovet av reservpannor vid driftstörningar under dygnet. På så sätt minskas antalet start och stopp för spets- och reservlastpannor och därmed undviks användning av spetslastbränsle som olja och därtill kopplade emissioner. För den planerade verksamheten har en ackumulatortank om ca 120 MWh för hetvatten i form av en stående cylinder med en höjd på ca 27 meter övervägts. Investeringskostnaden är så hög (ca 30 miljoner kr) att en sådan för närvarande inte kan motiveras. Det beror bl.a. på den senaste tidens prisökningar på stål. Om detta förändras kan dock en ackumulator komma att installeras.

Installation av en turbin för produktion av el skulle tekniskt och teoretiskt sett kunna innebära att kylbehovet minskas med som mest ca en tredjedel. Det verkliga utfallet är dock mycket osäkert då det är beroende av framtida el- och bränslepriser. När värmebehovet är större än vad baslastpannan kan leverera kommer värmeproduktion motsvarande elproduktionen vid baslastpannan att behöva flyttas till någon av de befintliga pannorna ÖV1 eller ÖV2 och sist till oljepannorna. De befintliga pannorna använder avsevärt dyrare bränslen än baslastpannan. Detta gäller för en stor del av året (den kallare delen av året). För att flytta värmeproduktionen till de befintliga pannorna krävs dock att elproduktionen fortfarande kan ske med lönsamhet. Om elproduktion inte kan ske med lönsamhet tas turbinen ur drift till fördel för värmeproduktionen, vilket inte påverkar behovet av kyla. I

Sid 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

realiteten är elpriserna mycket varierande och allt pekar på att biobränslepriserna kommer förbli på en hög nivå. Detta innebär att det är det mycket svårt att fastställa om det är lönsamt att installera en turbin med hänsyn till enbart rörliga kostnader. Om även investeringskostnader läggs till för bland annat turbin, elkraftsystem samt ändrad konstruktion av pannan saknas incitament för investeringen. Sammanfattningsvis är installation av turbin en mycket osäker investering och en turbin skulle ha en marginell påverkan på behovet av att kyla bort värme.

En ändrad körordning där befintliga fastbränslepannor används som primär baslast på sommaren i stället för den nya baslastpannan skulle innebära en kraftigt ökad bränslekostnad (ca 20 miljoner kr per år eftersom träbränsle måste användas i stället för avfallsbränsle). Bedömningen utgår konservativt från en kostnad för avfallsbränsle om ca 50 kr per MWh. Det är sannolikt att priset på avfallsbränsle kommer att vara lägre än 50 kr per MWh, vilket innebär att merkostnaden för att använda träbränsle i stället för avfallsbränsle sommartid kommer att bli större än 20 miljoner kr per år.

Ytterligare alternativ skulle vara att bygga en panna med lägre minimilast. Detta är emellertid inte möjligt, då en lägre minimilast skulle innebära att kravet på uppehållstid och minsta temperatur enligt avfallsförbränningsförordningen, dvs. minst 850 °C under minst två sekunder efter sista tillförseln av förbränningsluft, inte skulle kunna upprätthållas. Dessutom är det så att om lasten på pannan blir för låg kan det påverka förhållandena i rökgasreningsutrustningen så att denna inte fungerar optimalt. Att minska pannans minimilast är därför ett alternativ som inte är lämpligt om emissionerna ska kunna hållas låga.

Råvaruförbrukning och kemikaliehantering Kemikalier som lagras utomhus hanteras slutet i cisterner. Dessa förses med erforderliga skyddsåtgärder som exempelvis invallning eller dubbelmantling samt påkörningsskydd för att förhindra och minska olägenheter för människors hälsa och miljön. Övriga kemikalier förvaras inomhus.

Sid 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Den ansökta verksamheten innefattar hantering av ytterligare kemikalier, vilka är ammoniak, aktivt kol, saltsyra, kalk eller natriumbikarbonat samt propylenglykol.

Förbrukningen av propylenglykol kommer vara liten och fylls bara på om det behövs vid underhåll av luftkylarna. Utöver propylenglykol som köldmedia till luftkylare kan eventuellt mindre kylaggregat vara aktuella för den planerade verksamheten. Om kylaggregat med köldmedia som klassas som fluorerande växthusgas används, hanteras dessa i enlighet med förordningen (2016:1128) om fluorerande växthusgaser.

Ungefärliga lagringsmängder för kemikalier för den tillkommande baslastpanna framgår i tabellen nedan.

Råvaru- och kemikaliemängder för den nuvarande och planerade verksamheten framgår i tabellen nedan.

Sid 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Restprodukter och avfall Flygaska bedöms i och med den planerade verksamheten öka från ca 110 ton till 420 ton årligen och bottenaskan bedöms öka från ca 250 ton till ca 990 ton årligen. Ökningen av uppkomsten av aska beror främst av den ökade energiproduktionen med fastbränsle.

Flyg- och bottenaskan hanteras fortsatt slutet i container för den befintliga verksamheten och planeras att hanteras slutet även för den nya baslastpannan. Flygaska förvaras i silo om ca 100 m och bottenaska lagras i slutna containrar om ca 15 m vardera. Askan transporteras täckt med lastbil från anläggningen. Den uppkomna askan från baslastpannan kommer klassificeras genom analyser för att avgöra hur den ska omhändertas.

En mindre mängd avfall i form av spilloljor, ljuskällor samt övriga kemikalier uppkommer även i planerad verksamhet. Avfallet samlas och förvaras skyddat och upphämtas av avfallstransportör och mottagare med för ändamålet erforderliga tillstånd.

Sid 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Transporter Huvuddelen av verksamhetens transporter utgörs av bränsletransporter. Transport av aska, avfall och kemikalier förekommer i mindre omfattning. Transporter för den planerade verksamheten kan ske både med lastbil och båt. För båttransporter kan lasten antingen transporteras med lastbil på färja eller med container eller bulklast som omlastas vid hamn för vidare transport till anläggningen. Således kommer samtliga transporter till och från anläggningen ske med lastbil, antingen hela vägen eller till och från hamn.

Antalet transporter för den nuvarande verksamheten har varit ca 650-700 inrespektive uttransporter årligen, vilket i genomsnitt motsvarar två transporter per dag, där bränsletransporterna till största del är förlagda under uppvärmningssäsongen september till maj. Vid ansökt verksamhet bedöms inrespektive uttransporterna öka till ca 1500 per år.

Transporter till och från anläggningen kommer även fortsättningsvis ske via Östervångsvägen och vidare via Kornvägen, se kartskiss nedan där Östervångsverket är markerat med en blå stjärna. Transporter längs Östervångsvägen kan ske både söder och norr ifrån.

Sid 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

På sikt kan det bli aktuellt med en anslutning från Östervångsvägen till den planerade Östra Ringvägen som planeras gå nordöst om Kornvägen. Detta kräver dock att Östra Ringvägen byggs samt att en anslutning till Östervångsvägen planläggs.

Tillämpliga förordningar och BAT-slutsatser - kontroll och övervakning Eftersom det återvunna bränsle som kommer att förbrännas i baslastpannan till största delen utgörs av farligt avfall överskrider andelen farligt avfall i bränslemixen 40 procent, vilket innebär att anläggningen utgör en avfallsförbränningsanläggning i den mening som avses i 6 § förordningen (2013:253) om förbränning av avfall (avfallsförbränningsförordningen). Enligt 17 § 6 p. samma förordning är regelverket beträffande avfallsförbränning inte tillämpligt på de befintliga fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2.

Kontroll och övervakning för den nya baslastpannan kommer att omfatta de krav som framgår av förordningen (2013:253) om avfallsförbränning (FFA) samt BATslutsatser för avfallsförbränning enligt industriutsläppsförordningen (2013:250). För samtliga pannor inom befintlig verksamhet samt för Bio10 ska kraven enligt förordningen (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar (MCPförordningen) efterlevas.

I ansökan har bolaget redovisat hur verksamheten säkerställer att relevanta krav enligt FFA- och MCP-förordningen uppfylls. Bolaget har beskrivit hur BATslutsatserna enligt WI-BATC ska uppfyllas för den planerade verksamheten, och hur val av bästa teknik (BAT) kommer uppfyllas för den planerade baslastpannan avseende de teknikval som planeras för att begränsa utsläpp samt för att BAT-AEL ska efterlevas. Bolaget kommer att ställa krav på leverantör av nya baslastpannan för att bästa möjliga teknik och BAT-AEL ska uppfyllas.

BAT-AEL = Best Avialable Techniques - Associated Emission Levels. MCP = Medium Combustion Plants. WI BATC = BAT Conclusions for Waste Incineration.

Sid 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag Arbetet med energihushållning kommer att fortsätta bedrivas i den ansökta verksamheten. Bolaget omfattas av lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Bolaget planerar för att genomföra en energikartläggning vid Östervångsverket och beaktar härvid att EU-förhandlingarna om det reviderade direktivet om energieffektivitet nyligen har avslutats. Det reviderade direktivet kommer innebära att Advenkoncernen inom ett par år ska införa och vidmakthålla ett certifierat energiledningssystem eller införa energiledning i det certifierade miljöledningssystemet enligt de krav som ställs i det kommande direktivet. Detta innebär att Östervångsverket kommer att omfattas av författningsreglerade krav på att löpande bedöma och genomföra lämpliga energieffektiviseringsåtgärder. Sammantaget innebär ovanstående att det inte är vare sig nödvändigt eller lämpligt att föreskriva ett särskilt energihushållningsvillkor för den ansökta verksamheten.

Lagen (2014:268) om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet (LKN) Eftersom den ansökta baslastpannan hamnar under tröskelvärdet för total installerad effekt 20 MW enligt 3 § 4 LKN bedöms att ingen kostnads-nyttoanalys behöver genomföras. Det finns inga närliggande industrier som kan leverera spillvärme till fjärrvärmenätet med en sådan effekt som motsvarar den nya anläggningen.

Miljökonsekvensbeskrivning Nollalternativ Nollalternativet motsvarar den befintliga verksamheten utan någon ny baslastpanna. Nollalternativet innebär att ÖV1 och ÖV2 drivs vidare med skogsflis som bränsle, att OP2 och OP3 drivs med eldningsolja 1 och att ER1 drivs med eldningsolja 1 samt rapsmetylester (RME). Nollalternativet innebär även att biooljepannan Bio10, som idag är placerad på Sjöviksvägen 6, inte omplaceras till Östervångsverket.

Alternativ lokalisering Bolaget har till ansökan bifogat en lokaliseringsutredning som också uppdaterats, där alternativa lokaliseringar utretts. Resultatet från utredningen visar att

Sid 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Östervångsverket bedöms vara den bäst lämpade placeringen av de utredda lokaliseringsalternativen för etablering av ansökt verksamhet.

Planer och områdesskydd Planer Den ansökta verksamheten bedöms inte strida mot gällande planer. Detaljplan för området är under framtagande. Se vidare ovan under avsnittet Lokalisering och omgivningsförhållanden Planförhållanden.

Riksintressen och andra skyddade områden Den ansökta verksamheten bedöms inte medverka någon betydande påverkan på några riksintressen, Natura 2000-områden eller andra skyddade områden.

Brukningsvärd jordbruksmark Den planerade verksamheten innebär att brukningsbar jordbruksmark tas i anspråk. I utställningshandlingen till kommunens nya fördjupade översiktsplan för 2035 anges att kommunen anser att uppförande av fjärrvärmeverk bedöms vara nödvändigt för att tillgodose samhällsintressen. Bolaget finner inte skäl att ifrågasätta den bedömningen.

Kommunens planavdelning har studerat bolagets lokaliseringsutredning och yttrat att det inte finns någon lämplig plats för Östervångsverket som inte ligger på jordbruksmark. Kommunens planavdelning har vidare yttrat att tillgodose Trelleborg med fjärrvärme är ett viktigt samhällsintresse, och att det därmed finns skäl att ta jordbruksmark i anspråk för detta ändamål.

Landskapsbild Då Östervångsverket är beläget i utkanten av Trelleborg påverkas inte landskapsbilden i Trelleborgs stadskärna som helhet. Däremot påverkar anläggningen landskapsbilden för de boende i området Granlunda samt för de enskilda gårdar som är belägna nordost om anläggningen. Från omgivningarna kommer främst skorstenen och pannhuset att synas.

Sid 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Utsläpp till luft Vid ansökt verksamhet bedöms utsläppen avseende SO , TOC samt dioxiner och furaner från förbränning av bränslen i pannorna vid Östervångsverket att öka. Utsläpp av TOC samt dioxiner och furaner är uppskattade värden från BATslutsatser och bör ses som vägledande utsläppsnivåer. De ökade utsläppen beror på den ökade produktionen av fjärrvärme. Utsläpp av CO och stoft bedöms minska eftersom den nya fastbränslepannan har en effektiv förbränning och rökgasrening.

Beräknade utsläpp till luft från Östervångsverket för nollalternativet (befintlig verksamhet) samt ansökt verksamhet framgår av tabell nedan.

Östervångsverkets utsläpp av CO förväntas mer än halveras eftersom bolaget inte avser att förbränna bränslen som innehåller fossila fraktioner.

Då antalet transporter förväntas fördubblas bedöms även utsläppen från transporter fördubblas.

Utförda spridningsberäkningar visar att tillämpliga miljökvalitetsnormer kommer att innehållas med marginal även vid ansökt produktion.

Utsläpp till vatten Allmänt

Sid 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Utsläpp till vatten från verksamheten består av avloppsvatten från rökgasrening i form av renat rökgaskondensat, regenerering av avhärdningsfilter, mindre utsläpp av varmt pannvatten, dagvatten från takavrinning, bränslelagringsytor och övriga ytor på verksamhetsområdet, samt sanitärt avloppsvatten. Utsläpp till vatten beskrivs även ovan under avsnitten Ansökt verksamhet Utsläpp till vatten.

Rökgaskondensat ÖV1 och ÖV2 är utrustade med rökgaskondensering som ger upphov till ett avloppsvatten som efter rening avleds till en ny dagvattendamm som i sin tur avleds till Hesekillebäcken intill anläggningen. Den nya baslastpannan kommer inte att utrustas med rökgaskondensering och därmed kommer inget rökgaskondensat att uppkomma från baslastpannan. Drifttiden för ÖV1 och ÖV2 kommer minska vilket även minskar kondensatvolymen.

Bolaget har ingen invändning mot att använda flödesproportionell provtagning för att kontrollera renat rökgaskondensat. För att minska halterna av kvicksilver och kadmium i utgående rökgaskondensat måste den befintliga utrustningen kompletteras med ytterligare jonselektiva filter samt kompletterande ventiler, ledningar, pumpar och utbyte eller uppgradering av styrning. Det medför investeringskostnader samt ökade underhållskostnader för byte av jonbytarmassor och ökat behov av elkraft. Det årliga utsläppet av kvicksilver och kadmium i rökgaskondensatet förväntas minska från två gram till ett gram respektive tio gram till tre gram till följd av den minskade volymen rökgaskondensat. Med ytterligare jonselektiva filter kan i bästa fall halter erhållas ner till 0,02 µg/l för kvicksilver och 0,04 µg/l för kadmium. Det är halter som i bästa fall även erhålls med nuvarande filter. Bolaget anser att det inte kan anses vara rimligt att investera i ny utrustning för rening av rökgaskondensat.

Dagvatten Vatten från samtliga ytor för lagring av flis samt tak avleds som dagvatten via dagvattenbrunnar inom verksamhetsområdet. Dagvattnet från verksamhetsområdet kommer avledas till en ny dagvattendamm som i sin tur avleds till Hesekillebäcken.

Sid 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Vatten från golvbrunnar i pannhus Vatten från golvbrunnar i pannhus led till s.k. IBC-tankar. Vid jämförelse av provtaget IBC-vatten med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för skydd av akvatiskt liv och Göteborgs riktvärde för utsläpp av förorenat vatten till dagvattenät eller recipient, överskrider flera parametrar riktvärdena. Det indikerar att det inte går att motivera att vattnet från IBC-tankarna kan släppas till recipient. Bolaget bedömer dock att om vattnet är rent, bör det dock även fortsättningsvis kunna släppas ut till recipient.

Hesekillebäcken Vid jämförelse av halter uppmätta i Hesekillebäcken och halter i utgående dagvatten är halterna i utgående dagvatten ej nämnvärt förhöjda i förhållande till Hesekillebäcken. Med föreslagen dagvattenrening kommer halterna av föroreningar i dagvattnet sannolikt att bli lägre för samtliga undersökta parametrar och bedöms därmed ha försumbar påverkan på Hesekillebäcken.

Under stora delar av året är vattenföringen i Hesekillebäcken låg, inga säkra mätningar av vattenföringen finns tillgängliga. Medelflödet i bäcken är ca 10 20 l/s och medellågflödet är cirka 1 l/s enligt en projektering som genomfördes för att undersöka eventuell restaurering av Hesekillebäcken. Medelflödet innefattar dagvatten från Östervångverkets befintliga verksamhet. Vid provtagningsförsök i Hesekillebäcken (2022) var bäcken torrlagd utan rinnande vatten, och det ökade flödet av dagvatten från verksamheten kan ha en positiv påverkan på flödet snarare än en negativ sådan. Hesekillebäcken är inte en definierad vattenförekomst enligt VISS och är därmed inte status-klassificerad i enlighet med vattenförvaltningsförordningen. Inga dokumenterade naturvärden i bäcken finns rapporterade.

Sammanfattande bedömning avseende utsläpp till vatten Sammanfattningsvis bedöms det samlade utsläppet till vatten från Östervångsverket vara av underordnad betydelse i förhållande till andra utsläpp till Hesekillebäcken. Verksamheten bedöms inte medföra någon nämnvärd påverkan på Hesekillebäcken.

Sid 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Hesekillebäcken mynnar ut i Västra Sydkustens kustvatten och tillskottet av dagvatten och kondensat bedöms inte medföra några koncentrationsförändringar i Västra Sydkustens kustvatten.

Utsläppet äventyrar inte möjligheterna att uppnå gällande miljökvalitetsnormer för vatten.

Utsläpp till mark och grundvatten Utsläpp till mark begränsas genom erforderliga skyddsåtgärder, däribland dubbelmantlade cisterner alternativt invallade cisterner för att motverka läckage. Kemikalier och farligt avfall förvaras skyddat, inneslutet eller inomhus.

Bränslen som förvaras utomhus lagras på hårdgjord yta för att minimera risken för spridning av föroreningar till grundvatten. Dagvattenbrunnar på anläggningen kommer att förses med brunnsfilter för att ytterligare minska risken för spridning av föroreningar från bränslen. Dagvatten från verksamhetsområdet kommer avledas till en ny dagvattendamm innan det släpps ut i befintligt dike. Dagvattendammen kommer att förses med avstängningsventil för att kunna omhänderta vatten vid ett eventuellt utsläpp av exempelvis kemikalier eller släckvatten.

Föroreningar i mark, grundvatten och sediment En statusrapport har upprättats för att få en bild av föroreningssituationen inom verksamhetsområdet.

Resultatet visar på att känslig markanvändning KM överskrids i två punkter för jord (krom i en punkt och kobolt i en punkt). I övrigt påträffades låga halter av föroreningar i jord.

I sediment vid utsläppspunkt till ytvatten påträffades halter av zink, koppar och kadmium över mindre känslig markanvändning MKM samt halter av bly och kvicksilver över KM. Även krom och nickel överskred bakgrundshalter i sediment

Sid 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

enligt Naturvårdsverkets rapport 5799. Övriga testade ämnesgrupper underskred rapporteringsgränsen.

I grundvatten påträffades aluminium, arsenik, krom, järn, nickel och bly över gränsen för tillståndsklass 5 (SGU, 2013). Av oljeämnen påträffades PAH-H över Svenska petroleuminstitutet SPI:s riktvärden i en punkt. Halten som påträffades var över SPI:s riktvärde för dricksvatten (SPI, 2010). I övrigt överskreds inga riktvärden för oljeämnen. Övriga testade parametrar i grundvatten (PCB, PFAS, klorbensener, klorerade alifater, MTBE, DDT och klorfenoler) påträffades inte över laboratoriet rapporteringsgräns.

Av statusrapporten framgår att spridning av föroreningar från verksamhetsområdet i huvudsak bedöms kunna ske via ytvatten.

Resultat för statusrapporten har kommunicerats till tillsynsmyndigheten (Trelleborgs kommun) för dialog om eventuell åtgärdsplan. I anläggningsskedet behöver hänsyn tas till de i markundersökningen påvisade markföroreningarna. Detta för att undvika risk för spridning av föroreningar till omkringliggande markområde och grundvatten.

Buller, lukt, damning och ljus Buller De största källorna till buller som verksamheten ger upphov till är transporter av tung trafik längs med transportvägarna till och från anläggningen samt hjullastare inom anläggningen. Buller förekommer även från skorstenar, elfilter, askutmatning, pumpar och fläktar. Bolaget har låtit utföra en bullerutredning som visar att ansökt verksamhet uppfyller Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller med god marginal.

Lukt Nuvarande verksamhet innefattar en mycket liten risk för luktstörningar. Däremot kan lukt från ansökt verksamhet uppstå vid hantering av återvunnet (avfallsklassat)

Sid 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

bränsle. Bränslet kommer att hanteras i slutna system inomhus vilket minskar risk för luktstörning. Lukt från bioolja kan även förekomma. Ju högre lagringstemperatur som biooljan har, desto fler lättflyktiga ämnen avges från biooljan. Emellertid avses att användas en bioolja som inte ger stoftemissioner och som är lagringsbar utan att härskna, vilket minskar risker för luktstörning. Inom ramen för egenkontrollen kommer rutiner tas fram för att begränsa risken för luktstörning.

Damning Damning kan förekomma vid bränsletransporter på grusvägen till och från anläggningen, samt vid lossning- och öppen hantering av fasta bränslen på bränsleplanen. Nuvarande samt framtida bränsletransporter av skogsflis och återvunna fasta bränslen är täckta. Damning från transporterna kan uppstå till följd av körning på grusunderlaget.

Vid behov kommer dammbindningsåtgärder (t.ex. spridning av lämpligt bindemedel) att vidtas för att minska damning från transporter.

Ljus Då den ansökta verksamheten är belägen relativt nära bostäder kan risk för störning på grund av ljus uppkomma. Ljusanordningar på verksamhetsområdet kommer att begränsas till att inte vara föränderliga eller blinkande vilket minimerar störning. Bränsleplan, fasadbelysning och övriga anläggningsytor kommer att förses med belysning i säkerhetssyfte. Vegetationen i öst samt befintlig verksamhet söder om planerat verksamhetsområde kommer fungera som ett visuellt skydd mot ljusstörning.

Transporter Transporter beskrivs ovan under avsnittet Ansökt verksamhet Transporter. En trafikutredning har genomförts i syfte att undersöka hur den planerade förändringen av verk-samheten vid Östervångsverket påverkar trafiksituation och trafiksäkerhet med avseende på tillkommande transporter. Slutsatsen från

Sid 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

utredningen är att ökningen av tunga transporter kommer ha försumbar påverkan på trafiksituationen, även om antalet tunga transporter förväntas öka till drygt det dubbla jämfört med dagens nivåer.

Energiförbrukning Den ökade energiproduktionen vid ansökt verksamhet innebär även en ökning av energiförbrukning i form av hjälpkraft. Ökningen av energiförbrukning från hjälpkraft bedöms inte ha någon påverkan i den sammantagna bedömningen av verksamheten.

Se även ovan under avsnittet Lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag.

Kylning Bolaget har bedömt baslastpannans energieffektivitet enligt bilaga 1 avfallsförordningen (2020:614) samt kraven om total energiverkningsgrad enligt BAT-slutsatserna för avfallsförbränning (BATC-WI). Energieffektiviteten för nya baslastpannan är 80 procent när kylbehovet är som störst och uppnår därmed energieffektivitet med god marginal enligt avfallsförordningen. Enligt BATC-WI, BAT-slutsats 20, ska den totala energiverkningsgraden (brutto) för BAT-AEEL vara 72-91 procent.

Bolagets utredningar och beräkningar av energieffektivitet och total energiverkningsgrad visar att driftfall där bortkylning av värme sker under sommartid är mest lämpligt sett ur ett ekonomiskt och drifttekniskt perspektiv med bibehållen hög energieffektivitet.

Bortkylning är ett mer miljömässigt och resurseffektivt sätt eftersom flera start och stopperioder orsakar förhöjda emissioner av t.ex. CO och TOC samt ökat slitage på pannan, samt att mer start- och stoppbränsle (bioolja) måste användas. Onödiga start och stopp medför även ökade driftkostnader när produktionen ersätts av dyrare

Sid 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

bränslen i form av skogsflis eller RT-flis utan ytbehandling, vilket undviks genom kylning.

Se även ovan under avsnittet Ansökt verksamhet - Kylning.

Råvaror (exkl. bränslen) Stadsvatten (kommunalt dricksvatten) används för att producera spädvatten till pannor och fjärrvärmenät. Spädvatten produceras med hjälp av avhärdningsfilter där natriumklorid (koksalt) används för att regenerera filtret. Stadsvatten, som inte behöver avhärdas, används även för planerad rökgasrening för nya baslastpannan vilket ökar vattenbehovet med ca sex gånger jämfört med nollalternativet.

Lut (natriumhydroxid) används för pH-justering av rökgaskondensat. Ammoniak kommer att användas för rening av kväveoxider i den nya pannan. Släckt kalk eller natriumbikarbonat kommer att användas för rening av sura ämnen i rökgaserna från den nya pannan. Saltsyra kan komma att användas för pH-justering i skrubbern för rökgasrening. Aktivt kol planeras att användas för rening av föroreningar i rökgaserna från den nya pannan.

Beräknad årlig råvaruförbrukning för nuvarande samt ansökt verksamhet framgår av tabell nedan.

Sid 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Restprodukter och avfall Avfall som kommer att uppkomma inom verksamheten källsorteras och lagras i avsedda kärl utan risk för spridning till luft, mark eller vatten. De avfallstyper som kan uppkomma inom verksamheten är bl.a. brännbart avfall (tex trä från emballage), plastfilm, wellpapp, blandskrot, kontorspapper, spillolja, färgavfall, lysrör och glödlampor, batterier.

Inom ramen för bolagets egenkontroll förtecknas samtliga avfallsslag, mängder och ursprung i en avfallsjournal. Farligt avfall rapporteras till Naturvårdsverkets avfallsregister. Rutin finns för externt omhändertagande av avfall.

Askan som uppstår i nuvarande verksamhet omhändertas av en mottagare med för ändamålet erforderliga tillstånd, för återföring till skogsmark.

I den ansökta verksamheten klassas askan från den nya fastbränslepannan (baslastpannan) som farligt eller icke farligt avfall beroende på dess innehåll. Aska som klassas som farligt avfall deponeras och aska som klassas som icke farligt avfall kan användas för anläggningsändamål.

Aska från de olika pannorna kommer att hanteras separat från varandra.

Mängden aska som förväntas uppkomma i nuvarande och ansökt verksamhet framgår i tabell nedan.

Sid 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Konsekvenser under anläggningsskedet Vid byggnation av den nya baslastpannan etc. kommer anläggningsarbeten att genomföras. De miljökonsekvenser som kan uppstå i samband med anläggningsarbetet är buller från arbetsmaskiner samt damning. Denna påverkan bedöms vara försumbar i sammanhanget. Utifrån resultaten av den miljötekniska markundersökningen (statusrapporten) kommer åtgärdsarbeten inledas till följd av att det kan föreligga risk för spridning av föroreningar från mark eller länsning av grundvatten. Rutiner för hantering av jordmassor kommer att tas fram för att undvika spridning av förorenad mark till mark och vatten.

Efter att pannan har monterats behöver pannans vattenbärande delar invändigt tvättas innan pannan tas i drift. Efter avkylning och pH-justering avleds vattnet till dagvattenrening (exempelvis dagvattendamm) för kontroll. Vattnet kan innehålla låga halter av korrosionsprodukter (t.ex. partiklar av rost), olja och fett. De förväntade föroreningarna i vattnet förväntas hålla lägre koncentrationsnivåer än det dagvatten som ska hanteras i dagvattenreningen. Vattnet kontrolleras avseende pH och temperatur innan utsläpp till recipient. Volymen på detta vatten är ca 30 m . Därefter genomförs sköljning med enbart fjärrvärmevatten. Alternativt kan vattnet samlas upp med sugbil för externt omhändertagande.

Risker Ammoniak En riskutredning har genomförts avseende akut olycksrisk kopplad till hantering av 25 % ammoniak. Resultatet visar att påverkan från anläggningen avseende akut olycksrisk i omgivningen är att betrakta som acceptabel. Detta baseras främst på beräkningar av individrisk, risknivå för AEGL-2 (allvarlig skada) och samhällsrisk som har genomförts. Vid ett stort utsläpp (läckage av hela lagringstankens innehåll) i kombination med lägsta angivna vindhastighet kan personer som befinner sig utomhus inom bostadsområden och två förskolor komma att skadas allvarligt (AEGL-2). Riskreducerande åtgärder bör vidtas för att minska de längsta beräknade konsekvensavstånden. Åtgärder innefattar bl.a. rutiner för hantering, transporter och lossning av ammoniak.

Sid 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Övriga risker Av riskbedömningen (utöver åtgärder avseende ammoniak) framkom bl.a. följande åtgärder som är planerade samt rekommenderas för den ansökta verksamheten:

att lagras och hanteras inomhus eller i tippficka. Vid inköp av bränsle ställs krav på kvalitet för att minska risken för luktstörning.

verksamhetsområde. städning av bränsleplan, vid behov tas fram.

projektera höjdsättning av den tillkommande delen av verksamhetsområdet för att säkerställa en fungerande skyfallshantering. Uppdatera egenkontrollprogram i samband med uppstart av nya pannor samt införande av nya bränslen för att säkerställa att ansvarsfördelning och miljörisker förebyggs.

Statusrapport Den ansökta verksamheten utgör en industriutsläppsverksamhet enligt industriutsläppsförordningen (2013:250) varför en statusrapport har upprättats. Syftet med en statusrapport är att vid verksamhetens nedläggning kunna fastställa vilka föroreningar som har tillkommit under verksamhetens gång sedan statusrapportens upprättande. Resultatet från statusrapporten är sammanfattat ovan i avsnittet Miljökonsekvensbeskrivning Förororeningar i mark, grundvatten och sediment.

Kontroll Bolaget kontrollerar och kommer att kontrollera verksamheten enligt tillämpliga bestämmelser om egenkontroll. Bolaget kommer att upprätta ett kontrollprogram i samråd med tillsynsmyndigheten och har föreslagit ett villkor i enlighet med det.

Sid 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Östervångsverket omfattas av bolagets miljöledningssystem som är certifierat enligt SS-EN 14181. Miljöledningssystemet med dess rutiner uppfyller kraven i BATC WI, BAT1.

INKOMNA YTTRANDEN I detta referat anges inte yrkanden och villkorsförslag etc. som bolaget har medgivit och accepterat.

Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig.

Länsstyrelsen i Skåne län har bl.a. yttrat följande. Inställning till ansökan Länsstyrelsen tillstyrker bolagets ansökan om tillstånd och anser att villkor föreskrivs enligt vad som följer nedan.

Lokalisering Länsstyrelsen tolkar bolagets förslag avseende detaljplan på så sätt att tillståndet ska villkoras med att en detaljplan för verksamhetsområdet fått laga kraft. Länsstyrelsen accepterar bolagets förslag men lämnar åt mark- och miljödomstolen att avgöra hur den slutlig formuleringen bör se ut.

Ammoniak Länsstyrelsen föreslår följande villkor avseende ammoniak.

Sid 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Motivering: Länsstyrelsen menar att eftersom cisternens placering inte har bestämts går det inte att avgöra huruvida 130 meter är ett tillräckligt avstånd för att förhindra att AEGL 2-koncentrationer uppstår utanför verksamhetsområdet. Det går därför inte heller att anta att en pölyta på 10 m är en tillräcklig begränsning. Länsstyrelsen tolkar att bolagets avsikt är att AEGL 2 inte ska uppstå där tredje man vistas regelbundet och lämnar åt mark- och miljödomstolen att avgöra hur villkoret bör formuleras.

Villkor - utsläpp till luft från den nya baslastpannan Länsstyrelsen föreslår följande villkor avseende kvicksilver, dioxiner och furaner samt kadmium och tallium.

I det fall mark- och miljödomstolen anser att en prövotid i stället ska föreskrivas anser länsstyrelsen att den bör formuleras som följer.

U1. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda utsläpp till luft avseende kvicksilver, dioxiner och furaner samt kadmium och tallium. Bolaget ska även utreda behovet av kontinuerlig mätning av utsläpp av kvicksilver respektive kontinuerlig långtidsprovtagning av utsläpp av dioxiner och furaner.

En provtagningsplan ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten senast en månad innan den nya baslastpannan tas i drift. Resultaten av utredningen jämte

Sid 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

förslag till slutliga villkor för utsläpp till luft av kvicksilver, dioxiner och furaner samt kadmium och tallium ska ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år från det att den nya baslastpannan har tagits i drift. I pannans drifttid ska inte den intrimningsperiod medräknas som sker efter att pannan har installerats. Bolaget ska anmäla till mark- och miljödomstolen och tillsynsmyndigheten när den nya fastbränslepannan har tagits i drift.

P1. Utsläpp till luft från baslastpannan får som begränsnings- och årsmedelvärden inte överstiga följande halter vid 11 % O : Parameter Enhet Värde Hg µg/m ntg 3 Cd+Tl µg/m ntg 3 Dioxiner och furaner ng/m ntg 0,01

Villkor - utsläpp till luft från fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

Motivering: Vad gäller kolmonoxid anser länsstyrelsen att bolaget bör kunna köra pannorna så att halten kvävedioxider innehålls samtidigt som halten kolmonoxid minskas.

Villkor start och stopp Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

Sid 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Motivering: Det framstår som att fastbränslepannorna ska köras mer eller mindre kontinuerligt varför länsstyrelsens förslag bör vara rimligt.

Villkor - rökgaskondensat Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

Motivering: Det framstår som att fastbränslepannorna kommer att köras mer eller mindre kontinuerligt den tid de planeras att användas varför länsstyrelsens förslag får anses vara rimligt.

Sid 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor - dagvatten Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

Motivering: Ifall mark- och miljödomstolen anser att delar av verksamhetsområdet ska undantas från kravet på uppsamling och rening anser länsstyrelsen att det i villkoret exempelvis kan hänvisas till en bilaga med karta där detta område framgår.

för en allt för vid tolkningar av villkoret.

Villkor - IBC-vatten Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

Sid 68 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Motivering: Det är inte klarlagt att vattnet från IBC-tankarna kan jämställas med dagvattnet. Det skulle exempelvis kunna innehålla andra föroreningar än vad som kommer provtas vid kontroll av dagvatten. Det är även så att bolaget endast föreslagit villkor för susp gällande dagvattnet. Det är därför otydligt vilka

Länsstyrelsen uppfattar det som att vattnet i dagsläget inte släpps till recipient och anser fortsatt att det inte bör vara tillåtet för ansökt verksamhet.

Villkor driftstopp etc. Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

Villkor - buller Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

Villkor - värmevärde Länsstyrelsen föreslår att villkorets första stycke formuleras enligt följande.

Sid 69 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Motivering: Länsstyrelsens har inget emot att bolaget kan förbränna farligt avfall med ett lågt energiinnehåll men menar att ett lägsta värde för innehållet bör regleras till 5 MJ/kg. Regleringen hindrar inte bolaget att blanda bränslen för att uppnå en balanserad fukthalt.

Kylning Länsstyrelsen anser att det inte är förenligt med 2 kap 5 § miljöbalken eller 37 § i avfallsförbränningsförordningen att kyla bort 11-12 GWh/år. Bolaget bör åta sig åtgärder som minskar behovet av kylning. I det fall domstolen anser att det är lämpligt skulle det även vara möjligt att reglera mängden energi som får kylas bort. Länsstyrelsens hänvisar till tillstånd för liknande anläggningar där villkor angående bortkylning föreskrivits, se M 1087-14 och M 4713-19, mark- och miljödomstolen i Vänersborg.

Ramen för tillståndet Länsstyrelsen har följande förslag till ram för tillståndet. Mark- och miljödomstolen lämnar ADVEN Sverige AB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att vid bolagets anläggning, Östervångsverket, på fastigheterna och i Trelleborgs kommun bedriva:

samförbränning av jungfruligt träflis och returträ utan ytbehandling i två fastbränslepannor (ÖV1 och ÖV2) med en installerad tillförd effekt på högst 4,5 respektive 9 MW. Den årliga förbränningen av returträ utan ytbehandling får högst uppgå till 18 000 ton. Förbränning av bioolja och eldningsolja i en oljepanna (Bio10) med en installerad tillförd effekt på högst 11 MW. förbränning av bioolja och eldningsolja som spets- och reservproduktion i två oljepannor (OP2 och OP3) med en installerad tillförd effekt på högst 2,5 respektive 3 MW.

Sid 70 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

förbränning av bioolja och eldningsolja som effektreserv i en oljepanna (ER1) med en installerad tillförd effekt på högst 11 MW. förbränning av avfall i en fastbränslepanna med en installerad tillför effekt på högst 15 MW. Den årliga förbränningen av avfall får vara högst 45 000 ton enligt specifikation i domsbilaga 1.

Trelleborgs kommun, kommunstyrelsen, i egenskap av markägare och granne, ställer sig positiva till bolagets planerade verksamhetsutbyggnad, under förutsättning att den bebyggs och bedrivs i enlighet med erforderliga tillstånd.

Trelleborgs kommun, tekniska serviceförvaltningen som är VA-huvudman har bl.a. yttrat att det behöver utredas, och eventuellt avtalas, om leverans via den allmänna dricksvattenanläggningen är möjligt, och att det av bolaget angivna framtida årsbehovet av dricksvatten (främst för befuktning av bränsle) inte kan garanteras. En viktig fråga är hur uttaget av kommunalt dricksvatten kommer fördelas, till exempel jämnt fördelat över året, eller om behovet beräknas vara betydligt större än så momentant.

Det går heller inte att garantera tryck eller flöde av brandvatten från det kommunala dricksvattennätet, vilket bör beaktas vad gäller tillgång till vatten i händelse av brand.

Bolaget har inte motiverat sitt förslag till dagvattenprovtagning, och inte i tillräcklig grad beskrivit vilka flöden som ska ledas till dagvattendammen.

Flödesproportionell provtagning av dagvatten ger bättre förutsättningar för representativa provresultat än tidsstyrd provtagning.

Det vore önskvärt att utvärdera fördelning av kvävefraktioner i både dagvatten och i Hesekillebäcken, och TOC bör ingå som analysparameter vid planerad egenkontroll av utgående dagvatten.

Sid 71 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Trelleborgs kommun, samhällsbyggnadsnämnden (omfattande synpunkter från bl.a. bygglovsavdelningen, planavdelningen, räddningstjänsten och miljöavdelningen) har bl.a. haft synpunkter avseende följande: - risker med ammoniakhanteringen, - risker för brand i bränslelager utomhus och inomhus, - behov av plan för att förebygga och hantera bränder på anläggningen, samt - risker för trafikolycka vid transport av farligt gods.

Nämnden har yttrat att man tillstyrker ansökan med förbehåll för i huvudsak att dagvattenanläggningen bör dimensioneras för att klara ett 100-årsregn, att en tydlig plan enligt Svebios handbok bör vara klar innan verksamheten startar, att ammoniaktanken bör vara skyddad mot brand på anläggningen, samt att ett aktivt släcksystem bör finnas.

Vidare framgår av nämndens yttranden att räddningstjänsten anser att villkor om att klara AEGL-2-nivåer 130 meter från anläggningen bättre formuleras som att det ska finnas invallning som innebär att maximalt 10 m pölarea kan uppstå utomhus, samt att ett sådant villkor även borde kunna uppfyllas genom att bygga in ammoniaktanken inomhus.

BOLAGETS BEMÖTANDE Bemötande av yttranden som inkommit från länsstyrelsen och kommunen Lokalisering Bolaget har låtit genomföra en lokaliseringsutredning som uppfyller de krav som ställs på en sådan enligt Mark- och miljööverdomstolens praxis. Bolaget anser sig ha visat att den valda lokaliseringen uppfyller miljöbalkens krav, även om den blivande detaljplanen ännu inte har antagits.

Villkor om utsläpp till luft, avseende Hg, dioxiner, furaner samt Cd och Tl Bolaget har accepterat att frågan om slutliga villkor för utsläpp till luft av kvicksilver, dioxiner och furaner samt kadmium och tallium skjuts upp under en prövotid. Det saknas drifterfarenhet för den tillkommande baslastpannan och att det

Sid 72 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

därför inte är möjligt att i förväg veta vilken prestanda som reningsutrustningen kommer att ha. Befintliga anläggningar vars prestanda är kända utgör enligt bolagets mening inte en relevant jämförelse i förevarande sammanhang. Det är möjligt att de nivåer som länsstyrelsen förespråkar kommer att kunna föreskrivas som begränsnings-värden efter en prövotid. Det är emellertid inte rättssäkert att för en så liten panna som den planerade baslastpannan föreskriva begränsningsvärden lika låga nivåer som större och beprövade (dvs. befintliga) pannor innan reningsutrustningens faktiska prestanda har kunnat utvärderas. Bolaget vidhåller därför sitt förslag till utredningskrav och prövotidsföreskrift.

Villkor om utsläpp till luft, avseende kolmonoxid Möjligheterna att begränsa utsläppen av kolmonoxid från de befintliga pannorna är begränsade. Det finns således en betydande risk för att de av länsstyrelsen föreslagna begränsningsvärdena inte kommer att kunna innehållas. Det finns en miljökvalitetsnorm för kolmonoxid i utomhusluft på nivån 10 mg/m som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn, 14 § luftkvalitetsförordningen (2010:477). WHO har under 2021 publicerat nya riktlinjer enligt vilka riktvärdet för kolmonoxid som 24-timmarsmedelvärde och 99-percentil är 4 mg/m . Enligt Naturvårdsverket är halterna av kolmonoxid i utomhusluft inte ett stort problem i Sverige och halterna ligger överlag långt under miljökvalitetsnormen för utomhusluft.

I Trelleborg saknas underlag beträffande bakgrundshalterna av kolmonoxid. I Malmö har mätningar gjorts under 2022. Mätresultaten visar att kolmonoxidhalterna som dygnsmedelvärde som mest uppgick till 0,8 mg/m och att årsmedelvärdet uppgick till 0,2 mg/m . Kolmonoxidhalterna i Trelleborg bör rimligen vara lägre än i Malmö, som i högre grad än Trelleborg belastas av utsläpp från industrier och transporter.

När det gäller spridning av kolmonoxid från förbränningsanläggningar är beräkningar relativt ovanliga i tillståndsprövningar enligt miljöbalken, men bolaget har funnit spridningsberäkningar för två pannor som visade att de högsta beräknade

Sid 73 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

haltbidragen till utomhusluft uppgick till 0,037 mg/m respektive 0,002 mg/m . Med anledning härav bör det rimligen kunna konstateras att utsläppen av kolmonoxid från de befintliga fastbränslepannorna vid Östervångsverket inte har någon märkbar påverkan på luftkvaliteten i Trelleborg.

Det föreligger en risk för att andra problem uppstår om insatser görs för att reducera halterna av kolmonoxid så långt som möjligt. Sådana insatser innefattar ett större tillskott av förbränningsluft, vilket resulterar i att utsläppet av kväveoxider ökar eftersom kvävet i luften bidrar till kväveoxidbildning. Den planerade verksamheten kommer inte att bidra till att gällande miljökvalitetsnormer överskrids, men miljökvalitetsmålen för kväveoxider klaras med enbart några procent i Trelleborg. Det är därför olämpligt att skärpa begräsningsvärdet för kolmonoxid vid äventyr av ökade utsläpp av kväveoxider.

Bolaget framhåller att begränsningsvärdet avseende utsläpp av kväveoxider från ÖV1 och ÖV2 ska gälla som årsmedelvärde.

Mot ovanstående bakgrund vidhåller bolaget sitt villkorsförslag.

Villkor om utsläpp till luft, avseende start-stopptid Bolaget har utvärderat möjligheten att tillgodose länsstyrelsens villkorsförslag. En viktig faktor är härvid hur ofta start och stopp kan förväntas ske. Utsläppen ökar i samband med start och stopp. Den nya baslastpannan kommer att vara i mer kontinuerlig drift än övriga pannor och därmed ha större möjligheter att klara det av länsstyrelsen föreslagna kravet. Övriga fastbränslepannor kommer dock endast att vara i drift vid behov, vilket innebär att antalet start och stopp blir mer frekventa än i dagsläget. Följden av detta är att det kommer att bli svårt innehålla föreslagna begränsningsvärden, i synnerhet de som ska gälla som dygnsmedelvärden.

Länsstyrelsens synpunkter angående start och stopp skulle försvåra ett innehållande av länsstyrelsens förslag till begränsningsvärden för utsläpp av kolmonoxid. Bolaget föreslår därför att villkor föreskrivs i enlighet med bolagets förslag.

Sid 74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor om utsläpp till vatten, avseende rökgaskondensat Bolaget redogör för vad det innebär att ha sådana utsläppsnivåer som länsstyrelsen föreslår. Kostnaden för byte av jonbytarmassa uppgår till ca 100 000 kr vid varje byte. Kostnaden inkluderar inköp av jonbytarmassa, arbete och omhändertagande av förbrukad jonbytarmassa. Jonbytarmassorna består av små plastpärlor, dvs. det är fråga om en ändlig resurs av fossilt ursprung. Den förbrukade jonbytarmassan omhändertas som avfall.

Verksamheten som helhet, dvs. både utsläpp av rökgaskondensat och dagvatten, har inte bedömts medföra någon negativ påverkan på kvalitetsfaktorn särskilt förorenande ämnen i den berörda vattenförekomsten. Ur ett hushållningsperspektiv och med hänsyn till den ökade kostnaden är de av länsstyrelsen föreslagna kravnivåerna därför inte rimliga. Täta byten av jonbytarmassor kan inte anses vara motiverade för att klara begränsningsvärden som för kadmium är strängare än den lägsta nivå som gäller enligt BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar och som för kvicksilver ligger på ungefär samma nivå som den lägsta i samma BAT-slutsatser.

När det gäller begränsningsvärdenas tidsbas avser bolagets förslag månadsbasis. Eftersom de befintliga fastbränslepannorna kommer att utgöra sekundär baslast i det ansökta alternativet kommer de inte alltid att vara i drift. Bolaget anser att villkoret måste anpassas till driftförhållandena. Ett begränsningsvärde som gäller som månadsmedelvärde och som följs upp genom flödesproportionell provtagning under ett dygn måste tillåtas vara högre än ett begränsningsvärde som gäller som årsmedelvärde.

Provtagning kräver i sig ett dygns kontinuerlig drift och måste planeras in när operatörerna med säkerhet vet att någon av pannorna kommer vara i drift. Eftersom de befintliga fastbränslepannorna ska komplettera den planerade baslastpannan, samt med hänsyn till ett varierande värmebehov i fjärrvärmenätet, kommer

Sid 75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

det under den varmare delen av året att vara svårt att förutsäga när pannorna kommer att vara i drift tillräckligt länge för att en provtagning ska kunna planeras in. Sammantaget kan konstateras att det inte finns förutsättningar för att godta länsstyrelsens villkorsförslag.

Utrustning för flödesproportionell provtagning inte kan finnas på plats omedelbart. Bolaget bedömer att sådan utrustning kan installeras och tas i bruk senast ett år efter det att tillståndsdomen har vunnit laga kraft.

Villkor om utsläpp till vatten, avseende dagvatten Bolaget anser att deras villkorsförslag är tillräckligt tydligt. Motsvarande

- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt mål M 3358-21.

Bolaget redovisar de ytor där uppsamling av dagvatten som avleds till den nya dagvattendammen kommer att ske, respektive de nordvästra ytor som avleds till gräsdiken för lokal infiltration via underjordiska makadammagasin.

Vad gäller flödesstyrd eller tidsstyrd provtagare räknar bolaget upp nackdelar med de flödesstyrd och redovisar att investeringen för flödesproportionell provtagning är minst dubbelt så stor som tidsstyrd provtagning, och dagvattendammen ger dessutom en utjämning av flödet, varför bolaget vidhåller att dagvatten ska kontrolleras genom tidsstyrd provtagning.

Bolaget vidhåller att om IBC-vattnet är lika rent som annat vatten som släpps ut till recipienten måste det rimligen kunna släppas ut.

Villkor om buller Det som kan medföra ökade bullernivåer i det ansökta alternativet är fasta installationer och utrustning som inte kan stängas av nattetid. Utförda bullerberäkningar har utgått från ett värsta fall-scenario, där samtliga pannor är i

Sid 76 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

full drift samtidigt. Detta scenario förväntas vara sällan förekommande och aktualiseras endast vid extra kalla dagar eller perioder. Scenariot kan inträffa när alla pannor måste vara i drift samtidigt för att säkerställa värmeleveranserna tidigt på morgonen då värmebehovet i regel är som störst. Detta är huvudskälet till att länsstyrelsens villkorsförslag är mindre lämpligt.

Villkor om ammoniakhantering Vid ett värstafallscenario med en temperatur på 30°C får en pölstorlek ha en area på högst 10 m för att AEGL-2 inte stadigvarande ska påverka stadigvarande tredje man. För att säkerställa en begränsad pölarea på 10 m vid utläckage av ammoniak (trots användning av dubbelmantlad cistern med påkörningsskydd, överfyllnadsskydd, läckagevakt etc.) krävs en trång och hög invallning. Alternativt kan tanken placeras i en överbyggd invallning så att ammoniakgas stannar inom invallningen med överbyggnad. En överbyggd invallning kan innebära att tanken placeras inom väggar och tak eller att invallningen i sig är sluten mot tanken. Bolaget avser att vidta någon av dessa inbyggnadsåtgärder för att skydda tredje man.

Bolagets avsikt är att AEGL-2 inte ska uppstå där tredje man vistas regelbundet. Länsstyrelsens förslag innebär dock att AEGL-2 inte får inträffa i verksamhetsområdets omedelbara närhet, dvs. även där tredje man inte vistas regelbundet. Det är enligt bolagets mening inte rimligt. Avståndet från ammoniakcisternen till de närmaste områden där tredje man vistas regelbundet, dvs. de båda koloniområdena i nordvästlig respektive sydlig riktning från verksamhetsområdet, i kombination med en begränsning av pölarean enligt bolagets villkorsförslag kommer att säkerställa att AEGL-2 inte kan inträffa där tredje man vistas regelbundet.

Villkor om värmevärde hos avfall, framförallt slam Bolaget anför att det är lämpligt att ta emot fuktiga bränslen med ett lågt energiinnehåll dock endast i mindre mängder. Bolaget redogör för att fuktiga bränslen med lågt värmevärde kan användas för att optimera pannans och rökgasreningens driftbetingelser samtidigt som möjligheten att omhänderta sådant

Sid 77 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

bränsle ger en samhällsnytta. Som ytterligare argument nämner bolaget att det finns skäl att hushålla med dricksvatten i Trelleborg.

Bolaget anser att det är oklart varför länsstyrelsen anser att 5 MJ/kg är en lämplig lägstanivå på bränslets värmevärde. Den nivån motsvarar ett slam med en torrhalt på ca 35 procent, dvs. ett tämligen tjockt slam. Sådant slam är mindre lämpligt att använda ör att reglera fukthalten i det bränsle som tillförs pannan. Flytande avfall utan värmevärde är typiskt sett mer lämpligt att använda för att reglera bränslets fukthalt. Avfall utan värmevärde motsvarar en torrhalt på ca 20 procent, dvs. ett brännbart slam som innehåller brännbart kol och som lämpar sig mycket väl för att reglera bränsleblandningens fukthalt. Bolaget antar att länsstyrelsen inte anser att villkorsförslaget om värmevärde ska tillämpas på den bränslemix som faktiskt används i pannan. Om så skulle vara fallet, anser bolaget dock att förslaget är acceptabelt. Bolaget anser att villkoret under sådana förhållanden bör förtydligas så att det framgår att villkoret avser just bränslemixen. Första meningen skulle då få mix) ska ligga i intervallet 1,4 -

Bolaget har åtagit sig att endast förbränna slam som inte lämpligt att omhänderta på annat sätt. Det är svårt att i samband med mottagning av slam bedöma dess lämplighet för annan återvinning, varför det måste åligga innehavaren av slammet att göra lämplighetsbedömningen i samråd med berörda myndigheter. Om utfallet av bedömningen blir att slammet inte kan återvinnas måste det ändå kunna omhändertas. Det måste finnas förbränningsanläggningar som har möjlighet att ta emot slam som inte kan återvinnas på annat sätt. Den planerade baslastpannan kan anpassas för förbränning av slam och utgör därför ett lämpligt alternativ för slam som inte kan återvinnas på annat sätt.

Kylning Enligt bolaget är samhällsnyttan med att installera en turbin vid Östervångsverket är försumbar i förhållande till den investeringskostnad som en turbin medför. Det finns inget i praxis som tyder på att en verksamhetsutövare kan åläggas att producera

Sid 78 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

något annat än det ansökan avser. Bolaget har ansökt om tillstånd till fjärrvärmeproduktion inte elproduktion. Det finns således inte rättsliga förutsättningar för att ålägga bolaget att även producera el. Detta följer av Markoch miljööverdomstolens dom 2019-03-13, mål M 5414-18. Bolaget har inte ansökt om tillstånd till elproduktion och kan därför inte åläggas att producera el.

Med hänsyn till att alla anläggningar med tillhörande fjärrvärmenät och fjärrvärmeabonnenternas värmebehov, med olika tekniska och ekonomiska förutsättningar samt olika bränslen, är olika, är det inte möjligt göra enkla jämförelser mellan olika anläggningar vad gäller pannverkningsgrader. Varje anläggnings förmåga att nyttja bränslets energiinnehåll måste bedömas utifrån de förhållanden som råder i det enskilda fallet. Vid dimensioneringen av den planerade baslastpannan med dess kylbehov har hänsyn tagits till den effekt som behövs för fjärrvärmeabonnenternas värmebehov och den effekt som kan produceras vid övriga pannor, samt vilka kostnader en ändrad körordning på pannorna kan innebära.

En ändrad körordning innebär en omedelbart ökad rörlig kostnad om ca 20 miljoner kronor per år. En ändrad körordning skulle således medföra betydande ekonomiska konsekvenser som i slutändan skulle komma att belasta fjärrvärmeabonnenterna.

Utöver vad som har angetts ovan nämner bolaget att en minskning av kylbehovet genom installation av en turbin eller ändrad körordning sommartid får negativa konsekvenser i form av ökade utsläpp. Skälet är att de befintliga pannorna, vars utsläpp i förhållande till producerad energi är större än baslastpannan, måste vara i drift under en större del av tiden.

En ackumulator inte kan begränsa behovet av kylning i någon nämnvärd omfattning då en ackumulator snabbt blir fulladdad under den varmare delen av året då kylning behövs.

Sid 79 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

En rosterpanna för avfallsförbränning, dvs. den typ av panna som bolaget avser att installera, har en minimilast på 70 procent samt leverantörens garantier avseende prestanda m.m. utgår ifrån denna minimilast.

Dricksvattenförbrukning Det är ett flertal olika faktorer som avgör behovet av dricksvatten, bl.a. möjligheten att ta emot bränsle med lågt värmevärde. Utifrån de tekniska bedömningar som hittills har gjorts tyder det mesta på att vattenförbrukningen inte kommer att överstiga 12 000 m per år, men det är för tidigt att göra några mer exakta bedömningar i detta avseende.

Brandskyddsåtgärder Den största brandrisken föreligger vid tippfickan och bränslelagret. Tippfickan kommer att förses med inomhusbrandposter för snabb hantering av eventuell brand. Bränslelagret kommer att förses med vattenkanoner med automatisk aktivering. Det har ännu inte beslutats exakt vilka tekniska lösningar som kommer att användas, vilket innebär andra lösningar med motsvarande funktion kan komma att aktualiseras.

DOMSKÄL Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras.

Statusrapport Bolagets verksamhet är en industriutsläppsverksamhet och bolaget ska upprätta en statusrapport i enlighet med 1 kap. 23-24 §§ industriutsläppsförordningen (2013:250). Att en ansökan i vissa fall ska innehålla en statusrapport anges i 22 kap. 1 § första stycket 7 p. miljöbalken. Redovisad statusrapport påvisar vissa föroreningar, men indikerar inte någon föroreningsskada på de aktuella fastigheterna som är av större omfattning eller allvarlig art, och föranleder inte någon begränsning i möjligheten att lämna tillstånd.

Sid 80 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Tillåtlighet Lokalisering Bolaget har utrett olika lokaliseringsalternativ och mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att den föreslagna lokaliseringen är den lämpligaste bl.a. eftersom utbyggnaden sker i anslutning till befintlig verksamhet. Etablering av den nya baslastpannan kommer att ske på jordbruksmark, och tillståndet utformas så att det erfordras att verksamhetsområdet är detaljplanelagt. Med denna reglering bedömer domstolen att den valda lokaliseringen är i enlighet med 2 kap. 6 § miljöbalken och att lokaliseringen inte sker i konflikt med kraven i 3 kap. 4 § miljöbalken. Länsstyrelsen har också tillstyrkt bolagets ansökan under förutsättning att tillståndet görs avhängigt att detaljplanen för verksamhetsområdet vunnit laga kraft.

Miljökvalitetsnormer Bolaget har i ansökan beskrivit verksamhetens påverkan på miljökvalitetsnormer för luft och vatten, och domstolen bedömer att bolaget visat att bidraget från verksamheten inte kommer att påverka möjligheterna för att uppfylla miljökvalitetsnormer, eller riskera att miljökvalitetsnormer inte innehålls.

BAT-slutsatser och förordning om förbränning av avfall Bolaget har visat att verksamheten, såsom den har beskrivits i ansökan och i övrigt i målet, kommer att kunna uppfylla vad som föreskrivs beträffande förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar, samt BAT-slutsatserna för avfallsförbränning.

Sammanfattning tillåtlighet Det föreligger inte hinder mot tillstånd enligt 2 kap. miljöbalken, eller mot de särskilda hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken, eller mot bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i 5 kap. miljöbalken, eller mot balkens bestämmelser i övrigt. Mark- och miljödomstolen anser således att ansökt verksamhet är tillåtlig.

Sid 81 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Domstolen bedömer att det är möjligt att föreskriva villkor om sådana skyddsåtgärder, begränsningar eller andra försiktighetsmått enligt miljöbalken att verksamheten inte kan befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön. Tillstånd kan därför meddelas på det sätt som framgår av domslutet.

Tillståndets omfattning Enligt 22 kap. 25 § första stycket punkten 2 miljöbalken ska en tillståndsdom innehålla bestämmelser om bland annat verksamhetens omfattning.

Länsstyrelsens inställning är att det i ramen för den nya baslastpannan ska föreskrivas att den årliga förbränningen avser avfall i stället för återvunna bränslen. Mark- och miljödomstolen delar den bedömningen och skriver tillståndsmeningen så att det mer tydligt framgår att det rör sig om förbränning av avfall.

Länsstyrelsen har anfört att de avfallstyper i domsbilaga 1 som tillståndsmeningen hänvisar till, att de avfallstyperna i stället ska anges som ett villkor. Det för att länsstyrelsen anser att delegationspunkten om godkännande av nya avfallstyper är för bred och inte av sådan mindre karaktär som anses kunna delegeras. Om avfallstyperna i stället anges i ett villkor skulle det ge bolaget viss flexibilitet genom att bolaget kan begära ändring av villkoret ifall bolaget vill ta in nya avfallstyper. Domstolen bedömer liksom bolaget att processen vid ändring av villkor kan bli alltför långdragen tidsmässigt för att det ska kunna anses som ett flexibelt sätt för att kunna ta in nya avfallstyper, eftersom det sker snabba prisförändringar på bränslemarknaden.

Mark- och miljödomstolen anser att bolagets yrkande, om att tillsynsmyndigheten ska få delegation avseende att medge förbränning av nya avfallstyper med liknande egenskaper som de som anges i domsbilaga 1, ska bifallas. Det innebär en möjlighet för tillsynsmyndigheten att godkänna detta och inte ett krav på att den ska godkänna nya avfallstyper.

Sid 82 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Verksamhetens omfattning bestäms lämpligen på det sätt bolaget yrkat och omfattningen inklusive delegationer är tillräckligt reglerad på det sätt som nu framgår av domslutet.

Villkor Bolagets slutliga villkorsförslag består dels av villkor föreslagna av bolaget, dels villkor föreslagna av länsstyrelsen vilka bolaget accepterat. En stor del av bolagets slutliga villkorsförslag är lämpliga och bör föreskrivas, och flertalet av dem behöver inte kommenteras i domskälen. Nedan följer de villkor som bör kommenteras ytterligare.

Villkor 3 om utsläpp till luft från fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 Länsstyrelsen har yrkat att tillåten utsläppt halt av kolmonoxid CO ska vara hälften av den halt som bolaget föreslagit. Bolaget har motsatt sig den av länsstyrelsen yrkade CO-halten med motiveringen att det då kan bli svårt att innehålla föreskrivna NO -utsläpp, och att NO -utsläpp medför här mer störningar på människors hälsa och miljön än vad CO-utsläpp gör. Vid en jämförelse med andra träbränsleeldade anläggningar i likartad storlek som ÖV1 och ÖV2 bedömer domstolen att det av bolaget föreslagna begränsningsvärdet är rimligt, samt att det inte medför någon störning av betydelse för människors hälsa eller miljön, varför villkoret föreskrivs i enlighet med bolagets förslag.

Villkor 5 om bl.a. utsläpp till luft från fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 under start- och stopperioder Länsstyrelsen har yrkat att start- och stopperioder ska medräknas vid mätning av utsläpp till luft från fastbränslepannorna. Bolaget har motsatt sig detta och anfört att det är nödvändigt med bolagets formulering av villkoret eftersom länsstyrelsens föreslagna formulering skulle innebära att det skulle kunna bli problematiskt för bolaget att innehålla villkor 3. Domstolen anser att villkor 5 bör förtydligas så att det framgår att det är fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 som avses vad gäller att start- och stopperioder inte ska medräknas vid beräkning av utsläpp till luft (villkor

Sid 83 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

3). Domstolen bedömer i övrigt att bolagets förslag är lämpligt och att det överensstämmer med hur denna typ av villkor ofta formuleras. Villkor enligt miljöbalken avser normalt alla driftförhållanden. Den miljöpåverkan som sker med anledning av högre utsläppsvärden i samband med start och stopp av fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 bedöms som förhållandevis liten och det finns därför inte miljömässiga skäl att reglera de totala utsläppen i det här fallet. För att förhindra utsläpp till luft bör start- och stopperioder vara så korta som möjligt. Tiden för startoch stopp regleras utifrån vad som är minlasten för respektive panna. Domstolen bedömer att definition av minlasten är lämplig att definiera i kontrollprogrammet.

Villkor 6 om att verksamheten ska bedrivas så att olägenheter undviks Bolagets villkorsförslag, som ursprungligen föreslagits av länsstyrelsen, innebär att om olägenheter för omgivningen förekommer till följd av verksamheten så ska bolaget vidta åtgärder så att olägenheten upphör.

Av 2 kap. 3 § miljöbalken framgår att en verksamhetsutövare ska utföra skyddsåtgärder, iaktta begränsningar, och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det anges inte att det ska vidtas åtgärder så att olägenheter upphör, men att åtgärder ska vidtas så att olägenheter motverkas.

Domstolen bedömer att om det exempelvis skulle uppstå besvärande lukt från verksamheten, t.ex. från bränslehögar, så ska åtgärder för att minska eller motverka lukten vidtas, men det kan antagligen vara svårt att få en lukt att helt upphöra. Detsamma skulle kunna gälla även för andra typer av emissioner under en period med mycket ogynnsamma väderförhållanden och vindriktningar. Det kan därmed uppstå situationer där det blir i det närmaste omöjligt, eller i vart fall ekonomiskt orimligt, för bolaget att uppfylla villkoret om det innebär att olägenheter som skulle kunna vara besvärande för omgivningen ska upphöra.

Tillsynsmyndigheten har i denna dom dessutom fått delegation för att kunna föreskriva de ytterligare villkor som kan behövas avseende åtgärder enligt villkoret.

Sid 84 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Villkoret föreskrivs därför i enlighet med bolagets villkorsförslag, där domstolen bytt sista ordet upphör mot motverkas.

Villkor 7 om rökgaskondensat från fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 Begränsningsvärdena gäller som månadsmedelvärden, vilket förtydligats i villkoret.

Länsstyrelsen har yrkat lägre utsläppshalter för kadmium Cd och kvicksilver Hg i utsläppt rökgaskondensat, vilket bolaget motsatt sig med hänvisning till att det erfordrar såväl investeringskostnader som ökade underhållskostnader.

Utsläpp av rökgaskondensat kommer att ledas till dagvattendammen innan vattnet leds vidare till recipienten Hesekillebäcken. Bolagets föreslagna utsläppshalter för Cd och Hg gäller således inte för utsläpp direkt till recipient. Viss rening kommer att ske i dagvattendammen. Enligt bolagets redovisning förväntas 50 % rening av Cd och 30 % rening av Hg i dagvattendammen.

I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas utsläppsmängder (kg) av tungmetaller i renat rökgaskondensat under åren 2017-2021. Baserat på medelvärden för åren 2017-2021 och omräknat till µg/l, kan utsläppen i uppskattas till Cd 0,4 µg/l och Hg 0,1 µg/l (0,006 kg/år Cd och 0,002 kg/år Hg samt 14060 m per år). Enstaka år har utsläppen dock varit högre, t.ex. var Cd 1,3 µg/l 2019 och 2018 var Hg 0,6 µg/l.

I miljökonsekvensbeskrivningen redovisade mängder och flöden är på årsbasis och bolagets villkorsförslag avser månadsmedelvärden. För begränsningsvärden som månadsmedelvärden erfordras viss marginal jämfört med årsmedelvärden. Bolagets villkorsförslag, Cd 2 µg/l och Hg 1 µg/l, förefaller därmed som anpassade till historiska utsläppshalter och vad som kan förväntas med den reningsteknik för rökgaskondensat som finns vid anläggningen. Halterna anges med en decimal för att begränsa utrymmet för avrundning uppåt.

Sid 85 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Utöver detta villkor om rökgaskondensat finns villkor som reglerar utsläpp från dagvattendammen.

Det kommer uppstå mindre mängder rökgaskondensat vid ansökt verksamhet jämfört med tidigare år, eftersom fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 kommer att köras i mindre omfattning än i den befintliga verksamheten. Därmed kommer de årliga utsläppsmängderna från rökgaskondensat att minska vid ansökt verksamhet.

Mot bakgrund av ovanstående föreskrivs utsläppshalter i enlighet med bolagets förslag, vilka bedöms som rimligt avvägda med beaktande av såväl miljöhänsyn som kostnader för rening.

Länsstyrelsen har yrkat att provtagning ska ske om någon av pannorna är i drift under mer än ett dygn. Bolaget har yrkat att villkoret ska gälla månader då någon av pannorna varit i kontinuerlig drift i minst två veckor, samt att provtagning ska ske då någon av pannorna varit i kontinuerlig drift i minst två veckor. Bolaget har uppgett att det kan vara svårt att ta ut ett dygnsprov om en panna bara skulle vara i drift i ett dygn.

Domstolen bedömer att länsstyrelsens formulering om provtagning kan bli såväl svårtolkad som svårgenomförbar för det fall att en panna skulle vara i drift bara ett dygn, eftersom det kan vara svårt att starta en dygnsprovtagning så att provtagningen pågår under samma 24-timmars tidsperiod som pannan är i drift.

Domstolen anser att bolagets formulering om två veckor är alltför generöst tidsmässigt, och ändrar tiden till en vecka.

Villkor 8 om dagvattenutsläpp Villkoret föreskrivs till viss del som en kombination av bolagets villkorsförslag och länsstyrelsens villkorsförslag.

Sid 86 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Bolagets villkorsförslag är acceptabelt tydligt dagvatten som kan komma i kontakt med föroreningar i och med förtydligandet med karta i villkoret.

Vad gäller bolagets formulering föroreningshalterna är högre än i ett typiskt dagvatten från ett värmeverk inte att det når upp till erforderliga krav på tydlighet trots bolagets förtydliganden med hänvisning till tabeller från miljökonsekvensbeskrivningen. Ett villkor måste vara utformat så att det inte råder någon tvekan om vad som krävs av tillståndshavaren och det ska gå att objektivt fastställa när en överträdelse har skett (jfr. Mark- och miljööverdomstolens mål M 10029-18). Med stöd av mark- och miljödomstolens räkneexempel i domskälen nedan blir bolagets formulering dock acceptabelt tydlig.

Därutöver går bolagets villkorsförslag, bortsett från föreslaget begränsningsvärde för suspenderad substans, att se som ett förslag med riktvärden. Men Mark- och miljööverdomstolen har i ett antal domar utmönstrat begreppet riktvärde i villkor, till förmån för begränsningsvärden (jfr. Mark- och miljööverdomstolens mål MÖD 2009:2, 2009:9, 2009:49, 2012:10 och MÖD 2012:21).

Mark- och miljödomstolen har därför föreskrivit begränsningsvärden för ett antal ämnen. De begränsningsvärden som föreskrivs baseras på domstolens bedömning av vad som kan vara rimligt efter jämförelse med vad som föreskrivits för andra anläggningar, samt med hänsyn till vad bolaget angivit avseende uppskattade halter efter rening i dagvattendammen. Domstolen bedömer att de begränsningsvärden som länsstyrelsen föreslagit i några fall är så låga att bolaget skulle kunna riskera att få problem att innehålla dem. De i domslutet föreskrivna begränsningsvärdena bedöms vara realistiska för bolaget att innehålla, samtidigt som halterna inte bedöms medföra någon oacceptabel störning på människors hälsa eller miljön.

Parallellt med dessa begränsningsvärden föreskrivs i villkoret att det i kontrollprogrammet ska anges sådana halter som vid överskridande ska leda till att det utreds och att kompletterande reningsåtgärder vidtas. Med det avses följande. Bolaget har angett att om kontrollen av utgående vatten från dagvattendammen

Sid 87 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

visar att föroreningshalterna är högre än ett typiskt dagvatten från ett värmeverk tabell 7.20 och 7.21 i bolagets miljökonsekvensbeskrivning MKB), så ska orsaken till detta utredas och kompletterande reningsåtgärder vidtas om så erfordras. Vad gäller föroreningshalter i ett typiskt dagvatten från ett värmeverk så går det för flera metaller att räkna fram uppskattade halter enligt följande. Halten av exempelvis zink Zn i ett typiskt dagvatten från ett värmeverk: Zn i dagvatten före rening är 140 µg/l (MKB tabell 7.20) som passerar rening i dagvattendamm med 60 % reningseffekt (MKB tabell 7.21) 140 x 0,4 = 56 µg/l. Om halten av Zn i dagvatten ut från dagvattendammen vid provtagning är högre än 56 µg/l ska således orsaken till detta utredas och kompletterande reningsåtgärder vidtas om så erfordras. Detsamma gäller om halten av exempelvis kadmium Cd är högre än 0,2 µg/l (0,4 µg/l och 50 % reningseffekt 0,2 µg/l) eller om halten av kvicksilver Hg är högre än 0,1 µg/l (0,1 µg/l och 30 % reningseffekt 0,07 µg/l µg/l). Dessa halter ska anges i kontrollprogrammet. Det gäller även för övriga ämnen som framgår av MKB tabell 7.20 och 7.21. Dessa tabeller är även med i denna doms avsnitt Ansökan Förslag till villkor m.m.

Domstolen har i villkoret angett det minsta antal gånger per år som provtagning ska ske, från av bolaget föreslagna minst fyra gånger till minst åtta gånger per år.

Domstolen bedömer att dagvattnet kan kontrolleras genom tidsstyrd provtagning i stället för flödesstyrd provtagning, eftersom dagvattendammen blir så stor att den ger en utjämnande effekt.

Villkor 9 om vatten från IBC-tankar Villkoret föreskrivs i enlighet med länsstyrelsens förslag. Enligt bolagets kompletterande underlag avseende vatten som samlas i IBC-tankar är föroreningshalterna så höga att det indikerar att det inte går att motivera att vattnet kan släppas till recipient.

Sid 88 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Enligt bolaget uppstår endast ca 7 m IBC-vatten vid ett till två tillfällen per år, och villkoret medger att vattnet kan användas för att befukta bränsle till den nya baslastpannan.

Villkor 10 om driftstopp, driftstörningar m.m. Villkoret föreskrivs i enlighet med länsstyrelsens förslag. Bolagets villkorsförslag är snarlikt, men domstolen bedömer att länsstyrelsens förslag är mer heltäckande eftersom det även anger fel i reningsutrustningen.

Villkor 11 om buller Länsstyrelsens villkorsförslag innebär att begränsningsvärden för bullernivåer nattetid ska gälla mellan kl. 22-07. De tider som framgår av bolagets villkorsförslag överensstämmer med vad som anges i Naturvårdsverkets vägledning om industrioch annat verksamhetsbuller, rapport 6538 från april 2015, där nattetid anges som kl. 22-06 med ekvivalentvärdet 40 dBA vid bostäder. Det har inte framkommit några särskilda omständigheter i det här fallet som gör att Naturvårdsverkets vägledning bör frångås. Koloniträdgårdsområdet som ligger precis invid värmeverket är inte avsett för permanentboende. Villkoret föreskrivs därför i enlighet med bolagets villkorsförslag.

Villkor 13 om bl.a. ammoniakcisternens placering Länsstyrelsens villkorsförslag innebär att ammoniakkoncentrationen AEGL-2 inte får uppstå utanför verksamhetsområdet. Bolaget har visat att med sitt villkorsförslag så uppstår AEGL-2 inte vid bostäder, och inte heller vid koloniområdet söder om verksamhetsområdet, men att det kan uppstå AEGL-2 strax utanför verksamhetsområdet, åt väster, norr och öster där det är åkermark samt går en grusväg. Domstolen bedömer att bolagets villkorsförslag, tillsammans med sådana riskreducerande åtgärder som bolaget redovisat, innebär en så låg risk för allvarlig påverkan på tredje man att risken är tolererbar.

Sid 89 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Villkoret föreskrivs därför i enlighet med bolagets förslag, vilket bl.a. innebär att ammoniaktanken ska placeras inom samma område som den nya baslastpannan, dvs. inom , vilket också framgår av bolagets åtaganden.

Villkor 17 om värmevärde och innehåll i farligt avfall Bolaget motsätter sig länsstyrelsens villkorsförslag som enligt bolagets beräkningar innebär att slam får en torrsubstanshalt TS på minst 35 %, dels för att det är svårt att få slam så torrt, dels är slam svårt att pumpa om det är så torrt. Därutöver minskar bolagets behov av att fukta bränsle till baslastpannan med dricksvatten om det går att blanda i blött slam.

Bolaget har åtagit sig att endast förbränna slam som inte är lämpligt att omhänderta på annat sätt.

Mot bakgrund av bolagets sistnämnda åtagande, samt att det måste vara praktiskt möjligt att hantera och pumpa slam, bedömer domstolen bolagets villkor är lämpligt att föreskriva.

Villkor 22 om begränsning av mängden energi som får kylas bort I dagsläget är bolagets totala energiproduktion i Trelleborg ca 100 GWh per år, varav Östervångsverket producerar ca 80 GWh per år. Bolagets övriga fjärrvärmeanläggningar i Trelleborg planeras att avvecklas respektive samlokaliseras med Östervångsverket. Bolagets planerade verksamhet kommer att innebära ett behov av att kyla bort ca 11-12 GWh per år. Kylbehovet kommer dock att avta i takt med att fjärrvärmeleveranserna med tiden planeras öka i Trelleborg. Länsstyrelsen har anfört att bolaget bör åta sig åtgärder som minskar behovet av kylning, samt föreslagit att det kan vara möjligt för domstolen att reglera mängden energi som får kylas bort.

Kylbehovet uppstår främst under sommarhalvåret när fjärrvärmebehovet är mindre än under övriga året. Bolaget har anfört att installation av en ackumulatortank inte kan få ner kylbehovet i någon större omfattning, och att inte heller installation av en

Sid 90 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

elturbin kan få ner kylbehovet så mycket. Bolaget har anfört att en ändrad körordning där befintliga fastbränslepannor ÖV1 och ÖV2 används som primär baslast på sommaren i stället för den nya baslastpannan, skulle innebära en ökad bränslekostnad om minst 20 miljoner kr per år eftersom träbränsle måste användas i stället för avfallsbränsle. Enligt bolaget omintetgörs investeringen om det föreskrivs att sådan ändrad driftordning ska tillämpas.

Domstolen bedömer att det är högst tveksamt om det kan vara förenligt med hushållningsbestämmelserna i 2 kap. 5 § miljöbalken att kyla bort så stora mängder energi som bolaget planerar för att göra vid Östervångsverket. Att kyla bort mer än 10 % av den producerade energin är inte en god hushållning med energi, framförallt inte eftersom det här finns två träbränsleeldade träbränslepannor som går att använda istället för att kyla bort energi producerad vid baslastpannan.

Kylning kan inte helt undvikas bl.a. eftersom det kan uppstå s.k. panntripp eller det kan ske plötsliga väderomslag till mildare väder (som innebär mindre fjärrvärmebehov) under de kyligare delarna av året, och då kan kylning behövas för att lasten för baslastpannan inte ska gå ner under 70 %. Den begränsning av kylningen som följer av villkoret innebär en minskning av den kylning som bolaget planerat för, men bedöms inte medföra några svårigheter för att kunna kyla bort energi vid exempelvis s.k. panntripp eller vid tillfälligt minskat fjärrvärmebehov.

Domstolen bedömer, de ökade bränslekostnaderna till trots, att det är möjligt för bolaget att använda fastbränslepannorna ÖV1 och ÖV2 mer under sommarhalvåret än vad bolaget har planerat för. Domstolen föreskriver inte hur bolaget ska hålla nere kylbehovet, vilket kan ske på olika vis, men bedömer att en ändrad körordning kan vara ett möjligt alternativ. Priserna för träbränsle har ökat kraftigt under senare år, men det är likväl ett mycket vanligt förekommande bränsle vid en mycket stor del av landets värmeverk. Baserat på vad bolaget uppgett om att tillämpning av en ändrad körordning istället för bortkylning av 11-12 GWh energi medför ökade bränslekostnader om minst 20 miljoner kr per år, bedömer domstolen att villkoret som de första åren endast medger bortkylning av ca 8 GWh kan innebära att

Sid 91 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

bolagets bränslekostnader kan öka med ca 7 miljoner kr per år. Och ännu mer om prisskillnaden mellan avfallsbränsle och träbränsle ökar. Men om bolagets fjärrvärmeproduktion i Trelleborg med åren ökar från dagens ca 100 GWh per år till ca 150 GWh per år så som bolaget planerat, kommer dock kylbehovet, och därmed också de ökade bränslekostnaderna, att minska med tiden.

Vid en avvägning mellan krav på hushållning med energi enligt 2 kap. 5 § miljöbalken, och en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken med avseende på de för bolaget ökade kostnaderna, bedömer domstolen att det är skäligt att föreskriva villkor i enlighet med domslutet.

Uppskjuten fråga Länsstyrelsen har yrkat att utsläpp till luft från baslastpannan i första hand ska kompletteras med villkor med begränsningsvärden för kvicksilver, kadmium, tallium, dioxiner och furaner, och i andra hand att det ska föreskrivas utredningsvillkor med provisoriska föreskrifter avseende dessa ämnen. Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift innehåller betydligt lägre utsläppshalter jämfört med bolagets förslag till provisorisk föreskrift. Länsstyrelsen anser dock att de halter som bolaget föreslagit i den provisorisk föreskriften är tillåtliga.

Bolaget har bl.a. anfört att de halter länsstyrelsen föreslagit är tagna från jämförelser med betydligt större pannor och att halterna är så hårda att ingen leverantör kommer att kunna åta sig att leverera en anläggning som uppfyller kraven. Bolaget har bl.a. vidare anfört att vid tillståndsprövning av en anläggning likartad bolagets planerade baslastpanna har mark- och miljödomstolen i Vänersborg föreskrivit begränsningsvärden liknande de som bolaget nu föreslagit.

Mark- och miljödomstolen bedömer att bolagets förslag till utredningsvillkor, vilket är likartat länsstyrelsens motsvarande förslag, är lämpligt och föreskriver det.

Sid 92 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller provisorisk föreskrift gör domstolen följande bedömning. Vid en jämförelse med vad som föreskrivits för andra avfallsförbränningsanläggningar bedömer mark- och miljödomstolen att bolagets förslag till provisorisk föreskrift är acceptabelt med avseende på utsläppta halter av kadmium + tallium samt dioxiner + furaner, men att halten av kvicksilver bör sänkas i enlighet med domslutet.

Baserat på vad som föreskrivits vid andra avfallsförbränningsanläggningar, samt vad bolaget anfört om att det är en ny panna där driftserfarenheter saknas och att leverantörer kan ha svårigheter med att kunna garantera de av länsstyrelsen yrkade halterna för ovan nämnda föroreningar, bedömer domstolen att länsstyrelsens yrkade halter kan vara för låga för att föreskriva som begränsningsvärden. Domstolen bedömer således att det kan finnas svårigheter med att ha de av länsstyrelsen yrkade halterna som krav när bolaget går vidare med upphandling och kravspecifikation av den nya baslastpannan med tillhörande reningsutrustning. Domstolen anser dock att bolaget ska ha som målsättning att kunna innehålla de av länsstyrelsen yrkade halterna.

Mot bakgrund av ovanstående föreskriver domstolen utredningsvillkor och provisorisk föreskrift i enlighet med domslutet.

Delegerade frågor Domstolen delegerar åt tillsynsmyndigheten att vid behov meddela ytterligare villkor avseende ett antal frågor. Nedan följer de delegationspunkter som bör kommenteras.

Bemyndigande avseende svavelhalt i oljebränslen Länsstyrelsen anser att en delegation om att kunna tillåta oljebränslen med högre svavelhalt ska kombineras med en möjlighet att föreskriva villkor om att fastställa utsläppsvärden avseende svavel. Bolaget har motsatt sig det med motivering att det inte är någon svavelrening på oljepannorna, och utsläppen av svavel följer av svavelhalten i bränslet. Domstolen bedömer att bolaget har rätt i detta, och föreskriver därför delegationen i enlighet med bolagets förslag.

Sid 93 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

Bemyndigande avseende skyddsåtgärder mot damning och lukt m.m. Domstolen har här lagt till skadedjur eftersom avfallsbränslen, även om de hanteras så som bolaget angett, kan ge upphov till förekomst av skadedjur. Med skadedjur avses såväl gnagare som fåglar och insekter.

Bemyndigande avseende kontroll av verksamheten. Domstolen har förtydligat att detta även omfattar sediment i dagvattendammen eftersom det, när dammen i en framtid kan behöva rensas på sediment, kan finnas anledning att kontrollera exempelvis tungmetallhalter i sedimenten.

Bemyndigande avseende att förbränna andra avfallstyper Se ovan i domskälen i avsnitt Tillståndets omfattning.

Ej föreskrivet bemyndigande om skyddsåtgärder avseende dagvatten Eftersom det i domen föreskrivs begränsningsvärden för utgående vatten från dagvattendammen behövs inte någon delegation till tillsynsmyndigheten om att kunna föreskriva ytterligare skyddsåtgärder avseende dagvatten.

Igångsättningstid Bolaget har yrkat om en igångsättningstid på sex år från det att tillståndet vunnit laga kraft. Ingen har motsatt sig detta, och igångsättningstiden bestäms därför utifrån bolagets yrkande.

Övriga yrkanden Övriga yrkanden eller förslag som inte tillgodosetts genom sådant som bolaget angett eller åtagit sig i målet eller som annars behandlats i denna dom, ska avslås.

Sid 94 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6545-22 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-01) Överklagande senast den 11 juli 2024.

Marie Gerrevall Henrik Östman I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Marie Gerrevall, ordförande, och tekniska rådet Henrik Östman samt de särskilda ledamöterna Ola Lindén och Torbjörn Brorson.

Ansökta avfallskoder enligt avfallsförordningen (SFS 2020:614)

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.