M 10511-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom endast på så sätt att villkor 9 och 17 får följande lydelse.

9Damning från verksamhetens olika moment ska begränsas. Dammbekämpning ska ske med, men inte begränsas till, vattenbegjutning.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10511-25

17Det vatten som samlas upp från verksamhetsområdena ska passera sedimentationsdamm med oljeavskiljande funktion. Sedimentationsdammarna ska vara ändamålsenligt utförda och dimensionerade. Utgående vatten från respektive sedimentationsdamm får som årsmedelvärde högst innehålla följande.

1 mg/l olja beräknat som oljeindex 5 mg/l kväve (N-tot) 10 mg/l suspenderat material för det västra verksamhetsområdet och 25 mg/l suspenderat material från produktionsanläggningen i det östra verksamhetsområdet.

Årsmedelvärdena ska baseras på minst fyra representativa prover uttagna jämnt fördelade över året, om tillsynsmyndigheten inte medger annat. Provtagning ska även ske av pH, konduktivitet, PFAS och metaller vilka anges i kontrollprogrammet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10511-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Skanska Industrial Solutions AB (Skanska) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra villkor 9 och 17 enligt följande.

9Damning från verksamhetens olika moment ska begränsas. Dammbekämpning ska ske med, men inte begränsat till, vattenbegjutning.

17Det vatten som samlas upp från verksamhetsområdena ska passera sedimentationsdamm med oljeavskiljande funktion. De tre Sedimentationsdammarna ska vara ändamålsenligt utförda och dimensionerade. Utgående vatten från respektive sedimentationsdamm får som årsmedelvärde högst innehålla följande.

1 mg olja per liter utgående vatten räknat som oljeindex 5 mg kväve (N-tot) per liter utgående vatten 10 mg suspenderat material per liter utgående vatten. Utgående vatten från sedimentationsdammar från produktionsanläggningen, i det östra verksamhetsområdet, får som årsmedelvärde innehålla högst 25 mg suspenderat material per liter utgående vatten.

Årsmedelvärdena ska baseras på minst fyra representativa prover uttagna jämnt fördelade över året, om tillsynsmyndigheten inte medger annat. Provtagning ska även ske av pH, konduktivitet, PFAS och metaller vilka anges i kontrollprogrammet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län (länsstyrelsen) har medgett att villkor 9 och 17 ändras i enlighet med Skanskas förslag.

S.R. har förelagts att yttra sig men inte avhörts.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10511-25

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Skanska har anfört i huvudsak följande. Villkor 9 behöver ändras eftersom det under tillståndstiden kan tillkomma andra metoder för dammbekämpning som är bättre ur både miljömässig och ekonomisk synpunkt jämfört med vattenbegjutning. Under särskilda förhållanden, som vid stark vind eller torka, finns även andra mer lämpliga metoder att tillgå. Det är därför inte lämpligt att ange en specifik metod för dammbekämpning i villkor.

Villkor 17 bör ändras eftersom mark- och miljödomstolen inte har beaktat att halterna av suspenderat material i utgående vatten från den östra verksamhetsområdet generellt är högre än i det västra verksamhetsområdet. De provtagningar som gjorts visar att Skanska saknar faktiska möjligheter att innehålla den föreskrivna halten av suspenderat material om 10 mg/l i utgående vatten från sedimentationsdammarna i det östra verksamhetsområdet. Villkoret har därmed satts utifrån felaktiga antaganden om dammarnas kapacitet och villkoret tillhandahåller inte någon skälig säkerhetsmarginal. Det har inte heller framkommit något som tyder på att nedströms liggande recipient är särskilt känslig.

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande. Vattenbegjutning är en effektiv metod för dammbekämpning. I vissa situationer kan det dock finnas mer lämpliga metoder. Metoden för dammbekämpning ska därför inte låsas till enbart vattenbegjutning. Vilka åtgärder som vidtas för dammbekämpning är en fråga för tillsynsmyndigheten.

Haltvillkor för suspenderade ämnen bör sättas utifrån recipientens känslighet. Recipienten för utgående vatten från det östra verksamhetsområdet är ett dikessystem som efter några kilometer leder fram till Bergkvarasjön, som är belägen inom Helige Å-systemet. Det finns inte kända värden i dikessystemet. I Helige Å-systemet förekommer skyddsvärda arter, så som mussla och öring, som kan vara känsliga om det förekommer för mycket suspenderade ämnen. Musslor och öring bedöms inte kunna ta sig upp i dikessystemet. När vattnet leds genom dikessystemet bedöms en viss sedimentering ske och påverkan av suspenderade ämnen i Bergkvarasjön blir därmed begränsad. Det saknas anledning att utifrån recipientens känslighet kräva att

SVEA HOVRÄTT DOM M 10511-25

halten av suspenderade ämnen regleras till 10 mg/l för sedimentationsdammarna i det östra verksamhetsområdet. Med hänsyn till tillståndstiden är det däremot motiverat med en begränsning av utsläppen av suspenderade ämnen till 25 mg/l.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Villkor 9

Mark- och miljööverdomstolen bedömer efter genomgång av handlingarna i målet att det saknas skäl att i detta fall begränsa metoden för dammbekämpning till vattenbegjutning. Det kan vidare noteras det i tillståndet delegerats till tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva ytterligare villkor avseende dammbekämpning. Villkor 9 kan därmed ändras i enlighet med Skanskas förslag.

Villkor 17

Av utredningen i målet framgår att det förekommer högre halter av suspenderat material i utgående vatten från det östra jämfört med det västra verksamhetsområdet. Halten suspenderat material i utgående vatten från den norra sedimentationsdammen i det östra verksamhetsområdet har under åren 2016 till 2022 varierat mellan <2– 40 mg/l, med en medelhalt om 12 mg/l. Två enskilda prov 2016 och 2018 drar upp medelvärdet för provpunkten. Vid den södra sedimentationsdammen i det östra verksamhetsområdet har halten av suspenderat material under samma period varierat mellan 18–340 mg/l med en medelhalt om 84 mg/l. Enligt ansökan ska den södra sedimentationsdammens funktion kontrolleras och dammen rensas under 2024. Utifrån underlaget i målet är det uppenbart att det haltvillkor som föreskrivits avseende suspenderade ämnen inte kommer kunna hållas vid det östra verksamhetsområdet.

Recipienten för utgående vatten från det östra verksamhetsområdet är ett dikessystem som leder till ytvattenförekomsten Bergkvarasjön-Helgasjön. Det har inte framkommit att den yrkade halten suspenderat material från det östra verksamhetsområdet riskerar att försämra ytvattenförekomstens status eller äventyra möjligheten att uppnå den status som ytvattenförekomsten ska ha enligt miljökvalitetsnormen, dvs. god ekologisk

SVEA HOVRÄTT DOM M 10511-25

status 2033. Recipientens känslighet hindrar därmed inte att en högre halt föreskrivs avseende suspenderat material från det östra verksamhetsområdet.

Med hänsyn till att bolaget saknar faktiska förutsättningar att nå villkoret och då recipienten inte bedöms påverkas på ett otillåtet sätt kan villkor 17 ändras på så sätt att en högre halt suspenderade ämnen från det östra verksamhetsområdet kan tillåtas. Bolaget har föreslagit en begränsning om 25 mg/l vilket har godtagits av länsstyrelsen. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att en begränsning om 25 mg/l suspenderat material är lämplig.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 27 maj 2026.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Ulf Wickström, referent, tekniska rådet Claes Becker och tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek.

Föredraganden har varit Camilla Nyström

Bilaga A

Sid 1 (126) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1909-24 Mark- och miljödomstolen 2025-06-13 meddelad i Växjö

SÖKANDE

Skanska Industrial Solutions AB 405 18 Göteborg

Ombud: E.W.

Ombud: K.W., projektutvecklare Skanska Industrial Solution AB 405 18 Göteborg

Ombud: M.L., bolagsjurist Skanska Sverige AB Pulpetgatan 20 215 37 Malmö

SAKEN

Ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet samt avledning av grundvatten m.m. på fastigheten X i Växjö kommun

Anl-ID: 76564 Avrinningsområde: 86 Mörrumsån

DOMSLUT

Miljökonsekvensbeskrivningen

Mark- och miljödomstolen godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

Tillstånd

A. Mark- och miljödomstolen lämnar Skanska Industrial Solutions AB (Skanska) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och utökad täkt av berg, morän och torv inom fastigheten X i Växjö kommun, inom det

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

verksamhets- och brytningsområde som framgår av exploateringsplan i domsbilaga 1 (ritning M101, 2023-12-21).

Tillståndet omfattar ett årligt uttag om maximalt 800 000 ton berg, morän och torv. Under fem år av tillståndstiden får dock det årliga uttaget uppgå till maximalt 1 000 000 ton. Totalt omfattar tillståndet ett sammanlagt totalt uttag om 24 000 000 ton bergmaterial, 800 000 ton morän och 100 000 ton torv, inklusive krossning, sortering och tvättning.

B. Mark- och miljödomstolen lämnar Skanska tillstånd till att inom ovan nämnd fastighet inom de verksamhetsområden som framgår av domsbilaga 1 och domsbilaga 2 (ritning S1, 2023-12-21 med bifogade brytpunkter) årligen ta emot, lagra, krossa, sortera och återvinna maximalt 320 000 ton icke farligt avfall i form av jord och sten, växtmaterial, glas, klinker, keramik, asfalt, betong och tegel.

C. Mark- och miljödomstolen lämnar Skanska tillstånd till att inom ovan nämnd fastighet på de ytor som framgår av exploateringsplan i domsbilaga 1 deponera 100 000 ton inert avfall årligen. Tillståndet omfattar att totalt deponera 950 000 m inert avfall.

D. Mark- och miljödomstolen lämnar Skanska tillstånd till att inom ovan nämnd fastighet inom det verksamhetsområde som framgår av situationsplan i domsbilaga 2 tillverka 200 000 ton asfalt per år.

E. Mark- och miljödomstolen lämnar Skanska tillstånd till att inom ovan nämnd fastighet inom det verksamhetsområde som framgår av situationsplan i domsbilaga 2 tillverka 50 000 m betong per år.

F. Mark- och miljödomstolen lämnar Skanska tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att, under den tid som täktverksamhet enligt punkt A i denna dom pågår, bortleda allt till brytområdet enligt domsbilaga 1 inläckande grundvatten till

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

recipient, samt att utföra och bibehålla de anläggningar, dammar, brunnar och ledningar m.m. som erfordras för vattenverksamhetens bedrivande.

Tillståndets tidsbegränsning

Tillståndet enligt punkt A-E ovan gäller 30 år räknat från dagen då denna dom vunnit laga kraft. Tillståndet enligt punkt F gäller till dess att täktverksamheten upphör dock längst till den 3 maj 2057.

Villkor

Allmänt villkor för tillstånd till miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheterna bedrivas i huvudsak i enlighet med vad sökanden har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet.

Villkor för tillstånd till miljöfarlig verksamhet

2Västra verksamhetsområdet och brytningsområdet för täkt ska märkas ut på väl synligt sätt och med varaktiga markeringar under hela verksamhetstiden.

3Brytning av berg, morän och torv får endast ske inom den på exploateringsplanen markerade gränsen för brytningsområde (se domsbilaga 1) och brytning får ske till nivå +125 m ö. h. (RH 2000).

4Buller från verksamheten, inklusive transporter som uppstår på intern transportväg mellan det östra och västra verksamhetsområdet ska begränsas och får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostad än nedanstående värden.

50 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 06.00-18.00 45 dB(A) kväll kl. 18.00-22.00, samt lör-, sön- och helgdag kl. 06.00-18.00 40 dB(A) natt kl. 22.00-06.00

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dB(A) får inte utföras natt kl. 22.00-06.00.

Kontroll av buller ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, samt då tillsynsmyndigheten begär det.

Mätning och uppföljning av buller ska ske genom immissionsmätningar och/eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärden ska beräknas för de tider då verksamheten faktiskt pågår.

5Bullerdämpande åtgärd ska vidtas i samband med borrning på översta pallen i den nordöstra delen av brytningsområdet.

6Verksamheten får bedrivas under helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 06.00-22.00 om inte annat följer av nedan.

Sprängning och skutknackning får bedrivas helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 07.00-18.00.

Borrning får bedrivas under helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 06.00- 18.00.

Asfalt- och betongtillverkning med tillhörande transporter får bedrivas dygnet runt.

In- och utleveranser till verksamheten, inklusive lastning, får bedrivas helgfria vardagar, måndag till fredag, mellan kl. 06.00-22.00. Utlastning får dock bedrivas dygnet runt alla dagar i händelse av akuta behov så som halkbekämpning och olyckor när beställaren är staten eller en kommun och denne ställt dokumenterade krav på leveranstidpunkt. Detsamma gäller om beställaren kontrakterats för att utföra sådant arbete för statens eller en kommuns räkning.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Om det föreligger särskilda skäl får tillsynsmyndigheten medge undantag från ovanstående tider under förutsättning att övriga villkor innehålls.

7Markvibrationer, definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled, till följd av sprängning får vid bostadshus uppgå till högst 4 mm/s vid sprängtillfällen. Vibrationer ska mätas som toppvärde i sockel på bottenvåning. Mätningarna ska utföras enligt gällande standard.

8Luftstötvåg till följd av sprängning, uttryckt som frifältsvärde, får vid bostadshus uppgå till högst 120 Pa vid sprängtillfällen. Mätningarna ska utföras enligt gällande standard.

9Damning från verksamhetens olika moment ska begränsas. Dammbekämpning ska ske med vattenbegjutning.

10Under backsvalornas häckningsperiod 1 maj – 15 september får inte ingrepp i de slänter där backsvalor häckar ske. Det ska säkerställas att ny möjlig boplats för backsvalor finns innan befintlig boplats tas bort.

11Avverkning av skog, sprängning samt krossning ska inte ske i anslutning till för häckningssäsongen aktuell boplats för annan skyddad fågelart från 1 februari – 15 september.

12Deponering får uppgå till en högsta höjd av +174 m ö. h. (RH 2000) i det norra deponiområdet och +206 m ö. h. (RH 2000) i det östra deponiområdet.

13Totalt 50 000 ton avfall i form av betong med avfallskoderna 10 13 14 och 17 01 01 får användas för konstruktion under skyddsskiktet och över den geologiska barriären i den inerta deponin om kraven i NFS 2004:10 eller för tiden relevant lagstiftning uppfylls.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

14Endast inert avfall med avfallskoderna 17 05 04 och 20 02 02, samt jord- och schaktmassor från annan avfallsanläggning 19 13 02 och 19 12 09 får deponeras på anläggningen. Andra typer av avfall som uppfyller kraven och som benämns med avfallskod i 24 § NFS 2004:10, eller för tiden relevant lagstiftning, får tas emot för deponering efter godkännande av tillsynsmyndigheten.

15Avfallstyper motsvarande följande avfallskoder får tas emot och återvinnas på anläggningen 17 05 04, 20 02 02, 17 01 01, 17 01 02, 17 01 03, 17 02 02, 17 03 02, 02 01 07, 02 01 03 och 20 02 01. Halterna i de jord- och schaktmassor som får tas emot för återvinning får inte överstiga nivåer för känslig markanvändning (KM) enligt domsbilaga 4.

Betong/tegel/klinker och därmed jämförbart avfall som tas emot får inte vara förorenat till följd av tidigare användning och får inte innehålla farliga ämnen i signifikanta mängder. Det ska vara fritt från PCB-fogar, asbest, trä, cellplast, annat isoleringsmaterial och vara omålat.

Asfalt som tas emot får inte innehålla stenkolstjära och halterna av PAH-16 får inte överstiga 70 mg/kg TS (70 ppm).

16Asfaltverket ska vara försett med utrustning för stoftavskiljning. Filtret ska vara dimensionerat och underhållet så att effektiv stoftavskiljning sker.

17Det vatten som samlas upp från verksamhetsområdena ska passera sedimentationsdamm med oljeavskiljande funktion. De tre sedimentationsdammarna ska vara ändamålsenligt utförda och dimensionerade. Utgående vatten från respektive sedimentationsdamm får som årsmedelvärde högst innehålla följande.

1 mg olja per liter utgående vatten räknat som oljeindex 5 mg kväve (N-tot) per liter utgående vatten 10 mg suspenderat material per liter utgående vatten.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Årsmedelvärdena ska baseras på minst fyra representativa prover uttagna jämnt fördelade över året, om tillsynsmyndigheten inte medger annat. Provtagning ska även ske av pH, konduktivitet, PFAS och metaller vilka anges i kontrollprogrammet.

18Drivmedel och övriga miljö- och hälsofarliga kemiska produkter samt farligt avfall ska lagras och hanteras så att risken för att spill och läckage i omgivningen minimeras. Flytande kemiska produkter, bitumen undantaget, och flytande farligt avfall ska förvaras inom invallning som rymmer minst den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym eller i ADR-klassad drivmedelstank.

19När bergtäkten avslutas ska det västra verksamhetsområdet som framgår av domsbilaga 1 efterbehandlas. Efterbehandlingen ska ske i huvudsak enligt den beskrivning som framgår av ansökan. Senast tre år innan verksamheten beräknas upphöra ska verksamhetsutövaren inge en slutlig detaljerad efterbehandlingsplan för det västra verksamhetsområdet till tillsynsmyndigheten.

Villkor för tillstånd till vattenverksamhet, 11 kap

20Inom brytningsområdet får grundvattennivån som lägst sänkas till nivån +124 m ö. h. (RH 2000).

21Det momentana utflödet av vatten som avleds från västra verksamhetsområdet (domsbilaga 1) får inte överstiga 80 l/s.

22Vattenbortledningen från västra verksamhetsområdet (domsbilaga 1) ska mätas med flödesmätare som dels registrerar det momentana flödet, dels summerar den vattenvolym som bortleds. Resultatet av mätningarna ska journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten efter anmodan.

23Så länge bortledning av vatten från det västra verksamhetsområdet sker ska kontroll av grundvattennivå ske i brunn/observationsrör i eller i anslutning till

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

det västra verksamhetsområdet. Placering av observationsrör och mätfrekvens ska anges i kontrollprogram.

Kontroll av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet

24Ett förslag till kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk.

Delegerade frågor

Mark- och miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken följande åt ansvarig tillsynsmyndighet att vid behov föreskriva ytterligare villkor beträffande följande.

- Besluta om undantag från verksamhetstider utifrån villkor 6. - Besluta om ytterligare villkor för dammbekämpning utifrån villkor 9. - Besluta om undantag från vilket inert avfall som får deponeras utifrån villkor 14. - Besluta om ytterligare villkor för efterbehandling utifrån villkor 15. - Beslut om undantag från antal provtagningstillfällen, om ytterligare ämnen ska kontrolleras samt ytterligare villkor om halter i utgående vatten av pH, konduktivitet, PFAS, metaller och andra ämnen utifrån villkor 17.

Ekonomisk säkerhet

Tillståndet får inte tas i anspråk förrän bolaget ställt säkerhet om 6 500 000 kronor för kostnader för avstädning och efterbehandling av verksamheten. Säkerheten ska gälla i minst två år efter tillståndstidens utgång. Säkerheten prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av Skanska. Säkerheten ska förvaras hos Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Igångsättningstid

Mark- och miljödomstolen förordnar med stöd av 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken att den tid inom vilken den miljöfarliga verksamheten (punkt A-E) ska ha satts igång bestäms till senast tre (3) år efter lagakraftvunnen dom.

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Arbetstid

Mark- och miljödomstolen förordnar med stöd av 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken att de genom denna dom tillståndsgivna arbetena avseende vattenverksamheten ska vara utförda inom tio (10) år efter lagakraftvunnen dom.

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada ska, för att få tas upp till prövning, framställas till mark- och miljödomstolen senast tjugo (20) år efter arbetstidens utgång.

Återkallelse av tidigare tillstånd

När denna dom vunnit laga kraft och tillståndet tagits i anspråk upphör det tidigare tillståndet för den befintliga verksamheten, beslutat den 20 december 2017 av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 551-602-16, att gälla. Skanska ska meddela tillsynsmyndigheten när det nya tillståndet tas i anspråk.

Verkställighet

Mark- och miljödomstolen avslår Skanskas yrkande om verkställighetsförordnande.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till 65 000 kronor.

Rättegångskostnader

Skanska förpliktigas att ersätta Länsstyrelsen i Kronobergs län för rättegångskostnader med 17 600 kronor. På beloppet utgår ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Skanska Industrial Solutions AB (Skanska alt. sökande) bedriver sedan 1960-talet täktverksamhet, återvinning av avfall samt inert deponi på fastigheten X i Växjö kommun. Inom samma fastighet har bergbrytning tidigare skett i Kvälleberg, ett läge närmare asfaltverket inom det östra verksamhetsområdet. Sedan 1984 bedrivs bergbrytningen i Vilan inom det västra verksamhetsområdet. Nu gällande tillstånd för verksamheten gäller till och med den 31 december 2031. Berget i den befintliga täkten är av god kvalitet och Skanska ser att det finns ett fortsatt behov av förädlade bergmaterialprodukter och omhändertagande av avfall från bygg- och anläggningsarbeten i Växjö och Alvesta kommuner, men även i regionen. Skanska ansöker därför om tillstånd till fortsatt verksamhet inom befintligt brytnings- och verksamhetsområde.

Ansökan omfattar tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Täktverksamheten innefattar brytning av totalt 24 miljoner ton berg, 800 000 ton morän och 100 000 ton torv under en tillståndstid om 30 år. Produktionen av bergmaterial innefattar bl.a. losshållning, krossning och maskinhantering.

Ansökan omfattar även tillstånd till införsel, lagring och bearbetning av 320 000 ton externa massor i form av jord, sten, betong, asfalt, tegel etc. årligen. Det huvudsakliga syftet med massorna är att de ska återvinnas för att sedan säljas för bygg- och anläggningsändamål. Därutöver omfattar ansökan tillstånd till fortsatt och utökad deponering av totalt 950 000 m inert avfall. Samt produktion av 200 000 ton asfalt och 50 000 m betong årligen.

För att möjliggöra brytning av berg måste grund- och markvatten samt nederbörd som ansamlas i täkten ledas bort genom pumpning. Ansökan omfattar därför tillstånd till fortsatt vattenbortledning samt uppförande och drift av de anläggningar som behövs för vattenverksamhetens bedrivande enligt 11 kap. miljöbalken.

Den ansökta verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ("Sevesolagen")

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

eftersom laddningar (explosiva ämnen) om tio ton eller mer kan komma att användas vid sprängning.

TIDIGARE BESLUT

Befintlig verksamhet bedrivs enligt tillstånd till bergtäkt, återvinningsverksamhet samt deponering samt fastställda villkor, lämnat av miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Kalmar län den 20 december 2017 (dnr 551-602-16).

Slutlig formulering av villkor fyra (utsläpp till vatten) fastställdes av mark- och miljödomstolen den 21 februari 2018 i mål M 775–18.

ANSÖKAN

Yrkanden

Nedan framgår sökandens yrkanden och förslag till villkor så som de efter skriftväxling och huvudförhandling slutligen framställts.

Skanska yrkar att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd till planerad verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken bestående i a) att under 30 år bedriva fortsatt och utökad täktverksamhet med ett totalt uttag om maximalt 24 000 000 ton bergmaterial, 800 000 ton morän och 100 000 ton torv. b) att årligen ta ut maximalt 800 000 ton berg/morän/torv samt under fem år av tillståndstiden maximalt 1 miljon ton. c) att årligen återvinna maximalt 320 000 ton icke farligt avfall i form av jord och sten, asfalt, betong, tegel etc. d) att deponera totalt 950 000 m inert avfall samt att deponera 100 000 ton inert avfall årligen. e) att i första hand bedriva asfalt- och betongtillverkning. att i andra hand bedriva asfaltstillverkning om 200 000 ton per år och betongtillverkning om 50 000 m per år.

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Skanska yrkar att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd till planerad verksamhet enligt 11 kap. miljöbalken bestående i f) att bortleda allt till brytområdet inläckande grundvatten till recipient. g) att i övrigt utföra och bibehålla de anläggningar, dammar, brunnar och ledningar m.m. som erfordras för verksamhetens bedrivande, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som framgår av ansökan och tillhörande bilagor. h) fastställer arbetstiden för vattenverksamheten till 10 år från den dag tillståndet tagits i anspråk. i) bestämmer tiden för anmälan av ersättning för oförutsedd skada på grund av vattenverksamheten till 20 år räknat från utgången av arbetstiden.

Skanska yrkar även att mark- och miljödomstolen j) föreskriver villkor i enlighet med Skanskas förslag. k) godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen och tillhörande kompletteringar. l) förordnar att meddelat tillstånd får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft enligt 22 kap. 28 § miljöbalken, så kallat verkställighetsförordnande. m) fastställer den ekonomiska säkerhetens belopp ska till 6 500 000 kronor för fullgörandet av efterbehandling av verksamheten. n) beslutar att prövningsavgiften för ansökan fastställs till 40 000 kronor.

Skanska yrkar vidare att det befintliga tillståndet till verksamheten, meddelat av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 551-602-16, 2017-12-20, ska upphöra att gälla vid den tidpunkt då Skanska tar det nya tillståndet i anspråk. Skanska ska skriftligen underrätta tillsynsmyndigheten om när bolaget avser ta det nya tillståndet i anspråk.

Förslag till villkor

Allmänt

1Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad sökanden har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet.

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

2Västra verksamhetsområdet och brytningsområdet för täkt ska märkas ut på väl synligt sätt och med varaktiga markeringar under hela verksamhetstiden. 3. Brytning av berg, morän och torv får endast ske inom den på exploateringsplankartan (M101) markerade gränsen för brytningsområde och brytning får ske till nivå +125 (RH 2000).

Ljudnivå vid bostäder och arbetstider

4Buller från verksamheten, inklusive transporter som uppstår på intern transportväg mellan det östra och västra verksamhetsområdet, ska begränsas och får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostad än nedanstående värden. 50 dB(A) dag, kl. 06-18, 45 dB(A) kväll, kl. 18-22, samt lör-, sön- och helgdag kl. 06-18, 40 dB(A) natt, kl. 22-06. Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dB(A) får inte utföras natt kl. 22-06. Kontroll av buller ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, samt i samband med befogade klagomål efter tillsynsmyndighetens begäran. Mätning och uppföljning av buller ska ske genom immissionsmätningar och/eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärden ska beräknas för de tider då verksamheten faktiskt pågår. 5. Verksamheten får bedrivas under helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 06:00-22:00 om inte annat följer nedan. Sprängning och skutknackning får endast ske under helgfri vardag kl. 07:00- 18:00. Borrning får bedrivas under helgfria vardagar kl. 06:00-18:00. Asfalt- och betongtillverkning med tillhörande transporter får ske dygnet runt. Transporter och utlastning av ballastmaterial får normalt bedrivas helgfria vardagar, måndag till fredag, mellan kl. 06.00-22.00. Utlastning får bedrivas

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

dygnet runt alla dagar i händelse av akuta behov, t. ex. halkbekämpning, olyckor etc., när beställaren är staten eller en kommun och denne ställt dokumenterade krav på leveranstidpunkt. Detsamma gäller om beställaren kontrakterats för att utföra sådant arbete för statens eller en kommuns räkning. Om det föreligger särskilda skäl får tillsynsmyndigheten medge undantag från ovanstående tider under förutsättning att övriga villkor innehålls.

Hänsyn vid sprängning

6Markvibrationer till följd av sprängning får vid bostadshus uppgå till högst 4 mm/s vid minst 80 procent av sprängningarna per kalenderår och får inte vid något tillfälle överstiga 6 mm/s. Mätning ska utföras enligt Svensk Standard SS 460 48 66:2011 eller senare uppdateringar av denna standard. Vibrationer ska mätas som toppvärde i sockel på bottenvåning. 7. Luftstötvåg till följd av sprängning, uttryckt som genom frifältsvärde, får vid bostadshus uppgå till högst 120 Pa vid minst 80 procent av sprängningarna per kalenderår och får inte vid något tillfälle överstiga 150 Pa. Mätningarna ska utföras enligt Svensk Standard SS 02 52 10 eller senare uppdatering av denna.

Damning

8Damning från verksamhetens olika moment ska begränsas. Dammbekämpning ska ske med, men inte begränsat till, vattenbegjutning.

Inert deponi

9Deponering får uppgå till en högsta höjd av +174 (RH 2000) i det norra deponiområdet och +206 (RH 2000) i det östra deponiområdet inom de områden som framgår av exploateringsplankartan M101. 10. 50 000 ton avfall i form av betong med avfallskoderna 10 13 14 och 17 01 01 får användas för konstruktion under skyddsskiktet och över den geologiska barriären i den inerta deponin om kraven i NFS 2004:10 uppfylls.

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

11Följande massor får deponeras på anläggningen.

Andra typer av inert avfall med liknande egenskaper med avseende på risker och olägenheter får tas emot efter godkännande av tillsynsmyndigheten.

Återvinning

12Avfallstyper motsvarande följande avfallskoder får tas emot och återvinnas på anläggningen.

Halterna i de jord, stenmassor som tas emot får som medelvärde inte överstiga nivåer för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark publicerad i juni 2016 eller uppdateringar av denna. Föroreningshalten i jord- och schaktmassor som levereras till anläggningen ska vara kontrollerade genom minst ett representativt samlingsprov i en enhetsvolym om högst 3 000 m alternativt 5 000 ton. Trots ovanstående ska minst ett samlingsprov uppvisas per projekt.

Betong/tegel/klinker och därmed jämförbart avfall som tas emot får inte vara förorenat till följd av tidigare användning och får inte innehålla farliga ämnen i signifikanta mängder.

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Asfalt som tas emot får inte innehålla stenkolstjära och halterna av PAH-16 får inte överstiga 70 mg/kg TS (70 ppm).

Asfalttillverkning

13Asfaltverket ska vara försett med utrustning för stoftavskiljning. Filtret ska vara dimensionerat och underhållet så att effektiv stoftavskiljning sker.

Utsläpp till vatten

14Det vatten som samlas upp från verksamhetsområdena ska passera sedimentationsdamm med oljeavskiljande funktion. Utgående vatten från sedimentationsdamm får som årsmedelvärde högst innehålla:

a) 1 mg olja per liter utgående vatten räknat som oljeindex b) 5 mg kväve (N-tot) per liter utgående vatten c) 25 mg suspenderat material per liter utgående vatten.

Mätning/provtagning ska ske minst fyra gånger per år om tillsynsmyndigheten inte medger annat. Provtagning ska även ske av pH, konduktivitet samt PFAS och metaller vilka anges i kontrollprogram.

Efterbehandling

15Senast tre år innan verksamheten beräknas upphöra ska verksamhetsutövaren inge en slutlig efterbehandlingsplan för det västra verksamhetsområdet till tillsynsmyndigheten.

Vattenverksamhet

16Inom brytningsområdet får grundvattennivån som lägst sänkas till nivån +124 (RH 2000). 17. Kontroll av grundvattennivå ska ske i brunn/observationsrör i/ eller i anslutning till det västra verksamhetsområdet. Placering av observationsrör och mätfrekvens ska anges i kontrollprogram.

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

18Det momentana utflödet från västra verksamhetsområdets sedimentationsanläggningar får inte överstiga 80 l/s.

Kontroll

19Ett förslag till kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk.

Motivering av villkorsförslag

Förslagen till villkor är i enlighet med praxis, anpassad till förutsättningarna i föreliggande ärende. Vidare motiveras ett par av villkorsförslagen särskilt nedan.

Villkorsförslag 4 och 5 Föreslagna villkor innebär att Skanska måste innehålla de ljudnivåer som följer av Naturvårdsverkets gällande vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Sprängning och skutknackning bör för aktuell verksamhet utföras dagtid och begränsas ytterligare genom att villkorsförslag föreskriver helgfria vardagar kl. 07- 18. Det är visat genom bullerutredningen att angivna arbetsmoment för dag-, kvällsoch nattetid kan ske så att föreslagna begränsningsvärden för buller innehålls.

En stor del av verksamheten kommer att bedrivas helgfria vardagar kl. 06-22, men verksamheten skulle lida skada av att vara helt begränsad till dessa tider för all verksamhet. Materielleveranser sker bland annat till vägunderhåll som av säkerhetsskäl måste ske då så lite trafik som möjligt är ute på vägarna (d.v.s. nätter). Ofta påbörjas även vägarbeten på större vägar tidigt på morgonen för att hinna med så lång sträcka som möjligt innan morgontrafiken blir för tät. Vägarbete måste även ske under årstid då väglaget till övervägande del är torrt eller vart fall fritt från snö.

Mot denna bakgrund är det grundläggande att ett kommande villkor för arbetstider tillåts utgå från samma tid för natt som i Naturvårdsverkets vägledning för industrioch annat verksamhetsbuller (kl. 22-06). Villkorsförslaget måste också ses i ljuset av den ytterst begränsade nytta för miljön och människors hälsa som ett mer restriktivt villkor för arbetstider skulle medföra. Ett mer restriktivt villkor kan inte

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

anses vara rimligt i förhållande till den konkurrensnackdel som Skanska skulle drabbas av om inte föreslagna arbetstider med tillhörande undantag kan medges.

Villkorsförslag 6 och 7 Riktvärden enligt svensk standard finns för sprängningsinducerade luftstötvågor och vibrationer i bostadshus (Svensk Standard SS 460 48 66:2011 "Vibrationer och stöt - Riktvärden för spränginducerade vibrationer i byggnader" och Svensk Standard SS 02 52 10 "Vibration och stöt - Sprängningsinducerade luftstötvågor - Riktvärden för byggnader"). Begränsning av tillåtna nivåer för vibrationer och luftstötvåg utgår dock i praxis utifrån hänsyn till människors upplevelse. Av branschorganisationen Svensk Bergmaterial Industris (SBMI) förslag till enhetliga rimliga villkor framgår bland annat att frågan om nivåer för vibrationer och luftstötvåg har varit uppe för prövning i flera fall.

De av Skanska föreslagna nivåerna för vibrationer och luftstötvåg är i enlighet med rådande praxis och innebär en rimlig avvägning mellan störningar och kostnader. Enligt den riskutredning som Skanska har låtit ta fram som underlag för ansökan förväntas vibrationsnivån 4 mm/s normalt innehållas, men högre nivåer kan uppkomma vid enstaka sprängtillfällen. Föreslaget övre begränsningsvärde understiger med marginal riktvärden enligt Svensk Standard SS 460 48 66:2011.

Vibrationerna varierar mellan varje sprängning inom ett förutsett intervall. Vid oförutsedda händelser, vid t.ex. lokala avvikelser i geologin kan dock vibrationerna överstiga vad som förutsetts vid sprängplanering. Utifrån dessa yttre osäkerhetsfaktorer finns det generellt ett behov av marginal när begränsningsvärden ska föreskrivas. Är det inte möjligt att tillskapa en buffert genom villkorskonstruktion kan Skanska i vissa fall behöva begränsa salvorna genom t ex mindre diameter på borrhålen. Detta innebär borrning av fler borrhål med mindre borrhålsdiameter, vilket kan innebära behov av en längre period med borrning vilket i sig kan öka omgivningspåverkan i form av buller.

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

De av Skanska föreslagna nivåerna för vibrationer vid bostadshus är så kallade komfortvärden för boende. Upplevelsen av vibrationer från föreslaget maxvärde om 6 mm/s skiljer sig heller inte betydande från upplevelsen av 4 mm/s, vilket t.ex. beskrivits i mål nr M 1082-23 (Vänersborgs tingsrätt).

I nuvarande praxis, som utvecklats sedan 2004, finns ett stort antal exempel när villkor för vibrationsvärde vid bostads utformats på motsvarande sätt som föreslagen villkorsformulering, jmf t.ex. MÖD M 3917-22, M 1082-23, M 2973-20 (Vänersborgs tingsrätt). Av praxis framgår även att tillståndsvillkor ska ses i samband med de stränga sanktioner som följer av en överträdelse, såsom straffrättsligt ansvar etc. (jämför NJA 2006 s. 310 och NJA 2010 s. 516). Den av Skanska föreslagna formuleringen av vibrationsvillkoret bedöms inte medföra någon ökad upplevd störning för kringboende och inte heller någon annan ökad störning ur miljösynpunkt jämfört med nuvarande villkor. Villkoret bedöms därmed kunna föreskrivas enligt Skanskas förslag.

Hur stor luftstötvågen blir i omgivningen beror på ett antal faktorer. Genom att planera och utföra sprängningsarbetena med inmätning av pallfront och hålavvikelse, väl utförd förladdning kan luftstötvågen normalt hållas på en låg nivå. Vid oförutsedda händelser, vid t. ex. lokala avvikelser i geologin och/eller ofördelaktiga meteorologiska förhållanden kan dock luftstötvågen bli högre än prognosticerad. Utifrån dessa yttre osäkerhetsfaktorer finns det generellt ett behov av marginal när begränsningsvärden ska föreskrivas.

De av Skanska föreslagna nivåerna för luftstötvåg vid bostadshus är så kallade komfortvärden för boende. Upplevelsen av luftstötvåg från föreslaget maxvärde om 150 Pa skiljer sig heller inte betydligt från upplevelsen av 120 Pa.

Villkorsförslag 10 och 11 Skanska föreslår att villkor om vilka avfallstyper som får tas emot för återvinning och deponering ska föreskrivas. Då avfallskoder kan ändras och det kan finnas framtida behov av att ta emot andra typer av avfall med ringa föroreningsrisk för

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

återvinning anser Skanska att det ska finnas möjlighet för tillsynsmyndigheten att besluta om detta. I villkor 12 föreslås även en begränsning av föroreningshalt för vissa avfallstyper, t. ex. asfalt. Om halten 16-PAH inte överstiger 70 ppm bedöms asfalten inte innehålla stenkolstjära.

Villkorsförslag 14 Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att planerad verksamhet främst kan ge upphov till suspenderat material och kväve i utgående vatten. Skanska föreslår därför begränsningsvärden för utsläpp till vatten, med avseende på vattenkvalitet, i form av årsmedelvärden avseende suspenderat material, kväve och oljeindex.

Åtaganden

Skanska åtar sig i övrigt till skydd för omgivande miljö och människors hälsa vidta följande åtgärder.

Eventuell påverkan på vattenförsörjningen från brunnar belägna på fastigheten X hanteras i samråd med fastighetsägaren.

En optimering av dammsystemet för avledning av vatten från brytningsområdet avses ske inom tre år från ianspråktagandet av beviljat nytt tillstånd.

Det totala utflödet från det västra verksamhetsområdet begränsas till momentant 80 l/s för att inte förändra flödessituationen nedströms jämfört med naturliga förhållanden, i enlighet med vad som anges i beräkningar i den hydrogeologiska utredningen. Utflödet av vatten från brytningsområdet begränsas till 52 l/s (genom begränsning i den sammanlagda pumpkapaciteten), och utflödet från det norra deponiområdet begränsas till 28 l/s.

Grundvattennivåer i omgivningen kring det västra verksamhetsområdet ska följas upp genom regelbunden kontroll av nivå i observationsrör, minst två gånger per år.

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Två nya observationsrör ska installeras i anslutning till det västra verksamhetsområdet inom ett år från det att tillståndet har tagits i anspråk, se teknisk beskrivning, bilaga M2 till miljökonsekvensbeskrivningen bilaga A2.

Särskilda skyddsåtgärder vidtas för att minimera risken för stenkast på väg 714 söder om brytningsområdet, se miljökonsekvensbeskrivning bilaga A2 till ansökan.

Kontrollmätning av vibrationer och luftstötvåg ska ske vid minst ett bostadshus i samband med varje produktionssprängning. Mätning ska ske enligt gällande svensk standard.

Bullerdämpande åtgärd kommer att vidtas i samband med borrning på översta pallen i den nordöstra delen av brytningsområdet för att innehålla begränsningsvärden för buller i enlighet med villkor 4.

Kontroll av eventuell förekomst av ofta återkommande impulsljud ska genomföras vid normalproduktion i täkten i samband med uppstart av verksamheten inom ramen för beviljat nytt tillstånd och senast inom två år från det nya tillståndet har tagits i anspråk. I det fall ofta återkommande impulsljud förekommer ska lämpliga åtgärder för att undvika sådana ljud genomföras.

Drivmedel och övriga miljö- och hälsofarliga kemiska produkter samt farligt avfall, lagras och hanteras så att risken för att spill och läckage i omgivningen minimeras. Flytande kemiska produkter, bitumen undantaget, och flytande farligt avfall förvaras inom invallning som rymmer minst den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym eller i ADR-klassad drivmedelstank.

Under backsvalornas häckningsperiod 1 maj till 15 september undviks direkt ingrepp i de slänter där backsvalor häckar. Skanska åtar sig att anordna ny möjlig boplats för backsvalor finns innan befintlig boplats tas bort. Detta görs genom att en vall/slänt anläggs med material som kan vara lämpligt för boplats för backsvalor.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Skanska åtar sig vidare de skyddsåtgärder avseende fågellivet som anges i bilaga M5 (sekretess) till miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga A2, samt Bilaga 2 (sekretess) till Skanskas kompletteringsyttrande den 29 augusti 2024.

Närboende som önskar att få information inför produktionssprängning ska erbjudas att erhållas information minst en dag i förväg.

Rådighet

Skanska har genom avtal med markägaren till fastigheten X rådighet över planerad vattenverksamhet.

Efterbehandling och ekonomisk säkerhet

Bergbrytningsområdet

En översiktlig efterbehandlingsplan för verksamheten enligt gällande tillstånd togs fram under 2013 och uppdaterades i samband med tillståndsprövningen 2017. Enligt detta förslag ska bergtäkten efterbehandlas som ett naturområde. Inom bergbrytningsområdet avses en sjö skapas när pumpning i täkten avslutas. Denna sjö ges ett utlopp på nivån ca +155-156 m. Med planerad utökning av bergbrytningen blir den framtida täktsjön större än tidigare planerat, men i övrigt är intentionerna vad avser efterbehandlingen desamma idag. Efterbehandlingen av brytningsområdet framgår av efterbehandlingskarta som bifogats ansökan (se domsbilaga 3).

Genom täktverksamheten får den framtida sjön anslutande lodräta branter och om möjligt även klipphyllor med lite olika bredd. I nordväst anläggs en del av stranden med grund strandzon för att i väster för att underlätta tillgängligheten. Bergslänter skrotas och överytan rensas från lösa massor några meter från bergskanten. Vid höga bergbranter läggs även en jordvall eller stenrad ovan bergbranten. Avbaningsmassor som inte avyttras läggs upp i en naturlig vall öster om bergbrytningsområdet. Delar av denna vall anläggs med en brant slänt och med material som kan vara lämpligt som boplats för backsvalor för att gynna biologisk mångfald.

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Även höga bergväggar med klipphyllor kan utgöra viktiga livsmiljöer för en del fågelarter samt för en del växter, lavar och mossor. Sten kan utgöra ett viktigt växtsubstrat för många lavar och mossor. Det skapas både sydvända, solexponerade väggar/branter för värmeälskande arter och skuggigare väggar/branter, vilka ger ett fuktigare mikroklimat för mer fuktkrävande arter.

Tidsåtgång för fyllning av täktsjön har beräknats till totalt ca 40 år. Uppfyllnadstakten bedöms gå fortast initialt och därefter successivt minska eftersom den högre vattennivån minskar gradienten och därmed storleken på grundvattentillrinningen.

Deponierna

De båda deponiområdena norr och öster om bergbrytningsområdet utformas efter hand som varsina kullar med en släntlutning på ca. 1:2-3. Överst på deponiytorna läggs jordmaterial med högt humusinnehåll för att underlätta växtetablering och grässådd kan ske vid behov.

Sedimentationsdammar

Sedimentationsdamm/ar i det västra verksamhetsområdet kan lämnas som småvatten då de kan utgöra bra miljöer för t. ex. groddjur och insekter. I anslutning till dessa kan enstaka stenblock lämnas och om tillgång finns kan död ved lämnas som faunadepåer.

Produktionsområdet

Det östra verksamhetsområdet, produktionsområdet, ligger i ett område som är mer attraktivt för etablering av nya verksamheter. De byggnader, fundament och vägar som inte finns fortsatt användning för tas bort. Ifall annan verksamhet inte ska bedrivas då täktverksamheten avslutas, tas alla maskiner, fundament, vägar och byggnader från området. Branta partier mellan planer på olika nivåer rundas av. Slutligt beslut kring framtida användning av detta markområde får fattas vid en senare tidpunkt i samråd med markägare och tillsynsmyndigheten. Härav föreslår Skanska ett villkor som anger att slutlig efterbehandlingsplan ska inlämnas tre år

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

före avslut av verksamheten. Vid avslut av verksamheten kommer även produkter ur samtliga upplag efterhand att säljas ut till kund.

Ekonomisk säkerhet

Skanska har gjort en detaljerad beräkning av beloppet för den ekonomiska säkerheten baserat på erfarenhet och med utgångspunkt från Skanskas nuvarande säkerheter avseende befintliga täktverksamheter i landet. Beräknat belopp är totalt 2 978 000 kronor och uppräknat med kostnadsökning om 2 % per år i 32 år totalt 5 600 000 kronor. Skanska har därefter accepterat länsstyrelsens beräkning av säkerheten för täktverksamheten. Länsstyrelsen har inkluderat 200 000 kronor för tillsynsmyndighetens upphandling vilket ger 3 178 000 kronor före uppräkning och 5 847 520 kronor efter uppräkning.

Kostnader gällande den kontroll som ska ske efter avslutad deponering, det vill säga att analysera och utvärdera vattenprover uppskattas till ca. 20 000 kr per år. Efter avslutad verksamhet uppskattas kostnaden till ca 37 000 kr med en uppräkning om 2 %. Provtagning under ytterligare 30 år med en uppräkning om 2 % innebär att den totala kostnaden uppgår till totalt ca. 680 000 kr.

Skanska yrkar att den ekonomiska säkerhetens belopp fastställs till 6 500 000 kronor för efterbehandling av verksamheten.

Referenssystem

Uppgifter i ansökan refererar till koordinatsystem SWEREF 99 TM och anges i höjdsystemet RH 2000.

Ansökt verksamhet

Lokalisering

Verksamheten är belägen väster om Växjö centrum och söder om väg 25. Verksamheten är uppdelad i två områden med en intern transportväg som förbinder dem, se figur 1. Det östra verksamhetsområdet med krossanläggning och asfaltverk (produktionsanläggningen) är 15 ha stort och belägen cirka 6 km väster om Växjö

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

centrum. Bergtäkten i det västra verksamhetsområdet (täktområdet) ligger ytterligare 2,5 km längre västerut. Här ligger också den inert deponi som benämns norra deponiområdet. Den planerade areella utökning av verksamheten ligger i anslutning till bergtäkten i det västra verksamhetsområdet. Det planerade brytningsområdet är cirka 49 ha stort och den planerade deponin cirka 11 ha. Det planerade västra verksamhetsområdet är i sin helhet cirka 82 ha stort.

Omgivningsförhållanden

Omgivningen består i huvudsak av flacka höjder som omväxlar med mera plana områden. Omkringliggande skog utgörs huvudsakligen av produktionsskog med varierande ålder. Barrträd dominerar, men på tidigare hyggen har ungskogen delvis stort inslag av lövträd, huvudsakligen björk.

Planförhållanden Verksamhetsområdena omfattas inte av detaljplan, men produktionsanläggningen ligger i anslutning till planlagd industrimark. En ny översiktsplan för Växjö kommun antogs av kommunfullmäktige den 14 december 2021 och vann laga kraft

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

den 31 oktober 2023. Enligt den ingår produktionsanläggningen i område som på markanvändningskartan är angett som område för verksamhet och industri (Västra Räppe). Bostäder och störningskänslig verksamhet i eller intill området ska därför inte tillåtas. Störande verksamheter bör lokaliseras och utformas så att de inte stör intilliggande bostadsområden.

Det befintliga täktområdet är på markanvändningskartan angett som täktverksamhet, där pågående täktverksamhet tillåts fortgå. Ny bebyggelse intill täkterna kan sannolikt störas av buller eller hindra täktverksamheten. Det är därför ur allmän synvinkel olämpligt att ny bebyggelse tillkommer i anslutning till täktområdet, utom för exploateringsföretagets eget behov. Angränsande markområde är angett som landsbygd.

Bostadsbebyggelse Produktionsanläggningen är belägen i område med direkt anslutning till annan industriell verksamhet. Närmaste samlade bostadsbebyggelse är belägen öster om Stora Räppevägen drygt 800 meter från produktionsanläggningen. Väster om produktionsanläggen finns bostadshus på ca 350 meters avstånd (Frälsegården), belägen på X.

Täktområdet är beläget långt från samlad bebyggelse. Närmaste bostadsfastighet i väster (Långahall) ligger på ca 400 meters avstånd och ingen utökning av verksamheten är planerad åt detta håll. Närmaste bostadsfastighet i nordost (Granebo) ligger ca 220 m från det planerade utökade verksamhetsområdet i den östra delen. I bergtäktens omgivning, på fastigheten X, finns torp belägna i söder, öster och norr. Den planerade verksamheten kommer att vara närmare belägen torpet Fällorna än den befintliga.

Inga bostadshus finns i direkt anslutning till transportvägen mellan verksamhetsområdena. Närmsta bostadshus (Granebo) ligger knappt 90 m från vägen.

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Markavvattningsföretag Nedströms bergtäkten finns två markavvattningsföretag, Långtorps dikningsföretag av år 1938 och Gemla-Långahalls invallningsföretag av år 1948.

Behov

Täkten i Räppe försörjer främst Växjö och Alvesta kommuner med förädlade bergmaterialprodukter. Verksamheten förser även asfaltproduktionen i Räppe med ballastmaterial. Asfalten som produceras i Räppe levereras i hela länet och även till närliggande kommuner i grannlänen. I försörjningsområdet finns det också ett behov av omhändertagande av avfall från bygg- och anläggningsarbeten.

Genom att samlokalisera täktverksamhet, asfalt- och betongtillverkning, återvinningsverksamhet och inert deponi ges god möjlighet till hushållning med material och minska det totala antalet transporter. Samlokaliseringen ger även god möjlighet att styra användningen av material så att bergmaterial av rätt kvalitet används för lämpliga ändamål, t.ex. asfalt och betongtillverkning.

Totalt levererades 2 828 535 ton ballastmaterial från täkter i Kronobergs län under 2021. Växjö kommun hade år 2022 en befolkning om 97 137 invånare, en ökning med 1 142 personer jämfört med 2021. Alvesta kommun hade år 2022 en befolkning om 20 257 invånare, en minskning med 30 personer sedan 2021. Kronobergs län som helhet hade en befolkning om 204 335 personer, en ökning med 995 personer sedan 2021. Under 2017 hade Kronobergs län den fjärde högsta befolkningstillväxten i riket. Prognos från 2017 för Kronobergs län visar på en fortsatt befolkningstillväxt under åren 2018–2033, även om tillväxttakten kan antas minska. Med en befolkningsökning följer även ett större behov av bergmaterial och omhändertagande av massor för återvinning samt för deponering. Skanska ser sammantaget även på sikt ett framtida ökat behov av bergmaterial, asfalt, betong och platser för hantering av avfall för bygg- och anläggningsändamål samt inert deponi.

Växjö kommuns avfallsplan, gemensam med Lessebo, Markaryd, Älmhult och Tingsryds kommuner, har fem övergripande mål, varav ett är Förebyggande av

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

avfall och återanvändning ska öka inom kommunorganisationerna och i samhället i övrigt. Skanska bedömer att en ökad möjlighet till återvinning av avfall på anläggningen vid Räppe kan bidra till detta mål.

Täktverksamhet

Täktverksamheten kommer att bedrivas i det västra verksamhetsområdet på likande sätt som i dagsläget, vilket är ett för branschen traditionellt sätt. Bergbrytningen kommer att som lägst ske till nivån +125 (RH 2000), vilket är samma lägsta brytnivå som i dagsläget. Bergbrytningsområdet planeras inom redan tillståndsgivet brytområde samt att utvidgas österut inom område där uttag av morän och torv och inert deponi får ske enligt gällande tillstånd, allt enligt en till ansökan bifogad exploateringsplankarta (se domsbilaga 1). Inom utvidgningsområdet har morän- och torvbrytning påbörjats, men inte inertdeponin. Täkten drivs med pallhöjder om ca 15–20 meter och i huvudsak från väster mot öster.

Ansökan omfattar möjlighet till en högre årsproduktion jämfört med gällande tillstånd, med ett årligt maximalt uttag om 800 000 ton och under enstaka år kan högre uttag om upp till 1 000 000 ton ske. Detta kan jämföras med nuläget som tillåter en maximal årsproduktion om 750 000 ton berg/morän årligen.

Bearbetning av bergmaterialet sker inom produktionsområdet som framgår av till ansökan bifogad situationsplan (se domsbilaga 2).

Avbaning Då ny mark ska tas i anspråk börjar brytningsprocessen med att eventuell jord (morän och torv), som ligger ovanpå berget som ska brytas tas bort, avbanas. Avbaningen sker periodvis och successivt allt eftersom berget bryts ut, men behöver göras för några års uttag i taget beroende på förhållandena på platsen. Arbetet utförs vanligtvis med hjälp av hjullastare eller grävmaskin. Arbetsmomentet kommer utföras på dagtid helgfria vardagar.

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

De avbanade massorna läggs i upplag och bearbetas därefter vid behov. Morän vidareförädlas ifall det är nödvändigt, det är då i första hand frågan om sortering. Moränen kan också blandas med annan produkt ifall detta möjliggör att den kan klara nya kravspecifikationer så att den kan avyttras som en mer kvalificerad produkt. Ifall produkter tillverkas genom krossning, siktning eller blandning läggs de i upplag i väntan på transport till produktionsanläggningen. Torv finns som tunna lager i överytan och i två små delområden i större förekomst. Torven grävs ur och läggs i upplag för avvattning. Då vatten runnit av blandas den med diverse jordmaterial till anläggningsjord. Torven kan säljas som den är eller användas för att förbättra kvaliteten på mottagen jord.

Avbaningsmassor som inte avyttras läggs upp i en naturlig vall öster om bergbrytningsområdet som planeras kvarstå efter avslut av verksamheten (se domsbilaga 3).

Borrning Inför sprängning genomförs borrning av laddhål för sprängmedel. Borrning sker med hjälp av en borrbandvagn. Borrning avses ske helgfria vardagar dagtid. Arbetet sker utifrån en upprättad borrplan där bland annat borrhålsdiameter och avstånd mellan borrhål och rader framgår. Utformningen av borrplanen bestäms av bergets kvalitet, önskat styckefall och laddning samt med hänsyn till vibrationer m.m. i samband med sprängning. Borrhålen är i det närmaste vertikala men lutar något för att minska inspänningen i berget och därmed de uppkomna vibrationerna. Inmätning sker av borrhålen i första raden och av pallkanten för att säkerställa att tillräckligt mycket berg finns framför laddningen.

Av den bullerutredning som tagits fram som grund för ansökan framgår att bullerdämpande åtgärder behöver vidtas för att innehålla begränsningsvärden för buller vid borrning i den nordöstra delen av brytningsområdet. Skanska kommer att vidta erforderliga åtgärder.

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Losshållning/sprängning Vid losshållning av berget används normalt bulksprängmedel vilket levereras till täkten i för ändamålet godkända fordon, ADR-klassade bulktransporter. Inga sprängmedel förvaras i täkten. Sprängning avses endast ske helgfria vardagar dagtid.

Sprängmedlet består av flera olika trögflytande komponenter, vilka var för sig inte utgör något funktionellt sprängmedel. I fordonet förvaras produkterna i åtskilda behållare. En så kallad bottenladdning i form av en sprängkapsel, bestående av en liten mängd fast sprängmedel, placeras i botten av respektive hål. Denna laddning ska initiera detonationen av det övriga sprängmedlet. Därefter pumpas de olika bulkprodukterna från fordonet via separata slangar till en blandare och sedan vidare ner i borrhålen. I blandaren tillsätts ett förgasningsmedel vilket efter ca. 10 minuter känsliggör blandningen till ett funktionellt sprängmedel. Varje hål fylls upp till avsedd avvägningsnivå. Ovanpå detta placeras toppladdningen och därefter fylls hålet med krossmaterial. Mängden sprängmedel i varje salva kommer att variera och vid specifika sprängtillfällen används maximalt ca. 45 ton. När alla föreskrivna rutiner och skyddsåtgärder genomförts apteras laddningen. Avfyrningen av salvan sker i enlighet med en i förväg bestämd sprängplan. Varje enskilt borrhål detoneras med olika fördröjningar med hjälp av ett tändsystem vilket ger en väl kontrollerad intervallföljd och där separata intervalltider kan ställas in för varje borrhål. Detta tillvägagångssätt används i syfte att minska vibrationsnivåerna i omgivningen. Omedelbart före sprängning ges varningssignal.

Laddning och sprängning sker normalt alltid under en och samma dag. Vanligtvis losshålls ca. 90 000 ton bergmaterial vid varje sprängning och normalt används då ca. 35 ton sprängmedel. Under ett förväntat normalår kommer sprängning ske vid ca. sju till tolv tillfällen. Under år med maximalt årsuttag kan sprängning ske oftare. Antalet sprängtillfällen kan variera beroende på utformningen av brytplaneringen. Därutöver kan mindre sprängningar göras för att driva ramper eller i efterbehandlingssyfte.

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Av den till ansökan bifogade riskutredningen framgår att vissa allmänna försiktighetsåtgärder behöver vidtas i samband med sprängning för att förslagna begränsningsvärden med avseende på vibrationer och luftstötvåg i samband med sprängning ska innehållas. Till exempel kan den samverkande laddningen behövs justeras.

Vad avser risk för kast i samband med sprängning utgörs närmsta riskobjekt av en väg (väg 714) söder om brytningsområdet som behöver tas i beaktning. Skyddsåtgärder behöver vidtas genom att exempelvis stänga av vägen eller att anpassning av förladdning sker när sprängning sker inom ett visst avstånd från vägen.

Skutknackning Vid sprängning kan det uppkomma stora block, skut, vilka är för stora för att direkt matas ner i förkrossen. Dessa block kan antingen sprängas sönder eller knackas till mindre block med hjälp av en hydraulhammare monterad på grävmaskin. Därefter kan materialet krossas i förkrossen. Mängden skut varierar beroende på bergets egenskaper och hur sprängningen utförs. Arbetsmomentet utförs kampanjvis och på helgfria vardagar dagtid.

Risk för förekomst av ofta återkommande impulsljud vid bostäder till följd av skutknackning har utretts. Utredningen visar att det till stor del inte är någon eller liten risk för förekomst av ofta återkommande impulsljud vid bostäder, eventuell förekomst av bör dock kontrolleras genom mätningar, vilket anges i Naturvårdsverkets mätmetod för externt industribuller, meddelande 6/1984. En sådan kontroll planeras ske inom ramen för verksamhetens kontrollprogram. Om det efter kontroll framkommer att ofta återkommande impulsljud kan förekomma vid någon bostad kommer åtgärder att vidtas i samband med skutknackning i enlighet med förslag i bullerutredningen.

Krossning och siktning/sortering Det utsprängda berget hamnar vid sprängning vid det fasta bergets fot varifrån det normalt lastas till produktionsområdet. Berget krossas och siktas i ett eller flera

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

steg. Kross- och sorteringsanläggningen är eldriven. Krossning och siktning/sortering avses kunna ske helgfri vardag, dag- och kvällstid. Undantagsvis, drift av asfaltverket på vid andra tider än de angivna behöver även konkrossar och spindelkross köras, i den mån det behövs för att förse asfaltverket med krossat material, samt in- och uttransporter till asfaltverket. Dessa tillfällen ska föregås av information till tillsynsmyndigheten.

I så stor utsträckning som möjligt produceras det material som för tillfället efterfrågas. Produktionsutfallet från en kross- och siktanläggning kan endast varieras inom vissa gränser varför det kan vara ofrånkomligt att vissa, för tillfället, ej för tillfället efterfrågade fraktioner produceras. Dessa kan då behöva lagerhållas precis som när en förväntad hög efterfrågan av vissa produkter kräver att lager läggs upp i förväg.

Utlastning De färdigprocessade krossprodukterna läggs i upplag och lastas med hjullastare på lastbil för vidare hämtning av/leverans till kund. Alternativt läggs produkter i materialfickor för direkt hämtning/leverans.

Sevesoverksamhet Sprängämnen hanteras i täktverksamheten i samband med losshållning av berg (sprängning). Vid varje enskilt sprängningstillfälle används maximalt ca. 45 ton sprängmedel, vilket innebär att verksamheten omfattas av den lägre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen (lag (1998:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor). Inom ramen för aktuell verksamhet planeras det inte ske någon förvaring av sprängmedel, det finns bara vid anläggningen i samband med sprängtillfällena. Dieselolja förvaras även inom verksamhetsområdet, men de sammanlagda mängderna bedöms som små.

I Växjö kommun finns fyra andra Sevesoverksamheter. Ingen av de andra ligger på fastighet i nära anslutning till Skanskas.

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Ett uppdaterat handlingsprogram, i enlighet med 8 § lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, för den planerade verksamheten har bifogats ansökan.

Utvinningsavfall Förordning (2013:319) om utvinningsavfall är inte tillämplig för planerad verksamhet, då verksamheten inte ger upphov till utvinningsavfall vid produktionen av förädlade bergmaterialprodukter (även kallat ballast eller ballastmaterial). Allt material som uppstår vid produktionen används. Skanska har sålunda inte någon avsikt att göra sig av med något bergmaterial eller massor eller någon del av något sådant material eller sådana massor. Därmed saknas ett kvittblivningssyfte och materialen och massorna är därmed inte avfall. Huvuddelen av de lösa jordmassor som avbanas avses nyttjas i produktionen och uttag av morän och torv ingår i tillståndsansökan. De avbaningsmassor som inte avyttras som produkt nyttjas som konstruktionsmaterial för t.ex. vallar eller för efterbehandlingen av täktverksamheten.

Inom täktverksamheten förekommer dagvatten- och sedimentationsdammar. Det finmaterial som sedimenterar i sådana dammar (s.k. sediment) uppkommer indirekt i verksamheten och ska därför inte ses som ett utvinningsavfall.

Återvinning

Material för återvinning tas emot i verksamhetsområdet enligt nu gällande tillstånd. Ansökan omfattar en fortsatt och utökad återvinning av avfall för bygg- och anläggningsändamål. Utökningen avser de årliga mängderna och vilka typer av massor som avses kunna tas emot på anläggningen. Verksamheten innebär mottagning, bearbetning och utleverans. Liknande typ av kross- och sorteringsutrustning som används för konventionell bearbetning av bergmaterial används för bearbetning av återvinningsmassorna. Efter mottagning, eventuell bearbetning och sortering, kan det återvunna materialet återförsäljas till marknaden medan eventuellt restmaterial som inte lämpar sig för återvinning kan deponeras inom ramen för verksamhetens deponiverksamhet.

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Material som ska återvinnas samlas i huvudsak inom bergbrytningsområdet. Asfalt för återvinning hanteras dock främst vid produktionsanläggningen. Innan och i samband med att material tas emot sker en mottagningskontroll. Vid lagring och övrig hantering hålls vid behov olika avfallsslag åtskilda. Eventuell återvinning av glas sker helt separat från andra material och blandas ej med övrigt material. Det kan även ske en uppdelning av jordmassor då möjligheten till återvinning skiljer sig mellan grövre och finare fraktioner.

Färdiga produkter läggs i upplag i avvaktan på uttransport. Produkterna lastas på lastbil med hjullastare. Uttransport kan ske i Skanskas regi eller av kunden själv. Återvinningsverksamheten kommer i så stor utsträckning som möjligt drivas så att det över tid råder balans i mängden mottaget och återvunnet, utlevererat material.

Den planerade verksamheten omfattar en beräknad mottagning av externa massor inför återvinning om årligen 320 000 ton fördelat på 150 000 ton jord- och schakt massor/berg, 70 000 asfalt samt 100 000 ton betong, tegel, klinker, glas och stubbar. I tabell 1 redovisas avfallskoderna enligt avfallsförordning (2020:614) för de avfallsslag vilka i nuläget planeras att tas emot vid anläggningen.

Asfalt Bearbetning av inkommande returasfalt sker med hjälp av en så kallad granulator alternativt med en asfaltkross beroende på vilken utrustning som finns tillgänglig vid varje enskilt tillfälle. Den bearbetade returasfalten lagras i upplag innan asfalten transporteras till asfaltverket alternativt ut till kund. Vid asfaltverket lagerhålls returasfalten innan materialet tillsätts in i den vanliga produktionen av asfaltsmassa. Inom återvinningsverksamheten kommer det, liksom i dag, endast att hanteras sådan asfalt som bedöms vara fri från stenkolstjära. Enligt praxis anses asfalt med en PAH-16 halt mindre än 70 mg/kg (ppm) vara fri från stenkolstjära (Mark- och miljödomstolens dom den 22 februari 2018 M 3665-17).

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Grövre material Utsortering av grövre material i schaktmassor kan ske med sorteringsverk. Krossning av materialet kan också ske. Betong och entreprenadberg kommer behöva krossas. Produktion sker kampanjvis. Då mängden blivit tillräckligt stor tas en mobil anläggning dit för krossning och/eller sortering/siktning. Krossning av entreprenadberg kan även ske i samma krossanläggning som det egna bergmaterialet. En del av det utsorterade avfallet kanske inte lämpar sig kvalitetsmässigt för återvinning på marknaden, om sådant material uppkommer kommer det istället att deponeras.

Anläggningsjord Vid tillverkning av anläggningsjord blandas olika strukturmaterial för att få rätt egenskaper för respektive jordblandning. Tillverkningen består av att olika jordtyper blandas med varandra. Jordtillverkningen sker huvudsakligen på täktbotten för bergtäkten. För tillverkningen kan bland annat stenmjöl och torv från täktverksamheten, schaktmassor, jord med stort humusinnehåll och park- och trädgårdsavfall användas. Tillverkningen kommer normalt ske genom siktning och blandning av de olika materialen. Stubbar och ris kan blandas in som naturligt näringstillskott i till-

Sid 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

verkningen av anläggningsjord. Stubbar kan klippas i samband med införsel (grävmaskin med sax), och får ligga och torka cirka ett år, vid behov kan längre lagring ske, dock inte längre än tre år.

En mindre andel av externa massor som tas emot på anläggningen kan komma att säljas vidare utan bearbetning och kommer därför endast att lagras vid anläggningen. Detta kan vara fallet med t ex jord med högt humusinnehåll som tas emot för återvinning från byggprojekt. Jorden läggs i upplag och körs ut till samma eller andra byggprojekt som är i slutskedet och behöver jord för planteringar.

Kontroll av inkommande massor för återvinning Externa avfallsmassor som tas in på verksamhetsområdet ska kontrolleras. Syftet är att säkerställa att verksamheten efterlever de skyldigheter som finns i lagstiftning, tillstånd m.m. samt att säkerställa att massorna inte är olämpliga att hantera och förvara ur miljö-, hälso- och kvalitetssynpunkt samt att återvinningen av dem inte försvåras tekniskt.

Tyngdpunkten i mottagningskontrollen ska ligga på den förebyggande kontrollen. Därefter sker okulär kontroll vid avlämning samt dokumentation. Genom en förebyggande kontroll kan det i högre grad säkerställas att de massor som tas emot är av rätt kvalitet och inte innehåller oönskade föroreningar. Det är viktigt att ta del av eventuell projektinformation (t.ex. markundersökningar eller provsvar) om sådan finns tillgänglig, innan massorna tas emot. Skanska ställer krav på deklaration av förekomst av invasiva arter samt på provdeklaration vid misstanke om förekomst av PFAS. De kriterier som avses användas för återvinning av avfall anges i tabell 2. Innan införsel av externa schaktmassor och asfalt krävs provsvar från respektive projekt.

Uppgifterna i avlämningsblanketten granskas så de är korrekt ifyllda samt att massorna är lämpliga att ta emot (t.ex. med hänsyn till varifrån massorna kommer). Därefter besiktigas massorna, och avfallslämnaren anvisas till den plats där de kan avlämnas.

Sid 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Stickprover tas också för att säkerställa massornas renhet, eller vid misstanke om förorening. Massorna skall, i väntan på resultat från analyserna, då förvaras avskilt för att inte förorena andra massor samt för att enkelt kunna avlägsnas vid eventuell avvisning. Om det i samband med mottagningskontroll, stickprover eller annan analys visar sig att inkommande massor eller avlämningsblanketten inte uppfyller specificerade krav, hänvisas massorna till annan plats/anläggning som kan ta emot materialet.

Försäljning av återvunnet avfall och produkter Avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande upphör att vara avfall om ämnet eller föremålet ska användas för ett visst ändamål enligt de så kallade end of

Sid 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

wastekriterierna. Det vill säga det finns en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål, ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag och annan författning, och användningen av ämnet eller föremålet inte leder till allmänt negativa följder för människors hälsa eller miljön.

Skanska bedömer att asfalt som förädlats för att användas direkt i asfaltstillverkning eller i övre lager av vägkropp på tidigare asfalterad väg uppfyller kraven enligt dessa kriterier. Innan försäljning av till exempel återvunnen betong, schaktmassor och/eller annat återvunnet avfall i övrigt sker, görs en bedömning om det materialet anses uppfylla kraven enligt kriterierna, om inte ställs krav på att mottagaren ska ha myndighetsbeslut med godkännande att använda det återvunna avfallet till tänkt ändamål. Skanska arbetar med att produktklassa bearbetade avfallsfraktioner enligt teknisk standard, t.ex. utsorterad sten som kan nyttjas för halkbekämpning.

Inert deponi

Deponering av inert avfall sker i nuläget inom ramen för verksamheten och Skanska har för avsikt att öka mängden som årligen får tas emot för deponering till 100 000 ton per år. Skanska planerar för fortsatt deponering i område norr om befintligt bergbrytningsområde och för ett nytt område öster om planerat bergbrytningsområde, se figur 2.

Med inert deponi menas i korthet anläggning för deponering av inert avfall. Med inert avfall avses i avfall som inte väsentligt förändras eller bryts ned eller har en total lakbarhet, ett totalt föroreningsinnehåll samt en ekotoxicitet hos lakvattnet som är obetydlig och inte äventyrar kvaliteten på yt- eller grundvatten.

Huvuddelen av de massor som kommer att tas emot för deponering kommer att utgöras av jord- och schaktmassor som uppkommit som överskottsmassor från bygg- och anläggningsprojekt. Massor kan även komma från utsorterade jord- och schaktmassor från Skanskas återvinningsverksamhet på platsen och från andra avfallsanläggningar. Flytande avfall kommer inte att tas emot. Massorna ska uppfylla kraven i 21–24§§ i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och

Sid 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

förfarande för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10). Vid behov kan betong nyttjas som konstruktionsmaterial. Genom att återanvända betong för konstruktion minskar behovet av jungfruliga krossmassor, vilket innebär en god hushållning med naturresurser. Schaktmassorna förväntas variera framför allt med avseende på vattenkvot och bärighet, vilket är den huvudsakliga orsaken till att avfallet ska deponeras, snarare än återanvändas eller återvinnas. De avfall som avses tas emot för deponering redovisas i tabell 3.

Sid 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Skanska har fokus på förebyggande mottagningskontroll. I 24 § i NFS 2004:10 listas de avfallskoder som kan tas emot på en inert deponi utan laktest om det inte föreligger någon misstanke om förorening. I denna ansökan avses detta vara massor med föroreningsinnehåll upp till riktvärdena för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Massor med föroreningshalter som överskrider gränsen för KM tas endast emot om de uppfyller lakningskriterierna i 22–23 §§ i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10. Förekommer andra oorganiska eller organiska ämnen i massorna som inte omfattas av föreskrifterna ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten för rådgivning om massorna kan tas emot på anläggningen.

Deponeringsplan, utformning och avslutning av deponi Deponering kommer initial att fortsatt ske inom deponiområdet norr om bergbrytningsområdet. Ingen förändring av nu gällande avgränsning av det norra deponiområdet planeras utan denna ansökan avser fortsatt deponering inom det norra deponiområde med samma förutsättningar. Högsta fyllnadshöjd är +174 i det norra befintliga deponiområdet och +206 i det nya östra deponiområdet. Under en period kommer deponering att ske i båda områdena och i slutskedet förväntas deponering endast att ske i det östra deponiområdet. Deponiområdena utformas som kullar med en lutning (släntlutning ca. 1:2) från toppen för att underlätta ytavrinning mot deponiernas kanter.

Utmed det norra deponiområdet finns redan idag avskärande dike norr och väster om deponiområdet. En sedimentationsdamm finns anlagd för att samla upp vatten från dikena innan vattnet avrinner vidare mot recipienten. Även utmed kanterna på det nya östra deponiområdet kommer det att anläggas avskärande diken, och ytvattnet kommer att avleds och avrinna från verksamhetsområdet via bergtäkten. För deponering av inert avfall finns krav på geologisk barriär. En deponi ska, enligt 19 § förordning (2001:512) om deponering, vara lokaliserad så att allt lakvatten efter driftfasen och ej uppsamlat lakvatten under driftfasen passerar genom en geologisk barriär som uppfyller krav avseende transporttid genom barriären om ett

Sid 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

år för deponier för inert avfall. Om de naturliga förhållandena på platsen inte innebär att kraven i första stycket uppfylls i fråga om en viss del av lakvattnet, får kompletteringar ske så att mark och vatten skyddas genom en geologisk barriär som uppfyller kraven i 20 § andra stycket.

För det norra deponiområdet har det, i samband med den tidigare tillståndsprövningen, bedömts att de naturliga förhållandena innebär att kravet på den hydrauliska konduktiviteten som ställs enligt deponiförordningen uppfylls. Jordtäcket är flera meter tjockt och består av sandig-moig morän. Den hydrauliska konduktiviteten hos en sådan jordart är 10–7 till 10–8 m/s. De geologiska förhållandena i det östra deponiområdet är desamma/liknande varför Skanska bedömer att även här är kravet på den hydrauliska konduktiviteten uppfylld.

Då deponiverksamheten i ett delområde avslutas gås områdena över med bandschaktmaskin. Övrig tid är det lastbilar som kör in i området och tippar lass i det område där tippning för tillfället sker. Massor med innehåll av humus läggs överst. Kompletterande sådd med gräs kan eventuellt göras då verksamheten avslutas. Detaljutformning av deponiområdena sker lämpligen i samband med den planerade avslutningen av verksamheten och i samråd med tillsynsmyndigheten och markägaren.

Grundvattenbortledning och övrig vattenavledning

Brytningsområdet Den befintliga bergtäkten bedrivs under grundvattenytan och bortledning av grundvatten sker därför. Vatten från täktområdet avleds idag genom pumpning från en pumpgrop belägen i den västra delen av brytningsområdet. Därifrån pumpas vattnet ut ur täktområdet via en sedimentationsdamm belägen i det nordvästra hörnet av det nuvarande västra verksamhetsområdet. Från dammen leds vattnet till dike som leder till Gemlasjön. Befintlig sedimentationsdamm kommer vid behov utvecklas och kompletteras.

Sid 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

I och med utökningen av bergtäkten kan påverkansområdet för avsänkning av grundvatten i omgivningen förväntas bli större. En hydrogeologisk utredning avseende påverkan på allmänna och enskilda intressen har bifogats ansökan. Påverkansområdet beräknas sträcka sig ca. 250–500 m från planerat brytområde, med störst utbredning åt söder. Fortsatt kontroll av grundvattennivåer i omgivningen föreslås. Två nya grundvattenrör avses installeras, ett mellan bergtäkten och Bjälkesjön.

Den mängd vatten som bedöms behöva bortledas, vid fullt utbruten bergtäkt beräknas i medeltal uppgå till ca 18 l/s (ca 600 000 m /år), varav ca 10,5 l/s utgörs av inläckande grundvatten.

Av den hydrogeologiska utredningen framgår att problem nedströms kan uppkomma om högflödessituationen förändras, dvs att lokala översvämningar ökar i omfattning. Därmed behövs utflödet regleras. En flödesreglering där verksamheten bortleder maximalt 80 l/s bör inte medföra negativ påverkan på nedströms vattensystem. Högflödet från brytningsområdet kan styras genom pumpkapaciteten i brytningsområdet. Den sammanlagda pumpkapaciteten planeras inte vara större än 52 l/s. I övrigt sker även självavrinning från den norra deponin som avrinner via befintligt sedimentationsdamm vars utflöde begränsas till maximalt 28 l/s för att begränsa högflödet från verksamheten. Totalt kommer det momentant högst avledas 80 l/s från det västra verksamhetsområdet.

Vad gäller vattnet som avrinner från det västra verksamhetsområdet kan det främst förväntas att det är suspenderat material och kväve som behöver reduceras innan avledning till recipient. Befintligt dammsystem för avledning av vatten från brytningsområdet bedöms vara tillräckligt även för den framtida verksamheten med avseende på föreslagna begränsningsvärden avseende totalhalt kväve och suspenderat material. För att ha ett långsiktigt omhändertagande av vatten från brytningsområdet kommer Skanska inom tre år från det att ett eventuellt tillstånd har tagits i anspråk bygga om och bygga ut befintlig damm, alternativt så anläggs en extra damm nedströms befintligt damm. I den utbyggda/nya dammen anläggs en eller

Sid 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

flera tvärgående makadamvallar/grundzoner i dammen och planteras med bladvass. Makadamvallen/arna bromsar upp flödet, utgör yta för bladvass att fästa vid och utgör även ett fysiskt filter. På växterna bildas biofilm och döda växtdelar utgör enkla kolkällor för optimerad denitrifikation. I tillägg kommer även en skyddsvall /avskärande dike anläggas mot körvägar i anslutning till dammen.

Kontroll av volym utgående vatten från bergbrytningsområdet sker med flödesmätning. Kontroll av vattenkvalitet uppströms och nedströms verksamheten sker idag genom vattenprovtagning med avseende på ett antal parametrar däribland totaltkvävehalt. Flödesmätning och kontroll av vattenkvalitet föreslås fortsätta och Skanska föreslår att en uppdatering av kontrollprogrammet görs i samband med att ett eventuellt nytt tillstånd tas i anspråk.

Deponiområdena Utmed det norra deponiområdet finns ett avskärande dike och dagvatten från deponiområdet samlas upp i ett utjämningsmagasin/dagvattendamm innan avledning till recipient. Dagvatten från det nya östra deponiområdet kommer att avrinna via bergtäktens sedimentationsdamm innan avledning till recipient. Diken utmed deponikanterna och två mindre våtmarksytor anläggs i samband med att deponering påbörjas i det östra deponiområdet (se domsbilaga 1).

Produktionsområdet Dagvatten från det östra verksamhetsområdet avleds idag via två dammar till dike som leder till Bergkvarasjön. Ingen förändring planeras av denna hantering.

Asfalttillverkning

Asfalttillverkningen i den nuvarande verksamheten sker i asfaltverk beläget i det östra verksamhetsområdet. Enligt gällande tillstånd får 160 000 ton asfalt produceras årligen. Den planerade verksamheten bedöms omfatta en maximal årsproduktion om 200 000 ton.

Sid 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Asfalt består till 94 % av stenmaterial och resten är i huvudsak bindemedel, i huvudsak bitumen. Mindre mängder tillsatsmedel såsom cement, cellulosafibrer och polymerer används. För drift av asfaltverket används el, bioolja och gasol. Energiförbrukningen är i nuläget ca 65-70 kWh/ton.

Asfaltverket består av lastningsfickor för kallt stenmaterial, torktrumma med rökgasfilter och silos för lagring av stenfiller, blandartorn, lagringsfickor för färdig asfaltmassa, depåtankar för bindemedel och bränsle samt manöverhytt med styrutrustning. Asfaltverket är försett med stoftavskiljning och stoftmätning planeras fortsatt att ske årligen.

Asfalttillverkning sker i korthet genom att stenmaterial torkas i en torktrumma och det torkade stenmaterialet siktas i en sikt placerad på toppen av asfaltverket och lagras i varmstensfickor. De olika delmaterialen vägs upp och tillförs blandaren. Varmt bitumen tillförs och massan blandas. En viss andel återvunnen asfalt tillsätts oftast blandningen. Den färdigblandade massan lagras i varmmassafickor. Från dessa fickor lastas den på lastbilar som levererar asfalten till kund. Så långt möjligt tas stenmaterial direkt från krossanläggningen utan att det lagrats i upplag emellan. Därmed kan åtgången av bränsle för torkning av stenmaterialet reduceras. Vid vissa typer av produktion då asfalt tillverkas i stora mängder är det inte möjligt att direktmata allt från krossanläggningen. Stödmatning från upplag till matarfickor måste då ske. Sådant material kräver mer torkning.

Asfalt är en färskvara och tillverkas i princip för direkt avhämtning. Även om asfalttillverkning kan behöva ske under stora delar av ett dygn är kapacitetsutnyttjandet för ett asfaltverk normalt litet. Små mängder specialsten tas in utifrån för tillverkning av viss asfalt. Återvunnen krossad asfalt, som avses användas i asfaltproduktionen, förvaras under tak. Hur mycket asfalt som återvinns i verket varierar, men i dagsläget utgörs ca 10-25 % av asfalttillverkningen av återvunnen asfalt. Skanskas ambition är att öka andelen återvunnen asfalt i asfalttillverkningen.

Sid 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Betongtillverkning

Den planerade verksamheten omfattar även betongtillverkning inom det östra verksamhetsområdet. Vid etablering av en betongfabrik bedöms årsproduktionen normalt uppgå till 30 000–50 000 m betong. Huvudingrediensen i betong är krossat stenmaterial som kan levereras direkt från verksamheten. För tillverkningen levereras ballast till verksamheten i olika fraktioner. Bergmaterial kommer delvis att levereras internt från täkten. Det mottagna stenmaterialet tippas föredragsvis i markfickor eller silos utan omlastning. Bindemedel, t. ex. cement levereras i bulkbil och förvaras i silo. En processdator styr under övervakning tillverkningen efter inlagda recept. Alla receptets delmaterial skall uppfylla alla krav enligt Svensk Betongs kvalitetshandbok för att få användas vid betongtillverkning.

Betongproduktionen sker i huvudsak genom att ballastmaterial i olika fraktioner blandas med vatten, bindemedel (så som cement/slagg/kalk) och tillsatsmedel. Olika bindemedel används för att anpassa betongen för olika användningsområden. När blandningstiden är slut förs betongen ner i en roterbil som omgående transporterar betongen till kunden.

När en betongbil kommer tillbaka till anläggningen efter avslutat arbetspass spolas betongtrumman ren. Spolvattnet hanteras i ett slutet system med dammar och belastar inte anläggningens övriga sedimentationsdammar eller avloppsnätet. Spolning av roteraren sker till stor del med återvunnet vatten. Färskvatten används till högtryckstvätt. Spolvattnet sedimenteras sedan i dammar innan det återanvänds. Vid aktuell anläggning avses även returvatten från spolanläggningen för betongbilarna användas för tillverkning av betongen. Nyttjandet av recirkulerat vatten innebär resurshushållning med färskvatten om ca 20-30%. Kvalitetssäkring sker så att vattnet som nyttjas uppfyller standard för betongtillverkning.

En mindre värmepanna kommer att finnas främst för uppvärmning av vatten under vinterhalvåret. Resurser för lastning och tankning m.m. för betongproduktion samordnas med den övriga verksamheten, ingen extra utrustning behövs normalt.

Sid 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Betongproduktion förväntas normalt ske helgfria vardagar för att möta kundernas behov. Betong är en färskvara och leverans till kund sker direkt efter tillverkning.

Transporter

När det gäller transporter till och från verksamheten hänvisar Skanska till avgörande i Högsta domstolen av den 21 juni 2004, mål T 2223–03, som anger att rimlig avvägning av krav på redovisning av miljökonsekvenser av transporter till och från en verksamhet är inom verksamhetens närområde. I avgörande den 23 mars 2005, mål M 9336-02 fastslog dåvarande Miljööverdomstolen att bedömningen av närområde ska göras utifrån verksamhetens miljöpåverkan. När det gäller buller kan närområdet begränsas till det område som påverkas av buller från anläggningen, transporter mellan de båda verksamhetsområdena har beräknats som verksamhetsbuller. Transporterna på väg 715, Stora Räppevägen, har beräknats som vägtrafikbuller.

Idag sker den största delen (ca. 85 %) av transporterna till och från anläggningen i kundernas regi, dessa transporter har Skanska ingen rådighet över. Skanska äger i nuläget inte några egna lastbilar för transport av material till kund från verksamheten, utan handlar upp transport med material från åkerier. Upphandling av transporter sker centralt i Skanska och i samband med upphandlingen kan krav ställas på transportörerna.

Transporter till och från anläggningen sker främst via Högsbyvägen och vidare ut på Räppevägen. Cirka 75 % går norrut på Räppevägen. Enstaka intransporter kan också ske via av-/påfart på väg 25 norr om Bjälkesjön. Antalet transporter till och från anläggningen styrs av efterfrågan och varierar från år till år och viss mån även över året och beror av hur många transporter som går med lastbil och med lastbil+släp, men det antas att varje transport lastar i medeltal 27 ton. Transporter sker över hela året varför de kan fördelas på 250 arbetsdagar. Bergmaterialprodukter och återvunna produkter hämtas av kund eller levereras i övrigt till kund från produktionsområdet. Inleverans av material för återvinning eller

Sid 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

deponering sker i Skanskas eller kunders regi och materialet levereras antingen till produktionsområdet eller brytningsområdet för bergtäkten.

En produktion om 800 000 ton bergmaterial (berg/morän/torv) beräknas ge upphov till i genomsnitt ca. 120 uttransporter, vilket innebär ca. 240 fordonsrörelser per dag. Detta inkluderar även transporter av asfalt då en del av bergmaterialproduktionen går till asfalttillverkning. Vid en förväntad normalproduktion om 600 000 ton blir beräknat antal transporter ca. 90 (ca. 180 fordonsrörelser) och vid en maxproduktion enstaka år om 1 miljon ton, 150 uttransporter (ca. 300 fordonsrörelser).

Vad avser externa massor som tas emot för återvinning, återanvändning eller deponering så kan det antas att en viss andel, preliminärt 30 %, av dessa transporter går som returtransporter för bergmaterialet varför mottagning av externa jord- och schaktmassor, entreprenadberg, asfalt, betong etc. kan innebära totalt ytterligare ca. 40-45 intransporter, eller 80-90 fordonsrörelser per dag. Vid en normal årsproduktion kan det antas att mängderna som återvinns, återanvänds eller deponeras är cirka två tredjedelar av ansökta mängder varför det normalt förväntas ca. 30 intransporter, eller ca. 60 fordonsrörelser per arbetsdag.

Vid betongtillverkning så kan det antas att transporter till och från anläggningen tillkommer. Det tillkommande antalet beror bland annat av om hur mycket bergmaterial som erhålls internt från bergtäkten. I nuläget bedöms det vid betongtillverkning tillkomma upp till 25-40 uttransporter, det vill säga 50-80 fordonsrörelser per arbetsdag. I det fall bergmaterial helt och hållet kan levereras internt blir det tillkommande antalet transporter till följd av betongtillverkningen färre.

Vid max produktion medför verksamheten totalt 470 transportrörelser per arbetsdag.

Arbetstider

Skanska planerar att bedriva verksamheten under helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 06-22 med följande avvikelser. Sprängning och skutknackning får

Sid 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

bedrivas under helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 07-18. Borrning får bedrivas helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 06-18.

Asfalttillverkning får bedrivas under helgfria vardagar kl. 05-20. Under 30 dygn per år får drift av asfaltverket ske vid andra tider än de angivna. Dessa tillfällen får även konkrossar och spindelkross köras, i den mån det behövs för att förse asfaltverket med krossat material och in- och uttransporter till asfaltverket. Dessa tillfällen ska föregås av information till tillsynsmyndigheten. Betongtillverkning får bedrivas under helgfria vardagar. Vid behov får verksamheten bedrivas under helger, dessa tillfällen ska föregås av information till tillsynsmyndigheten. Vid domstolens huvudförhandling justerades förslaget till villkor så att asfalts- och betongtillverkning får ske dygnet runt.

In- och utleveranser inklusive lastning får bedrivas under helgfria vardagar. För leverans av material till halkbekämpning och olyckor får lastning och uttransport även ske under övriga tider (helger). Mindre bullrande verksamheter som service och underhåll kan ske andra tider.

Kemikalie- och avfallshantering

De kemikalier som förvaras inom verksamhetsområdet är främst bitumen för tillverkning av asfalt, bioolja och gasol för drift av asfaltverket samt diesel och oljor för drift av maskiner. Drivmedel och övriga miljö- och hälsofarliga kemiska produkter, samt farligt avfall, lagras och hanteras så att risken för att spill och läckage i omgivningen minimeras. Flytande kemiska produkter, bitumen undantaget, och flytande farligt avfall förvaras inom invallning som rymmer minst den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym eller i ADR-klassad drivmedelstank. Det finns rutiner och beredskap i händelse av spill eller läckage.

För halk- och dammbekämpning kan salt komma att användas vid behov. Salt förvaras inomhus i verkstad/lager.

Sid 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Avfall sorteras i fraktioner för att möjliggöra återvinning. Farligt avfall förvaras i miljöstation eller motsvarande. Spillolja samlas i fat i miljöcontainer och hanteras som miljöfarligt avfall. För viss utrustning och vissa maskiner finns avtal med maskinleverantören om service och underhåll, vilket innebär att maskintillverkaren ansvarar för hantering av eventuellt avfall.

Energiförsörjning

Den fasta krossanläggningen drivs med miljömärkt el. Redan 2009 började man nyttja gasol istället för eldningsolja för drift av asfaltverket och sedan 2021 används istället bioolja. Asfaltverket drivs idag med miljömärkt el, bioolja och gasol och skorstenen är försedd med stoftavskiljare för att minimera utsläpp av partiklar till luft. Vid etablering av betongfabrik kommer den främst att energiförsörjas med eldrift, men uppvärmning kan komma att ske med eldningsolja eller HVO-bränsle eller annat alternativ med lägre koldioxidutsläpp. Den mobila utrustningen i form av rullande maskiner och eventuellt mobilt kross/sorteringsverk drivs med el, diesel eller HVO-bränsle i nuläget beroende på tillgång.

Kontroll

Ett program för egenkontroll av verksamheten finns idag upprättat och det kommer att revideras utifrån förutsättningarna i ett eventuellt nytt tillstånd. För den utökade verksamheten föreslår Skanska bland annat följande.

Kontroll av grundvattennivå i observationsrör sker minst två gånger per år. Inom ett år från det att tillståndet har tagits i anspråk ska ett ersättningsrör till B4 placeras mellan planerad täktverksamhet och Bjälkesjön (utanför den inerta deponin), för förbättrad möjlighet till uppföljning av grundvattenpåverkan norr om täktverksamheten. Ett nytt grundvattenrör för referensmätning installeras öster om mätpunkt B3, utanför bedömt påverkansområde för grundvattenborteldningen.

Kontroll av vattenkvalitet i utgående vatten från sedimentationsdamm föreslås ske fyra gånger per år med avseende på halt av totalkväve, suspenderat material,

Sid 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

oljeindex, pH, konduktivitet och metaller. Vid domstolens huvudförhandling medgavs att även PFAS ska kontrolleras.

Kontrollmätning av vibrationer och luftstötvåg ska ske vid minst ett bostadshus i samband med varje produktionssprängning. Mätning ska ske enligt gällande svensk standard.

Omgivningspåverkan i form av buller vid den mest utsatta bebyggelsen föreslås kontrolleras om det genomförs någon förändring i verksamheten som kan antas ge förhöjda bullernivåer vid bebyggelsen. I tillägg föreslås kontroll av eventuell förekomst av ofta återkommande impulsljud genomföras vid normalproduktion i täkten i samband med uppstart av den planerade verksamheten och senast inom två år från det att ett eventuellt nytt tillstånd har tagits i anspråk. I det fall ofta återkommande impulsljud förekommer genomförs lämpliga åtgärder för att undvika förekomst.

Rutiner för driftkontroll föreslås för kontroll av maskinslitage, kontroll av brytdjup och avgränsning av verksamhets- och brytningsområde, uttagen/producerad mängd och journalföring m.m. Krav på åtgärder enligt villkor i tillståndet kommer att följas upp kontinuerligt och dokumenteras. I enlighet med gällande krav ska en årlig miljörapport för verksamheten sammanställas och skickas in till tillsynsmyndigheten.

Miljökonsekvensbeskrivning

Avgränsning

Miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats till de miljöaspekter som redogörs för nedan. Gränsen för verksamhetsområdet utgör den primära geografiska avgränsningen. Verksamheten innebär dock även miljöpåverkan utanför verksamhetsområdet varför även denna kommer att beskrivas. Påverkan delas vid behov in i lokal (0–1 km), regional och i vissa fall även global påverkan.

Sid 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Nollalternativ

Nollalternativet innebär att den planerade verksamheten inte kommer till stånd och att nuvarande verksamhet fortsätter att bedrivas inom ramen för gällande tillstånd fram till 2031-12-31. Efterbehandling sker enligt plan och verksamheten, i vart fall i det västra verksamhetsområdet, avslutas. Bergtäkten (brytningsområdet) kommer att fyllas naturligt med inläckande dag- och grundvatten, med tiden bildas en täktsjö. Det östra verksamhetsområdet kommer troligen att fortsatt nyttjas för industriell verksamhet, antingen genom fortsatt drift av asfaltverk eller annan typ av industri. Eftersom behovet av material från såväl den befintliga som planerade verksamheten i Räppe är och förväntas vara stort i regionen innebär detta att ballastproduktion i motsvarande omfattning kommer att behöva bedrivas på någon annan plats. Avståndet till huvudavsättningsområdet för produkter från Räppe är mellan 5 och 10 km. Risken med nollalternativet är därför att störningarna indirekt kommer att bli mer omfattande på annan plats jämfört med huvudalternativet i Räppe. Bergråvaran från Räppe kan användas för att ersätta naturgrus i betongtillverkning.

Alternativ utformning

Till grund för planerad utformning av verksamheten i Räppe ligger bland annat omgivningsförhållanden så som förekomsten av närliggande bostäder etc. Befintlig produktionsanläggning inom det östra verksamhetsområdet med krossning- och sortering av bergmaterial samt asfalttillverkning m.m. är väl lämpat även för planerad verksamhet. Det finns också god möjlighet att etablera en betongfabrik inom detta område. Utökningen av det västra verksamhetsområdet i Räppe sker naturligt österut. Vad avser utökat område för bergtäkt så omfattas det av ett idag redan tillståndgivet område för täkt av morän och torv. Söderut begränsas en utökning av väg 714 samtidigt som en utökning västerut och norrut begränsas av befintliga bostäder. Skanska har bedömt att den föreslagna utformningen ger minst intrång och att verksamheten bedrivas utan väsentlig påverkan på motstående intressen.

Sid 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Alternativa lokaliseringar

Enligt SGU består den bergsformation som Räppe bergtäkt ligger inom av s.k. grå Växjögranit, en av Sveriges mest högpresterande graniter. Bergarten är tack vare sin hårdhet och hållfasthet mycket lämplig att använda som både slitlagerballast för de mer trafikerade vägarna i landet och även lämplig för användning som järnvägsmakadamballast klass 1. Dessutom är bergarten ett lämpligt alternativ till naturgrus som råmaterial för betongproduktion. Med hänvisning till detta samt att aktuellt avsättningsområde är Växjö och Alvesta med omnejd, får det anses rimligt att utredningen kring alternativa lokaliseringar för den planerade verksamheten sker inom ett område med en bergkvalitet som kan jämföras med Räppe samt inom en radie på 2 mil från Växjö stad.

Det finns ett område som ligger inom 2 mil från avsättningsområdet och dessutom ligger inom ett område med berg av en kvalitet som skulle kunna jämföras med kvaliteten vid Räppe bergtäkt, Överåsen. Övriga områden som inventerats och analyserats på bergets kvalitet visar på för låg kvalitet för att kunna användas till bl.a. beläggningssten.

I Överåsen skulle det utifrån bergets beräknade kvalitet vara teoretiskt möjligt att öppna en bergtäkt. Det bedöms dock inte finnas tillräckligt stor yta med tillräckligt stort avstånd till befintliga bostadshus och vägar för att rymma en bergtäkt och produktionsområde av Räppes storlek och omfattning, vilket är en grund för att vara ett reellt alternativ till befintlig verksamhet. Överåsen ligger precis som Räppe inom ett utpekat riksintresse för kulturmiljö. Vid Överåsen finns ingen täkt idag vilket skulle innebära att stort ingrepp i oexploaterad mark och naturmiljö. Jämfört med lokaliseringen i Räppe så är också vägnätet mindre ut från täkten till avsättningsområdet och det är ett längre transportavstånd fram till det större vägnätet. En helt avgörande faktor är dessutom att transportavståndet från Överåsen till avsättningsområdet i Växjö med omnejd skulle förlängas med över 1 mil enkel resa för varje transport som går till Växjö stad. I gengäld skulle varje transport ha cirka 5 km närmre om transport ske till Alvesta, men där Räppe har en fördel av att transporten i princip sker uteslutande på tvåfiliga riksväg 25 medan transporter från Överåsen

Sid 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

skulle gå via det mindre vägnätet genom Lekaryd och förbi och nära ett mycket större antal bostäder.

Sammanfattningsvis medför alternativområde Överåsen större risk för negativ påverkan på närboende, dels genom täktens etablering och dels transporter som skulle färdas en längre sträcka på mindre vägnätet förbi ett stort antal bostäder.

Markanvändning

Planerad täktverksamhet avses bedrivas inom och i direkt anslutning till redan befintligt täktområde. Utökade arealer för brytning planeras på mark som redan idag är tillståndsgiven för täkt av lösa jordar inkl. torv och där täktverksamhet således är den tillåtna markanvändningen. Utökning i direkt anslutning till dagens täktområde består av ett utökat verksamhetsområde där delar av detta kommer att utgöras av en inertdeponi. Vid produktionsanläggningen är de planerade gränserna justerade i en så pass ringa omfattning att det inte bedöms påverka markanvändningen på något mätbart sätt.

Påverkan och konsekvenser Utökningen av bergtäkten är omkring 13 ha. Den nu planerade utökningen av bergtäktens område påverkar inte skogsindustrin vilket bekräftats av Skogsstyrelsen i samrådsyttrande. För den lokala och regionala ballastförsörjningen medför planerad verksamhet positiva konsekvenser. En mindre yta skogsmark tas dock i anspråk för planerad ny inertdeponi öster om bergtäkten. Torv förekommer inom planerat brytningsområde som ett tunt ytlager och inom två mindre områden som en något mäktigare förekomst. Torven kommer att användas för tillverkning av jordprodukter genom delvis inblandning i andra jordmassor, detta eftersom torven har vissa egenskaper som är värdefulla för en bra växtjord och som ofta saknas i en mer minerogen jord. Torven kommer inte att användas som bränsle.

Skyddsåtgärder Några särskilda åtgärder till skydd för pågående markanvändning bedöms inte som nödvändiga.

Sid 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Samlad konsekvensbedömning Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra obetydlig konsekvens för den pågående markanvändningen inom utökningsområdena i skenet av att markanvändningen till stor del redan är tillståndsgiven som täkt. Även jämfört med nollalternativet blir konsekvenserna likvärdiga eftersom de lösa jordlagren i ett sådant alternativ troligen skulle brytas ut och därmed påverka befintlig skogsproduktion.

Grundvatten

Bolaget har låtit WSP Sverige AB utföra en hydrogeologisk utredning i syfte att bl.a. undersöka vilken påverkan bortledningen av grundvatten från täkten kan komma att få på grundvattennivåerna och i förlängningen motstående intressen i omgivningen.

Påverkan och konsekvenser Påverkansområde har definierats som den yttre gränsen där trycksänkning av ytligt grundvatten beräknas överstiga 0,1 meter eller där trycksänkning av djupt grundvatten beräknas överstiga 0,3 meter, se figur 3. Anledningen till att använda en beräknad avsänkning om 0,1 meter i ytligt grundvatten är de inventerade motstående intressen som kan kopplas till en avsänkning i främst jordlager. Bedömt påverkansområde berör fastigheterna X och A.

Sid 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Det finns tre grävda brunnar, samt en brunn som antas vara grävd på fastighet X inom påverkansområdet, belägna i anslutning till bostadshus. De bedöms bli påverkade med 7 meter (Björnstorp) respektive 2 meter (Norra Ryd, Fällorna och Bjälkudden).

Det finns en utpekad sumpskog inom påverkansområdet. Den bedöms av SGU vara beläget i jordlager främst bestående av kärrtorv, sandig morän och berg i dagen. Dessa jordarter bedöms ha låg hydraulisk konduktivitet i vertikalt led vilket hindrar att ett större vattenläckage sker igenom jordlager. Då ytlig vattensänkning är mindre än 0,1 meter med mindre än 1 meter trycksänkning i berg bedöms inte ett ökat läckage överstiga överskottet på nederbörden. Med underlag i ovanstående diskussion bedöms täktverksamheten inte kunna medföra skadlig påverkan på närliggande sumpskog.

Sid 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

I närheten av täkten förekommer det sättningskänsliga jordarter, vilket utgörs av torv. Eftersom de föreliggande torvområdena bedöms som små, och är belägna i område med jorddjup under 3 meter, bedöms de inte vara sättningskänsliga. Planerad täktverksamhet bedöms därmed inte medföra någon risk sättningsrisk.

De finns en källpåverkad mark (utpekad av Skogsstyrelsen) nordöst om bergtäkten vid Räppe. Den är belägen vid en topografisk lågpunkt, med en bedömd naturlig avrinning i östlig riktning. I anslutning till den källpåverkade marken går en sprickzon i sydvästlig-nordöstlig riktning. Grundvattennivån återfinns i området på varierande nivå från markytan, generellt är avståndet mindre än 0,5 meter i topografiska lågpunkter och uppgår till mer än 5 meter i topografiska högpunkter. Täktverksamheten bedöms inte medföra någon påverkan på källområdet vid aktuell brytning. När planerad täkt är fullt utbruten bedöms en påverkan genom ytlig grundvattensänkning på knappt 15 meter föreligga. Efter avslutad täkt med anläggning av täktsjö bedöms grundvattennivån vid det källpåverkade området höjas med knappt åtta meter. Täktverksamheten bedöms således medföra permanent påverkan på den källpåverkade marken. I övrigt planeras ett område för inert deponi över källmarken.

Vid täktverksamheten finns två sjöar Bjälkesjön mot norr och Gemlasjön i söder samt ett utpekat våtmarksområde. Vid Bjälkesjön beräknas en relativt liten påverkan på grundvattensituationen vid fullt utbruten täkt genom ett reducerat nettoinläckage av grundvatten på ca 0,04 %. Vid Gemlasjön beräknas en relativt liten påverkan på grundvattensituationen inom lokalt delavrinningsområde vid fullt utbruten täkt genom reducerad transport av grundvatten på ca. 0,001 %. Vid det utpekade våtmarksområde i anslutning till Gemlasjön beräknas också en relativt liten påverkan på grundvattensituationen, reducerad transport av grundvatten till våtmarksområdet på knappt 700 m /år. Beräknad reduktion av tillförsel till Bjälkesjön, Gemlasjön och utpekat våtmarksområde bedöms vara försumbar.

Sid 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Skyddsåtgärder Eventuell påverkan på vattenförsörjningen från de enskilda brunnarna hanteras i samråd med fastighetsägaren (X).

Skanska avleder, och planerar att fortsätta avleda, vatten från täktverksamheten via öppna diken till Gemlasjön genom närliggande våtmarksområde. Därav medför planerad täktverksamhet även ett ökat tillskott av ytvatten till våtmarksområdet totalt sett.

Utgående flöde från verksamheten bör begränsas till 80 l/s så negativ påverkan nedströms verksamheten undviks. Medelavledningen i täktens slutskede, när avledningen är som störst, har beräknats till ca 18 l/s. Flödet avser både grundvatten och ytvatten/dagvatten. Befintligt dammsystem förväntas ge en god reduktion av suspenderat material och kväve. Bolaget avser dock utöka befintligt dammsystem för bergtäkten för att långsiktigt säkerställa vattenkvaliteten nedströms. En utökning av befintlig damm/extra damm kommer göras inom tre år från det att ett eventuellt nytt tillstånd har tagits i anspråk.

Eventuellt spill och läckage av petroleumprodukter från fordon och arbetsmaskiner kommer att samlas upp omgående. Kontroll av grundvattennivåer och kvalitet kommer att fortsätta för att snabbt upptäcka eventuell påverkan från täkten. Bolaget avser att kontrollera grundvattennivå i observationsrör två gånger per år. Ersättningsrör och nya kompletterande rör planeras.

Diesel till maskiner förvaras i fasta cisterner som besiktigas regelbundet och är invallade, alternativt i dubbelmantlade ADR-tankar. Okulär kontroll sker löpande enligt bolagets rutiner avseende funktion och eventuellt behov av underhåll av cistern och omkringliggande hårdgjorda ytor. Övriga kemikalier förvaras i låst miljöcontainer. Avfall och eventuellt farligt avfall sorteras i olika fraktioner och förvaras på tätt underlag under tak.

Sid 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Samlad konsekvensbedömning Planerad täkt- och vattenverksamhet kommer att medföra måttlig negativ konsekvens för ett mindre antal enskilda brunnar kring täkten. Samtliga dessa brunnar är dock belägna inom täktfastigheten. Faktisk påverkan kommer att följas upp inom ramen för ett kontrollprogram. Vid behov ersätter bolaget bekräftad skada.

Konsekvensen för det källpåverkade området bedöms bli stort vilket bör leda till en ökad negativ konsekvens i bedömningen. Samtidigt är det källpåverkade området endast ett av flera intressen och skyddsvärda objekt och konsekvensbedömningen måste ske utifrån en samlad avvägning. Sammantaget för aspekten grundvatten bedöms planerad verksamhet medföra måttlig negativ konsekvens.

Markavvattningsföretag

Det finns två markavvattningsföretag som potentiellt skulle kunna beröras av den planerade täktverksamheten: Långtorps dikningsföretag av år 1938 och Gemla- Långahalls invallningsföretag av år 1948.

Påverkan och konsekvenser Långtorps dikningsförtag Någon förändring av den fysiska vattenanläggningen, d.v.s. diket, som ingår i Långtorps dikningsföretag kommer inte att ske med anledning av den planerade verksamheten. Täkten i sig har inte, och kommer heller inte, påverka andelstalen för underhåll genom förändringar i fastighetsindelningen. Bedömningen är att det är mängden fosfor som är begränsande för tillväxten i diket, varför den eventuella ökningen av kväveföreningar inte förväntas leda till något ökat underhållsbehov i dikningsföretaget. Provtagning från den befintliga verksamheten uppvisar dessutom låga halter kväveföreningar vilket kan förväntas vid bergtäkter med goda rutiner där sedimentationsdamm används. Fosforhalterna förväntas inte öka till följd av den planerade täktverksamheten då inga fosforhaltiga massor avses hanteras. Det är således förändrade flöden som kan påverka nedströms markavvattningsföretag.

Sid 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Bottenlutningen i diket närmast Gemlasjön är mycket flack, på ca. 1 km sträcka faller diket endast 30 cm. Den påverkan som sker på diket utgörs främst av utgående vatten från verksamhetens sedimentationsdamm och vid högflödessituationer även utflöde från den inerta deponins dagvattendamm. Täkten kommer dock vid kraftiga högflödessituationer även kunna magasinera vatten. Maxflödet ut från verksamheten till Långtorps dikningsföretag begränsas till 80 l/s, vilket motsvarar dimensioneringen av Långtorps dikningsföretag. Detta sker genom att pumpkapaciteten för det vatten som avled från brytningsområdet begränsas till 52 l/s och utloppet ut ur dagvattendammen från det norra deponiområdet begränsas till 28 l/s.

Verksamhetens påverkan bedöms som försumbar men är ändock kvantifierbar. Planerad verksamhet ger ett visst ökat medelflöde i diket, detta leder i sin tur till en viss vattenståndsökning i det flacka diket. Den påverkan som det förhöjda vattenståndet ger upphov till består främst i en påverkan under odlingssäsongen eftersom även en liten vattenståndsökning kan påverka jordbruksproduktionen, i synnerhet i kombination med bristande underhåll av företaget. Ett förhöjt vattenstånd riskerar att göra marken för blöt vilket i sig skulle kunna påverka avkastningen på de grödor som finns inom området.

Bedömningen är att de begränsade, men dock ändå beräkningsbara små negativa effekter, som ökad medelvattenföring i det mycket flacka diket i Långtorps dikningsföretag till följd av den planerade verksamheten leder till, kan kompenseras av bättre underhåll i dike.

Påverkan och konsekvenser Gemla-Långahalls invallningsföretag Någon förändring av någon av de fysiska vattenanläggningar, d.v.s. diken, vallar eller pumpstation som ingår i Gemla-Långahalls invallningsföretag, kommer inte att ske med anledning av den planerade bergtäktsverksamheten. Företaget har ett avskärande dike som mynnar i huvuddiket tillhörande Långtorps dikningsföretag. Företaget avvattnas med hjälp av en pumpanläggning till Gemlasjön. I teorin skulle den högre medelvattenföringen i Långtorps dikningsföretags dike vid fullt utbruten täkt, kunna innebära en höjning av vattennivån i Gemlasjön. Detta skulle i så fall

Sid 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

kunna innebära högre driftkostnader för pumpanläggningen i invallningsföretaget. Hela Gemlasjöns delavrinningsområde står för endast 1,4 % av den totala vattenföringen som når sjön. Den övervägande största delen av vattnet kommer i stället via det större system av reglerade sjöar längs Helige å som ligger uppströms. Regleringen av intilliggande sjöar, tillsammans med naturliga variationer i tillrinningen mellan olika år gör att den planerade verksamhetens påverkan i praktiken blir så pass liten att den inte har bedömts relevant att utreda ytterligare.

Skyddsåtgärder En skyddsåtgärd är att det finns ett bättre underhåll av det dike som ingår i Långtorps dikningsföretag nedströms bergtäkten. Då kommer det inte uppstå några negativa effekter på markavvattningsföretaget. Underhållet bör, om planerad verksamhet får tillstånd, omfatta en inledande underhållsrensning och sedan bör rensning ske vid behov.

Maxflödet ut från verksamheten till Långtorps dikningsföretag begränsas till 80 l/s. Detta ger ett totalt maximalt flöde till Långtorpsdiket om 80 l/s vilket i sig inte innebär negativ påverkan utifrån de flöden som Långstorps dikningsföretag är dimensionerat för.

Samlad konsekvensbedömning Den samlade bedömningen av all påverkan som den planerade verksamheten bedöms ha på nedströms liggande markavvattningsföretag är att verksamheten, med föreslagna skyddsåtgärder avseende Långtorps dikningsföretag, innebär en obetydlig konsekvens.

Ytvatten och MKN

Inläckande grundvatten och nederbörd över täkten planeras att avledas till ett mindre vattendrag väster om täkten efter sedvanlig rening av framförallt partiklar och kväve. Vid den befintliga deponin i västra verksamhetsområdets norra del avleds vattnet genom avskärande dike runt deponin, via sedimentationsdamm, till samma vattendrag som utpumpat vatten från bergtäkten leds till.

Sid 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Vid den nu planerade utökade ytan för inert deponi i nordöstra delen av bergtäkten kommer det att kunna uppstå en viss ytlig avrinning även om infiltrationen bedöms bli betydande. Avrinningen kommer att samlas upp i ett dike som anläggs längs med släntfoten på deponin. Diket kommer att leda vattnet mot bergtäkten med hjälp av självfall. Vid kantzonen kring bergtäktens brytfront kommer det att anordnas någon typ av översilningsyta så att vattnet på ett lugnt sätt letar sig ner mot lågområdet på bergtäkten. Där ingår det i samma vattenhantering med bortledning vi pumpgrop och sedimentationsdamm som övrigt vatten inom bergtäkten.

Den allra första delen av vattenavledningen efter täktens sedimentationsdammar sker i ett mindre vattendrag samt till Gemlasjön som inte har någon beslutad miljökvalitetsnorm men som klassas som ”övrigt vatten” i vattenförvaltningen. Därefter avleds vattnet till en del av Helige å som första MKN-klassade vattenförekomst. Rinnsträckan innan vattnet når en MKN-klassad förekomst är omkring två kilometer. Helige å rinner genom Gemlasjön och vidare mot sydväst där ån är indelad i sammanlagt tre olika ytvattenförekomster innan vattenflödet når sjön Furen.

Dagvatten från produktionsanläggningen avrinner via två separata sedimentationsdammar, en i norr och en i söder, med utlopp i mindre diken/vattendrag vilka båda mynnar i nordöstra delen av Bergkvarasjön. Bergkvarasjön avvattnas via Bergkvarasjön-Helgasjön, som är en utpekad ytvattenförekomst. Efter någon dryg kilometer ansluter detta flöde till samma flöde som gäller för bergtäktens vattenavledning.

Den ekologiska statusen på ytvattendragen och sjön Furen är måttlig till följd av framförallt status för näringsämnen, konnektivitet och morfologiskt tillstånd. Den kemiska statusen är uppnår ej god, detta på grund av för höga bakgrundshalter av bromerad difenyleter och kvicksilverföreningar. MKN för samtliga ovan nämnda ytvatten beslutade till god ekologisk status 2033, respektive god kemisk ytvattenstatus (med undantag för bromerad difenyleter och kvicksilverföreningar).

Sid 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Påverkan och konsekvenser Vattnet från det västra verksamhetsområdet riskerar att innehålla förhöjda halter av i första hand suspenderade ämnen (susp.) och kväve (N-tot). Kvävet kommer från små rester av odetonerat sprängämne i det uttagna berget medan det suspenderade materialet utgörs av partiklar från berg och jord (”stenmjöl”). Vatten från det östra verksamhetsområdet kan främst innehålla suspenderat material.

För kontroll av avrinning från det östra verksamhetsområdet nyttjas provpunkterna R3 och R4 (uppströms respektive nedströms sedimentationsdamm i norra delen av östra verksamhetsområdet) samt R5 och R6 (uppströms respektive nedströms sedimentationsdamm i södra delen av östra verksamhetsområdet) enligt figur 4. Utgående vatten från bergtäktens sedimentationsdamm samt omgivning i övrigt genomgår provtagning och analys enligt kontrollprogram.

Noterade värden avseende N-tot i utgående vatten från täktens sedimentationsdamm är relativt låga och helt i linje med vad som kan förväntas för bergtäkter där goda rutiner vid daglig drift föreligger och där det finns en sedimentationsdamm för behandling av flödet. Planerad verksamhet kan innebära ett större uttag av berg vilket kan leda till mer kväve i det vatten som bortleds. Dock kommer halterna inte öka i motsvarande omfattning eftersom flödena ökar i takt med att brytningen utökas och därmed volymen bortlett vatten ökar. En studie har visat att mängden kvarvarande totalkväve (tot-N) i materialupplag i en bergtäkt uppgår till ca 1 g tot- N per ton. Vid den planerade maxproduktion om 1 000 000 ton bergprodukter under några enskilda år skulle detta i så fall innebära en kvarvarande kvävemängd om ca 1 000 kg tot-N per år på det producerade materialet. I ett konservativt värsta fallscenario läcker hela denna kvävemängd ut till ytvatten. Då beräknas årsmedelhalten i utgående vatten från pumpgrop bli ca 1,8 mg/l. Beräkningarna bygger på ett utgående årsmedelflöde om 18 l/s vid fullt utbruten täkt.

Sid 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Sammantaget bedöms kvävehalterna i vatten som avleds från bergtäktverksamheten inte innebära någon påverkan på någon av de parametrar som bygger upp de biologiska, fysikalisk-kemiska respektive hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna för ekologisk status.

Det bör noteras att visst naturligt upptag av kväve (retention) samt avgång som kvävgas (nitrifikation/ denitrifikation) kommer att ske i sedimentationsdamm och vattendrag innan den första recipienten som omfattas av miljökvalitetsnorm. Denna naturliga kvävereningseffekt bedöms bli relativt stor eftersom avståndet och därmed rinnsträckan mellan källa och MKN-recipient är omkring över 1,5 km. Varken verksamheten i det västra eller östra verksamhetsområdet innebär hantering av material som innehåller fosfor i mer än obetydliga mängder. Ingen påverkan på fosforhalterna i nedströms recipienter kan därmed förutses med planerad verksamhet.

Sid 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Det finns inga gränsvärden för suspenderade ämnen (susp.) i bedömningsgrunderna för god ytvattenstatus. Suspenderade ämnen är i sig inte toxiskt eller onaturligt men höga halter kan påverka biologiska kvalitetsfaktorer som i sin tur är underlag till den ekologiska statusen. Vid höga halter kan det exempelvis ske en oönskad pålagring på växter och i vattendrag med lekande fisk kan romkornen bli övertäckta med syrebrist etc. som följd.

Medelhalten av suspenderade ämnen 2022 i utgående vatten från sedimentationsdammen är låg men att enstaka förhöjda värden finns. Det är typiskt att susp. fluktuerar eftersom den parametern påverkas mycket av väderförhållanden innan provtagningen. Om det varit torrt en längre tid och sedan faller ett häftigt regn i anslutning till provtagningen kommer belastningen av susp att vara omfattande men effekten klingar snabbt av. Med en väl underhållen sedimentationsdamm som är anpassad och dimensionerad för de flöden den ska ta emot, sker en god avskiljning av suspenderade ämnen. Utsläpp av suspenderade ämnen från planerad verksamhet bedöms sammantaget inte leda till försämring av status för någon av de aktuella kvalitetsfaktorerna.

Oljeindex analyseras i vatten både uppströms och nedströms bergtäktens samt produktionsanläggningens sedimentationsdammar. Inget av de senaste årens provtagningar (sedan 2016) har visat halter som överstiger laboratoriets rapporteringsgräns i någon av punkterna. Verksamhetens utsläpp av petroleumprodukter/ oljeindex bedöms därmed inte ha någon inverkan på den ekologiska eller kemiska statusen för nedströms sjöar och vattendrag. Sedimentationsdammen är försedd med oljeavskiljande anordning på så sätt att avledning inte sker via dammytan.

Övriga föroreningar som potentiellt kan finnas i vatten som bortleds från det västra verksamhetsområdet omfattar t.ex. metaller och bekämpningsmedelsrester från återvinningsmassor och återvinningsverksamheten.

Vad avser deponering kommer det avfall som Skanska har för avsikt att deponera uppfylla kriterierna för inert avfall i 22 och 23 §§ Förordning (2001:512) om

Sid 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

deponering av avfall. Det föreligger därför ingen nämnvärd risk att infiltrerat lakvatten eller dagvatten från deponiområdena ska innehålla ämnen som kan påverka yt- eller grundvatten negativt.

Gällande avfall som tas in för återvinning såsom asfalt, betong, entreprenadberg, schaktmassor etc. gäller generellt att halterna i de schaktmassor som tas emot inte får överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för ”Känslig markanvändning” (KM) för att tas emot vid anläggningen. Massor med föroreningshalter som överskrider gränsen för KM kan endast bli aktuella att ta emot för deponering om de uppfyller lakningskriterierna i 22–23 §§ i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10. Eftersom bolaget föreslår haltkriterier i mottagna massor i nivå med riktvärdet för KM bedöms risken för spridning av föroreningar till ytvatten som mycket låga. Riktvärdena är satta utifrån att skyddet för både yt- och grundvatten ska vara fullgott för både djur, natur och människor.

Skyddsåtgärder Befintliga dammar vid produktionsanläggningen bibehålls. Befintlig damm vid den norra deponin bibehålls och utflödet regleras. Sedimentationsdammen dit vattnet från brytningsområdet avleds kommer att vara väl anpassad för de flöden som beräknas uppstå. Den kommer vidare vara försedd med oljeavskiljande anordning vilket hindrar avledning av ytligt förekommande vatten.

Bolaget har väl utarbetade rutiner för mottagningskontroll avseende återvinningsoch deponimassor. Föreslagna haltkriterier i nivå med riktvärden för KM innebär ett starkt skydd av ytvatten.

Drivmedel och övriga miljö- och hälsofarliga kemiska produkter, samt farligt avfall, lagras och hanteras så att risken för att spill och läckage i omgivningen minimeras. Flytande kemiska produkter, bitumen undantaget, och flytande farligt avfall förvaras inom invallning som rymmer minst den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym eller i ADR-klassad drivmedelstank.

Sid 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Samlad konsekvensbedömning Utgående vatten från verksamheten riskerar innehålla förhöjda halter av främst kväve och suspenderade ämnen. Den planerade verksamheten med bergtäkt och produktionsanläggning bedöms få obetydliga konsekvenser för kvalitetsfaktorer och parametrar som används i vattenförvaltningen för att fastställa ekologisk och kemisk status för nedströms recipienter.

Luft, damm och lukt

Verksamheten påverkar och kommer att påverka luften genom avgasutsläpp från den mobila maskinparken, interna transporter inom verksamhetsområdet och genom trafik till och från området. Asfaltverket bidrar med stoft vid materialtorkning och både asfaltverk och betongstation bidrar med utsläpp vid uppvärmningen för de egna behoven. Vid förbränning för uppvärmning kan lukt uppstå beroende på vilket bränsle som används. Luften påverkas avslutningsvis av vinddriven damning från arbets- och transportytor samt upplag under torrperioder.

Påverkan och konsekvenser De skadliga föroreningarna från fordonen och maskinparken utgörs huvudsakligen av koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, kolmonoxid och svaveloxider. Konsekvenserna av utsläppen är bl.a. att kolväten i samverkan med kväveoxider i atmosfären bidrar till bildandet av marknära ozon, som kan ge skador på skog och grödor. Många kolväten är också skadliga för människors hälsa. Kväveoxider och svavel bidrar till försurningen av mark, skog och akvatiska ekosystem. Kväveoxiderna har också en gödslingseffekt på skog och mark. Den ökande halten av koldioxid bidrar till att förstärka den naturliga växthuseffekten.

Damning inom bergtäkter är som regel alltid ett arbetsmiljöproblem innan det blir ett problem för omgivningen i övrigt. Effekten styrs av klimat och väder och störst påverkan sker vid torr väderlek. I en MinBas-rapport har utredningar gjorts för att se om damning ger någon på verkan på vegetation. Slutsatsen utifrån litteratur- och fältstudier ger att inga effekter av damning kunde märkas vad gäller vegetationens genomsnittliga pH-index eller kväveindex. Inventerade ytor nära dammkällan

Sid 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

skiljer sig inte signifikant från kontrollytor. Om effekter förekommer bedöms de vara av lokal natur. Enligt utredningen fanns det i stort sett inga synliga förändringar när det gäller förekomst av signalarter. Det konstateras också att dammängden avtar snabbt och redan 50 m från dammkällan är mängderna små.

Erfarenheten från befintlig verksamhet är att påverkan på omgivningen från damning är begränsade och inga tydliga spår syns i omgivande terräng. Detta gäller både för bergtäkten och produktionsanläggningen. Samtidigt finns mycket bostadsbebyggelse i den förhärskande vindriktningen i anslutning till produktionsanläggningen i det östra verksamhetsområdet.

Verksamheten bedöms inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids.

Det har i samrådet inkommit synpunkter på lukt från asfaltverket vilket kunnat kopplas ihop med förbränning av bioolja. Synpunkten om störande lukt har även lämnats direkt till tillsynsmyndigheten, exempelvis under våren 2022.

Skyddsåtgärder Bolaget kommer att ha en väl underhållen maskinpark som fortlöpande förbättras. När maskinparken uppdateras beaktas kravet om att bästa möjliga teknik ska användas, vilket bidrar till att begränsa utsläppen av avgaser. Hela den mobila maskinparken kommer att drivas med dieselolja av miljöklass 1. I takt med att fossilfria bränslen blir tekniskt och ekonomiskt tillgängliga är ambitionen att dessa successivt fasas in i verksamheten.

Dammbekämpning av transport- och upplagsytor sker och kommer att utföras genom bevattning i likhet med dagens verksamhet. Vattnet för bevattning tas från dammarna vid bergtäkten.

Borraggregatet är försett med dammavskiljning. Flertalet krossar och siktar är inbyggda. Bandtransportörer är till stor del täckta. Asfaltverket är ihopbyggt med

Sid 68 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

krossanläggningen vilket ökar möjligheten att leverera torrt material direkt från krossanläggningen till asfalttillverkning utan lagring i upplag och efterföljande torkning. Detta är en vinst ur flera aspekter eftersom torkning även kräver insatsenergi. Gaser från asfaltverkets torktrumma passerar ett filter för stoftavskiljning, i enlighet med gällande tillstånd.

Lukten vid förbränning av bioolja är olika tydlig och av olika karaktär beroende på den exakta sammansättningen på oljan. Skanska har sedan klagomålen på lukt inkom undersökt frågan och kommer naturligtvis att sträva efter att kontinuerligt använda en sådan bioolja som erfarenhetsmässigt ger upphov till liten luktpåverkan. Genom utfasning av den bioolja som användes när klagomål inkom har bolaget nu använt andra typer av bioolja som inte uppfattas som störande ur ett luktperspektiv.

Samlad konsekvensbedömning Den planerade verksamhetens bidrag till luftföroreningar bedöms i sammanhanget som liten. I föreliggande fall, med vidtagna skyddsåtgärder, och med verksamhet utanför tätbebyggt område ses inga risker att djur, växter eller kulturvärden på lokal nivå skulle ta skada. Verksamhetens luftutsläpp bedöms inte heller påverka människors hälsa på lokal nivå. Även om det historiskt har förekommit störande lukt är detta främst en subjektivt upplevd störning som, även om den inte ska bagatelliseras, knappast har direkta hälso- eller miljöeffekter.

Jämfört med nollalternativet är en strikt bedömning att planerad verksamhet kommer att medföra ökade utsläpp lokalt. Dock, i ett större perspektiv, kommer nollalternativet med all säkerhet att leda till motsvarande produktion på andra platser och att luftutsläppen istället uppstår där.

Planerad verksamhet är storskalig och modern med elektrifierad krosslina vilket ger fördelar jämfört med mindre produktionsanläggningar som inte ligger samlat. Utifrån klimatpåverkan innebär planerad verksamhet positiv konsekvens jämfört med nollalternativet. Risken för luktstörning och damm för närboende gör dock den samlade bedömningen till en liten negativ konsekvens avseende utsläpp till luft.

Sid 69 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Vibrationer, luftstötvåg och stenkast

Bolaget har låtit Nitro Consult AB utreda riskerna kopplade till vibrationer och luftstötvågor i den planerade verksamheten. Utredningen omfattar byggnader och anläggningar belägna inom ca. 1 000 m från den närmaste punkten på det planerade brytningsområdet. Avståndet från det kommande brytningsområdet till närmaste bostadsbebyggelse (ej belägen på täktfastigheten) är omkring 450 m. Totalt 24 objekt i form av byggnader har identifierats inom inventeringsområdet. Utredningen använder en vedertagen metod för att prognostisera framtida vibrationer men inkluderar även en jämförelse mellan de prognoser som utfördes i tidigare vibrationsutredning (år 2011) samt med faktiskt uppmätta vibrationsnivåer under verksamhetens drift.

Påverkan och konsekvenser Vid maximal årsproduktion enligt ansökan beräknas antalet produktionssprängningar uppgå till ca. 15 per år, beroende på hur stor mängd berg som losshålls vid varje sprängning. Vid normalproduktion förväntas omkring tio sprängtillfällen. Pallhöjderna varierar men beräkningarna i riskbedömningen baseras på 15 meter med en håldimension 89 mm. För upptändning användes icke-elektriskt tändsystem av stötvågstyp som ger en väl kontrollerad intervallföljd där unika intervalltider kan konstrueras för varje borrhål.

Vibrationsmätning sker i dagens verksamhet vid ett bostadshus vid varje sprängning. En gång årligen sker mätning av vibrationsnivåer vid ytterligare tre bostadshus, samt sker mätning av luftstötvåg vid minst ett bostadshus. Mätpunkterna är bostäder i bergtäktens närhet på fastigheterna Björkbacka-Långstorp 5:21, Granebo- Ask 1:2, Fällorna-X och Långahall-A. Samtliga värden under 2019–2022 innehåller gällande samt föreslaget begränsningsvärde.

Beräkningar i riskanalysen ger en viss storlek på maximal samverkande laddning som varierar mellan 290 kg (östra kanten) ner till ca. 50 kg i sydväst för att innehålla vibrationer om max 4 mm/s. I den östra delen, där utvidgningen framförallt planeras, är förutsättningarna gynnsamma för att kunna använda normala och

Sid 70 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

effektiva samverkande laddningar utan att för den skull riskera höga vibrationer vid skyddsobjekt. Enligt genomförd riskutredning kan den samverkande laddningen behöva minskas vid sprängning i de sydvästra delarna av planerat brytområde. Detta för att komfortvärdet för vibrationer ska innehållas vid närmsta bostad. Det bedöms inte finnas risk att beräknade vibrationsnivåer skulle leda till skada på kringliggande bebyggelse.

Förväntade luftstötvågstryck vid omkringliggande byggnader förväntas innehålla de ansökta begränsningsvärdena. Vibrationer och kastrisk blir begränsande snarare än luftstöt vid laddning och sprängning.

Risk för kast i samband med sprängning är närmsta riskobjekt av en väg (väg 714) söder om brytningsområdet som behöver tas i beaktning. Avståndet mellan brytområdet och väg 714 är som minst ca. 30 m. Detta innebär att skyddsåtgärder måste vidtas, se nedan.

Skyddsåtgärder Om mätningarna avseende markvibrationer och luftstötvågor visar att gränsvärdena riskerar att överskridas ska åtgärder göras. Detta kan göras på flera sätt och störst inverkan ger minskning av pallhöjd och håldimension. Som ett ytterligare alternativ till lägre pallar och minskade håldimension kan laddningar delas upp med sandpropp emellan. För att dessutom få bättre styrning av laddningen i varje hål kan patronerade sprängämnen användas.

Sprängningsarbeten kommer att bedrivas enligt de lagar, föreskrifter och anvisningar som utfärdats av myndigheterna, såsom AFS 2010:1 Berg- och gruvarbete och 2019:2 Sprängarbete. Inför sprängning upprättas en sprängplan innehållande uppgifter om försättning, avstånd mellan borrhål, typ av laddning, tändplan, samverkande laddning, avstånd till byggnader mm. Salvornas läge bestäms i plan och noteras i en sprängjournal. Här dokumenteras även information om väderförhållanden m.m.

Sid 71 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Kontrollmätning av vibrationer sker vid minst ett närliggande bostadshus i samband med varje produktionssprängning. Mätning ska ske enligt gällande svensk standard. I dagsläget sker mätning av luftstötvåg en (1) gång årligen.

För att förhindra risken för stenkastning mot vägen 714 bör vissa åtgärder vidtas. Den absolut viktigaste parametern i sammanhanget är att salvorna bör riktas från vägen. Därtill måste vägen stängas av, eller åtminstone anpassas förladdning, se figur 5.

Samlad konsekvensbedömning Sammantaget visar riskbedömningen att det ur vibrations- och luftstötvågsynpunkt inte finns några hinder mot att bedriva fortsatt bergtäktsverksamheten. Varken skador på byggnader eller överskridanden av komfortvärden i omgivningen kan förväntas. För kastrisk krävs något mer omfattande skyddsåtgärder än vad som är brukligt vid bergtäkter, detta p.g.a. korta avstånd till länsväg 714. Skyddsåtgärderna är dock fullt möjliga att utföra och ger en definitiv effekt. Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra en liten negativ konsekvens för kringboende och allmänhet avseende vibrationer och luftstötvågor.

Sid 72 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Transporter

Den normala anslutningsvägen till och från verksamheten går via väg 715, där 25 % går söderut till väg 23 och resten norrut till väg 25. Enstaka transporter kan även komma via mindre väg norr om Bjälkesjön.

Påverkan och konsekvenser Vid en absolut maximal produktion under enstaka år och inom samtliga delar kan antalet transportrörelser komma att uppgå till omkring 470 per arbetsdag. En konsekvens av planerad verksamhet blir därmed ett något ökat antal lastbilstransporter till och från bergtäkten och produktionsanläggningen jämfört med nuvarande verksamhet. Förutom att ge upphov till buller längs med transportvägen, finns risker med täkttrafiken kopplade till trafiksäkerhet, olycksrisker och nedsmutsade vägar. I samrådet har synpunkter och oro från flertalet boende längs framförallt väg 715 framförts.

Sid 73 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Bolagets andel av den tunga lastbilstrafiken på väg 715 (Stora Räppevägen) utgörs vid dagens normala verksamhet av totalt ca. 200 rörelser per arbetsdag vilket kan jämföras med uppmätta trafikmängder (ÅDT, årsdygnsmedeltrafik) på Stora Räppevägen som uppgår till lite drygt 500 tunga transporter per dag. I dessa drygt 500 rörelser ingår dagens befintliga verksamhet. Vid jämförelse med ÅDT bör beaktas att den planerade verksamhetens transporter enbart sker måndag till fredag medan ÅDT är utslaget över samtliga veckans dagar/dygn. Om Bolagets transporter fördelas över årets alla dagar för att göra jämförelsen om andel mer korrekt hamnar det på ca. 138 tunga transporter relaterade till täkten av totalen på drygt 500 tunga transporter längs väg 715, Stora Räppevägen. Detta ger en procentuell andel mellan 25–30 %.

Skyddsåtgärder Bolaget informerar regelbundet både egna och externa förare om vikten av hänsynsfullt körsätt för att minska störningar för boende, andra trafikanter och eventuella fotgängare på vägen. Spill av bergmaterial på vägen undviks genom korrekt och säker lastning, och att inte överlasta. Bolaget kan därutöver (om behov bedöms föreligga) installera en färist eller liknande anordning för att minska risken för utdrag av krossprodukter på allmän väg. Angående buller se nedan.

Samlad konsekvensbedömning Sammantaget och i jämförelse med nollalternativet bedöms den planerade verksamheten medföra måttligt negativa konsekvenser med avseende på transporter/trafiksäkerhet. Även andra lastbilar än sådana som ska till och från täkten trafikerar Stora Räppevägen varför störningar och olycksrisker kvarstår vid ett nollalternativ. Jämfört med befintlig verksamhet bedöms dock de trafikrelaterade negativa konsekvenserna bli små.

Buller

Bolaget har låtit Efterklang utföra bullerutredning för den planerade verksamheten. Utredningarna bygger på beräkningar som utförts i enlighet med den Nordiska beräkningsmodellen för beräkning av externt industribuller (DAL 32) samt, för

Sid 74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

trafikbuller, enligt Naturvårdsverkets rapport 4653 Vägtrafikbuller – nordisk beräkningsmodell. En ljudeffektsbestämning av de vid mättillfället aktiva bullerkällorna i det östra verksamhetsområdet har utförts med hjälp av närfältsmätningar. Detta förfarande garanterar att inga andra ljudkällor tas med i bestämningen av bullerkällans bullerbidrag till omgivningen. För övriga har ljuddata hämtats från Efterklangs databas för bullerkällor i täktverksamheter eller hämtats från tidigare bullerutredning.

För den planerade täktverksamheten har buller från transporter inom verksamhetsområdet och på infartsvägen fram till väg 715 (Stora Räppevägen) beräknats som industribuller och buller från transporterna på väg 715 på sträckan mellan anslutning 717 (Runvägen) i norr till anslutning till väg 23 i söder har beräknats som vägtrafikbuller enligt huvudprinciperna i Naturvårdsverkets vägledning.

Torpet vid Fällorna strax öster om planerad utökning betraktas inte som bostad i bullerutredningen. Torpet ligger på täktfastigheten och kommer vid behov att utgå som bostad.

Påverkan och konsekvenser industribuller Resultaten för de tre beräknade scenarierna visar att riktvärdena enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538 innehålls vid samtliga bostäder kring täkten, i alla skeden av verksamheten förutom vid en bostad som erhåller 51 dB (dvs överskridande med 1 dB-enhet) vid dagtidsfallet i scenario 1. Överskridandet beror på att borriggen står på ytberget utan någon bulleravskärmning och relativt nära den aktuella bostaden.

För den begränsade driften kvällstid (ingen borrning, skutknackning, återvinningskross eller hjullastare vid deponin) blir beräknade ljudnivåer som högst 45 dBA vid en bostad. Detta innebär alltså att riktvärdet för vardagar kvällstid kl. 18-22 samt lördag, söndag och helgdag (45 dBA) tangeras.

Verksamhet nattetid med asfaltverk, betongfabrik, konkrossar med siktar samt utlastning och externa transporter ger ekvivalenta ljudnivåer på som högst 39 dBA

Sid 75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

vid närliggande bostäder vilket således innehåller riktvärdet (40 dBA). Maximal ljudnivå nattetid beräknas uppgå till som högst 53 dBA i samma punkter vilket även det innehåller riktvärdet (55 dBA maximal ljudnivå).

Påverkan och konsekvenser trafikbuller De närmsta bostäderna utmed vägsträckan har valts ut, totalt 41 st. Trafikmängder för väg 715 har erhållits från Växjö kommun. Dessa är baserade på mätningar av trafikmängden under 2022 på sex olika platser utmed väg 715. Eftersom täkten var i drift då ingår ett antal fordonsrörelser till och från täkten redan i den uppmätta trafikmängden. Enligt bolaget förekommer det vid normal drift idag ca. 100 lastbilstransporter till och från täkten (200 fordonsrörelser). Detta har antagits ingå i uppmätt trafikmängd 2022 vilket innebär att antal fordonsrörelser i beräkningarna ökas med 210 (410–200=210) respektive 270 (470–200=270).

Fyra olika fall har studerats när det gäller trafikbuller. Den utökade täkttrafiken ger sammanfattningsvis inte upphov till överskridande av riktvärdena vid någon annan eller ytterligare bostad än vad som är fallet redan med befintlig trafik.

Påverkan och konsekvenser impulsljud I vissa fall kan skutknackning i täkter ge upphov till impulsljud vid bostäder. Om dessa impulsljud är ofta återkommande och karaktäriserar verksamhetens buller bör riktvärdet skärpas med 5 dB enligt Naturvårdsverkets vägledning. De närboende har i samrådet krävt att gränsvärdet för buller skärps med 5 dB(A) jämfört med de normala riktvärdena för stötvis kommande buller såsom skutknackning. För att riktvärdet skall skärpas med 5 dB är det inte heller tillräckligt att skutknackning är hörbar utan den måste också vara ofta återkommande och karaktärisera verksamhetens buller.

För aktuell täkt varierar skillnaden mellan täktens övriga kontinuerliga buller och skutknackningens ljudbidrag stort. I de allra flesta fall är skillnaden större än 15 dB och beräkningsresultaten pekar då inte på någon risk för impulsljud vid bostäder. I en del fall är skillnaden mellan 10 och 15 dB och i dessa fall bör risken för ofta

Sid 76 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

återkommande impulsljud vara liten. Endast i några fall är skillnaden mindre än 10 dB.

Skyddsåtgärder För att innehålla riktvärdet dagtid när borrning på ytberget sker som närmast bostäder behöver åtgärd vidtas. En bullervall beräknas sänka ekvivalentvärdet till 46 dB vilket alltså med viss marginal uppfyller riktvärdet. Bullerbidraget från borriggen kan även minskas genom bullerplank, mobila skärmar, containrar, eller genom att använda en så kallad bullerdämpad borrigg.

Arbetstiderna för verksamheten begränsas och de mest bullrande momenten sker endast helgfria vardagar. Borrning begränsas till helgfria vardagar kl. 06-18 och sprängning och skutknackning till helgfria vardagar kl. 07-18. Endast begränsad och mindre bullrande verksamhet kommer att bedrivas nattetid.

Bolaget informerar förare om vikten av att hålla sig till gällande hastighetsbegränsningar etc. Lastbilar samt övriga fordon och maskiner kommer att hållas i gott skick och servas regelbundet. Vid inköp av nya fordon och maskiner beaktas alltid bulleraspekten.

Skulle det vid en kontrollmätning visa sig att ofta återkommande impulsljud från skutknackning förekommer vid bostäder så bör åtgärder vidtas för att minska skutknackningens ljudnivåbidrag till omgivningen. Sådana åtgärder kan vara t.ex. att använda sig av materialupplag, mobila skärmar eller containrar nära bullerkällan för att skärma av ljudets spridning eller att flytta skuten till en mer avskärmad plats t.ex. på täktbotten i skydd av pallkanter.

Samlad konsekvensbedömning Med föreslagna skyddsåtgärder är den samlade bedömningen att påverkan från industri- och trafikbuller i den planerade verksamheten kommer att innebära måttlig negativ konsekvens för kringboende.

Sid 77 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Naturmiljö

Planerad verksamhet ligger inte inom något område utpekat som riksintresse för naturvård. En allmän naturvärdesinventering (NVI) samt en riktad groddjursinventering har utförts inom och intill planerat verksamhetsområde för bergtäkten. I det östra produktionsområdet avses endast mindre justering av gränserna göras.

Utöver det befintliga täktområdet består inventeringsområde till stor del av produktionsskog av mestadels gran, men även vissa tall- och blandskogar. Det finns också hyggen och unga plantytor. Den största delen av inventeringsområdet, i princip hela den östra och södra delen, har bedömts sakna naturvärden. Områdena saknar skogliga biotopstrukturer som död ved, flerskiktning och kontinuitet. I väster finns en bondgård med tillhörande åkrar och betesmarker. I norr finns täktens sedimentationsdammar, en upplagsyta för massor, en liten sjö och en ödegård.

En sökning av naturvårdsarter genomfördes i Artportalen rapporteringsperioden 2000–2021. Sökningen resulterade i 32 naturvårdsarter, där de flesta är fåglar som observerats förbiflygande. Utöver fåglarna så förekom det också en insekt, ängsmetallvinge, två kräldjur, huggorm och skogsödla samt tre kärlväxter, slåttergubbe, svinrot och sylnarv.

Inom befintlig verksamhet förekommer skyddsvärda fågelarter knutna till täktverksamheten och som inte hade funnits på platsen utan täktverksamhet. Skanska inventerar därför årligen förutsättningar för fågellivet i befintligt verksamhetsområde för bergtäkten i samråd med sakkunnig ornitolog för att kunna vidta lämpliga skyddsåtgärder.

Påverkan och konsekvenser De naturvärden som förekommer är främst knutna till den gamla betesmarken vid bondgården i väster, samt Bjälkesjön i norr. Naturmiljön är av förhållandevis låg kvalitet med få biotopstrukturer och naturvårdsarter. Totalt identifierades åtta naturvärdesobjekt, klass 3 (påtagligt naturvärde) resp. klass 4 (visst naturvärde). Naturvärdesobjektet, en källpåverkad mark, beläget öster om brytningsområdet

Sid 78 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

inom planerat verksamhetsområdet når inte upp till naturvärdesklass enligt inventeringen.

Tillkommande ytor inom planerat brytområde kommer att avbanas från överliggande jordlager varpå dess naturmiljöer försvinner. Delar av området är redan avbanat inom ramen för gällande tillstånd till uttag av morän och torv. Den nordöstra delen av verksamhetsområdet kommer efter hand att tas i anspråk för inert deponi.

Diket som avleder vattnet från täkten rinner genom hela den västra delen av området som naturvärdesinventerats. Vattendraget är breddat och rätat på vissa ställen, i åkermarken finns en tydlig breddning som utgör vattenhål för djur. Vattendraget rinner främst genom åkermark och granproduktionsskog. I den nordligaste delen växer mycket al tätt längs med kanterna. Diket ingår i ett markavvattningsföretag vilket innebär att diket ska rensas med regelbundenhet.

Inga av de identifierade naturvärdesobjekten ligger inom det utökningsområde som ansökan avser.

Totalt inom noterades fyra naturvårdsarter, mindre vattensalamander, backsvala, gulsparv samt tofsvipa. Backsvala häckar i täkten, vilket även är känt sedan tidigare. Gulsparv noterades spela i en brynmiljö strax sydväst om täkten. Tofsvipa noterades i en åkermark och våtmark i sydväst. Tofsvipan hade genomfört häckning. Denna våtmark bedömdes inte ha något naturvärde då den lilla delen som ingick var mycket torr och övervuxen med hög pors.

Det finns noteringar om en skyddsvärd art i bergtäkten. Förhållandet är känt för myndigheterna likväl som Bolaget och har diskuterats under samrådsprocessen. Uppgifter om arten såsom observationer etc. är skyddade av sekretess. Genom att följa åtaganden och utföra de föreslagna skyddsåtgärderna är bedömningen att planerad verksamhet inte medför någon orimlig skada eller störning och inte heller att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras.

Sid 79 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Mindre vattensalamander noterades i en damm belägen väster om verksamhetsområdet. Eftersom vattennivån var mycket låg redan i slutet av juni kommer dammen med största sannolikhet att torka ut senare under sommaren. Det skulle innebära att eventuella ägg och yngel inte överlever. Vidare är arten beroende av vattenvegetation som används för att vira in äggen. När boskap förstör genom nedtrampning eller betar av vattenvegetationen riskerar därför äggen att förstöras. Mindre vattensalamander är skyddad enligt 6 § artskyddsförordningen vilket innebär att man inte får döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar. Man får inte heller ta bort eller skada ägg, rom eller yngel. Skyddet omfattar inte artens fortplantningsområden eller viloplatser.

Skyddsåtgärder Det enda identifierade naturvärdesobjektet inom planerad verksamhetsområde är en av täktens befintliga sedimentationsdammar som kommer att bibehållas på likartat sätt. Eventuellt kommer fler dammar att etableras eller befintliga att utökas/ändras. Förekomst av växtlighet i/kring dammen kommer i möjligaste mån att sparas.

Verksamhetens existens och aktiva drift är en förutsättning för att backsvala ska finnas i området och högst sannolikt det som gjort att arten förekommer och häckar framgångsrikt på platsen. Samma förutsättningar gäller för den skyddsvärda art som finns i täkten. Täkten och dess verksamhet är i sig en förutsättning för att arten har etablerat sig på platsen och den fortsatta driften medför att förutsättningarna bibehålls. Bolaget kommer att vidta de skyddsåtgärder som krävs för att full hänsyn tas till arten så att verksamheten och arten kan samexistera även vid fortsatt drift.

Samlad konsekvensbedömning Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra en obetydlig konsekvens för naturmiljön. Jämfört med nollalternativet bedöms ansökan medföra positiva konsekvenser då unika livsmiljöer tillskapas som gynnar många arter, däribland flertalet rödlistade kärlväxter, grod- och kräldjur samt fåglar, inte minst backsvalan och andra skyddsvärda arter.

Sid 80 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Kulturmiljö

Det finns en kulturhistorisk lämning i form av en fornlämning av typen fossil åker inom utökningsområde för bergtäkten. Både bergtäkten och produktionsanläggningen ligger i sin helhet inom riksintresse för kulturmiljö, Bergkvara (G26). Bergkvara är en herrgårdsmiljö som sedan 1300-talet kontinuerligt fungerat som storgods.

Påverkan och konsekvenser Av Riksantikvarieämbetets beskrivning till aktuellt riksintresse anges bl.a. att Bergkvara är en herrgårdsmiljö som fungerat som storgods. Landskapet runt Bergkvara är fyllt med lämningar från jordbruk och industriell verksamhet. Som uttryck för riksintresset nämns godscentrum, herrgårdsanläggning, monumentala ladugårdsbyggnader, alléer och ett storskaligt odlings- och betesmarkslandskap. På behörigt avstånd finns bl.a. småskalig torpbebyggelse med tillhörande odlingslandskap och kyrkan i Bergunda. Längs Helige å finns Örsleds kvarn som påminner om godsets industriella verksamhet. Skyddsavstånden till de objekt som bedöms viktigast för riksintresset är goda, till Bergkvara slottsruinruin/ herrgårdsmiljön samt Örsleds kvarn är avstånden till planerade verksamhetsområden minst ca. 2 km och till Bergunda kyrka är avstånden minst ca. 3,5 km. Den planerade verksamheten medför inget nämnvärt förändrat skyddsavstånd. Utökningen i form av exploatering av ny yta österut för inert deponi mm kommer att ske i ett skogslandskap där siktstråken är korta. Inga ytor av typen odlingslandskap berörs.

Utökningen kring bergtäkten innebär att en fornlämning i form av fossil åker påverkas. Omkring 25 % av fornlämningens yta ligger inom planerat verksamhetsområde. En tillståndsansökan enligt KML inges parallellt med tillståndsansökan enligt miljöbalken.

Den planerade etableringen av betongstation kommer att medföra viss byggnation men inte högre än närliggande asfaltverk. I området kring produktionsanläggningen finns redan idag övrig industriell verksamhet och bl.a. en mast.

Sid 81 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Skyddsåtgärder Generellt gäller att om en misstänkt fornlämning, som inte tidigare varit känd, upptäcks under verksamhetens drift avbryts arbetet och länsstyrelsen informeras. Hela den aktuella fornlämningen kommer inte att påverkas utan endast den del som hamnar inom planerat verksamhetsområde. Planerad deponi kommer inte att anläggas till högre marknivåer än att omgivande skog skyddar mot visuell påverkan.

Samlad konsekvensbedömning Planerat verksamhetsområde innebär att ett delområde av en fast fornlämning påverkas och försvinner permanent. Någon nämnvärd påverkan på riksintressets kärnvärden bedöms inte uppstå särskilt inte i jämförelse med befintlig verksamhet. Efter avslutad verksamhet bedöms påverkan minska ytterligare eftersom anläggningarna demonteras och den stora öppna bergtäkten blir en vattenyta. Den samlade konsekvensen för kulturmiljö bedöms bli liten negativ konsekvens.

Friluftsliv och rekreation

Planerad verksamhet ligger inte inom något område utpekat som riksintresse för friluftsliv. Det föreligger ett motionsområde öster om produktionsanläggningen där bl.a. ett belyst motionsspår ingår, ca 175 meter från produktionsområdet.

Områden i direkt anslutning till bergtäkten är inte kända för att nyttjas särskilt för friluftsliv och rekreation. Ingen sådan information har heller lämnats i samrådet. Förutom att områden som idag är allemansrättsligt tillgängliga kommer att omvandlas till verksamhetsområde, kan viss påverkan på friluftsliv och rekreation ske genom bullerspridning. Höga bergkanter i bergtäkten kan potentiellt innebära en risk för fallolyckor.

Skyddsåtgärder För att minska överraskningsmomentet kommer signal före sprängning vara tydligt hörbar i hela det aktuella området. Skyltning som varnar för ras och fallolyckor intill bergtäkten placeras ut där behov föreligger. Därtill är området kring bergtäkten där fallrisk föreligger försett med varnande stängsel i form av dubbla linor. I

Sid 82 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

normalfallet sker ingen verksamhet under helger när friluftslivet kan förväntas vara som mest aktivt. Vid tiden för efterbehandlingen kommer en täktsjö successivt utbildas. Sjön förses med både strandzoner och omgivande klipphyllor som bedöms gynna friluftsliv och öka rekreationsvärdet.

Samlad konsekvensbedömning Sammantaget och vid en strikt jämförelse med befintlig verksamhet bedöms den planerade verksamheten medföra obetydliga konsekvenser för rekreation och friluftslivet. Jämfört med nollalternativet, bedöms planerad verksamhet leda till liten negativ konsekvens efter det slutdatum som gäller i befintligt tillstånd.

Landskapsbild

Den planerade utökningen vid västra verksamhetsområdet innebär att ett skogsområde försvinner och ersätts med verksamhetsområde för täkt på vilket det kommer att läggas upp avbaningsmassor samt massor som deponeras. Den djupa brytningen av berg kommer att ske på ett utökat område jämfört med dagens situation enligt det gällande tillståndet. Vid produktionsanläggningen planeras ingen nämnvärd utökning i plan men däremot uppförande av en betongstation.

Påverkan och konsekvenser All täktverksamhet innebär en påverkan på landskapsbilden, såväl under själva brytningen som efter avslutad verksamhet. I detta fall bedöms påverkan begränsas till att bli helt lokal. Täktområdet är och kommer fortsatt vara skyddat från insyn åt norr och öster genom befintlig skogsmark. Det allra närmaste området i väster utgörs av odlingsmark men skogsmark tar vid inom ca. 200 m. Täkten kan däremot vara synlig från väg 714 på en sträcka av ca. 500 m. Mellan täkten och vägen föreligger en ridå av skogsmark vilket minskar insynen något. Det bör i noteras att täktverksamhet i västra verksamhetsområdet har bedrivits på platsen länge (sedan mitten av 1980-talet).

I nordöstra hörnet av planerat brytområde kan det bli aktuellt att anlägga en bullervall. Vallen behöver vara ca. 5 m hög ovan marknivå där borriggen placeras

Sid 83 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

för att uppnå syftet med bullerdämpningen i tillräcklig grad. Om en vall anläggs sker det med hänsyn till omgivningen så att den i möjligaste mån smälter in i landskapsbilden. Med tanke på omgivande skog bedöms vallen inte bli synlig på håll, men den kommer att ha en viss insynsskyddande effekt för människor som vistas i täktens omedelbara närhet. Så länge västra verksamhetsområdet huvudsakligen omges av skog bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli obetydliga avseende det västra verksamhetsområdet.

Så länge betongstationen inte blir anmärkningsvärt högre än befintligt asfaltverk bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli obetydliga avseende produktionsanläggningen. Den planerade betongstationen kommer inte att innebära några sådana höga byggnadsverk att det blir nödvändigt med hinderbelysning för luftfart eller liknande.

Skyddsåtgärder När bergtäkten är färdigbruten kommer området att efterbehandlas. Avsikten är att skapa en täktsjö genom att utpumpningen av vatten avslutas och den naturliga grundvattenytan återställs. Detta bedöms mildra kvarstående påverkan på landskapsbilden. Den blivande sjön kommer att bli tillgänglig genom slänter längs delar av sjön. Övriga delar av verksamhetsområdet kommer enligt nuvarande plan att återföras till skogsmark. Samtidigt kan det vara bra ur naturmiljösynpunkt att lämna en bergtäkt utan alltför mycket tillrättalägganden eftersom klippor/bergbranter m.m. oftast är en bristvara i naturlig miljö.

Varken bullervall eller deponi utförs till höjder som går över den omkringliggande skogsmarkens trädhöjder (baserat på vuxna träd).

Vid icke arbetstid kommer ingen del av västra verksamhetsområdet att ha några kraftiga ljuskällor aktiva. Vid östra verksamhetsområde finns befintlig industriverksamhet som är upplyst. Detta gör att verksamheten inte bidrar till så kallad ljusförorening.

Sid 84 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Samlad konsekvensbedömning Den planerade verksamheten inom både västra och östra verksamhetsområdena bedöms i jämförelse mellan nollalternativet och planerad verksamhet medföra obetydliga konsekvenser på landskapsbilden efter det att täktverksamhet avslutas. I båda fall kommer en täktsjö att bildas vid bergtäkten men vid nollalternativet kommer detta att ske tidigare och på en mindre yta.

Riksintressen

Räppetäkten är belägen inom riksintresse för kulturmiljö samt inom riksintresse för kommunikationer kopplat till flygplatsen. Därutöver inom ett stort område som syftar till att skydda Mörrumsån inkl. biflöden från vattenreglering. Mörrumsån bedöms inte påverkas genom den nu planerade verksamheten eftersom det inte är aktuellt med någon dämning eller utvinning av vattenkraft.

Påverkan och konsekvenser Luftfartsverket har i samrådsyttrande framfört att man inte har något att erinra mot fortsatt och utökad täktverksamhet. Yttrandet baseras på den bedömda påverkan på CNS-utrustning vilket avser utrustning för kommunikation, navigation och övervakning.

Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder bedöms nödvändiga för att undvika negativ påverkan på förekommande riksintressen kring täkten.

Samlad konsekvensbedömning Den samlade bedömningen är att den planerade verksamheten kommer att leda till obetydliga konsekvenser på områden av riksintresse kring täkten.

Resursförbrukning

Skanska har sedan tidigare gjort investeringen i elektrifierad täkt vid Räppe. Den fasta krossanläggningen drivs med elektricitet. Den mobila utrustningen i form av lastmaskiner etc. och eventuellt mobilt kross/sorteringsverk som kan behövas vid

Sid 85 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

reparationer, intensiva produktionstoppar etc. drivs med diesel eller HVO-bränsle, detta avgörs av vid tillfället rådande tillgång och prisnivå. Asfaltverket drivs idag med miljömärkt el och bioolja vilket är planen även framgent. Vid etablering av betongfabrik kommer den främst att energiförsörjas med eldrift, men uppvärmning kan komma att ske med eldningsolja eller HVO-bränsle.

Ballast till betong i den nu planerade betongtillverkningen kommer i normalfallet att hämtas lokalt från bergtäkten. Detta gäller både grovballast och finballast. Det är tämligen unikt att bergråvaran i befintliga bergtäkter har sådana egenskaper att den kan ersätta natursand till fullo i 0-8 fraktionen (finballast). Bergkross som ersätter naturgrus kan ofta användas som en delvis ersättning av naturgrus, t.ex. 50/50 i en betongblandning men sällan till 100 % vilket alltså är fallet vid Räppe.

Påverkan och konsekvenser Täkten är vällokaliserad med mycket goda transportavstånd till Växjö tätort vilket ger logistiska fördelar för transporter. Även till Alvesta är transportavståndet fördelaktigt. Båda avsättningsområdena har stort behov av täktens bergmaterial.

Förutom produktion av bergballast tillverkas jord och torvprodukter vilket gör Räppe till en anläggning med brett sortiment. Detta kan leda till färre (effektivare) transporter eftersom ett ekipage kan få med sig olika produkter i samma transport, t.ex. morän på lastbilen och bergkross på släpet. Vidare innebär befintlig och planerad verksamhet införsel, bearbetning och återvinning av icke-farliga och inerta avfallsslag. Ofta är det samma kunder som köper bergmaterial, som också har behov av extern hantering av överskottsmassor från olika bygg- och anläggningsprojekt. Genom samlokaliseringen ges en god möjlighet till hushållning med jungfruligt material samt att minska antalet tomma materialtransporter. Det innebär även möjlighet att styra användningen av materialet så att bergmaterial av rätt kvalitet för respektive ändamål används.

Sid 86 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Med långa tillståndstider och flera typer av verksamheter inom ”samma anläggning” ges goda förutsättningar till samordning och investeringar som leder till minskad resursförbrukning och lägre miljöpåverkan per producerat ton material.

Det är mycket positivt att maskinsand i betongtillverkningen ersätter traditionella naturgrus/natursand från isälvsavlagringar såsom åsar och deltan.

Skyddsåtgärder Skanska ansöker om utökade mängder/volymer för återvinning och deponering. Detta medför att möjligheterna till ett resurseffektivt materialflöde kan fortsätta och/eller utökas. Utökning med betongproduktion bedöms vara positivt främst eftersom delar av ingående ballast kan hämtas lokalt i bergtäkten samt att transportavstånden till huvudsakligt avsättningsområde kring Växjö/Alvesta är gynnsamt.

Samlad konsekvensbedömning Planerad verksamhet bedöms medföra en positiv konsekvens med avseende på hushållningen med naturresurser. Detta mot bakgrund av den goda lokaliseringen, den breda produktkatalogen, återvinningsverksamheten med olika fraktioner och inert deponi samt att bergråvaran kan ersätta naturgrus vid betongtillverkning.

Kemikalie- och avfallshantering

Påverkan och konsekvenser Eventuellt spill och läckage av diesel och flytande avfall riskerar att förorena marken och spridas till omgivningen via ytvatten. Konsekvensen kan i värsta fall bli att vattendrag och sjöar förorenas. Risken att grundvatten förorenas bedöms som försumbar eftersom bergtäkten vid drift drar till sig grundvatten från omgivningen varpå grundvatten blir till ytvatten i täktens pumpgrop(ar).

Vid produktionsanläggningen finns det en zon med lös jord ovan grundvattnet som vid behov kan grävas bort om ett spill uppstår och innan grundvattnet berörs. Grävkapacitet finns inom verksamheten.

Sid 87 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Skyddsåtgärder Drivmedel och övriga miljö- och hälsofarliga kemiska produkter, samt farligt avfall, lagras och hanteras så att risken för att spill och läckage i omgivningen minimeras. Flytande kemiska produkter, bitumen undantaget, och flytande farligt avfall förvaras inom invallning som rymmer minst den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym eller i ADR-klassad drivmedelstank.

De kemikalier vilka används i verksamheten är avstämda mot en kemikaliedatabas som används inom Skanska. Regelbundna genomgångar av kemikalieförteckningar sker för att kunna överväga utbyte av mer farliga kemikalier till mindre farliga. Bolaget har en god egenkontroll och rutiner för att fortlöpande kontrollera maskiner och utrustning så att livslängden ökar samt för att minska förbrukning av diverse produkter som t.ex. kemikalier.

Samlad konsekvensbedömning Avfall som uppkommer i den egna verksamheten samt kemikalier som lagras kommer att hanteras enligt gällande krav och interna riktlinjer. Den planerade verksamhetens konsekvenser med avseende på avfall och kemikalier bedöms bli obetydliga jämfört med både befintlig verksamhet och nollalternativet.

Risk och säkerhet

Tänkbara haverier och olyckor vid arbetsplatsen kan främst relateras till sprängningar samt fall och ras vid bergbranter. Olycksrisker för allmänheten och omgivande miljö som kan förekomma i samband med täktverksamhet är, maskinhaverier med risk för utsläpp till mark- och vatten, risken för fallolyckor och stenkast.

Bolaget har rutiner och dokument inom ramen för sitt säkerhetsledningssystem innefattande bl.a. nödlägesberedskap, olyckor och tillbud, riskbedömning, systematiskt arbetsmiljöarbete, ordnings- och skyddsregler. Ett handlingsprogram i enlighet med Sevesolagen har bifogats ansökan. En riskanalys är genomförd, se ovan.

Sid 88 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Påverkan och konsekvenser De faktorer som enligt upprättat Seveso-handlingsprogram i huvudsak bedöms kunna ge upphov till en allvarlig kemikalieolycka är följande. Läckage i samband med transport och hantering av produkter i samband med laddning/ sprängning, samt skada i samband med transport och hantering av explosiva varor samt sprängarbeten.

Vid läckage i form av större spill eller utsläpp av sprängmedel, som sedan sprids vidare till ytvatten, kan en negativ påverkan uppstå till följd av produktens innehåll av kväve och petroleumprodukter. Risken för detta bedöms som liten då det förutsätter en olycka med transportfordonet i direkt närhet till vatten utan möjlighet till sanering. Vidare krävs också att behållarna går sönder vid olyckan. Eftersom sprängmedlet som används är trögflytande, är möjligheten att vidta saneringsåtgärder vid eventuellt spill mycket goda. Som regel kan hålen fyllas på utan spill och skulle det ändå ske kan spillet lätt samlas upp och stoppas ner i ett borrhål. Skulle ett läckage ske i samband med ett kraftigt regn kan potentiellt en spridning ske via avrinnande vatten. Allt vatten samlas då upp i täktbotten och kommer sedan saneras innan det släpps ut. Risken för att ett sådant utsläpp ska ske bedöms dock som liten.

Stenkast kan få uppenbara allvarliga konsekvenser med skada på både egendom och människor. Genom att följa befintliga rutiner i samband med sprängning har inga tillbud eller olyckor kopplade till kast inträffat i den befintliga verksamheten, dock har angränsande markägare i samrådet påpekat att det förekommit stenkast in på deras intilliggande fastighet.

Exempel på övriga risker är t.ex. sådana kopplade till hanteringen av sprängmedel och dolor (odetonerat sprängämne), vistelse i närheten av brytfronter (fall och ras), samt trafiksäkerhet inom och utom verksamhetsområdena och på de interna transportvägarna. Eftersom sprängmedlet består av olika komponenter, vilka var för sig är icke-explosiva, föreligger ingen risk för explosion vid transport eller hantering.

Sid 89 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Värends räddningstjänst har i samrådsyttrande framfört att eftersom de båda verksamhetsområdena är väl avskilda från varandra bedöms det inte finnas några samverkande risker.

Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder för den sprängverksamheten består av beredskap vid läckage av sprängmedel i form av saneringsåtgärder, exempelvis lättillgängligt absorptionsmedel och möjlighet till invallning med jord. Vid större läckage tas kontakt med räddningstjänst och tillsynsmyndigheten. I sin pågående verksamhet arbetar bolaget med att så långt som möjligt minska riskerna och öka säkerheten. Bolaget har en utvecklad egenkontroll med rutiner för hur man ska hantera risker inom verksamheten vad gäller t.ex. brand och utsläpp.

Skyltning görs för att hindra tillträde till området av obehöriga. Det finns även vägbommar som förhindrar obehörig trafik att komma in på områdena utanför arbetstid. För att minska fallrisker för allmänheten och djur är bergtäkten försedd med ett stängsel i form av dubbla rader linor. Vid den slutliga efterbehandlingen placeras rader med stenblock ut ovanför brytfront med högre höjd.

Samlad konsekvensbedömning Jämfört med nollalternativet bedöms den planerade verksamheten medföra små negativa konsekvenser avseende risk och säkerhet. Att bergtäkten vattenfylls minskar risken för allvarliga fallolyckor från bergbrant. Jämfört med befintlig verksamhet bedöms dock konsekvenserna som obetydliga.

Klimatpåverkan och sårbarhet för yttre händelser

Risker utifrån klimatförändringar är främst förknippat med kraftig nederbörd under kort tid som leder till översvämningar. Vid skyfall kan bergtäkten kortvarigt erhålla en vattenspegel inom låglänta områden eftersom pump och infiltration inte räcker till för torrläggning. En sådan situation har uppstått två gånger under de senaste 10 åren. För att skydda elektrisk utrustning längst ner på täktbotten behövde vatten transporteras undan extra under en kort period vid detta tillfälle.

Sid 90 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Påverkan och konsekvenser Verksamheten medför ett visst utsläpp av bland annat koldioxid, som bidrar till klimatpåverkan genom förstärkning av den naturliga växthuseffekten. Inga vattenförekomster bedöms kunna svämma över så att verksamhetsområdet berörs. Extremtemperaturer och mer långvariga torrperioder kan förutspås framöver. Ingående utrustning och insatsvaror i verksamheten har stora acceptabla temperaturintervall. Vid en period med liten nederbörd kommer vattnet som uppstår i täkten att minska i motsvarande omfattning eftersom det uppstår lokalt inom det lokala avrinningsområdet. Ett lägre flöde ger längre uppehållstid i naturliga samt eventuella konstruerade system (sedimentationsdammar) och därmed bättre reningsgrad.

Uppehållstiden i täkten och efterföljande vattenhanteringssystem kan tvärtom bli förkortade om ett skyfall inträffar. Detta skulle i så fall försämra reningsgraden i interna system. Några momentana halter av de ämnen som tillförs av verksamheten och som kan medföra akuta skador bedöms inte sannolika. Konsekvensen av skyfall är dock inte värre än att verksamheten kan drabbas av ett visst stillestånd i produktionen. Tillfälligt kan extra pumpning ske men flödet ut från brytområdet kommer inte vid något tillfälle överstiga 52 l/s.

Extrem torka skulle kunna innebära en större risk för kraftigare bränder om brand uppstår.

Skyddsåtgärder Anläggning för hantering och avledning av vatten från täkten dimensioneras utifrån dimensionerande flöden och rådande praxis. Inga särskilda skyddsåtgärder i övrigt för att möta effekterna av klimatförändringarna bedöms vara aktuella att införa.

I samband med åskväder genomförs ingen sprängning varför det inte föreligger någon risk av betydelse gällande negativ yttre miljöpåverkan till följd av den typen av extremt väder.

Sid 91 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

En övergång från användning av fossila bränslen till förnyelsebara har skett till stor del och där den troligen främsta och mest betydelsefulla åtgärden är att krossningen numera drivs elektriskt.

Samlad konsekvensbedömning Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra obetydliga konsekvenser för klimatet och inte heller vara särskilt sårbar för yttre händelser.

Tillåtlighet

Planförenlighet

Planerad verksamhet berör inte detaljplanelagt område. Planerad verksamhet bedöms vara förenlig med intentionerna i den kommunala översiktsplanen då berört område är utpekat för täktverksamhet och hänsynsområde för täktverksamhet.

Riksintressen

Befintligt och planerat verksamhetsområde ligger inom område, Bergkvara (G26) som är av riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Riksintresset är indelat i olika zoner och det västra verksamhetsområdet med bergtäkten ligger inom den s.k. torpzonen. Landskapet runt Bergkvara är fyllt med lämningar från jordbruk och industriell verksamhet. Som uttryck för riksintresset nämns Godscentrum, Herrgårdsanläggning, monumentala ladugårdsbyggnader, alléer och ett storskaligt odlings- och betesmarkslandskap. På behörigt avstånd finns bl.a. småskalig torpbebyggelse med tillhörande odlingslandskap och kyrkan i Bergunda. Längs Helige å finns Örsleds kvarn som påminner om godsets industriella verksamhet. Skyddsavstånden till de objekt som bedöms viktigast för riksintresset är goda, till Bergkvara slottsruinruin/herrgårdsmiljön samt Örsleds kvarn är avstånden till befintliga och planerade verksamhetsområden minst ca 2 km och till Bergunda kyrka är avstånden minst ca 3,5 km. Planerad utökning av verksamheten medför inget nämnvärt förändrat skyddsavstånd.

Sid 92 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Både det västra och det östra verksamhetsområdet ligger inom MSA-yta för Växjö flygplats och det östra verksamhetsområdet, produktionsområdet, ligger inom influensområde flyghinder för Växjö flygplats.

Den samlade bedömningen är att den planerade verksamheten kommer att leda till obetydliga konsekvenser på områden av riksintresse kring täkten.

Områdesskydd

Länsstyrelsen har i samrådet nämnt vattendraget norr och väster om befintliga norra deponiområdet som lite oklart ur ett strandskyddsperspektiv och uppmanat Skanska att redogöra för sin syn i frågan. Skanska anser som utgångspunkt att det aktuella lilla vattendraget, ett tillrättalagt dike, inte omfattas av generellt strandskydd. Vid prövningen av verksamheten 2017, som skedde med samma lagstiftning rörande strandskydd som den nu gällande, har frågan om dispens inte lyfts av prövningsmyndigheten, varken i kompletteringsskedet eller i meddelat tillståndsbeslut. De gränser kring norra deponiområdet som gällde vid prövningen 2017 är oförändrade i nu aktuell ansökan. Det finns således inga nya eller ändrade förutsättningar som gör att frågan om strandskydd ska betraktas annorlunda jämfört med prövningen 2017.

Befintlig verksamhets lokalisering i delen närmast vattendraget får anses tillåtlig genom det meddelade beslutet från 2017. Ingen förändring av verksamhetsområdet eller ingående verksamhet i denna del planeras varför Skanska sammantaget bedömer att även planerad verksamhet kan antas vara tillåtlig ur ett strandskyddsperspektiv. I det fall strandskydd ändå anses gälla för området vill Skanska påtala att området sedan tidigare är påverkat av verksamhet och är därmed redan ianspråktaget på ett sätt så att det får anses sakna betydelse för strandskyddets syften varför bestämmelserna om strandskydd inte bör utgöra hinder mot att ge tillstånd till planerad verksamhet.

Miljökvalitetsnormer

Luft

Sid 93 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Den pågående verksamheten medför genom arbetsmaskiner och transporter utsläpp som berör miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar och i viss mån även normerna för svaveldioxid. Den planerade verksamheten kan förväntas bidra med ett ökat utsläpp till luft. Stora delar av produktionsprocessen för verksamheten är elektrifierad. Sammantaget bedöms det inte föreligga någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft beträffande den planerade verksamheten.

Yt- och grundvatten Planerad fortsatt och utökad verksamhet innebär en påverkan på grundvattennivåer i omgivningen och avledning av vatten. Inget vatten, varken grund- eller ytvatten, som omfattas av miljökvalitetsnormer, berörs direkt av pågående eller planerad verksamhet. Den närmsta grundvattenförekomsten är belägen ca 4 km nordöst om täktområdet. Avståndet är så pass stort att ingen påverkan från planerad verksamhet kan förväntas.

Bergtäkten och produktionsanläggningen ligger inom avrinningsområden som avvattnas söderut och som i förlängningen når Helige å inom huvudavrinningsområdet för Mörrumsån. Helige å (Mörrumsån: Bergkvarasjön - Helgasjön: Mörrumsån SE630663-143497 och Bokabäcken - Bergkvarasjön, SE630560- 143061) omfattas av miljökvalitetsnormer. Båda har status uppnår ej god kemisk ytvattenstatus och måttlig ekologisk status. Miljökvalitetsnorm för respektive förekomst är god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk status 2033.

Utgående vatten från verksamheten riskerar innehålla förhöjda halter av främst kväve och suspenderade ämnen. Provtagning och analys av vatten från den befintliga verksamheten visar dock att halterna är låga. Planerad verksamhet innebär möjlighet till större produktionsmängder och potentiellt större mängder kväve och suspenderade ämnen i utgående vatten. Eftersom utgående flöde också kommer att öka när verksamheten successivt bryter mer berg förväntas dock halterna inte öka i någon betydande omfattning.

Sid 94 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Den planerade verksamheten med bergtäkt och produktionsanläggning bedöms få obetydliga konsekvenser för kvalitetsfaktorer och parametrar som används i vattenförvaltningen för att fastställa ekologisk och kemisk status för nedströms recipienter. Sammantaget bedöms den planerade verksamheten vara tillåtlig enligt 5 kap. miljöbalken.

De allmänna hänsynsreglerna

Bevisbörderegeln, 2 kap. 1 § miljöbalken Verksamheten kan ge miljöpåverkan i omgivningen, t. ex. i form av påverkan på ljudmiljön under drift och i samband med sprängning kan vibrationer och luftstötvåg märkas av i närliggande bostadshus. Beräkningar av ljudpåverkan i omgivningen och av luftstöt och markvibrationer i samband med sprängning har genomförts vid upprättande av ansökan. Normalt föreskrivna riktlinjer och begränsningsvärden för täktverksamhet bedöms klaras. Den planerade verksamheten antas genom avståndet till närmsta bebyggelse inte medföra någon oacceptabel störning. Minimering av stoft- och dammspridning sker i största möjliga mån vid källan. Vatten som härrör från brytningsområdet kommer att samlas upp och avledas via sedimentationsdamm. En hydrogeologisk utredning har tagits fram som underlag för ansökan och utredningen visar verksamhetens påverkan på grundvatten i omgivningen.

Det är sammanfattningsvis Skanskas uppfattning att man genom det som redovisas i ansökan och den fortlöpande kontrollen kommer att kunna visa att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att hänsynsreglerna följs.

Kunskapskravet, 2 kap. 2 § miljöbalken Personal hos Skanska som arbetar med ballasttillverkning är utbildade för ändamålet. Verksamhetens påverkan följs upp genom kontroll, så att kunskap om verksamhetens verkliga påverkan erhålls. Projektering och planering för den aktuella verksamheten har bedrivits sedan lång tid och den planerade verksamheten är resultatet av omfattande erfarenhet och kunskap om hur verksamheten bäst bedrivs.

Sid 95 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

De erfarenheter och kunskaper som Skanska har beträffande den aktuella verksamheten är i dag betydande. En plan för egenkontroll finns upprättad, så att kunskap om den verkliga påverkan av verksamheten i olika skeden fås. Kontroll av verksamheten har skett under många år och god kunskap finns därför om den påverkan på omgivningen som verksamheten har. Skanska menar att miljöbalkens krav på kunskap är väl tillgodosett. Genom den egenkontroll som Skanska bedriver enligt 26 kap. 19 § miljöbalken och kontrollprogrammet för verksamheten kommer Skanska fortsatt att fortlöpande inhämta kunskaper om verksamheten och dess påverkan på människors hälsa och miljön. Ett handlingsprogram, i enlighet med 8 § lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, för den planerade verksamheten har bifogats ansökan.

Försiktighetsprincipen, 2 kap. 3 § miljöbalken Genom de utredningar som genomförts inom ramen för förevarande ansökan och den egenkontroll vilken fortgår för befintlig verksamhet finns god kunskap om de skyddsåtgärder som krävs för att minimera påverkan på omgivningen samt uppfylla de krav som kommer att ställas på verksamheten i kommande tillstånd. Skanska avser att förebygga eventuella risker för skador och olägenheter på så sätt som beskrivs i ansökan med bilagor och i villkor.

Produktvalsprincipen, 2 kap. 4 § miljöbalken Skanska arbetar aktivt med att ersätta miljö- och hälsofarliga ämnen med mer anpassade alternativ så snart sådana finns att tillgå på marknaden och när de är ekonomiskt samt tekniskt likvärdiga. Detta arbete sker centralt och av personer med specialistkompetens inom området.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 § miljöbalken Skanskas avsikt är att bedriva en långsiktig verksamhet i det aktuella området för att optimalt kunna tillgodogöra sig råvaran för framställning av bergmaterialprodukter. Genom att samlokalisera brytning av berg, återvinning avfall i form av schaktmassor/asfalt och betong etc samt inert deponi kan viss del av maskinparken nyttjas

Sid 96 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

i både vidareförädlingen av nytt bergmaterial och hanteringen av de externa massorna, vilket gynnar resurshushållning och energiåtgång.

Returtransporter kommer att nyttjas så långt det är möjligt för att minimera antalet transporter till och från verksamheten.

Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 § miljöbalken En analys av alternativa lokaliseringar visar att lokaliseringen av den befintliga anläggningen i Räppe sammantaget är den lämpligaste platsen för verksamheten. Lokaliseringen har generellt de bästa förutsättningarna för att kunna bedriva verksamheten med acceptabel påverkan på människors hälsa och miljön. Skanska anser att vad som i övrigt redovisas i ansökan visar att lokaliseringen är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Konsekvenserna av att välja en annan plats skulle innebära att material till vägbyggen och olika anläggningsändamål i regionen får tas från andra bergtäkter. Detta kan komma att medföra längre sträckor att transportera det upparbetade materialet med mer utsläpp av växthusgaser som följd.

Verksamheten på platsen har sedan tidigare bedömts vara tillåtlig. Skanska anser att det är att föredra att fortsätta och utöka en befintlig verksamhet framför att starta upp en ny verksamhet i ett hittills av täktverksamhet m.m. orört område.

Skälighetsprincipen, 2 kap. 7 § miljöbalken Av redovisningen ovan framgår att verksamheten kommer att leva upp till de krav som uppställs i 2 kap. miljöbalken. Verksamheten kommer också att anpassas i skälig utsträckning för att ta vederbörlig hänsyn till människors hälsa och miljön.

INKOMNA YTTRANDEN

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Havs- och vattenmyndigheten samt SGU har avstått från att yttra sig i målet. Försvarsmakten och Värends Räddningstjänst har inga synpunkter på ansökan. Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och Trafikverket har inte hörts av.

Sid 97 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

SMHI, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Miljö- och byggnämnden i Växjö kommun, och en enskild sakägare har sammanfattningsvis inkommit med följande yttranden.

SMHI

Hydrologi

SMHI ser det som en brist att uppgifterna i ansökan endast fokuserar på miljökvalitetsnormer och inte alls redovisar hur den ansökta verksamheten kan förväntas påverka de hydrologiska förhållandena i vattendragen och sjöarna. SMHI saknar information rörande karakteristisk vattenföring i vattendraget mellan Bjälkesjön och Gemlasjön, samt hur flödena i vattendraget kan förväntas förändras utifrån den ansökta verksamheten. Det framgår inte heller om drän- och dagvatten från täkten korsar någon vattendelare innan det släpps i recipient.

Meteorologi

I miljökonsekvensbeskrivningen framgår det att en betydande utökning av täktverksamheten kommer att gälla 30 år framåt, där tillstånd för nuvarande verksamhet gäller fram till 2031. Utöver kvävedioxid i samband med transporter kan verksamheten förväntas ha betydande utsläpp av partiklar genom damning. Bedömning av kväveoxider har angivits men det framgår inte någon tydlig bedömning av partikelutsläppen och partikelhalter. Det angivs i tabell 5.8.3 avsnitt 5.8 att en genomsnittlig täkt i Sverige bedöms ge upphov till mer utsläpp per producerat ton av bergkross, asfalt, betong osv jämfört med Räppeanläggningen. Här bör det förtydligas vilken eller vilka luftföroreningar man syftar på samt ange en referens.

Det nya antagna luftdirektivet med strängare miljökvalitetsnormer där en halvering av nuvarande gränsvärdena för årsmedelhalter av NO , PM10 och PM2,5 kommer att gälla från och med år 2030. Utsläpp från den ansökta verksamheten väntas bidra till partikelhalterna i närområdet, speciellt under torr väderlek. Trafiken är ofta en dominerande källa till förhöjda luftföroreningshalter, precis som det konstateras i

Sid 98 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

miljökonsekvensbeskrivningen, men täktområden kan också ge betydande haltbidrag och det är viktigt att kvantifiera de direkta utsläppen till luft från verksamheten och dess effekt på luftföroreningshalterna i närområdet.

För att säkerställa att kommande men också gällande miljökvalitetsnormer uppfylls med de utsläpp som den nuvarande och den utökade verksamheten ger upphov till rekommenderar SMHI att en mer detaljerad luftutredning genomförs för både NO och partiklar. Analys och bedömning av luftföroreningssituationen kan tydliggöras och underbyggas med hänvisning till luftföroreningsmätningar och spridningsmodellering.

Framtida klimat och anpassning till ett förändrat klimat

Vid planering av samhället bör hänsyn tas till effekter av ett framtida förändrat klimat. Exempelvis väntas förändrade flöden i vattendrag samt ökad risk för skyfall bli troliga följder. SMHI vill påpeka att fler och kraftigare skyfall väntas i ett framtida varmare klimat.

Skogsstyrelsen

Inom planerat verksamhetsområde finns inga av Skogsstyrelsens formellt skyddade områden eller nyckelbiotoper. Brytning kan eventuellt ha en viss negativ påverkan på angränsande skogsmark till följd av dränering av ytligt markvatten.

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsens inställning till ansökan

Länsstyrelsen anser att tillstånd kan ges för miljöfarlig verksamhet och grundvattenbortledning med de tillägg och villkorsförslag som länsstyrelsen anger nedan.

Länsstyrelsen motsätter sig bifall till Skanskas förstahandsyrkande om att asfaltoch betongtillverkningen inte ska begränsas i mängd. Länsstyrelsen medger det som bolaget har yrkat i andra hand avseende produktionsmängder.

Sid 99 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen anser att de tunga transporter som avses ske till och från bergtäktensverksamheten bör ses som följdverksamhet till täktverksamheten och att detta ger skäl till begränsningar i villkoret för arbetstider.

Länsstyrelsen föreslår att ekonomisk säkerhet bestäms till 6 500 000 kronor.

Grunder för länsstyrelsens inställning

Länsstyrelsen anser att det finns förutsättningar för att verksamheten ska kunna samexistera med de motstående intressen som finns. Påverkan på människors hälsa och miljön bedöms kunna hanteras på ett acceptabelt sätt om de synpunkter och villkorsförslag som länsstyrelsen anför tas i beaktande.

Produktionsmängder Enligt 22 kap. 25 § 2 p. miljöbalken ska en dom som innebär att tillstånd ges till en verksamhet i förekommande fall innehålla bestämmelser om verksamhetens ändamål, läge, omfattning, säkerhet och tekniska utformning i övrigt. Tillståndets omfattning ska alltid anges, till exempel i form av en produktionsmängd (B. Bengtsson Miljöbalken, En kommentar).

Följdverksamhet I miljökonsekvensbeskrivningen har Skanska redovisat tabeller med förväntad andel tung trafik på sex olika sträckor, varav en tabell avser produktionen 800 000 ton per år och den andra en produktion på 1 000 000 ton per år. I sitt yttrande har Skanska angett att trafikmängder normalt räknas som ett årsmedeldygnsvärde, men att trafiken till följd av planerad verksamhet räknats per arbetsdag i trafikbullerutredningen. I trafikbullerutredningen anges dock att trafikmängder som årsmedeldygnstrafik (ÅDT) har erhållits från Växjö kommun för att sedan uppräknas till prognosåret 2040. Såvitt kan utläsas har sedan mängden för prognosåret 2040 använts vid beräkningarna i de två tabellerna för produktioner. I rubrikerna till dessa tabeller anges även ÅDT.

Sid 100 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Tillsvidare utgår länsstyrelsen därför från att andelarna tung trafik avser veckans alla sju dagar och inte arbetsdagar. Länsstyrelsen menar att detta då inte är i överensstämmelse med praxis och att det medför att andelarna blir för lågt beräknade.

Vid bedömning av om transporter till och från täktverksamhet är följdverksamhet har Mark- och miljööverdomstolen utgått ifrån andelar fordonsrörelser tung trafik per arbetsdag (MÖD M 4908-17, dom 2018-08-24). Länsstyrelsen menar att detta är en naturlig utgångspunkt eftersom det är bullerstörningar för närboende som ska bedömas. I det aktuella avgörandet fann domstolen att andelarna 26 % och 41 % vid normal respektive maximal produktion innebar att transporterna utgjorde en följdverksamhet.

I detta fall är de högsta andelarna tung trafik vid produktionen 800 000 ton per år 34,0 %, 30,1 % och 29,5 % enligt tabell. Omvandling till andel vid arbetsdag kan göras genom att dela med 0,71 (d.v.s. 5/7). Då blir andelarna 47,9 %, 42,4 % respektive 41,5 %. För produktionen 1 000 000 ton per år är de högsta andelarna 35,1 %, 31,2 % och 29,9 %. Omräknat till arbetsdag blir andelarna då 49,4 %, 43,9 % respektive 58,4 %. Länsstyrelsen anser att andelarna är så höga att bolagets tunga trafik på Stora Räppevägen definitivt bör anses utgöra en följdverksamhet. Det kan noteras att även utan omräkning så skulle de högre andelarna vid produktionen 800 000 ton klart överstiga 26 %, som Mark- och miljööverdomstolen ansåg innebära följdverksamhet för normal produktion.

Att det är fråga om en följdverksamhet bör ha konsekvenser för villkorsregleringen, i detta fall avseende arbetstider.

Länsstyrelsens förslag och motivering till villkor

Nedan kommenteras de villkor där bolaget och länsstyrelsen efter skriftväxling och huvudförhandling inte är överens om behov av villkor eller om villkorens utformning. Numreringen följer av vad bolaget angett i sin ansökan.

Sid 101 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Villkor 6 och 7, sprängning och vibrationer Länsstyrelsen föreslår att villkor för vibrationer och luftstötvåg ska beslutas med samma lydelse som i nuvarande tillstånd (MPD Kalmar 2017-12-20, 551-602-16), dvs enligt följande.

Sprängningar får inte utföras som medför att dels den sprängningsinducerade vibrationshastigheten, uttryckt som toppvärde i vertikalled mätt i sockel i närmaste bostäder, överstiger värdet 4 mm/s, och dels att luftstötvågor vid närmaste bostäder överstiger värdet 120 Pa uttryckt som frifältsvärde. De angivna värdena ska kontrolleras vid sprängning genom mätning enligt svensk standard, för närvarande SS 4604866 och SS 025210 eller motsvarande, då det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade vibrationer eller luftstötvågor, eller på tillsynsmyndighetens begäran.

Länsstyrelsen uppgav på huvudförhandlingen att de inte har några synpunkter på om villkoret delas upp i två villkor. Länsstyrelsen instämmer i Skanskas bedömning att ett villkor för vibrationer med två nivåer (4 och 6 mm/s) och där den högsta nivån aldrig för överskridas, är en vanligt förekommande villkorskonstruktion. Länsstyrelsen anser emellertid att ett villkor som endast har gränsvärdet 4 mm/s också förekommer och att ett sådant villkor är att föredra när så är möjligt. I Markoch miljööverdomstolens avgörande MÖD M 6394-17, dom 2018-12-20, hade underinstansen beslutat om villkor för vibrationer som i praktiken var ett riktvärdesvillkor. MÖD ändrade till begränsningsvärdet 4 mm/s och beslutade om begränsningsvärdet 120 Pa för luftstötvåg. Beslutat villkor hade samma lydelse som nu gällande villkor för Bergkvara bergtäkt enligt MPD-beslutet från 2017. Som skäl för beslutat villkor angav MÖD följande. Av utredningen i målet framgår att bolaget vid tidigare sprängningar har innehållit värdet 4 mm/s med god marginal. Ingenting har framkommit som tyder på att värdet inte kommer att kunna innehållas vid framtida sprängningar. Det saknas därför skäl att medge bolaget handlingsutrymme genom att godta att angivet begränsningsvärde endast behöver innehållas vid en viss andel av sprängningstillfällena (domskälen, s. 11).

Sid 102 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Målet i denna del gällde visserligen riktvärde kontra begränsningsvärde. Men avgörandet visar ändå att om utredningen ger stöd för att ett begränsningsvärde på 4 mm/s kan innehållas så bör denna nivå gälla som villkor. Motsvarande bör gälla för luftstötvåg. Länsstyrelsen hänvisar vidare även till avgörande i Mark- och miljööverdomstolens MÖD M 3776-17, dom 2018-04-18.

I sin miljökonsekvensbeskrivning har bolaget redogjort för mätserier för vibrationer och luftstötvåg vid Bergkvara bergtäkt under åren 2021 – 2022. Värdena för vibrationer varierar mellan 0,6 och 1,7 mm/s, med 1,1 mm/s som medelvärde. Värdena för luftstötvåg varierar mellan 7 och 77 Pa, med 26 Pa som medelvärde. Tidigare mätserier från miljörapporter för de senaste fem åren visar att 1,7 mm/s och 77 Pa för en fastighet är de högst uppmätta värdena. Under perioden ligger flertalet av mätningarna under 1,0 mm/s och 30 Pa. Länsstyrelsen anser alltså att tidigare mätningar visar att begränsningsvärdena 4 mm/s och 120 Pa kan innehållas med mycket god marginal. Bolaget kan i sitt yttrande inte anses ha påvisat behov av villkor med större marginaler, enligt länsstyrelsens mening.

Villkor 11, återvinning Länsstyrelsen anser att följande mening ska tas bort från villkor 11. Efter tillsynsmyndighetens godkännande får även andra avfallstyper av motsvarande karaktär tas emot och hanteras. Det är svårt för tillsynsmyndigheten att bedöma vad som är motsvarande karaktär.

Ekonomisk säkerhet

Länsstyrelsen anser att tillsynsmyndighetens kostnad för upphandling, uppskattad till 200 000 kronor, ska vara inkluderad i den ekonomiska säkerheten.

Övrigt

Länsstyrelsen anser att det är viktigt att efterbehandlingsplanen tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta eftersom det kan vara komplicerat att anlägga ett nytt utlopp från en sjö. Anpassningar kan behövas för att inte avrinningen från sjön blir så stor så att nedströms liggande markavvattningsföretag påverkas negativt.

Sid 103 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Anpassningar behövs också för att den tillskapade täktsjön ska få så stora biologiska värden som möjligt till exempel genom att anpassa utloppet så att det inte utgör vandringshinder för fisk. Samråd med tillsynsmyndigheten kring efterbehandlingsplanen behöver därför göras i god tid innan verksamheten kan avslutas.

Miljö- och byggnämnden i Växjö kommun

Inställning

Miljö- och byggnämnden anser att tillstånd kan ges för miljöfarlig verksamhet enligt Skanskas yrkanden, men bedömer att följande synpunkter på Skanskas villkorsförslag ska beaktas i det nya tillståndet.

Villkor

Nedan kommenteras de villkor där bolaget och nämnden efter genomförd skriftväxling och huvudförhandling inte är överens om behov av villkor eller villkorens utformning. Numreringen följer av vad bolaget angett i sin ansökan.

Villkor 11 Nämnden anser att samtliga avfallstyper som får tas emot för återvinning ska regleras i tillståndet med motsvarande avfallskoder. Därför bör följande mening tas bort ur villkor 11: Efter tillsynsmyndighetens godkännande får även andra avfallstyper av motsvarande karaktär tas emot och hanteras.

Utöver hänvisning till KM-värden bör även andra ämnen regleras i tillståndet, tex PFAS. Gällande formulering som lyder: Betong/tegel/klinker och därmed jämförbart avfall som tas emot får inte vara förorenat till följd av tidigare användning och får inte innehålla farliga ämnen i signifikanta mängder. Nämnden anser att denna formulering är alltför otydlig och att den försvårar uppföljning av efterlevnad. Nämnden föreslår att villkoret formuleras om och inkluderar de ämnen som åsyftas och vilka halter man ska förhålla sig till. Minst den formulering som Skanska föreslår bör användas, där det specificeras att betong som tas emot ska vara fri från PCB-fogar, asbest, trä, cellplast, annat isoleringsmaterial samt vara omålad.

Sid 104 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Ytterligare villkor Nämnden anser att följande punkter, som finns i nuvarande tillstånd, bör villkoras även i ett nytt tillstånd, då de syftar till att förebygga olycksrisker och olägenheter för närboende.

- Före varje sprängning ska berörda (inom en radie av 1 kilometer från täkten) minst 2 dagar i förväg informeras om tidpunkt för sprängning. Varningssignal ska användas innan sprängning. - Bergväggen i schakten ska under brytningstiden utformas utan överhäng och rensas från lös eller utskjutande sten. - På avsnitt med olycksfallsrisker ska stängsel sättas upp eller allmänheten på annat sätt tydligt uppmärksammas på riskerna att beträda området. - På arbetsplatsen ska hållas god ordning. Utslitet material, skrot och dylikt ska omhändertas minst en gång per kvartal.

S.R.

S.R. arrenderar jordbruksmarken på fastigheten A samt delar av jordbruksmarken på fastigheten X. Han har noterat att efterhand som bergtäkten har ökat i omfattning och yta genom åren stiger Kanalen över sina breddar och översvämmar åkermarken på Vilemaden alltmer frekvent vid kraftiga regn, eller perioder av ihållande regn. Vilket leder till skador på grödor, skördeminskningar och urlakning av näringsämnen ur åkermarken. Skanska tänker sig att motverka översvämning av Kanalen genom följande åtgärder. Ett tätare rensningsintervall, att magasinera och fördröja vattenavrinningen från täkten i täktens botten i den så kallade ”syltan”, att man har pumpar som maximalt pumpar ur en viss mängd vatten ur täkten. Han är tveksam till att dessa åtgärder är tillräckliga. Syltan inte kan absorbera och buffra vatten och fördröja vattenavrinningen från täkten lika effektivt som det naturliga vegetation och jord eller torvlager som täckte markytan när Kanalen dimensionerades och anlades. Avrinningsområdet till Kanalen uppges också utökas i förhållande till när Kanalen anlades. Jag vill påstå att det endast är ytan av täktens nedersta nivå som Skanska till fullo kan tillgodoräkna sig syltan som buffringsutrymme, ytan på nedersta nivån

Sid 105 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

på täkten är i perioder mycket liten i förhållande till hela täktens yta, särskilt när man börjar på ett nytt etage, syltan på övriga nivåer bör rimligen bli vattenmättad mycket fort och endast fördröja vattenavrinningen mycket kortsiktigt. Vid kraftiga regn och ihållande regnperioder när syltan redan är vattenmättad, vad ska då allt vatten som kommer ner i täkten ta vägen? Tillrinningen av grundvatten bör också rimligen öka kraftigt vid ihållande regnperioder. Täktens ordinarie pumpkapacitet har redan vid ett antal tillfällen inte varit tillräckliga, vattnet har stigit i täkten och riskerat att slå ut elskåp mm i täkten, Skanska har satt in extra pumpkapacitet och hyrt in gödseltunnor för att transportera bort vatten från täkten, var gör Skanska av detta vatten?

Förväntade framtida klimatförändringar med perioder av ökade stora nederbördsmängder måste tas med i beräkningarna. Ett tätare rensningsintervall kan minska risken för översvämning något men inte tillräckligt.

S.R. yrkar att Kanalens kapacitet skall utökas från utloppet i Gemlasjön till och med åkermarken på Vilemaden för att åtgärda översvämningsproblematiken, störst fallhöjd finns att utnyttja på en relativt kort sträcka nedströms Vilemaden, från där Kanalen rinner under väg 714 till strax nedströms där kanalen möter mot Gemla Långahall Invallningsföretag. I andra hand yrkar han på ersättning på skadade grödor och försämrad avkastning orsakade av täktverksamhetens vattenverksamhet.

SÖKANDES BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN

Bemötande av SMHI:s yttrande

Hydrologi

Bolaget har låtit utföra en hydrogeologisk utredning som redovisar hur ansökt verksamhet påverkar yt- och grundvattenförhållanden i området kring bergtäkten. Utredningen redovisar hydrologiska förhållanden och skillnader i dessa förhållanden i närområdet samt det dike, markavvattningsföretag och sjö som ligger nedströms bergtäkten och som är recipient av utgående vatten från bergtäkten. Med dike avses i detta fall det dike som löper mellan Bjälkesjön och Gemlasjön. PM

Sid 106 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Ytvatten, aktbilaga 13 till ansökan, har använt beräkningar och resultat från den hydrogeologiska utredningen som grund för de beräkningar som gjorts gällande rening av ytvatten och där påverkan på miljökvalitetsnormer är det som ska utredas.

Av den hydrogeologiska utredningen framgår att planerad täktverksamhet inte bedöms medföra påverkan på ytvattennivåer vid Gemlasjön eller Bjälkesjön. Av den hydrogeologiska utredningen framgår även att vid den planerade utvidgningen av bergtäkten beräknas avrinningen (MQ, medelvattenflödet) av vatten att bli större jämfört med förhållanden utan någon verksamhet. De lokala delavrinningsområdena förändras och tillrinningen av grundvatten sker från omgivningen samtidigt som evapotranspirationen minskar eftersom vegetation i bergtäkten tas bort. Högvattenflöden beräknas minska eftersom bergtäkten förväntas magasinera/fördröja vatten, vilket innebär mer gynnsamma förhållanden jämfört med ursprungssituationen.

Det står därmed klart att flödena från den ansökta verksamheten, innefattat de diken/vattendrag som avledningen kommer ske genom, inte förväntas ändra eller i övrigt negativt påverka recipienterna. Skanska vidhåller därmed vad som tidigare framförts, och att de utredningar som är gjorda gällande grund- och ytvatten inom ramen för ansökan är tillräckligt omfattande för att bedöma verksamhetens påverkan på närliggande markområde och recipienter.

Meterologi

Bolaget anser att frågan om påverkan på luftkvalitet, samt erforderliga skyddsåtgärder för att minska utsläpp till luft uppstår, är tillräckligt redovisade och bedömda i ansökningshandlingarna. Utifrån rådande praxis och inom branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri anses inte en täktverksamhets bidrag av luftutsläpp kunna påverka luftkvaliteten på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormer för luft riskerar att överskridas. Detta då bidraget till utsläpp av avgaser är litet i förhållande till all övrig trafik som sker dagligen och i större omfattning både lokalt och regionalt. I direkt anslutning till täktverksamheten ligger flera logistikcenter och vältrafikerade vägar och industriområden.

Sid 107 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Trots att Växjö är en trafikintensiv stad med större industriområden och verksamheter med betydligt högre andel transporter än ansökt verksamhet så visar Växjö kommuns återkommande kontroll av luftkvaliteten att nuvarande halter för kväveoxid, partiklar och bensen ligger klart under miljökvalitetsnormerna för luft.

Bolaget arbetar dock ständigt med att minska utsläpp av bl.a. avgaser genom elektrifiering och att ha en modern maskinpark samt använda miljöbränslen. Bolaget anser att SMHI:s önskemål att genomföra en detaljerad luftutredning är ett oskäligt krav då ansökt verksamhet inte ger upphov till mer luftutsläpp än annan likvärdig bergtäkt där denna typ av utredningar inte krävts vid tillståndsansökan. Vad det gäller utsläpp till luft från täkten så redovisas det och bedöms utifrån hälsa och miljö i miljökonsekvensbeskrivningen kapitel 6.5.

Sammanfattningsvis så kan verksamheten påverka luften genom avgasutsläpp från den mobila maskinparken, interna transporter inom verksamhetsområdet och genom trafik till och från området. Kross- och sorteringsenheter är eldrivna. Asfaltverket bidrar med stoft vid materialtorkning och både asfaltverk och betongstation bidrar med utsläpp vid uppvärmningen för de egna behoven. Miljökvalitetsnormer finns angivna för tillåtna högsta halter av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft (Luftkvalitetsförordning 2010:477).

Normerna anger den halt av respektive ämne som maximalt får förekomma i utomhusluften. Den planerade verksamheten medför genom arbetsmaskiner och transporter utsläpp som i teorin berör miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar och i viss mån även normerna för svaveldioxid. Eftersom risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i praktiken kräver tät trafik i stadsmiljö, vilket inte ens sker i Växjö stad, bedöms verksamheten inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids.

Sid 108 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Bemötande av Skogsstyrelsens yttrande

Vad gäller påverkan på skogsproduktionen är det inom markvattenskiktet som rötterna tar upp vatten och inom rotzonen som det lagras vatten för de mer nederbördsfattiga perioderna. Mängden markvatten styrs alltså av markens egenskaper att hålla kvar vattnet, mängden regn och växtlighetens upptag. Att grundvattennivån sjunker behöver därför inte påverka mängden markvatten. Vegetationen inom ett inströmningsområde, alltså där nederbörd infiltrerar, är främst beroende av vatten i den omättade zonen och är därför ej känslig för en grundvattensänkning. Mängden markvatten som har betydelse för växtligheten påverkas inte av grundvattennivåerna. Det är dessutom främst barrskog inom påverkansområdet av grundvattenbortledningen och denna är inte grundvattenberoende.

Slutsatsen av genomförda utredningar till tillståndsansökan och ovan resonemang är att den eventuella påverkan på skogsmark från brytningen kommer vara försumbar.

Bemötande av Länsstyrelsen i Kronobergs läns yttrande

Angående följdverksamhet

Skanska vill påtala att trafikbuller har beräknats med årsmedeldygnstrafik (ÅDT) enligt gängse metoder för beräkning av trafikbuller. Beräknade antal transporter från planerad verksamhet utgår dock från antalet transporter per arbetsdag (250 arbetsdagar) inte fördelat på årsmedeldygn. Det innebär att transporter till följd av planerad verksamhet inte alls är underskattade i beräkningen av trafikbuller (trafikbullerberäkningen) jämfört med övrigt trafikbuller.

Skanska menar vidare att beräkningen av trafikbuller bör vara styrande och inte andelen tung trafik som den planerade verksamheten kan generera för bedömning av trafikbullerpåverkan. Utifrån trafikbullerberäkningen framgår att den utökade trafiken till följd av planerad verksamhet inte ger upphov till att beräknade ljudnivåer överskrider riktvärdena för trafikbuller vid någon mer bostad än vad som är fallet redan idag, sammantaget med befintlig trafik. Annan transportintensiv verksamhet finns också i närområdet.

Sid 109 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Av praxis följer att det inte rimligt att kräva att en verksamhetsutövare ska redovisa och ansvara för miljökonsekvenserna för transporter när dessa rör sig på ett stort avstånd från anläggningen och endast utgör en liten del av den totala trafiken och olägenheterna från denna. Bedömningen av närområde ska göras utifrån verksamhetens miljöpåverkan. När det gäller buller kan närområdet begränsas till det område som störs av buller från anläggningen i övrigt.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande hänvisat till praxis från Mark- och miljööverdomstolen. I sammanhanget vill Skanska lyfta senare meddelad praxis som talar för att även om transporter längs en viss sträcka uppfyller kriterier för följdverksamhet, kan en marginell ökning av trafikbullernivåerna ändå tala för att det inte framstår som rimligt att ålägga verksamhetsutövaren särskilda villkor. I förevarande fall kommer den utökade trafiken till följd av verksamheten vid planerad maxproduktion, även med beaktande av en allmän trafikökning, inte ge upphov till att beräknade ljudnivåer överskrider riktvärdena vid någon mer bostad än vad som är fallet redan med idag befintlig trafik.

Sammantaget finns det således ingen risk för olägenhet i form av buller för boende längs med transportvägen. Transporterna utgör därmed inte någon följdverksamhet för vilka särskilda villkor kan föreskrivas. Skanska vidhåller att beräkningen av trafikbuller bör vara styrande för bedömningen. Utifrån de rekvisit som Högsta domstolen har fastställt, samt praxis från MÖD, får Skanskas bidrag till olägenheterna och buller längs Stora Räppevägen antas utgöra en marginell andel. Det får därmed anses som orimligt betungande att särskild föreskriva särskilda villkor.

Villkor

Länsstyrelsen har i yttrande och vid huvudförhandlingen lämnat synpunkter på några av bolagets villkor. Nedan följer bolagets inställning till länsstyrelsens förslag till villkor. I de fall länsstyrelsen och bolaget har blivit överens kommenteras de villkoren inte särskilt, utan de utgör bolagets slutliga yrkade till villkor, se under rubriken Yrkanden. Numreringen följer av vad bolaget angett i sin ansökan.

Sid 110 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Vibrationer och luftstötvåg, villkor 6 och 7 Skanska delar länsstyrelsens bild att nu gällande riktvärden för vibrationer och luftstötvåg normalt har kunnat innehållas, men vill påtala att ett modernt miljötillstånd ändock behöver medge ett visst utrymme med större marginaler än de nu gällande. Villkor bör föreskrivas med viss restriktivitet beaktat att villkor är straffsanktionerade. Som utgångspunkt vid villkorsskrivning gäller att tillståndshavaren ska ha rättsliga och faktiska förutsättningar att klara de krav som villkoret innebär. De nivåer som föreslås är således i enlighet med gällande praxis och enligt 2 kap. 7 § miljöbalken, varför det inte finns skäl att begränsa villkoret enligt länsstyrelsens förslag.

Det som regleras i villkor bör därför vara av betydelse avseende potentiell omgivningspåverkan. Påverkan från sprängning i form av vibrationer samt luftstötvåg är av lokal och tillfällig karaktär. Villkorsförslagen för vibrationer och luftstötvåg följer den riktvärdesliknande konstruktion som finns i praxis. Flertalet moderna miljötillstånd inbegriper villkor med motsvarande marginal som Skanska har föreslagit. Syftet med strukturen med två steg i villkor för vibrationer och luftstötvåg är att dessa nivåer är tekniskt svåra att förutse och att det därför finns mycket god marginal mellan de nivåer som är reglerade i praxis och de risker som kan anses föreligga med avseende på vibrationer och luftstötvåg. Det är därför rimligt med en begränsad möjlighet till överskridande av den lägre nivån vid ett fåtal tillfällen per år.

Villkor 11 Syftet med villkorsformuleringen är att enkelt kunna hantera förändringar t.ex. om avfallskoder ändras under tillståndstiden. Skanska menar att frågan är av mindre betydelse då det i villkoret anges att det handlar om avfallstyper av motsvarande karaktär som medges i tillståndet och vidhåller att möjligheten ska kvarstå. Flera moderna miljötillstånd har motsvarande formulering (jämför dom 2023-11-13 Mark- och miljööverdomstolen M 13952-22).

Sid 111 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Det är i villkor är olämpligt att skriva ut särskilda författningar i villkor, eftersom dessa kan upphävas och ändras med tiden. Det är därför att föredra att istället använda enbart delegationsvillkor där det ställs krav på godkännande från tillsynsmyndighet, vilket även är förenligt med och etablerat i praxis.

Övrigt Skanska menar att Skanskas föreslagna villkor 15 möter upp länsstyrelsens önskan att efterbehandlingsplanen tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

Bemötande av Miljö- och byggnämnden i Växjö kommuns yttrande

Ytterligare villkor

Ett tillstånd ska innehålla villkor om de skyddsåtgärder som behövs från miljösynpunkt och som är skäliga att kräva enligt de allmänna hänsynsreglerna. Villkor bör förskrivas med viss restriktivitet beaktat att överträdelse av villkor är straffsanktionerat.

Skanska menar att villkor gällande information inför sprängning inte är nödvändigt. Skanska åtar sig att erbjuda de närboende som önskar få information inför produktionssprängning att erhålla information minst en dag i förväg. Lagstiftningen ställer redan krav på varningssignaler inför sprängning för att säkerställa säkerheten. För det fall domstolen finner det nödvändigt med ett villkor föreslår Skanska följande formulering. Senast dagen för före produktionssprängning ska närboende informeras om tidpunkten för sprängning.

Skanska menar att särskild reglering kring hantering av överhäng i första hand är en arbetsmiljöfråga som inte bör regleras i ett miljötillstånd.

Där behov föreligger vidtar Skanska normalt skyddsåtgärder i form av skyltning, som varnar för ras och fallolyckor, och vid behov någon form av stängsling. Skanska menar att reglering genom villkor inte nödvändig.

Sid 112 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Skanska delar kommunens synpunkt att det ska hållas god ordning på arbetsplatsen, men menar att det inte är en fråga som behöver regleras i villkor. Det är heller inte heller rimligt och fullt ut uppföljningsbart att omhändertagande av utslitet material, skrot och dylikt ska ske minst en gång per kvartal. Skanska motsätter sig härav föreslaget villkor kring ordning på arbetsplatsen.

Bemötande av S.R.s yttrande

Skanska menar att angivna skyddsåtgärder är tillräckliga för att planerad verksamhet inte ska orsaka översvämning på jordbruksmarken kring dikningsföretaget. Påverkan har utretts av sakkunnig. Genom åtagandet att begränsa det totala utflödet från det västra verksamhetsområdet till momentant 80 l/s, så förändras inte flödessituationen nedströms jämfört med dikningsföretagets dimensionerande flöde. Den ökade medelvattenföringen kan kompenseras av bättre underhåll i diket.

Skanska menar att planerad verksamhet inte föranleder behov av en utökning av dikningsföretagets kapacitet.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har den 15 april 2025 hållit huvudförhandling och företagit syn i målet.

Rådighet

Enligt vad som framgår av ansökan har Skanska Industrial Solutions AB genom nyttjanderättsavtal med markägaren tillträde till det område där den ansökta verksamheten kommer att bedrivas. Upplåtelsetiden enligt nyttjanderättsavtalet är 35 år från och med avtalsdagen (3 maj 2022), det vill säga till den 3 maj 2057.

Mark- och miljödomstolen bedömer att bolaget genom avtalet har den rådighet som krävs enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet för att bedriva den sökta vattenverksamheten (jfr. 2 kap. 2 § samma lag). Tillståndstiden för ansökt vattenverksamhet bör därför i enlighet med bolagets

Sid 113 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

yrkande kunna bestämmas till 30 år från det att tillståndet vinner laga kraft, dock som längst till den 3 maj 2057.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Mark- och miljödomstolen bedömer att miljöeffekterna har beskrivits väl i den inlämnade miljökonsekvensbeskrivningen och att den därmed uppfyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken. Den specifika miljöbedömningen kan därför slutföras genom denna dom och miljökonsekvensbeskrivningen godkännas.

Slutlig miljöbedömning och tillåtlighet

Bolaget har i enlighet med vad som redogjorts för ovan ansökt om tillstånd till täktverksamhet, deponiverksamhet, vattenverksamhet, återvinningsverksamhet, samt asfalts- och betongtillverkning. Med nu föreskrivna villkor har ingen myndighet eller enskild avstyrkt ansökan.

Tillståndets omfattning

Tillståndet omfattar fortsatt täktverksamhet på fastigheten X under 30 år. De totala mängderna berg, morän och torv utökas, medan det årliga tillåtna uttaget i stort motsvarar vad befintligt tillstånd medger. Tillståndet omfattar vidare en utökning av den årliga mängden massor som får tas emot för återvinning och deponering.

Enligt 22 kap. 25 § p 2 ska verksamhetens omfattning framgå av ett tillstånd. Asfalts- och betongtillverkningen ska därför bestämmas så som framgår av domslutet punkt D.

Lokalisering och hushållning med resurser

Av 2 kap. 6 § miljöbalken framgår bl. a. att en lämplig plats ska väljas och i 3 kap. 1 § att mark- och vattenområden ska användas för de ändamål de är mest lämpade för och som medför god hushållning från en allmän synpunkt. Ansökan avser fortsatt verksamhet på den plats där bolaget idag bedriver täktverksamhet. Under

Sid 114 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

domstolens prövning har, med undantag för ett yttrande avseende markavvattningsföretaget, inga synpunkter från närboende inkommit vad avser sådana störningar som normalt uppkommer vid bedrivande av bergtäkt. Mark- och miljödomstolen bedömer att bergtäkten, inklusive transporterna till och från verksamheten, är väl lokaliserad med hänsyn till närboende. Bolaget har också på ett tydligt sätt redogjort för att bergmaterialet är av god kvalitet, även som betongballast, och att det finns ett behov av materialet i närområdet. Liksom det finns ett behov av ökad cirkularitet av massor som uppkommer i samhällsbyggandet i närområdet. Domstolen bedömer att även ur dessa aspekter är bergtäkten med tillhörande verksamheter väl lokaliserad.

Det bedöms inte möjligt att, utan orimliga merkostnader, hitta en från miljösynpunkt bättre belägen plats för brytning av berg med likvärdig kvalitet eller för tillhörande verksamheter. Därtill ska förtydligas att verksamheten inte strider mot detaljplan, inte påverkar några områden av riksintresse eller skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken.

Grundvattensänkning och bortledning av vatten

Den sökta verksamheten medför avsänkning av grundvattennivån kring brytområdet och avledning av vatten därifrån till ett dike som är del av Långtorps dikningsföretag av 1938. Bolaget har genomfört en hydrogeologisk undersökning för att bedöma konsekvenserna. Eftersom bolaget redan idag bedriver täktverksamhet på platsen har grundvattenmodellen kunnat kalibreras med uppmätta värden. Grundvattensänkningen kommer att påverka fyra enskilda grävda brunnar belägna på X. Bolaget har åtagit sig att hantera detta i samråd med fastighetsägaren vilket domstolen i detta fall bedömer vara tillräckligt.

Jämfört med idag kommer årsmedelflödet som behöver avledas vid fullt utbruten täkt vara större (18 l/s jämfört med 10 l/s). Den nu tillståndsgivna vattenverksamheten medför, även med fördröjning i sedimentationsdammar och ett reglerat utflöde, därmed en viss ökad medelvattenföring i Långtorps dikningsföretag. Ingen omprövning av dikningsföretaget har så vitt domstolen erfar initierats. Vid huvudförhandlingen uppgav bolaget att en överenskommelse om att bolaget ska vidta

Sid 115 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

återkommande underhåll har träffats med dikningsföretaget, men att detta inte är ett åtagande som åberopas inom ramen för ansökan. Mark- och miljödomstolen noterar dock att bolaget i ansökan har angett att det krävs återkommande skötsel av diket för att planerad verksamhet inte ska ge någon negativ konsekvens på dikningsföretaget (skyddsåtgärd avseende Långtorps dikningsföretag av år 1938). Den beskrivna skyddsåtgärden omfattas av det allmänna villkoret (villkor 1). Det innebär, oaktat beskrivna överenskommelse, att bolaget ska bidra till återkommande underhållsrensning av diket till fastställda dimensioner på sträckan från utsläppspunkten för vatten från västra verksamhetsområdet till Gemlasjön.

Under förutsättning att verksamheten utformas och bedrivs på det sätt som bolaget angett i ansökan och i enlighet med de villkor som framgår av domslutet anser mark- och miljödomstolen att verksamheten inte kommer att försämra statusen i berörda vatten- och grundvattenförekomster eller äventyra möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna i stort. Därmed utgör inte heller bestämmelserna i 5 kap. 4 § miljöbalken hinder för tillåtligheten av verksamheten.

Artskydd och naturvärden

Inom det befintliga täktområdet häckar idag backsvalor och annan art (sekretess). Bolaget har åtagit sig inte vidta åtgärder vid häckningsplatserna under respektive arts häckningsperiod, att ersätta slänter där backsvalor häckar, samt att undvika sprängning och krossning i direkt närhet till boplats för den övriga arten. Domstolen anser att dessa skyddsåtgärder ska föreskrivas som villkor för att skydda arternas fortplantning och överlevnad i täkten (villkor 10 och 11). Med beaktande av ovanstående bedömer domstolen att bestämmelserna i artskyddsförordningen inte utgör ett hinder för tillåtligheten. Vad avser villkor 11 hänvisas till sekretessbelagda handlingar i ansökan. Sammantaget har bolaget enligt mark- och miljödomstolens bedömning visat att det genom åtgärder går att bedriva verksamheten utan att skyddade arter påverkas på ett sätt som strider mot artskyddsförordningen.

Bolaget har genomfört en naturvärdesinventering och en groddjursinventering kring verksamhetsområde för bergtäkten. Inom påverkansområdet har utöver bolagets

Sid 116 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

sedimentationsdamm, inga naturvärdesobjekt med högre klassning eller naturvårdsarter som påverkas av verksamheten identifierats. I den nordöstra delen av verksamhetsområdet finns en av Skogsstyrelsen utpekad källpåverkad mark som med nu tillståndgiven verksamhet blir permanent skadad. Dels kommer området sänkas av, dels kommer det täckas av den nya deponin. Platsen är inte identifierad som ett naturvärdesobjekt vid den naturvärdesinventering bolaget har utfört. Vid den syn domstolen genomförde vid huvudförhandlingen framgick också att området utgörs av produktionsskog utan naturvärden kopplad till höga grundvattennivåer. Markoch miljödomstolen bedömer att skadan inte äventyrar den sökta verksamhetens tillåtlighet.

Samlad bedömning

Baserat på de utredningar som legat till grund för ansökan och vad som i övrigt har framkommit i målet bedömer mark- och miljödomstolen sammanfattningsvis att det inte föreligger hinder mot att tillåta den ansökta verksamheten i enlighet med vad bolaget yrkat på grund av bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken, de särskilda hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken, miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken, skydd av områden i 7 kap., artskydd i 8 kap., vattenverksamhet i 11 kap. samt avfallsverksamhet i 15 kap.

Tillståndets tidsbegränsning

Bolaget har yrkat att under 30 år bedriva täktverksamhet med uttag av bergmaterial, morän och torv, vidare anges att ansökan omfattar tillstånd till 30 års verksamhet. Mot bakgrund av att återvinnings- och deponiverksamheten samt betong- och asfaltstillverkningen är en integrerad del av täktverksamheten finns det enligt markoch miljödomstolens bedömning ingen anledning att endast tidsbegränsa täktverksamheten. Tillståndet ska därför tidsbegränsas i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Bolaget har yrkat att vattenverksamheten får bedrivas till dess att täktverksamheten upphör. Bolaget har genom nyttjanderättsavtal med markägaren rådighet för

Sid 117 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

vattenverksamhet som längst till den 3 maj 2057. Vattenverksamheten ska därför tidsbegränsas i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Villkor

Mark- och miljödomstolen bedömer att de villkorsförslag som yrkats av bolaget och medgetts av myndigheterna i huvudsak kan fastställas. Utöver föreslag till villkor har bolaget uppgett ett antal åtaganden. Domstolen har valt att precisera några av dessa åtaganden som villkor då de utgör grund för tillåtligheten. Övriga åtaganden anges under rubriken Åtaganden nedan.

Säkerhet

I villkor 2 anges att utmärkning av västra verksamhetsområdet och brytområdet ska vara väl synligt. Detta innebär att det ska vara väl synligt för en och envar som rör sig i terrängen och inte enbart som digitala uppgifter.

Brytdjup

I villkor 3 föreskrivs att brytning får ske till nivå +125 (RH2000). Villkoret avser brytning för uttag av bergmaterial. Villkoret avser således inte pumpgropen på täktbottnen som är till för avledning av inläckande grundvatten, markvatten och regnvatten. Pumpgropen ligger på nivån +124 (RH2000).

Arbetstider och buller

Det föreskrivna villkoret (villkor 6) innebär en utökning av arbetstiden jämfört med gällande tillstånd. Dels får verksamheten, förkrossningen inkluderad, nu bedrivas två timmar längre på helgfria vardagar fram till kl. 22:00 (jfr. 20:00 i befintligt tillstånd), dels får borrning påbörjas redan kl. 06:00. Med vardag avses helgfri måndag till fredag. Med nu föreskrivet villkor finns det inte heller några begränsningar i när asfalts- och betongtillverkning med tillhörande transporter får ske. Övriga transporter, inkl. lastning, är liksom idag fortsatt begränsat till dagtid under helgfria vardagar, om inte undantag beviljats av tillsynsmyndigheten.

Sid 118 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Bolaget har på ett tydligt sätt redogjort för hur verksamheten i praktiken fungerar och att den är morgonintensiv. Vidare har bolaget med genomförda bullerutredningar visat att verksamheten inte överskrider de nu föreskrivna bullernivåerna, med undantag för vid den inledande brytningen i den norra delen av brytområdet (se nedan). Det har inte heller under domstolens prövning inkommit synpunkter avseende buller från närboende. Sammantaget bedömer mark- och miljödomstolen därför att det finns skäl att i enlighet med Naturvårdsverkets gällande riktlinjer bestämma dagtid till kl. 06:00-18:00.

Bolaget och länsstyrelsen har under prövningen argumenterat kring huruvida transporterna till och från verksamheten utgör följdverksamhet eller inte. Vid full produktion utgör den tunga trafiken som mest 35,1 % av den tunga trafiken (58,4 % när trafiken är omräknat från ÅDT till arbetsdag). Verksamheten påverkar därför ljudmiljön för de närboende. Enligt mark- och miljödomstolens bedömning utgör transporterna en följdverksamhet enligt 16 kap. 7 § miljöbalken, jämför NJA 2004 s 421 och Mark- och miljööverdomstolen 2025-04-15 M 13394–23. Mot bakgrund av att de utökade transporterna inte medför att beräknade ljudnivåer överskrider riktvärden vid någon mer bostad jämfört med den befintliga trafiken saknas det enligt domstolens bedömning skäl att föreskriva särskilda villkor för att begränsa bullernivåerna utmed transportvägarna. Däremot ska, med hänsyn till närboende längs med transportvägarna, och om inte undantag medgivits, transporter från täktoch återvinningsverksamheten liksom idag inte ske nattetid måndag till fredag. Bolaget har medgivit detta.

Bolaget har åtagit sig att vidta bullerdämpande åtgärd i samband med borrning på översta pallen i den nordöstra delen av brytningsområdet. Åtgärden kan utgöras av en fem meter hög och 140 meter lång bullervall i nordöstra hörnet av brytområdet, annan avskärmning eller bullerdämpande borrigg. De bullerberäkningar bolaget redovisat visar att åtgärd krävs för att de nu föreskrivna bullernivåerna (se villkor 4) ska kunna innehållas. Mark- och miljödomstolen anser därför att åtgärderna ska föreskrivas som villkor enligt vad som framgår av villkor 5 i domslutet.

Sid 119 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Tillsynsmyndighetens möjlighet att ställa krav på kontroll av buller begränsas inte av denna dom.

Markvibrationer och luftstötvåg

Bolaget har föreslagit att villkor avseende nivåer för markvibrationer och luftstötvåg ska bestämmas med möjlighet till förhöjda nivåer vid 20 % av sprängningarna. Mark- och miljödomstolen bedömer att sådana undantag inte behövs med hänsyn till att de i villkor 7 och 8 nu föreskrivna nivåerna i den pågående verksamheten uppnås med god marginal. Såvitt domstolen kan se skiljer sig inte den nu tillståndsgivna verksamheten vad avser sprängningarna från den pågående.

Damning

Mark- och miljödomstolen har föreskrivit villkor om damning och har med hänsyn till bolagets långvariga verksamhet på platsen och till skydd för grundvattnet begränsat det till vattenbegjutning (villkor 9). Det ska dock delegeras till tillsynsmyndigheten att vid behov kunna föreskriva ytterligare villkor avseende dammbekämpning.

Återvinningsverksamheten

Bolaget ska ta emot massor för bearbetning och återvinning. Inga av dessa massor ska användas för anläggande av bullervall, efterbehandling eller annat, utan allt ska levereras ut från anläggningen. Vilket avfall som får tas emot preciseras i villkor 15. Vid domstolens huvudförhandling frånföll bolaget förslaget om att ytterligare avfallsslag får tas emot efter tillsynsmyndighetens godkännande. De avfallskoder som anges i domslutet (villkor 13–15) avser de koder som anges i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614), samt motsvarande i eventuella uppdateringar av denna.

Det nu meddelade tillståndet omfattar att årligen få motta 150 000 ton jord- och schaktmassor för återvinning. Mark- och miljödomstolen anser att en effektiv masshantering med ökad återvinning är en viktig del för att bidra till cirkulära flöden och god resurshållning i samhällsbyggandet. Det är dock lika viktigt att

Sid 120 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

cirkulära flöden inte bidrar till ökad diffus spridning av föroreningar till miljön. Enligt villkor 15 får innehållet av föroreningar inte överstiga nivåer för känslig markanvändning (vilka framgår av domsbilaga 4). Att begränsa föroreningsinnehållet som ett medelvärde, så som bolaget har föreslagit, är enligt mark- och miljödomstolens bedömning inte tillräckligt för att säkerställa att endast rena massor tas emot för återvinning. Massorna ska kontrolleras så att halterna enligt domsbilaga 4 inte överskrids och på vilket sätt kontrollen ska ske ska framgå av kontrollprogrammet.

Utsläpp till vatten

Bolaget har i ansökan redovisat de tre sedimentationsdammarna för fördröjning och rening av bortlett vatten från produktionsområdet, brytområdet samt från norra deponiområdet. Dessa visades även vid synen som genomfördes i samband med huvudförhandlingen. Bolaget har åtagit sig att inom tre år optimera dammen som tar emot vatten från brytområdet.

Krav på utsläppshalter avseende suspenderat material, kväve och olja i det vatten som leds bort från anläggningen bör bestämmas för att förhindra skada på de två nedströms liggande recipienterna, vilket bolaget också föreslagit. Båda utgörs av mindre diken som mynnar i Gemlasjön respektive Bergkvarasjön. Även om halterna med den ökade vattenbortledingen inte beräknas öka nämnvärt jämfört med idag så kan den ökade mängden av suspenderat material medföra negativ påverkan på vattendrag med tidvis låga flöden. Diket som tar emot vatten från brytområdet är också del av markavvattningsföretaget Långtorps dikningsföretag av år 1938. Det har under prövningen framförts synpunkter angående att täktverksamheten kan påverka dikets avbördningskapacitet. Utsläppet av suspenderat material ska därför begränsas till 10 mg/l så som framgår av villkor 17. Domstolen noterar också att enligt uppgifter i ansökan innehålls denna halt med god marginal redan idag. Mot bakgrund av bolagets åtaganden och vad som framkom vid synen avseende dammarnas läge och utformning bedömer domstolen vidare att, om det med hänsyn till det nu föreskrivna villkor behövs, är det möjligt för bolaget att vidta åtgärder på dammarna så att de halter som framgår av domslutet kan innehållas. Vidare ska det,

Sid 121 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

särskilt med hänsyn till att dammarna vid västra verksamhetsområdet och dammen vid östra verksamhetsområdet har olika recipienter, framgå att villkoret ska uppfyllas för respektive damm.

Även återvinningsverksamheten medför risk för spridning av föroreningar som är skadliga för miljön. Tillsynsmyndigheten ska därför ges möjlighet att föreskriva ytterligare villkor med avseende på halter av pH, konduktivitet, PFAS och metaller i utgående vatten från sedimentationsdammarna. Mot bakgrund av den långa tillståndstiden och att kunskap om olika ämnens påverkan på miljön ständigt förändras bedömer mark- och miljödomstolen därtill att det är skäligt att tillsynsmyndigheten ges möjlighet att föreskriva om kontroll och villkor om halter av även andra ämnen i utgående vatten från verksamhetsområdena.

Drivmedel och kemiska produkter

Krav på en säker hantering av drivmedel och kemiska produkter för att minska risken för skada på miljön är standardiserade villkor för täktverksamheter och ska därför föreskrivas som villkor (villkor 18).

Efterbehandling

Av villkor 19 ska inte bara framgå att en detaljerad efterbehandlingsplan ska tas fram utan även att det är efterbehandling av det västra verksamhetsområdet som avses. Att planen inte bara ska lämnas in utan också tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten följer av det allmänna villkoret och vad bolaget beskrivit i ansökan.

Avledning av grund, mark- och dagvatten från västra verksamhetsområdet Den nu tillståndsgivna täktverksamhet förändrar avvattningen från den yta som kommer att utgöras av det västra verksamhetsområdet. Som skyddsåtgärd avleds vattnet från täktområdet och den norra deponin till sedimentationsdammar som både fördröjer och renar vattnet. Vidare anger bolaget att vid stora flöden begränsas avledningen från täktområdet av pumparnas kapacitet. S.R. som arrenderar och brukar marken vid berörd dikessträcka vittnar om problem med

Sid 122 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

översvämning och har framfört synpunkter på den planerade avledningen från täkten.

För att inte öka belastningen på Långtorps dikningsföretag av år 1938 har bolaget åtagit sig att begränsa det momentana utgående flödet från västra verksamhetsområdet till 80 l/s. Vid huvudförhandlingen medgav bolaget att åtagandet kan föreskrivas som villkor.

För att säkerställa att avledningen till dikningsföretaget inte överstiger den dimensionerande kapaciteten anser mark- och miljödomstolen att åtagandet om att begränsa utgående flöde från västra verksamhetsområdet ska föreskrivas som villkor, liksom att flödet ska mätas enligt vad som framgår av domslutet (villkor 21–22). Kontroll och journalföring ger även möjlighet att särskilja orsaker till eventuella problem med översvämningar till följd av extrem nederbörd.

Åtaganden

Skanska har åtagit sig följande åtgärder vilka inte särskilt regleras i de villkor som framgår av domslutet.

- Eventuell påverkan på vattenförsörjningen från brunnar belägna på fastigheten X i Växjö kommun hanteras i samråd med fastighetsägaren.

- En optimering av dammsystemet för avledning av vatten från brytningsområdet avses ske inom tre år från ianspråktagandet av beviljat nytt tillstånd.

- Grundvattennivåer i omgivningen kring det västra verksamhetsområdet ska följas upp genom regelbunden kontroll av nivå i observationsrör, minst två gånger per år. Två nya observationsrör ska installeras i anslutning till det västra verksamhetsområdet inom ett år från det att tillståndet tagits i anspråk.

- Närboende som önskar att information inför produktionssprängning ska erbjudas att erhålla information minst en dag i förväg.

Sid 123 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

- Särskilda skyddsåtgärder vidtas för att minimera risken för stenkast på väg 714 söder om brytningsområdet.

- Kontrollmätning av vibrationer och luftstötvåg ska ske vid minst ett bostadshus i samband med varje produktionssprängning. Mätning ska ske enligt gällande svensk standard. - Kontroll av eventuell förekomst av ofta återkommande impulsljud ska genomföras vid normalproduktion i täkten i samband med uppstart av verksamheten inom ramen för beviljat nytt tillstånd och senast inom två år från det nya tillståndet har tagits i anspråk. I det fall ofta återkommande impulsljud förekommer ska lämpliga åtgärder för att undvika sådana ljud genomföras.

Domstolen erinrar om att det allmänna villkoret (villkor 1) inte är inskränkt till ovan uppräknade åtaganden utan avser allt vad sökanden har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet

Ekonomisk säkerhet

För att säkerställa att de avslutnings- och återställningsåtgärder som ska ske i samband med att täktverksamheten upphör kan fullgöras ska enligt 9 kap. 6 e § och 16 kap. 3 § miljöbalken en säkerhet ställas.

Baserat på egna erfarenheter och nuvarande säkerheter för befintliga täkter har bolaget yrkat att en ekonomisk säkerhet fastställs till 6 500 000 kronor. Beräkningarna utgår från att återvinningsverksamhet och deponierna ska avslutas samt att brytområdet på naturligt sätt ska återfyllas till en täktsjö. Säkerheten avser, utöver efterbehandling av brytområdet, även analys och utvärdering av vattenprover från de avslutade deponierna samt tillsynsmyndighetens upphandling. Underlag för bolagets beräkningar framgår av ansökan med tillhörande kompletteringar. Nuvarande säkerhet uppgår till 4 000 000 kronor. Mark- och miljödomstolen bedömer att den yrkade säkerheten är erforderlig och ska bestämmas till 6 500 000 kronor.

Sid 124 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Säkerheten ska vidare gälla minst två år efter tillståndstidens utgång. Säkerheten ska prövas av mark- och miljödomstolen och förvaras hos Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Igångsättningstid för de miljöfarliga verksamheterna

När ett tillstånd avser miljöfarlig verksamhet ska det i domen anges den tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång (jfr. 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken). Bolaget har inte preciserat något yrkande avseende igångsättningstid. Ansökan avser i allt väsentligt en fortsättning av pågående verksamhet, betongtillverkningen undantaget. Mark- och miljödomstolen bedömer att tre (3) år är skälig tid för bolaget att kunna sätta igång de sökta verksamheterna.

Arbetstid för vattenverksamheten och tid för oförutsedd skada

Enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken ska det i en dom när tillstånd avser vattenverksamhet anges den tid inom vilken arbetena ska vara utförda. Bolaget har yrkat att arbetstiden, vilket avser anläggande av anordningar för vattenbortledning, ska bestämmas till tio (10) år från den dag tillståndet tagits i anspråk. Domstolen anser att arbetstiden ska bestämmas enligt vad som framgår av domslutet. Vidare ska i domen anges den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas. Den tiden får bestämmas till minst fem och högst tjugo år. Tiden ska räknas från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden (jfr 22 kap. 25 § första stycket 14. och 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken).

Utifrån ovanstående bestämmelser och en tillståndstid på 30 år bedömer mark- och miljödomstolen att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till 20 år från arbetstidens utgång, vilket också bolaget yrkat. Tiden för att framställa anspråk om ersättning för oförutsedd skada inkluderar då hela tillståndstiden.

Återkallelse av tidigare tillstånd

När detta tillstånd tas i anspråk ska det ersätta det tidigare meddelade tillstånd för befintlig täkt-, deponi- och återvinningsverksamhet, allt i enlighet med vad som framgår av domslutet och utifrån vad bolaget har yrkat.

Sid 125 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

Verkställighet

Bolaget har yrkat på verkställighet avseende den sökta verksamheten. Grunder för yrkandet är att det finns få motstående intressen, att det är fråga om en befintlig verksamhet och att det därutöver är viktigt för att kunna planera och snarast möjligt komma igång med den sökta verksamheten enligt plan.

När det finns skäl får mark- och miljödomstolen enligt 22 kap. 28 § miljöbalken förordna att ett tillstånd till en verksamhet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Utgångspunkten är dock att ianspråktagande av ett tillstånd får ske först när beslutet vunnit laga kraft. Av praxis framgår att eftersom ett sådant förordnande är ett undantag åligger det verksamhetsutövaren att påvisa konkreta skäl för verkställighet. Särskild hänsyn ska tas till de skador på miljön som kan uppstå om tillståndet omedelbart tas i anspråk och de möjligheter som finns att läka sådana skador om tillståndsbeslutet upphävs eller ändras (se NJA 2012 s. 623).

Den aktuella ansökan avser fortsatt och utökad täktverksamhet på fastigheten X. Befintligt tillstånd gäller till och med den 31 december 2031. Det är visserligen ingen som har ifrågasatt verksamhetens tillåtlighet och domstolen anser liksom bolaget att de motstående intressena är få. Mark- och miljödomstolen bedömer trots det att de skäl bolaget angett inte föranleder att grundprincipen om att ett tillstånd först får tas i anspråk när det vunnit laga kraft ska frångås. Yrkandet om verkställighet ska därför avslås.

Prövningsavgift

Bolaget har yrkat att prövningsavgiften ska fastställas till 40 000 kronor, där tilläggsavgiften (35 000 kronor) baseras på årlig avledd volym av grundvatten. Enligt 3 kap. 5 § förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska tilläggsavgift som avses i 3 kap. 3 § samma förordning betalas vad avser rätt att leda bort grund- eller ytvatten och baseras på den mängd vatten som ansökan avser. I ansökan har yrkandet avseende vattenverksamheten formulerats som avledning av grundvatten m.m., delvis bestående i att bortleda allt till

Sid 126 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1909-24 Mark- och miljödomstolen

brytområdet inläckande grundvatten till recipient. I ansökan anges att den totala mängd vatten som behöver bortledas vid fullt utbruten täkt i medeltal är 18 l/s, varav 10,5 l/s uppges vara inläckande grundvatten. Av vad som framkommit i målet är dock hanteringen av inläckande grundvatten inte möjlig att särskilja från de 7,5 l/s som utgörs av inläckande markvatten och det regnvatten som blir till dagvatten i brytområdet. Det är även den samlade volymen vatten som kontrolleras genom flödesmätning vid pumpen i täktbotten. Utifrån detta bedömer mark- och miljödomstolen att det är bortledning av den samlade volymen vatten från brytområdet som ska läggas till grund för beräkning av avgiften. Bolagets yrkande om att prövningsavgiften ska sättas ned ska därmed avslås.

Rättegångskostnader

Länsstyrelsen i Kronobergs län har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 17 600 kronor, vilket bolaget godtagit, varför det ska utges av sökanden till länsstyrelsen.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 4 juli 2025. I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Peter Ardö, ordförande, och tekniska rådet Emma Sjögren samt de särskilda ledamöterna StenInge Arnesson och Ola Broberg.