M 11425-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen upphäver mark- och miljödomstolens dom förutom såvitt avser förordnandena i domslutet angående miljökonsekvensbeskrivning, prövningsavgift och rättegångskostnader och avslår Kvidinge Stenkross AB:s ansökan om tillstånd att bedriva fortsatt täkt- och vattenverksamhet inom fastigheterna A m.fl. i Åstorps kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11425-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Skåne län har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska avslå Kvidinge Stenkross AB:s ansökan om tillstånd.

Kvidinge Stenkross AB har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har fört fram i huvudsak följande.

Den ansökta täktverksamheten är inte tillåtlig enligt 9 kap. 6 f § miljöbalken, varken med avseende på materialets användningsområden eller påverkan på dricksvattenförsörjningen.

Vad gäller materialets användningsområden vidhåller länsstyrelsen att fabriksbetong är ett användningsområde där det går att använda annat material än natursand. Länsstyrelsen är medveten om att det finns stora utmaningar med att ersätta naturgrus i vissa sorters betong. Bolaget har dock inte visat att materialet huvudsakligen ska användas för kvalificerade ändamål där naturgruset inte kan ersättas. Andra aktörer har gjort en omställning till att tillverka fabriksbetong med maskinsand gjord på krossat, sorterat och tvättat bergmaterial. I norra Skåne finns stora områden med berggrund som lämpar sig väl för betongändamål. Tillgången på ballastmaterial från befintliga bergtäkter är också bättre än i södra Skåne, där det förväntas uppstå en brist på lokalt ballastmaterial de närmaste åren, och i norra Skåne finns det större områden där det kan vara möjligt att utöka eller nyetablera bergtäkter. Att det i dagsläget inte finns tillräcklig tillgång på maskinsand för att ersätta natursanden från Kvidingefältet i betongtillverkning är en fråga om att tillverkning av maskinsand inte sker i större utsträckning än det efterfrågas. Om efterfrågan på maskinsand ökar i norra Skåne finns det potential att öka tillgången.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11425-24

Länsstyrelsen vidhåller även att fallsand är ett annat användningsområde där det går att använda andra material än natursand. På många håll används andra material, som naturmaterial eller gummi, som stötdämpning på lekplatser.

Den aktuella naturgrusförekomsten har stor betydelse för såväl nuvarande som framtida dricksvattenförsörjning. Det finns i dagsläget flera kommunala dricksvattentäkter i området och grundvattenförekomsten kan antas få ökad betydelse både i närtid genom planerade nya kommunala grundvattenuttag, och i framtiden genom den potential som finns till fortsatt uttag av grundvatten och vid behov konstgjord infiltration. De utredningar som gjorts i ärendet visar inte att naturgrustäkten kan bedrivas utan risk för en försämrad vattenförsörjning.

Va-huvudmannen Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) har planer på att i närtid anlägga ett nytt vattenverk för kommunal dricksvattenförsörjning samt utöka uttagen av dricksvatten inom den aktuella grundvattenförekomsten. Arbetet med att hitta nya brunnslägen pågår nu och täktverksamheten tar mark i anspråk som annars hade kunnat vara intressanta att utreda. Länsstyrelsen anser, liksom NSVA, att den ansökta täktverksamheten försvårar för NSVA att hitta den bästa platsen för nya grundvattentäkter. Därmed riskerar täktverksamheten att medföra en försämrad kommunal dricksvattenförsörjning i närtid.

Verksamheten i täkten med maskiner och fordon samt transporter förknippade med täktverksamheten medför risk för utsläpp av drivmedel. Om föroreningar eller andra oönskade ämnen når ner i grundvattnet kan det bli oanvändbart som dricksvatten eller kräva kostsamma extra reningssteg. Även mycket lite drivmedel kan göra grundvattnet oanvändbart som dricksvatten.

Ett fortsatt uttag av material från naturgrusförekomsten leder oundvikligen till att materialets renande och skyddande förmåga försämras, med risk för försämrad vattenförsörjning som följd. Vatten som infiltrerar sand kan renas från exempelvis suspenderat och organiskt material genom att partiklarna fastläggs, vissa metaller genom fastläggning eller utfällning och beroende på markens innehåll av goda mikroorganismer kan även skadliga bakterier, virus och parasiter minska. Vid utsläpp av förorenande

SVEA HOVRÄTT DOM M 11425-24

ämnen är den omättade zonen sand ovanför grundvattnet avgörande för att fördröja föroreningen så att det finns tid att vidta sanerande åtgärder innan föroreningen når grundvattnet. Mäktigheten på sand- och gruslagret är av betydelse för i vilken omfattning olika förorenande ämnen med olika egenskaper hindras att nå grundvattnet. Eftersom olika ämnen har olika kemiska och fysiska egenskaper så går det inte att, så som bolaget antyder, ange en generell siffra på hur mäktig den omättade zonen behöver vara för att erhålla ett fullgott skydd för grundvattenförekomsten.

Bolaget har fört fram i huvudsak följande.

Betong är inte ett enhetligt material som går att utvärdera på ett generellt plan utan varje enskilt användningsområde behöver utvärderas för sig. Vissa underområden, bl.a. fabriksbetong, ställer högre krav på ballastens reologiska egenskaper för att uppnå en god arbetbarhet. För fabriksbetong är det av största vikt att betongen har en mycket god flytbarhet. För att uppnå detta krävs naturgrus i fraktionen 0–2 och 0–4 mm, dvs. de fraktioner som levereras från Kvidinge. Det krävs alltså att eventuellt ersättningsmaterial klarar högt ställda krav för att kunna ersätta naturgruset i de finare fraktionerna. Tillgång på sådant bergmaterial saknas i nuläget i Skåne. Även om det på vissa platser i Sverige är möjligt att ersätta naturgrus fullt ut i fabriksbetong, föreligger alltså inte sådana förutsättningar i Skåne under den sökta tillståndstiden. Under en övergångsperiod när Skåne får fler bergtäkter, ställer om produktionen och innan fler bergtäkter kan leverera ersättningsmaterial behövs Kvidingetäkten för att leverera del av behovet av naturgrus till kvalificerade ändamål inom regionen. I annat fall skulle det krävas mycket långa transporter av naturgrus eller ersättningsmaterial med stora utsläpp som följd. Detta kan inte anses motiverat varken ur ett ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv.

Fallsand används som stötdämpande material på framför allt lekplatser. Behov av fallsand uppkommer vid nyanläggningar av lekplatser och som ett led i det löpande underhållet av befintliga lekplatser. Det finns ett behov av fallsand vid nyanläggningar av lekplatser eftersom de ersättningsmaterial som finns inte är så lämpliga att de fullt ut kan ersätta fallsand. Bark, träspån eller gummi har problem med att de antingen bryts ned eller att de har fossilt ursprung. För befintliga lekplatser är det i praktiken omöjligt

SVEA HOVRÄTT DOM M 11425-24

att byta ut sanden till annat material. En sådan åtgärd skulle vara synnerligen kostsam för kommunerna och tveksam ur ett hållbarhets- och resurshushållningsperspektiv.

Bolaget är medvetet om att det finns förutsättningar för uttag av dricksvatten i området och att det även kan bli aktuellt med konstgjord infiltration för att öka grundvattenbildningen. Utredningen har beaktat dessa angelägna allmänna intressen och har kommit fram till att täktverksamheten kan samexistera med vattentäkten under sökt tillståndstid. Verksamheten bedöms inte heller försvåra framtida planer på en utökad vattentäkt.

Det stämmer inte att ett fortsatt uttag av material från naturgrusförekomsten oundvikligen leder till att materialets renande och skyddande förmåga försämras. Sand kan inte utgöra ett skyddande lager eftersom materialet i sig är genomsläppligt. För att ett skydd ska erhållas krävs lera eller andra täta jordarter ovanpå grusförekomsten. Ett sådant skyddande lager saknas i närområdet. Vad gäller naturgrusmaterialets renande förmåga har bolaget utgått från SGU:s rekommendation om att en tre meters omättad zon ger en tillräcklig rening för att området ska kunna användas för konstgjord infiltration. Det saknas belägg för att mäktigheten av den omättade zonen efter tre till fyra meter påverkar reningsgraden av underliggande grundvatten. För att säkerställa att brytning alltid sker med marginal till tremetersnivån är lägsta brytnivå satt till +28 meter (RH2000), vilket medför en zon om fyra till fem meter i förhållande till en tio års högnivå av grundvattennivåerna. Vid normala grundvattennivåer är marginalen till grundvattenytan ungefär fem och en halv till sju meter. Sammantaget innebär detta tillvägagångsätt att sandtäkten inte förstör formationen ur ett grundvattenperspektiv för konstgjord grundvattenbildning.

Den enda faktiska risken för påverkan på vattentäkten från den ansökta verksamheten är kopplad till ett större maskinellt haveri. Risken för att ett sådant haveri skulle uppstå är ytterst liten och något sådant har aldrig skett under de cirka 60 år som verksamhet har bedrivits på platsen. Även vid den osannolika händelsen att ett större haveri skulle inträffa har bolaget presenterat att det finns ändamålsenliga och betryggande åtgärder för att säkerställa att inga föroreningar når vattentäkten. Simuleringar har visat att det kan ta upp till flera år innan ett spill inom verksamhetsområdet når grundvattnet. Det finns därmed alla förutsättningar att sanera ett eventuellt spill innan detta riskerar att nå

SVEA HOVRÄTT DOM M 11425-24

grundvattnet. Risken för att verksamheten skulle påverka vattentäkten är alltså försumbart liten. Täktverksamheten har inte heller någon påverkan på NSVA:s pågående arbete med att utreda lämpliga brunnslägen i området runt täkten och det finns i dagsläget inte någon anledning att leta brunnslägen inom täktens område.

Bolaget har till Mark- och miljööverdomstolen gett in kompletterande hydrogeologisk utredning.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Materialets användningsområden

En täkt av naturgrus får enligt 9 kap. 6 f § 1 miljöbalken inte komma till stånd om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. Bestämmelsen tillkom i syfte att minska uttaget av naturgrus, som är en ändlig resurs, och därigenom trygga en långsiktigt god hushållning. Det är sökanden som ska redogöra för det avsedda användningsområdet och visa att det inte är möjligt att använda ett annat material än det naturgrus som avses att tas ur täkten. I förarbetena anges att krossat berg i ökad utsträckning bör kunna ersätta naturgrus som ballast i betong. Det ska således ske en behovsprövning och verksamhetsutövaren har att visa det objektiva behovet av materialet. En allmän utgångspunkt när det gäller naturgrustäkter är att en dominerande del av uttaget ska gå till användningsområden där naturgrus inte kan ersättas. (Se prop. 2008/09:144 s. 16, 17 och 26 samt Mark- och miljööverdomstolens dom den 4 oktober 2017 i mål nr M 9287-16.)

Bolaget har redovisat att 30 procent av materialet från naturgrustäkten avses användas för fabriksbetong och 20 procent avses användas för fallsand. Länsstyrelsen har gjort gällande att det finns fullgoda ersättningsmaterial för dessa användningsområden.

Vad gäller fallsand har Mark- och miljööverdomstolen i ett tidigare avgörande bedömt att natursand på lekplatser är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att ersätta med andra stötdämpande material (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 november 2022 i mål nr M 14020-21). Bolaget har inte visat att det finns skäl att

SVEA HOVRÄTT DOM M 11425-24

göra en annan bedömning i detta fall. Det har alltså inte framkommit att det finns ett objektivt behov av materialet från täkten för ändamålet fallsand.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer vidare att bolagets utredning inte visar att det är tekniskt omöjligt att ersätta naturgrus med krossat bergmaterial vid tillverkning av fabriksbetong, även om en sådan lösning kan vara dyrare och kräva bl.a. en större andel cement i betongen. Frågan är om det är ekonomiskt rimligt att använda krossat berg som ersättningsmaterial. För att bergmaterial ska kunna ersätta naturgrus i tillverkning av fabriksbetong krävs tillgång till material med tekniska egenskaper som gör det lämpligt som betongballast. Av utredningen framgår att det finns sådan lämplig berggrund i nordvästra Skåne. Domstolen anser att bolagets utredning inte med tillräcklig tydlighet visar att det är ekonomiskt orimligt att använda sig av bergmaterialet i närområdet för att tillverka fabriksbetong. Den omständighet att fler bergtäkter i området kan behöva etableras och att producenter av fabriksbetong kan behöva ställa om sin produktion ändrar inte domstolens bedömning. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att en avsikt med bestämmelsen i 9 kap. 6 f § miljöbalken har varit att krossat berg i större utsträckning bör ersätta naturgrus vid tillverkning av betong och att bestämmelsen har gällt sedan 2009.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer mot denna bakgrund att bolaget inte har visat att en dominerande del av det material som avses produceras i täkten ska gå till ändamål där naturgrus inte kan ersättas av andra material.

Påverkan på dricksvattenförsörjningen

Av 9 kap. 6 f § 2 miljöbalken följer att en naturgrustäkt inte får komma till stånd om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning. Om det inte finns någon risk för att täkten medför en försämrad vattenförsörjning bör det dock vara möjligt att tillåta en viss täktverksamhet (se prop. 2008/09:144 s. 18).

Inom naturgrusförekomsten finns ett grundvattenmagasin som förser både Åstorps och Klippans kommun med vatten. Hela täktens verksamhetsområde ligger inom den inre

SVEA HOVRÄTT DOM M 11425-24

skyddszonen för Kvidingefältets vattenskyddsområde. Det står därmed klart att naturgrusförekomsten är betydelsefull för såväl nuvarande som framtida dricksvattenförsörjning.

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning i frågan om en fortsatt täktverksamhet kan komma att ha någon påverkan på dricksvattenförsörjningen. Täktverksamheten medför en föroreningsrisk genom t.ex. spill av drivmedel. Verksamheten innebär också att det renande och skyddande marklagret ovanför grundvattenförekomsten reduceras. Domstolen anser att bolagets utredning inte ger tillräckligt stöd för att det saknar betydelse för marklagrets renande förmåga om den omättade zonen överstiger tre meter. Utredningen visar inte heller på ett betryggande sätt att den omättade zonens mäktighet saknar betydelse för möjligheten att sanera spill innan det når grundvattnet. Annat har alltså inte framkommit än att reduceringen av den omättade zonen i kombination med risken för olyckor innebär att vattentäkten utsätts för en ökad föroreningsrisk som inte är så obetydlig att den kan lämnas utan avseende. Risken kan enligt domstolens mening inte undanröjas genom föreskrivande av ytterligare skyddsåtgärder. Till detta kommer att täktverksamheten tar i anspråk områden möjliga för dricksvattenproduktion, vilket försvårar utredning och etablering av nya grundvattenbrunnar. Sammantaget innebär detta att bolaget inte har visat att täkten inte medför några risker för en försämrad vattenförsörjning.

Slutsats

Gällande lagstiftning innebär att höga krav måste ställas på när uttag av naturgrus kan tillåtas. I detta fall anser Mark- och miljööverdomstolen att utredningen varken visar att det finns ett objektivt behov av materialet eller att täktverksamheten kan bedrivas utan risk för en försämrad vattenförsörjning. Länsstyrelsens överklagande ska därför bifallas och bolagets ansökan om tillstånd avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11425-24 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2025-07-11

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Karin Wistrand, tekniska rådet Kerstin Gustafsson, hovrättsrådet Frida Göranson och tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin, referent. Föredragande har varit Erik Simberg.

Bilaga A

Sid 1 (103) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 2259-23 Mark- och miljödomstolen 2024-07-26 meddelad i Växjö

BOLAGET Kvidinge Stenkross AB,

Ombud: Advokat J.E. och advokat T.A. Setterwalls Advokatbyrå i Malmö AB

SAKEN Ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken till fortsatt täktverksamhet och för verksamheten nödvändig vattenverksamhet inom fastigheterna , , C, , A B D , ,G, H, I, J, K, L, M, N i Åstorps kommun E F Avrinningsområde: Rönne å 96 och Vege å 95 Anläggnings-ID: 76369

DOMSLUT Miljökonsekvensbeskrivningen

Mark- och miljödomstolen godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

Dispenser Mark- och miljödomstolen lämnar Kvidinge Stenkross AB dispens från det generella biotopskyddet enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken för att ta bort åkerholme nr 2 som omfattas av biotopskydd och som framgår av domsbilaga 1.

Mark- och miljödomstolen lämnar även med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken Kvidinge Stenkross AB dispens från 2 g § skyddsföreskrifter för Kvidingefältets grundvattentillgång i Åstorps kommun (antagna av kommunfullmäktige den 4 november

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

2002, § 144) för genomförande av efterbehandling enligt principerna i, till den tekniska beskrivningen bifogade efterbehandlingsplanen, daterad 22 september 2023 (se domsbilaga 2).

Tillstånd A. Mark- och miljödomstolen lämnar Kvidinge Stenkross AB tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken till fortsatt och utökad täktverksamhet inom fastigheterna , , C, , , , G , , J, , , och N i Åstorps kommun, A B D E F H I K L M inom det verksamhetsområde och brytområde som framgår av bolagets exploaterings-plan M2 bifogad den tekniska beskrivningen, kompletterad och daterad den 4 oktober 2023 (se domsbilaga A).

Tillståndet omfattar ett årligt uttag av högst 450 000 ton naturgrus och vid normalproduktion högst 350 000 ton. Totalt omfattar tillståndet ett uttag av 3 750 000 ton naturgrus.

B. Mark- och miljödomstolen lagligförklarar befintlig brunn samt tillhörande vattenpumpanläggning inom brytområdet på fastigheten M i Åstorps kommun och lämnar tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken att under den tid som täktverksamhet pågår bortleda och tillgodogöra sig grundvatten uppgående till maximalt 75 000 m /år.

C. Mark- och miljödomstolen lämnar vidare Kvidinge Stenkross AB tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken, att inom endera fastigheten A el-ler B i Åstorps kommun, på områden som framgår av situationsplan bifogad den tekniska beskrivningen, kompletterad och daterad den 5 oktober 2023 (se domsbilaga 3), anlägga ersättningsbrunn till befintlig brunn samt bortleda och tillgodogöra sig grundvatten uppgående till maximalt 75 000 m /år från denna, samt i övrigt anlägga och bibehålla de anläggningar och ledningar m.m. som erfordras för verksamhetens bedrivande.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Tillståndets tidsbegränsning Tillståndet ovan gäller 10 år räknat från dagen denna dom vunnit laga kraft eller från dagen då tillståndet tas i anspråk enligt verkställighetsförordnande, se nedan. Tillståndstiden ska räknas från den av dessa två tidpunkter som inträffar först.

Allmänt villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet.

Villkor för tillstånd miljöfarlig verksamhet 2. För att underlätta fältkontroll av täktområdet ska både verksamhets- och brytningsområdet utmärkas i terrängen på väl synligt sätt och med varaktiga markeringar (se domsbilaga A). Utmärkningen ska utföras innan brytningen påbörjas.

3Brytning får endast ske inom den på exploateringsplanen markerade gränsen för brytområde och ej ske till en djupare nivå än +28 höjdsystem RH 2000. Övrig verksamhet i samband med exploateringen får inte ske utanför den på exploateringsplanen markerade gränsen för verksamhetsområdet.

4Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten får utomhus vid bostäder inte överstiga följande värden. 50 dB(A) måndag-fredag, kl. 07.00-18.00 45 dB(A) lördag, söndag och helgdag, kl. 07.00-18.00 45 dB(A) kvällstid, kl. 18.00-22.00 40 dB(A) nattetid, kl. 22.00-07.00 Nattetid (22.00-07.00) ska dessutom gälla att momentanvärden får uppgå till högst 55 dB(A) vid bostäder. De angivna värdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tider då verksamheten pågår. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, eller på tillsynsmyndighetens begäran.

5Åtgärder ska vidtas för att minimera spridning av damm från täkten och täktverksamhetens samtliga moment. Salt får inte användas vid dammbekämpning. Uppstår problem i omgivningarna till följd av damning åligger det bolaget att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa damningen.

6Förvaringen av flytande kemiska produkter ska minimeras inom verksamhetsområdet och inte omfatta andra produkter eller större mängder än vad som krävs för den löpande verksamheten. Kemiska produkter, inklusive bränslen, och farligt och icke-farligt avfall och maskiner ska hanteras så att spill och läckage som kan förorena mark, ytvatten eller grundvatten förhindras. Kemiska produkter och farligt avfall ska vara märkta samt, med undantag för sådant som förvaras i ADR-klassad förvaringstank, förvaras i täta behållare på tät, invallad yta, som är skyddad från nederbörd. Tankar och cisterner ska vara försedda med överfyllnads- och påkörningsskydd. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym samt 10 % av övrig förvarad volym. Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt inom verksamhetsområdet för att spridning av förorening vid eventuellt läckage snabbt ska kunna förhindras.

7Hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier inklusive tankning av fordon och parkering av fordon och arbetsmaskiner får endast ske på tät yta utformad för att förhindra att spill och läckage kan förorena omgivningen. Utrustning för omhändertagande av spill ska finnas lättillgängligt i anslutning till tankningsplats.

8Efterbehandling ska ske kontinuerligt och huvudsakligen i enlighet med efterbehandlingsplanen (se domsbilaga 2). Senast tre (3) år innan verksamheten

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

beräknas upphöra ska bolaget ge in en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad i samråd med tillsynsmyndigheten. Samtliga efterbehandlingsåtgärder ska vara slutförda senast två (2) år efter tillståndstidens utgång. Efterbehandlingen ska utföras på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden kopplad till sandiga miljöer samt förekomsten av fåglar, insekter och kärlväxter gynnas, samt så att säkerheten för grundvattenförekomsten tryggas. Tillsynsmyndigheterna ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

9För verksamheten ska finnas ett aktuellt kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogrammet ska innehålla uppföljning och utvärdering av kvantitativ och kvalitativ påverkan på grundvatten samt kontroll av grundvattennivån i omgivningen. Kontrollprogrammet ska vara upprättat och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten senast tre (3) månader efter tillståndet har tagits i anspråk.

10Områden med bohål för backsvala (Riparia riparia) får inte påverkas under tidsperioden 15 april till 15 september. När områden med bohål tas bort ska bomiljöer i samma omfattning som de som tagits bort stå färdiga senast 15 april den kommande häckningssäsongen. Minst en slänt/brant ska under varje häckningssäsong upprätthållas inom området för backsvalans häckning under verksamhetens driftstid.

11Buskmiljöer som utgör häckningsmiljö för gulsparv (Emberiza citrinella) och buskskvätta (Saxicola rubetra) får inte avverkas under perioden 1 mars till 15 september. När sådana buskmiljöer tas bort ska nya buskmiljöer, med motsvarande omfattning och struktur, ha tillskapats innan kommande häckningssäsong.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

12Åkermark som utgör häckningsmiljö för vaktel (Coturnix coturnix) och rapphöna (Perdix perdix) får inte avbanas under perioden 1 april till 31 augusti.

13Senast sex (6) månader efter att tillståndet tagits i anspråk ska bolaget ha tagit fram en plan för arbete med biologisk mångfald inom täkten under drifttiden. Planen ska utformas tillsammans med ekologisk expertis och lämnas in till tillsynsmyndigheten.

14Normala arbetstider för verksamheten ska vara helgfri måndag till fredag kl. 06.00 till 18:00. Utlastning och transporter får ske även kl. 18.00 till 22.00 men ska då loggas och kunna redovisas för tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får vid enstaka tillfällen medge undantag från villkoret.

Villkor för tillstånd vattenverksamhet 15. Bortledd volym vatten ska mätas. Resultaten av mätningarna ska journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten.

16Innan ersättningsbrunn tas i drift ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten. När ersättningsbrunnen tas i drift ska den befintliga brunnen som ersätts tätas och plomberas.

Åtaganden Kvidinge Stenkross AB har bland annat åtagit sig följande åtgärder vilka inte särskilt regleras i villkoren ovan. - Kvidinge Stenkross AB åtar sig att återskapa åkerholmen som behöver tas bort i samband med fortsatt brytning inom andra delar av verksamhetsområdet, och att arbete med att ersätta åkerholmen inte kommer att ske under tidsperioden 1 oktober till 30 april. - Kvidinge Stenkross AB åtar sig att regelbundet provta förekomst av olja i en brunn i anslutning till det område i täkten där de flesta maskiner rör sig.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Ekonomisk säkerhet Tillståndet till den miljöfarliga verksamheten får inte tas i anspråk förrän bolaget ställt säkerhet om fem (5) miljoner kronor för kostnader för avslutning- och återställningsåtgärder. Säkerheten ska gälla i minst två år efter tillståndstidens utgång. Säkerheten prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av bolaget. Säkerheten ska förvaras hos Länsstyrelsen i Skåne län.

Igångsättningstid och arbetstid Mark- och miljödomstolen bestämmer med stöd av 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken den tid inom vilken den ovan tillståndsgivna miljöfarliga verksamheten ska ha satts igång till senast två (2) år efter att denna dom vunnit laga kraft. De ovan tillståndsgivna arbetena avseende vattenverksamhet ska vara utförda inom fem (5) år efter att denna dom vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada Anspråk enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada till följd av de ovan tillståndsgivna vattenverksamheterna ska för att tas upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen senast fem (5) år efter arbetstidens utgång.

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till 9 000 kronor och ändrar därigenom inte den sedan tidigare fastställda prövningsavgiften.

Verkställighet Tillstånden till den miljöfarliga verksamheten och vattenverksamheten får tas i anspråk även om denna dom inte har vunnit laga kraft, dock endast under förutsättning att Kvidinge Stenkross AB dessförinnan ställt säkerhet för den miljöfarliga verksamheten (se ovan under rubriken ”Ekonomisk säkerhet”).

Verkställighetsförordnandet gäller endast inom det i det tidigare tillståndet för täktverksamheten angivna bryt- och verksamhetsområdet, vilket framgår av bolagets

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

ritning M1 bifogat den tekniska beskrivningen, kompletterad och daterad den 5 oktober 2023 (se domsbilaga 4).

Återkallelse av tidigare tillstånd När detta tillstånd tas i anspråk upphör det tidigare tillståndet för den befintliga verksamheten, beslutat av Länsstyrelsen i Skåne län den 30 september 2004 (ärende dnr 541-36128-03) att gälla. Det förordnandet gäller endast under förutsättning att giltighetstiden för detta beslut inte redan har gått ut.

Rättegångskostnader Kvidinge Stenkross AB förpliktigas att ersätta Länsstyrelsen i Skåne län för rättegångskostnader med 11 200 kronor. På beloppet utgår ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Kvidinge Stenkross AB (bolaget) bedriver täktverksamhet inom fastigheterna A, B, C, , , , G, , , J, , , och N i Åstorps kommun. D E F H I K L M

Gällande tillstånd går ut år 2024 och bolaget har till mark- och miljödomstolen inkommit med en ansökan enligt miljöbalken om tillstånd till fortsatt täktverksamhet under 10 år. Ansökan omfattar även en för verksamheten nödvändig vattenverksamhet: en grundvattenbrunn inom fastigheten M samt en ersättningsbrunn på endera fastigheten A eller B.

Vad bolaget samt remissinstanser och övriga parter anfört refereras i denna dom endast i den mån det behövs för att förstå mark- och miljödomstolens bedömning.

TIDIGARE BESLUT Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) har genom beslut den 30 september 2004, ärende dnr 541-36128-03, lämnat bolaget tillstånd till täktverksamhet inom fastigheterna , , C, , O, , , , G, , , , , och N Tillståndet omfattar ett uttag A B D H E F I P K L M av totalt 8 miljoner ton grus och sand. Det maximala årliga uttaget får uppgå till 350 000 ton, med möjlighet att enstaka år få dispens för större uttag. Tillståndet gäller till och med den 31 december 2024. Vid den tidpunkten beräknas drygt en miljon ton av det material som det befintliga tillståndet omfattar vara kvar.

ANSÖKAN Yrkanden Bolaget yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd till täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken (MB) inom verksamhetsområdet:

a. att under 10 år ta ut 3 750 000 ton naturgrus inom det brytområde som anges i exploateringsplan daterad 2023-10-04, samt b. att under tillståndstiden ta ut högst 450 000 ton naturgrus årligen, vid normalproduktion årligen högst 350 000 ton.

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken inom fastigheterna M samt A eller B: a. att bortleda och tillgodogöra grundvatten uppgående till 75 000 m /år från befintlig brunn, b. lagligförklarar vattenanläggningen, som utgörs av den befintliga brunnen samt tillhörande vattenpumpanläggning, c. att inom ett av två alternativa områden som framgår av situationsplan daterad 2023-10-05 anlägga ersättningsbrunn till befintlig brunn samt bortleda och tillgodogöra grundvatten uppgående till 75 000 m /år från denna, samt d. att i övrigt anlägga och bibehålla de anläggningar och ledningar m.m. som erfordras för verksamhetens bedrivande.

Bolaget yrkar även att mark- och miljödomstolen: a. fastställer tiden för igångsättning av den miljöfarliga verksamheten till två (2) år från den dag då domen vinner laga kraft, b. fastställer arbetstiden för vattenverksamheten till fem (5) år från den dag då domen vinner laga kraft, c. bestämmer tiden för anmälan av ersättning för oförutsedd skada på grund av de ansökta vattenverksamheterna till fem (5) år räknat från utgången av arbetstiden, d. lämnar bolaget dispens enligt 7 kap. 11 § miljöbalken för att ta bort biotopskyddad åkerholme, e. lämnar bolaget dispens enligt 7 kap. 22 § miljöbalken från 2 g § Åstorps kommuns skyddsföreskrifter för Kvidingefältets grundvattentillgång (§ 144) för genomförande av efterbehandling enligt principerna i till ansökan bifogad efterbehandlingsplan, f. förordnar att tillståndet för verksamheten får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft, så kallat verkställighetsförordnande, g. föreskriver villkor i enlighet med bolagets förslag, h. godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen, i. fastställer prövningsavgiften för ansökan till 9 000 kronor, samt

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

j. fastställer den ekonomiska säkerheten för kommande efterbehandling enligt detta tillstånd till fem (5) miljoner kronor.

Förslag på villkor Bolaget föreslår, så som slutligt formulerats, att tillståndet förenas med följande villkor. 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet. 2. För att underlätta fältkontroll av täktområdet ska både verksamhets- och brytningsområdet utmärkas i terrängen på väl synligt sätt och med varaktiga markeringar. Utmärkningen ska utföras innan brytningen påbörjas. 3. Brytning får endast ske inom den på exploateringsplanen markerade gränsen för brytområde och ej ske till en djupare nivå än +28 höjdsystem RH 2000. Övrig verksamhet i samband med exploateringen får inte ske utanför den på exploateringsplanen markerade gränsen för verksamhetsområdet. 4. Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten får utomhus vid bostäder inte överstiga följande värden: 50 dB(A) måndag-fredag, kl. 07.00-18.00 45 dB(A) lördag, söndag och helgdag, kl. 07.00-18.00 45 dB(A) kvällstid, kl. 18.00-22.00 40 dB(A) nattetid, kl. 22.00-07.00 Nattetid (22.00-07.00) ska dessutom gälla att momentanvärden får uppgå till högst 55 dB(A) vid bostäder. De angivna värdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tider då verksamheten pågår. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, eller på tillsynsmyndighetens begäran. 5. Åtgärder ska vidtas för att minimera spridning av damm från täkten och täktverksamhetens samtliga moment. Salt får inte användas vid dammbekämpning. Uppstår problem i omgivningarna till följd av damning åligger

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

det bolaget att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa damningen. 6. Förvaringen av flytande kemiska produkter ska minimeras inom verksamhetsområdet och inte omfatta andra produkter eller större mängder än vad som krävs för den löpande verksamheten. Kemiska produkter, inklusive bränslen, och farligt och icke-farligt avfall och maskiner ska hanteras så att spill och läckage som kan förorena mark, ytvatten eller grundvatten förhindras. Kemiska produkter och farligt avfall ska vara märkta samt, med undantag för sådant som förvaras i ADR-klassad förvaringstank, förvaras i täta behållare på tät, invallad yta, som är skyddad från nederbörd. Tankar och cisterner ska vara försedda med överfyllnads- och påkörningsskydd. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym samt 10 % av övrig förvarad volym. Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt inom verksamhetsområdet för att spridning av förorening vid eventuellt läckage snabbt ska kunna förhindras. 7. Hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier inklusive tankning av fordon och parkering av fordon och arbetsmaskiner får endast ske på särskilt iordningställd yta, utformad för att förhindra att spill och läckage kan förorena omgivningen. Utrustning för omhändertagande av spill ska finnas lättillgängligt i anslutning till tankningsplats. 8. Efterbehandling ska ske kontinuerligt och huvudsakligen i enlighet med efterbehandlingsplanen. Senast tre år innan verksamheten beräknas upphöra ska bolaget ge in en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad i samråd med tillsynsmyndigheten. Samtliga efterbehandlingsåtgärder ska vara slutförda senast två år efter tillståndstidens utgång. Efterbehandlingen ska utföras på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden kopplad till sandiga miljöer samt förekomsten av fåglar, insekter och kärlväxter gynnas, samt så att säkerheten för grundvattenförekomsten tryggas. Tillsynsmyndigheterna ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd. 9. För verksamheten ska finnas ett aktuellt kontrollprogram, som möjliggör en

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogrammet ska innehålla uppföljning och utvärdering av kvantitativ och kvalitativ påverkan på grundvatten samt kontroll av grundvattennivån i omgivningen. Kontrollprogrammet ska vara upprättat och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten senast tre månader efter tillståndet har tagits i anspråk. 10. Områden med bohål för backsvala (Riparia riparia) får inte påverkas under tidsperioden 15 april - 15 september. När områden med bohål tas bort ska bomiljöer i samma omfattning som de som tagits bort stå färdiga senast 15 april den kommande häckningssäsongen. Minst en slänt/brant ska under varje häckningssäsong upprätthållas inom området för backsvalans häckning under verksamhetens driftstid. 11. Buskmiljöer som utgör häckningsmiljö för gulsparv (Emberiza citrinella) och buskskvätta (Saxicola rubetra) får inte avverkas under perioden 1 mars - 15 september. När sådana buskmilöer tas bort ska nya buskmiljöer, med motsvarande omfattning och struktur, tillskapas innan kommande häckningssäsong. 12. Åkermark som utgör häckningsmiljö för vaktel (Coturnix coturnix) och rapphöna (Perdix perdix) får inte avbanas under perioden 1 april - 31 augusti. 13. Senast 6 månader efter att tillståndet tagits i anspråk ska bolaget ha tagit fram en plan för arbete med biologisk mångfald inom täkten under drifttiden. Planen ska utformas tillsammans med ekologisk expertis och lämnas in till tillsynsmyndigheten. 14. Normala arbetstider för verksamheten ska vara helgfri måndag - fredag kl. 06.00 - 18:00. Utlastning och transporter får ske även kl. 18.00 - 22.00 men ska då loggas och kunna redovisas för tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från villkoret. 15. Bortledd volym vatten ska mätas. Resultaten av mätningarna ska journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten för vattenverksamheten. 16. Innan ersättningsbrunn tas i drift ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

för vattenverksamheten.

Åtagande Bolaget åtar sig, så som slutligt formulerats följande: - att återskapa den åkerholmen som behöver tas bort i samband med fortsatt brytning inom andra delar av verksamhetsområdet, och att arbete med att ersätta åkerholmen inte kommer att ske under tidsperioden 1 oktober till 30 april - att regelbundet provta förekomst av olja i en brunn i anslutning till det område i täkten där flest maskiner rör sig.

Fastighetsförhållanden och rådighet Bolaget är, såvitt avser relevans för vattenverksamheten, lagfaren ägare till fastigheterna A och B. För M, där befintlig brunn är belägen har bolaget nyttjanderätt via avtal som bifogats ansökan.

Sakägare och skadeersättning Den enda fastigheten som berörs av sökt vattenverksamhet är den fastighet där uttaget av grundvatten sker idag. Den planerade ersättningsbrunnen berör endast de två fastigheter som ägs av bolaget. Det kan i nuläget inte förutses att skada kommer att uppstå för berörda sakägare. Skulle så vara fallet har en skadelidande dock möjlighet att till domstolen anmäla oförutsedd skada. Sammantaget saknas därför skäl att i nuläget erbjuda ersättning till sakägare.

Översiktlig beskrivning av sökta verksamheter Täkten avses omfatta ett verksamhetsområde om cirka 103 ha, varav brytområdet utgör cirka 83 ha. Brytning planeras till en lägsta nivå om +28 meter över havet. Lägsta brytdjup är mer än 3 meter över högsta naturliga grundvattennivå. Uttag av naturgrus sker endast inom det angivna brytområdet. Verksamhetsområdet kan användas för vägar, upplag, uppställning av maskiner m.m. Vissa terrängjusteringar kan förekomma inom verksamhetsområdet.

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Verksamheten kommer att bestå av avtäckning, sortering, tvättning, torkning, krossning, upplagshantering, interna transporter samt transporter till och från täkten. Verksamheten kommer att bedrivas helgfria vardagar kl. 06.00-18.00. Underhåll, utlastning och andra mindre bulleralstrande arbetsmoment kan komma att bedrivas utanför sådan tid, förutsatt att gällande bullerkrav innehålls.

Inom sökt verksamhetsområdet finns idag en produktionsanläggning för torrbruk samt ett asfaltverk som drivs av andra juridiska personer. I direkt anslutning till det egna täktområdet drivs annan grustäktverksamhet av annan juridisk person. Ansökan omfattar enbart den egna täktverksamheten och söks för en begränsad tid. Under denna tid kan dessa ytor (torrbruk och asfaltsverk) bli tillgängliga för täktverksamheten då övriga verksamheter helt eller i del flyttar eller avslutas. Marken ägs av bolaget som vill ha möjlighet att under sökt tillståndstid nyttja dessa ytor som verksamhetsyta.

Den ansökta vattenverksamheten omfattar pumpning och bortledande av grundvatten från befintlig borrad brunn på fastigheten M. Vattnet används i tvättanläggningen och för eventuell dammbekämpning. Uttag av vatten sker på samma sätt i nuvarande verksamhet. Vattnet kommer huvudsakligen att användas i tvättanläggningen och därefter recirkuleras i sedimentationsdammar för att sedan återinfiltrera från upplaget tillbaka ner genom täktbotten.

Uttag sker främst under drifttid av tvättanläggningen vilket normalt är 9-10 månader per år under täktens öppettider. Uttaget uppgår som mest till 75 000 m per år. Brunnen består av ett järnrör med en elektrisk pump i botten. Brunnen är belägen i en bod för att minska risk för föroreningsspridning av ytvatten eller ytliga föroreningar till grundvattnet.

Ny brunn kan komma att behöva anläggas om tvättanläggningen flyttas inom området. Ansökan omfattar därför även anläggning av sådan brunn samt bortledande av grundvatten från denna. Brunnen kommer att ha samma utformning

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

som idag, d.v.s. en borrad brunn med stålrör, och ha samma djup som befintlig brunn.

Behov Till ansökan har bifogats en behovsutredning, utlåtande från två av bolagets kunder, samt därefter kompletterande uppgifter och redogörelse vid huvudförhandling som sammanfattningsvis anger följande.

Det är det objektiva behovet av naturgruset som ska prövas i målet. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har nyligen konstaterat (M 14020-21) att det saknas tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga alternativ till naturgrus avseende ändamålen infiltrationssand, skjutvallssand, mur- och putssand samt väggrus till kulturmiljövägar respektive bakbar sandlådesand. MÖD har genom domen tagit ställning till förutsättningar för ersättning regionalt i det aktuella fallet och enbart granskat de ändamål som ingick i den aktuella prövningen, vissa jämförelser går ändå att göra med föreliggande prövning.

Behov av naturgrus De speciella egenskaper som naturgruset generellt har med naturligt rundade korn gör naturgruset särskilt lämpat att använda till vissa ändamål. De runda kornen gör det även möjligt att sikta materialet väldigt exakt, vilket ger hög och jämn kvalitet i slutprodukten. Då det ännu inte är möjligt att ersätta naturgrus som används för särskilt kvalificerade ändamål med bergkross finns ett behov av naturgrus.

Uttaget av naturgrus i Skåne under 2021 uppgick till drygt 950 000 ton (Sveriges geologiska undersökning, SGU, Grus, sand och krossberg 2021) samtidigt som den maximala årliga tillståndsgivna volymen i dagsläget uppgår till ca 2,3 miljoner ton. Av dessa är ca två tredjedelar fördelade till Skånes östra delar och en tredjedel till Skånes västra delar. Majoriteten av naturgrustillstånden i Skåne går ut under det närmaste decenniet, se tabell 1.

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Statistik från SGU visar att behovet år 2021 var ca 500 000 ton naturgrus till bara betongproduktion i Skåne. Behovet av en säkerställd betongproduktion finns i landets alla kommuner men är större i storstadskommunerna vilka SGU specificeras som Stockholm, Göteborg, Mälardalen och Skåne. Andelen naturgrus vid betongproduktion i Skåne är lägre än rikets genomsnitt. Sett till enbart dagens efterfrågan av naturgrus till betongproduktion så kommer det föreligga brist i Skåne redan inom ett fåtal år. Kvidinge beräknar leverera ca en tredjedel av sin produktion till betongframställning i framtiden. Ett objektivt behov av naturgrus inom Skåne föreligger således fortsatt.

Behov av ballast Förutsättningarna för att kunna ersätta naturgruset effektivt med bergkross är kopplat till att det finns en god tillgång på bergråvara.

Med utgångspunkt från de prognoser fram till år 2030 som SGU anger i rapporten 2021:01 så kommer befolkningsmängden i Skåne kommer att öka med 9,2 % jämfört med 2019. Vilket innebär ett ökat behov av investeringar i såväl bostäder som infrastruktur, vilket i sin tur medför ett ökat behov av ballast i regionen. Inom det område i Skåne som den aktuella täkten är belägen föreligger ett stort till mycket stort behov av ballast framgent. Tillgången på naturgrus i de sydvästra delarna av Skåne är mycket litet och bolaget levererar idag till dessa delar. Transporter för naturgrus kommer i takt med att sandtäkter avslutas att bli längre för att täcka de kvarvarande kvalificerande ändamål som finns vilket innebär att bolaget bedömer att andelen transporter med längre avstånd kommer att öka i närtid.

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Avseende försörjningsområde ballast är det rimligt att se till situationen i hela västra Skåne. I Skåne län har de årliga leveranserna av ballast uppgått till 10,8 – 11,8 miljoner ton under perioden 2017–2020 (källa SGU:s publikationer Grus, sand och krossberg). Detta motsvarar en användning av ca 7,7 - 8,4 ton ballast per invånare och år under perioden. Region Skåne har i sin rapport Skånes befolkningsprognos år 2022–2031 beräknat att länets befolkning 2031 kommer att öka till drygt 1,5 miljoner invånare varav drygt 3/4 av länets befolkning, beräknas bo inom västra Skåne. Detta innebär enligt dessa källor ett behov av ca 9,6 miljoner ballast per år i västra Skåne inom ett knappt decennium.

I länsstyrelsens materialförsörjningsplan anges att det i dagsläget finns en maximal kapacitet om ca 8,3 miljoner ton i västra Skåne, vilket dock bygger på att samtliga täkter inklusive grustäkterna maximerar sina uttag varje år vilket inte är rimligt. Sedan 2021 har ytterligare tillstånd till berg- och moräntäkt i nordvästra Skåne medgetts (mars 2022) vilket ytterligare ökat det totala maximala årliga uttaget av berg i nordväst från ca 2,4 miljoner ton till ca 3,4 miljoner ton. Med denna tillkommande täkt kan tillgången på ballast i hela västra Skåne som mest uppgå till 9,3 miljoner ton årligen. Detta visar att det föreligger en brist på ballast i området.

Som tidigare angetts är det för vissa produkter tekniskt möjligt att ersätta naturgrus med krossberg av rätt kvalitet. Däremot motsvarar utbudet inte efterfrågan. Det föreligger ett lokalt underskott av bergtäkter i västra Skåne, särskilt sådana som producerar naturgrusliknande produkter. Det går således inte att få tag i ersättningsmaterial för naturgrus av tillräcklig mängd inom området. Den utfasning av naturgrusanvändningen som pågår i landet medför dessutom ett ytterligare tryck på tillgången på ballast i Skåne.

Ersätta naturgrus med helkross, ballast Möjligheten att ersätta vissa naturgrusprodukter med annat material beror på vilka bergresurser som finns att tillgå inom ett så stort ekonomiskt och miljömässigt försvarbart område som möjligt. Det krävs också en bergråvara som håller en hög kvalitet för att produktionen ska gå att genomföra utan att materialet faller sönder

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

och slutprodukten uppfyller respektive kvalitetskrav. I Skåne går en stor del av berggrunden inte att använda som ballast på grund av bland annat geologiska begränsningar. Enligt SGU:s rapport 2021:01 kan knappt 5 % av länets yta vara tillgänglig för exploatering av ballast. Så även om det i vissa fall rent tekniskt skulle gå att ersätta naturgruset med bergmaterial, är det i praktiken inte möjligt. För att ersätta produkter i den mån det tekniskt är möjligt fordras istället långa transporter med stora utsläpp som följd, vilket inte kan anses motiverat ur ett ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv. Idag och för den tid som bolaget nu söker tillstånd för saknas kapacitet och generell tillgång på lämplig råvara i nordvästra Skåne för att kompensera bortfallet av Kvidinge om tillstånd inte ges. Inte heller i Halland eller i Småland finns det kapacitet i befintliga bergtäkter för att ersätta Kvidinge.

De omfattande krossteg som krävs för att få ett slutmaterial med liknande egenskaper som naturgrus skapar spill och restmaterial i mycket större utsträckning som inte kan användas för kvalificerade ändamål. Enkelt uttryckt krävs ett betydligt större årligt berguttag för att kompensera ett bortfall av naturgrus, i Kvidinge 400 000 ton till 1 miljon ton berg för varje 100 000 ton sand. Utan smart lokalisering av bergtäkterna ökar transportbehovet även av den lågvärdiga ballasten, alternativt skapas stora mängder utvinningsavfall av bergmaterial som det inte finns behov av. Vid all framställning av natursandsliknande material från bergkross åtgår stora mängder energi och det medför en klimatpåverkan som är fyra gånger större mätt i koldioxidekvivalenter än motsvarande för naturgrus. Därtill är framställning av naturgrusliknande material från berg 10-15 gånger dyrare än ursprungligt naturgrus.

En försvårande omständighet för omställningen till krossat berg är att det med dagens prospekterings- och provtagningsmetoder endast går att få en indikation om bergmaterialet är lämpligt för att producera helkrossad naturgrusliknande ballast. Det är först vid fullskalig produktion som en hundraprocentig bedömning kan göras huruvida materialet fungerar som ersättningsmaterial till naturgrus för det avsedda ändamålet. Denna omständighet medför en ytterligare osäkerhet då man letar lämpliga lokaliseringar av bergtäkter med syftet att ersätta naturgrus.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Koncernen (NCC Industry AB) arbetar aktivt med att på sikt hitta alternativ och möjlig ersättning för gruset i Kvidinge. En etablering av en bergtäkt och framtagning av ersättande material kräver dock tid, både för tillståndsprövning och etablering. Därtill finns det få platser för brytning av ballastmaterial i Skåne eftersom berggrunden mestadels består av yngre, sedimentära bergarter som fungerar dåligt för byggnadsmaterial. En bergtäkt som kan ersätta befintlig grustäkt i Kvidinge behöver ha en bergkvalitet i klass 1 för betongändamål (glimmer halt <10 %, aktivitetsindex <1, alkalisilikareaktivitet 1, bruksreologiförsök <3 PaS och sulfid <0,2 %). Mot bakgrund av befintligt och beräknat försörjningsområde är det i första hand berggrunden i nordvästra Skåne som är av intresse.

Söderåsen utgör riksintresse för naturvård och det bedöms inte vara möjligt att öppna en täkt i detta område. Berggrunden söder och väster om Söderåsen utgörs av sedimentära bergarter som inte lämpar sig för framställning av betongballast. Mot norr och nordost tycks berggrunden ha motsvarande sammansättning som norra delen av Söderåsen. Tillgången på information om de tekniska egenskaperna är dock begränsade men troligtvis kan bergkvaliteten vara tillräckligt god.

NCC Industry AB, som är ägare till bolaget, planerar för en ny bergtäkt i nordvästra Skåne och har i samband med detta påbörjat utredningar avseende alternativa lokaliseringar i detta område. Sammanfattningsvis tyder NCC:s egna provtagningar på att det kan finnas möjlighet att framställa betongballast från berggrunden i området. NCC bedömer att det med tillståndsprocess och förberedande arbeten sammantaget kommer ta 10 år eller mer innan en ny bergtäkt kan producera tillräckligt med material för att ersätta befintlig täkt i Kvidinge. Noteras ska för fullständighets skull också att det, vilket är fallet för varje tillståndsprövning, inte finns någon garanti för att tillstånd lämnas. Kostnaderna för att öppna en helt ny bergtäkt beräknas uppgår till ca 260 miljoner kr.

Förutsättningar i Kvidinge I Kvidinge finns goda möjligheter att under en kortare övergångsperiod kunna leverera del av behovet av naturgrus till kvalificerade ändamål i Skåneområdet

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

under pågående omställning i regionen till att använda andra material. I dag levereras majoriteten av produkterna till Skånes nordvästra delar med ett avsättningsavstånd om ca 4 mil, men leveranser sker också på längre avstånd t.ex. till Malmö.

Kvarvarande material inom det idag tillståndsgivna området i Kvidinge är betydande. Det uttag som nu söks tillstånd för finns tillgängligt inom det som redan medgetts i det befintliga tillståndet, både i form av brytdjup och brytområde. I slutet av år 2024 bedöms cirka 1,2 miljoner ton tidigare tillståndsgivet material finnas kvar.

Bolaget har redovisat siktkurvor från fyra platser inom brytområdet; Flohus väst (ny plats) 93 % < 2 mm och 97 % < 4mm Körslätt nord (ny plats) 90 % < 2 mm och 97 % < 4mm Körslätt väst (befintlig plats) 38 % < 2 mm och 50 % < 4mm Maglehem öst (befintlig plats) 83 % < 2 mm och 88 % < 4mm

Siktkurvorna visar mycket hög finandel i råmaterialet i Kvidinge. Medeltal för de områden där brytning planeras efter år 2024 är 86 % sand i fraktionen 0-2 mm och 94 % i storleken 0-4 mm. Flohus väst är det område där störst uttag planeras.

Siktkurvorna avser råmaterial, d.v.s. material som tagits direkt ur brinken utan behandling som exempelvis sortering. Detta för att visa en så representativ bild över råmaterialets sammansättning i täkten som möjligt. I Körslätt väst uppvisas ett stråk med material som innehåller en större andel grövre fraktioner. Kvidingefältet är en stor formation av naturgrus och det förekommer naturligt viss skillnad i materialet inom området. Det stråk av något grövre material som förekommer i stickprovet Körslätt väst är inte dimensionerande för täkten utan förekommer i ett mycket begränsat område. Bolaget har en ca 30-årig erfarenhet av brytning inom området och även om det förekommer ett stråk med något grövre material så är det i mindre omfattning vilket styrks både av historiken av brytning i täkten och av de siktkurvor

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

som anges i ansökan. Majoriteten av området Körslätt väst kommer att brytas färdigt inom ramen för befintligt tillstånd.

I de områden där framtida brytning dominerar, Körslätt nord och Flohus väst, är innehållet av kornfraktionerna 0-4 så högt som 97 % vilket styrker att materialet är lämpligt för att kunna uppfylla kraven på leverans till kvalificerade ändamål. Vid produktionen i Kvidinge kommer även med nödvändighet produkter som i sig inte är oersättliga uppstå. Det är en naturlig följd av resurshållning att nyttja materialet som bryts på platsen optimalt, det vill säga att allt material så långt som möjligt nyttjas.

Tabellen nedan anger de produkter som bedöms avyttras från täkten inom ramen för ett nytt tillstånd. Den huvudsakliga avsättningen 88 % av den totala mängden kommer trots viss inbördes variation att vara för kvalificerade ändamål.

Fabriksbetong I rapporten SGU 2015:35 (Ersättningsmaterial för naturgrus) rangordnas bl. a. användningsområden för naturgrus utifrån möjligheten att ersätta det. För betongändamål anges att för finandelen (<4 mm) där det också finns höga krav på flytbarhet kan det vara motiverat att använda naturgrus. Som exempel på användningsområden med höga krav på reologi anges fabriks-, sprut- och

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

prefabbetong. Materialet från Kvidinge kan i hög utsträckning användas för mycket kvalificerade ändamål inklusive fabriks-, sprut- och prefabbetong.

Betongfabrikerna dit bolaget levererar använder både sand/grus och bergkross som råvara till olika fabriksbetong. Andelen av respektive material varierar beroende på vilken typ av betong som framställs. Vissa betongprodukter kommer kunna övergå till en allt högre andel bergkross eller helt produceras med bergkross medan andra betongprodukter kommer behöva ha en högre andel natursand. Även om andelen bergkross på sikt kommer kunna öka bedöms den totala efterfrågan på material till betong att öka på grund av en ökad befolkning och bostadsbyggande. Det betyder att det kommer att finnas en långsiktig efterfrågan på naturgrusmaterial till vissa typer av betong.

Koncernen NCC Industry AB arbetar aktivt med att utveckla kross- och sorteringstekniker för att producera helkrossad ballast till betong i flera täkter. För att i större utsträckning kunna ersätta natursand krävs ytterligare utveckling och framtagning av recept. Krossbergets egenskaper bl. a i form av mineralogi och mineralstruktur varierar mycket lokalt vilket gör att framtagning av betongrecept och utveckling av krossmetodik måste göras för varje enskild bergtäkt som levererar material till betongframställning utifrån de specifika krav som varje betongfabrik ställer på sina produkter. Särskilt fabriksbetong ställer stora krav på materialet i finfraktionerna och kan inte under överskådlig tid framställas med enbart bergkross. Tillkommande krav för betong som utsätts för klimatpåfrestningar innebär att färre bergtäkter numera uppfyller kraven för leverans till betongproduktion. Behov av naturgrus för sådan framställning föreligger således fortsatt under en begränsad övergångsperiod.

I skrivelsen från kunden Heidelberg Materials Betong Sverige (Heidelberg, tidigare Betongindustri AB) som bifogats ansökan anges följande. För vissa produkter eller typer av projekt är av största vikt att betongen har en god flytbarhet. Utifrån idag tillgänglig teknik och cement uppnås detta bäst med natursand i de finare fraktionerna, av den typ som finns i Kvidinge. Vidare har Heidelberg angett att det

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

vid deras betongfabrik i Billeberga är tekniskt praktiskt och tekniskt möjligt att använda bergkross till cirka 75 % i produktionen. Hur mycket bergkross som blandas i betongen beror på vilka kvalitetskrav som ställs. Vid produktion av fabriksbetong ställs särskilda krav på god flytbarhet för att kunna producera självkompakterande betong och för att begränsa krympning och sprickbildning. Heidelberg anser att användandet av helkrossad ballast bland annat innebär att det är svårare att få en jämn kvalitet på slutprodukten samt att kornformen vid krossning får en mycket större effekt för de mindre fraktionerna och att dessa därför är mycket svåra att ersätta i betongproduktionen. Detta gör att andelen cement i betongen kan behöva öka vilket innebär högre utsläpp av koldioxid. Heidelberg sammanfattar dagens situation enligt följande: ”I dagsläget med den rådande osäkerhet som gäller för tillgång på cement samt den produktbas och pressade naturgrusanvändning som redan skett är det inte tekniskt och ekonomiskt möjligt att nå längre. Bolaget behöver i närtid en tryggad fortsatt leverans av naturgrus från täkter som Kvidinge”.

Som anges i SGU:s rapport är betong ingen enhetlig produkt. Därför finns det enligt SGU skillnader på önskade egenskaper och krav mellan olika subområden. Exempelvis ställer vissa subområden såsom just fabriksbetong, sprutbetong och viss prefabbetong högre krav på ballastens reologiska egenskaper för att uppnå en god arbetbarhet, medan krossat berg i husbetong inte får vara högstrålande av hälsoskäl. Vid krav på god reologi kan det enligt SGU vara motiverat att använda naturgrus, särskilt i de fall då ett alternativt material, krossat berg, inte genererar ett bra fillereller finmaterial. För t.ex. betongkonstruktioner i fuktutsatt miljö krävs en ickealkalisilikareaktiv ballast. Krav på sprickbegränsning i anläggningskonstruktioner måste också beaktas.

Betong som tillverkas med enbart helkrossat material innebär ökad åtgång av cement och ett betydande ökat slitage på såväl blandare, rotorbilar, som betongpumpar. Användning av helkrossat material i betongtillverkning medför både större koldioxidutsläpp på grund av större mängd cement och kostnadsökningar på 10 till 15 % per framställd kubikmeter betongmassa vilket i sin tur kommer att påverka

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

kostnaderna vid byggande av bostäder och infrastruktur. Med den ökade risk som i dagsläget råder rörande cementbrist är det dessutom av stor vikt att så långt möjligt minimera cementanvändningen vid byggnation för att samhällsviktiga byggnationer överhuvudtaget ska kunna genomföras.

Torrbruk (mur- och putsbruk) Naturgrus används av betongindustrin vid framställning specialsandprodukter som kräver finkornig ballast så som spackelprodukter (avjämningsspackel och handspackel), fäst- och fogprodukter för kakel och klinker samt vissa putsbruksfraktioner. För dessa ändamål ställs höga krav vad gäller vidhäftning, smidighet och luftinnehåll, egenskaper som till stor del avgörs av stenmaterialets egenskaper. Bolaget levererar till exempel sand till den angränsande torrbruksfabriken Weber/- Saint Gobain, som i en till ansökan bifogad skrivelse anger att de i dagsläget inte har någon teknisk möjlighet att ersätta naturgrus i huvuddelen av dess produkter (mur- och putsbruk samt grov- och finbetong). Bolaget anger att täkten ligger nära Webers fabrik i Kvidinge, vilket medför relativt korta transportsträckor och således lägre grad av miljöpåverkan. Målarkalk AB har anfört följande. Företaget tillverkar putsbruk och det är inte är möjligt att kunna tillverka det materialet av samma kvalitet av något annat än naturgrus.

När till exempel havssand används, som normalt har en mycket snäv partikelstorleksfördelning, erhålls en dålig packningsgrad. Detta kräver att en större andel filler tillsätts, t.ex. kalkstensfiller, för att fylla porutrymmet mellan kornen. Havssanden måste vidare tvättas för att avlägsna oönskade salter. Krossat bergmaterial skapar vanligen sämre bearbetningsegenskaper i och med kantigare kornformer och detta kräver därför ytterligare mekanisk bearbetning av bergråvaran. Om bergkross används krävs dessutom en mer energikrävande pumpning vid applicering. Med bergarter som kalksten eller dolomit går det att framställa en bra filler eftersom de ingående karbonatmineralen i sig är relativt kubiska och ljusa. Glimmermineral är å andra sidan flakiga och gör motstånd mot rörelser, de är därför olämpliga.

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Lämpliga ersättningsmaterial måste alltså uppfylla ett antal tekniska egenskaper för respektive produkt som viskositet, utflytningsegenskaper, hållfasthet, klisteregenskaper, plattsättningsegenskaper, snäva kornkurvor och kornform etc. Ballast till bruksprodukter får inte innehålla föroreningar som kol, flinta, skalrester, järnoxider eller salt då dessa kan påverka konstruktionens hållfasthet eller beständighet. Bruksballasten bör inte innehålla respirabel kvarts eftersom den kan ge en hälsofarlig miljö för brukaren när den torra produkten blandas med vatten på byggarbetsplatsen.

De flesta av Sveriges bergtäkter är inte etablerade inom område med sådan berggrund som krävs för att producera högklassiga bruksprodukter. Mer forskning behöver göras för att undersöka om traditionella berggrundsmaterial kan processas till bra bruksprodukter. Sammantaget finns inget lämpligt objektivt alternativ till naturgrus för mur- och putssand varför behov av naturgrus för sådana ändamål fortsatt föreligger, se även MÖD:s dom M 14020-21.

Infiltrations- och markbäddssand Infiltrationssand är filtersand till renvattenfilter och markbäddssand används för vattenrening från enskilda avlopp. Centralt för att uppnå en god filtersand är att materialets hydrauliska konduktivitet, genomsläpplighet, är tillräckligt hög. Fillerhalten bör vara låg eftersom den annars riskerar att försämra vattnets genomsläpplighet och reningsanläggningens funktion upphör. Krossat berg innehåller generellt högre fillerhalter än naturgrus. Behovet av infiltrationssand beräknas öka i takt med den omfattande tillsyn som sker på landets enskilda avloppsreningsanläggningar. Det finns således ett fortsatt objektivt behov av att använda naturgrus som filtermaterial i infiltrations- och markbäddar, se även MÖD:s dom M 14020- 21.

Fallsand

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Materialet används bl. a. under gungställningar och ska ha en stötdämpande effekt. Krav på säkerhet och stötdämpande underlag för lekredskap finns i europastandarderna för lekredskap och stötdämpande underlag SS-EN 1176 och SS-EN 1177.

Fallsand är en produkt som idag är mycket svår att ersätta med bergkrossmaterial. Bolaget har inte hittat någon sådan produkt på marknaden och anser att fallsand ska räknas som ett kvalificerat ändamål i denna geografiska region. Fallsand får därför, oaktat den nämnda domen MÖD M 14020-21, anses vara oersättlig. Det ska även noteras att SGU i målet anförde att fallsand är en oersättlig produkt.

Ersättning av fallsand med andra material framställda av olika former av gummioch plastråvara innebär annan problematik med en fossil råvarubas, emissioner från produktion och användning samt spridning av mikroplaster till omgivningen. Ersättning med träflis innebär problematik i form av att det är en biologisk produkt med naturlig nedbrytning vilket kräver kontroll och åtgärder för att kompensera nedbrytningen av materialet, som gör att det packas och blir hårdare, samt för att motverka förekomst av mögel. Sett till flera aspekter är de material som Boverket i MÖD:s dom M 14020-21 lyft som ersättningsmaterial för fallsand mindre lämpliga och bolaget anser sammantaget att det saknas tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga alternativ till naturgrus avseende ändamålet fallsand.

Golfsand mm. Materialet används som underlag vid idrottsanläggningar till t.ex. längdhoppsgropar, konstgräsplaner, golfbanor, beachvolleyplaner m. fl. För att säkra såväl funktionsduglighet som säkerhet, samt reducera slitaget ställs kvalitetskrav på ballastmaterialet. Sanden ska inte packa sig, blåsa bort eller damma. En viktig aspekt i valet av sandmaterial är dess kornfördelning, storlek, form och färg. Sanden är också ofta tvättad och ska uppfylla de krav och egenskaper som de olika idrottsförbunden ställer. Enligt Svenska Golfförbundet bör dressing av greener göras med samma sandmaterial som greenen är uppbyggd av.

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Ett ersättningsmaterial för proportionerad natursand till att bygga t.ex. golfbanor måste fungera så att vatten kan hållas kvar kapillärt i växtbädden. Samtidigt måste vattnet också kunna dräneras bort vid behov. När ett bergmaterial krossas genereras vanligen mycket finmaterial (<0,125 mm). Detta måste avskiljas via siktning. En hög andel finmaterial i produkten, s.k. fillerinnehåll, ger ballastmaterialet sämre egenskaper och påverkar genomsläppligheten av vatten vilket gör att materialet packar sig mer.

För att kunna leverera bergkrossmaterial till idrottsanläggningar krävs omfattande bearbetningssteg som omfattar fler krossteg än ordinära krossprodukter, tvättning samt siktning. Bolaget anser sammantaget att det saknas tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga alternativ till naturgrus avseende ändamålet sand till idrottsanläggningar.

Sammanfattning behov Det finns ett objektivt behov av naturgruset från täkten i Kvidinge idag och i ett medellångt framtidsperspektiv. Bolaget levererar till en lång rad kvalificerade ändamål i en blandning som varierar mellan åren, för vilka det inte finns några tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga alternativ.

SGU framför i publikationen Grus, sand och krossberg 2020, att det är viktigt att säkerställa att de viktigaste, nödvändigaste och mest lämpade specialsandsförekomsterna inte försvinner innan hållbara ersättningsmaterial tagits fram. Detta för att säkerställa tillgången på material till kvalificerade ändamål som t ex betongproduktion. Bolaget menar att Kvidingetäkten är en sådan täkt.

Vid en avvägning av konsekvenser med att täkten avslutas och bedömning av konsekvenser för motstående intressen menar bolaget att det ur miljö- och hushållningssynpunkt är bättre att fortsätta använda resursen i Kvidinge under en begränsad övergångsperiod och efterbehandla den med syfte att skydda grundvatten och bibehålla de höga naturvärden som skapats av täktverksamheten.

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget erinrar slutligen om att SGU uttalat att möjligheten att ersätta naturgrus vid betongtillverkning med annat material beror på vilka berggrundsresurser som finns att tillgå inom ett så stort ekonomiskt och miljömässigt försvarbart område som möjligt. Härvid resoneras i deras rapport om avstånd om ca 5-10 mil för ordinärt ballastmaterial. I de delar det fysiskt inte finns krossberg till ersättning av naturgrus inom nordvästra/västra Skåne skulle en avbruten verksamhet i Kvidinge leda dels till brist på naturgrustillgång, dels att kunderna behöver leta efter ersättningsmaterial på avstånd som inte kan anses försvarbart ur vare sig ekonomiskt eller miljömässigt hänseende.

Planerade åtgärder Avbaning Innan uttag av naturgrus kan ske behöver de delar av brytningsområdet som inte redan är föremål för brytning förberedas genom att det planerade uttagsområdet avtäcks med grävmaskin eller liknande. Avbanade jordmassor läggs i upplag inom bryt- eller verksamhetsområdet och fungerar bland annat som insyns- och bullervallar. Den ytliga matjorden kommer att användas vid efterbehandlingen.

Brytning Uttag av naturgrus sker genom grävning i brytfronten. Kontroll av brytdjup kommer att ske genom inmätning av höjdnivåer med GPS samt flygmätningar med drönare. Uppföljande kontroll av grundvattennivå sker i grävda rör i brytområdet.

Sandtvätt För att få fram specialiserade produkter som till exempel EU-sand, filtersand, markbäddssand och gjutgrus sker tvättning av sandmaterial. Vatten för tvättning recirkuleras via sedimentationsdammar för att sedan vid torkupplagen återfiltreras genom täktbotten. Dammarna är belägna ovan grundvattenytan och dammarnas bottnar är tätade. Det finns ingen blottlagd grundvattenspegel. Rensning sker av sedimenterat finmaterial från dammarnas bottnar en till två gånger per år och då ses även tätskiktet över och vid behov förbättras dessa. Vattenförlust sker genom

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

avdunstning och fastläggning i produkten. Tillskottsvatten hämtas från egen brunn i anslutning till anläggningen. Tvättanläggningen är elförsörjd för sin drift.

Sortering Sortering sker antingen direkt efter urgrävningen eller i samband med krossningen. Materialet sorteras idag i tre sorteringsverk i ett flertal olika fraktioner. Naturgruset vidareförädlas bland annat till torrbrukssand, puts- och mursand, dräneringsgrus samt singel av olika kvalitet. De grövre faktionerna vidareförädlas till krossade produkter som bland annat används för betong- och asfaltstillverkning. Fasta sorteringsverk och krossverk är idag elförsörjda för sin drift.

Krossning Krossning sker i en fast uppställd anläggning och en mobil anläggning. Krossning i mobil anläggning sker inte kontinuerligt utan kampanjvis.

Kemikalier och avfall Kemikalier som kommer att användas inom verksamheten är främst petroleumprodukter, hydrauloljor, smörjoljor, smörjfetter, spolarvätska m.m. Förvaring av kemikalier sker invallat i verkstad eller i den separata oljeboden. Förvaring sker inlåst för att försvåra stölder. Dieseloljor förvaras i tankar försedda med invallning och nederbördsskydd.

Uppställning av fordon sker på asfalterad yta, avledning av vatten från ytan sker till oljeavskiljare. Som skydd vid spill eller haveri kommer det att finnas absorberingsmedel lättillgängligt i anslutning till hantering och lagring för att möjliggöra omedelbar sanering.

Allt farligt avfall som uppkommer i verksamheten sorteras och förvaras i separat behållare. Detta hanteras genom godkänd transportör och omhändertas på det sätt som föreskrivs för farligt avfall.

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

De avbaningsmassor som uppstår i verksamheten kommer att användas som skydds/insyns- och bullervallar under pågående verksamhet och efter avslutad verksamhet till efterbehandlingen. Sådant finmaterial som ansamlas som slam i sedimentationsdammar m.m. kommer att användas till efterbehandlingen eller återföras till produktionen. Inga avbaningsmassor eller finmaterial kommer att bli föremål för kvittblivning och är därmed inte att betrakta som avfall, utan som en biprodukt enligt 15 kap. 1 § miljöbalken för användning inom verksamhetsområdet.

Energianvändning Produktionsutrustning i täkten är i stor utsträckning elansluten vilket innebär att användningen av drivmedel minimeras på platsen. Den dieselolja som används i täkten kommer vara av miljöklass 1. Normal årlig förbrukning är cirka 200 m .

Vattenförsörjning och avlopp Verksamheten är och kommer att vara beroende av vatten för sandtvätt, eventuell dammbekämpning och för personella behov. Vatten för sandtvätt och dammbekämpning hämtas från borrad brunn. Vatten till personal hämtas från annan brunn. Avlopp från personalutrymmen leds via enskilt avlopp till två slutna tankar. Utöver detta finns inom området även portabel torrklosett vid de arbetsområden som ligger på större avstånd från personalutrymmena.

Transporter Transporter av material beräknas vid normal produktion uppgå till cirka 80 for donsrörelser per arbetsdag och vid maximal produktion till cirka 115 fordonsrörelser per arbetsdag beräknat på 220 arbetsdagar och en genomsnittlig last av 40 ton per transport. Utfart sker via enskild väg ut till Maglabyvägen för att därefter ansluta till väg 21 vid Kvidingekorset. Längs med utfartsvägen finns tre bostadshus före anslutningen till väg 21. Infarterna till grustäkterna kommer vara låsta med bom under icke arbetstid.

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Efterbehandling Efterbehandling kommer att ske med syfte att dels uppfylla kraven i gällande vattenskyddsföreskrifterna med ändamålet att säkra dricksvattentillgången, dels skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Efterbehandlingsplanen framgår av till ansökan bifogad ritning M3.

Inom och i anslutning till området finns en rad arter som är knutna till den pågående grustäktsverksamheten med öppna sandytor och/eller torra ängsmarker. Vid efterbehandling av grustäkter är det inte ovanligt att blottade sandytor och slänter sparas för att gynna sådana arter. Detta är inte möjligt med anledning av gällande föreskrifter för vattenskyddet på platsen där uttalat krav ställs på att skyddande vegetationsskikt ska påföras när brytningen är avslutad. Bolaget föreslår en efterbehandling som tillgodoser de stora naturvärden som täktens verksamhet skapat i området, utan att skyddet för grundvattnet blir sämre. För att kunna genomföra en sådan efterbehandling söks dispens från den reglering om efterbehandling som anges i Åstorps kommuns skyddsföreskrifter för Kvidingefältets grundvattentillgång. Det vill säga från bestämmelsen om att inom utbrutna delar av täktområde ska snarast återställas ett skyddande vegetationstäcke.

Bolaget har genomfört successiv efterbehandling av de ytor där brytningen är avslutad. Skyddande vegetationsskikt har anlagts över färdigbrutna områden. Bolaget har för avsikt att framgent efterbehandla även de fastigheter som inte ägs av bolaget på detta sätt. Detaljutformning av efterbehandlingen sker lämpligen i samband med den planerade avslutningen av täkten och i samråd med tillsynsmyndigheten och markägaren.

Omgivningsbeskrivning Geografisk orientering Täkten är belägen cirka en kilometer sydost om Kvidinge samhälle, fem kilometer från Åstorp och tre kilometer från Klippan. I direkt anslutning till den ansökta verksamheten finns ytterligare en grustäkt.

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Naturmiljö samt växt- och djurliv Området angränsar främst till åkermark. Verksamhetsområdet har ursprungligen utgjorts av jordbruksmark. De obrutna delarna nyttjas fortfarande för jordbruk. Även de efterbehandlade delarna nyttjas huvudsakligen för jordbruksändamål.

Inledningsvis identifierades fyra åkerholmar och två stenmurar (cirka 110 meter) som bedöms falla inom bestämmelserna för generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § miljöbalken, inom området. Detta har efter fortsatt utredning i målet korrigerats till att endast omfatta en av de ursprungliga fyra åkerholmarna, åkerholme nr 2. Delar av ytan på denna åkerholme består av ansamlingar av flyttbara stenar och ett trädskikt av äldre sälgar och körsbärsträd. Naturvärdena är i första hand knutna till ett äldre trädskikt och förekomst av död ved.

Åkerholme nr 2 kommer att behöva tas bort i samband med fortsatt brytning enligt ansökt verksamhet. Enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken får dispens meddelas från biotopskyddet om det finns särskilda skäl. Vid prövningen av om särskilda skäl föreligger ska en intresseavvägning göras enligt vad som framgår av 7 kap. 25 och 26 §§ miljöbalken. Inga större naturvärden (enbart klass 3) har konstaterats. Bolaget har vidare åtagit sig att återskapa dessa miljöer inom andra delar av verksamhetsområdet. Funktionen kan då bibehållas inom området och ingreppet blir således begränsat varför skäl för dispens föreligger, jfr. MÖD:s dom den 14 november 2013 i mål nr M 2368-13. Skäl för dispens föreligger även då intrånget är nödvändigt för att kunna tillgodose behovet av verksamheten, jämför MÖD:s dom den 10 juni 2022 i mål nr M 10371-20.

Bolaget har låtit genomföra en naturvärdesinventering inom det ansökta verksamhetsområdet. Sammanlagt har tio naturvärdesobjekt identifierats inom verksamhetsområdet. Täkten skapar en nisch i landskapet som gynnar arter som är knutna till öppna sandmarker. Vidare noterades 40 olika fågelarter, varav sex är rödlistade. 27 arter bedöms möjligen eller troligen häcka inom området. Inga observationer av groddjur gjordes. Analys av eDNA i vattenprov visade små

Sid 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

mänger av DNA från större vattensalamander. Inventering av kärlväxter och sandlevande insekter resulterade i långa artlistor med fler än 100 arter i vardera listan. Resultaten visar sammantaget mycket stor artdiversitet med många sandspecialister. Artdiversiteten bland steklar kopplade till betydande botanisk diversitet. Det krävs betydande arealer för att alla ekologiska processer som ger denna artrikedom ska få plats.

Områdesskydd och riksintressen m.m. De östra delarna av verksamhetsområdet ligger delvis inom riksintresseområde för naturvård, Söderåsen med vattendrag och Jällabjär. I detta område har delar av brytområdet redan efterbehandlats.

Ett område som omfattas av landskapsbildskydd överlappar östra delen av verksamhetsområdet. Området benämns Söderåsen mellan Skäralid och Västra Sönnarslövs kyrka och är ca 3500 hektar stort.

Hela verksamhetsområdet är lokaliserat inom skyddsområde för Kvidingefältets grundvattentillgång i Åstorps kommun, inom inre skyddszon. Vattenskyddsföreskrifter är från år 2002.

Kulturmiljö Täktområdet ligger i ett kulturhistoriskt intressant landskap, där spår av mänsklig aktivitet sträcker sig ända till stenåldern. Inom och i anslutning till verksamhetsområdet finns ett antal identifierade fornlämningar.

Geologiska förhållanden Täkten ligger mellan Söderåsens urbergshorst och Skånes juraberggrund. Urberget utgörs huvudsakligen av gnejs och granit genomsatt av åtskilliga diabasgångar. Juraberget utgörs av lavasten, siltsten och kol i växellagring. Inom området utgörs jordarterna av isälvssediment. Norr om området består jordarterna huvudsakligen av sand och i söder består jordarterna av morän. Jorddjupet överstiger 30 meter inom verksamhetsområdet.

Sid 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Hydrologiska förhållanden Täktområdet ligger på en topografisk vattendelare och på gränsen mellan två huvudavrinningsområden, Vege å i väster och Rönne å i öster. Inga ytvattenförekomster är belägna inom verksamhetsområdet. Närmaste ytvattendrag i väster är Humlebäcken som rinner mot väst och mynnar i Vege å. Närmaste ytvattenrecipient i öster är Rönne å. En liten bit inom verksamhetsområdets östra del avrinner först mot Klövabäcken för att sedan nå Rönne å. Detta är dock inom ett redan brutet område varvid vattendelarna inte är helt gällande längre.

På grund av den geologiska uppbyggnaden förekommer flera grundvattenmagasin i området, dels i jordlagren, dels i berggrunden. Infiltration av nederbörd sker genom sand- och grusavlagring ner till grundvattenmagasinet. Betydande vattenmängder kan även infiltrera i kontakten mellan isälvsavlagringen och omgivande morän. Uttag av grundvatten för den kommunala vattenförsörjningen sker i både det övre grundvattenmagasinet i grus- och sandavlagringen och det underliggande berggrundsmagasinet.

Strömningsriktningen vid Kvidingetäkten går från Söderåsens höjdområde i nordlig till nordostlig riktning mot Rönne å. Genom uttagen som görs i de kommunala vattentäkterna sker närmast dessa en viss avlänkning av grundvattenströmningen mot norr. Uttagsmöjligheterna i det övre magasinet bedöms vara mycket goda, mer än 125 1/s. Det finns inga utpekade vattenkällor i området i SGU:s underlag. Betydande grundvattentillgångar finns även i jura-berggrunden. Den största vattenföringen förekommer i sandstenarna och de mellanlagrade lerstenarna samt siltstenarna som fungerar som åtskiljande lager. I berggrunden är inte uttagsmöjligheterna lika bra som i jordlagret. Kapaciteten bedöms som störst i de södra delarna av magasinet där en mediankapacitet på brunnarna ligger mellan 20 000 och 60 000 l/h. I det nordostligaste delen av magasinet bedöms kapaciteten ligga mellan 2 000 och 20 000 l/h.

Sid 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

I täktens närområde finns utpekade områden med sumpskog. Enligt SGU:s brunnsarkiv förekommer privata brunnar runt täkten. Majoriteten ligger sydväst om verksamhetsområdet. En del används för hushållsbehov och ett flertal har okänd eller övrig användning, vilket i praktiken oftast innebär att de används för dricksvattenuttag eller för vatten till djurhållning. Då det saknas kommunalt vatten i området bedöms samtliga hushåll ha egen brunn.

Planförhållanden och markanvändning Det ansökta verksamhetsområdet omfattas inte av någon detaljplan. I Åstorps kommuns gällande översiktsplan anges att kommunen på sikt ser att området där täkten är belägen ska omvandlas till ett område med natur och friluftsliv när täktens tillstånd löper ut. Enligt översiktsplanen bör djupare utredningar göras för att säkerställa platsens förutsättningar och lämplighet för täkt av naturgrus.

Verksamhetsområdet har ursprungligen utgjorts av jordbruksmark. De obrutna delarna nyttjas fortfarande för jordbruk. De efterbehandlade delarna av täkten nyttjas även de huvudsakligen för jordbruksändamål.

Miljökonsekvenser Grundvatten och miljökvalitetsnormer Grundvattenmagasinet i jordlagren är del av vattenförekomsten Ängelholm- Ljungbyhed (SE622043-133676). Gällande miljökvalitetsnormer (MKN) är beslutade till god kemisk och god kvalitativ status. Förekomsten bedöms vara i risk att inte uppnå god kemisk status till år 2027 med avseende på PFAS (VISS, 2022).

Grundvattenmagasinet i det underliggande sedimentära berget är del av vattenförekomsten Ängelholm-Ljungbyheden (SE622920-131761). Gällande MKN är beslutade till god kemisk och god kvantitativ status. Förekomsten bedöms vara i risk att inte uppnå god kemisk status till år 2027 med avseende på klorid, nitrat, PFAS och bekämpningsmedel (VISS, 2022).

Sid 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Kvalitativt skulle teoretiskt den ansökta verksamheten kunna påverka grundvattenförekomsterna genom bland annat eventuellt bensin- och oljespill. Borttagning av skyddande vegetationsskikt i kombination med minskat avstånd till grundvattenytan medför att sårbarheten ökar. Med kvarlämnande av ett omättat jordlager på mellan 3,5 till 5 meter ovan högsta grundvattennivå och de skyddsåtgärder som vidtas för olje- och kemikaliehanteringen bedöms risken för påverkan på grundvattnets kvalitet som obetydlig.

Grundvattenbildningen kommer att öka då marken omvandlas från jordbruksmark till täktområde vilket innebär att vegetationen tas bort. Verksamheten inom området har pågått under en längre period och ingen signifikant ökning av den totala volymen till magasinet förväntas. Uttaget av grundvatten för sandtvätten har en försumbar påverkan på grundvattenmagasinets vattennivå eftersom en stor del av vattnet som används till sandtvätten återinfiltrerar till grundvattenmagasinet. En förlust på cirka 12 procent av uttaget vatten sker via avdunstning och utleveranser av material. Ingen signifikant nivåpåverkan förväntas.

Utifrån att risken för påverkan på grundvattnets kvalitet och kvantitet bedöms som liten förutses ingen påverkan på den enskilda eller allmänna vattenförsörjningen. Några övriga allmänna intressen, så som grundvattenberoende ekosystem, bedöms inte påverkas av den ansökta verksamheten. Inte heller bedöms den ansökta verksamheten motverka att den kvalitet som anges i gällande miljökvalitetsnormer uppnås eller, i de fall den redan har uppnåtts, bibehålls.

Vad gäller påverkan på grundvattennivå konstateras i den hydrogeologiska utredningen att om dammarna eller uttagsbrunnen flyttas inom området förväntas ingen skillnad på situationen uppstå och därmed slutsatserna. Detta då brunnen kommer att ha samma utformning som idag.

Ytvatten, miljökvalitetsnormer och dikningsföretag Det uppkommer inget processvatten eller annat vatten i verksamheten som avbördas till ytvatten. Någon fördjupad bedömning avseende påverkan på ytvatten bedöms

Sid 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

därför inte vara aktuell. Det finns flera markavvattningsföretag i området kring täkten. Inget av dessa bedöms påverkas av den ansökta verksamheten.

Utsläpp till luft Arbetsmaskiner och trafik till och från området orsakar utsläpp till luft. Täkten är placerad så att det är möjligt att effektivisera transporterna till och från täkten. Bolaget har en modern maskinpark som ständigt underhålls för att minska drivmedelsförbrukningen. Damning från upplag och vägar begränsas i förekommande fall genom bevattning. Täkten bedöms inte medföra några påvisbara effekter avseende den lokala luftkvaliteten. Den sökta verksamhetens transporter är inte av sådan omfattning att konsekvenserna på lokal eller global nivå får mer än obetydliga konsekvenser.

Buller Den till ansökan bifogade bullerutredningen baseras på de driftförhållanden som skulle uppstå vid ett årligt maxuttag i täkten på 500 000 ton. Denna situation kommer inte att uppkomma då bolaget avgränsat ansökan till ett årligt maxuttag om 450 000 ton naturgrus, vid normalproduktion högst 350 000 ton årligen. Bullerberäkningen utgår vidare från att samtliga bullerkällor är igång samtidigt vilket inte är sannolikt men speglar ett värsta fall. Både interna och externa transporter ingår i beräkningarna. Inom området bedrivs av andra juridiska personer asfaltproduktion och produktion av torrbruk samt på angränsande fastigheter annan täktverksamhet. Ingen av dessa verksamheter ingår i ansökt verksamhet men de kumulativa bullernivåerna har beräknats.

Utredningen visar att bolaget för sin ansökta verksamhet kan innehålla gällande riktvärden för externt industribuller dagtid enligt Naturvårdsverkets vägledning, rapport 6538, förutsatt att bullerdämpande åtgärder vidtas på makadamverket i Maglaby samt att bärlagerkrossverket placeras på en ur bullerspridningshänseende lämplig position. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer kvällstid innehåller riktvärde vid samtliga beräkningspunkter.

Sid 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Med föreslagna skyddsåtgärder kan den ansökta verksamheten sammantaget bedrivas i enlighet med gällande riktvärden för externt industribuller enligt Naturvårdsverkets vägledning, rapport 6538. Föreslagna bullervillkor är satta i enlighet med denna vägledning varför även föreslaget villkor kommer att innehållas. Effekten av ansökt verksamhet bedöms därmed bli begränsad. För människors hälsa och boendemiljö avseende buller bedöms ansökt verksamhet medföra obetydliga konsekvenser.

Naturmiljö I den naturvärdesinventering som genomförts med anledning av ansökan identifierades totalt tio naturvärdesobjekt inom verksamhetsområdet. Tre objekt bedöms uppnå vissa naturvärden motsvarande klass 3 och två objekt bedöms uppnå höga naturvärden motsvarande klass 2. De arter som trivs i området idag är delvis anpassade till den nisch som täkten har skapat. Dessa är till stor del beroende av de miljöer som fortsatt verksamhet inom området skapar för att deras biotoper ska finnas.

Inom inventeringsområdet noterades totalt 40 olika fågelarter varav 27 under omständigheter som indikerar att de möjligen, troligen eller säkerligen nyttjar inventeringsområdet som häckningslokal. Det noterades sex rödlistade fågelarter. Inga observationer av groddjur gjordes inom område. Analys av eDNA taget i vattenprov från tvättanläggningen visade på små mängder av DNA från större vattensalamander. Det är oklart om större vattensalamander verkligen reproducerar sig i den undersökta vattensamlingen. Om vattensamlingen hade visat på fler individer som vistats i vattnet mer permanent borde mängderna av DNA varit större. Troligen äger ingen reproduktion rum i den undersökta vattensamlingen utan de fynd av eDNA som gjorts är troligen spår från groddjur som enbart passerat tvättanläggningen. Det finns en stor mängd uppgifter om olika insektsarter från det område som inventerades. Förutsättningar för bevarande är stora sammanhängande arealer och regelbundet återkommande störningar.

Sid 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

För de naturvärdesobjekt som identifierats inom inventeringsområdet är effekten av fortsatt brytning av naturgrus i täkten att dessa naturvärden kan bibehållas och eventuellt utvecklas. Detta skulle innebära små positiva effekter för det samlade naturvärdet i området.

Bolaget kommer att anpassa driften av den sökta verksamheten för att minska risken för störning avseende de fågelarter som har identifierad häckning inom verksamhetsområdet. Bomiljöerna för backsvalor kommer lämnas intakta under häckningsperioden och endast avlägsnas under höst och vinter då arten inte finns vid sina boplatser. Bolaget har även åtagit sig att skapa nya liknande miljöer som kan tas i bruk följande häckningsperiod. Ingen avbaning av åkermarker, borttagande av buskmiljöer eller avverkning av skogsmiljöer kommer att ske under vår- och sommarmånaderna. Med dessa skyddsåtgärder bedöms den ansökta verksamheten medföra små positiva konsekvenser för fågel.

Den tvättanläggning som idag finns är inte en bra levnadsmiljö för groddjur. Den sökta verksamheten innebär att ny tvättanläggning bör anläggas. Denna planeras utformas på liknande sätt som den befintliga och kommer inte heller utgöra någon lämplig livsmiljö.

Totalt finns en åkerholme och två stenmurar inom området som bedöms falla inom bestämmelserna för generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Åkerholmen kommer att behöva tas bort i samband med fortsatt brytning enligt ansökt verksamhet. För detta söks dispens från biotopskyddet. Bolaget har åtagit sig att återskapa den miljön inom andra delar av verksamhetsområdet. Den funktion som de har idag kan då bibehållas inom området. Den ansökta verksamheten bedöms medföra obetydliga konsekvenser för de värden som skyddas genom det generella biotopskyddet.

Den samlade bedömningen är att den ansökta verksamheten med föreslagna skyddsåtgärder kommer medföra obetydliga till små positiva effekter för naturmiljön. Framtida efterbehandlingsåtgärder kommer vidare att utföras på ett sådant sätt att

Sid 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

den biologiska mångfalden stärks, inte minst för växter, insekter, groddjur och fåglar.

Rekreation och friluftsliv Den oexploaterade marken består i huvudsak av jordbruksmark varför odlad gröda och tid på året kan vara begränsande för människors möjlighet att vistas i området. Området nyttjas idag inte heller, så vitt känt, i någon större utsträckning för friluftsliv som följd av närheten till Söderåsen. Framtida efterbehandlingsåtgärder kommer innebära en större tillgänglighet för friluftslivet, då områden som idag är jordbruksmark kommer att bli tillgängliga. Ansökt verksamhet bedöms medföra små positiva konsekvenser för friluftslivet.

Kulturmiljö Inom delområden där det funnits risk för negativ påverkan på fornlämningar har arkeologiska utredningar genomförts. Fornlämningar bedöms ha ett högre värde i sin opåverkade miljö än när de avlägsnas från sin fyndplats enligt gällande praxis. Vid fortsatt brytning inom områden med identifierade fornlämningar kommer dessa att avlägsnas från platsen i samråd med länsstyrelsen. Konsekvensen för kulturmiljön bedöms som måttlig negativ.

Landskapsbild Landskapet runt täkten är ett brutet jordbrukslandskap med omväxlande åker och betesmarker. Sedan 50 år tillbaka präglar täktverksamheten en stor del av landskapet. Landskapsbilden och markförhållandena påverkas permanent till följd av verksamheten. Landskapet förlorar vissa kvaliteter vilka ersätts med andra. En del av området som omfattas av landskapsbildskydd enligt länsstyrelsens i dåvarande Kristianstads län beslut den 13 augusti 1973 (11.126-345-73) berörs av sökt verksamhet. Eftersom förordnandet, enligt vad som anges däri, inte avser verksamheter vars tillåtlighet prövas enligt vattenlagen eller miljöskyddslagen (numera upphävd och ersatt av miljöbalken) behöver separat tillstånd inte sökas hos länsstyrelsen.

Sid 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Täktområdet är förhållandevis lite exponerat i landskapet, bland annat till följd av skyddsplantering av ek och tall som gjorts runt områdets norra delar. Även från den enskilda vägen är insynen begränsad. De träd- och buskridåer som finns vid täkten idag kommer att sparas för att minska insynen. Påverkan på mark och landskapsbilden kommer minimeras genom planerade skyddsåtgärder i verksamhetens efterbehandlingsplan. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms ansökt verksamhet medföra små negativa konsekvenser för landskapsbilden.

Hushållning med naturresurser Brytning av naturgrus innebär ett utnyttjande av en icke förnyelsebar naturresurs. Materialet som bryts i täkten används redan i dagsläget till oersättliga ändamål. Med fortsatt brytning kommer den framtida försäljningen ske till kvalificerade ändamål. Dessa användningsområden är inte möjliga, alternativt olämpliga, att helt ersätta med bergkrossprodukter eller andra materialval. Effekten av brytningen blir att tillgången på naturresursen minskar i området. Bolaget kommer att fortsätta utreda möjligheter att ersätta naturgrus med berg. Ansökt verksamhet bedöms leda till måttliga negativa konsekvenser med avseende på resurshushållning av naturgrus.

Bolaget tillvaratar även den mindre andel grövre fraktioner som finns i täkten för att hushålla med allt material som finns i täkten. Dessa vidareförädlas till krossade produkter som bland annat används för betong- och asfaltstillverkning.

Som tidigare beskrivits ligger täkten inom område med flera grundvattenmagasin och två utpekade grundvattenförekomster. Dessa grundvattenmagasin försörjer bl.a. Åstorps kommun med dricksvatten. Det finns även flera privata brunnar som tar sin dricksvattenförsörjning från dessa grundvattenmagasin. Bolaget har vidtagit skyddsåtgärder för bl.a. petroleumhantering i samråd med Åstorps kommun. Ansökt verksamhet bedöms inte ge någon effekt avseende dricksvattenförsörjningen från grundvattenmagasinen i området avseende kvantitet eller kvalitet.

Sid 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Täkten omges av jordbruksmark och all utökning av verksamheten innebär ett ianspråktagande av jordbruksmark. De områdena ingår till viss del i nuvarande verksamhetsområde. Jordbruksmark får enligt 3 kap. 4 § miljöbalken endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggning om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Noteras ska dock att bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden (se 2 kap. 6 § 2 st miljöbalken), vilket inte är fallet här för område inom nuvarande tillståndsgiven yta. Verksamheten i Kvidingetäkten bedöms i övrigt vara ett väsentligt samhällsintresse genom att det produceras material till bland annat samhällsbyggnads- och kulturändamål. Den aktuella marken bedöms vara den lämpligaste att ta i anspråk i området. Den jordbruksmark som tas i anspråk är därtill inte högproducerande då det finns begränsningar i brukandet på grund av restriktioner i vattenskyddsföreskrifterna för området.

Avfallshantering och kemikalier Verksamheten genererar farligt avfall i form av oljeavfall, spillolja, oljefilter, fordonsbatterier, batterier, elektronikskrot, lysrör och övriga kemikalier. Utöver detta uppkommer också farligt avfall vid service/tömning av oljeavskiljare och extern service av lastmaskiner. Farligt avfall som uppkommer i verksamheten sorteras och förvaras i separata behållare. Det hanteras genom godkänd transportör och omhändertas på det sätt som föreskrivs för farligt avfall. Den mängd avfall som uppkommer i verksamheten är begränsad och bedöms inte utgöra en betydande miljöaspekt.

Kemikalierna som används i täkten är kopplade till arbetsmaskiner och fordon såsom petroleumprodukter, smörjfetter och spolarvätskor. Dessa förvaras inom invallning i låsta utrymmen. Uppställning och tankning av fordon sker på asfalterad yta. Vid val av kemikalier väljs, om det är möjligt, det alternativ som är minst farligt för människors hälsa och miljön. En stor del av maskinparken är elansluten och kräver inga drivmedel vilket innebär att användningen av drivmedel minimeras på platsen.

Sid 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Risk och säkerhet Tunga transportfordon trafikerar verksamheten både för att hämta material och i mindre utsträckning för att leverera material. Inom den koncern som bolaget tillhör finns centrala rutiner bland annat kring utsläpp till mark och vatten och nödlägesberedskap kopplat till större utsläpp och olyckor. Rutinerna omfattar att minimera risken för förekomst av olyckor genom att till exempel säkerställa säker logistik och trafikflöden i verksamhetsområdet. Rutinerna omfattar även säker uppställning och hantering av kemikalier och drivmedel.

Risk för brand är främst kopplad till arbetsmaskiner. Släckutrustning finns tillgänglig i alla fordon på anläggningen. De material och den verksamhet som bedrivs är av sådan art att risken för brand är liten. På platsen finns även god beredskap att hantera ett eventuellt läckage genom snabb insats för att förhindra spridning genom uppsugning med absol och schaktning av förorenat material. Den sökta verksamheten är inte känslig för klimatförändringar i form av ökade nederbördsmängder eller förhöjda temperaturer.

Verksamhetens tillåtlighet Miljöbalkens hänsynsregler Bevisbörderegeln (2 kap. 1 § miljöbalken) Verksamheten består främst av avbaning, brytning av naturgrus, siktning, tvättning, lastning och transporter. De mest påtagliga störningarna som verksamheten ger upphov till utgörs av buller. Även transport till och från verksamhetsområdet kan innebära störningar. Utredningar avseende de olika störningsmomenten har företagits inför ansökans upprättande. De sedvanliga begränsningsvärden som föreskrivs för täktverksamhet bedöms innehållas. Verksamheten har bedrivits på platsen under lång tid och sökt verksamhet omfattar således i stor utsträckning redan ianspråktagen mark.

Bolaget anser att den sökta verksamheten, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, teknisk beskrivning och övriga utredningar, har visats kunna bedrivas utan att innebära en oacceptabel skada på människors hälsa och på miljön. Bolaget bedömer

Sid 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

att de säkerhetsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att vidtas i tillräcklig omfattning är erforderliga för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Bolaget är av uppfattning att det som redovisas i ansökan och den fortlöpande kontrollen kommer att kunna visa att hänsynsreglerna följs.

Kunskapskravet (2 kap. 2 § miljöbalken) All personal som arbetar inom bolagets täktverksamhet har den kunskap och de utbildningar som krävs för ändamålet. Bolaget bedriver alltid, och kommer även fortsättningsvis göra det, regelbunden fortbildning och kompetensutveckling för sin personal. Bolaget har bedrivit täktverksamhet på fastigheterna under lång tid och inom den koncern som bolaget tillhör bedrivs även andra täktverksamheter i Skåne. Bolaget har lång erfarenhet och kunskap om verksamheten.

Bolaget anser att verksamhetens befarade effekter på omgivningen har kunnat bedömas. Genom samrådet har bolaget fått värdefulla synpunkter som bidragit till ansökans utformning och lämpliga försiktighetsmått.

Bolaget kommer att ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick och att dessa rutiner är dokumenterade. Bolaget kommer fortlöpande och systematiskt att undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från miljö- och hälsosynpunkt. Härutöver underrättas tillsynsmyndigheten fortlöpande om driftsstörningar eller liknande i verksamheten.

Bolaget uppfyller substitutionsprincipen genom att ha en förteckning över de kemikalier som används i verksamheten och som kan medföra risker ur miljö- och hälsosynpunkt. Data finns tillgänglig i ett säkerhetsdatablad som tillsammans med rutiner för kemikaliehantering finns tillgängliga i verksamheten.

Bolaget kommer att ha förteckning över och fortlöpande skaffa sig kunskap om de lagar och regler som föreskrivs för verksamheten, vilken förteckning också fortlöpande uppdateras. Bolaget ser till att denna kunskap också når de befattningshavare som har behov av denna.

Sid 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Vad som ovan anges är med hänsyn till krav i förordningen (1998:910) om verksamhetsutövarens egenkontroll.

Försiktighetsmått och teknikval (2 kap. 3 § miljöbalken) Verksamheten ska bedrivas på ett sätt som föranleder minsta möjliga störning för omgivningen. Detta gör bolaget genom väl genomtänkt logistik. Bolaget kommer att vidta bullerdämpande åtgärder på makadamverket i Maglaby samt placera bärlagerkrossverk på en ur bullerspridningshänseende lämplig position. Med dessa skyddsåtgärder kan den ansökta verksamheten bedrivas i enlighet med gällande riktvärden för externt industribuller.

Vidare föreslås flertalet skyddsåtgärder till skydd för fåglar samt groddjur. Därtill har bolaget åtagit sig att återskapa den åkerholme som behöver tas bort med anledning av den sökta verksamheten. Det finns vidare stora möjligheter att gynna både flora och fauna kopplade till sandmiljöer, främst genom en anpassad efterbehandling.

Bolaget ser regelbundet över de maskiner som används i täkten och förnyar dessa vid behov. Även produktionssättet ses regelbundet över för att vid var tid säkerställa att bolaget använder sig av bästa möjliga teknik. Bolaget är hela tiden öppen för anpassningar i produktionen för att minimera störningarna till omgivningen, minimera energiförbrukningen och verka för en god hushållning.

Produktval (2 kap 4 § miljöbalken) Finns det produkter som är bättre för miljön än de som används i verksamheten kommer bolaget om möjligt att ersätta dessa med det mer miljövänliga alternativ. Bolaget ajourför lista över förvarade och använda kemikalier. Listan ger verksamheten stöd för att förebygga skador avseende kemikalier på människor och miljö. Listan ger även vägledning för byte av farligare kemikalier till mer miljövänliga alternativ. En stor del av maskinparken är redan idag elansluten och kräver inga drivmedel.

Sid 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Hushållnings- och kretsloppsreglerna (2 kap. 5 § miljöbalken) Bolaget avser vidare att i största möjliga mån hushålla med det materialet som finns och säkerställa att materialet används till rätt ändamål. Materialet från täkten lämpar sig väl för olika former av kvalificerade ändamål. Om inte den ansökta verksamheten beviljas kommer material behöva tas från annat håll.

Bolaget arbetar strukturerat med att allt material som används i verksamheten eller uppkommer till följd av den ska återanvändas eller återvinnas. Detta för att så långt som möjligt uppnå ett hållbart kretslopp. Bolaget bedriver sammantaget sin verksamhet på ett sätt som överensstämmer med hushållnings- och kretsloppsreglerna.

Val av plats (2 kap 6 § miljöbalken) Verksamheten har bedrivits på platsen under lång tid. Den ansökta verksamheten avses i huvudsak bedrivas inom redan befintligt täktområde.

Behovet av sandmaterial kommer att kvarstå i regionen, vilket innebär att täkt av naturgrus i motsvarande omfattning kommer att behöva bedrivas på någon annan plats, antingen i ett idag oexploaterat område eller med ökade uttag i redan befintliga täkter. De totala materialtransporterna hade högst sannolikt ökat eftersom avståndet mellan täkt och kund blir längre.

Bolagen har inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen undersökt och bedömt alternativa lokaliseringar för verksamheten. Slutsatserna är att det valda alternativet redan är exploaterat som naturgrustäkt på plats med väl fungerande infrastruktur kopplat till täkten. Att öppna upp en helt ny täkt innebär ingrepp i tidigare oexploaterad och orört isälvsmaterial. Jämfört med att ta ut material i redan påverkade områden ger detta en mer negativ påverkan. Det finns få befintliga grustäkter kvar i regionen, varav det största alternativet ligger på samma plats som bolagets egen täkt på Kvidingefältet. Att fortsätta bedriva verksamhet i en befintlig täkt där inga motstående intressen får en betydande negativ påverkan är det alternativ som är mest lämpligt. Vidare finns det mycket stora fördelar med att redan ha en etablerad

Sid 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

logistik, etablerade brytfronter, etablerade upplagsytor och ett välkänt sandmaterial. Den befintliga verksamheten har kunnat bedrivas utan betydande klagomål från kringboende.

Sammantaget är det bolagets bedömning att det valda alternativet är det som innebär minst intrång och påverkan på miljön då verksamheten kan bedrivas utan avsevärda störningar för omkringboende och då påverkan på natur- och kulturmiljöer blir begränsad. Mot bakgrund av vad som har angetts ovan anser bolaget att det är visat att den valda platsen är lämplig och således förenlig med 2 kap. 6 § miljöbalken.

Skälighet (2 kap 7 § miljöbalken) Av redovisningen ovan framgår att verksamheten kommer att leva upp till kraven i 2 kap. miljöbalken och att den anpassats i skälig utsträckning för att ta vederbörlig hänsyn till människors hälsa och miljön.

Tillåtlighet enligt 3 och 4 kap. miljöbalken I 3 kap. 1 § miljöbalken anges: "[m]ark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning." Utifrån ovan kan konstateras att platsen är lämplig och förenlig med hushållningsbestämmelserna. Några andra riksintressen som påtagligt skadas av den ansökta verksamheten föreligger inte, vilken därmed måste anses tillåtlig enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.

Tillåtlighet enligt 5 kap. miljöbalken Med de skyddsåtgärder som föreslagits för verksamheten kommer denna inte motverka att den kvalitet som anges i gällande miljökvalitetsnormer uppnås eller, i de fall den redan har uppnåtts, bibehålls.

Inga ytvattenförekomster är belägna inom verksamhetsområdet. Den planerade verksamheten innebär inget utsläpp till ytvatten varför verksamheten inte bedöms

Sid 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

innebära en försämrad statusklassning eller innebära ett försvårande av uppnåendet av någon miljökvalitetsnorm för ytvattenförekomster belägna i omgivningen.

Tillåtlighet enligt 9 kap. 6 f § miljöbalken I 9 kap. 6 f § miljöbalken anges att om en täkt av naturgrus kräver tillstånd får täkten inte får komma till stånd om (i) det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material, (ii) naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller (iii) naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

Det följer av förarbetena till 9 kap. 6 f § miljöbalken att om en verksamhetsutövare avser att bryta material av olika fraktioner och det för vissa fraktioner finns alternativa material och för andra inte, bör prövningsmyndigheten beakta vad som är det huvudsakliga skälet för ansökan, se prop. 2008/09:144 sid. 17. Ändamålet med den aktuella täkten är utvinning av naturgrus för kvalificerade ändamål. Det finns ett objektivt behov av materialet och det är inte tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material än naturgrus för de avsedda ändamålen. Det är för närvarande inte heller möjligt att ersätta det ur täkten utvunna naturgruset fullt ut med annat material.

Fortsatt täktverksamhet kan bedrivas utan risk för påverkan på grundvattenförsörjningen. Någon påverkan på värdefull natur- eller kulturmiljö är inte aktuell. Den sökta verksamheten är således tillåtlig enligt 9 kap. 6 f § miljöbalken.

Tillåtlighet enligt 11 kap. miljöbalken Verksamheten innebär att grundvatten kommer att bortledas från befintlig brunn för sandtvätt och eventuell dammbekämpning. Vidare kan ny brunn komma att behöva anläggas om tvättanläggningen flyttas inom området. Uttaget av grundvatten för sandtvätten har en försumbar påverkan på grundvattenmagasinets vattennivå efter-

Sid 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

som en stor del av vattnet som används till sandtvätten återinfiltrerar till grundvattenmagasinet. Risken för eventuella skador och påverkan på omgivningen till följd av verksamheten är som helhet mycket begränsad.

Någon annan vattenverksamhet som försvåras genom den ansökta verksamheten finns inte heller varför även tillåtlighet enligt 11 kap. 7 § miljöbalken föreligger.

Kontroll Ett förslag till utformning av kontrollprogram kommer att inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet har tagits i anspråk.

Ekonomisk säkerhet För att erhålla tillstånd till en täktverksamhet krävs enligt 9 kap. 6 e § miljöbalken att det ställs en ekonomisk säkerhet. Säkerheten ska tillförsäkra att det finns ekonomiska resurser för de återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda och den ska vara betryggande för sitt ändamål, 16 kap. 3 § miljöbalken.

Säkerhetsbeloppet har beräknats till 5 miljoner kronor. Föreslagen säkerhet bedöms vara väl betryggande för sitt ändamål. Beräkningen har utgått från Miljösamverkan Sveriges "Ekonomiska säkerheter" från 2018 samt "Efterbehandling av täkter - en förtäkt vägledning" från 2006 där modellen använder en schablon för efterbehandling av sandtäkter på 4 kr/m .

Ansökt verksamhetsområde omfattar 103 hektar, varav brytområdet är 83 hektar stort. Delar av ansökt verksamhetsområde ingår i tidigare tillståndsgivet brytområde där massor redan har brutits klart och efterbehandling är avslutad. Kvarvarande område att efterbehandla beräknas till 92 hektar. Den beräknade säkerheten omfattar tillägg för uppstädning och rivning samt tar hänsyn till KPI.

Verkställighetsförordnande Tillståndstiden för uttag enligt gällande tillstånd riskerar att löpa ut innan ett nytt tillstånd hunnit erhållas vilket innebär en betydande olägenhet för såväl bolaget som

Sid 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

materialförsörjningen i regionen. Bolaget yrkar därför att tillståndet för verksamheten får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft, dock endast för uttag inom befintligt brytområde. Bolaget yrkar således att de i denna ansökan yrkade volymerna tills dess att det ansökta tillståndet vunnit laga kraft, ska få losshållas och hanteras inom befintligt brytområde samt att verksamheten får bedrivas inom befintligt verksamhetsområde.

Den verksamhet som tillståndsansökan nu gäller stämmer i allt väsentligt överens med den verksamhet bolaget redan bedriver på platsen. Verksamheten kan och kommer vid ett meddelat verkställighetsförordnande att bedrivas inom det brytområde och till det djup som redan är tillståndsgivet idag, varför någon ny icke tillståndsgiven täktyta inte behöver tas i anspråk. Det är av väsentlig betydelse att verkställighet meddelas för att leveranserna av material ska kunna fortsätta från täkten. Någon irreversibel skada eller något men för motstående intressen kan inte heller uppkomma genom att ett verkställighetsförordnande meddelas. Skäl för verkställighet föreligger därmed.

INKOMNA YTTRANDEN Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Åstorps kommun, Klippans kommun, Söderåsens miljöförbund, EON samt Johanssons Grus och Mark Entreprenad AB har beretts möjlighet men inte yttrat sig i målet. Trafikverket har meddelat att det inte har några synpunkter på ansökan.

Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen yrkar att bolagets ansökan om tillstånd till täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken och vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken ska avslås. Länsstyrelsen bedömer att den ansökta verksamheten med täkt av naturgrus inte är förenlig med bestämmelserna i 9 kap. 6 f § p 1-2 miljöbalken om materialets användningsområden respektive påverkan på dricksvattenförsörjningen.

Sid 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Vidare bedömer länsstyrelsen att bolaget inte har visat att lokaliseringen är förenlig med kommunens översiktsplan. Länsstyrelsen anser inte heller att lokaliseringen är lämplig utifrån riskerna för påverkan på vattenförsörjningen. Länsstyrelsen anser därmed att lokaliseringen inte är förenlig med 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 § miljöbalken. Som en följd av att länsstyrelsen anser att ansökan om tillstånd till täktverksamhet ska avslås anser länsstyrelsen även att ansökan om tillstånd till vattenverksamhet ska avslås.

Länsstyrelsen har sammanfattningsvis framfört följande grunder för sin inställning.

Täktverksamhetens påverkan på vattenförsörjningen (9 kap. 6 f § p 2 miljöbalken) Naturgrusförekomstens betydelse för nuvarande och framtida vattenförsörjning Sökt verksamheten ligger i den norra delen av en stor naturgrusförekomst med isälvssediment. Inom naturgrusförekomsten som täkten tar ut material från finns ett grundvattenmagasin (Kvidinge-Klintarp-Ljungbyhed) som är utpekat som en grundvattenförekomst i vattenförvaltningen, Ängelholm-Ljungbyhed (SE622043- 133676). Av SGU:s rapport K 293, Grundvattenmagasinet Kvidinge-Klintarp- Ljungbyhed, framgår att förutsättningarna för stora uttag av grundvatten ur magasinet bedöms vara mycket gynnsamma, över 125 l/s i samma område som den ansökta täkten. Det framgår även att det med stor sannolikhet finns möjlighet till inducerad infiltration, där möjligheterna för konstgjord grundvattenbildning är gynnsammast i de norra delarna av avlagringen.

Det finns ett flertal uttag av grundvatten ur grundvattenmagasinet för kommunal dricksvattenförsörjning i både Åstorps och Klippans kommun. Åstorps kommun har beslutat att dagens två vattenverk i Åstorp respektive Kvidinge ska läggas ner och ersättas av ett nytt i Kvidinge. Det nya vattenverket ska försörja hela Åstorps kommun med dricksvatten.

Länsstyrelsen kan därmed konstatera att grundvattenförekomsten har stor, och kommer att få ännu större, betydelse för kommunal dricksvattenförsörjning. Länsstyrelsen bedömer även att möjligheterna till konstgjord grundvattenbildning kan

Sid 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

komma att få betydelse för framtida grundvattenförsörjning då ett förändrat klimat kan medföra exempelvis längre perioder av torka och förändringar av landskapets naturliga grundvattenbildande förmåga.

Täktens påverkan på vattenförsörjningen NSVA beviljades i december 2022 tillstånd enligt expropriationslagen att studera förutsättningarna för anläggande av nya uttagsbrunnar för dricksvattenförsörjning i anslutning till den befintliga vattentäkten i Kvidinge. Fyra av de sammanlagt sex delområden, som i den ansökan identifieras som intressanta att undersöka vidare, gränsar direkt till verksamhetsområdena för de två stora naturgrustäkterna på Kvidingefältet. Beslutet om tillträde för utredningar överklagades och väntar på avgörande hos Klimat- och näringslivsdepartementet, så det finns ingen nyare information att tillgå kring hur förutsättningarna ser ut i de olika delområdena.

Det är inte möjligt att anlägga nya dricksvattentäkter inom områden för pågående materialtäktsverksamhet. Att flera av de områden som NSVA undersöker för att hitta lägen för nya uttagsbrunnar ligger intill täktens verksamhetsområde visar att täktverksamheten begränsar det område inom vilket det är möjligt att anlägga vattentäkter. Möjligheterna att skapa redundans i dricksvattenförsörjningen genom etablering av flertalet olika brunnsområden begränsas. Länsstyrelsen bedömer att fortsatt täktverksamhet därmed kan medföra försämrade möjligheter till vattenförsörjning, särskilt som en stor del av området med bäst uttagsmöjligheter upptas av täktverksamheter.

Möjligheterna för konstgjord grundvattenbildning i området har redan påverkats av täktverksamheterna. SGU konstaterar att de norra delarna av avlagringen har utsatts för en omfattande grus- och sandtäktsbrytning vilket medfört att grundvattenytan i dessa områden ligger nära markytan. Det bedöms dock fortsatt finnas möjligheter att anlägga infiltrationsdammar mellan täkterna och Söderåsen (SGU, rapport K 293). Vid fortsatt täktverksamhet kommer mer material att brytas bort i området. Länsstyrelsen bedömer att detta ytterligare skulle försämra förutsättningarna för att i framtiden kunna utvinna grundvatten för dricksvattenförsörjning genom konstgjord

Sid 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

grundvattenbildning i området. Den planerade verksamheten innebär visserligen inte någon utvidgning av täkten söderut mot Söderåsen. Länsstyrelsen menar dock att all fortsatt brytning medför att förutsättningarna för konstgjord infiltration försämras i och med att den omättade zonens mäktighet, vid fortsatt uttag av naturgrus, minskar inom allt större områden. Länsstyrelsen vill särskilt påpeka att uttag av naturgrus är en irreversibel åtgärd, det material som bryts bort är bortbrutet för all framtid.

Den sökta täktverksamheten ligger inom den inre skyddszonen i ett vattenskyddsområde för kommunal dricksvattentäkt och omfattas av skyddsföreskrifterna för Kvidingefältets grundvattentillgång i Åstorps kommun (antagen 4 november 2002). Området där täkten är belägen är alltså ur dricksvattensynpunkt extra känsligt för föroreningar.

Länsstyrelsen delar delvis bolagets uppfattning om att det inte föreligger någon omedelbar risk att täkten medför att föroreningar sprids till grundvattnet, under förutsättning att täktverksamheten bedrivs med nödvändiga försiktighetsmått och skyddsåtgärder. Länsstyrelsen anser ändå, särskilt med beaktande av att jordarten är lättgenomsläpplig, att skyddet för att föroreningar ska nå grundvattnet minskar när mäktigheten på de skyddande jordlagren minskar. Bolaget har framfört att risker genom spill är överskattade utifrån att ”täkten har rimligen avetablerats tills arbeten med vattentäkten är klara” eftersom tillstånd söks för 10 år. Länsstyrelsen ser dock att det finns möjlighet att nya uttagsbrunnar för dricksvattentäkt kommer till stånd inom tio år. Om NSVA etablerar nya uttagsbrunnar norr om täkten ser länsstyrelsen, utifrån den ämnestransportsimulering som bolaget tagit fram, att ett utsläpp inom täktområdet skulle kunna innebära risk för förorening av råvattnet. Därtill är täktområdet fortsatt otillgängligt för utredning och lokalisering av nya brunnar så länge det finns tillstånd för täktverksamheten.

Länsstyrelsen anser att det är angeläget att mäktigheten på de skyddande jordlagren hålls intakt. Länsstyrelsen bedömer att fortsatt täktverksamhet medför att riskerna

Sid 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

för att föroreningar ska nå grundvattnet ökar och att även detta kan medföra en försämrad vattenförsörjning.

Bemötande av SGU:s yttrande (se nedan) Beträffande att Kvidingefältet inte är utpekat som riksintresse för vattenförsörjning. Ett område som beslutats som riksintresse enligt 3 kap. 8 § miljöbalken utgörs av anläggningar som är viktiga för vattenförsörjningen. Utpekandena har i huvudsak omfattat tekniska anläggningar såsom vattenverk, infiltrationsområden och liknande, och som utgångspunkt omfattar riksintresset inte själva vattenresursen. En av riktlinjerna för länsstyrelsernas nomineringar av områden aktuella för utpekande av riksintresse var att anläggningen i fråga skulle försörja minst 50 000 invånare med vatten. Att Kvidingefältet inte ingick vid den nominering av anläggningar av riksintresse för vattenförsörjning som genomfördes år 2015–2016 säger mot bakgrund av detta mycket lite om vattentillgångens betydelse på lokal och regional nivå. Det pågår ett arbete med revidering av den regionala vattenförsörjningsplanen. Med hänvisning till att både Åstorp och Klippans kommuner nyttjar grundvattenmagasinet för kommunal dricksvattenförsörjning så är det aktuellt att peka ut det som en regionalt viktig resurs även i den nya planen.

Behov av täkten 9 kap. 6 f § p 1 miljöbalken Av de ändamål som täkten kommer att leverera material till är det endast mur- och putssand, samt sand till renvattenfilter som länsstyrelsen anser är sådana kvalificerade ändamål där det i dagsläget inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. Material till dessa ändamål omfattar enligt ansökan ca 10-23 % av det material som kommer att brytas i täkten. Länsstyrelsen bedömer att det finns ersättningsmaterial för 67 % av materialet och att för 10 % bör det gå att ta fram ersättningsmaterial. Då huvuddelen av det utbrutna materialet enligt länsstyrelsens bedömning kommer att användas till okvalificerade ändamål anser länsstyrelsen att bolaget inte visat att det finns ett objektivt behov av täkten. Vidare bedömer länsstyrelsen att det finns möjligheter att producera ersättningsmaterial i regionen.

Sid 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Betong Länsstyrelsen erfar att ett flertal andra producenter av fabriksbetong har klarat omställningen till att helt framställa fabriksbetong med maskinsand. SGU:s bergkvalitetskartor visar att berggrunden i nordvästra Skåne är lämplig att använda till betongändamål. Länsstyrelsen anser därmed att det är möjligt att använda ett annat material och att ersättningsmaterial kan framställas i regionen. Att det finns företag som använder maskinsand i fabriksbetong anser länsstyrelsen också visar att detta går att göra på ett ekonomiskt rimligt sätt.

Torrbruk och mursand Länsstyrelsen erfar att maskinsand som kan ersätta natursand i torrbruk för grovoch finbetong finns och saluförs på marknaden. Exempelvis har Finja Betong i Hässleholm en anläggning där de producerar torrbruk med maskinsand. Länsstyrelsen anser därmed att det är möjligt att använda ett annat material än naturgrus i torrbruk för grov- och finbetong, att ersättningsmaterial kan framställas i regionen, och att detta går att göra på ett ekonomiskt rimligt sätt. Däremot bedömer länsstyrelsen, liksom bolaget, att det i dagsläget inte är tekniskt möjligt att ersätta natursand med annat material i mur- och putsbruk.

Sand till renvattenfilter och markbäddssand Av SGU:s rapport 2015:35 (Ersättningsmaterial för naturgrus) framgår att infiltrationssand till renvattenfilter och markbäddssand är användningsområden där ersättningsmaterial kan förekomma. Länsstyrelsens bedömning är att det i dag går att ta fram maskinsand med specifika siktkurvor och egenskaper som bör kunna användas som infiltrationssand. Det kan vara svårare att ta fram maskinsand till renvattenfilter men på flera håll används maskinsand till markbäddssand redan idag. Det finns framtagna rekommendationer och vägledningar för användning av maskinsand i markbäddar för avloppsanläggningar, exempelvis ”Bergkross i små avloppsanläggningar”, Avloppsguidens användarförening, 2022, och ”Informationsblad – Rekommendationer för bergkross som filtermaterial i markbäddar”, JTI, 2016. Länsstyrelsen anser därmed att det är möjligt att använda ett annat material än naturgrus i markbäddar och att detta går att göra på ett ekonomiskt rimligt sätt.

Sid 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Fallsand I MÖD:s dom i mål M 14020-21 utreds frågan om huruvida fallsand kan ersättas med andra produkter. Utredningen får anses omfattande och Mark- och miljööverdomstolen har bland annat inhämtat uppgifter från Boverket. I domen konstateras att det finns tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga alternativ som är såväl vanligt förekommande som på förhand godkända för samma fallhöjder som fallsand.

Golfsand, idrottssand, ridbaneunderlag Länsstyrelsens bedömning är att det i dag går att ta fram maskinsand med specifika siktkurvor och egenskaper som bör kunna användas på golfbanor och idrottsanläggningar. Avseende golfsand framgår det av SGU:s rapport 2015:35 att det redan 2015 fanns exempel på att VSI-krossat och vindsiktat bergkrossmaterial använts på golfbanor. Länsstyrelsen anser att det för flera användningsområden inom idrottsanläggningar och som ridbaneunderlag går att använda andra material. Med den teknikutveckling avseende krossning och siktning som skett sedan 2015 bör det gå att ta fram maskinsand som uppfyller kraven för golfbanesand. Liksom Mark- och miljööverdomstolen ansåg i M 14020-21 anser länsstyrelsen att bolaget inte visat att det saknas tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga alternativ till dessa ändamål.

Tillgång till maskinsand/krossat berg som ersättningsmaterial Enligt Materialförsöjningsplan Skåne (länsstyrelsen 2023) råder det i dagsläget inte brist på ballast i Skåne. Länsstyrelsen ser dock att det kan komma att bli problem att försörja i alla fall sydvästra Skåne med lokalt producerad ballast när behovet ökar med en växande befolkning. Samtidigt erfar länsstyrelsen att flera stora bergtäkter söker, och beviljas, nya tillstånd med ökade uttagsmängder och att flera bolag också är på gång att söka tillstånd för helt nya bergtäkter, då främst i nordvästra Skåne. Berggrunden i nordvästra Skåne är i många fall lämplig för att ta fram ersättningsmaterial för naturgrus, en stor del med avseende på betongändamål. Bolaget har inte

Sid 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

framfört några specifikationer på lämplig bergråvara för de andra ändamål som bolaget levererar material till, och har inte heller lämnat några uppgifter om var sådan lämplig bergråvara finns eller vilka transportavstånd eller merkostnader det skulle innebära att hämta sådant lämpligt material.

Länsstyrelsen ser inte att fortsatt uttag av naturgrus till ej kvalificerade ändamål är lösningen för att förse regionen med tillräcklig mängd ballastmaterial. Genom att tillåta ett fortsatt uttag av naturgrus tas det ekonomiska incitamentet för att ta fram och producera ersättningsmaterial bort. En begränsning av tillgången till naturgrus behövs som incitament för branschen att göra nödvändiga investeringar. Vidare är länsstyrelsen medveten om att det innebär stora kostnader att anpassa bergtäkternas utrustning för att ta fram maskinsand och för att anpassa tillverkningsprocesser för exempelvis betong och torrbruk, och att dessa kostnader initialt är betydligt högre än att fortsätta använda naturgrus. Men när tekniken och processerna för att ta fram och använda maskinsand finns på plats, visar exempel som finns att produktionskostnaderna inte behöver bli orimligt höga.

Natur- och kulturmiljö 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken Det finns många värdefulla naturmiljöer och skyddsvärda arter knutna till den befintliga täkten. En grundförutsättning för dessa naturvärden är själva naturgrusförekomsten, men till stor del har naturvärdena uppkommit som en följd av att täktverksamheten har tillgängliggjort förekomsten för de arter som trivs i blottlagd sand och delvis vertikala ytor. Sådana ytor hade inte varit tillgängliga i samma utsträckning om sandförekomsten överlagrats av matjord och nyttjats för exempelvis jordbruk. Länsstyrelsen bedömer därför att det skulle vara möjligt att med ändamålsenliga försiktighetsmått, skyddsåtgärder och villkor bevara och gynna naturvärdena i området även vid fortsatt täktverksamhet. Under förutsättning att det säkerställs att bolaget vidtar nödvändiga försiktighetsmått och skyddsåtgärder, om tillstånd till täkten skulle medges, anser länsstyrelsen att bestämmelserna i 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken avseende naturmiljö inte utgör ett hinder för den ansökta verksamheten.

Sid 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Exploateringsområdet har varit föremål för ett stort antal arkeologiska utredningar och undersökningar. Inom det berörda området finns dock kvar ett antal fornlämningar. Länsstyrelsens bedömer dock att fornlämningarna kan hanteras inom ramen för kulturmiljölagen och därmed att bestämmelserna i 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken avseende kulturmiljö inte heller utgör ett hinder för den ansökta verksamheten.

Lokaliseringen Länsstyrelsen anser att den ansökta täktverksamheten inte är förenlig med Åstorps kommun översiktsplan, ÖP 2021. På flera ställen i översiktsplanen framgår det att grundvattenförekomsten vid Kvidingefältet, som försörjer kommunen med dricksvatten, ska skyddas, och att när täkternas miljötillstånd löpt ut ska området återställs, för att säkra det långsiktiga skyddet för grundvattnet och att områdets naturoch kulturmiljövärden skyddas och utvecklas. Länsstyrelsen anser vidare att lokaliseringen inte är lämplig utifrån riskerna för påverkan på vattenförsörjningen.

Vattenverksamheten Länsstyrelsen bedömer att den mängd vatten som kommer att ledas bort är begränsad och att bortledningen inte riskerar att medföra någon betydande påverkan på allmänna eller enskilda intressen. Vattenverksamheten skulle i sig visserligen kunna tillåtas, men behövs dock bara om täktverksamheten ges tillstånd. Som en följd av att länsstyrelsen anser att ansökan om tillstånd till täktverksamheten ska avslås ska också ansökan om tillstånd till vattenverksamheten avslås.

Biotopskydd Bolaget har åtagit sig att återskapa den åkerholme som behöver tas bort inom andra delar av verksamhetsområdet. Det framgår dock inte var inom området den kommer placeras eller hur den kommer utformas. Att bolaget kan presentar detta får anses utgöra en förutsättning för att ansökan om dispens ska kunna medges. Länsstyrelsen anser att den borttagna åkerholmen ska kompenseras med en ny som placeras i närområdet, på ett sådant sätt att den i framtiden omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna, det vill säga bland annat att även den tillskapade nya

Sid 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

biotopen ska ligga i jordbruksmark. Att tillskapa den nya åkerholmen inom verksamhetsområdet kan accepteras om området runt den nya åkerholmen vid täktens avslut kommer att efterbehandlas till jordbruksmark.

Länsstyrelsens förslag till villkor För det fall att domstolen trots länsstyrelsens inställning meddelar tillstånd till verksamheten föreslår länsstyrelsen följande ändringar och tillägg av de villkor som bolaget slutligen föreslagit.

Villkor om tankning och parkering m.m. (LST villkor 7) Hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier inklusive tankning av fordon och parkering av fordon och arbetsmaskiner får endast ske på tät yta, utformad för att förhindra att spill och läckage kan förorena omgivningen. Utrustning för omhändertagande av spill ska finnas lättillgängligt i anslutning till tankningsplats.

Villkor om åkerholme (LST villkor 11) Den borttagna åkerholmen ska kompenseras med en ny åkerholme. Den nya åkerholmen ska vara återuppbyggd inom 6 månader från att den befintliga har tagits bort och minst ha samma storlek som den åkerholme som tas bort. Den nya åkerholmen ska anläggas i jordbruksmark och på en plats där marken runt åkerholmen kan brukas med jordbruksmaskiner. Åkerholmen ska därefter vidmakthållas.

För att inte störa eventuell övervintring av grod- och kräldjur får arbete med borttagande av åkerholmen inte genomföras under perioden 1 oktober – 30 april. Stenarna och grov ved från den borttagna åkerholmen ska användas till att anlägga den nya åkerholmen.

Villkor om plan för arbete med biologisk mångfald (LST villkor 14) Senast 6 månader efter att tillståndet tagits i anspråk ska bolaget ha tagit fram en plan för arbete med biologisk mångfald inom täkten under drifttiden. Planen ska utformas tillsammans med ekologisk expertis och lämnas in till tillsynsmyndigheten.

Sid 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Planen ska innehålla konkreta förslag på åtgärder för att gynna kärlväxter och insekter som är typiska för sandiga, solbelysta miljöer med kontinuerliga störningsregimer samt rödlistade fågelarter. Planen ska omfatta hela täktens driftstid och ansluta till den slutliga efterbehandlingsplanen så att resultatet av åtgärderna bevaras i möjligaste mån. Som en del i planen ska ingå årliga inventeringar av häckande fåglar samt de åtgärder som vidtas för att förhindra att häckning störs eller att bon och ägg förstörs eller ungar dödas.

Sveriges geologiska undersökning, SGU Det objektiva behovet av materialet och ersättningsmaterial SGU delar mycket av det som bolaget beskriver av befintliga utmaningar avseende användandet av alternativa material till naturgrus. Det är främst finare fraktioner 0–2 mm och 0–4 mm som är svårare att ersätta med krossat berg. Kornformen på det fina materialet är viktig för att få till en bra rörlighet, flytbarhet och pumpbarhet. Ett krossat stenmaterial förväntas behöva en högre andel cement då den krossade ytan för allt material är större jämfört med den okrossade, naturrundade ytan på ett ordinärt naturgrus.

Materialet inom brytningsområdet innehåller enligt bolaget en mycket hög andel av det finmaterial som är en behövlig råvara för olika ändamål. Bland de ändamål man producerar material till är flera klassade som ”användningsområden där det kan vara tekniskt möjligt att producera lämplig produkt med ersättningsmaterial eller som användningsområden där det ännu inte är tekniskt möjligt att använda ersättningsmaterial” enligt SGUs rapport 2015:35. Det innebär att man med täkten materialförsörjer samhället idag på ett relativt hållbart sätt.

Huruvida ändamålet fallsand ska inräknas som ett kvalificerat ändamål är för SGU svårt att bedöma då myndigheten saknar information om de lokala geologiska berggrundsmaterialens egenskaper för detta ändamål. Vidare forskning och utvecklingsinsatser är lämpliga att genomföra för detta och andra ändamål. Bolaget anger även att, ”man arbetar aktivt med att hitta alternativ och möjlig ersättning för gruset i Kvidinge på sikt”, vilket är en bra föresats. Bolaget hänvisar vidare till att

Sid 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

deras arbete med att etablera en ny bergtäkt, som delvis bör kunna leverera ett alternativt material till naturgruset, med stor sannolikhet kommer att ta lång tid att få på plats.

Grundvatten Grundvattenmagasinet Kvidinge-Klintarp-Ljungbyhed utgörs av en mäktig sandoch grusavlagring. Uttagsmöjligheter bedöms vara mer än 125 liter/sekund. Ett ansökt uttag av verksamheten på 75 000 m /år motsvarar knappt 2,5 liter/sekund. En del av det vattnet kommer efter användningen att återinfiltrera ner i täktbotten och bidra till grundvattenbildningen i området, vilket innebär att nettouttaget är mindre än 2,5 liter/sekund. Det ansökta grundvattenuttaget bör därmed inte innebära en ökad risk för kvantitativ påverkan på grundvattenresursen.

Grundvattenmagasinet används idag för produktion av dricksvatten. Kvidingefältet utgör inte ett riksintresse för vattenförsörjning. Magasinet är dock upptaget av länsstyrelsen i Skånes regionala vattenförsörjningsplan som en ”grundvattenresurs i sand- och grusavlagringar” och som en ”grundvattenförekomst av betydelse för konstgjord infiltration”. Goda möjligheter till konstgjord grundvattenbildning, särskilt i norra delarna av magasinet, är också konstaterad i SGU:s magasinsbeskrivning (K293). Dock konstateras att infiltrationsmöjligheterna är reducerade på grund av täktverksamhet, det vill säga den täktverksamhet som nu ansöker om tillstånd för utökad brytning av sand och grus.

Vattenförsörjningsplanen är beslutad 2012 och håller på att uppdateras. Det kan dock beaktas att grundvattenmagasinet är lokaliserat i en tätbefolkad region med ökande behov av vatten samtidigt som klimatförändringar i området förväntas ge längre torrperioder. Att skydda och bevara magasin med goda vattenuttagsmöjligheter kan vara strategiskt viktigt för framtida vattenförsörjning.

Täktverksamheten är lokaliserad inom vattenskyddsområdet för dricksvattenuttaget. Med en fortsatt verksamhet i området är det mycket viktigt att tillse att risken för förorening av grundvattnet minskar så långt möjligt.

Sid 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Sveriges geotekniska institut (SGI) Avfall Bolaget anger bland annat i miljökonsekvensbeskrivningen att inget avfall och såldes inte heller något utvinningsavfall uppkommer. SGI svarar inte på frågor rörande utvinningsavfall, men vill påpeka att resonemanget förutsätter att alla avbaningsmassor och allt sediment från dammarna kommer till användning. Naturvårdsverket anger i dokumentet ”[t]olkning av centrala begrepp vid hantering av massor” (version 1, 25 april 2023) att användningen ska ske inom rimlig tid, även om Naturvårdsverkets vägledning för klassificering av restprodukter i en täktverksamhet medger ”längre lagringstider” under vissa omständigheter. Eftersom bolaget inte redovisar en överskådlig massbalans för efterbehandlingen av täkten, går det inte att utgöra om avsättningen av alla uppkomna massor kommer att ske i efterbehandlingen. SGI anser att det behövs åtminstone en överskådlig massbalans för att redovisa att förutsättningar för att alla massor och allt sediment kan användas.

SGI påpekar att om överskottsmassorna och sediment inte är att betrakta som avfall och inte är en produkt utgör de en biprodukt. För att säkerställa att så är fallet måste samtliga rekvisit i 15 kap. 1 § andra stycket i miljöbalken vara uppfyllda, inte enbart att fortsatt användning är säkerställd.

Skydd av grundvatten Verksamhets- och brytningsområde ligger inom skyddsområde vattentäkt, zon 1 (inre zon). I Åstorps kommuns nuvarande skyddsföreskrifter för Kvidingefältet från år 2002 tillåts sand- och grustäkter i både den yttre och den inre zonen. Lagring av petroleumprodukter måste dock enligt samma förskrift ske med skyddsanordningar eller en sådan placering att hela den lagrade volymen vid läckage kan förhindras att trängas ned i marken. SGI anser att förskriften även bör gälla för arbetsmaskiner vid uppställningsplatsen och där tankning sker. Det framgår inte tydligt i handlingarna om så blir fallet.

Sid 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Brytning ska ske med marginal till de 3 m ovanför den högsta grundvattennivån som anges i skyddsföreskrifterna. Transporttiden till grundvattnet genom den omättade zonen anges i ansökningshandlingarna som mellan en kvart och 2 timmar. Det måste anses som en mycket kort transporttid som starkt begränsar möjligheter till att upptäcka och förhindra ett spill från att nå grundvattentäkten. I kompletteringar anges att en större grundvattenbildning förväntas i området då jordbruksmark omvandlas till täktområde. SGI önskar ett förtydligande om beräkningarna av högsta grundvattenyta har tagit hänsyn till en förväntad ökad grundvattenbildning till området och vilken inverkan ökningen har på presenterade nivåer.

Den teoretiska koncentrationsökningen i grundvattnet på grund av ett fiktivt drivsmedelsspill beräknas i underlagen till ansökan. SGI konstaterar att grundvattenbildningen över området anges olika i olika dokument och anser att korrekt siffra ska redovisas. SGI ställer sig frågande till att använda hela den årliga nybildningen av grundvatten och samtidigt förutsätta en total omblandning i grundvattnet vid beräkningar av koncentrationsökningar efter spill och efterfrågar snarare en uppskattning av förväntade koncentrationer vid ett förmodat dricksvattenuttag nedströms spillet med ett ogynnsamt men realistiskt grundvattenflöde. SGI konstaterar att räknat med den redovisade årliga grundvattenbildningen i hela magasinet skulle det antagna drivmedelspillet leda till att det angivna riktvärdet i grundvattnet kraftigt överskrids. SGI konstaterar också att det inte har angetts vilket ämne eller ämnesgrupp det redovisade riktvärdet på 0,001 mg/l avser och inte heller varifrån riktvärdet har tagits.

SGI konstaterar att släckvatten från brand i byggnader, maskiner eller fordon kan utgöra en risk för förorening av grundvatten, inte minst om släckmedel innehållande PFAS används, och efterfrågar att dessa potentiella föroreningskällor problematiseras och i förekommande fall tas hänsyn till.

I den tekniska beskrivningen anges att ett torrbruksverk och asfaltverk är lokaliserade på verksamhetsområdet, samt att det finns ytterligare en täktverksamhet i omedelbar närhet. Alla dessa verksamheter skulle kunna påverka grundvattnet. SGI

Sid 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

överlåter det till mark- och miljödomstolen att bedöma om eventuella kumulativa effekter för människors hälsa och miljön från de olika verksamheterna ska tas i beaktande.

Resurshushållning 2020 levererades ca 7,8 Mt naturgrus i Sverige. Ansökta verksamheten avser upp till 450 000 ton per år, dvs. ca 5,8 %. Den tillståndsgivna mängden i Skåne för 2021 anges som ca 2,3 Mt. Det ansökta uttaget måste anses utgöra en betydande del av både Skånes och Sveriges uttag av naturgrus. Sverige har ett miljömål gällande minskad användning av naturgrus och minskningen anses gå för långsamt.

Efterbehandling Bolaget har för avsikt att söka dispens från den efterbehandling som anges i vattenskyddsföreskrifterna och föreslår i stället att tillgodose naturvärdena som täktens verksamhet skapat i området. SGI ser positivt på att naturvärden bibehålls respektive utökas, men betonar att ett långsiktigt skydd av grundvattnet måste vara säkerställt.

Miljökonsekvensbeskrivning SGI ställer sig frågande till att återställning till åkermark betraktas som ett realistiskt nollalternativ och inte att naturvärden bibehålls och skyddas likt huvudalternativet. Det senare anges i Åstorps kommuns översiktsplan som ett mål när täktens miljötillstånd upphör.

Bygg- och miljönämnden i Åstorps kommun Miljö- och byggnämnden i Åstorps kommun har i målet framfört att man inte har några synpunkter på ansökan men påtalar vikten av att skydda grundvattnet.

Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) NSVA ser negativt på en fortsatt grus/sandtäkt på platsen och menar att ansökan ska avslås med hänvisning till 9 kap. 6 f § miljöbalken. Det allmänna intresset att ha ett dricksvatten av god kvalitet och tillräcklig kvantitet överstiger intresset att kunna

Sid 68 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

bryta grus/sand. Även om grus/sandtäkt är en viktig samhällsresurs väger dricksvattenförsörjning tyngre och ska enligt 3 kap. 1 § miljöbalken ges företräde. NSVA menar att grus/sandtäkten inte kan samexistera med vattentäkten. Det finns ett stort behov av att hitta nya brunnslägen.

I den regionala vattenförsörjningsplanen för Skåne har länsstyrelsen pekat ut Åstorps kommuns grundvattenförekomst som en regionalt intressant vattenförekomst för dricksvattenförsörjningen i Skåne i dag och i framtiden. I likhet med Åstorps kommuns översiktsplan menar NSVA att området ska återställas när miljötillståndet löpt ut.

Åstorps kommun har tagit beslut att dagens två ålderstigna vattenverk ska ersättas av ett nytt i Kvidinge. Det nya vattenverket ska försörja hela Åstorps kommun med dricksvatten. Idag tas vatten ut från ett antal brunnar som finns inom en begränsad del inom vattentäkten. För att få redundans, minska sårbarheten, bör grundvatten tas ut på olika platser inom Kvidingefältet. Med anledning av detta har NSVA gjort undersökningar för att få kunskap om var områden med tillräckliga mängder råvatten och av tillräcklig god kvalitet för dricksvattenproduktion finns. Utökad brytning av sand och grus medför att områden där vattenuttag för dricksvattenproduktion är möjlig blir färre samt också att den utökade brytningen medför att det naturliga skyddet på större arealer försvinner. För att säkra vattenförsörjningen i Åstorps kommun måste stor hänsyn tas till det allmänna intresset att det ska gå att utvinna dricksvatten både nu och i ett långsiktigt perspektiv. Det är mycket svårt att hitta nya lämpliga platser för att anlägga nya vattentäkter där det finns grundvatten av tillräcklig kvantitet och kvalitet.

De största riskerna med att ge fortsatt tillstånd är: färre platser att hitta ett vatten av tillräcklig kvalitet och kvantitet transporter i grustäkten och till/från grustäkten (petroleumprodukter).

NSVA ser inte risken för olyckor som stor gällande Kvidinge stenkross fordon. Däremot den stora mängd lastbilar som varje arbetsdag kör mellan väg 21 och

Sid 69 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Kvidinge Stenkross AB:s verksamhetsområde. Tillkommer gör de transporter som sker nere i täkten för brytningen. Transporter från väg 21 till Kvidinge Stenkross AB verksamhetsområde utförs också av fristående aktörer som Kvidinge Stenkross AB inte har någon större möjlighet att påverka. Därtill sker transporter på kvällstid – vilken beredskap finns för olyckor på sträckan mellan väg 21 och täktens verksamhetsområde samt inom täkten då? Om tillstånd ges bör bolaget ge förslag på hur risker med transporter kan minimeras. Petroleumprodukter kan förstöra grundvattnet som används som dricksvatten i Åstorps kommun. Transportvägen (Fårabökevägen) till täkten går nära flera borror som är viktiga för vattenproduktionen. Denna väg har inget skydd mot läckage. Ämnestransportsimulering för ett utsläpp i Fårabökevägen har inte tagits med i handlingarna. Ämnestransportsimulering som redovisas i handlingarna har gjorts för utsläpp inom verksamhetsområdet.

I den simulering som gjorts förhåller man sig till gränsvärdet för bensen, 1 mikrogram per liter. Lägre halter än så kan påverka vattnets smak och lukt – även om gränsvärdeskraven uppfylls så är ett vatten som luktar eller smakar drivmedel inte godkänt. Ytterligare visar simuleringen att ett haveri om 250 liter petroleum når grundvattnet snabbt vilket ger koncentrationer långt över gällande gränsvärden i grundvattnet. Detta är en stor risk om haveriet sker nära en borra. Detta gäller även mindre volym utsläpp, detta transporteras snabbt till grundvattnet och kan ge halter betydligt över gränsvärden.

Ett tillstånd för den ansökta verksamheten kan medföra att även Webers torrbruksfabrik och NCCs asfaltverk kommer att fortsätta sin verksamhet på platsen. Dessa båda är beroende av material från Kvidinge Stenkross AB. Webers torrbruksfabrik ligger dessutom på täktbotten dit lastbilar kör för att hämta och lämna material. I den kumulativa påverkan på grundvattnets kvalitet borde också dessa verksamheters påverkan räknas in i den sammanlagda risken för grundvattnets kvalitet.

Sid 70 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Genom att bryta grus/sand tas det naturliga skyddet för grundvattnet bort. Genom att bana av det för grundvattnet naturligt skyddande skiktet och ha öppna vattenytor med kontakt med grundvattnet kan oönskade ämnen spridas till grundvattnet snabbt. Sedan flera år finns till exempel bekämpningsmedel och PFAS i grundvattnet. För att vi ska ha ett dricksvatten av god kvalitet nu och i framtiden måste skyddet av grundvattnet prioriteras.

Inom verksamhetsområdet finns flera dammar. Har dessa direktkontakt med grundvattnet? Detta utgör en stor risk för vattentäkten och kvaliteten på grundvattnet. Enligt vattenskyddsföreskriften ska det finns ett avstånd på minst 3 m mellan grundvattenytan och markytan. Om dammarna är täta eller om de har kontakt med grundvattnet framgår inte.

Bolaget anger i ansökan att sandtäkterna inte minskar tillgången på vatten och enda risken för påverkan är kopplad till kvalitet. NSVA menar att vattnets kvalitet är av stor betydelse för att grundvattnet ska kunna användas som dricksvatten. Det är kvaliteten på vattnet som inte ska påverkas av andra aktörer och därav kan dessa båda verksamheter inte samexistera. Det stämmer inte heller att sandtäkterna inte minskar tillgången på vatten. Även kvantiteten vatten påverkas då ytterligare utbrutna områden förhindrar fler lämpliga platser för uttag av vatten.

Vidare anger bolaget i ansökan att täktverksamheten med 10 års bryttid rimligen har upphört innan en eventuellt ny vattentäkt är på plats eftersom det troligtvis tar längre tid att genomföra de utredningar som krävs och installera en ny vattentäkt. NSVA menar att genom att bryta under denna tid finns platser att ta ut vatten på och också större områden som är mycket känsliga för föroreningar då det naturliga skyddet i form av grus/sand tagits bort till några enstaka meter ovan grundvattenytan.

Bolaget hänvisar till tillstånd som meddelats av mark- och miljödomstolen (M 4949-22) för täktverksamhet i Skurups kommun. En betydande skillnad mellan

Sid 71 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Kvidinge och Skurup är att täktverksamheten finns inom inre skyddszon i ett vattenskyddsområde i Kvidinge. Det finns inget vattenskyddsområde i täktområdet i Skurup. Vidare hänvisar bolaget till MÖDs mål M14020-21 där SGU anger att fallsand är en oersättlig produkt. I detta mål gavs inget tillstånd då det finns ersättningsmaterial till naturgrus.

Bolaget anser att det inte är rimligt att flytta brunnar till de centrala delarna av sandtäkten enbart för att det är det optimala området för uttag med tanke på att nuvarande brunnsplacering ändå medger stora uttag. NSVA betonar att det under torra perioder vid flera tillfällen har det varit bevattningsförbud i Åstorps kommun. De platser där det finns möjligheter att ta ut vatten ska inte minimeras på grund av sand/grustäkt.

NSVA har, som det slutligen framställts, yrkat på följande villkor om tillstånd meddelas.

Villkor om kontroll avseende grundvattennivå (NSVA villkor 3) Kvidinge Stenkross ska årligen undersöka grundvattennivån, då pumpning inte sker, för att veta att grus/sand inte bryts under 3 meter över högsta grundvattenyta.

Det är viktigt att avståndet mellan markyta och högsta grundvattenyta alltid är minst 3 meter i hela verksamhetsområdet (gäller även dammar). Detta ska kontrolleras årligen.

Villkor om efterbehandling (NSVA villkor 8) Efterbehandling ska ske kontinuerligt.

Med detta menas att alla delar som inte ska brytas mer ska efterbehandlas för att ett skyddande lager ska etableras. Denna efterbehandling ska ske kontinuerligt. I det fall matjord eller andra externa massor ska användas ska matjord/massor provtas och undersökas noga så att dess innehåll motsvarar innehållet i opåverkad jord inom vattenskyddsområdet i Kvidinge.

Sid 72 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Kontroll Under mark inom verksamhetsområdet finns enskilda avlopp med tillhörande tankar, oljeavskiljare, elledningar, vattenledningar, brunnar med foderrör och pumpar mm.

NSVA anser att kontrollprogrammet ska omfatta redovisning av alla anläggningar under marken, senast ett år från det att tillstånd meddelats. Redovisning ska visa var anläggningarna finns, hur ofta de täthetskontrolleras, hur ofta de töms och hur de ska omhändertas när de inte längre används. Utrustning som finns under mark och inte används ska omgående tas bort, undersökning om eventuellt behov av sanering ska göras. Brunnar som inte längre används ska omgående tätas och plomberas. Dessa brunna utgör en risk för grundvattnet då brunnen är en snabb väg för ytvatten, föroreningar att spridas till grundvattnet.

Det är viktigt att kontrollerna genomförs kontinuerligt då det har stor betydelse för kvaliteten på vattnet.

Weum Gas AB Nordion Energi, där Weum Gas AB och Swedegas AB informerar bolaget om att Weum Gas AB har en distributionsledning för energigas inom fastigheten N och har bifogat en karta som visar ledningssträckningen.

Distributionsledningar och servisledningar är underkastade Energigasnormens regler (EGN) som bland annat anger minsta skyddsavstånd mellan ledning och byggnad inom tätbebyggelse samt närmaste gräns för område med förväntade grävningsaktiviteter. Weum Gas förutsätter att eventuella kostnader som uppstår till följd av att brytningsområdet utvidgas såsom flyttningar eller ändringar av deras befintliga anläggningar bekostas av kommunen eller exploatören. Det är viktigt att samråd sker med Weum Gas områdeshandläggare redan i tidigt projekteringsskede, speciellt om arbete sker i närheten av distributionsledningen.

Sid 73 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

BOLAGETS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN Länsstyrelsen i Skåne län Täktens påverkan på dricksvattenförsörjningen Bolaget bedömer att det får anses osannolikt att grustäkten genom brytningen skulle påverka möjligheterna för framtida uttag med infiltration. Vidare bedömer bolaget att ingen ny påverkan kommer uppstå med anledning av fortsatt täktverksamhet eftersom täktverksamheten inte ska förändras jämfört med idag. Någon konflikt utifrån 9 kap. 6f § p. 2 miljöbalken kan således inte föreligga. Bolaget är medvetet om de förutsättningar som finns i området för uttag av dricksvatten och även att det kan bli aktuellt med konstgjord infiltration för att öka grundvattenbildningen. Även om detaljerna i den framtida etablering som planeras inte är kända eftersom planerna på en utvidgning av vattentäkten är i ett tidigt skede är det möjligt att bedöma hur täktverksamheten påverkar framtida möjligheter till en utökning. Utifrån det som är känt över formationen, hur formationen har använts bakåt i tiden, både gällande sand- och vattentäkt, i kombination med hur konstgjord infiltration normalt anläggs är bedömningen att sökt verksamheten inte påverkar framtida möjligheter till en utökning av vattentäkten. Detta oavsett om konstgjord infiltration blir aktuellt eller inte.

Täktverksamheten bedöms kunna samexistera med vattentäkten under sökt tillståndstid, d.v.s. 10 år, precis som den har gjort under de senaste 50 åren. Sökt verksamhet bedöms inte heller försvåra framtida planer på en utökad vattentäkt. Bolaget har låtit WSP särskilt utreda frågan. Utredningarna (aktbilaga 55 och 62 i målet) anger sammanfattningsvis följande.

Samexistens mellan sand- och vattentäkt Cirka 5% av hela formationen har varit eller är en sandtäkt. Att sandtäkter har samexisterat med vattentäkten i Kvidinge under längre tid är uppenbart. Enligt informationen som finns tillgänglig från vattentäkten har det heller inte funnits eller finns några problem relaterat till denna verksamhet.

Sid 74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Sandtäkterna minskar inte tillgången på vatten och enda risken för påverkan är kopplad till kvalité. De föroreningar som har identifierats i vattentäkten härrör från jordbruken och inte sandtäkterna. Då verksamheten inte ska förändras bedöms även att ingen ny påverkan kommer uppstå utav vidare täktverksamhet.

Det finns aktiva planer enligt NSVA att utöka vattenuttaget i Kvidingefälten genom nya brunnar längre söder om befintliga, samt eventuellt konstgjord infiltration av ytvatten för att på så vis öka nybildningen till magasinet. Områden som är av intresse för detta är belägna både öster och väster om sandtäkten dock inte inom de planerade områdena för utökningen. Planerna för en utökning för vattentäkten är i tidigt skede. Sökt verksamhets påverkan får därmed belysas översiktligt.

Om brunnslägena förflyttas längre söderut i magasinet kan det förväntas att en större del av grundvattenbildningen till magasinet kan fångas, framför allt om brunnarna placeras längre österut. Det mest troliga skulle i så fall vara områdena öster om sandtäkten, i de områden där NSVA redan planerar att undersöka. En sådan placering skulle dock troligen bara marginellt öka hur mycket mer vatten som kan tas ut från dricksvattentäkten jämfört med dagens uttag. Det får därmed inte anses en rimligt sett till hur stora ekonomiska investeringar som behöver göras. Att flytta brunnarna till de centrala delarna av sandtäkten enbart för att det är det optimala området för uttag får heller inte anses som rimlig investering med tanke på att nuvarande brunnsplacering ändå medger stora uttag. En framtida utvidgning av vattentäkten för att ersätta andra torde därmed innebära en kombination av nya uttagsbrunnar och en konstgjord infiltration av ytvatten från Rönne å.

Brytningen av sand kommer inte ske i områdena som idag är utpekade som intressanta för konstgjord infiltration, utan endast i områden mellan tidigare brutna delar. Med en god marginal mellan grundvattennivån och marknivån får det anses att även med konstgjord infiltration finns det en mäktig omättad zon kvar. Att sandtäkten genom brytningen skulle påverka möjligheterna för framtida ökat uttag med infiltration får anses som osannolikt. Det bör även påpekas att det finns flera

Sid 75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

exempel där äldre sandtäkter har använts för just konstgjord infiltration då de plana ytorna som uppkommer lämpar sig för konstgjord infiltration som är ytkrävande.

I likhet med vad SGU skriver är den mest rimliga placeringen av infiltrationsdammar i de södra delarna av magasinet upp emot Söderåsen och det skulle rimligen innebära placering av brunnar i den norra delen av formationen, dvs norr om sandtäkten. Detta skulle i så fall innebära att sandtäkten ligger mellan inflödet och utflödet. Täkten kommer spara en betydande omättad zon. Risker av spill har även upphört då täkten har rimligen avetablerats tills arbeten med vattentäkten är klara. Då sandtäkten förväntas ha avetablerats finns det heller inget som hindrar från att anlägga infiltrationsytor och/eller brunnarna i sandtäktens nuvarande verksamhetsområde.

Baserat på uppgifter om NSVA:s exproprierade områden får det däremot snarare tolkas som att planen är att infiltrera vatten väster om sandtäkten längs slutningen, likt SGU föreslog, och sedan ta ut vattnet längre norr ut. I det sammanhanget har sandtäkten ingen faktisk påverkan på en framtida vattentäkt då huvudflödet i så fall skulle passera vid sidan av täkten. Oberoende val av infiltrationsplats och uttagsplats förväntas sandtäkten ha avslutats och den huvudsakliga risken med spill genom arbetsmaskiner inte längre är aktuell.

Det bör poängteras att brytnivån med god marginal är över även högsta grundvattenytan med upp emot fem meters omättad zon. Med tanke på de stora plana ytorna som kommer finnas tillgängliga när täkten avslutas får det anses rimligt att sandtäkten kan användas till just infiltration om marktillgången söder och väster om täkten inte visar sig lämpliga. På så vis går det enkelt och med mindre investeringar att skapa stora infiltrationsytor och på så vis erhålla en låg ytbelastning, som önskat.

Den centrala delen i påverkan är risk för olyckor, detta har belysts i flera delar av ansökan där olika praktiska skyddsåtgärder för spill redan finns i dagens verksamhet. Genom den omättade zonen som kvarstår finns det därtill goda möjligheter

Sid 76 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

att agera vid eventuella olyckor inom täkten. Det bör påpekas att det, vad det är känt, aldrig skett en sådan olycka i täkten.

Denna risk kvarstår även efter att en täktverksamhet skulle ha lämnat området i och med att det förekommer både vägar, jord- och skogsbruk inom hela vattenskyddsområdet. Utan förbud mot fossildrivna fordon inom skyddsområdet går denna risk inte att utesluta. Täkten har på många sätt en bättre möjlighet att hantera olyckor med spill på kort tid jämfört med andra verksamheter då det finns gott om maskiner för att hantera ett spill vid en olycka på ett sätt som inte går att göra t.ex ute i skogen för en skördare.

Det bör även belysas att oberoende av vilka mått av försiktighet som bör hållas kommer den ansökta verksamheten med 10 års bryttid rimligen ha upphört innan en eventuellt ny vattentäkt är på plats. Det är ytterst troligt att tiden det tar att genomföra de utredningar som behövs, installera nya brunnar, infiltrationsanläggningar och att erhålla ett nytt tillstånd med tillhörande vattenskyddsområde kommer ta längre tid än 10 år.

Behov av täkten Bolaget har stor förståelse för att naturgrus ska användas för kvalificerade icke ersättningsbara ändamål. Detta är också anledningen till att flera av koncernens grustäkter redan har avvecklats. Möjligheten att ersätta vissa naturgrusprodukter med annat material beror emellertid på vilka bergresurser som finns att tillgå inom ett så stort ekonomiskt och miljömässigt försvarbart område som möjligt.

Det föreligger brist på ballast i såväl nordvästra Skåne som Skåne i stort, vilket gör att det, även om det i vissa fall rent tekniskt skulle gå att ersätta naturgruset med bergmaterial, i praktiken inte är möjligt. Det är inte heller all typ av berg som är lämplig att använda för att ersätta naturgrus. Det saknas generellt sådan lämplig bergråvara i Skåne för flertalet av de ändamål till vilka materialet från Kvidinge kommer att levereras. För att ersätta produkter i den mån det tekniskt är möjligt fordras istället långa transporter med stora utsläpp som följd, vilket inte kan anses

Sid 77 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

motiverat ur ett ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv. Mot denna bakgrund kan en utfasning av naturgrus således få mycket stora konsekvenser både lokalt och regionalt då byggprojekt fördyras eller inte kan genomföras alls på grund av brist på råmaterial. SGU framför i sin publikation ”Grus, sand och Krossberg 2020” att det är viktigt att säkerställa att de viktigaste, nödvändigaste och mest lämpade specialsandsförekomsterna inte försvinner innan hållbara ersättningsmaterial tagits fram. Det ska i sammanhanget särskilt framhållas att majoriteten av de befintliga tillstånden för uttag av naturgrus inom Skåne löper ut de närmsta åren. Bolaget hänvisar till mark- och miljödomstolens dom den 20 december 2023 i mål M 4949-22.

Det ska vidare konstateras att även länsstyrelsen i sitt yttrande framför att det kan komma att bli problem med att försörja i vart fall sydvästra Skåne med lokalt producerad ballast när behovet ökar med en växande befolkning. Länsstyrelsen framför att flera stora bergtäkter söker och beviljas nya tillstånd samt att flera bolag är på gång att söka tillstånd för helt nya bergtäkter. Bolaget instämmer i att det är angeläget att nya bergtäkter anläggs i Skåne med tanke på befintligt och framtida behov, men tidsperspektivet från att en ansökan lämnas in till att en ny bergtäkt kan leverera material är mycket långt. En rimlig tidsuppskattning är att prövningsprocessen samt anläggandet av denna verksamhet kommer att ta cirka tio år, d.v.s. samma tid som bolaget nu söker tillstånd för. Bolaget anser således att grustäkten i Kvidinge behöver finnas kvar i en övergångsperiod om tio år för att tillgången av såväl naturgrus som ballast generellt i nordvästra Skåne ska bli hållbar. Det ska noteras att mark- och miljödomstolen i ovan nämnda mål M 4949-22 gett tillstånd om 20 år.

Fabriksbetong Länsstyrelsen anger i sitt yttrande att fabriksbetong kan framställas med helkrossat berg och att det finns lämplig berggrund i nordvästra Skåne att använda för betongändamål. Bolaget delar länsstyrelsens åsikt att det finns berggrund som är väl lämpad för betongproduktion i regionen. Det saknas dock, med befintliga bergtäkter i

Sid 78 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

området, i dagsläget tillgång på ballast för att kunna täcka behovet av naturgrusliknande material för betongproduktion. Även om det tekniskt är möjligt att ersätta naturgruset är det således i praktiken inte möjligt.

Helkrossat berg i betongproduktion förekommer redan idag. I hur stor utsträckning det går att ersätta natursanden med helkrossat berg beror främst på vad det är för typ av produkter som tillverkas och vilka kvalitetskrav som ställs på betongen.

Bolaget levererar en mix av naturgrus till Heidelberg Material Betong Sverige AB (tidigare Betongindustrier AB) som domineras av fraktionen 0-2 mm. Av de siktkurvor som framgår av Bilaga A1 till ansökan går det att utläsa att innehållet av fraktionen 0-2 mm i täktens kvarvarande råmaterial i medel är så hög som 89 % med motsvarande siffra 94 % för fraktionen 0-4 mm. Heidelberg Material Betong Sverige AB har redan en stor inblandning av bergkross i sina produkter, cirka 75 % och de minimerar användningen av naturgrus till de produkter där det är svårast att helt gå över till krossat berg. Mängden bergkross som kan användas beror på vilka kvalitetskrav som ställs på betongen.

I den ovan nämnda domen M 4949-22 konstaterar denna domstol att fabriksbetong är ett av de ändamål där naturgrus för närvarande inte kan ersättas, i vart fall inte inom 10-20 år. Mark- och miljödomstolens bedömning baseras på att naturgrus i nuläget inte kan ersättas med bergråvara från Skåne i all betongtillverkning, eftersom en sådan produktionsomställning skulle förorsaka en kraftig ökning av långväga transporter. Det ska särskilt framhållas att råmaterialet i den aktuella naturgrustäkten till 86-92 % bestod av naturgrus i fraktionen 0-2 mm, d.v.s. liknande mängder som i Kvidinge, och att det aktuella bolaget levererar naturgrus för betongändamål till Heidelberg, d.v.s. samma kund som Kvidinge. Då förutsättningarna är desamma såväl i det nämnda målet som för Kvidinge gör sig samma bedömning gällande även för Kvidinge, d.v.s. fabriksbetong ska i den nu aktuella prövningen anses utgöra ett sådant kvalificerat ändamål för vilket det inte går att ersätta naturgrus.

Sid 79 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Torrbruk Länsstyrelsen har framfört i sitt yttrande att det saknas ersättning för naturgrus till mur- och putsbruksprodukter. Torrbruksprodukter är ingen enhetlig produktkategori utan utgörs både av grov- och finbetong samt mur- och putsbruk. Det är den förstnämnda kategorin som Finja har lyckats producera ett torrbruk med maskinsand. Det är dock för de sistnämnda ändamålen, mur- och putsbruk, som högst krav ställs på materialet och till vilket det saknas ersättningsmaterial. Det är även till dessa användningsområden som bolagets material nästan uteslutande levereras till. Då utvecklingen har gått från att murbruk blandas på den plats där det ska användas, till att det numera köps färdigblandat från en torrbrukstillverkare, är majoriteten av de produkter som produceras som torrbruk just murbruksprodukter. Leveransen till murbrukssand har också gått ner eftersom efterfrågan minskar medan efterfrågan för leverans till torrbruk ökar. Bolagets bedömning är att torrbruk är ett sådant kvalificerat ändamål för vilket det inte går att ersätta naturgrus.

Sand till renvattenfilter Bolaget noterar att länsstyrelsen i sitt yttrande har angett att myndigheten anser att infiltrationssand till renvattenfilter eventuellt är ett sådant kvalificerat ändamål där det i dagsläget inte är tekniskt eller ekonomiskt rimligt att använda annat material. Slutanvändning som renvattenfilter ställer mycket höga krav på materialets tekniska egenskaper. Innehållet av finmaterial som normalt är betydligt högre i en bergkrossprodukt måste vara lågt och de rundade kornen som natursanden har naturligt ger en god infiltrerande kapacitet vilken är nödvändig i ett filter. För att försöka likna natursanden krävs omfattande bearbetande steg av bergråvaran. Bolaget vidhåller att sand till renvattenfilter är ett sådant kvalificerat ändamål för vilket det inte går att ersätta naturgrus.

Markbäddssand/infiltrationssand Vad gäller de publikationer som länsstyrelsen hänvisar till ska särskilt framhållas att det i SGU:s rapport 2015:35 anges bl.a. vilka fraktioner som är viktiga för att uppnå en god filtersand och att markbäddssand är ett användningsområde där det kan vara tekniskt möjligt att producera lämplig produkt med ersättningsmaterial. Däremot

Sid 80 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

redogörs det inte för hur väl reningsanläggningar utformade med bergkross istället för naturgrus skulle fungera över tid. I informationsbladet från Avloppsguidens användarförening framhålls vidare flera nackdelar med att använda bergkross istället för naturgrus, exempelvis anges att krossmaterial ofta innehåller en större andel finmaterial än markbäddssand, vilket kan leda till för liten genomsläpplighet och risk för igensättning, samt att rening av fosfor kan vara sämre för krossmaterial. I informationsbladet från JTI som länsstyrelsen hänvisar till anges även att många av de rekommendationer som tas upp i informationsbladet behöver utvärderas i fullskala och vidareutvecklas. Sammantaget anser bolaget inte att någon av dessa publikationer kan läggas till grund för att det skulle vara möjligt att ersätta naturgrus i markbäddar med bergkross.

Fallsand Bolaget levererar idag EU-certifierad fallsand till kunder i nordvästra Skåne. I den ovan nämnda domen från MÖD M 14020-21, konstaterade MÖD att det finns ersättningsmaterial för fallsand som inte nödvändigtvis består av bergråvara, exempelvis bark och flis. Det ska dock understrykas att dessa alternativa material med levande organisk bas (flis, bark) inte kan klassas enligt EU-standarden för fallsand, SS EN 1176, och därmed inte heller efterfrågas av bolagets kunder. Det går inte att framställa certifierad fallsand i Skåne med bergråvara och ersättningsprodukter för fallsand som är fossilbaserade är i många fall miljömässigt tveksamma. Bolaget anser således att det inte finns något alternativ till naturgrus för ändamålet fallsand på den skånska marknaden och att det i nuläget varken är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att ersätta naturgrus vad gäller fallsand.

SGU har i MÖD:s mål M 14020-21 angett att fallsand är en oersättlig produkt samt i mark- och miljödomstolens mål M 4949-22 angett i frågan om ersättningsmaterial till fallsand att det måste finnas en lämplig lokal bergråvara, vilket bolaget instämmer i. Den aktuella grustäkten i MÖD M 14020-21 var vidare lokaliserad i Örebros kommun varför förutsättningarna för lämpligt ersättningsmaterial skiljer sig från ifrågavarande fall. Igen ska framhållas att det föreligger en brist på lämplig bergråvara i Skåne. För bolaget måste sammantaget leverans av fallsand till

Sid 81 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

nordvästra Skåne utifrån lokala förutsättningar räknas som leverans för kvalificerat ändamål. Vad SGU anfört i nu aktuellt mål om att SGU saknar information om de lokala geologiska berggrundsmaterialens egenskaper för fallsandsändamål förändrar inte detta förhållande. Att vidare forskning anförts vara lämpligt stärker snarare bolagets uppfattning att det inte finns något alternativ till naturgrus för ändamålet fallsand på den aktuella marknaden.

Golfsand Bolaget har märkt av en ökad efterfrågan på just golfsand på senare tid. Skåne är ett golfintresserat län med många golfbanor och nationellt är golf en av Sveriges största idrotter sett till antal utövare. Sporten fick även ett uppsving under pandemiåren då idrotten ansågs säkrare att utöva än många andra aktiviteter. Detta har inneburit att medlemsantalet i Sverige är uppe på rekordnivåer. Tillgången på golfsand i närregionen står inför utmaningar eftersom materialet ställer särskilt höga krav på egenskaper och utbudet är begränsat.

Den golfsand som levereras från täkten idag och även förväntas levereras framgent är främst dressand men även till greenuppbyggnad. Materialet måste fungera på ett sådant sätt att vatten kan hållas kvar kapillärt i en växtbädd för att gräset inte ska dö samtidigt som vattnet måste kunna dräneras bort. Bergkross uppfyller normalt inte dessa förutsättningar då förekomsten av finmaterial är för stor och fördelningen mellan kornstorlekarna är av avgörande betydelse. Materialets flisighet ger också en sämre dräneringsförmåga än de mer rundade kornen i naturgrus. Kravspecifikationen på golfsand är mycket detaljerad, vilket ställer särskilt höga krav på siktningen. Detta innebär att det är extra svårt att ersätta naturgruset med krossat bergmaterial.

Länsstyrelsens hänvisning till SGU:s rapport 2015:35 är delvis missvisande. Det exempel som anges i rapporten, och som länsstyrelsen hänvisar till, är att det finns en anläggning som använt krossat berg vid anläggning av fairway d.v.s. där kraven inte är lika höga som vid greenbyggnad och dressand/bunkersand. Avseende ända-

Sid 82 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

målet anger SGU följande om den undersökning som Chalmers utförde: ”I samband med undersökning av krossat bergmaterials förmåga att efterlikna en natursands snäva kornstorleksintervall, porositets- och perkolationsegenskaper uppnåddes inte önskvärda krav (Chalmers 2015). Den komplexa kombinationen av fina, medelstora och stora partiklar som bildar grunden för materialets porositet antas i detta fall vara orsaken till det dåliga resultatet.” (SGU rapport 2015:35, s. 2). Trots att Chalmers testade 20 olika bergmaterial uppnådde alltså inget material önskvärda krav. Detta visar tydligt på de utmaningar som finns med att ersätta golfsand med krossat material och att det i nuläget saknas ersättningsmaterial för ändamålet.

I mål M 4949-22 har MMD konstaterat att natursand inte kan ersättas med bergråvara i Skåne för underhåll av greener och bunkrar ”eftersom en sådan produktionsomställning skulle förorsaka en kraftig ökning av långväga transporter”. Bolaget vidhåller att golfsand är ett sådant kvalificerat ändamål för vilket det inte går att ersätta naturgrus.

Avslutande kommentar Bolaget vill återigen poängtera att ansökt tillståndstid endast är 10 år. Teknikutvecklingen inom vissa områden går framåt vilket kan innebära att behovet av naturgrus kommer att minska i takt med att framsteg görs. Det är emellertid osannolikt att behovet av naturgrus upphör för alla ovan givna ändamål. Denna omständighet har även denna domstol tagit upp i M 4949-22, där bedömningen var att vissa ändamål med större sannolikhet än andra kan ersättas efter 10 år men för samtliga kvalificerade ändamål behövdes materialet under första 10-årsperioden.

Domstolen minskade den totala uttagsmängden för att ta höjd för en minskad efterfrågan för vissa ändamål under den andra halvan av aktuellt tillstånd (total tillståndstid i målet var 20 år). Mot bakgrund av slutsatserna i den domen föreligger behov för ovan nämnda ändamål under hela den sökta tillståndstiden i detta mål. Även för ändamål där ersättningsmaterial i teorin finns, men som inte finns till-

Sid 83 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

gänglig i regionen, behöver naturgrus fortsatt att användas under en övergångsperiod. Bolaget menar att sökt tillståndstid är väl avvägt i förhållande till föreliggande behov samt intresset av att successivt minska uttaget av naturgrus.

Lokalisering i förhållande till översiktsplan Länsstyrelsen anför att den ansökta verksamheten inte är förenlig med Åstorp kommuns översiktsplan, framför allt med hänvisning till vad som står om att Kvidingefältet, som försörjer kommunen med dricksvatten, ska skyddas samt att när täkternas miljötillstånd löpt ut ska området återställas.

Kommunens översiktsplan framhåller vikten av att trygga dricksvattenförsörjningen och att skydda grundvattenförekomsten i åsen mot markanvändning som på sikt kan ha negativa konsekvenser för vattenkvalitén. Bolaget har i den hydrogeologiska utredningen och miljökonsekvensbeskrivningen redovisat och bedömt riskerna för påverkan på grundvattenförekomsten från den sökta verksamheten. Bedömningen är att påverkan på vattenkvalitén är obetydlig. Bolaget har även visat att den sökta verksamheten inte kommer att påverka grundvattenbildningen i åsen, dvs kvantiteten och möjligheten att ta ut grundvatten från åsen kommer inte att försämras.

I översiktsplanen anges att ”[n]är täkternas miljötillstånd löpt ut ser Åstorps kommun att området återställs, för att säkra det långsiktiga skyddet för grundvattnet och att områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och utvecklas”. Kommunen anger dock inte huruvida det handlar om grustäkternas nuvarande tillstånd. Bolaget menar således att denna skrivning inte är oförenlig med denna ansökan om förnyat tillstånd.

Kommunen anger i översiktsplanen även att den grustäkt som finns inom vattenskyddsområdet på sikt ska omvandlas till natur- och friluftsområde. Någon mer specifik tidsangivelse när detta bör ske finns inte med i översiktsplanen. Att om-

Sid 84 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

vandla området till natur- och friluftsområde har bolaget redovisat som ett huvudspår för efterbehandlingen och denna del av ansökan är således helt i linje med intentionerna i översiktsplanen.

Skulle bolaget inte erhålla tillstånd för fortsatt drift av täkten ska området efterbehandlas enligt gällande efterbehandlingsplan som inte tar hänsyn till kommunens önskemål om skydd för de naturvärden som finns inom täktområdet. I detta avseende är således sökt verksamhet mer i linje med översiktsplanen än befintlig verksamhet.

Bolaget bedömer sammantaget fortsatt att den sökta verksamheten inte står i strid med den övergripande utvecklingen av området som anges i gällande översiktsplan.

Vattenverksamhet Bolaget noterar och delar länsstyrelsens bedömning att den mängd vatten som kommer att ledas bort vid den ansökta verksamheten är begränsad och därmed inte riskerar att medföra någon betydande påverkan på allmänna eller enskilda intressen.

Natur- och kulturmiljö Bolaget noterar att länsstyrelsen anser att 9 kap. 6 f § p. 3 miljöbalken inte utgör hinder för den ansökta verksamheten vad gäller naturmiljö eller kulturmiljö.

Biotopskydd Angående struktur 2 som benämns åkerholme bedöms den sammanfattningsvis, både avseende ekologisk funktion och geografisk belägenhet, uppfylla definition på en struktur som ska omfattas av det generella biotopskyddet. Typifieringsmässigt är detta dock ett gränsfall. Å ena sidan består delar av ytan av ansamlingar av flyttbara stenar vilket är en karaktär som kopplas till biotoptypen ”odlingsröse”. Å andra sidan verkar dessa stenar i sen tid ha lagts upp på en markstruktur som existerat sedan tidigare. Detta tillsammans med att naturvärdena i första hand är knutna till ett äldre trädskikt och förekomst av död ved indikerar därför att det är rimligare att typifiera denna yta eller struktur som en åkerholme.

Sid 85 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Med anledning av länsstyrelsens kommentar avseende bolagets föreslagna åtgärder om att tillskapa motsvarande biotoper som tas bort vill bolaget förtydliga enligt följande. Åtgärderna kommer inte att vidtas i samband med efterbehandlingen av täkten. De nya biotoperna kommer att återskapas innan utpekade strukturer tas bort.

Sveriges geologiska undersökning Bolaget noterar att SGU delar bolagets bedömning av befintliga utmaningar med alternativa material till naturgrus, framför allt i de fraktioner som täktens material i huvudsak består av. SGU framhåller även att täkten materialförsörjer samhället på ett relativt hållbart sätt.

SGU:s kommentarer angående grundvattnet täcks i helhet av det svar bolaget lämnat i bemötande av länsstyrelsens yttrande.

Statens geotekniska institut Avfall Bolaget har till skillnad från vad SGI anför redovisat en massbalans i kompletteringen till ansökan. Sammanfattningsvis anger den följande. Den sammanlagda kvarvarande avbaningsytan uppgår till ca 23,2 ha. Den totala avbaningsvolymen uppgår till ca 265 000 m . Mängden sediment från dammen som inte kan återföras till produktion är obetydlig i förhållande till mängden massor som avbaningen utgör. Den mängd som inte kan återföras till produktion kommer att användas i efterbehandlingen.

I den föreslagna efterbehandlingsplanen uppgår de områden som ska återställas med påförande av avbaningsjord till ca 16 ha i västra delen. För efterbehandling med återföring av avbaningsjord till botten i den västra delen av täkten åtgår ca 160 000 - 200 000 m . De områden som i efterbehandlingsplanen är markerade med ”buskvegetation” uppgår till ca 5 ha. För att erhålla en frodig buskvegetation bedöms det

Sid 86 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

vara nödvändigt med ett något tjockare jordlager än vad som krävs på lantbruksmark, totalt ca 75 000 m . Totalt uppgår följaktligen behovet av avbaningsvolymer till ca 235 000 - 275 000 m .

Flera av de befintliga insynsvallarna är i dagsläget bevuxna med buskar och hyser stora naturvärden enligt utförda inventeringar vilket gör att i den mån det är möjligt är det rimligt att lämna dessa orörda. Det finns med andra ord en mycket god överensstämmelse mellan tillgängliga avbaningsmassor och behov av massor till en efterbehandling av täkten när den avslutas.

Skydd av grundvatten Angående skydd av grundvatten m.m. hänvisar bolaget vad som anges ovan i bemötande av länsstyrelsens yttrande. Angående frågan om hur ett spill skulle sprida sig i grundvattenmagasinet får bolaget framföra följande gällande spridningsberäkningar samt möjligheterna att sanera ett större spill så att det inte når vattentäkten. Spridningsberäkningar har gjorts för ett tänkbart större haveri om ca 350 liter diesel (motsvarar en full bränsletank). Beräkningarna omfattar olika tidsteg mellan 1 dag och 30 år för att se hur långt från haveripunkten ett spill sprider sig. Beräkningarna är utförda utan att beakta några saneringsåtgärder överhuvudtaget. Resultaten visar att spridningen sker relativt långsamt även transporttiden ner till grundvattnet är snabbt. Därmed finns det gott om tid att vidta åtgärder vid händelse av ett större spill.

Tänkbara saneringsåtgärder är enkla att etablera och väl beprövade. En inledande åtgärd skulle vara att punktsanera en så stor del av spillet som möjligt genom att gräva ur det område där haveriet skett i lämplig omfattning och köra bort det förorenade materialet till lämplig mottagningsstation. Det kvarvarande spill som når grundvattnet tas om hand genom att flertalet brunnar installeras i flödesriktningen och pumpa upp föroreningen. Spillet kommer till stor del att flyta ovanpå vilket underlättar saneringen. En ytterligare brunnsrad bör etableras som kontrollpunkt för att säkerställa att alla petroleumprodukter fångas upp av brunnsrad 1. På detta sätt säkerställs att allt spill fångas upp innan föroreningen lämnar täktens område.

Sid 87 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Även vid den osannolika händelse att ett större haveri skulle inträffa finns således ändamålsenliga och betryggade åtgärder att vidta vilket säkerställer att inga föroreningar når vattentäkten. Som tillägg till ovan åtar sig även bolaget att regelbundet provta förekomst av olja i en brunn i anslutning till det område i täkten där flesta maskiner rör sig. Detta för att kontinuerligt kontrollera att inga föroreningar av petroleumprodukter från verksamheten når grundvattnet.

SGI har i yttrande även efterfrågat resonemang kopplat till spridning av förorening via släckvatten vid en brand och där också särskilt lyft användandet av PFAS i släckmedlet. Bolaget har inga pulversläckare innehållande PFAS på anläggningen. Generell hantering av släckning där det föreligger risk för förorening via vatten är att inte släcka med vatten utan att låta det brinna. Detta är dock inget som Bolaget har rådighet över då Räddningstjänsten styr insatsen. Verksamheten är vidare inte en högriskverksamhet avseende risk för uppkomst av brand. Stenmaterialet är inert och det är främst byggnader eller fordon / maskiner som kan fatta eld. Bolaget har beredskap med släckare på plats och underhåll av utrustning för att undvika att brand uppkommer.

I gällande skyddsföreskrifter för Kvidingefältets grundvattentillgång anges i 2a § att ”[f]örvaringstankar, stationära förbränningsmotorer och liknande måste vara utrustade med skyddsanordningar eller placerade så att hela den lagrade volymen vid läckage kan förhindras att tränga ned i marken”. För hantering anges i samma paragraf att ”måste arrangemang vidtagas så att risken för spill minimeras”. På ytor för tankning och uppställning av fordon är ytan asfalterad och uppsamlat vatten avleds via oljeavskiljare. Befintlig och planerad hantering med skyddsåtgärder är i enlighet med de skyddsföreskrifter som SGI hänvisar till.

Efterbehandling Bolaget ser ingen motsättning i vad SGI anför avseende efterbehandlingen. Vid tidpunkten för efterbehandlingen kommer de väsentliga intressen som behöver främjas att hanteras på erforderligt sätt.

Sid 88 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Miljökonsekvensbeskrivning SGI har i yttrande framfört att man ser det som osannolikt att det sker en återställning till åkermark vid täktens efterbehandling om ett förlängt tillstånd inte medges. Bolaget är i dagsläget bundet till befintligt tillstånd och de villkor som där reglerar hur efterbehandling ska gå till. I övrigt gäller de skyddsföreskrifter för Kvidingefältet och 2g § som säger att utbrutna delar inom ett täktområde snarast ska återställas med vegetationstäcke. Bolaget är om inget nytt tillstånd medges bundet till dessa beslut och ingen annan efterbehandling än en med återställda vegetationstäcken är då aktuell på området.

NSVA NSVA villkor 3 Bolaget anser inte att av NSVA föreslaget tillägg till villkor 3 är motiverat. Bolaget har i sin utredning utgått från högsta grundvattenyta och även från den kommer brytnivån att vara med marginal mer än tre meter. Lägsta brytdjup är även satt mot bakgrund av detta. Den omättade zonen över grundvattenytan kommer vara upp emot 5 meter inom brytområdet. Bolaget kommer att följa upp grundvattennivåer i grävda rör inom brytområdet. Detta kommer att ske inom ramen för kontrollprogrammet. Någon annan reglering är inte påkallad och NSVA:s synpunkt är hanterad genom det nu föreslagna villkor 9.

NSVA villkor 8 Bolaget har i villkorsförslag 8 angett att efterbehandlings ska ske successivt i den mån det är möjligt. Bolaget bedömer att bolagets föreslagna villkor är tillfyllest och därtill förenligt med NSVA:s förslag. Sökanden noterar att NSVA nu anser att redovisningar av anläggningar med mera kan hanteras inom kontrollprogrammet, vilket bolaget anser är lämpligt.

Bedömning av aktuella miljöaspekter Bolaget vidhåller sin bedömning som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen och vill härvid särskilt poängtera att täktverksamhet redan idag bedrivs på platsen.

Sid 89 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget har bedömt verksamhetens påverkan på grundvattnet och särskilt frågan om hur verksamheten påverkar framtida möjlighet till samexistens mellan de olika intressena. Slutsatsen att täktverksamheten kan samexistera med vattentäkten under den sökta tillståndstiden om 10 år är tydlig. Verksamheten bedöms inte heller försvåra framtida planer för en utökad vattentäkt.

Transporter NSVA framför i sitt yttrande att risken inte är stor för olyckor med utsläpp av diesel från Kvidinge Stenkross AB egna fordon men att risken för spridning av föroreningar från transporter som sker med lastbilar till/från verksamhetsområdet dag- och kvällstid bedöms vara större. I täkten finns utrustning som snabbt kan samla och stoppa spridning i händelse av ett läckage från fordon. För transporter som sker till och från anläggningen finns kontakt mellan anläggningen och lastbilsförarna och händer något till/från anläggningen kommer bolagets hjullastare göra samma insats som hade skett inne på verksamhetsområdet.

Utlastning av material utanför dagtid sker i undantagsfall från anläggningen, men härvid får förtydligas att ingen utlastning sker utan att täktens personal och/eller hjullastarförare är på plats för att göra lastningen. Samma personal kommer också kunna bistå med snabb undsättning om något skulle inträffa utanför dagtid.

Då det således alltid finns beredskap när utlastning sker från täkten är möjligheten att vidta skyndsamma åtgärder vid ett haveri i täkten bättre än i situationen vid ett haveri, utan koppling till verksamheten, som uppkommer om en transport skulle färdas genom den inre zonen. Detsamma gäller fallet vid haveri om skogs- eller lantbruksmaskiner skulle utföra arbete inom zonen.

Efterbehandling Bolaget ser inte någon motsättning i det som NSVA anger och det som bolaget angett i ansökningshandlingarna. Efterbehandling kommer i den mån det är möjligt att ske successivt och detaljerna kommer att fastslås i ett senare skede inför täktens

Sid 90 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

avslutande. Vid det tillfället kommer de frågor som NSVA adresserar att kunna hanteras i sin helhet.

Påverkan på grundvatten Påverkan på grundvatten är utförligt utredd. Särskilt frågan om påverkan på nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Se bemötande av länsstyrelsens synpunkter ovan.

Sammanfattning NSVA hänvisar till 3 kap. 1 § miljöbalken och anför att dricksvattenintresset väger tyngre än brytning av sand. Bolaget vill inte på något sätt förringa det angelägna allmänna intresse som uttag av dricksvatten utgör. Tvärtom har en väsentlig del av de utförliga utredningar som bolaget utfört tagit sikte på just vilken påverkan som verksamheten har och kan komma att få på detta intresse. Bolaget vill poängtera att materialförsörjningen också är ett angeläget allmänt intresse som är särskilt utsatt i Skåne där det föreligger en tydlig bristsituation av bergmaterial.

Det är således två angelägna allmänna intressen som delvis konkurrerar om samma mark. Båda intressena är även av sådan beskaffenhet att de är knutna till vissa förutsättningar som bara finns på vissa särskilda platser i landet och inte kan utföras var som helst. Den avgörande frågan i förhållande till 3 kap. 1 § miljöbalken är dock om dessa intressen kan samexistera eller är oförenliga med varandra. Det är först när intressena är oförenliga med varandra som en bedömning om vilket intresse som äger företräde ska göras.

Bolaget anser att det tydligt har visat, genom de grundliga utredningar som har genomförts, att täktverksamheten kan samexistera med vattentäkten för den sökta tillståndstiden. Detta precis som täktverksamheten har gjort under de senaste 50 åren. Verksamheten bedöms inte heller försvåra framtida planer på en utökad vattentäkt. Sammanfattningsvis föreligger inte en sådan konflikt mellan intressena som innebär att en bedömning om vilket intresse som äger företräde ska göras.

Sid 91 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Fortsatt täktverksamhet är lämplig markanvändning med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov och därmed förenlig med 3 kap. 1 § miljöbalken.

Weum Gas AB Bolaget får förtydliga att Nordion Energi AB:s (”Nordion”) yttrande i samrådet både är kommenterat i samrådsredogörelsen, se avsnitt 5.4 i Bilaga B1 till ansökan, samt är bilagt denna i sin helhet, se underbilaga 4 till Bilaga B1. Nordions synpunkter har beaktats i arbetet med framtagandet av ansökan.

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har hållit huvudförhandling och syn i målet den 19 juni 2024.

Rådighet För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren ha rådighet över det aktuella vattnet. Bolaget äger fastigheterna A och B där en ersättnings-brunn planeras att placeras. Via avtal om nyttjanderätt till fastigheten M fram till 31 december 2035 har bolaget även rådighet avseende den befintliga brun-nen. Markoch miljödomstolen bedömer att bolaget har den rådighet som krävs en-ligt 2 kap. 1 § lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet för att bedriva den sökta vattenverksamheten (jmfr. 2 kap. 2 § samma lag).

Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen med inlämnade kompletteringar utgör tillräckligt underlag för att domstolen ska kunna göra erforderliga bedömningar. Utförliga utredningar har vidtagits för att utreda verksamhetens påverkan och behov av skyddsåtgärder. Den specifika miljöbedömningen kan därmed slutföras och miljökonsekvensbeskrivningen godkännas.

Tillåtlighet Bolaget har ansökt om tillstånd till täktverksamhet med tillhörande vattenverksamhet under 10 år för uttag av 3,75 miljoner ton naturgrus inom ett ca 83 hektar stort

Sid 92 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

brytområde. I förhållande till befintligt brytområde, som är ca 100 hektar, är cirka två hektar nytillkommen yta beläget utanför nuvarande brytområde. Även verksamhetsområdet är till en mindre del belägen utanför det befintliga, men minskar sammantaget från 125 till ca 103 hektar. När det gällande tillståndet löper ut den 31 december 2024 beräknas drygt en miljon ton av det material som befintliga tillståndet omfattar vara kvar.

Länsstyrelsen yrkar att ansökan ska avslås och hänvisar till att verksamheten inte är förenlig med 9 kap. 6 f § p 1 och 2 miljöbalken. Därtill anser länsstyrelsen att lokalisering användning av mark inte är förenlig med 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 § miljöbalken. Även NSVA yrkar att ansökan ska avslås med hänsyn till bland annat att grustäkten inte kan samexistera med dricksvattenintresset. Bygg- och miljönämnden i Åstorps kommun varken bestrider eller medger ansökan, men framhåller vikten av att skydda vattnet.

Mark- och miljödomstolen redogör nedan för domstolens bedömning avseende ansökans tillåtlighet, inledningsvis med utgångspunkt från länsstyrelsens och NSVA:s invändningar. Därefter gör domstolen en samlad bedömning av verksamhetens tilllåtlighet.

Behovsbedömning Enligt 9 kap. 6 f § 1 p miljöbalken får en tillståndspliktig täkt av naturgrus inte tillåtas om det med hänsyn till den avsedda användningen är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda annat material. Bestämmelsen infördes 2009 med avsikten att stärka och tydliggöra skyddet för naturgrusförekomster (se prop. 2008/09:144 s. 22). Eftersom tillgången på naturgrus är begränsad så bör sådant grus endast användas för ändamål där det inte är möjligt att ersätta materialet med något annat. Detta gäller oavsett om det är frågan om att nyetablera en täkt eller förlänga drifttillståndet för en redan etablerad täkt (prop. 2008/09:144 s. 16 f.). Vidare anger nämnda förarbete att bestämmelsen innebär att en behovsbedömning ska göras där det är det objektiva behovet som ska prövas. Det är den sökande som ska

Sid 93 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

visa att det finns ett sådant behov. Prövningsmyndigheten ska överväga om ett annat material kan användas och om tillgången på naturgrus från redan öppnade täkter i närheten kan tillgodose behovet. SGU anges vara en värdefull remissinstans (a.a. s. 17).

SGU anger i sitt yttrande i målet att de delar bolagets beskrivning av de utmaningar som finns med att ersätta naturgruset. SGU klassar bolagets användningsområden som dels där det är tekniskt möjligt, dels ännu inte är tekniskt möjligt att få fram ett ersättningsmaterial. Sammantaget anser SGU att bolaget med täkten i Kvidinge idag försörjer samhället med material på ett relativt hållbart sätt. Bolaget har i målet visat att naturgrusavlagringen i Kvidinge till största delen (>95 %) utgörs av fraktionen 0-4 och där en stor del är inom fraktionen 0-2 (>90 %). Hälften av materialet avses användas till fabriksbetong och fallsand (30 respektive 20 %). Övriga användningsområden är torrbruk (mur- och putsbruk), golfsand, sand till renvattenfilter, markbäddssand och mursand. Av dessa användningsområden anser länsstyrelsen att mur- och putsbruk, sand till renvattenfilter och mursand, det vill säga 23 % av materialet, är svåra att ersätta med något annat material.

Mark- och miljödomstolen gör ingen annan bedömning än att mur- och putsbruk, sand till renvattenfilter och mursand i dagsläget utgör svårersättliga användningsområden.

Vad avser fabriksbetong gör domstolen följande bedömning. Bolaget har visat att materialet används för tillverkning av betong med särskilda kvalitetskrav där det fortfarande finns svårigheter att fullt ut ersätta naturgruset med bergkross. Såväl den koncern bolaget ingår i (NCC) som bolagets kunder arbetar, utifrån vad som visats, dock med att ersätta naturgruset i betongproduktionen i ökad omfattning. Att bolaget endast söker tillstånd för fortsatt brytning under 10 år styrker enligt mark- och miljödomstolens bedömning detta. Sammantaget bedömer domstolen att bolaget visat att det i dagsläget inte är tekniskt möjligt att ersätta naturgruset i denna del.

Sid 94 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

En relativt stor andel av materialet från Kvidinge levereras som fallsand till Skånekommunerna. Mark- och miljööverdomstolens har i dom M 14020-21 gjort bedömningen att även om det inte är möjligt att ersätta fallsanden med bergkross, så finns det andra material som kan ha samma stötdämpande förmåga som naturgrus. Det kan exempelvis vara bark, träspån eller fjädrande gummi. Bolaget menar att det finns praktiska problem med att använda naturmaterial som bryts ned. Vidare att det är miljömässigt tveksamt att använda material med fossilt ursprung. Domstolen anser att det vid en samlad bedömning är relevant att väga in de miljö- och hälsoskyddsaspekter som bolaget redogjort för. Inte minst med hänsyn till att det ofta handlar om miljöer där barn vistas. Mark- och miljödomstolen gör därmed bedömningen att även om det är möjligt att ersätta fallsanden med annat material är det inte alltid i alla avseenden lämpligt. Det bör ligga i kommunernas intresse att arbeta med en omställning genom att planera, hushålla och i möjligaste mån återanvända det naturgrus som används som fallsand.

Mark- och miljödomstolen bedömer att bolaget visat att det finns ett regionalt behov av naturgrus, att behovet av ballast generellt är stort och att det idag saknas bergtäkter med lämpligt material för att ersätta naturgrus på ett hållbart avstånd i förhållande till avsättningsområdet.

Sammantaget gör mark- och miljödomstolen bedömningen att med tidsperspektivet 10 år är sökt täktverksamhet förenligt med 9 kap. 6 f § 1 p miljöbalken.

Påverkan på dricksvattenförsörjningen Enligt 9 kap. 6 f § 2 p miljöbalken får en tillståndspliktig naturgrustäkt inte tillåtas om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och den kan medföra försämrad vattenförsörjning.

Förarbetena till bestämmelsen ger uttryck för att en säkerställd dricksvattenförsörjning ska väga tyngre än behovet av naturgrus (prop. 2008/09:144 s. 17). Mark- och miljödomstolen delar också länsstyrelsens och NSVA:s inställning att naturgrusförekomsten i Kvidinge har stor betydelse för en säkerställd dricksvattenförsörjning

Sid 95 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

lokalt och i framtiden sannolikt även regionalt. På lång sikt, mot bakgrund av klimatförändringarna och befolkningsutvecklingen i denna del av Skåne, väger enligt domstolens bedömning dricksvattenintresset tyngre. Av behovsbedömningen (se ovan) framgår att behovet av naturgrus från Kvidinge avser de 10 närmaste åren. Av nämnd proposition framgår att även om naturgrusförekomsten är viktig för dricksvattenförsörjningen bör tillstånd kunna ges om det är möjligt att bedriva en viss täktverksamhet utan att områdets betydelse för dricksvattenförsörjning påverkas (a.a. s. 26). Frågan är således om de två samhällsviktiga intressena kan samexistera på platsen i ytterligare 10 år.

Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att täktverksamheten inte medför någon kvantitativ påverkan på grundvattenförekomsten. Den påverkan på dricksvattenintresset som täktverksamheten kan medföra utgörs istället av täktens ianspråktagande av yta och reducering av renande och skyddande marklager ovan grundvattnet. Täkten medför också en ökad risk för att grundvattnet förorenas till följd av en olycka. Enligt domstolens bedömning har bolaget dock visat att det med nu beslutade villkor är möjligt att efter avslutad täktverksamhet fortsatt använda platsen för dricksvattenförsörjning, både vad avser anläggande av nya borror som anläggande av konstgjord infiltration. Bolaget har även visat att de risker som finns för att grundvattnet ska förorenas till följd av täktverksamheten är små.

Mark- och miljödomstolen gör sammantaget bedömning att även om dricksvattenintresset är den viktigaste verksamheten på den aktuella platsen i ett långt perspektiv, så äventyrar 10 års ytterligare täktverksamheten inte det. En fortsatt samexistens under en begränsad tid, samt med nu beslutade villkor och bolagets åtaganden, gör således verksamheten tillåtlig enligt 9 kap. 6 f § 2 p miljöbalken.

Natur- och kulturvärden Av 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken följer att tillstånd till naturgrustäkt inte ska ges i områden som utgör värdefulla natur- och kulturmiljöer. Bedömningen av när en naturgrusförekomst är en värdefull natur- eller kulturmiljö måste ske i det enskilda fallet (prop. 2008/09:144 s. 18).

Sid 96 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget har visat att den befintliga täktverksamheten gynnat ett stort antal arter knutna till sandiga miljöer och att verksamhetsområdet berikats med flera naturvärden. Vidare har bolaget föreslagit att en successiv efterbehandling med syfte att bevara och ytterligare gynna dessa naturvärden. Det förutsätter att dispens meddelas från gällande vattenskyddsföreskrifter, vilket också med denna dom har meddelats. Mark- och miljödomstolen bedömer att de med detta tillstånd beslutade villkoren och åtagandena säkerställs att det inte sker någon varaktig oönskad eller otillåten påverkan på värdefulla naturvärden eller arter. Några kulturmiljöer som kan påverkas har inte identifierats. Mark- och miljödomstolen gör sammantaget bedömningen att täktverksamheten är tillåtlig även enligt den sista punkten i 9 kap. 6 f § miljöbalken.

Lokalisering Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska en plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa eller miljön. Länsstyrelsen anser att fortsatt täktverksamhet i Kvidinge inte är förenligt med bestämmelsen med hänsyn till dricksvattenintresset.

Såväl den befintliga som den planerade naturgrustäkten är belägen inom inre vattenskyddsområde för kommunens vattentäkt. Enligt gällande föreskrifter för vattentäkten är tillståndsgiven täktverksamhet tillåten om uttag sker som mest till 3 meter ovan högsta grundvattennivån. Med villkor om att detta ska efterlevas och med ovan bedömning avseende påverkan på nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning bedömer mark- och miljödomstolen att den sökta verksamheten är förenlig med 2 kap. 6 § miljöbalken.

Mark- och miljödomstolen gör vidare bedömningen att sökt verksamhet inte strider mot kommunens översiktsplan.

Sid 97 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Domstolens samlade bedömning av tillåtligheten Baserat på de utredningar som legat till grund för aktuell ansökan och vad som i övrigt framkommit i målet bedömer mark- och miljödomstolen sammanfattningsvis att det inte föreligger hinder mot att tillåta den sökta täkt- och vattenverksamheten i enlighet med bolagets yrkanden på grund av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. bestämmelserna för hushållning med mark och vatten i 3 och 4 kap. skydd av områden i 7 kap. samt vattenverksamhet i 11 kap. miljöbalken.

Vidare anser mark- och miljödomstolen att det är möjligt att föreskriva villkor om skyddsåtgärder, försiktighetsmått och begränsningar som innebär att vare sig den miljöfarliga verksamheten eller vattenverksamheten kan befaras föranleda olägenhet av väsentlig betydelse.

Tillståndets omfattning och tidsbegränsning Vad avser tillståndets omfattning begränsas det dels av en total uttagsmängd naturgrus under hela tillståndstiden, dels av maximala årliga uttagsmängder av naturgrus och volym bortlett grundvatten. Tillståndet för all verksamhet begränsas till 10 år. Inga intressenter i målet har ifrågasatt vare sig omfattning eller tidsbegränsning. Mark- och miljödomstolen finner, mot bakgrund av de bedömningar som domstolen gjort, ingen anledning att göra några inskränkningar i förhållande till vad bolaget yrkat.

Villkor och åtaganden Enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken är det verksamhetsutövarens skyldighet att vidta de försiktighetsmått som krävs för att ingen olägenhet ska uppstå för människors hälsa och miljön, dock med den förutsättningen att det inte kan anses orimligt att uppfylla dessa krav. I skriftväxlingen inför huvudförhandlingen har sökanden i flera avseenden justerat sina förslag till villkor på så sätt att dessa överensstämmer med förslag till ändringar och tillägg som framställts i yttranden som inkommit från svarande remissmyndigheter. I nedan redovisning av de överväganden avseende beslutade villkor för den tillståndsgivna verksamheten som gjorts, har därför tyngdpunkten på redovisningen lagts vid de delar där sökanden och remissinstanserna

Sid 98 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

haft olika uppfattning samt i de delar där domstolen bedömt att en alternativ formulering varit lämpligare. Bolaget har alltså slutligen i huvudsak yrkat att de villkor som framgår av domslutet ska föreskrivas. Detta gäller med undantag för villkor 7 och 16.

Vad gäller det allmänna villkoret föreskrivs detta enlig praxis. Genom detta villkor blir sökanden bland annat bunden av de åtagandena om skyddsåtgärder m.m. som gjorts i målet. Ett särskilt villkor förskrivs om utmärkning av verksamhets- och brytningsområdet i terrängen. Villkoret är i enlighet med sökandens förslag efter att detta justerats utifrån förslag på förtydliganden från länsstyrelsen.

Villkor 3 reglerar begränsningen av den brytning som får ske. Villkoret är i enlighet med sökandens förslag.

Villkoret om buller för verksamheten har fastställts i enlighet med vad sökanden föreslagit och justerat i enlighet med påpekanden från länsstyrelsen.

Villkor om damning har föreslagits av sökanden. Efter att länsstyrelsen har föreslagit förtydliganden och ändringar har sökanden ändrat sitt yrkande i enlighet med vad länsstyrelsen föreslagit.

Villkor 6 föreskrivs avseende kemikaliehantering i enlighet med den formulering som i huvudsak förslagits av länsstyrelsen. Sökanden hade i ansökan redovisat ett förslag och länsstyrelsen lämnade i sitt yttrande ett förslag som reglerar utformningen av villkor mer i detalj. Denna justering har godtagits av sökanden, och länsstyrelsens förslag föreskrivs därför som villkor.

Vad gäller villkor 7 handlar detta om hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier och hantering vid tankning och uppställning av fordon och maskiner. Länsstyrelsen har yrkat att villkor 7 ska formuleras så att tankning och parkering

Sid 99 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

ska ske på tät yta, bolaget har menat att det som villkor räcker att föreskriva att sådan hantering ska ske på iordningsställd yta. Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att den formulering länsstyrelsen föreslagit är tydligare och i högre grad motsvarar syftet med bestämmelsen, det vill säga minska risken för spridning av miljöfarliga ämnen till grundvattnet. Villkor 7 ska därför formuleras i enlighet med länsstyrelsens förslag.

I villkor 8 har sökanden föreslagit en villkorsformulering som både länsstyrelsen och NSVA haft synpunkter på. Domstolen bedömer att det aktuella villkoret slutligen bör få det innehåll som framgår av domslutet, vilket är i enlighet med sökandens justerade förslag.

Det föreskrivs även ett villkor om kontrollprogram (villkor 9) som i huvudsak är formulerat enligt länsstyrelsens förslag, vilket godtagits av sökanden. Härvid vill domstolen framhålla att bolagets åtagande om att regelbundet provta förekomst av olja i en brunn i anslutning till det område i täkten där flest maskiner rör sig, är något otydligt avseende med vilket intervall detta ska ske. Det är därför domstolens uppfattning att detta åtagande bör följas upp i kontrollprogrammet.

Villkor 10 om åtgärder till skydd för backsvala är föreslaget av länsstyrelsen och har godtagits av sökanden. Domstolen bedömer villkoret som lämpligt och väl avvägt. Detsamma gäller för det av länsstyrelsen föreslagna villkoret (nr 11) om buskmiljöer som utgör häckningsmiljö för gulsparv. Domstolen understryker dock att de nya buskmiljöer, som ska ersätta sådana som tas bort, måste hinna etablera sig. Ett tillägg till länsstyrelsens föreslagna och av sökanden godkända, formulering av villkoret görs därför. Villkor 12, som syftar till skydd för vaktel och rapphöna, är föreslagna av länsstyrelsen och har godtagits av sökanden.

Vidare har länsstyrelsen föreslagit en mer detaljerad formulering av villkor 13, plan för biologisk mångfald, än vad som framgår av domslutet. Att i ett villkor ange planens innehåll innebär enligt domstolens bedömning en alltför hög detaljeringsgrad och kan därtill medföra begränsningar i planens utformning. Domstolen föreskriver

Sid 100 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

därför det aktuella villkoret i enlighet med sökandens förslag. Vissa skyddsåtgärder avseende biologisk mångfald har också förskrivits som separata villkor (se ovan 10- 12). Länsstyrelsen har även yrkat att bolagets åtagande om att återskapa åkerholme 2 ska föreskrivas som villkor. Att vidta kompensationsåtgärder är inte en förutsättning för att kunna meddela dispens från det generella biotopskyddet. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att ett åtagande, på det sätt sökande har gjort detta, är tillräckligt för att skydda de naturvärden som åkerholmen utgör.

Villkor 14 är formulerat utifrån länsstyrelsen förslag, men har slutligt fått den utformning som är godtagen av sökanden. Domstolen bedömer att en lämplig reglering som syftar till att hantera befarade störningar från verksamheten utan att på ett orimligt sätt begränsa verksamheten kan uppnås genom villkoret. Domstolen anser därutöver att tillsynsmyndigheten bör ges ett bemyndigande om tillfälliga undantag från dessa tider.

Villkoren för den bedrivna vattenverksamheten framgår av villkor 15 och 16. Villkor 15 reglerar mätning av bortledd volym vatten och är i enlighet med länsstyrelsens förslag. NSVA har föreslagit tillägg av villkor (NSVA 3 och 8) avseende kontroll av grundvattennivåer och kontinuerlig efterbehandling. Domstolen bedömer att syftet med dessa förslag har tillgodosetts genom de nu föreskrivna villkoren (för efterbehandling se villkor 8). Vidare har NSVA föreslagit att kontrollprogrammet ska omfatta bland annat redovisning av anläggningar under marken och att brunnar som inte längre används ska tätas och plomberas. För att minska risken för att förorena grundvattnet ska villkor 16 kompletteras med att den befintliga brunnen ska tätas och plomberas när den tas ur bruk.

Ekonomisk säkerhet För att säkerställa genomförandet av de erforderliga avslutnings- och efterbehandlingsåtgärderna av täktverksamheten ska enligt 9 kap. 6 e § och 16 kap. 3 § miljöbalken en säkerhet ställas. Bolaget har yrkat att en ekonomisk säkerhet fastställs som uppgår till fem miljoner (5 000 000) kronor. Bolagets beräkning base-

Sid 101 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

ras på Miljösamverkan Sveriges beräkningsmodell för efterbehandling av täkter, underlaget framgår av ansökan. Mark- och miljödomstolen bedömer att den yrkade säkerheten är av betryggande storlek och ska därmed beslutas enligt vad som framgår av domslutet.

Säkerheten ska vidare gälla minst två år efter tillståndstidens utgång. Säkerheten ska godkännas av mark- och miljödomstolen och förvaras hos Länsstyrelsen i Skåne län.

Igångsättningstid Enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken ska det i en dom när tillstånd avser miljöfarlig verksamhet anges den tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång. Bolaget har yrkat om en igångsättningstid för de miljöfarliga verksamheterna på två år från den dag då domen vinner laga kraft. Ingen har motsatt sig detta. Domstolen anser att igångsättningstiden ska bestämmas enligt vad som framgår av domslutet.

Arbetstid och tid för anspråk i anledning av oförutsedd skada Enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken ska det i en dom när tillstånd avser vattenverksamhet anges den tid inom vilken arbetena ska vara utförda. Bolaget har yrkat att arbetstiden, som avser anläggande av ersättningsbrunn, ska bestämmas till fem år från den dag tillståndet vunnit laga kraft. Domstolen anser att arbetstiden ska bestämmas enligt vad som framgår av domslutet.

Vidare ska i domen anges den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas. Tiden räknas från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden (jfr 22 kap. 25 § första stycket 14. och 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken). Mark- och miljödomstolen anser utifrån ovanstående bestämmelser och en tillståndstid på tio år att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till fem år. Tiden för oförutsedd skada inkluderar då hela tillståndstiden, vilket med anledning av det starka dricksvattenintresset som finns på platsen får anses skäligt.

Sid 102 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

Verkställighetsförordnande samt upphävande av tidigare tillstånd Mot bakgrund av att gällande tillstånd riskerar att löpa ut innan ett nytt tillstånd hunnit erhållas yrkar bolaget på verkställighetsförordnande såvitt avser verksamheten inom det redan tillståndsgivna brytområdet.

När det finns skäl får mark- och miljödomstolen enligt 22 kap. 28 § miljöbalken förordna att ett tillstånd till en verksamhet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Utgångspunkten är dock att ianspråktagande av ett tillstånd får ske först när beslutet vunnit laga kraft. Av praxis framgår att eftersom ett sådant förordnande är ett undantag åligger det verksamhetsutövaren att påvisa konkreta skäl för verkställighet. Vidare ska verksamhetsutövaren ange vilka beaktansvärda nackdelar som är förknippade med att tillståndet inte kan tas i anspråk omedelbart och vad som kan bli följden av att verksamheten förskjuts framåt i tiden. Verksamhetsutövarens intresse behöver med viss marginal väga tyngre än de intressen som talar för att ett lagakraftvunnet avgörande bör föreligga innan tillståndet får tas i anspråk. Särskild hänsyn ska tas till de skador på miljön som kan uppstå om tillståndet omedelbart tas i anspråk och de möjligheter som finns att läka sådana skador om tillståndsbeslutet upphävs eller ändras (se NJA 2012 s. 623).

Det befintliga tillståndet som löper ut den 31 december 2024 medger ett totalt uttag av 8 000 000 ton grus och sand, varav drygt en miljon ton beräknas vara kvar vid den tidpunkten. Eftersom den sökta verksamheten i allt väsentligt överensstämmer med den verksamheten som bolaget bedriver idag, eftersom det är visat att det finns såväl behov som mottagare av materialet och eftersom risken för skador bedöms vara mycket liten anser domstolen att det föreligger tillräckliga skäl att förordna om verkställighet. Den ska dock, så som bolaget yrkat, begränsas till det i gällande tillstånd angivna bryt- och verksamhetsområde, vilket framgår av domslutet.

En förutsättning för att sökanden ska kunna ta tillståndet i anspråk är dock att bolaget ställer den ekonomiska säkerhet som domstolen beslutat om ska gälla för tillståndet. Detta framgår av domslutet. Vad gäller säkerhet avseende vattenverksamheten (jmfr. 22 kap. 28 § miljöbalken) bedömer domstolen emellertid inte en sådan

Sid 103 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2259-23 Mark- och miljödomstolen

ställande av säkerhet som nödvändig i förevarande mål. Detta mot bakgrund av att vattenverksamheten utgörs av ett mindre grundvattenuttag som pågått under lång tid. Ett krav på sådan säkerhet skulle därför vara oproportionerligt att ställa.

Även om det befintliga tillståndet endast gäller till utgången av 2024 finns det skäl att, med beaktande av det verkställighetsförordnande som beviljas, reglera i denna dom att det gamla tillståndet ska upphöra att gälla för det fall det nya tas i anspråk före det att det gamla löper ut. Detta för att undvika oklarhet avseende vilket tillstånd som reglerar den bedrivna verksamheten.

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen ska i samband med att handläggningen av målet avslutas pröva avgiftens skälighet med särskild hänsyn till prövningens omfattning. Markoch miljödomstolen beslutade den 5 maj 2023 om en prövningsavgift på 9 000 kronor. Domstolen finner ingen anledning till ändring utan prövningsavgiften fastställs i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Rättegångskostnader Länsstyrelsen i Skåne län har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 11 200 kronor, vilket bolaget godtagit. Detta belopp, som av domstolen bedöms som skäligt, ska därför utges av sökanden till länsstyrelsen.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 5 (MMD- 01) Överklagande senast den 16 augusti 2024.

Lena Stjernqvist Emma Sjögren I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lena Stjernqvist, ordförande, och tekniska rådet Emma Sjögren samt de särskilda ledamöterna Elisabet Ardö och Ann-Christine Vösu.