lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

M 11450-24

Ansökan om uttag av grundvatten. MÖD har bedömt att varken de beräkningar av grundvattentillgång och påverkansområde eller den redovisning av en provpumpning som åberopats ger tillräckligt stöd för att det ansökta grundvattenuttaget kan ske utan att äventyra vattentillgången i området. Ansökan har därför avslagits.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2025-07-01
Målnummer
M 11450-24
Rättsområde
Miljömål
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-07-01 M 11450-24 060307 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-07-26 i mål nr M 9083-23, se bilaga A

PARTER

Klagande

1M.D.

2A.Å.

3K.L.

4S.T.

5T.E.

Ombud för 3–5: A.Å.

Motpart

Property Dynamics AB, 556564-9224 Box 14007 167 14 Bromma

SAKEN

Tillstånd till uttag av grundvatten på fastigheten A i Österåkers kommun

SVEA HOVRÄTT DOM M 11450-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom, förutom förordnandena om prövningsavgift och rättegångskostnader, och avslår Property Dynamic AB:s ansökan om tillstånd till uttag av grundvatten ur brunn på fastigheten A i Österåkers kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11450-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M.D., A.Å., K.L., S.T. och T.E. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om tillstånd.

Property Dynamics AB (bolaget) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.Å., K.L., S.T. och T.E. har anfört i huvudsak följande.

Sökanden har inte analyserat påverkan på grannbrunnar före och efter provpumpningen. Provpumpningarna visar att vattenförbrukningen inte kommer att räcka till ens tre hushåll och 30 meter är inte ett tillräckligt skyddsavstånd för att undvika påverkan på omkringliggande brunnar. Sökandens redovisning av provpumpningen innehåller även otydliga och motstridiga uppgifter om hur mycket vatten som pumpades och under hur lång tid som pumpningen ägde rum. Området vid pumpområdet består av en platå, vilket har möjliggjort en potentiell återinfiltrering. Det har även framkommit uppgifter om att pumpslangen var kort. Det kan därför inte stämma att pumpvattnet skulle ha avletts ner till en lägre belägen kärrmark såsom bolagets sakkunniga påstår, även om det är möjligt att vattnet leddes i den riktningen.

Bolagets sakkunniga har anfört att omkringliggande brunnar inte var tillgängliga för inspektion, men grannarna tillfrågades överhuvudtaget inte om detta. Att inga synpunkter inkom kan därför förklaras med att ingen visste om att provpumpning hade ut förts. A.Å. lämnade dock senare synpunkter om att vattnet i hans brunn hade brunfärgats under den aktuella perioden, något som avfärdades av sökanden. Bolaget har vidare inte förklarat varför grundvattennivån inledningsvis avsänktes i provpumpningsbrunnen med 30 meter.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11450-24

M.D. har anfört i huvudsak följande.

Brunnen på hans fastighet B ligger 35 meter från den provpumpade brunnen. Sökanden påstår att brunnens vattenkvalitet och vattennivå har kontrollerats, men några utredningar har inte gjorts i hans brunn. Någon kontroll av omkringliggande brunnar har inte heller gjorts och det finns brister i redovisningen av hur provpumpningen gått till.

Bolaget har anfört i huvudsak följande.

Den hydrogeologiska utredningen visar att inom det lokala avrinningsområdet nybildas ungefär 17 625 kubikmeter vatten årligen. Inom området finns 29 bebyggda fastigheter som beräknas förbruka cirka 3 700 kubikmeter per år. Om ytterligare sex hushåll tillkommer ökar förbrukningen med ungefär 770 kubikmeter per år till totalt 4 470 kubikmeter per år. Den hydrogeologiska utredningen visar alltså på en god vattentillgång som även fortsättningsvis kommer att vara tillräcklig. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Österåkers kommun anser att vattentillgång kan verifieras antingen genom provpumpning eller hydrogeologisk utredning. Det är därför inte nödvändigt att genomföra en provpumpning för att bedöma vattentillgången.

UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mark- och miljööverdomstolen har inhämtat remissyttrande från Sveriges geologiska undersökning (SGU), i vilket framgår i huvudsak följande.

Bolagets hydrogeologiska utredning refererar till SGU:s handling ”Normbrunn 16” och att påverkansområdet enligt denna handling kan anges till ca 30 meter. Påverkansområdet som avhandlas i ”Normbrunn 16” avser dock en riskbedömning av påverkan på närliggande brunnar från själva borrningen av den nya brunnen. Påverkansområdet för en grundvattenavsänkning styrs i stället av hydrogeologiska betingelser på platsen och av storleken på det grundvattenuttag som sker. Det styrs i kristallint berg också av de sprickzoner som finns i berggrunden och påverkansområdets utbredning kan därför vara olika stort i olika riktningar. Grundvatten i det aktuella tillrinningsområdet följer

SVEA HOVRÄTT DOM M 11450-24

sannolikt de sedimentfyllda dalgångarna ner till det öst/västliga stråket som avvattnas via diket i väster. Den aktuella brunnen finns på nedströmssidan av en moränsluttning som lokalt avgränsas av höga berglägen. Det är därför troligt att tillrinningsområdet till brunnen är betydligt mer begränsat än vad den hydrogeologiska utredningen påstår. Av SGU:s karttjänst ”Grundvattentillgång i små magasin” framgår att möjligheten till grundvattenuttag runt den sökta uttagsplatsen kan vara begränsad till 500–1 000 liter per dygn och hektar under perioder med låg grundvattentillgång. I utredningen anges att ”brunnen ligger nedströms grundvattenflödet och kan därmed inte påverka uppströms brunnar”. Slutsatsen kan ifrågasättas. Den ansökta brunnen är 92 meter djup och grundvattenavsänkning till sådan djup kan visst leda till en påverkan på brunnar uppströms.

Sökandens påståenden om att framtida klimatförändringar kommer att medföra ökade nederbördsmängder är förvisso korrekt, men ökade temperaturer kommer även medföra en ökad avdunstning som sammantaget kan innebära en oförändrad eller minskad grundvattentillgång.

SGU är i grunden positiv till att provpumpning genomförs som undersökningsmetod för kvantitativ bedömning av uttagsmöjligheter för grundvatten. Den främsta bristen i nu aktuellt mål är att responsen från provpumpningen skulle ha noterats i flera rör eller brunnar i uttagsbrunnens närhet och att dessa mätningar skulle ha redovisats på ett tydligt sätt i underlaget till tillståndsansökan. Att döma av foton och redovisning av provpumpningen går det dessutom inte att utesluta att avledningen av utpumpat grundvatten har varit bristfällig och att vatten kan ha återinfiltrerat till grundvattenmagasinet. Att avsänkningen av grundvattennivån i pumpbrunnen har avstannat och till och med börjat stiga kan ha sin orsak i en sådan rundpumpning. Vid tolkningen av resultaten bör det också tas hänsyn till att provpumpningen utfördes vid en tidpunkt med relativt höga grundvattennivåer. Det kan begränsa avsänkningsresponsen jämfört med om provpumpningen hade utförts när grundvattennivån är lägre. Mängden nederbörd före och under provpumpningen bör också noteras och tas med i tolkningen av resultaten från provpumpningen, men uppgift om det saknas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11450-24

Ett så stort grundvattenuttag som det ansökta i den aktuella miljön med begränsade grundvattentillgångar behöver utredas genom en bättre genomförd provpumpning. Vattnet från provpumpningen behöver avledas så att återinfiltration till magasinet undviks och det inte finns en risk för rundpumpning. Påverkan på samtliga närliggande observationsrör och brunnar, gärna i olika riktningar och på olika avstånd, behöver också redovisas. Mätningar bör påbörjas i god tid innan provpumpningen startas, så att påverkan från pumpningar i befintliga brunnar kan observeras och beaktas vid utvärderingen av provpumpningen. Vidare är det lämpligt att inför och under provpumpningen mäta och redovisa nivån i minst en brunn som är opåverkad som referens. Brunnens tillrinningsområde behöver också avgränsas tydligare, så att lokala begränsningar och vattendelare framgår. Utgångspunkt bör vara geologin och jorddjup i närområdet. En lokal sprickkartering och bedömning av strukturgeologin (t.ex. genom lineamenttolkning) kan ytterligare stödja en bedömning av påverkansområdets utbredning.

Den hydrogeologiska utredningens innehåll är sammanfattningsvis bristfällig och behöver kompletteras för att kunna läggas till grund för att meddela tillstånd om att ta ut grundvatten omfattande maximalt 2 800 liter per dygn till sex hushåll.

Mark- och miljööverdomstolen har även inhämtat remissyttrande från Länsstyrelsen i Stockholms län, i vilket framgår i huvudsak följande.

Det föreligger inte någon risk för sådana allmänna intressen som länsstyrelsen har att bevaka enligt miljöbalken. I frågan om påverkan på enskildas intressen instämmer länsstyrelsen i SGU:s bedömning av att tillrinningsområdet troligen är betydligt mer begränsat än vad som framgår av bolagets utredning, att tidpunkten för provpumpningen inte var optimal och att underlaget inte visar hur uttaget kommer att påverka närliggande brunnar.

Property Dynamics AB har åberopat ett yttrande från en konsult, i vilket framgår i huvudsak följande.

Det är korrekt att grundvatten i tillrinningsområdet sannolikt följer de sedimentfyllda dalgångarna ner till det öst/västliga stråket som avvattnas via diket i väster. Det är dock

SVEA HOVRÄTT DOM M 11450-24

främst ytvattnet, som utgör 80–90 % av den effektiva nederbörden (nettonederbörden), som avrinner i dalgångarna. Resterande del (10–20 %) infiltrerar ned i jord och berg och bildar grundvatten. Den enda morfologiskt framträdande strukturen som kan tyda på en större, vattenförande sprickzon i området är en dalsänka i riktningen sydväst – nordost. I denna zon kan det finnas ett grundvattenflöde mot sydväst, vilket bedöms kunna ha en positiv inverkan på grundvattentillgången i det aktuella området vid och r unt fastigheten A.

Avrinningsområdets utbredning är baserat på detaljstudier av lantmäteriets terrängskuggningskarta och topografiska karta samt SGU:s geologiska karta. Inom området sker en utjämning av grundvattenflöden så att det exempelvis sker en tillrinning till ett område där uttaget är stort från omkringliggande områden. Om man avgränsar ett mer lokalt avrinningsområde tas det inte hänsyn i någon högre grad till tillrinningen av grundvatten från hela avrinningsområdet. En sådan omräkning av grundvattenbildningen inom ett mera lokalt område, med mer direkt påverkan på en brunn på fastigheten A, kan dock göras.

Avrinningsområdet kan då beräknas till ungefär 22 hektar, eller 220 000 kubikmeter, som utgörs av cirka 14 hektar berg och morän, 5 hektar sand och 3 hektar lera. Infiltrationsförmågan och grundvattenbildningen i sandområden är hög med en infiltrationsfaktor >20 procent. I berg och moränområden är infiltrationsfaktorn måttlig, cirka 12 procent, och i lerområden sker ingen grundvattenbildning. Med en effektiv nederbörd om 250 mm/år beräknas grundvattenbildningen i det närliggande avrinningsområdet vara cirka 7 325 kubikmeter per år. I området finns 17 bebodda fastigheter som förbrukar maximalt 2 172 kubikmeter dricksvatten per år. Om ytterligare sex hushåll tillkommer blir den teoretiskt beräknade årliga förbrukningen 2 683 kubikmeter. Den framtida förbrukningen utgör då cirka 27 procent av den årliga grundvattenbildningen inom detta begränsade avrinningsområde.

Även om grundvattentillgången skulle minska till följd av framtida klimatförändringar finns det mycket god marginal mellan grundvattenbildningen och vattenuttaget inom området.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11450-24

Alla bergborrade brunnar i området närmast den provpumpade brunnen var försedda med lock, inbyggda eller överbyggda. De gick därför inte att komma åt för mätningar. Dessutom användes flera brunnar dagligen av hushållen, vilket gjorde att stabila, opåverkade vattennivåer inte fanns att mäta. Inga förändringar av vattentillgången eller vattenkvaliteten anmäldes dock under provpumpningen, varför omgivningspåverkan bedömdes vara obefintlig eller marginell. Det utpumpade vattnet avleddes under provpumpningen längst en sluttning mot lägre liggande kärrmark i väster. Vattnet kan därför inte ha återinfiltrerat i moränen runt pumpbrunnen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet är om utredningen ger tillräckligt stöd för att det ansökta grundvattenuttaget kan ske utan att äventyra vattentillgången i området och därmed kan tillåtas.

Bolaget har åberopat en hydrogeologisk utredning med beräkningar av dels grundvattentillgången, dels ett påverkansområde vid det ansökta grundvattenuttaget. Enligt SGU är det dock troligt att tillrinningsområdet till brunnen är betydligt mer begränsat än vad utredningen anger och att möjligt grundvattenuttag, baserat på myndighetens karttjänst, under perioder kan vara så låg som 500–1 000 liter per dygn och hektar vilket kan motivera en närmare utredning av de lokala hydrogeologiska förutsättningarna. Mark- och miljööverdomstolen delar SGU:s bedömning.

Bolaget har i Mark- och miljööverdomstolen hänvisat till justerade beräkningar för ett mer avgränsat område. Beräkningarna kan dock inte sägas medföra bättre kunskap om den faktiska vattentillgången i området. De visar med andra ord inte med tillräcklig säkerhet att vattentillgången i området är tillräcklig för att det ansökta grundvattenuttaget kan ske utan att andra brunnar påverkas.

Provpumpningen genomfördes under en period med relativt höga grundvattennivåer, vilket kan begränsa avsänkningsresponsen. Det är vidare svårt att utläsa vilka volymer av grundvatten som pumpats under provpumpningsperioden. Mark- och miljööverdomstolen bedömer, i likhet med SGU, att det inte kan uteslutas att det har skett en återinfiltration av det utpumpande vattnet, s.k. rundpumpning, då det saknas en

SVEA HOVRÄTT DOM M 11450-24

närmare beskrivning av hur det pumpade vattnet togs omhand. Efter motparternas och SGU:s synpunkter i frågan har sökanden endast lämnat en uppgift om hur vattnet avleddes. Uppgiften förklarar dock inte varför grundvattennivån steg mot slutet av provpumpningen. Sökanden har inte heller närmare kommenterat övriga synpunkter på provpumpningen som förts fram. I fråga om referenspunkter har bolaget i ansökan angett att verksamheten utifrån genomförd provpumpning inte bedöms inverka på enskilda intressen och först senare i processen uppgett att det inte var möjligt att kontrollera andra närliggande bergborrade brunnar. Att responsen från provpumpningen inte bevakades i flera närliggande brunnar eller rör är ytterligare en brist. Markoch miljööverdomstolen bedömer därför sammanfattningsvis att det inte heller av redovisningen av provpumpningen framgår att det tillståndssökta grundvattenuttaget kan ske utan risk för vattentillgången i området.

Utredningen i målet ger således enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning inte tillräckligt stöd för att tillåta den ansökta verksamheten. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och ansökan avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-07-29

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Li Brismo, tekniska rådet Claes Becker samt hovrättsrådet Helen Blomberg, referent.

Föredragande har varit Harry Hodzic.

Bilaga A

Sid 1 (15) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 9083-23 Mark- och miljödomstolen 2024-07-26 meddelad i Nacka

PARTER

Sökande

Property Dynamics AB, 556564-9224 Box 14007 167 14 Bromma

SAKEN

Tillstånd till uttag av grundvatten ur en bergborrad brunn på fastigheten A i Öster åkers kommun

DOMSLUT

Tillstånd till vattenverksamhet

Mark- och miljödomstolen lämnar Property Dynamics AB tillstånd enligt miljöbalken att, i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och tillhörande handlingar, från brunn belägen på fastigheten A ta ut grundvatten omfattande maximalt 2 800 liter per dygn till sex hushåll.

Villkor

För den tillståndsgivna verksamheten ska följande villkor gälla.

1Kontroll av vattenkvaliteten ska ske genom regelbundna vattenanalyser. Kontroll ska ske minst en gång per år och avse minst parametrarna klorid, arsenik, fluorid, bly, mangan, nitrit och mikrobiologiska parametrar.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen 2. Vid kloridhalter överstigande 100 mg/l får uttag av grundvatten inte ske. 3. Uttagna vattenmängder ska mätas med summerande mätare. Mätaren ska avläsas minst en gång per månad. Mätning ska pågå så länge uttag sker. Mätresultaten ska fortlöpande antecknas i journal. Även svaren från de regelbundna analyserna av vattenkvaliteten ska sparas i journal. Journalen ska bevaras av sökanden under tiden för oförutsedda skador och därefter för de senaste fem åren. Journalen ska på anmodan kunna översändas till tillsynsmyndigheten.

Arbetstid

De arbeten för vattenverksamhet som medgetts i denna dom ska vara utförda senast inom fem år från dagen då domen fått laga kraft.

Oförutsedd skada

Anspråk på grund av oförutsedd skada ska framställas till mark- och miljödomstolen inom fem år räknat från arbetstidens utgång.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen fastställer slutligt prövningsavgiften 5 102 kr.

Rättegångskostnader

Property Dynamics AB ska ersätta Länsstyrelsen i Stockholms län för rättegångskostnad med 12 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för dom tills betalning sker.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Property Dynamics AB (bolaget) har yrkat att mark- och miljödomstolen ska lämna bolaget tillstånd enligt miljöbalken att från brunn belägen på fastigheten A ta ut grundvatten omfattande maximalt 2 800 liter per dygn till sex hushåll på fastigheterna C, D, E och F.

Bolaget har, som talan slutligen utformats, föreslagit att tillståndet ska förenas med följande villkor. 1. Uttag av grundvatten ska ske med maximalt 2 800 liter grundvatten per dygn. 2. Kontroll av vattenkvaliteten ska ske genom regelbundna vattenanalyser. 3. Uttagna vattenmängder ska mätas med summerande mätare. Mätaren ska avläsas minst en gång per månad. Mätning ska pågå så länge uttag sker. Mätresultaten ska fortlöpande antecknas i journal. Även svaren från de regelbundna analyserna av vattenkvaliteten ska sparas i journal. Journalen ska bevaras av sökanden under tiden för oförutsedda skador och därefter för de senaste fem åren. Journalen ska på anmodan kunna översändas till tillsynsmyndigheten.

Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) har tillstyrkt ansökan.

A.Å. har avstyrkt ansökan.

T.E. och S.T. har, som det får förstås, avstyrkt ansökan.

K.D.P.A., K.A. och K.L. har fört fram att de inte har några invändningar mot ansök an så länge deras egen vattenförsörjning inte påverkas negativt av verksamheten.

Havs- och vattenmyndigheten, Österåkers kommun, Miljö- och

hälsoskyddsnämnden i Österåkers kommun, Naturvårdsverket,

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

Kammarkollegiet och Myndigheten för samhällsskydds och beredskap har inte yttrat sig i målet.

SMHI har meddelat att de inte har några synpunkter på ansökan.

ANSÖKAN

Ansökningshandlingarna består av ansökan om tillstånd och bemötanden och en s.k. liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med bilagor.

Fastighetsägare till samtliga berörda fastigheter – C, D, E och F – är L.S., som är ensam styrelseledamot och VD i bolaget. Bolaget har nyttjanderätt till fastigheterna enligt avtal mellan L.S. och bolaget.

Ansökan avser grundvattenförsörjning till sex tomter som är belägna cirka 1,4 km öster om Ljusterö Torg i den västra delen av bebyggelseområdet Sågbacken. Marknivån ligger cirka 15 meter över havet och är svagt sluttande uppåt mot nordost. Avståndet till havet är som närmast ca 1,2 km mot sydost.

Byggnadsnämnden i Österåkers kommun lämnade i december 2018 positivt förhandsbesked till bygglov för tre bostadshus på fastigheten A. Länsstyrelsen upphävde därefter beslutet med hänvisning till behov av en vattenutredning och ärendet återförvisades till kommunen. En ny ansökan om förhandsbesked gällande avstyckning av ytterligare tre tomer inom A lämnades in till Österåkers kommun i maj 2023. Kommunen har krävt att sökanden ansöker om tillstånd för vattenverksamhet gällande den gemensamma bergborrade brunnen som avser försörja samtliga sex fastigheter med dricksvatten.

Uttaget av grundvatten ska ske från en befintlig bergborrad brunn som är 92 meter djup. Anläggningen kommer att kräva installation av djupbrunnspump och byggande av pumphus med vattenbehandlingsanläggning. Brunnen provpumpades

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

under 27 dagar i maj 2020. En stabil grundvattennivå vid provpumpningens uppstart den 1 maj 2020 låg 15 meter under markytan. Provpumpningen avslutades den 28 maj 2020. Uttag av grundvatten skedde med 200 liter per timme (dvs. 4 800 liter/dygn) och total utpumpad vattenmängd under 27 dagar blev 120 600 liter. Kloridhalten efter 27 dagars utpumpning låg på 17,4 mg per liter. Dricksvattnet har analyserats och funnits vara av god kvalitet. En hydrogeologisk utredning har utförts den 7 mars 2023, vilken visat på god tillgång till grundvatten i området samt att vattenbalansen mellan nybildning och uttag av grundvatten är positiv.

Undersökningssamråd har skett med deltagare från länsstyrelsen, Österåkers kommun, bolaget och Arnbom Geokonsult AB. Utökat samråd med utskick om information om planerad verksamhet har skett till närmast berörda. En samrådsredogörelse har lämnats till länsstyrelsen, som därefter i beslut den 30 november 2023 har meddelat att det planerade grundvattenuttaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För den planerade verksamheten har därför genomförts en s.k. liten miljökonsekvensbeskrivning. Som grund för miljökonsekvensbeskrivningen har bolaget låtit utföra brunnsborrning och provpumpning, fysikalisk-kemisk analys av brunnsvattnet, en hydrogeologisk utredning och brunns- och avloppsinventering.

Som skyddsåtgärder avser bolaget tillse att pumphuset är låst och att det genomförs regelbunden tillsyn av anläggningen, regelbunden avläsning av vattenmätare och regelbunden kontroll av brunnsvattnets kvalitet.

Fastigheterna som avses anslutas till den gemensamma brunnen ligger i den västra delen av ett tomtområde med tio andra fastigheter. Inom cirka 125 meter radie från den bergborrade brunnen finns fem bebyggda fastigheter och två obebyggda fastigheter samt del av en större skogsfastighet. I området gäller förbud mot markavvattning. Vidare ligger fastigheterna inom ett område som är utpekat som riksintresse för natur- och kulturvärden i kustområdet och skärgården enligt 4 kap. 1, 2 och 4 §§ miljöbalken. I kommunens översiktsplan redovisas att det finns

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

områden öster om det för ansökan aktuella området som har pekats ut som särskilt värdefulla för rekreation, friluftsliv, kulturmiljö, ekologi och naturvård.

Baserat på utförd provpumpning och den hydrogeologiska utredningen bedöms verksamheten enligt ansökan inte inverka på vare sig allmänna eller enskilda intressen.

Vad gäller kunskapskravet kan anföras att L.S., bolagets VD, är utbildad civilingenjör vid Chalmers Tekniska Högskola med mångårig erfarenhet av arbete med vatten- och avloppsanläggningar.

MOTPARTERNAS SYNPUNKTER PÅ ANSÖKAN

Länsstyrelsen har fört fram i huvudsak följande.

Uttaget av grundvatten behöver mätas och dokumenteras i enlighet med vad som framgår av bolagets föreslagna villkor 3.

Under samrådet och i beslutet om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan har länsstyrelsen upplyst sökanden om att ett påverkansområde för grundvattenuttaget bör beräknas och visas i ansökan. Påverkansområdet ska ligga till grund för bedömning av risken för påverkan på enskilda brunnar och risken för föroreningsspridning från potentiellt förorenade områden. I MKB:n anges att påverkansområdet enligt SGU:s normbrunn kan anges till 30 meter. Länsstyrelsen menar att detta avstånd är ett generellt skyddsavstånd för anläggande av brunnar men inte det verkliga påverkansområdet i det aktuella ärendet. Det nämns i MKB:n att en provpumpning har genomförts där den närmsta brunnen har övervakats. Det framgår dock inte vilken brunn som har övervakats. Resultatet från provpumpningen i ansökningshandlingarna visar inte heller någon övervakning av närliggande brunnar utan endast uppgifter om att nivån i pumpbrunnen på fastigheten A har legat stabilt på cirka 45 m under markytan, vilket motsvarar en avsänkning om cirka 30 m från initial nivå. I ansökan

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

framgår vidare att man har tittat på brunnar inom en radie om cirka 125 m. Länsstyrelsen ställer sig frågande till hur man har kommit fram till den avgränsningen och om den avser ett påverkansområde. Utifrån provpumpningen borde det kunna räknas fram ett påverkansområde som då kan ge information om risk för påverkan på närliggande brunnar och risken för föroreningsspridning. Länsstyrelsen anser, i likhet med framförda synpunkter under samrådet, att ansökan bör kompletteras med en sådan beräkning av påverkansområdet och riskbedömning för påverkan på närliggande brunnar eller föroreningsspridning.

Efter bolagets bemötande (se nedan) har länsstyrelsen meddelat att den vidhåller sina synpunkter avseende påverkansområdet men att den överlåter till domstolen att avgöra om ansökan behöver kompletteras i den delen, och att länsstyrelsen tillstyrker ansökan.

A.Å., ägare av fastigheten G, har fört fram i huvudsak följande.

Delar av den provpumpning som påstås ha genomförts har inte ägt rum. Detta innebär att slutsatser som beskrivits i viktiga delar av bolagets utredning också är felaktiga. Dessutom bygger den hydrogeologiska utredning som gjorts den 7 maj 2023 i många viktiga delar på uppgifter som lämnats av den sökande till den genomförande konsulten. Utredningen bygger alltså på uppgifter utan vetenskaplig analys eller med ett sanningsunderlag som grund. En korrekt utförd utredning hade visat att det vattentillgången i brunnen inte är tillräcklig för sex nya hushåll, sannolikt inte ens för tre hushåll. Konsulten som genomförde den hydrogeologiska utredningen har inte ens besökt det aktuella området. Undersökningen av hur vattenuttaget påverkar vattentillgången i grannarnas brunnar är bristfällig då kontroller av närliggande brunnar före och efter provpumpning inte har genomförts.

Provpumpningen ägde rum i fyra dygn, inte 27 dygn som hävdats i pumprapporten. Under dessa fyra dygn sjönk vattennivån med 30 meter, vilket är en ovanligt stor förändring av vattennivån. Utredningen visar att vattenmagasinet efter

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

provpumpningen inte fylldes på i den utsträckning som hade behövts för att försörja nytillkomna tomter, vilket visar på en klar vattenbrist i magasinet.

Konsekvenserna av provpumpningen för vattnet på A.Å.s fastighet var dels att hård hetsgraden markant ändrades jämfört med tidigare, dels att vattnet blev brunaktigt. Detta visar att ett säkerhetsavstånd om 20–30 meter till intilliggande brunnar inte är tillräckligt. Grundvattenuttagets inverkan på vattenkvaliteten i närliggande brunnar har inte utretts tillräckligt.

Trots länsstyrelsens anmärkningar under samrådet har sökanden inte beskrivit infiltrationsområdet, genomfört vattenprover med anledning av den gamla bensinstationen på H eller beskrivit hur brunnen påverkar sumpskogen som ligger 70 meter från brunnen.

Till stöd för sin talan har A.Å. gett in en vittnesattest från M.D., ägare av fasti gheten B.

T.E. och S.T. har uppgett att de inte kan tillstyrka ansökan då de inte vet vad syftet med ansökan är.

BOLAGETS BEMÖTANDE AV INKOMNA SYNPUNKTER

Bolaget har bemött inkomna synpunkter på ansökan enligt följande.

Länsstyrelsen

Bolaget har godtagit länsstyrelsens förslag om att tillståndet ska förenas med ett villkor om mätning och dokumentation av grundvattenuttaget.

Skälet till att inventeringen av närliggande brunnar avgränsades till brunnar som låg inom en radie om 125 meter från den provpumpade brunnen är att det mest

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

förekommande avståndet vid en brunnsinventering är 100 meter, vilket förlängdes något för att få med omkringliggande fastigheter.

Gällande beräkning av påverkansområde kan följande anföras.

Närmaste bergborrade brunn ligger på fastigheten B, belägen cirka 35 meter öster om den aktuella brunnen. Vid provpumpningen som pågick under 27 dagar med e tt kontinuerligt uttag om 200 liter i timmen kunde ingen nivåsänkning noteras i den närbelägna brunnen.

Förutom brunnen på B finns även närbelägna brunnar på I (ca 71 meter bort) och på H (cirka 118 meter bort). För att beräkna påverkansområdet måste det finnas tillgängliga observationsbrunnar i närområdet. Brunnarna måste vara åtkomliga för att mäta grundvattennivåer och inget uttag till a nslutet hushåll får göras under den tid provpumpningen sker. Dessa villkor kunde en dast uppfyllas i brunnen på B. Eftersom ingen påverkan kunde noteras i brunnen på B under provpumpningsperioden, så bedömdes detta tyda på att påverkansområdet inte kunde överstiga 35 meter. Detta avstånd skulle då vara i storleksordning med SGU:s generella bedömning att maximal utbredning av ett påverkansområde från en bergborrad brunn är cirka 30 meter. SGU:s bedömning förutsätter en relativt homogen berggrund utan större, öppna sprickor. Det aktuella områdets berggrund bedöms också vara homogen med normal sprickighet baserat på flera fältundersökningar som gjorts i området samt utifrån topografiska kartor och terrängskuggningskartor.

Påverkansområdet bedöms alltså vara cirka 30 meter från den provpumpade brunnen. Inom en radie av 30 meter finns inga andra bergborrade eller grävda brunnar.

Från brunnen kan inga föroreningar spridas. De avloppsanläggningar som finns i närområdet kan inte påverka vattenkvaliteten i brunnen eftersom samtliga

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

närliggande avloppsanläggningar ligger på avstånd som överstiger 70 meter och inget avlopp har avrinning mot brunnen.

Avståndet till sumpskogen är cirka 140 meter mot nordväst och yt- och grundvattnet har ett flöde som är riktat mot nordväst, dvs. bort från brunnen. Brunnen får sin huvudsakliga vattentillförsel från det obebyggda högre belägna skogsområdet söder därom.

A.Å.

Protokollet från provpumpningen är korrekt och pumpningen utfördes under cirka fyra veckor. Påståendet om att pumpningen bara pågick ett par dygn är alltså felaktigt. Utredningen är utförd enligt vedertagen hydrogeologisk undersökningsmetodik som bygger på erfarenhet och vetenskapliga analysmetoder. En fältbesiktning bedömdes inte behövas för den hydrogeologiska utredningen eftersom konsulten som genomförde utredningen har besökt Ljuserö flera gånger och väl känner till öns geologi. Dessutom finns mycket detaljerade geologiska och topografiska kartor vilka ger god information om platsförhållandena.

En brunns- och avloppsinventering utfördes i närområdet inom en radie av cirka 125 meter från den provpumpade brunnen. Vattenanalyser inom denna radie var svåra att få tag på förutom från den närmaste brunnen på B och brunnen på I, där e n delanalys tillhandahölls av Österåkers kommun. Kommunen levererade ytterliga re tre vattenanalyser från området, vilka tillförde utredningen värdefull kunskap om vattenkvaliteten i stort. Eftersom ingen påverkan kunde noteras i brunnen på B under provpumpningsperioden så bedömdes att påverkanso mrådet inte kunde överstiga 35 meter. Detta avstånd är i enlighet med SGU:s gene rella bedömning, att maximal utbredning av ett påverkansområde från en bergborrad brunn är cirka 30 meter.

Beträffande förändringar i vattenkvalitet i brunnen på fastigheten B så är det svårt att säga om de har samband med provpumpningen som utfördes i maj

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

2020Hårdhet och grumlighet kan ha andra orsaker än påverkan från en provpumpning på cirka 70 meters avstånd. Årstider och brunnens kvalitet kan ha viss påverkan. Det finns dock inga analyser av brunnsvattnets fysikalisk-kemiska kvalitet då och nu.

Att grundvattnets nivå i brunnen sjönk med 30 meter beror sannolikt på det stora dygnsuttaget (4 800 liter/dygn), något som inte kommer att ske vid ett framtida, mer normalt dricksvattenuttag till sex fastigheter.

HANDLÄGGNINGEN I MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN

Ansökan har kungjorts. Remissmyndigheter och av bolaget uppgivna sakägare har getts möjlighet att yttra sig över ansökan. Parterna i målet har getts tillfälle att slutföra sin talan skriftligt.

Mark- och miljödomstolen har med stöd av 22 kap. 16 § andra stycket miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling. Domstolen bedömer att målets omfattning och svårighetsgrad är sådan att det enligt 2 kap. 4 § andra stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar är tillräckligt att rätten vid målets avgörande består av en lagfaren domare och ett tekniskt råd.

DOMSKÄL

Rådighet

För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren har rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas, se 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet). Var och en har rådighet över det vatten som finns inom hans fastighet. Rådighet över en fastighets vatten kan också någon ha till följd av upplåtelse av fastighetsägaren, se 2 kap. 2 § samma lag.

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

Fastigheterna A, C, D och E ägs av L.S., som är VD och ensam styrelseledamot i bo laget. Bolaget har gett in ett nyttjanderättsavtal mellan bolaget och L.S. avseende be rörda fastigheter. Domstolen bedömer att bolaget genom ingivet avtal har visat att det har den rådighet som krävs för att få bedriva den ansökta vattenverksamheten.

Miljökonsekvensbeskrivning

Länsstyrelsen har den 30 november 2023 har beslutat att den planerade vattenverksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det har inte framkommit omständigheter som ger anledning till någon annan bedömning. Eftersom verksamheten inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan behöver en specifik miljöbedömning inte genomföras, utan det är tillräckligt att sökanden i en liten miljökonsekvensbeskrivning lämnar de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten kan förväntas ge (6 kap. 47 § miljöbalken). Något krav i 6 kap. miljöbalken på godkännande av en liten miljökonsekvensbeskrivning finns inte. Domstolen har dock enligt 22 kap. 11 § miljöbalken ett ansvar för att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs.

Länsstyrelsen har fört fram att utredningen bör kompletteras med en beräkning av b runnens påverkansområde. A.Å. har även anfört att bolagets utredning av brunnens kapacitet och påverkan på närliggande brunnar är bristfällig.

Domstolen anser att påverkan på närliggande brunnar har utretts tillräckligt och att påverkansområdet har redovisats på ett adekvat sätt. Domstolen bedömer även att bolaget har visat att det har genomförts en tillräcklig provpumpning av brunnen. Även om pumpningen skulle ha pågått under en sådan begränsad tid som Anders Åkerström har påstått hade det, med beaktande av den tid som testet pågått och den totala mängd vatten som pumpats ut, varit tillräckligt för att bedöma brunnens kapacitet.

Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen som genomförts uppfyller kraven på en liten miljökonsekvensbeskrivning i 6 kap. 47 § miljöbalken och att den, tillsammans med övriga ansökningshandlingar, utgör ett tillräckligt underlag för den prövning som ska göras.

Tillåtlighet och tillstånd

Mark- och miljödomstolen anser att den sökta verksamheten är förenlig med bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken och att hinder inte heller finns mot att ge tillstånd på grund av miljöbalkens hushållningsregler. Även de särskilda förutsättningarna för vattenverksamhet som följer av 11 kap. miljöbalken bedöms vara uppfyllda. Verksamheten kommer inte heller i konflikt med miljökvalitetsnormerna. Det finns inte heller i övrigt några hinder mot att tillåta verksamheten. Mark- och miljödomstolen finner därmed att den ansökta verksamheten, med de villkor som tillståndet ska förenas med, är tillåtlig och att tillstånd ska lämnas i enlighet med vad sökanden har yrkat. Domstolen anser dock att fastigheterna som ansluts till brunnen inte bör anges i tillståndet, då benämning på fastigheterna kan ändras över tid.

Villkor

Bolaget har godtagit länsstyrelsens förslag till villkor om mätning och dokumentation av uttagna vattenmängder. Domstolen anser att villkoret är lämpligt.

Domstolen bedömer även att tillståndet bör förenas med villkor om att kontroll av vattenkvaliteten ska ske genom regelbundna analyser av vissa angivna parametrar. Dessutom bör det föreskrivas att uttag av grundvatten inte får ske vid kloridhalter överstigande en viss koncentration. Bolaget har godtagit att tillståndet förenas med dessa villkor, som därför ska föreskrivas i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Sid 14 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

Tillståndet behöver enligt domstolens mening inte förenas med ett villkor om att uttag av grundvatten ska ske med maximalt 2 800 liter grundvatten per dygn, eftersom detta följer direkt av tillståndet.

Arbetstid och oförutsedd skada

Mark- och miljödomstolen noterar att den ansökta verksamheten gäller uttag av grundvatten från en redan anlagd brunn. Det kan dock konstateras att samtliga arbeten som tillståndet förutsätter ännu inte är utförda och att det därmed inte går att utesluta att arbeten som formellt är att anse vara direkt knutna till vattenverksamheten eller följdverksamhet till denna kommer vara nödvändiga. Av denna anledning ska tillståndet även omfatta en arbetstid, vilken ska anges till fem år räknat från att domen fått laga kraft. Bolaget har godtagit att ett sådant villkor förskrivs.

Tillståndet bör även ange en tid för framställan av oförutsedda skador (se 22 kap. 25 § 14 samt 24 kap. 18 § miljöbalken). Denna tid bör bestämmas till fem år från arbetstidens utgång.

Prövningsavgift

Prövningsavgiftens storlek har inte ifrågasatts. Något skäl för att minska eller efterskänka avgiften har inte framkommit. Prövningsavgiften ska därför fastställas till tidigare beslutat belopp.

Rättegångskostnader

Länsstyrelsen har yrkat ersättning för kostnader i målet med 12 000 kr. Bolaget har medgett yrkandet, varför ersättning ska utgå i enlighet med vad länsstyrelsen begärt.

Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9083-23 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-01) Överklagande senast den 16 augusti 2024.

Hanna Wallin Ola Lindstrand I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Hanna Wallin, ordförande, och tekniska rådet Ola Lindstrand.

Bilaga 1

Hur man överklagar

Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.