M 11741-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11741-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

D.V. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödo mstolens dom, ska ogilla käromålet. Till stöd för sin talan har hon i huvudsak fört fram att hon inte bör åläggas ett solidariskt betalningsansvar. Som delägare i fastigheten har hon betalat sin del av fakturan och det återstående beloppet bör krävas av de övriga delägarna i fastigheten.

Höganäs kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och har åberopat samma omständigheter och bevisning som i mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljööverdomstolen har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken avgjort målet utan att hålla huvudförhandling.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Under förberedelsen av målet i mark- och miljödomstolen gav D.V., som saknade jurid iskt ombud där, uttryck för att vilja åberopa ett vittnesförhör med en person som arbetar på kommunens budget- och skuldrådgivningsenhet. I ett föreläggande till D.V. upplyste mark- och miljödomstolen henne om att domstolen övervägde att avgöra målet utan huvudförhandling samt angav att hon, om hon fortsatt begärde vittnesförhör, skulle lämna uppgifter om vittnet och förklara vad vittnet skulle höras om och vad som skulle styrkas med förhöret. D.V. lämnade därefter uppgift om namn och telefonnummer till personen på kommunens budget- och skuldrådgivningsenhet men inte någon uppgift om vad hon avsåg att bevisa med förhöret. Markoch miljödomstolen vidtog inga ytterligare åtgärder i förhållande till uppgiften om vittnesförhöret och avgjorde målet utan huvudförhandling.

Skyldigheten att materiellt processleda en part är mer långtgående när parten saknar juridiskt ombud (se t.ex. NJA 2018 s. 1062). Mark- och miljööverdomstolen anser att mark- och miljödomstolen borde ha vidtagit ytterligare åtgärder för att klargöra om D.V. ville åberopa ett vittnesförhör och i så fall vad förhöret syftade till att bevisa. Mar k- och miljödomstolens handläggning av målet har således varit bristfällig.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11741-24

Det är dock inte fråga om ett sådant fel som inte utan väsentlig olägenhet kunnat av-hj älpas i Mark- och miljööverdomstolen. I Mark- och miljööverdomstolen har D.V., so m här har företrätts av ett juridiskt ombud, uppgett att hon inte åberopar nå-gon muntl ig bevisning. Det saknas därför skäl att undanröja mark- och miljödomstolens dom (se 50 kap. 28 § rättegångsbalken).

Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att D.V. är betalningsskyldig för hela va-avgiften, av de skäl som mark- och miljödomstolen redovisat. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-06-10

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik, Johanna Fernlund, referent, och Frida Göranson samt tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin.

Föredragande har varit Fanny Vesterberg.

Bilaga A

Sid 1 (6) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 2451-24 Mark- och miljödomstolen 2024-08-16 meddelad i Växjö

PARTER

Kärande

Höganäs kommun Centralgatan 20 263 38 Höganäs Ombud: M.G.

Svarande

D.V.

SAKEN

VA-avgift avseende fastigheten A i Höganäs kommun

DOMSLUT

1D.V. ska till Höganäs kommun betala 27 624 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 31 augusti 2023 till dess betalning sker.

2D.V. ska ersätta Höganäs kommun för inkassokostnader med 180 kr.

3D.V. ska ersätta Höganäs kommun för kommunens kostnader för ansökningsavgift med sammanlagt 900 kr, varav 300 kr avser ansökan om betalningsföreläggande och 600 kr avser tilläggsavgift hos domstolen.

4Mark- och miljödomstolen ogillar kärandens yrkande om ersättning för rättegångskostnad avseende ombudsarvode om 380 kr vid kronofogdemyndigheten.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2451-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Höganäs kommun (kommunen) har ansökt om betalningsföreläggande gentemot D.V. gällande va-avgift berörande fastigheten A i Höganäs kom-mun. Sedan D.V. bestritt ansökan har målet på kommunens begäran överlämnats till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Kommunen har yrkat att D.V. ska förpliktas att till kommunen betala ett kapitalbelopp om 27 624 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) på beloppet från den 31 augusti 2023 till dess betalning sker.

Kommunen yrkar vidare ersättning för inkassokostnad med 180 kr och ersättning för sina rättegångskostnader med totalt 1 280 kr, varav 300 kr avser ansökningsavgift hos kronofogdemyndigheten, 380 kr ombudsarvode samt 600 kr avser domstolens tilläggsavgift.

D.V. har bestritt kommunens yrkande i dess helhet.

Kommunen har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. D.V. är sedan 2020 lagfaren delägare (2/3) av fastigheten Höganäs A. Hon är en av tre delägare.

Fastigheten A är belägen inom verksamhetsområdet för Höganäs kom-muns allmän na vatten- och avloppsanläggning. Den 10 november 2021 skickade kommunen ett meddelande till D.V. med information om att förbindelsepunkt för vatten och spillvattenavlopp hade upprättats på fastigheten. Eftersom fastighetens behov av vatten och spillvattenavlopp inte med större fördel kan tillgodoses på annat sätt än genom den allmänna va-anläggningen är D.V. skyldig att erläg ga fastställd anläggningsavgift.

Kommunen har den 12 juli 2023 tillställt D.V. en faktura, fakturanr 1430406, där anläggningsavgiften i fakturan betecknas som ”anslutningsavgift”.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2451-24 Mark- och miljödomstolen

Kostnaden är beräknad i enlighet med tillämplig taxa och fakturan förföll till betalning den 31 augusti 2023. Fakturabeloppet uppgick ursprungligen till 41 436 kr. Den 31 augusti 2023 delbetalade D.V. ett belopp om 13 812 kr men därefter har någ ra ytterligare inbetalningar inte gjorts. Ett kapitalbelopp om 27 624 kr kvarstår således alltjämt oreglerat.

Yrkad dröjsmålsränta följer av lag och löper mer än 30 dagar från det att fakturan utställdes. Inkassokrav utformat enligt 5 § inkassolagen (1974:182) har tillställts D.V. och kommunen har rätt till ersättning för inkassokostnaden enligt 3 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.

D.V. är solidariskt betalningsskyldig för anläggningsavgiften tillsammans med öv riga delägare av fastigheten. Kommunen har valt att rikta hela kravet mot D.V.

D.V. har till stöd för sin inställning anfört bland annat följande. Hon mots-ätter sig i nte att kommunen har rätt till ersättning för anläggningen. De är dock flera delägare och hon har betalat sin del. Kommunen borde kunna ta resterande belopp från de andra delägarna. Hon har betalat allt annat på fastigheten och pengarna räcker inte till. De andra delägarna har bättre betalningsförmåga än vad hon har och därmed större förutsättningar att betala. Hon har fått besked att någon avbetalning eller delbetalning inte är möjlig. Detta ärende har påverkat hennes hälsa negativt.

Kommunen har som skriftlig bevisning till stöd för sin talan åberopat bilagorna till kommunens kompletteringsskrift bestående av bl.a. fastighetsregisterutdrag, information om upprättad förbindelsepunkt, ABVA, faktura 1430406, va-taxa och inkassokrav.

Parterna har beretts tillfälle att slutföra sin talan.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2451-24 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har avgjort målet utan att hålla huvudförhandling med stöd av 42 kap. 18 § första stycket 5 rättegångsbalken.

Av 24 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV, följer att en fastighetsägare ska betala avgifter för en allmän va-anläggning om fastigheten finns inom vaanläggningens verksamhetsområde och med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljö, behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Tidpunkten för avgiftsskyldighetens inträde regleras genom 25 § LAV. Av bestämmelsen framgår att avgiftsskyldigheten för vattentjänster som tillhandahålls fastigheten genom en förbindelsepunkt inträder då huvudmannen har ordnat förbindelsepunkten och informerat fastighetsägaren om dess läge. Avgiftsskyldigheten för bortledande av vatten från fastigheten som inte sker genom en förbindelsepunkt, inträder då huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta.

Avgifternas belopp och hur avgifterna ska beräknas ska framgå av en taxa. Kommunen får meddela föreskrifter om taxan. Avgifterna ska betalas till kommunen eller huvudmannen på begäran om inte annat följer av 36 §. På obetalt belopp ska ränta enligt 6 § räntelagen betalas från dagen för sådan begäran, 34 och 35 §§ LAV.

Fastigheten Höganäs A är belägen inom verksamhetsområdet för kommunens allmänna va-anläggning. Det får anses stå klart att fastigheten har ett behov av vattentjänsterna, vilket D.V. inte heller har invänt mot. Kommunen har genom brev den 10 november 2021 underrättat D.V. på det sätt som föreskrivs i 25 § LAV. Kommunen har därefter, den 12 juli 2023 tillsänt D.V. faktura a vseende anläggningsavgiften. Fordran förföll till betalning den 31 augusti 2023 och sedan en delbetalning gjorts kvarstår alltjämt ett kapitalbelopp om 27 624 kr att betala.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2451-24 Mark- och miljödomstolen

D.V. har invänt att hon har betalat sin del av avgiften och att kommunen borde h a krävt de andra delägarna på det resterande beloppet.

Om det finns flera delägare till en fastighet är de solidariskt ansvariga för va-avgifter som påförs fastigheten (se Vattenöverdomstolens dom DTVa 13/85). Solidariskt betalningsansvar innebär därmed att vem som helst av de betalningsskyldiga kan bli tvungen att betala hela beloppet och inte enbart sin egen andel. En annan sak är att den som betalar kan ha möjlighet att kräva betalning av en annan delägare för del av avgiften (regressrätt). Detta påverkar emellertid inte Dine Vaerens betalningsskyldighet i detta mål gentemot kommunen enligt vad som följer av lagen om allmänna vattentjänster.

Sammantaget bedömer mark- och miljödomstolen att kommunens krav på anläggningsavgift har stöd i lag, att den debiterade avgiften är uträknad i enlighet med ak -tuell taxa och D.V. ska därför betala det yrkade kapitalbeloppet.

Ränta

Kommunens rätt till ersättning för ränta följer av 35 § LAV och 6 § räntelagen. Ränta ska utgå från fordrans förfallodag, den 31 augusti 2023.

Inkassokostnad

Kommunen har åberopat kravbrev som tillställts D.V. avseende inkassokostnad om 180 kr. Inkassokostnaden har varit skäligen påkallad för att ta tillvara kommunens rätt och rätten till ersättning för inkassokostnaden följer av lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.

Rättegångskostnader

Domstolen gör följande bedömning avseende rättegångskostnader.

Av 56 § LAV följer att i mål där mark- och miljödomstolen är första instans gäller 56 a-56 e §§ LAV i fråga om rättegångskostnader. Enligt 56 b § LAV ska vardera parten svara för sina rättegångskostnader, om inte annat följer av 56 d § LAV eller

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 2451-24 Mark- och miljödomstolen

det annars finns särskilda skäl. Av 56 b § andra stycket LAV framgår dock att 18 kap. 1 § rättegångsbalken ska tillämpas i fråga om ansökningsavgift.

Då D.V. är tappande part i målet ska hon ersätta kommunen för kostnader för ansö kningsavgift om 300 kr hos kronofogdemyndigheten och 600 kr hos domstolen, totalt 900 kr. Kommunens yrkande i denna del ska därför bifallas.

I övrigt ska parterna stå för sina egna rättegångskostnader. Några sådana förhållanden som stadgas i 56 d LAV eller andra särskilda skäl har enligt domstolen inte framkommit att frångå huvudregeln i 56 b § första stycket LAV. Kommunens yrkande om ersättning för ombudsarvode om 380 kr ska därför ogillas. Se även Markoch miljööverdomstolens dom den 1 juli 2024 i mål M 9790-23

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 6 september 2024.

Marie Gerrevall Viktor Forsell I domstolens avgörande har rådmannen Marie Gerrevall, ordförande, och tekniska rådet Viktor Forsell deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Caroline Torstensson.

Bilaga 1

Hur man överklagar

Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.