M 11808-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen avslår Håbo Vindkraft AB:s yrkande om avvisning.

2Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. a) Andra strecksatsen under rubriken Tillstånd i domslutet ska ha följande lydelse. I kompletterande maskinstation placera en ny maskinutrustning och genom turbinen avleda en maximal vattenmängd om totalt 4,0 m /s. b) Villkor 9, 14 och 17 i domslutet ska ha följande lydelser. 9. Flyktvägen förbi kraftverket ska slutligt utformas och anläggas i samråd med tillsynsmyndigheten. 14. Anläggandet av omlöp samt biotopvård med betydelse för anlockning i naturfåran ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. 17. En fiskräknare ska installeras vid fiskvägen (omlöpet) i Djuptjärnsdammen och hållas driftsatt i åtminstone två år räknat från arbetstidens utgång. Resultatet av fiskräkningen i omlöpet ska analyseras och redovisas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att fiskräknaren varit driftsatt i två år. Redovisningen ska innehålla förslag till förbättringar i de fall behov finns. c) Som nya villkor 17 a, 17 b och 17 c föreskrivs följande. 17 a. Omlöpets och flyktvägens funktion ska följas upp och kontrolleras. I denna kontroll ska följande ingå. i. När omlöpet och flyktvägen har anlagts ska en oberoende sakkunnig utföra en besiktning av deras funktion. ii. En besiktningsrapport ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter besiktningen. iii. Besiktningsrapporten ska innehålla förslag på förbättringar i de fall behov finns. 17 b. Avläsning av vattennivån i Djuptjärnen ska ske automatiskt minst varje minut. Värdena får när de lagras anges som ett medelvärde baserat på en period om 15 min. Uppgifterna ska sparas i minst 10 år. Vattenflödet till

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

turbin, fiskväg och flyktväg ska avläsas eller kunna beräknas för var 15:e minut. Uppgifterna ska sparas i minst 10 år. 17 c. Håbo Vindkraft AB ska anlita antikvarisk kompetens vid framtagandet av den nya kraftstationsbyggnadens slutliga utformning och färgsättning.

3Håbo Vindkraft AB ska utge ersättning till Dalasjö byalag med 50 000 kr.

4Mark- och miljööverdomstolen avslår S.A.s yrkande om ersättning.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

BAKGRUND

Mark- och miljödomstolen lämnade i dom den 4 september 2023 i mål nr M 3497-21 Håbo Vindkraft AB tillstånd till bl.a. byggande av en kompletterande maskinstation samt att i maskinstationen placera ny maskinutrustning och genom turbinen avleda en maximal vattenmängd om 6,0 m /s. Domstolen lämnade vidare tillstånd till anläggande av fiskväg, flyktväg vid intaget till kraftstationen och tillfällig fångdamm i tilloppskanal. I samma dom omprövade mark- och miljödomstolen Dalasjö kraftstation och Djuptjärnsdammen med respektive domar enligt bestämmelserna i 11 kap. 27 § och 24 kap. 10 § miljöbalken. Domstolen lämnade tillstånd för bibehållande av omprövade anläggningsdelar och fortsatt drift och vattenverksamhet i omprövade anläggningar. Domstolen föreskrev även villkor för verksamheten vid Dalasjö kraftverk och Djuptjärnen.

Mark- och miljööverdomstolen har inhämtat ett remissyttrande från Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Västerbottens län (länsstyrelsen) har i första hand yrkat att Markoch miljööverdomstolen ska avslå ansökan om tillstånd till effektivisering av Dalasjö kraftverk och i andra hand ändra tillståndet och endast ge bolaget tillstånd att öka vattenbortledningen med 4 m³/s i stället för 6 m³/s.

Länsstyrelsen har dessutom yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra villkoren 9, 14, och 18, införa delegationer kopplade till villkor 8, 9 och 14 och införa sex nya villkor, A-F, enligt följande. Delegation kopplat till villkor 8: Tillsynsmyndigheten får besluta om mindre ändringar av och villkor om fiskvägens (omlöpets) utformning, om det behövs för att uppnå avsedd funktion. Justering av villkor 9: Flyktvägen förbi kraftverket ska slutligt utformas och anläggas i samråd med tillsynsmyndigheten.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

Delegation kopplat till villkor 9: Tillsynsmyndigheten får besluta om mindre ändringar av och villkor om flyktvägens utformning. Justering av villkor 14: Anläggandet av omlöp samt biotopvård med betydelse för anlockning i naturfåran ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Delegation kopplat till villkor 14: Tillsynsmyndigheten får besluta om mindre omfattande åtgärder för att öka anlockningseffekten. Tillägg till villkor 18: Kontrollprogrammet ska möjliggöra en bedömning om villkoren och de egna åtagandena följs samt hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. Av kontrollprogrammet ska bland annat mätmetoder, mätfrekvens, lagring av data och utvärderingsmetoder framgå. Nytt villkor A: Avläsning av vattennivån i Djuptjärnen ska ske automatiskt minst varje minut. Värdena får när de lagras anges som ett medelvärde baserat på en period om 15 min. Nytt villkor B: Vattenflödet till turbiner, i omlöpet, i flyktvägen samt genom utskov och skibord ska kunna avläsas eller beräknas för varje minut. Värdena får när de lagras anges som ett medelvärde baserat på en period om 15 min. Nytt villkor C: Under de första sju åren efter att domen vunnit laga kraft ska data som visar att minimitappning och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs inklusive bestämmelser om avledning till turbiner redovisas till tillsynsmyndigheten. Redovisningen ska lämnas in senast den 1 mars efterföljande år. Nytt villkor D: Omlöpets och flyktvägens funktion ska följas upp och kontrolleras. I denna kontroll ska åtminstone följande ingå. o När omlöpet och flyktvägen har anlagts ska en oberoende sakkunnig utföra en besiktning av deras funktion. Besiktningen ska granska att de tekniska förutsättningarna finns för att säkerställa den avsedda funktionen, till exempel vattendjup, vattenhastighet, lutning och anlockning. I besiktningsrapporten ska samtliga besiktningsmoment som utförts beskrivas och det ska redovisas en bedömning av resultaten av varje moment. En besiktningsrapport ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter besiktningen. Besiktningsrapporten ska innehålla förslag på förbättringar i de fall behov finns.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

o Resultatet av fiskräkningen i omlöpet ska analyseras och redovisas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att fiskräknaren varit driftsatt i två år. Redovisningen ska innehålla förslag till förbättringar i de fall behov finns. Nytt villkor E: De uppgifter som behövs för att visa att minitappningen och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs inklusive avledningen till turbinerna ska sparas i minst 10 år. Nytt villkor F: Bolaget ska anlita antikvarisk kompetens vid framtagandet av den nya kraftstationsbyggnadens slutliga utformning och färgsättning.

S.A., E.D. och U.D. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska avslå ansökan om ökad utvinning av vattenkraft ur Risån och ålägga Håbo Vindkraft att till Dalasjö byalag utge en årlig ersättning om minst 10 000 kr med en årlig indexuppräkning under drifttiden. S.A. har anfört att bortledning i andra hand i vart fall inte ska överstiga 4 m /s och har begärt en ersättning om 50 000 kr om det sker en utbyggnad.

Håbo Vindkraft AB har medgett begärda justeringar av villkor 9 och 14, samt länsstyrelsens förslag till villkor E och F men motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom i övrigt. Bolaget har åtagit sig att utbetala en engångsersättning till byalaget om 50 000 kr samt att utföra biotopvårdande åtgärder 50 meter nedströms Djuptjärnsdammen och 50 meter uppströms kraftverksutloppet. Bolaget har godtagit en utökad minimitappning den 16–30 april med 2,0 m /s, den 1–31 maj med 5,0 m /s och den 1–15 juni med 1,2 m /s. Bolaget har yrkat att länsstyrelsens andrahandsyrkande med delegation kopplat till villkor och nya villkor med tillägg ska avvisas såsom en otillåten ändring av talan.

Länsstyrelsen har motsatt sig Håbo Vindkraft AB:s yrkande om avvisning.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har till stöd för sina yrkanden anfört följande.

Håbo Vindkraft AB:s avvisningsyrkande

Det finns inget juridiskt hinder mot länsstyrelsens yrkanden ovan om tillägg och ändringar av villkoren. Inte heller överklagandet i stort, inklusive andrahandsyrkandet, strider mot rättegångsbalkens bestämmelser.

Tillstånd till effektivisering av Dalasjö kraftverk

Mark- och miljödomstolen har fattat ett felaktigt beslut när domstolen gett tillstånd till en ökad vattenbortledning med 6 m³/s. Tillståndet innebär att avledningen av vatten till Dalasjö kraftverk blir så stort att flödet i naturfåran nedströms Djuptjärnsdammen avviker med mer än 50 procent från det naturliga flödet. Detta innebär att det inte är möjligt att nå god ekologisk status i berörd vattenförekomst (Risån, WA24105586), även om alla andra åtgärder genomförs för att förbättra statusen. Tillståndet till en ökad vattenbortledning äventyrar möjligheten att nå den status som vattnet ska ha enligt miljökvalitetsnormen. Risken är så stor att man lämnar möjligheten att nå rätt vattenkvalitet åt slumpen. Detta är en oacceptabel risk och enligt 5 kap. 4 § miljöbalken är utökningen inte tillåtlig. Domstolen skulle därför avslagit ansökan om att avleda ytterligare 6 m³/s vid Dalasjö kraftverk.

Det är de biologiska kvalitetsfaktorerna som är avgörande för bedömning av ekologisk status. Vid avsaknad av tillförlitliga biologiska data kan övriga kvalitetsfaktorer användas för att föra en expert- eller rimlighetsbedömning av de biologiska kvalitetsfaktorerna. Eftersom de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna beskriver själva habitaten och förutsättningarna för det biologiska livet i en vattenförekomst är de ofta de som används i expertbedömningen. I detta fall som gäller en ansökan om tillstånd att öka vattenbortledningen är det självklart att det saknas biologiska data då utökningen inte har skett. En expertbedömning är därför nödvändig. Enligt material från Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheten ses hydrologiska kvalitetsfaktorer med klasserna dålig och otillfredsställande som säkra indikationer på att ekologisk status är sämre än god.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

Mark- och miljödomstolen har vid bedömningen av verksamhetens tillåtlighet enligt 5 kap. 4 § miljöbalken fokuserat på den nuvarande bristande konnektiviteten samt negativa effekter till följd av rätning och rensning av fåran för flottningen. Domstolen gör därför bedömningen att villkor gällande fiskpassagelösning (omlöp, fingaller, flyktränna) samt biotopvård i anslutning till omlöpet och sammanflödet tillgodoser åtgärdsbehoven. En viss vikt läggs också på att vattenmyndigheten i statusklassningen inte har uppmärksammat vattenavledningen till kraftverket eller förekomsten av nolltappning samt att de föreskrivna kraven innebär att nolltappning kommer att upphöra. De försiktighetsmått som domstolen föreskrivit gällande fiskpassage och minimitappning är fullt tillräckliga för att inte äventyra miljökvalitetsnormen vid en omprövning av den befintliga verksamheten. Det vill säga när det avleds 0,74 m³/s till turbinen. När det gäller påverkan av den utökade vattenbortledningen har domstolen endast presenterat ett kortfattat resonemang om påverkan på hydrologin med slutsatsen att den nya flödesregimen inte äventyrar uppnåendet av miljökvalitetsnormen.

Det är inte alltid tillräckligt att säkerställa en fungerande konnektivitet för att det ska vara möjligt att nå god ekologisk status. Vattenkraftsverksamhetens påverkan på hydrologin får inte heller vara för stor. Den ansökta utökningen innebär att statusen på hydrologisk regim blir otillfredsställande, vilket beror på att hydrologin i naturfåran kommer att avvika med mer än 50 procent från naturliga förhållanden. Detta i ett naturligt vatten som ska nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status.

Mark- och miljödomstolen för också ett fördjupat resonemang om den beslutade minimitappningen på 0,8 m³/s och att en minimitappning som denna har stöd i praxis och är tillräcklig för att få till en fungerande anlockning till naturfåran. Den praxis som domstolen stöder sig mot (Mark- och miljööverdomstolens domar i mål M 12253-19 och mål M 1458-20) är mål där frågan främst har gällt minimitappning och fiskebefrämjande åtgärders möjlighet att förbättra konnektiviteten. Frågan om vattenbortledningens påverkan på hydrologin och den inverkan det har på möjligheten att nå miljökvalitetsnormen för vatten har inte bedömts i rättsfallen.

Den beslutade minimitappningen och fiskefrämjande åtgärderna är tillräckliga för att säkerställa konnektiviteten. Det räcker dock inte för att miljökvalitetsnormen för Risån

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

ska kunna nås vid en utökning av vattenbortledningen med 6 m³/s. Den ansökta utökningen av verksamheten har för stor påverkan på hydrologin och äventyrar i och med detta möjligheten att nå god ekologisk status. Mark- och miljödomstolen har saknat underlag för att kunna frångå de principer som används vid statusklassningen som säger att en otillfredsställande hydrologisk regim ska ses som en säker indikation på att ekologisk status är sämre än god. De underlag som bolaget presenterat i ansökan visar inte med säkerhet att det är möjligt och sannolikt att rätt kvalitet på vattenmiljön kan uppnås med en vattenbortledning på 6,74 m³/s. Även om principerna som används vid statusklassningen utgör en generalisering så baseras de på gedigen kunskap om hur avvikelser från naturliga flöden påverkar vattendragens ekologiska funktion. Det är därför en oacceptabel risk att tillåta en så stor utökning av vattenbortledningen. Konsekvenserna av att underskatta risken att normen inte kan nås och tillåta utökningen är också mycket stora då nästa omprövning av verksamheten vid Dalasjö kraftverk och Djuptjärnsdammen sker om först 40 år.

En utökad minimitappning, som bolaget nu föreslagit, är inte heller tillräckligt. Den ansökta utökade avledningen med 6 m /s äventyrar ändå möjligheten att nå miljökvalitetsnormen. Att volymsavvikelsen går från 53 procent till cirka 48 procent innebär att man hamnar i klassen måttlig i stället för otillfredsställande för parametern volymsavvikelse och att det i teorin är möjligt att nå god ekologisk status, förutsatt att konnektivitet och morfologiskt tillstånd uppnår god status. Runt 48 procent är dock för nära klassgränsen 50 procent för att det ska kunna gå att dra slutsatsen att den sökta vattenbortledningen är tillåtlig enligt 5 kap. 4 § miljöbalken. Det krävs en viss marginal till klassgränsen med tanke på de osäkerheter som finns med kopplingen till ekologin och framtida förändringar i flödet till följd av klimatförändringar. Vidare har bolaget i sin beräkning inte räknat med flödet som ska avledas till flyktvägen.

Vid bedömningen av de hydrologiska parametrarna har länsstyrelsen utgått från den nu gällande vattenförekomstindelningen och tillämpat Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). Enligt föreskrifterna ska det göras en rimlighetsbedömning vid klassificering av ekologisk status. Aktuell vattenförekomst varierar stort i både karaktär och påverkan. Den övre delen, från Djuptjärnsdammen till kraftstationens utlopp, är

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

hydrologiskt mycket påverkad av bortledningen av vatten till kraftverket. Det är denna del som benämns som naturfåran. Den nedre delen, efter kraftstationsutloppet, är hydrologisk opåverkad då den inte påverkas av vattenbortledningen och är dessutom lugnflytande till skillnad från naturfåran som har en större lutning. Den stora skillnaden i både påverkan från vattenbortledningen och karaktären på vattendragssträckan (strömmande, lugnflytande) gör att det inte är rimligt att utgå från hela vattenförekomsten vid bedömning av hydrologisk regim utan bedömning ska göras bara på den del av vattenförekomsten som de facto blir berörd av avledningen, dvs. mellan Djuptjärnsdammen och utloppet från kraftstationen. En sådan bedömning är i linje med vad vattenmyndigheten uppgett i sitt remissyttrande om att så kan göras i vissa fall. Detta innebär att kvalitetsfaktorn hydrologisk regim för naturfåran bedöms till otillfredsställande status vid en utökning av vattenbortledningen med 6 m³/s. Detta i sin tur innebär att den ekologiska statusen inte kan klassas till högre än måttlig ekologisk status efter utökningen som redogjorts för ovan.

Om tillståndet ändras så att bolaget ges tillstånd till att öka vattenbortledning med 4 m³/s i stället för 6 m³/s hamnar volymavvikelsen inom klassen för måttlig status vilket innebär att det är möjligt att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status. I praktiken innebär detta att sannolikheten att miljökvalitetsnormen kan nås ökar i och med att påverkan på hydrologin minskar. Det kvarstår dock fortfarande en risk men den är inte av en sådan dignitet att den motiverar ett avslag med stöd av 5 kap. 4 § miljöbalken.

Ändring och tillägg till villkoren

Under alla omständigheter, bör villkoren för verksamheten vid Dalasjö kraftverk och Djuptjärnsdammen, dvs. villkoren för omprövningen för moderna miljövillkor ändras enligt följande. Delegation till villkor 8, 9 och 14: Mark- och miljödomstolen har i villkor 8, 9 och 14 föreskrivit att samråd ska ske med länsstyrelsen men inte gett länsstyrelsen en uttrycklig delegation att besluta i frågorna vilket skapar en otydlighet. De frågor som omfattas av delegation är av mindre betydelse och kopplar inte till verksamhetens tillåtlighet. När det gäller villkor 8 och 14 kan de mindre justeringar som kommer i fråga gälla flytt av stenar för att säkerställa

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

ett tillräckligt vattendjup eller vattenhastighet. För villkor 9 kan justeringar vara anpassningar vid flyktvägens mynning för att säkerställa att fisken inte skadas. Justering av villkor 9 och 14: Det är olämpligt att specificera vilket sakområde inom länsstyrelsen som samrådet ska ske med varför ”fiskesakkunnig kompetens vid länsstyrelsen” ska bytas ut mot ”tillsynsmyndigheten”. Tillägg till villkor 18: Villkor 18 om kontrollprogram är mycket vagt och ger inte bolaget tillräcklig vägledning om vad kontrollprogrammet faktiskt ska innehålla. Tillägget är ett exempel på ett vanligt förekommande villkor om kontrollprogram. Nya villkor A och B: Villkoren syftar till att tydliggöra vad som krävs för att bolaget ska visa att det följer tillståndet när det gäller vattenflöden och vattennivåer. Med dagens teknik är det fullt möjligt och rimligt att kräva att vattennivåerna och flödena avläses eller beräknas för varje minut. Nytt villkor C: Det finns inget krav på att lämna in årliga miljörapporter för vattenkraftsverksamheter. Villkoret syftar till att underlätta för tillsynsmyndigheten att få kunskap om bolaget följer tillståndet. Tiden, sju år, är vald för att få information om efterlevnaden åtminstone två år efter att alla arbeten vid Dalasjö kraftverk är utförda. Nytt villkor D: Bolaget har en skyldighet att inom ramen för sin egenkontroll hålla sig underrättad om sin verksamhets påverkan på miljön. I detta ingår att undersöka att försiktighetsmått som fiskpassager fyller sin funktion. Detta är viktigt då erfarenheter visar att det ofta kräver justeringar innan den avsedda funktionen kan nås. Eftersom en fungerande fiskpassage är en förutsättning för att inte äventyra miljökvalitetsnormen är det viktigt att denna kontroll regleras i tillståndet. En grundläggande förutsättning för att säkerställa fiskpassagens funktion är att den har tekniska förutsättningar för att kunna fungera, t.ex. vattendjup, vattenhastighet och lutning. Det är lämpligt att en oberoende sakkunnig gör en sådan besiktning och redovisar resultaten i en rapport till tillsynsmyndigheten. Besiktningen blir ett värdefullt komplement till kravet i villkor 8 om att justeringar ska vidtas i omlöpet om det krävs för att erhålla god

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

funktion. Vidare behöver information från fiskräkningen (villkor 17) analyseras och redovisas till tillsynsmyndigheten. Nytt villkor E: Det är viktigt att det framgår av villkor att uppgifter om minimitappning och övriga vattenhushållningsbestämmelser ska sparas och hur länge. Detta gör det tydligt för bolaget och tillsynsmyndigheten om vad som krävs för att kunna visa att tillståndet följs. Det är värdefullt att ha en längre tidsserie av uppgifter om flöden och nivåer sparade då det kan visa på verksamhetens påverkan på miljön. Dagens teknik gör att det är enkelt och inte särskilt kostsamt att spara data under 10 år. Nytt villkor F: Dalasjö kraftverk har höga kulturhistoriska värden och det är av vikt att en ny kraftstationsbyggnad utförs på ett sätt som inte påverkar dessa värden negativt. En viktig del i detta är den nya byggnadens utformning och färgsättning. Bolagets åtagande att anlita antikvarisk kompetens vid framtagande av den slutliga utformningen och färgsättningen av bygganden ska därför regleras i villkor.

S.A., E.D. och U.D. har till stöd för sina yrkanden anfört följande.

Tillstånd till effektivisering av Dalasjö kraftverk

Tillståndet är beviljat på alltför lösa grunder. Bolaget har inte på något övertygande sätt visat att man kommer att kunna uppnå miljökvalitetsnormen för berörd sträcka av Risån. Den utökade exploateringen innebär en alltför hård vattenreglering. Vattenavledningen från Risån och Djuptjärnen via intagstuberna till det utbyggda kraftverket nedströms blir trefaldigt större. Det blir särskilt kritisk för naturfårans statusklassning speciellt i fråga om specifik flödesenergi. Den påverkansfaktorn som i själva verket behöver höjas från otillfredsställande till god för att miljökvalitetsnormen ska bli möjlig att uppnå. Med en fördubblad utvinning av elkraft ur Risåns strömmande vatten förändras flödesförhållandena påtagligt i naturfåran. Flödestopparna skulle reduceras med minst 25 procent. Vattnets maximala kraft och utbredning i naturfåran reduceras i en omfattning som medför att miljökvalitetsnormen inte klaras. Den ekologiska statusen i vattenförekomsten är i nuläget klassad som måttlig. Vattenmyndighetens

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

målsättning är att den med olika åtgärder ska uppnå god status till 2027, vilket torde omöjliggöras om den planerade utbyggnaden kommer till stånd.

Det finns också en risk att kraftverket, på grund av avstånd och nedskärningar hos länsstyrelsen, inte kommer få den tillsyn som krävs för att bolaget ska efterleva tillståndets föreskrivna villkor och regler. Miljökonsekvensbeskrivningen bör inte godkännas då bolaget inte redovisat några alternativ för utvinning av elkraft än den ansökta i Risån eller ett alternativ för utrivning av Djuptjärnen. Vidare uppfyller bolaget inte kompetenskravet enligt miljöbalken och saknar lokal förankring. Bolaget tar inte någon hänsyn till kostnaderna för förlorade miljövärden och påverkan på besöksnäringen. Bolaget har ekonomisk möjlighet att betala ett årligt belopp om 10 000 kr till byaföreningen som kompensation för försämrad miljö som en följd av vattenbortledningen från naturfåran.

S.A. har tillagt följande. De olika delsträckorna i vattendraget är av helt olika karaktär och det är i framför allt sträcka A som det finns harr. Hon är orolig för hur lite vatten som kommer att gå i naturfåran och undrar vem som ska kontrollera att det inte går för mycket vatten till kraftverket. Det är dåligt att byn inte har blivit involverad och det är rimligt med någon form av ersättning till byn. Risån är ett av besöksmålen som hon, som blivande turistföretagare, vill kunna erbjuda sina gäster. Hon är orolig för att det under högsäsong, juni–augusti, kommer att vara minimalt med vatten i den sträcka som är lämplig för harrfiske. Eftersom hennes möjligheter till företagande försämras vid en utbyggnad är det rimligt att hon kompenseras med en ersättning om 50 000 kr.

E.D. har tillagt följande. Den planerade verksamheten skulle medföra att den fastställd a miljökvalitetsnormen för Risån omöjligen kan uppnås. Den biologiska mångfalden i naturfåran med strandområden, på den berörda sträckan av Risån, skulle dessutom påta gligt försämras. Bolaget har uppvisat påtagliga brister i fråga om att sköta dämningar och regleringar. Bolagets utlovade miljöanpassning i form av en fiskväg förbi Djuptjärnsdammen framstår bara som en kosmetisk åtgärd. Bolaget har inte informerat tillräckligt om sin ansökan. Information med så kallat samråd har endast hållits vid två tillfällen och då inte i byn, utan i Vilhelmina, och ingen utlovad visning

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

på plats i Dalsjöfors har hållits. Bolagets ansökta omledning från naturfåran via kanalen till kraftverkets intagstuber kommer att väsentligt försvaga flödena i naturfåran. Det innebär betydande försämringar av livet och den biologiska mångfalden i Risån. Det framgår inte av bolagets redogörelse i vilken omfattning den biotopvård som bolaget åtar sig att utföra kommer att bidra till höjd miljökvalitet i naturfåran. Bolagets andrahandsyrkande om ökad minimitappning under vårfloden framstår inte som trovärdigt. Bolaget har dessutom motsatt sig kontinuerliga flödesmätningar i naturfåran som skulle vara tillgängliga för offentlig tillsyn.

U.D. har tillagt följande. Hennes främsta invändning mot meddelad dom gäller bolagets planerade utvinning av kontinuerlig kraft från naturfåran i Risån. Bolaget har uppvisat påtagliga brister i fråga om att sköta dämningar och regleringar. Bolagets ansökan saknar en helhetssyn. Hela vattensystemet måste tas med i bedömningen av vad en effektivisering skulle innebära för vattenmiljön och omgivande mark. En ökad minimitappning kommer inte att kunna uppväga en stor negativ påverkan på hela vattenmiljön i området. Monteringen av ytterligare en turbin kommer att leda till ett överuttag av vattenkraft vilket kommer att skada vattendragets ekosystem och leda till att miljökvalitetsnormen inte kommer att uppfyllas.

Håbo Vindkraft AB har till stöd för sin inställning anfört följande.

Avvisningsyrkandet

Länsstyrelsens andrahandsyrkande samt yrkande om ändringar av villkor och nya villkor har inte kommunicerats tidigare, varken i samrådsförfarandet eller under handläggningen i mark- och miljödomstolen. Bolaget har därför inte haft möjlighet att ta ställning till dessa. Det är inte förenligt med bestämmelserna i rättegångsbalken att åberopa nya yrkanden och villkor i överinstans. Yrkandet ska därför avvisas.

Tillstånd till effektivisering av Dalasjö kraftverk

Det var rätt av mark- och miljödomstolen att ge tillstånd till en ökad vattenbortledning med 6 m /s. Tillräcklig hänsyn har tagits till påverkan på hydrologisk regim. Analyser avseende hydrologisk påverkan på de biologiska kvalitetsfaktorerna efter lokala förutsättningar bör väga tyngre än generella slutsatser över exakt hur mycket de

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

hydrologiska parametrarna avviker, då dessa i sammanhanget ska ses som indikatorer när data för biologin saknas. Det finns inga krav på att hydrologin måste nå en viss status för att uppnå miljökvalitetsnormen.

Naturfåran upptar endast 55 procent av vattenförekomstens längd. Påverkan på naturfåran bör inte likställas med verksamhetens påverkan på hydrologisk regim för vattenförekomsten som helhet. Att dela upp vattenförekomsten i två ökar de hydrologiska parametrarnas utslag. Om väsentligt olika förhållanden råder i en vattenförekomst ska ett medelvärde för avvikelse i parametrarna längs hela vattenförekomsten beräknas. Argumentet att strömsträckor enligt rimlighetsavvägning väger tyngre än lugnflytande områden är inte i linje med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Även mer lugnflytande sträckor har potential för höga värden avseende biologisk mångfald och ska beaktas vid klassificering av status. Verksamheten vid Dalasjö berövar inte vattendraget på några strömsträckor utan minskar endast vattenföringen i delar av vattendraget, på rimliga villkor. Utgångspunkten för klassificering av hydromorfologin är att den utgår från hela vattenförekomstens längd eller yta, vilket är i linje med vad vattenmyndigheten uppgett i sitt remissyttrande.

Det är inte motiverat att göra en sådan rimlighetsbedömning som länsstyrelsen gör. En sådan bedömning har inte tillämpats i vattendrag som i delsträckor uppvisar minst lika stor avvikelse som i Risån. För den berörda vattenförekomsten bedöms specifik flödesenergi och volymsavvikelse i nuläget ha måttlig status, flödets samt vattenståndets förändringstakt bedöms ha hög status. Hydrologisk regim som helhet erhåller dock dålig status eftersom vattendraget stundtals utgör en torrfåra vilket påverkar biologin mycket negativt. Med föreslagna åtgärder riskerar inte vattendraget att gå torrt och statusklassnigen blir måttlig status för hydrologisk regim i vattenförekomsten som helhet. Detta innebär att hydrologisk regim förbättras på ett betydande sätt och möjliggör att de biologiska kvalitetsfaktorerna kan nå god status. Status för fisk klassas även i lugnflytande och mer stillastående partier av vattendrag med hjälp av expertbedömningar. Klassningen av miljökvalitetsfaktorn ska inte tolkas som beroende av att det förekommer strömsträckor.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

Verksamhetens påverkan på hydrologisk regim i vattenförekomsten Risån bedöms föranleda måttlig status i och med de åtgärder som bolaget föreslår att vidta. Samtidigt kommer verksamheten inte längre innebära ett hinder för att god status ska kunna nås för morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Detta tillsammans med åtgärdernas platsspecifika anpassningar innebär att verksamheten inte bör förhindra att de biologiska kvalitetsfaktorerna uppnår god status. Bolaget har även presenterat ett andrahandsyrkande om höjd minimitappning under vårfloden. Det är ett bättre alternativ än länsstyrelsens förslag om en mindre tilltagen slukförmåga.

Kontrollprogrammet kommer att säkerställa att villkoren för verksamheten följs. Alternativa platser till en verksamhet behöver inte anges om det på grund av verksamhetens särskilda karaktär inte finns någon annan lämplig plats. Den pågående vattenverksamheten har sedan 100 år tillbaka tillstånd och det har inte bedömts som möjligt eller rimligt att presentera något annat alternativ. Att nyttja förhållandena på platsen bedöms tvärtom medföra minskat intrång och olägenhet. Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats av en person med erforderlig kompetens. De anmälningar kring verksamheten som inkommit till tillsynsmyndigheten har efter genomförd kommunikation inte föranlett några vidare åtgärder. En minimitappning om 800 l/s är tillräcklig för att upprätthålla ett gott fiske i Risån. Bolaget har genomfört samråd där enskilda intressenter bjudits in att yttra sig via kungörelse i dagstidning och personliga brev. Det har även varit ett fysiskt möte där sakägare beretts möjlighet att delta.

Ändring och tillägg till villkoren

Länsstyrelsens yrkande om delegation kopplade till villkoren 8, 9 och 14 innebär att bolaget skulle bli helt utlämnad till länsstyrelsens godtycke utan möjlighet att styra den egna verksamheten. Bolaget kan inte ta ställning till de nya villkoren A-E, t.ex. om det är möjligt att installera den apparatur som krävs.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt har bl.a. uppgett följande.

Det är verksamhetsutövaren som ska visa verksamhetens påverkan på de mest relevanta kvalitetsfaktorerna och parametrarna även om dessa inte är statusklassificerade av vattenmyndigheten. Det är därefter prövningsmyndighetens uppgift att bedöma tillförlitligheten av verksamhetsutövarens presenterade statusklassningar.

När det gäller förutsättningarna att göra en rimlighetsbedömning är utgångspunkten att en rimlighetsbedömning är en värdering om resultatet av en bedömning av en enskild parameter eller klassificering av en kvalitetsfaktor är rimlig i förhållande till ytvattenförekomstens karakterisering och påverkan samt avseende ekologisk status eller ekologisk potential i relation till andra relevanta kvalitetsfaktorer. Bedömningen ska genomföras utifrån bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan. Det kan finnas fall där påverkan på en enskild delsträcka i en vattenförekomst är så stor att man vid en rimlighetsbedömning av de effekter som uppstår på den ekologiska statusen eller potentialen gör en expertbedömning av status för en kvalitetsfaktor eller parameter för hela vattenförekomsten.

Beräkningen av volymsavvikelse för vattenförekomsten bör göras genom en sammanvägning av de två delsträckorna.

Verksamhetsutövaren bedömer att kvalitetsfaktorn hydrologisk regim kommer att nå måttlig status vid ansökt verksamhet. Det är oklart om denna bedömning enbart avser påverkan från vattenkraft. Det är rimligt att anta att status för kvalitetsfaktorn hydrologisk regim fortsatt kommer att vara otillfredsställande, eftersom det inte finns beskrivet att åtgärder genomförts eller kommer att genomföras för att åtgärda flottningens påverkan i den omfattning som behövs. Tillkommande avledning leder inte till någon förändring av status för kvalitetsfaktorn hydrologisk regim, men leder till en högre påverkan på den del som är naturfåra.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan om avvisning

Bolaget har begärt att länsstyrelsens andrahandsyrkande, yrkandet om delegation kopplat till vissa villkor samt yrkandet om nya och ändrade villkor, ska avvisas såsom en otillåten ändring av talan. Länsstyrelsen har motsatt sig detta.

Den omständigheten att länsstyrelsen i andra hand har godtagit en mindre avledning än vad bolaget ansökt om samt att länsstyrelsen har yrkat att tillståndet ska förenas med ytterligare villkor innebär inte en otillåten taleändring utan ryms inom målets prövningsram. Bolagets yrkande om avvisning ska därför avslås.

Miljökonsekvensbeskrivningen

S.A., U.D. och E.D. har anfört att det finns brister i miljökonsekvensbeskrivningen då bolaget varken har redovisat några andra alternativ för utvinning av elkraft än den ansökta i Risån eller ett alternativ med utrivning. De anser vidare att samrådet är bristfälligt genomfört och att bolaget inte uppfyller kunskapskravet.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det är uppenbart av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen att nuvarande kraftverks läge är av väsentlig betydelse för valet av lokalisering av den nya kraftstationen och att det på grund av verksamhetens särskilda karaktär inte finns någon annan lämplig plats för den nya kraftstationen. Mot denna bakgrund utgör avsaknaden av en uttrycklig alternativredovisning för lokaliseringen av kraftstationen inte skäl för att avvisa eller avslå ansökan.

Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att bolaget har genomfört samråd med myndigheter, enskilda och organisationer på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Vad S.A. och E.D. har anfört om att byn inte blivit involverad i processe n och att samråd hållits vid endast två tillfällen medför inte att

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

ansökan ska avvisas eller avslås. Vidare kan bolaget inte anses brista i fråga om kunskapskravet.

Tillstånd till effektivisering av Dalasjö kraftverk

Den huvudsakliga frågan i målet är om ett tillstånd till en ökad avledning om totalt 6,0 m /s strider mot förbudet att äventyra möjligheten att uppnå den status som vattenförekomsten ska ha enligt gällande miljökvalitetsnorm.

Prövningsmyndigheten får inte tillåta att en verksamhet påbörjas om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller har sådan betydelse att den äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Vid prövning för ett nytt tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller äventyr. (Se 5 kap. 4 § miljöbalken.)

Av förarbetena framgår att hanterliga risker – dvs. risker som bedöms kunna hanteras på ett sätt som gör att det inom ramen för vattenförvaltningen eller genom andra åtgärder fortfarande är möjligt och sannolikt att rätt kvalitet på vattenmiljön kan uppnås – bör kunna accepteras och inte betraktas som ett äventyrande. Till skillnad från försämringsförbudet, där bedömningen ska göras med utgångspunkt i den kvalitet som vattenförekomsten redan har, handlar äventyrandet om hur verksamheten påverkar förutsättningarna att följa en miljökvalitetsnorm om kvalitet (status) som den aktuella vattenförekomsten ska ha vid en viss angiven tidpunkt. Äventyrandebedömningen görs i förhållande till den status eller potential som ska uppnås. En bedömning måste göras av den sammantagna effekten och hur den inverkar på möjligheten att nå rätt status. Uttrycket ”äventyra” markerar att det handlar om att se till att verksamheten inte innebär ett allvarligt hot mot möjligheterna att uppnå rätt kvalitet på vattenmiljön. Om verksamheten eller åtgärden tillåts utan någon analys av förutsättningarna för att uppnå rätt kvalitet på den berörda vattenförekomsten eller utan att det finns grund för antagandet att det fortfarande är möjligt att uppnå rätt kvalitet, måste myndigheten anses ha

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

lämnat den frågan åt slumpen och därigenom äventyra att rätt kvalitet uppnås. (Se prop. 2017/18:243 s. 143 och 193-194.)

Enligt Vatteninformationssystem Sverige, VISS, är miljökvalitetsnormen för Risån (WA24105586) god ekologisk status till 2027. Nuvarande ekologisk status är måttlig. Det är de biologiska kvalitetsfaktorerna som är avgörande för den ekologiska statusen. För Risån har endast den biologiska kvalitetsfaktorn fisk klassats. Den faktorn har måttlig status utifrån en expertbedömning som baseras på att minst två av kvalitetsfaktorerna; konnektivitet i vattendrag, morfologiskt tillstånd i vattendrag och hydrologisk regim i vattendrag har måttlig status eller att en (eller flera) av ovanstående kvalitetsfaktorer har otillfredsställande eller dålig status. När det gäller de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna framgår att konnektivitet i vattendrag är otillfredsställande, morfologiskt tillstånd i vattendrag är måttlig och hydrologisk regim i vattendraget är otillfredsställande. Skälet till att den hydrologiska regimen är otillfredsställande är att parametern specifik flödesenergi i vattendrag är otillfredsställande till följd av den rätning och rensning av fåran för flottning som skett. Övriga parametrar; volymsavvikelse i vattendrag, avvikelse i flödets förändringstakt och vattenståndets förändringstakt är inte klassade. Bedömningen på kvalitetsfaktornivå utgår från den parameter som har sämst status.

Det kan noteras att uppgifterna i VISS inte är kompletta och i viss utsträckning inte speglar de faktiska förhållandena. Statusen för parametern konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i vattendrag anges som god. Det framgår av VISS att bedömningen utgår från att det inte finns några kända vandringshinder. Förekomsten av Dalasjö kraftverk med regleringsdamm har därmed inte beaktats. Vidare är, som anförts ovan, vissa parametrar inte klassade.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Det är de biologiska kvalitetsfaktorerna som är avgörande för den ekologiska statusen. De hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna utgör stöd för de biologiska faktorerna genom att de beskriver de yttre förhållandena och förutsättningarna, dvs. kvaliteten på strukturen och funktionen hos det akvatiska ekosystemet. Vid bedömningen av om ett tillstånd till ansökt ökad vattenavledning kan äventyra

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

möjligheten att nå miljökvalitetsnormen för Risån är det därför av avgörande betydelse om verksamheten äventyrar möjligheten för de biologiska kvalitetsfaktorerna att nå god status. Det ankommer på verksamhetsutövaren att visa att ett tillstånd till ansökt verksamhet inte äventyrar möjligheterna att nå rätt kvalitet på vattenmiljön.

Bedömningen av sökt verksamhets påverkan på möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormen bör enligt Mark- och miljööverdomstolen ske utifrån de principer som länsstyrelsen redogjort för, dvs. att hydrologiska kvalitetsfaktorer med klasserna otillfredsställande och dålig kan ses som säkra indikationer på att biologiska kvalitetsfaktorer, och därmed ekologisk status, är sämre än god. Även om principerna utgör en generalisering utgår de från befintlig kunskap om hur avvikelser från naturliga flöden påverkar vattendragens ekologiska funktion.

Som länsstyrelsen anfört är det inte möjligt att bedöma sökt verksamhets påverkan på biologin i vattenförekomsten på ett annat sätt än genom en bedömning eftersom utökningen ännu inte skett och det därmed inte är möjligt att mäta dess påverkan på t.ex. fisk. Håbo Vindkraft AB har anfört att det inte finns något krav på att hydrologin måste nå en viss status för att uppnå miljökvalitetsnormen samt att lokala förutsättningar bör väga tyngre än generella slutsatser. Bolaget har dock inte presenterat ett underlag som visar att bedömningen av den ansökta verksamhetens påverkan kan ske mer tillförlitligt på ett annat sätt. Som utgångspunkt bör därmed gälla att den biologiska kvalitetsfaktorn – och därmed den ekologiska statusen – inte kan bli bättre än måttlig om minst två av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna; konnektivitet i vattendrag, morfologiskt tillstånd i vattendrag och hydrologisk regim i vattendrag har måttlig status eller en (eller flera) av ovanstående kvalitetsfaktorer har otillfredsställande eller dålig status. Denna utgångspunkt för bedömningen överensstämmer också med den expertbedömning som ligger till grund för nuvarande status för biologiska kvalitetsfaktorer i VISS.

Det är ostridigt i målet att de fiskefrämjande åtgärderna som avses att vidtas genom omprövningen av verksamheten, dvs, anläggande av fiskväg för både svag- och starksimmande fiskar, tillsammans med den beslutade minimitappningen är tillräckliga för att säkerställa konnektiviteten. Statusen för kvalitetsfaktorn morfologiskt tillståndet

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

i vattendrag är klassad som måttlig och det har inte gjorts gällande att den sökta verksamheten skulle ändra på detta.

Frågan är i stället vilken påverkan ansökt verksamhet får på kvalitetsfaktorn hydrologisk regim i vattendrag. Denna kvalitetsfaktor bestäms av fyra parametrar; specifik flödesenergi i vattendrag, volymsavvikelse i vattendrag, avvikelse i flödets förändringstakt och vattenståndets förändringstakt i vattendrag. Det är den sämsta parametern som bestämmer statusen på kvalitetsfaktorn. I målet är frågan vilken status som parametern volymsavvikelse kan nå om tillstånd lämnas till ansökt vattenavledning.

Vid beräkning av hur stor volymsavvikelsen blir vid ansökt verksamhet är det av betydelse för vilken sträcka av vattenförekomsten som volymsavvikelsen beräknas. Det är ostridigt att om beräkningen sker för hela vattenförekomstens längd kommer volymsavvikelsens status bli måttlig, men om beräkningen sker enbart för naturfåran blir statusen i stället otillfredsställande.

Det är klarlagt att förhållandena i vattenförekomsten skiljer sig åt. Sträckan mellan regleringsdammen och utloppet från Dalasjö kraftstation, naturfåran, är en strömsträcka som är mycket påverkad av tidigare flottningsverksamhet. Flottledsrensningen har bl.a. påverkat fårans form, kanter, strukturer och bottensubstrat. Av utredningen i målet framgår det inte helt klart om en viss del av vattnet har strömmat i naturfåran trots avledningen till Dalasjö kraftverk eller om den regelmässigt torrlagts. Håbo Vindkraft AB har gjort gällande att naturfåran i dag stundtals är torrlagd och att sökt verksamhet med minimitappning därmed innebär en förbättring jämfört med i dag. Vattenmyndigheten har i sitt remissyttrande bedömt att sannolikheten för att naturfåran gått torr i någon större omfattning är liten då kraftverkets nuvarande slukförmåga är låg. Sträckan nedströms Dalasjö kraftstation där naturfåran och utloppet från kraftstationen förenas är lugnflytande och hydrologiskt opåverkad av kraftverksverksamheten.

Vattenmyndigheten har i sitt remissyttrande anfört att beräkningen av volymsavvikelse för vattenförekomsten bör göras genom en sammanvägning av de två delsträckorna. Myndigheten har dock samtidigt uttalat att det finns fall där påverkan på en enskild

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

delsträcka i en vattenförekomst är så stor att man vid en rimlighetsbedömning av de effekter som uppstår på den ekologiska statusen eller potentialen gör en bedömning av status för en kvalitetsfaktor eller parameter för hela vattenförekomsten.

Mark- och miljööverdomstolen delar i detta fall länsstyrelsens bedömning att den stora skillnaden i både påverkan från vattenavledningen och karaktären på vattendragssträckorna gör att det är rimligt att vattendragssträckan mellan Djuptjärnsdammen och utloppet från kraftstationen, naturfåran, får ett avgörande genomslag vid bedömning av avledningens påverkan på vattenförekomsten och kvalitetsfaktorn hydrologisk regim. Ett beräknat medelvärde som utgår från hela vattenförekomstens sträcka återspeglar inte den faktiska effekten som ansökt vattenavledning skulle få på flödesförhållandena i naturfåran. En tillräcklig vattenvolym i naturfåran är en förutsättning för att den fiskväg (omlöpet) som sökanden enligt tillståndet ska anlägga vid Djuptjärnsdammen ska få en tillräckligt god funktion. Med en för liten vattenvolymen i naturfåran under stora delar av året finns risk för att fisk inte kan vandra upp i fåran och nå omlöpet. Naturfåran är i detta avseende närmast att betrakta som en del av fiskvägen. Att det finns förutsättningar för fisk att vandra i naturfåran och omlöpet, upp till Djuptjärnsdammen är grundläggande för möjligheten att nå miljökvalitetsnormen. Vid bedömningen av effekterna av sökt vattenavledning och dess inverkan på möjligheten att nå miljökvalitetsnormen ska därför naturfåran ses som en egen delsträcka.

Medelvattenföringen i vattendraget är 3,5 m³/s. Om ytterligare 6 m³/s avleds från den övre vattensträckan, naturfåran, till kraftverket kommer flödet i denna del avvika med mer än 50 procent från det naturliga flödet. Under en mycket stor del av året kommer flödet i den 1,3 km långa naturfåran att endast utgöras av minimitappningen, vilket har en stor påverkan på ekologin. Flödet kommer också att vara mer statiskt sett över året och därmed avvika från ett naturligt vattendrags flödesmönster i hög grad. Även om kvalitetsfaktorerna för konnektivitet förbättras genom åtgärderna i form av omlöp, flyktväg och beslut om minimitappning får det antas att en så stor avvikelse från naturliga flödesförhållanden har en negativ påverkan på det biologiska livet i denna del av vattendraget. Som domstolen redogjort för ovan påverkar flödesförhållandena förutsättningarna för fisk att nå omlöpet. Oavsett om vattensträckan skulle restaureras så att flottledsrensningens effekter minskar kommer parametern volymsavvikelse

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

fortsatt bedömas vara otillfredsställande till följd av den högre avledningen. Eftersom det är den sämsta parametern som styr bedömningen av statusen för kvalitetsfaktorn hydrologisk regim kommer kvalitetsfaktorn hydrologisk regim bedömas som otillfredsställande. Det innebär att de biologiska kvalitetsfaktorerna inte kan klassas högre än måttlig status och den ekologiska statusen därmed inte heller kan nå en högre klass än måttlig status. Under förutsättning att tillståndet ska gälla i 40 år innebär en utökad avledning med 6 m³/s från vattensträckan ett hot mot möjligheterna att uppnå en god ekologisk status för vattendraget. Oaktat att andra åtgärder vidas för att förbättra vattenmiljön kommer det till följd av den låga vattenföreningen i naturfåran inte vara möjligt att nå miljökvalitetsnormen. Ett tillstånd till en utökad avledning med 6 m /s har därmed en sådan betydelse att det utgör ett otillåtet äventyrande.

Bolaget har i andra hand medgett att minimitappningen till naturfåran utökas under perioden den 6 april till och med den 15 juni. Minimitappningen kommer således att ökas under den tid på året då det normalt är högst vattenflöden. Volymsavvikelsen i den övre delen av vattendragsfåran skulle då sjunka till strax under 50 procent och hamna inom klassen måttlig för parametern volymsavvikelse. Detta förändrar dock inte att vattenflödet under större delen av året endast kommer att motsvara minimitappningen och flödet kommer att avvika från ett naturligt vattendrags flödesmönster i hög grad. Påverkan på de biologiska värdena kan således antas finnas kvar liksom risken för att god ekologisk status inte kan uppnås.

Om vattenbortledningen i stället begränsas på ett sätt som gör att den hamnar inom klassen för måttlig status för volymsavvikelse är det, som länsstyrelsen angett, möjligt att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Sannolikheten att miljökvalitetsnormen kan nås ökar i och med att påverkan på hydrologin minskar och även om det finns en risk att normen inte kan nås är den inte av en sådan dignitet att den motiverar ett avslag med stöd av 5 kap. 4 § miljöbalken. Länsstyrelsens andrahandsyrkande ska därför bifallas och bortledningen begränsas till 4 m³/s. Tillståndet ska därför ändras i enlighet med detta.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

Ändring och tillägg till villkoren

Delegation avseende ändringar av fiskvägens m.m. utformning (villkor 8, 9 och 14) Bolaget har i ansökan och senare kompletteringar genom ritningar och beskrivningar redogjort för planerna för hur fiskväg (omlöp), flyktväg och biotopvård ska utformas. Bolaget ska enligt villkor 1 utföra åtgärderna i enlighet med ansökan och vad bolaget i övrigt uppgett och åtagit sig. Länsstyrelsen har inte invänt mot dessa planer. Av villkor 8, 9 och 14 framgår att anläggande och utformning ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten, dvs. i detta fall länsstyrelsen. Domstolen bedömer att denna samrådsskyldighet är tillräcklig och att det inom den bör vara möjligt att genom en dialog lösa frågor om t.ex. flytt av stenar eller mindre anpassningar i syfte att undvika skador på fisk. Även med en delegation på det sätt som länsstyrelsens önskar för ”mindre ändringar” kan det uppstå frågor kring gränsdragningen mellan bolagets respektive länsstyrelsens ansvar för åtgärdernas utformning. Sammantaget saknas det skäl att införa den begärda delegationen.

Samråd med tillsynsmyndigheten (villkor 9 och 14)

Bolaget har medgett att villkor 9 och 14 ändras så att det av villkoren framgår att samrådet ska avse tillsynsmyndigheten. Domstolen har ingen annan uppfattning och villkoren kan ändras i enlighet med länsstyrelsens yrkande.

Kontroll av fiskvägens funktion (villkor 17 och nytt villkor 17 a) En förutsättning för att omprövningen av vattenverksamheten ska uppfylla sitt syfte, dvs. säkerställa att verksamheten har moderna miljövillkor och att miljökvalitetsnormen inte äventyras, är att den fiskväg som anläggs fyller sin funktion. Mark- och miljööverdomstolen delar därför länsstyrelsens uppfattning att det bör föreskrivas att en oberoende besiktning ska utföras av funktionen och att en rapport innehållande eventuella förslag till förbättringar ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter besiktningen. Till skillnad mot vad länsstyrelsen har yrkat bedömer dock Mark- och miljööverdomstolen att villkoret inte behöver precisera vad besiktningen ska granska. Detta bör i stället kunna anges i kontrollprogrammet om behov finns.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

Som en del av uppföljningen bör det också krävas att resultatet av den fiskräkning som ska ske enligt villkor 17 ska analyseras och redovisas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att fiskräknaren har varit driftsatt i två år. Även denna redovisning ska innehålla förslag till förbättringar i de fall behov finns.

Avläsning av vattennivån i Djuptjärnen samt av flöden (nytt villkor 17 b) Av villkor 11 framgår mellan vilka gränser, dämnings- och sänkningsgräns, som vattennivån i Djuptjärnen får regleras. För att kontrollera att villkoret följs krävs en uppföljning av vattennivåerna. Mark- och miljööverdomstolen delar länsstyrelsens bedömning att krav på mätning av vattennivåer och lagring av dessa data är nödvändigt och därför ska föreskrivas i ett villkor. Som länsstyrelsen har föreslagit räcker det att värdena, när de lagras, anges som ett medelvärde baserat på en period om 15 min.

Av villkoret bör det också framgå hur länge uppgifterna ska sparas. Domstolen delar länsstyrelsens uppfattning om att uppgifterna ska sparas i minst 10 år.

Länsstyrelsen har vidare yrkat att vattenflödet till turbiner, i omlöpet, i flyktvägen och genom utskov och skibord ska kunna avläsas eller beräknas för varje minut.

Villkor för avledning till turbinerna, flöden till flykt- och fiskväg (omlöp) är reglerat i tillståndet. Mark- och miljööverdomstolen delar länsstyrelsens bedömning att även villkor för avledning till turbiner samt flöden till flykt- och fiskväg bör följas upp. Däremot finns inga villkor kopplade till flöden genom utskov och över skibord varför det saknas anledning att ställa krav på mätning av dessa flöden. Vidare bedömer domstolen att det är tillräckligt om flödena avläses eller beräknas för var 15:e min.

Av villkoret bör det också framgå hur länge uppgifterna ska sparas. Domstolen delar länsstyrelsens uppfattning om att uppgifterna ska sparas i minst 10 år.

Redovisning av uppgifter till tillsynsmyndigheten

Länsstyrelsen har yrkat att den data som lagras enligt ovan nämnda villkor under de sju första åren årligen ska redovisas till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljööverdomstolen bedömer dock att detta inte behöver regleras i villkor. Bolaget är ålagd att

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

spara uppgifterna i tio år och tillsynsmyndigheten har möjlighet att begära in uppgifterna när så önskas.

Närvaro av antikvarisk kompetens (nytt villkor 17 c)

Bolaget har medgett länsstyrelsens yrkande om att antikvarisk kompetens ska anlitas vid framtagande av den nya kraftstationsbyggnaden slutliga utformning och färgsättning. Skäl finns att införa villkoret.

Kontrollprogram (villkor 18)

Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll gäller för Håbo Vindkraft AB för den verksamhet som tillståndet omfattar. Den innebär ingen inskränkning i de krav rörande verksamhetskontroll som en tillsynsmyndighet kan ställa i ett enskilt fall eller som kan ha föreskrivits enligt annan lagstiftning. Enligt villkor 18 ska kontrollprogrammet tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. I det samrådet finns det utrymme för tillsynsmyndigheten att föra fram sina krav på innehåll såsom mätmetoder, mätfrekvens, lagring av data och utvärderingsmetod. Mot den bakgrunden saknas det anledning att ändra villkor 18 på sätt som länsstyrelsen yrkat.

Ersättningar

Bolaget har motsatt sig att betala en årlig ersättning till Dalasjö byalag men medgett att utge en engångssumma om 50 000 kr. Bolaget ska mot bakgrund av medgivandet utge en sådan ersättning.

Bolaget har motsatt sig S.A.s yrkande om ersättning. Det har inte framkommit att S.A. drabbats av en sådan skada på egendom som kan ersättas med stöd av 31 kap. 16 § miljöbalken. Hennes yrkande om ersättning ska därför avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 19 mars 2026.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Caroline Hedvall Klostermark, referent, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt hovrättsrådet Li Brismo (skiljaktig). Föredragande har varit Susanne Schultzberg. Skiljaktig mening, se nästa sida.

SVEA HOVRÄTT DOM M 11808-23

SKILJAKTIG MENING I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Hovrättsrådet Li Brismo är skiljaktig och anför följande.

En fråga i målet är om den av mark- och miljödomstolen tillståndsgivna avledningen till kraftverket om 6 m /s äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen i aktuell vattenförekomst. Avgörande för att hamna på den status avseende parametern volymavvikelse som enligt länsstyrelsens principer äventyrar miljökvalitetsnormen är att beräkningen av volymavvikelsen inte görs i förhållande till hela vattenförekomsten utan endast i förhållande till delsträckan mellan dammen och utloppet från kraftverket.

Mark- och miljööverdomstolen har inhämtat ett remissyttrande från vattenmyndigheten. Vattenmyndigheten är den myndighet som är ansvarig för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön vilket innefattar att bl.a. klassificera status och fastställa miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Efter uttrycklig fråga från Mark- och miljööverdomstolen har vattenmyndigheten i sitt remissyttrande uppgett att beräkningen av volymavvikelsen för den aktuella vattenförekomsten ska avse vattenförekomsten som helhet och göras genom en sammanvägning av de två delsträckorna i enlighet med bl.a. HVMFS 2019:25, bilaga 3, avsnitt 1.1.

Med hänsyn till att den ansvariga myndigheten för vattenförvaltningen, med vetskap om den aktuella vattenförekomstens olika delsträckor, uttalat att beräkningen av avledningens påverkan på parametern volymavvikelse ska göras med utgångspunkt i vattenförekomsten som helhet anser jag att det ska läggas till grund för bedömningen. Med den status avseende parametern volymavvikelse som uppnås om beräkningen görs på detta sätt äventyras inte miljökvalitetsnormen. Till skillnad från majoriteten anser jag därför att det inte finns anledning att ändra den av mark- och miljödomstolen tillståndsgivna avledningen till kraftverket om 6 m /s och att överklagandena i den delen ska avslås. I övriga delar är jag ense med majoriteten.

Bilaga A

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mål nr M 3497-21 Mark- och miljödomstolen Rotel 12

Rättelse/komplettering

Dom, 2023-09-04

Rättelse, 2023-09-13

Beslut av: rådmannen Anna Uddenberg

Under domslutet ska även följande vara angivet: Delegation: Mark- och miljödomstolen delegerar åt Länsstyrelsen Västerbotten att vid behov meddela villkor om ytterligare tappning i flyktvägen. Den maximala tappningsökningen som länsstyrelsen kan besluta om är 0,2 m3/s.

I domskälen under delegation ska rätteligen anges Länsstyrelsen i Västerbotten och inte Västernorrland.

Sid 1 (64) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 3497-21 Mark- och miljödomstolen 2023-09-04 meddelad i Östersund

SÖKANDE

Håbo Vindkraft AB Stockholmsvägen 48 746 33 Bålsta

Ombud: W.J.

SAKÄGARE

1S.D.A.

2E.I.R.D.

3U.E.B.D.

4SCA Skog AB, 556237-4891 Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall

SAKEN

Omprövning av Dalasjö vattenkraftverk med regleringsdamm. Tillstånd att effektivisera befintligt vattenkraftverk med ytterligare en maskinstation allt i Risån, Vilhelmina kommun

Avrinningsområde: 38 (Ångermanälven) Koordinater (SWEREF 99 TM): N 7159885, E 595020 AnläggningsID: 21753

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT

Yrkandet om avvisning

Mark- och miljödomstolen avslår avvisningsyrkandet från Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Miljöbedömning

Mark- och miljödomstolen godkänner den ingivna miljökonsekvensbeskrivningen och slutför miljöbedömningen.

Tillstånd

Mark- och miljödomstolen lämnar Håbo Vindkraft AB tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till Byggande av en kompletterande maskinstation, ombyggnad av befintligt kraftverksintag, komplettering av anläggningen med ytterligare en tilloppstub. I kompletterande maskinstation placera en ny maskinutrustning och genom turbinen avleda en maximal vattenmängd om totalt 6,0 m /s. Drift av kompletterande anläggningsdelar. Anläggande av fiskväg (omlöp) förbi Djuptjärnsdammen på den södra sidan. Anläggande av flyktväg vid intaget till kraftstation Anläggande av tillfällig fångdamm i tilloppskanal

Omprövning

Mark- och miljödomstolen omprövar Dalasjö kraftstation och Djuptjärnsdammen med respektive domar från 1924 (A 17/1923) och 1950 (D 28/1943) med hörande anläggningsdelar (undantaget turbin installerad år 2002) enligt bestämmelserna i miljöbalken 11 kap. 27 § i kombination med 24 kap. 10 §.

Tillstånd lämnas för bibehållande av omprövade anläggningsdelar och fortsatt drift och vattenverksamhet i omprövade anläggningar.

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Villkor

Mark- och miljödomstolen föreskriver följande villkor för verksamheten vid Dalasjö kraftverk och Djuptjärnen 1. Tillståndsgivna arbeten ska utföras och tillståndsgiven verksamhet bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Håbo Vindkraft AB angett i ansökningshandlingarna samt i övrigt uppgett och åtagit sig i målet. 2. Vattenavledning till befintlig kraftstation och turbin får maximalt uppgå till 0,74 m /s. 3. En fiskväg ska anläggas och vidmakthållas i form av ett omlöp förbi Djuptjärnsdammen i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarna. 4. En flyktväg ska anläggas vid kraftverksintaget i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarna och därefter vidmakthållas. 5. Ett fingaller, med 30-35 graders lutning och fri spaltvidd om maximalt 18 mm, ska uppföras och vidmakthållas vid kraftverkets intag. 6. I fiskvägen (omlöpet) vid Djuptjärnsdammen ska vid alla tider på året ett flöde avledas om minst 0,8 m /s eller tillrinningen om den är mindre. 7. Flyktväg och fingaller ska vara i drift om vatten avleds till kraftverket. 8. Fiskvägen (omlöpet) ska anläggas under ledning av sakkunnig inom fiskevård. I samråd med tillsynsmyndigheten ska de justeringar vidtas som krävs för att erhålla en god funktion. 9. Flyktvägen förbi kraftverket ska slutligt utformas och anläggas i samråd med fiskesakkunnig kompetens vid länsstyrelsen. 10. Vattenföringen i flyktväg vid Dalasjö kraftverk ska åtminstone vara 0,1 m /s såvida högre tappning inte beslutats av Länsstyrelsen i Västerbottens län via delegation. 11. Vattennivån i Djuptjärnen får regleras mellan +361,70 m (sänkningsgräns) +362,42 m (dämningsgräns). Höjdsystem är RH 2000.

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

12Korttidsreglering för drift av kraftverket får inte förekomma. 13. Biotopvårdande åtgärder ska utföras i Risån inom de fastigheter Håbo Vindkraft AB disponerar genom eget ägande eller avtal. 14. Anläggandet av omlöp samt biotopvård med betydelse för anlockning i naturfåran ska genomföras i samråd med fiskesakkunnig kompetens vid länsstyrelsen. 15. Pegelskala, med nivå för dämningsgräns och sänkningsgräns markerad, ska vara placerad väl synlig på Djuptjärnsdammen. 16. Vattenavledning för kraftverksdrift ska i första hand ske till den största turbinen. Först när den största turbinens kapacitet överskrids, eller är varaktigt otillgänglig, får den mindre turbinen (slukförmåga 0,74 m /s) startas. Villkoret gäller inte om tillståndet till effektivisering med ytterligare maskinstation inte tas i anspråk. 17. En fiskräknare ska installeras vid fiskvägen (omlöpet) i Djuptjärnsdammens och hållas driftsatt i åtminstone två år räknat från arbetstidens utgång. 18. Ett kontrollprogram ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten och ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader före arbetenas påbörjande. Kontrollprogrammet ska hållas uppdaterat och avse såväl arbets- som drifttid.

Villkor för tillståndsgivna arbeten 19. Arbeten som omfattas av denna ansökan ska bedrivas på ett sådant sätt att grumling och utsläpp till vatten hålls så låga som möjligt. Arbeten som orsakar grumling får inte genomföras under perioden den 1 april-30 juni. 20. Fordon och arbetsmaskiner som kan krävas för tillståndsgivna arbeten ska stå på fastmark med uppsamlingskärl under. 21. I fordon och arbetsmaskiner som används i anläggningsarbeten ska smörjfetter och hydrauloljor vara miljöanpassade enligt SS 15 54 70 respektive SS 15 54 34 eller ha motsvarande egenskaper. 22. Vid arbeten i eller i omedelbar närhet till vattenområdet ska fordon och arbetsmaskiner vara utrustade med slangbrottsventiler och det ska finnas omedelbar tillgång till saneringsutrustning. Förvaring av

Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

petroleumprodukter ska ske på hårdgjord yta och tankning ska ske utan risk för läckage till vatten. Eventuellt spill och läckage ska omgående samlas upp och tas om hand.

Strömfallsfastighet

Rätten till tillgodogörande av vattenkraften ska för framtiden vara förenad med fastigheten A såsom strömfallsfastighet.

Arbetstid samt tid för anmälan av oförutsedd skada

Den tid inom vilken de ansökta åtgärderna ska vara utförda bestäms till fem år från den dag denna dom vinner laga kraft.

Om den nu tillståndsgivna vattenverksamheten medför skada som mark- och miljödomstolen inte har förutsett får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk ska för att tas upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen senast inom fem år från arbetstidens utgång.

Översyn av villkoren

Mark- och miljödomstolen bestämmer enligt 22 kap. 29 § miljöbalken att ansökan för översyn av villkoren och andra bestämmelser ska lämnas in till mark- och miljödomstolen senast 40 år efter det att denna dom har vunnit laga kraft.

Verkställighetsförordnande

Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om att tillståndet ska få tas i anspråk även om inte domen vunnit laga kraft. Mark- och miljödomstolen erinrar om att befintlig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel får bedrivas till dess denna dom har vunnit laga kraft. Därefter gäller det som följer av domen.

Begränsning i ersättningsrätten

Mark- och miljödomstolen beslutar att den förlust eller inskränkning som tillståndshavaren utan ersättning är skyldig att tåla vid en eventuell omprövning av

Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

vattenverksamheten enligt 31 kap. 22 - 23 §§ miljöbalken fastställs till en tjugondel av värdet av den vattenmängd som omfattas av tillståndet.

Ersättning

Mark- och miljödomstolen avslår ersättningsyrkandet från S.A. om 100 000 kr samt avslår ersättningsyrkandet från U.D. och E.D. D om 10 % av produktionsvärdet av tillåtet kraftuttag.

Avgifter

Håbo Vindkraft AB ska betala en årlig allmän fiskeavgift till Havs- och vattenmyndigheten om 158 kr enligt lag om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (SFS 1998:812) 6 kap 2§ och 7-8§§. Beloppet är kapitaliserat till 3938 kr som en engångsavgift.

Mark- och miljödomstolen ändrar inte vad som i beslut 2021-12-15 bestämts om prövningsavgift i målet. Avgiften är betald.

Rättegångskostnad

Håbo Vindkraft AB ska utge ersättning till Länsstyrelsen i Västerbottens län för rättegångskostnad med 57 680 kr plus ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

ANSÖKAN

Yrkande

Håbo Vindkraft AB yrkar inom ramen för omprövning att: Dalasjö kraftstation och Djuptjärnsdammen med respektive domar från 1924 (A 17/1923) och 1950 (D 28/1943) med hörande anläggningsdelar (bl a tilloppskanal, intag med jorddammsanslutning, tilloppstub, maskinstation med befintlig maskinutrustning och utloppskanal) omprövas och få bibehållas enligt bestämmelserna i miljöbalken 11:27 i kombination med 24:10. Tillstånd lämnas för fortsatt drift/vattenverksamhet i omprövade anläggningar. Tidigare tillstånd ändras så att fiskväg ska byggas förbi Djuptjärnsdammen. Dalasjö kraftverket med regleringsdamm i övrigt får behållas i oförändrat skick enligt idag gällande dom.

Håbo Vindkraft AB yrkar inom ramen för effektivisering av befintligt kraftverk att: Tillstånd lämnas till byggande av en kompletterande maskinstation, ombyggnad av befintligt kraftverksintag, komplettera anläggningen med ytterligare en tilloppstub. I den kompletterande maskinstation få placera en ny maskinutrustning och genom turbinen få avleda en maximal vattenmängd om totalt 6,0 m /s. Tillstånd till drift lämnas för kompletterande anläggningsdelar. Rätten att tillgodogöra sig vattenkraften för Dalasjö kraftstation ska vara förenad med fastigheten A.

Sökanden hemställer vidare att:

arbetstiden, jämlikt 22 kap. 25 § miljöbalken, för att utföra planerade arbeten med anpassning av fiskväg och ombyggnation av intagsgaller skall fastställas till fem år,

Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

tiden jämlikt 24 kap. 18 § miljöbalken, för oförutsedd skada skall framställas senast inom fem år efter arbetstidens utgång, den förlust som sökanden enligt 31 kap. 22 § miljöbalken är skyldig att underkasta sig utan ersättning, skall bestämmas till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttas vid kraftverket, mark- och miljödomstolen jämlikt 6 kap. 42 § miljöbalken godkänner den i ärendet inlämnade miljökonsekvensbeskrivningen, arbetena, jämlikt 22 kap. 28 § miljöbalken, får påbörjas innan mark- och miljödomstolens dom vinner laga kraft.

Förslag till villkor

Sökanden föreslår som villkor att det anläggs en flyktväg för nedåtvandrande fisk vid kraftverksintaget. Vidare föreslår sökanden att det som villkor föreskrivs att sökanden ska utarbeta relevant kontrollprogram för vattenverksamheten vid kraftstationen i samarbete med Länsstyrelsen. Att släppa en minimivattenföring på 730 l/s i huvudfåran/fiskväg. Att reglera Djuptjärnen mellan nivåerna +362,42 m och +361,70 m Att vid Djuptjärnen sätta upp pegelskalor med dämnings- och sänkningsgräns väl markerade. Att de maskiner som kan krävas för tillståndsgivna arbeten ska stå på fastmark med uppsamlingskärl under. Att krav ställs på att entreprenören har aktuella kunskaper i miljöhänsyn samt att maskinerna drivs med godkända miljövänliga oljor enligt Svensk standard SS1155434. Att uppställning av arbetsmaskiner och tankning ska utföras på sådant ställe så att spill och läckage inte riskerar att nå vattenområdet. Att bränsleförvaring ska ske i för ändamålet godkända tankar. Påfyllnad ska ske på för ändamålet lämplig plats. Om påfyllnad behöver ske vid den aktuella platsen ska detta göras på hårdgjord yta med uppsamlingskärl

Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

under.

Orientering

Dalasjö vattenkraftverk har sin belägenhet i Risån ca 15 km sydost Vilhelmina centrum, inom Vilhelmina kommun, Västerbottens län. Dalasjö vattenkraftverk uppfördes av byamännen i Dalasjö (Vilhelmina Östra kraftverksförening) och godkändes av Mellanbygdens vattendomstol år 1924 (A 17/1923). Regleringsdammen i Djuptjärnens utlopp uppfördes av kraftverksföreningen 1933 och godkändes av Vattendomstolen 1950 (D 28/1943). År 1945 såldes Dalasjö vattenkraftverk till Vattenfall. År 2000 såldes anläggningen vidare till Håbo Vindkraft (sökande).

Till Dalasjö vattenkraftverk hör också dämnings- och regleringsrätten i Järvsjön. Järvsjödammen ligger på samfälld mark men nyttjanderätten är för all framtid - utan arrendeavgift – fastställd i vattendom. Sökanden har valt att inte ompröva de delar av ovan angivna domarna som rör Järvsjön och inte heller domen från 1958 för ombyggnation av Järvsjön (D 35/1957), i samband med ansökan om tillstånd för effektiviseringen av Dalasjö kraftverk. Domarna för Järvsjödammen kommer att omprövas som planerat i enlighet med den nationella planen.

Risån eller Järvsjöån som den övre delen av vattendraget kallas rinner upp i trakten av Vannsjön. Ån passerar Järvsjön efter ca 15 km och Rissjön efter 40 km. Från Rissjön till mynningen i Vojmån är det ca 11 km, Djuptjärnen ligger 6 km innan mynningen.

Risån ligger i Ångermanälvens huvudavrinningsområde och inom Vojmåns avrinningsområde. Vojmån är ett biflöde till Ångermanälven med källflöden i fjälltrakterna och en total längd på 225 km innan den rinner ut i Volgsjön vid Vilhelmina samhälle.

Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Hydrologi

Avrinningsområdet till Djuptjärnen är ca 308 km och utgörs i huvudsak av skogsmark, därefter myr- & våtmark och sjöar & vattendrag. Karakteristisk vattenföring enlig SMHI:s modellberäkningar är: Högvattenföring (HQ50) 48 m /s Medelhögvattenföring (MHQ) 28 m /s Medelvattenföring (MHQ) 4,30 m /s Medellågvattenföring (MLQ) 0,72 m /s

Vattendomar

Observera att alla höjder tagna ur relaterade domar är angivna i lokalt höjdsystem. Skillnaden mellan de lokala höjdsystemen är för Djuptjärnen +338,92 m i RH 2000.

Dalasjö kraftverk har tillstånd genom dom från 1924 (A 17/1923). I utslaget den 20 oktober 1924 godkändes Dalasjö kraftverk av Mellanbygdens vattendomstol. Flottningsdammen i Järvsjöns utlopp godkändes i samma dom. I domen gavs också tillstånd till korttidsreglering samt att för detta ändamål uppföra en regleringsdamm i Djuptjärnens utlopp. Regleringsdammen byggdes inte varför byggnadslovet tillsammans med tillståndet till korttidsreglering förföll i och med utgången av 1931.

År 1933 uppfördes regleringsdammen i Djuptjärnens utlopp av kraftverksföreningen. Föreningen begärde godkännande av Djuptjärnsdammen den 24 juli 1943 i en ansökan till Vattendomstolen. Ansökan gällde också tillstånd att vid dammen, för kraftverkets behov, fritt få reglera vattenståndet i Djuptjärnen mellan en övre gräns på +23,50 m i det för kraftverket gällande höjdsystemet och en nedre gräns på +22,35 m.

Vattendomstolen godkände, den 17 juli 1950 (D 28/1943), regleringsdammen i Djuptjärnens utlopp samt att med dammen dämma till de föreslagna gränserna, "Under iakttagande i 2 kap 30 § vattenlagen till fri reglering inom angivna gränser".

Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

I nämnda domar tryggades rätt till vattenkraften i Risån från Djuptjärnsdammen till kraftverksutloppet.

I samma ansökan (24 juli 1943) ansöktes också om tillstånd för års- och årstidsregleringar av avrinningen från Järvsjön. Vattendomstolen godkände i ovan angivna mål, dammen vid Järvsjöns utlopp, i det skick den var och lämnade vattenfallsstyrelsen (nya ägaren) tillstånd att använda dammen för reglering.

I slutet av 1950-talet ansökte flottningsföreningen om tillstånd för ombyggnation av Järvsjödammen. Dom meddelades den 9 september 1958 (D 35/1957) och dammbyggnaden byggdes därefter om till en damm i betong med två spettluckor och ett sättutskov.

Nuvarande verksamhet

Dalasjö vattenkraftverk innehåller i dag två turbiner. En Francisturbin från 1924 med en utbyggnadsvattenföring på 0,74 m /s. Anläggningen kompletterades år 2002 med ytterligare en turbin med en utbyggnadsvattenföring på 1 m /s.

Djuptjärnsdammen

I Djuptjärnens utlopp, finns en regleringsdamm som reglerar vattnet i Risån. Naturfåran är ungefär 1,2 km lång. Parallellt med naturfåran går det in en djup vik av Djuptjärnen och från denna en grävd intagskanal. Kanalen är ca 250 m lång och avslutas med ett intag till en trätub.

Regleringsdammen i Djuptjärnens utlopp byggdes år 1933 och godkändes av Vattendomstolen den 17 juli 1950 i dom D. 28/1943. Dammen består av timrade kistor med stenfyllning och krön på +24,3 m samt innehåller från vänster räknat ett flodutskov, samt ett skibord med en bredd av 14,9 m och krönhöjden + 23,4 m.

Vattendomstolen godkände dammen sådan den här ovan beskrivits samt gav kraftverksägaren rätt att för kraftverkets behov, i vad på dammens rörliga delar beror, med dammen uppdämma vattenståndet uppströms denna till +23,50 m och

Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

avsänka vattnet till +22,35 m i det för kraftverket gällande höjdsystemet, med rätt — under iakttagande av bestämmelserna i 2 kap 30 § vattenlagen — till fri reglering inom angivna gränser.

Järvsjödammen

Järvsjödammen ligger uppströms i samma vattendrag som Dalasjö vattenkraftverk. Regleringsdammen i Järvsjöns utlopp uppfördes ursprungligen av Ångermanälvens flottningsförening. Järvsjödammen - i det skick den var - godkändes av Vattendomstolen den 17 juli 1950 i dom D 28/1943. Flottningsföreningen ansökte i slutet av 1950-talet om tillstånd för ombyggnation av dammen. Vattendomstolen lämnade sökanden tillstånd att anlägga nya utskov i dammen och riva ut de gamla utskoven, se dom D 35/1957, meddelad den 9 september 1958.

Rissjödammen

Rissjödammen som omnämns i domen D28/1943 är numera raserad. Den dämmande funktionen är utriven enligt Länsstyrelsens dammdatabas. Dammbyggnaden lämnas därför utan hänseende i denna ansökan.

Omprövning av befintliga tillstånd

Från och med 1 januari 2019 ska alla vattenkraftverk omprövas enligt miljöbalken för att erhålla moderna miljövillkor. Det kan även avse regleringsdammar eller motsvarande som ingår i vattenkraftsverksamheten samt nedlagda verksamheter om de byggdes för att producera vattenkraftsel.

Håbo Vindkraft AB (fortsättningsvis kallad HVAB) har anmält Dalasjö kraftverk med regleringsdammar till den Nationella planen för omprövning och erhållit medgivande att få ingå i denna omprövning. Sökanden avser att samtidigt som ansökan om planerad effektivisering ges in till domstolen även ansöka om omprövning för regleringsdammen vid Djuptjärnen. Sökanden har valt att inte ompröva domen för Järvsjön från 1958 (D 35/1957) i samband med effektiviseringen av Dalasjö kraftverk. Domen för Järvsjödammen kommer att omprövas som planerat i den nationella planen.

Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

HVAB ansöker med anledning därav om omprövning av de delar av domarna från 1924 (A17/1923) och från 1950 (D 28/1943) som rör befintligt kraftverk och regleringsdammen enligt bestämmelserna i miljöbalkens 11 kap 27 § i kombination med 24 kap 10 §.

Omprövningen avser att få anlägga en fiskväg förbi dammbyggnaden i Djuptjärnens utlopp samt en flyktväg från tubintaget till Risån, allt i enlighet med vad som närmare redogjorts för i bifogad teknisk beskrivning. Ändring från nolltappning/korttidsreglering till minimitappning på totalt 0,8 m /s att släppas i fisk- och flyktväg vid Djuptjärnsdammen.

Höjdsystem

Alla höjder gällande denna ansökan är relaterade till rikets höjdsystem RH 2000. Som huvudfix för vattenföretaget föreslås höjdfix nr 22712104, en ståldubb vid vägen Vilhelmina – Åsele 2,6 km väster om avtagsvägen till Siksjö. Huvudfixen har höjden +350,486 m.

Prövningsförfarande

Ansökan om omprövning och tillstånd till effektivisering av Dalasjö kraftverk söks enligt bestämmelserna i 11 kap. 27 § respektive 11 kap 9 § miljöbalken och ska behandlas av mark- och miljödomstolen.

Rådighet/Utbyggnadsvitsord

HVAB har som ägare av fastigheterna A och B rätt till det vatten som används för d riften av Dalasjö kraftverk och har därmed rådighet enligt bestämmelserna i 2 kap. i lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (SFS 1998:812).

Vattenhushållning

Enligt i dag gällande vattendom ska vattennivån i Djuptjärnen regleras mellan vattennivåerna +362,42 m och en nedre gräns på +361,27 m. Gällande tillstånd

Sid 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

medger även 0-tappning och korttidsreglering från Djuptjärnen.

HVAB avser inte att förändra tidigare tillståndsgiven dämningsgräns +362,42 m. Dämningsgräns vid Djuptjärnen ska inte överskridas förutom när samtliga regleringsanordningar är fullt öppna. Sänkningsgränsen föreslås till +361,70 m nivå med bottentröskeln för fiskvägens begränsande sektion. HVAB hemställer om en förändring av nuvarande 0-tappning förbi Djuptjärnens dammen till 0,730 m /s (motsvarande MLQ), om tillrinningen är mindre så ska tillrinningen släppas.

Befintliga anläggningsdelar

Intaqskanal, intag, tilloppstub och maskinstation

Har närmare beskrivits i bifogad teknisk beskrivning.

Planerade åtgärder

Planerade arbeten innebär en förändring av intaget, inplacering av en ny tub i anslutning till den befintliga tuben, samt anläggande av en flyktväg parallellt med den nya tuben. Anläggande av en ny maskinstation i anslutning till den befintliga byggnaden. Planerade arbeten har närmare beskrivits i bifogad teknisk beskrivning och i kompletteringar vilka återges översiktligt i Figur 1 - Figur 3 nedan.

Sid 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Sid 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Mark för anläggningen, strömfallsfastighet

Dalasjö kraftverk kraftstation med anläggningsdelar får även i fortsättningen i sin helhet, sin placering på sökandens fastigheter A och B. A skall även fortsättningsvi s utgöra strömfallsfastighet.

Massuppläggning

De överskottsmassor som kan uppstå i samband med grävning av den nya tubsträckningen och maskinstation, kommer tillfälligtvis att deponeras på SCA:s fastighet. Sökanden har träffat en överenskommelse med SCA om att tillfälligt få deponera massor på fastigheten C under byggtiden. De massor som blir följd av rensning av tilloppskanalen läggs upp utefter kanalen på sökandens mark.

Sid 17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Avverkning och röjning

Intrång i samband med byggande av fiskväg förbi Djuptjärnsdammen har reglerats i särskilt avtal som bifogats ansökan.

Miljöpåverkan/Motstående intressen

I närområdet finns inte några Natura 2000-oråden eller naturreservat som berörs. Närmaste område utpekat som Riksintresse för Natura 2000 är en mindre del av Vackermyrans naturreservat. Naturreservatet ligger invid Järvsjöån ca 10 km öster om Djuptjärnen i Vilhelmina kommun. Naturreservatet och Natura 2000-området har närmare behandlats i bifogad miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Flyttleder för rennäringen korsar Järvsjöån/Risån på flera platser. Tappningsregimen från Järvsjön är viktigt för samernas flytt av renarna. Renvandringen sker i samband med vårfloden, ofta i slutet av april eller början av maj och kan pågå mellan en dag och upp till en månad. Under vårfloden kan höga flöden från Järvsjön förhindra att renarna tar sig över Järvsjöån/Risån. Detta kan leda till långa förseningar eller ännu värre att renhjorden splittras eller vänder tillbaka. Lösningen till problemen kommer att presenteras i den kommande omprövningen av Järvsjön.

Dalasjö kraftverk har höga kulturhistoriska värden. Kraftverket är ett av få kvarvarande småskaliga kraftverk i Västerbotten som fortfarande är i drift och det är sannolikt det äldsta. Kraftstationen uppfördes av byamännen i Dalasjö (Vilhelmina östra kraftverksförening) och togs i bruk 1924 med en Francisturbin. Effekten var 200 hk. Kraftverket omnämns i flera inventeringar bl.a. i rapporten Industrimiljöer i Västerbottens län 2002-2003. Kraftverket är också beskrivet i boken Industrier genom tiderna, del I från 1987. I övrigt hänvisas till bifogad miljökonsekvensbeskrivning vad gäller miljöpåverkan.

Påverkan i övrigt

Fortsatt drift och effektivisering av Dalasjö kraftverk, bedöms inte ha någon nämnvärd betydelse för miljöintressena eller andra motstående intressen.

Sid 18 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Med hänsyn till att det i bilaga 1 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar anges i förteckningen att vattenkraftverk, inklusive minimikraftverk alltid ska anses medföra betydande miljöpåverkan, har Länsstyrelsen inte särskilt prövat frågan om betydande miljöpåverkan.

Bedömning

Dalasjö kraftstations huvudsakliga påverkan på Risån kan sammanfattas i att vattenflödet reduceras på en ca 1200 m lång sträcka mellan Djuptjärnen och utloppet ur kraftverket. Den reducerade vattenmängden i Risån kompenseras med en fastlagd minimivattenföring som motsvarar medellågvattenföring, om tillrinningen så medger.

MKB-process och miljökvalitetsnormer

I vad som närmare har redogjorts för i beskrivning av förväntade miljökonsekvenser har sökande samrått med Länsstyrelsen i Västerbotten, Vilhelmina kommun, Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten, Älvräddarna, Norra Vilhelmina sameby, fastighetsägare och andra intresserade.

Fiske

Fiskenäring förekommer inte i närområdet, varför hinder inte kan mötas från denna synpunkt. Fisk- och Vattenvård i Norrland AB har på uppdrag av Håbo Vindkraft AB, gjort elfiskeundersökningar på två lokaler i Risån. Båda lokalerna valdes ut för att ge möjlighet att fånga strömlevande fiskarter av olika storlekar. Den nedre lokalen valdes så nära kraftverket som möjligt och den övre för att komma så nära dammen som möjligt. Fisket har närmare behandlats i till handlingarna bifogad miljökonsekvensbeskrivning och i Utredning Fiskvandringsåtgärder av Watermark Consulting AB.

Markskador

Omprövning och den fortsatta driften av Dalasjö kraftstation kommer inte att innebära några markskador eller någon övrig påverkan på området utöver vad som

Sid 19 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

sker på egen mark eller mark som man disponerar över. Sökanden har träffat avtal med ägaren av fastigheten D för byggande av fiskväg.

Skulle det ändå visa sig att det uppstår skador som inte här har förutsetts och som inte kan anses ha reglerats tidigare, skall dessa skador hänskjutas till så kallad oförutsedd skada.

Tekniska skador

Några tekniska skador kommer inte att uppstå vid lagligförklaringen och fortsatt drift av Dalasjö kraftstation. Skulle det ändå visa sig att tekniska skador uppstår, föreslår sökande att de hänskjuts till så kallad oförutsedd skada.

Erosion

Sökanden bedömer att det inte föreligger någon risk för erosion utöver det som sker naturligt i dag och därför är det inte motiverat att bygga särskilda erosionsskydd. Om det mot förmodan ändå uppstår erosionsproblem föreslår sökanden att dessa eventuella skador hänskjuts till så kallad oförutsedd skada.

Vattenkraftverk

Några övriga vattenkraftverk i Risån som berörs av Dalasjö kraftverk finns inte.

Kulturmiljö

Dalasjö kraftverk har höga kulturhistoriska värden. Fortsatt drift är med tanke på kulturvärdena positivt. Förändringen med en ny maskinstation i anslutning till befintlig måste ske med stor hänsyn till kraftstationens värde. Den rödfärgade kraftstationen med de stora ljusinsläppen är väl synlig från vattnet. Byggnaden har vita klassicerande detaljer i form av listverk, kapitäl och kannelyrer. Exteriören är välbevarad, men har renoverats. Den kompletterande byggnadens utformning kommer att anpassats till den befintliga.

Sid 20 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Miljöbalken 2 kap.; Allmänna hänsynsregler m m.

Kunskapskrav

Sökande har erfarenhet av skötsel och drift av vattenkraftverk efter att från början av 2000-talet drivit och skött om förutom Dalasjö fem vattenkraftverk i Dalarna. Därigenom anser sig sökande ha den kunskap som erfordras enligt miljöbalkens bestämmelser.

Försiktighetsprincip

Omprövningen och effektiviseringen av Dalasjö vattenkraftverk samt fortsatt drift medför inte några risker för människors hälsa eller några skador på miljön. Vattenkraft är det energislag som genererar minst CO -utsläpp enligt genomförda Livscykelanalyser av FN:s klimatpanel. Den pågående klimatförändringen är vårt största miljöproblem i dag, det torde samtliga länder vara överens om, vilket också framgår av bland annat Parisöverenskommelsen. Bästa Möjliga Teknik i överensstämmelse med 2 kap 3 § miljöbalken för att bearbeta vårt största miljöproblem är att använda sig av vattenkraften före alla andra energikällor.

Produktvalsprincipen

Sökande avser att för kraftverkets drift även fortsatt använda sig av miljövänliga oljor. I övrigt kommer det inte att användas några kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller för miljön vid planerade arbeten och den framtida driften av kraftanläggningen.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen

Omprövning av gällande domar samt effektivisering av Dalasjö kraftstation, innebär ett fortsatt nyttjande av en förnybar energiproduktionskälla, helt i enlighet med förnybarhetsdirektivet (2009/28/EG) och i kampen mot klimatförändringen genom dess ringa utsläpp av CO i ett livscykelperspektiv (LCA). Under drifttiden sker det inte några utsläpp alls. Genom fortsatt drift hushålls med andra råvaror och kretsloppet tillämpas.

Sid 21 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Lokalisering

Val av plats är given på grund av det nuvarande kraftverkets läge.

Ekonomisk tillåtlighet

Effektivisering och fortsatt drift av kraftverket innebär en investering på 10,0 milj. kr. Normalårsintäkten blir då för Dalasjö kraftverk 1,48 milj. kr, som skall ställas emot årskostnaden 818 000 kr. För att kraftverket skall kunna bära sina egna kostnader behövs en ersättning på 23 öre/kWh. Därtill kan tilläggas den övriga nyttan i effektivisering och fortsatt drift av Dalasjö vattenkraftverk ligger helt i linje med Förnybarhetsdirektivet samt Sveriges och världens arbete med omställning till förnybar och koldioxidfri energi. Nyttan med fortsatt drift av kraftverket överstiger kostnaden.

Miljöbalken 3 kap.

Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. HVAB anser att omprövning och effektivisering av Dalasjö kraftverk uppfyller kraven i miljöbalkens 3 kap. 1 § på bästa sätt.

Miljöbalken 5 kap. ; Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormerna har närmare behandlats i miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljöbalken 16 kap. ; Följdföretag

Inga följdföretag uppkommer i samband med omprövning och effektivisering av Dalasjö kraftstation.

Miljöbalken 32 kap.; Markintrång

Den vattenverksamhet som nu prövas medför inte några skador som erfordrar särskild skadereglering. Det markintrång som sker på annans fastighet har reglerats med servitutsavtal eller en rättighet som har tillskapats via tidigare tillstånd. I övrigt sker det inte något intrång.

Sid 22 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Miljöbalken 31 kap. 22 § Begränsning i ersättningsrätten

Sökande föreslår att den del som denne är skyldig att underkasta sig utan ersättning skall bestämmas till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt givet tillstånd kan uttas i kraftverket.

Miljöbalken 22 kap. 25 § Arbetstid

Arbetstiden, jämlikt 22 kap. 25 § MB, för att utföra planerade arbeten med anpassning av fiskväg och ombyggnation av intagsgaller skall fastställas till fem år

Miljöbalken 24 kap 18§ Oförutsedda skador

Sökande föreslår att tid för framställande av anspråk på grund av oförutsedd skada sätts till 5 år.

Lag om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (SFS 1998:812) 6 kap 2§

och 7§

Bygdeavgift enligt bestämmelserna i 6 kap 2 § (SFS 1998:812) ska inte utbetalas. Mellanbygdens vattendomstol hade tidigare (1924) beslutat om en årlig fiskeavgift på 20 kr. Allmän fiskeavgift ska enligt bestämmelserna i 6 kap 7 § (SFS 1998:812) utbetalas som efter 60 avgiftsenheter med ett engångsbelopp av 3630 kr.

Sakägarförteckning

I bifogad sakägarförteckning har berörda fastighetsägare förtecknats och redovisats på fastighetskarta.

Avgift för prövning av vattenverksamheten

Beräknad kostnad för omprövning och effektivisering av Dalasjö kraftverk har beräknats till 10,0 milj. kr, grundavgiften föreslås därför att utgöra 30 000 kr i enlighet med bestämmelserna i 3 kap 4 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Sid 23 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Bilagor

Bilaga A Teknisk beskrivning Bilaga B Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga C Sakägarförteckning Bilaga D Utredning Fiskvandringsåtgärder Bilaga E Äldre vattendomar Bilaga F Avtal med ägaren av fastigheten D

YTTRANDEN

Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket avstår från att yttra sig.

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen yrkar dels att ansökan vad avser omprövning för moderna villkor ska avvisas, dels att ansökan vad avser anläggning av ny kraftstation och avleda ytterligare 6 m /s ska avslås. Länsstyrelsen anser att ansökan behöver kompletteras och förtydligas inom i huvudsak följande områden 1. Minimitappningen och konnektivitetsåtgärder. 2. Åtgärder för att säkerställa fiskvandringen samt att fiskavledningen vid intagsdammen. 3. Förslag till övervakning och kontroll av verksamheten.

Därutöver framför länsstyrelsen övergripande synpunkter på ansökan och ståndpunkten att bolaget behöver omforma och anpassa naturfåran till den minimitappning som bestäms för att begränsa de negativa effekterna av Dalasjö kraftverk.

En av de viktigaste åtgärderna vid ett vattenkraftverk för att minska de negativa effekterna av verksamheten är att säkerställa ett kontinuerligt flöde i naturfåran, en sk. minimitappning. Minimitappningen behöver vara av en viss storlek för att få en bra ekologisk nytta, både för de akvatiska miljöerna och för miljön på land. En för låg minimitappning leder till stress och en gradvis försämring av ekosystemen.

Sid 24 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Minimitappningen utgör bara en bråkdel av det flöde som normalt skulle ha runnit i naturfåran. Detta innebär att minimitappningen i sig inte är tillräcklig för att återskapa de naturliga processerna i vattendraget och för att förbättra ekologin i tillräckligt hög grad. Ett sätt är att anpassa vattendragets morfologi till den nya flödesregimen exempelvis genom att omforma naturfåran så att det bildas ett mindre vattendrag i den gamla fåran. Den aktuella naturfåran är ca 1,3 km lång och utifrån den inventering som gjorts finns det stora miljövinster av att förbättra habitaten och vattendragets ekologiska funktion (aktbilaga 3, Inventering av Risån 2019 av Aquanord). Länsstyrelsen anser därför att det är rimligt att kräva att bolaget omformar naturfåran med utgångspunkt i den fastställda minimitappningen. Och att detta utgör en viktig förutsättning för att få tillstånd till den planerade utökningen. Detta gäller oberoende av att naturfåran idag är flottledsrensad och att bolaget inte är ansvarig för denna påverkan. Inventeringen av Risån är också så pass detaljerad att det finns ett bra underlag för hur naturfåran behöver anpassas.

Efter komplettering från sökanden har länsstyrelsen yttrat att de vidhåller sin inställning att de ansöka åtgärderna inte är tillåtliga då de äventyrar möjligheten att nå god ekologisk status i Risån. Ansökan ska därför avslås.

Speciellt kommenterar länsstyrelsen bolagets ingivna komplettering. Sökanden anser att det är möjligt att nå god ekologisk status, trots att den ansökta avledningen är så omfattande att statusen för hydrologisk regim endast kommer att vara otillfredsställande. Deras argumentation bygger bland annat på att det kommer att kvarstå flödestoppar även efter utbyggnaden samt att de säkerställer fiskvandringen och en minimitappning. Det kvarstår dock att flödet i naturfåran kommer att vara väsentligt lägre under huvuddelen av året om man jämför med både referensförhållandet och nuvarande tappning. Under en stor del av året kommer i princip bara minimitappningen att släppas i naturfåran. Detta innebär att ytan som täcks av vatten minskar mycket kraftigt vilket begränsar arean av strömvattenhabitat. Detta har en stor negativ påverkan på ekologin i vattendraget vilket gör att det inte är möjligt att nå god ekologisk status. Även med de försiktighetsmått som sökande föreslår.

Sid 25 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Risån är ett naturligt vatten och påverkan som den ansöka verksamheten medför innebär att hydrologin avviker mer än 50% från naturliga förhållanden (otillfredsställande status på hydrologisk regim). Detta gör att det inte är möjligt att nå god ekologisk status, även om hela naturfåran restaureras från den påverkan som flottningen haft. Denna bedömning bygger på de principer som används vid klassificeringen av ekologisk status. Enligt dessa principer ses hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som visar otillfredsställande status, som i detta fall, eller dålig status som säkra tecken på sänkt biologisk status. Även när flera hydromorfologiska kvalitetsfaktorer visar måttlig status ses det som en säker indikation på en biologi som inte uppnår god status. Hydromorfologiska parametrar används i stor utsträckning som indikatorer på (expertbedömning av) ekologisk status. För att ekologisk status ska klassificeras som god trots en starkt påverkad hydromorfologi behövs biologiska undersökningar som är representativa för hela vattenförekomsten. Resultaten från undersökningarna behöver vara tydliga med stabila resultat över tid. I Västerbottens län finns det idag inga exempel på vattenförekomster där biologiska undersökningar varit gjorda på ett sådant sätt och visat ett sådant resultat att de kunnat påvisa god ekologisk status trots stor hydromorfologisk påverkan. Däremot finns det gott om exempel där biologiska undersökningar bekräftar sämre än god ekologisk status. Inga av de utredningar och grafer som sökande redovisar visar att det är möjligt att nå god ekologisk status med den ansökta utökningen av vattenbortledningen. Den ansökta utökningen av verksamheten vid Dalasjö kraftverk innebär därmed att möjligheten att uppnå den status som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm äventyras. Risken för detta är så stor att om domstolen tillåter utökningen så lämnas möjligheten att nå rätt vattenkvalitet åt slumpen. Detta är en oacceptabel risk och enligt 5 kap. 4 § miljöbalken är utökningen därmed inte tillåtligt och ansökan ska avslås. Det är fortfarande oklart om domstolen anser att det är möjligt att pröva ansökan enligt bolagets förstahandsyrkande, det vill säga ansökan om att utöka verksamheten och ansökan om omprövning enligt 24 kap. 10 miljöbalken för delar av Dalasjö kraftverk. Eller om prövningen endast omfattar en ansökan om tillstånd till ökad

Sid 26 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

vattenbortledning enligt andrahandsyrkandet. Oberoende av detta kvarstår ställningstagandet att miljökvalitetsnormen äventyras och att tillstånd inte kan ges.

De åtgärder som krävs i naturfåran har stora likheter med en flottledsrestaurering då de syftar att ge vattendraget en mer naturlig form och funktion. Det finns idag ingen som är ansvarig för att återställa de skador som flottningen medfört i Risån. Detta innebär att det är osäkert om och när en sådan restaurering kan komma att ske. Sökande kan därför i sin beskrivning av den ansökta verksamhetens miljökonsekvenser inte utgå från att en flottledsrestaurering ska ske. Det innebär bland annat att "Scenario 3: åtgärdsförslag och återställt vattendrag" inte visar på påverkan av den ansökta verksamheten. För att undvika ytterligare missförstånd vill vi igen påtala att det inte är tillräckligt att enbart omforma fåran till det flöde som kommer att råda, påverkan på hydrologisk regim måste också minska.

Tidigare framförde länsstyrelsen att det fanns otydligheter gällande fiskrännan kopplat till vattenhastigheten och vattendjupet i rännan. Sökande har enbart bemött frågan om vattenhastigheten, och presenterat ett nytt alternativ. Frågan om vattendjup kvarstår. Länsstyrelsen anser att argumentationen kring naturfårans potential som KMV inte är relevant för denna prövning.

Länsstyrelsen anför sammanfattningsvis följande. En utökning med 6 m /s äventyrar möjligheterna att nå den status som vattnet ska ha enligt miljökvalitetsnormen för vatten. Verksamheten är därför inte tillåtlig, trots föreslagna försiktighetsmått. Flödet i naturfåran kommer att ligga under det normala under en stor del av året. Sträckan som påverkas av det begränsade flödet är ca 1,3 kilometer. Skadan kan begränsas genom att omforma fåran och därigenom se till att vattnet koncentreras och att fiskvandringen fungerar. För att normen ska kunna nås krävs också en minskad bortledning till turbin. Dalasjö kraftverk och rensningar efter flottningen gör att miljökvalitetsnormen för vatten inte nås idag. Utökningen av vattenbortledningen från 0,74-6,74 m /s gör att den negativa påverkan på miljökvalitetsnormen ökar. Förbättringarna i form av fiskpassage och minimitappning är inte tillräckliga för att motverka den negativa effekt som den

Sid 27 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

ökade vattenbortledningen medför. Även om vattendraget restaureras från flottningspåverkan är risken mycket stor att normen inte kan nås med en vattenbortledning på 6,74 m /s. Sökanden har inte visat att det är möjligt att nå ekologisk status. Det kvarstår att risken är oacceptabel vilket innebär att utökningen inte är tillåtlig enligt 5 kap. 4 § miljöbalken.

Länsstyrelsen anser att det inte är juridiskt möjligt att genomföra en omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap. 10 miljöbalken för delar av Dalasjö kraftverk. Detta då moderna miljövillkor förutsätter att verksamheten i sin helhet ska ha prövats enligt miljöbalken i ett tillstånd som inte är äldre än fyrtio år. Eftersom regleringsdammarna i Järvsjön och Rissjön som ingår i anläggningen inte omfattas av denna ansökan kan Dalasjö kraftverk inte anses ha moderna miljövillkor efter denna prövning. Nya miljökrav kan därför komma att ställas för Dalasjö kraftstation och Djuptjärnsdammen vid den kommande omprövningen av regleringsdammarna. Detta kan bli fallet om det visar sig att de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som följer av denna prövning inte är tillräckliga och äventyrar miljökvalitetsnormen för vatten. Miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att ses över inför prövningen 2027 och detta innefattar bl.a. en ändrad vattenförekomstindelning som innebär att naturfåran nedanför Djuptjärnsdammen blir en egen vattenförekomst. De ser dock ur miljösynpunkt inget större problem med att Järvsjödammen och Rissjödammen omprövas först i september 2027.

Länsstyrelsen yrkar med stöd av 25 kap. 2 § miljöbalken på ersättning för kostnader i målet med 57 680 kr. Kostnaden består av inläsning av handlingar, yttranden och deltagande vid huvudförhandling. Eftersom delar av målet gäller omprövning för moderna miljövillkor, där länsstyrelsen inte har rätt till ersättning, har de dragit av 30 procent av den totala tiden de har lagt ned på målet. .

Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA)

Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA och Scaninge Holding AByttrar sig

Sid 28 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

gemensamt och benämns nedan SCA.

SCA har i sak inte något att erinra rörande den planerade verksamheten under förutsättning att dessa inte stör den skogliga verksamheten. Håbo Vindkraft AB ska svara för de direkta och indirekta skador som eventuellt uppstår på C, E eller F hänförligt till den verksamhet som planeras utföras och bedrivas. I övrigt och för skador där återställning inte kan ske, ska full ersättning betalas till SCA.

S.A.

S.A., ägare till G, yrkar rätt till ersättning om det uppstår skador på fastigheten även om dessa angetts som så kallad oförutsedd skada. Vidare yrkas även om rätt till ersättning, 100 000 kr, om de åtgärder som kommer att utföras försvårar möjligheter till skogsbruk samt om åtgärderna leder till ökade kostnader för skogsbrukande på aktuell fastighet.

Angående fiskeavgiften verkar den grunda sig på att harr inte funnits uppströms kraftverket. A menar att det inte stämmer utan att hon och syskon har fiskat harr dä r många gånger. A anför att Dalasjö kraftverk i stort sett saknar betydelse för södra lapplands elförsörjning vid kris eller krigssituation. I sådan situationer är det viktigaste att kunna fiska för att få mat.

Kraftverket kommer vid utbyggnad i högre utsträckning nyttja vatten under perioder när det är mycket vatten i ån. Det är inte bra för en å att inte ha mycket vatten strömmandes under våren eftersom det hindrar ån från att växa igen. Jag är också oroligt för om det vid minimitappningen kommer att finnas tillräckligt med vatten i åfåran och vem som kommer att kontrollera detta. Hur kommer grävarbete vid ombyggnaden att påverka sand och grusbankar nedströms som är viktiga för harrens lek- och övervintringsmöjligheter? Det finns en stor risk att det blir ändrade strömförhållanden och permanenta skador. Slutligen har kraftstationen har ett kulturhistoriskt värde och skulle kunna bli ett museum.

Sid 29 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

U.D. och E.D.

Fastighetsägarna U.D. (H) och E.D. (D) motsätter sig bolagets yrkande om utbyggnad av Dalasjö kraftstation med ytterligare en byggnad, tilloppstub samt generator. Vidare motsätter sig D och D ett verkställighetsförordnande och yrkar på minst 25 år som tiden för att ta anmäla oförutsedda skador. Undertecknade yrkar även på en ersättningsrätt som motsvarar minst 10 % av produktionsvärdet av tillåtet kraftuttag.

Därutöver framförs i korthet följande kritik mot projektet Det är inte visat att omlöpet i kombination med en minimitappning 0,72 m /s är tillräckligt för en funktionell fiskpassage. Minimitappning måste anpassas efter årstid. Omprövningen bör omfatta hela vattensystemet, det vill säga regleringsdammarna vid både Djuptjärnen och Järvsjön. Planerad utbyggnad enligt bolagets förslag torde innebära ett betydande ingrepp i en rullstensås. Vojmåsens är klass 1, enligt länsstyrelsens naturgrusinventering och ingår även i Dalasjö vattenskyddsområde. Vattendirektivet medger inte någon försämring av statusen för de berörda vattenförekomsterna. Det ekonomiska utbytet av utbyggd vattenkraft skulle främst gynna andra orter än bygden kring Dalasjö då bolaget har sitt säte i Mälardalen. Bolagets bör i miljökonsekvensbeskrivningen redovisa ett nollalternativ och förslag på alternativ teknik/lokalisering för produktion av förnybar energi. Den årliga fiskeavgiften om 20 kr måste höjas till ett skäligt belopp.

E.D. yttrade efter bolagets kompletteringar i huvudsak att:

Det framstår som tveksamt hur bolaget följer lagar och regler för vattenverksamhet, när de tidigare installerat en ny turbin och utökat

Sid 30 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

vattenavledningen till Dalasjö kraftstation. Det kan därför ifrågasättas om bolaget uppfyller kunskapskravet i miljöbalken Nollalternativet samt ett alternativ med en utrivning av regleringsdammen och återställning av naturfåran behöver redovisas, så att det framkommer vilka miljöförbättringar som går att göra i både Risån och Djuptjärnen. Inom ramen för kunskapskravet och bästa tillgängliga teknik redovisar bolaget inte förhållandet att vattenkraft på ett betydande sätt skadar den biologiska mångfalden. Bolaget hänvisar till livscykelanalyser och diagram över vattenkraftens utsläpp av koldioxid, men tar i beräkningen inte med utsläpp av metan. Det finns harr i Risån uppströms kraftverket, vilket bybor och undertecknad samt länsstyrelsens fiskevårdskonsulent kan intyga detta. Den flödesregimen som en utbyggnad av kraftverket för med sig missgynnar både den biologiska mångfalden i ån och omgivande marker genom att högflöden reduceras. Ritningsunderlagen saknar uppgifter om fastighetsgränser och till vilka djup som markarbeten påverkar vattenskyddsområdet och grundvattenförande grusavlagringarna i Vojmåsen.

SÖKANDENS BEMÖTANDE AV YTTRANDEN

Sökanden, Håbo Vindkraft AB, har efter kungörelse kompletterat ansökan med ytterligare utredning om fiskvandringsåtgärder och tillhörande ritningsunderlag samt en analys av påverkan miljökvalitetsnormer.

Bemötande av Länsstyrelsen i Västerbottens yttranden

Frågor kring föreslagen fiskavledare

I ursprunglig utredning (Watermark 2021) föreslogs ett fingaller med spaltvidden 18 mm. Sökanden avser justera föreslaget fingaller i linje med detta varpå det nu är fråga om ett 18 mm fingaller som ska installeras framför det nya- och det befintliga tubintaget.

Sid 31 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Reviderade ritningar A2 och A3 illustrerar föreslaget fingaller. Förslaget innebär att en större-, koniskt formad flyktöppning installeras i fingallret. Detta kan justeras till flera flyktöppningar, men pga gallrets ringa bredd bedöms en centralt placerad flyktöppning av större dimension förbättra passagemöjligheter.

Flyktränna utföres initialt som en öppen ränna, sannolikt som stålkonstruktion. Övre delen utformas som en koniskt formad ränna, med en mindre strömklack, som syftar till att accelerera vattenhastighet till en nivå vid vilken fisk inte klarar att vända och återvandra.

Via en konisk adapter övergår rännan till en tub av typ marktrumma eller liknande med innerdiametern 400 mm.

Kulverten har placerats schematiskt i plan och elevation för illustrationssyften. Uppströms del är utformad med lutning 5 % för att bibehålla den vattenhastighet som inducerats i flyktöppning. Därefter förläggs kulverten i ett flackare parti nära horisontellt i syfte att bibehålla vattendjup under en längre distans. Slutligen förläggs kulverten brantare ned mot kraftverket för att hantera den betydande fallhöjden. Lutningen förväntas i denna del uppgå till max 15 %.

Vattenhastigheter i den kulverterade delen av flyktrännan uppgår till mellan 0,75 – 5 m/s. Vattendjupet i kulvert föräntas variera mellan 8 cm till 30 cm och är således i underkant av vad som bedöms som erforderligt. Det kan föreligga behov att öka tappningen i kulvert från den föreslagna 0,1 till 0,2 m /s, men frågan avgörs även av hur kulverten förläggs, slutlig distans mm där andra placeringsalternativ föreligger.

Mynningen förväntas bli utförd med ett fritt fall från en horisontellt placerad kulvert till vattenytan nedströms kraftverket (-en). Vattendjupet vid mynningen bör uppgå till ca 1.5 – 2 ggr fallhöjden mellan kulvert och nedströms vattenytan.

Sid 32 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Frågor kring omlöp, reglering, drift och kontroll: Djuptjärnsdammen

Utformning omlöp: Ett omlöp planeras på dammens vänstra sida. Utformningen är redovisad i bilaga A6 och A7.

Utskovet utförs som en naturlik strömnacke (begränsande sektion) med bottentröskel kring +361,70. Vid en tänkt normal driftnivå (0,1 m under Djuptjärnsdammens befintliga skibord) utformas strömnacken för att avbörda kring 0,6 m /s. Resterande del av föreslagen minimitappning är vid denna nivå tänkta att ske via fiskavledaren vid tubintaget.

Utskovet kompletteras med ett 2-delat skibord förlagt på nivå +362,27 (5 cm under nuvarande skibord). Syftet är att låta hastiga flödesökningar delvis släppas via fiskvägen för att förbättra anlockningsfunktionen. Omlöpet får längden kring 75 m och en genomsnittlig fallprofil kring 2 %, väl anpassat till naturlig fallprofil i spillfåran.

Reglering Djuptjärnen, drift och kontroll

Djuptjärnen ska efter ansökt ombyggnad endast fungera som ett ”intagsmagasin”. Syftet är alltså inte att korttidsreglera denna damm, även om tidigare domar tillåtit detta. Vid avsänkning av Djuptjärnen begränsas både tillgänglig fallhöjd för kraftverket och möjlighet att avleda flöde via den relativt grunda intagskanalen.

Förslaget innebär att dämningsgränsen +362,42 vidmakthålles likt tidigare tillstånd.

Sänkningsgränsen föreslås till +361,70 i nivå med bottentröskeln för fiskvägens begränsande sektion. Normalnivån vid drift av kraftverket kommer därmed ligga kring +362,22 (0,1 m under befintligt skibord) för att successivt sjunka ned mot +361,70 vid sjunkande tillrinning. Det är dock osannolikt att denna nivå uppnås då det skulle kräva nollflöde i systemet.

Sid 33 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Kontroll kan ske genom att en avbördningskurva mäts in efter utförande av den begränsande sektionen. Avbördningskurvan kopplas sedan till en ny fjärravläst pegel (nivågivare) som styr driften av kraftverket. Med nuvarande förslag skulle inte kraftverksdrift tillåtas vid nivåer under +362,22. Vid höga flöden skulle nivån kunna tillåtas stiga upp mot dämningsgränsen innan lucköppning krävs vid Djuptjärnsdammen.

Länsstyrelsen efterfrågar även uppgifter kring ekologisk funktionskontroll. Eftersom fiskuppvandring är beroende av långt fler miljöförhållanden än de som sökanden kan påverka, bedöms inte någon ekologisk funktionskontroll vara motiverad eller skälig i detta skede. Fiskvägen är utformad och dimensionerad helt i linje med vägledning om bästa möjliga teknik för ändamålet. Bara genom detta torde vissa funktionsaspekter vara hanterade. Dessutom påverkas fiskuppvandring av flera andra förhållanden, t.ex. flödesregim för säsong/år, spillfårans morfologi (samtliga flottledsrensningar planeras inte att åtgärdas av sökanden), behov av lekoch uppväxtområden (påverkas t.ex. av beståndsstorlek och konkurrens om lekområden). Det är därför oklart om en funktionsuppföljning i form av t.ex. fiskräknare skulle ge några tillförlitliga och rättvisande resultat inom en 5 – 10 års period.

Frågor kring planerad biotopvård i spillfåra/naturfåra

De rensningar som skett i Risån är inte ett resultat av produktion av vattenkraftsel utan av flottningsverksamhet. Frågor kring återställning av flottleder bör därför generellt sett adresseras till annan part.

Däremot är vissa delar av spillfårans morfologi av betydelse för funktionen för t.ex. fiskuppvandring. Det gäller framförallt spillfårans nedersta del mot kraftverksutloppet, där nuvarande flottledsrensningar kan försämra anlockningsfunktionen för uppvandrande fisk. På grund av detta planerar sökanden att utföra återställning av detta område, en sträcka om ca 80 m, vilket redovisas i bilaga A8.

Sid 34 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Flottledsrensningar har även påverkat aktiv fallhöjd vid Djuptjärnsdammen och därmed påverkat dimensioneringen av en fiskväg förbi dammen. För att begränsa den aktiva fallhöjden något och för att optimera utflödet från omlöpet i spillfåran ska biotopåterställning utföras på en sträcka om ca 60 m nedströms dammen.

Dessa arbeten, samt slutlig utformning av fiskvägen, bör övervakas av fiskesakkunnig.

Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten: hydrologisk regim

Länsstyrelsen har anfört att spillfåran eventuellt kan komma att separeras som egen vattenförekomst framgent. En utredning har därför utförts av spillfårans hydrologiska regim i nuläge, respektive framtida läge, samt förutsättningar att kunna uppnå god ekologisk status.

Denna utredning har genomförts även om sökanden anser att det är tveksamt om avgränsning av vattenförekomster kan ske under en pågående prövning delvis med skäl att påverka utfallet av prövningen.

Skulle spillfåran komma att separeras som egen vattenförekomst bedöms förutsättningar redan i nuläget vara uppfyllda att besluta om mindre stränga krav eller KMV-utpekande.

Verksamhetens nuvarande och framtida påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten redovisas i bilaga till denna skrivelse

Yttrande från Länsstyrelsen i Västerbotten den 1 december 2022

Länsstyrelsen i Västerbottens län har till domstolen inkommit med synpunkter om att sökande inte fullt ut har tillgodosett deras önskemål gällande kompletteringar och behov av förtydligande. Utöver detta har det framkommit nya otydligheter. Med anledning av detta vill Sökanden redogöra för vad som har förevarit innan ansökan gavs in till Mark- och miljödomstolen den 29 oktober 2021.

Sid 35 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Bakgrund

Sökanden har sedan 2012 haft planer på den nu ansökta effektiviseringen av anläggningen och har därigenom haft ett antal samrådsmöten med Länsstyrelsen i Västerbottens län. Ett första samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen den 28 november 2012. Länsstyrelsens yttrande inkom den 10 april 2013.

Inledningsvis menade Länsstyrelsen att det huvudsakliga miljöproblemet bedöms vara rätningar och rensningar från flottningen för forssträckan nedströms dammen, medan dämningsområdet uppströms dammen har kontinuitetsproblem eftersom dammen utgör ett definitivt vandringshinder. Sökanden behöver presentera ett underlag som gör att nuvarande status för fisk i vattendraget samt hur en fungerande fiskvandringsväg kan skapas förbi dammen. Länsstyrelsen ansåg det vara olyckligt med korttidsreglering.

Angående kulturmiljön skrev Länsstyrelsen att måste finnas en redovisning för placering och utformning av det nya maskinhuset i förhållande till det befintliga. Länsstyrelsen föreslår att arkitektonisk kompetens och rådgivning inhämtas i arbetet med utformningen av den nya byggnaden. Samråd/rådgivning om storlek, materialoch färgval kan t.ex. göras med Västerbottens museum i Umeå.

Sökanden framförde att det inte fanns några planer på korttidsreglering. Sökanden genomförde en elfiskeundersökning av naturfåran från dammen till utsläppet från kraftverket. Sökanden har kontaktat Västerbottens museum och haft ett samråd med dem på platsen. Sökanden har tagit fram förslag på fiskväg för upp- och nedströmsvandrande fisk samt avledning för fisk vid intagsgallret. Efter telefonkontakt med berörd handläggare på Länsstyrelsen i Västerbotten skickades ett nytt samrådsunderlag, uppdaterat med ovan begärda utredningar till Länsstyrelsen den 8 februari 2016. Den 29 mars 2016 inkom ett yttrande från Länsstyrelsen i Västerbotten. Länsstyrelsen krävde då: En mer utförlig undersökning av fiskförekomsten i hela vattensystemet, det vill säga fler elfiskelokaler som är spridda över ett större område, såväl uppströms som nedströms dammen.

Sid 36 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

En undersökning av bottenfaunan nedströms Djuptjärnsdammen. En redovisning av hur vattenflödet historiskt har varierat nedströms Djuptjärnsdammen. Det ska anläggas en naturlig fiskväg vid Djuptjärnsdammen.

För fisk som vill vandra nedströms krävs förutom ett galler också möjlighet för fisken att ta sig förbi gallret, sker vanligtvis genom att leda/tvinga fisken mot en flyktöppning som i sin tur leder till en förbipassage.

Ett nytt samrådsunderlag med ovanstående uppgifter togs fram och presenterades för Länsstyrelsen. Den 24 maj 2019 hölls ett samrådsmöte på Länsstyrelsen. På mötet rekommenderade Länsstyrelsen att Sökanden, samtidigt som ansökan om tillstånd till utökad produktion även ansöka om omprövning för moderna miljövillkor. Om detta ärende drivs vidare mot omprövning bör samrådsunderlaget kompletteras med, redovisning av samtliga befintliga tillstånd samt redovisning av vad utökningen innebär.

Diskussion om planerat omlöp förbi regleringsdammen: U.C. Länsstyrelsens fiskerikonsulent som deltog i samrådsmötet ansåg att nedströms -vandrande fisk kan gå i omlöpet eller i naturfåran. När naturfåran går torr kommer fiskarna att välja den väg där vattnet går det vill säga, omlöpet. U.C. tycker att det beskrivna alternativet med omlöpet på vänstra sidan om dammen är ett bra val. U.C. informerade att de fiskar som förekommer i Risån är stensimpa, elritsa och harr. Det kan även förekomma stationära bestånd av öring. Enlig U.C. ska sökanden inte fokusera på alla arter utan ett omlöp ska vara funktionellt för de arter som historiskt har vandrat i vattendraget. Det kan också finnas vattenfåror som fungerat vid högvatten som ska beskrivas i underlaget. U.C. informerade om att det tar ofta lång tid innan fiskar börjar vandra varför det kan vara svårt med uppföljningen av omlöpets funktion. T.B. informerade om att det ska beskrivas i ansökan hur uppföljningen av funktionen ska ske. Hon anser att en miniminivå på uppföljning är en fiskräknare. Funktionaliteten av omlöpet diskuterades.Vid intaget till tuben är det möjligt att anlägga en flyktväg

Sid 37 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

genom flera ”hål” i gallret som ansluts till rör ner till utloppet från kraftverket. Det blir ett långt rör men enligt U.C. så är längden av röret inget problem. Storleken på rör och fallhöjd avgör vilken vattenvolym som släpps igenom.

Diskussion om kulturmiljöfrågor: J.J., Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion önskar att hela området runt kraftverket och dammen ska beskrivas som en helhet, även de flottledslämningar som finns i ån ska ingå i beskrivningen. Sökanden behöver anlita antikvarisk kompetens vid bedömning av hur ny kraftstation ska passa in i miljön. Det kan även krävas arkitektkompetens vid uppförandet av nya kraftstationen. W.J. berättade att han har besökt platsen med personal från Västerbottens museum.

Angående den nya kraftstationen så menar J.J. att man kan fundera på två olika sätt. Endera en kompletteringsbyggnad i samma stil eller också en byggnad som är ny och modern och som avviker helt från den befintliga. Ibland fungerar det ena bättre och ibland det andra. J.J. tycker att sökandens förslag att placera nya byggnaden till stor del under markytan är bra.

Villkor som måste uppfyllas enligt Länsstyrelsen: T.B. menar att sökanden måste beräkna en minimivattenföring som är tillräcklig med marginal. Det måste säkras att den föreslagna fiskvägen fungerar för fiskvandring vid det föreslagna minimiflödet. Det är bra om sökanden kan beskriva naturfåran utifrån olika flöden. Om sökanden vill öka flödet till kraftverket, vilka tider på året kommer då naturfåran att påverkas som mest. Provtappningar rekommenderades. U.C. framhöll att den minimitappning som beslutas för omprövningen av befintlig anläggning också kommer att vara tillräcklig efter effektiviseringen av kraftverket. Behovet av minimivattenföring i naturfåran ökar inte i och med en större avledning.

Ett samrådsyttrande från Länsstyrelsen inkom det 24 juli 2019. I sitt samrådsyttrande skriver T.B. att ”Det är inget problem att kombinera en omprövni ng för moderna miljövillkor med en ansökan om tillstånd till en

Sid 38 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

produktionsökning så länge ni är tydliga med vad ansökan omfattar.” T.B. gör också ett förtydligande av vad fiskerikonsulent U.C. menade med en av sina ko mmentarer under samrådsmötet, ”U.s kommentar att minimitappningen som beslutas i omprövningen för befintlig anläggning kommer att vara tillräcklig även vid en utökning syftade endast till minimitappningens betydelse för fiskvandringen. Det kan eventuellt finnas andra anledningar till att minimitappningen behöver ökas om avledningen till kraftstationen ökar”. Sökanden har låtit genomföra en provtappning vid regleringsdammen i Djuptjärnens utlopp Sökanden har låtit genomföra en inventering av Risåns naturfåra.

Sökanden har uppdragit åt J.L. (nu Vattenbyggnads AB) att ta fram nya ritninga r över omlöp samt avledning för fisk, både för Djuptjärnen och Järvsjön som regleras till förmån för Dalasjö kraftverk. Samtliga handlingar har bifogats ansökan till Mark- och miljödomstolen.

Angående omprövning

Angående omprövning för moderna miljövillkor som Länsstyrelsen har rekommenderat sökanden att ansöka om, tog sökanden kontakt med Vattenkraftens miljöfond. Vattenkraftens miljöfond svarade att de inte kan godkänna att Dalasjö kraftverk får anmäla sig för omprövning. På så sätt stod det klart för sökanden att möjliga medel för miljöåtgärder inte är tillgängliga för omprövning av Dalasjö kraftverk. Sökanden beslutade därefter att endast ompröva de dalar av domarna som omfattar Djuptjärnen och avvakta med de delar som rör Järvsjön för omprövning enligt NAP 2027.

Efter ingivande av ansökningshandlingarna har Länsstyrelsen begärt ytterligare kompletteringar. I aktbilaga 23 anser Länsstyrelsen att kompletteringsbehoven i huvudsak gäller följande: Att den föreslagna minimitappningen och konnektivitetsåtgärderna inte är tillräckliga utan äventyrarmöjligheten att nå miljökvalitetsnormen för vatten.

Sid 39 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Att åtgärderna för att säkerställa fiskvandringen i hela naturfåran inklusive omlöpet samt att fiskavledningen vid intagsdammen inte är tillräckligt väl beskrivna. Att ansökan saknar förslag till övervakning och kontroll av verksamheten. Det gäller såväl kontroll för att säkerställa att man följer tillståndet när det gäller avledning till turbinerna, minimitappning och vattennivåer samt kontroll att fiskvandringsåtgärderna fyller sin funktion.

Sökanden kompletterade ansökan med 12 aktbilagor utifrån Länsstyrelsens krav den 31 oktober 2022. I aktbilaga 47 anser Länsstyrelsen trots det, att sökande inte fullt ut har tillgodosett deras önskemål gällande kompletteringar och behov av förtydligande. Det kan noteras att länsstyrelsen under hela handläggningstiden från den 10 april 2013 fram till dags dato har flyttat fram sina positioner med att ställa nya krav och ändra på vad de tidigare medgett och krävt.

För svar på frågor rörande omlöp, flyktväg, reglering, drift och påverkan på hydrologisk regim hänvisas till ritningsbilagorna A – C samt bilagan Svar på remissyttrande om hydrologisk regim från Vattenbyggnads AB.

Fiskeavgift

Som Länsstyrelsen påpekade så är fiskeavgiften felräknad: Fiskeavgiften skall vara som följer: Den installerade generatoreffekten är 868 kW. Medelvattenföringen är 4,3 m3/s. Effekten vid medelvattenföringen blir 868 x 4,3/16,4 = 228 kW. 150 % av effekten vid medelvattenföringen blir 1,5 x 228 = 341 kW. Antalet avgiftsenheter blir därmed 341/10 + (868 – 341) /20 = 60. Bygdeavgiften ligger således under 500 enheter och ska inte utgå. Allmän fiskeavgift ska utgå med 60 avgiftsenheter. Sökanden föreslår avgiftsklass 1 (0,05 promille av basbeloppet 48 300) vilket motsvarar 145,10 kr/år, kapitaliserat till 3630 kr som en engångsavgift.

Sid 40 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen har framfört att det saknas motivering till varför sökande anser att det ska utgås från avgiftsklass 1 och inte avgiftsklass 2 vid bestämmande av fiskeavgift. Skälet till att sökanden har placerat fisket i avgiftsklass 1 är att elfiskeundersökningen påvisar sparsamt med vandringsfisk i Risån. Det framgår även av vattendomen från år 1924 där det framgår att det finns sik och harr ”i ringa omfattning i Risån nedströms Dalasjö kraftverk”. Det finns inte några uppgifter om harr uppströms kraftverket, trots att regleringsdammen vid denna tid ännu inte var uppförd. Nämnda är skälet till sökandens placering i Avgiftsklass 1.

Avställning av turbin från 2002

Av vad som har framförts i tidigare skriftväxling har den installation av ytterligare en turbin år 2002 inte inneburit utökad avledning av vatten fram till turbin. I samband med ombyggnation 1982 – 83 byttes löphjulet ut i den ursprungliga turbinen mot ett mindre löphjul. Samtidigt byttes tilloppstub, från en tub med diametern 1600 mm till en tilloppstub med 1000 mm, vilket ströp (vattnet) effekten väsentligt. Installation av ytterligare en turbin år 2002 dimensionerad för 1,0 m /s innebar därmed inte att effekten ökade nämnvärt utövade det till-ståndsgivna 200 hkr. Förutsättningen för den äldre anläggning förblev densamma som tidigare, att den aldrig kom att ge mer än 200 hkr (150 kW).

När det nu hävdas att det inte finns tillstånd för den senaste turbininstallationen, och så vitt sökanden tolkar det hela, så antas det att, till nuvarande Dalasjö kraftverk avleds 1,74 m /s vilket inte stämmer. Sökanden har nu därför beslutat att stänga av och plugga den senast installerade turbinen dimensionerad för 1 m /s och behålla den äldre turbinen dimensionerad för 0,74 m /s. Den maximala totala avledningen av vatten från Risån blir då 6,74 m /s.

Fiskavledare

Sökanden har tidigare presenterat fiskavledare som följer planerad tubsträckning, se Bilaga A. Länsstyrelsen har framfört vissa betänkligheter mot planerad sträckning och utformning. Sökanden har mot bakgrund därav undersökt en alternativ

Sid 41 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

lösning/sträckning, se Bilaga B. Det har även tagits kontakt med fastighetsägaren gällande den alternativa utformningen överenskommelse för markåtkomst. Alternativ A är dock tills vidare huvudalternativet och är den sträckning och utformning som i första hand skall prövas.

Bemötande av yttranden från E.D., ägaren av fastigheten D och U.D., ägaren

av fastigheten H

Ägaren av D, D anser att det finns oklarheter omkring Vojmåsens grundvattenförande grusavlagringar inom vattenskyddsområdet, om den planerade fiskvägens funktionalitet, och avsaknad av ett nollalternativ.

Vattenskyddsområdet: Sökanden har i MKB och tidigare skrivelser behandlat planerat arbete med Dalasjö vattenkrafts påverkan på vattenskyddsområdet. Se bland annat MKB under rubriken Icke teknisk sammanfattning och under rubriken 6.5 Vattenskyddsområde. Vilhelmina kommun har under ärendets handläggning inte framfört några synpunkter på att effektiviseringen av Dalasjö kraftverk skulle medföra påverkan på Vattenskyddsområdet.

Fiskvägens funktionalitet: Det har tidigare redogjorts för den planerade fiskvägens funktionalitet i ansökan och ytterligare nedan i sökandens svar på länsstyrelsens synpunkter. Sökanden vill ändå särskilt påpeka att planerade åtgärder innebär ett uppnående av konnektivitet i vattendraget. En omständighet som inte har funnits i åtminstone i 100 år. I övrigt hänvisas till Vattenbyggnad/Watermark har anfört i sina skrivelser.

Nollalternativet: Nollalternativet utgår av naturliga från tidigare givna domar.

Ekologisk funktionkontroll och KMV: Har närmare behandlats närmare av Vattenbyggnad.

Kunskapskravet: Kunskapskravet ligger i bestämmelserna i 2 kap. 2 § miljöbalken. Däri ingår att använda sig av bästa möjliga teknik. Vattenkraften är otvetydigt den

Sid 42 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

energikälla som ur miljösynpunkt är bästa möjliga teknik. Vårt stora miljöproblem i dag är klimatförändringen. Genomförda LCA (Livscykela-nalyser) visar att vattenkraften ger minst CO -utsläpp av alla energikällor och är därmed bästa möjliga teknik.

I vad som tidigare skrivits har sökanden full kunskap om kraftverk och dess drift som kraftverksägare sedan drygt 20 år.

Det har varit svårt att nå fram med förklaringen att installationen år 2002 av ytterligare en turbin inte innebar något utökad vattenuttag med effekthöjning utöver givet tillstånd. Sökanden har därför beslutat plugga den nya turbinen och ta den ur drift. Det innebär också en justering av tidigare gjorda yrkanden i ansökan och skrivelse från den 31 oktober 2022.

Vindkraft: D propagerar för vindkraft. Det torde inte ha undgått någon att under de kalla perioder som förevarit under de senaste åren har det inte blåst och detta har i kombination med stillastående kärnkraftsaggregat pressat upp energipriset till oanade nivåer. Bristen på kraft har även tvingat fram uppstart av oljekondensverk. Sökanden har väldigt svårt att se att det är bra för miljön. För att klara våra klimat- och miljömål och tillgodose vårt effekt- och energibehov behöver vi bibehålla befintlig vattenkraft och tillhandhålla mera vattenkraft genom effektiviseringar som planeras t ex i Dalasjö kraftverk. D.s påstående att Småskalig vattenkraft har enligt vetenskapen en marginell betydelse för elförsörjningen får stå för honom. Dalasjö kraftverk kan genom att verket kommer att förses med synkrongenerator försörja ca 250 hushåll i närområdet med el vid en krigssituation eller längre oplanerade avbrott på överföringsledningar.

Under samrådet har det inte framkommit att Länsstyrelsen har några synpunkter på verksamheten inom vattenskyddsområdet. Länsstyrelsen uppger bara att det är Vilhelmina kommun som är huvudman för vattentäkten.

Sid 43 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Sökanden har redovisat det nollalternativ som krävs enligt miljöbalken. I förevarande ärende är det förhållandet som gällde när domstolen gav tillstånd till verksamheten. Dalasjö vattenkraftverk godkändes av Mellanbygdens vattendomstol 1924. Regleringsdammen i Djuptjärnens utlopp godkändes av Vattendomstolen 1950. Konsekvenser av planerade åtgärder/förändringar ska jämföras med dessa förhållanden.

Vattenkraftens miljöpåverkan är individuell, varje enskild anläggning har unika förutsättningar beroende på vattendragets flöden, fallhöjd och naturens form samt vilka skyddsåtgärder som vidtagits. Generella påståenden om vattenkraften som miljöskadlig är missvisande. Merparten av de småskaliga vattenkraftverken är så kallade strömkraftverk, här sker ingen reglering av flödet utan det är vattendragets naturligt varierande flöde som styr produktionen.

Småskalig vattenkraft i Sverige utgör i flera fall mycket värdefulla kulturmiljöer och visar viktiga delar av vårt kulturarv. Kulturmiljön omfattas också av miljölagstiftningen vilket glöms bort ibland. I miljöbalkens portalparagraf står det att, miljöbalken ska tillämpas så att värdefull natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas (MB 1:2).

Vid äldre anläggningar kan man ofta hitta en hög biologisk mångfald, både över och under vattenytan. T.T., museiintendent vid Lunds universitet skriver att gamla kraftv erksdammar som har funnits under lång tid kan vara en ”hotspot” för biologisk mångfald. ”Gamla vattenkvarnar och vattenkraftverk har ofta setts med oblida ögon av naturvårdare som främst uppfattat dem som vandringshinder för fisk och som ett hinder för naturlig vattenföring, men jag tycker det är hög tid att den bilden nyanseras. Faktum är att sådana gamla kulturmiljöer ofta är verkliga hotspots för biologisk mångfald, särskilt bland kryptogamer. Kombinationen av rinnande vatten, sten, cement/murbruk, gamla träkonstruktioner, ofta gamla ädellövträd och en jordmån som näringsberikats av långvarig kultur ger förutsättningar för en stor mångfald av arter på mycket liten yta”.

Sid 44 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Enligt Energiföretagen Sverige ger vattenkraften i Sverige, vid drift, inte några utsläpp av växthusgaser. ”I ett livscykelperspektiv i en så kallad LCA-studie när hänsyn tas till produktion av bränslen, byggnation och rivning av anläggningar samt drift och underhåll hamnar svensk vattenkraft mycket lågt i utsläpp. Vattenkraften ligger i samma storleksordning som kärnkraft, vindkraft och solenergi och samtidigt långt mycket lägre än fossila bränslens värden. I samband med dammbyggen kan vattenkraften dock generera växthusgaser, då skog och annan vegetation hamnar under vatten och ger utsläpp av växthusgaser, som koldioxid och metan, när vegetationen bryts ner. En stor del av utsläppen sker under de första 20 åren. De flesta kraftverken och dammarna i Sverige är betydligt äldre än så.Vattenkraftverkens produktion av koldioxid har studerats och visar på låga värden, som får liten betydelse för utsläppen. Den främsta anledningen till de låga värdena är att de flesta svenska vattendammar dämt upp och utvidgat redan existerande sjöar och ligger i höglänta skogs- och fjällområden. Förhållandevis små områden, med lite organiskt material i jordar och vegetation, har därmed dämts över. Det finns inte någon som helst grund för D.s påstående att det skulle ske metanutsläpp från Djuptjärnsdammen och inte heller från andra regleringsdammar i Sverige.

Sökanden kan efter denna och tidigare redogörelser försäkra att han uppfyller kunskapskravet. Nämnas kan också att E.D. vid det första samrådet med Sökanden år 2012 var mycket positiv till effektivisering av Dalasjö vattenkraftverk då han ans åg att vattenkraft var den minst förorenande energiproduktionen. Vid detta samråd företrädde han också sin syster U.D., ägare av fastigheten H.

Syftet med effektivisering av Dalasjö kraftverk är att mer än fördubbla produktionen av fossilfri, förnybar och klimatsmart elproduktion. Varje kWh som produceras med ren vattenkraft är värdefull för hela landets elförsörjning och för att begränsa den pågående klimatförändring. Det finns också möjligheter för Dalasjö kraftverk att vid behov leverera el till ca 250 hushåll med elvärme och ca 500

Sid 45 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

hushåll med annan uppvärmning. Befintligt kraftverk är försett med synkrongenerator, vilket även kommer att installeras i kommande tillbyggnad.

Fiskeavgiften beräknas utifrån Lag om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (SFS 1998:812) 6 kap 2§ och 7§. Fiskeavgiften tillfaller enligt samma lagstiftning Havs- och Vattenmyndigheten.

De nuvarande domarna medger både nolltappning och korttidsreglering. Dammen i Djuptjärnens utlopp bedöms idag vara ett vandringshinder. Effektiviseringen innebär också anläggande av omlöp och flyktväg anpassad för alla fiskar. En minimitappning på drygt 700 l/s att släppas fram i Risåns naturfåra. Ingen korttidsreglering kommer att ske, mer el produceras när det finns mycket vatten i Risån och när vattenflödena klingar av, kommer naturfåran ändå aldrig att bli torr. Sammantaget innebär detta enligt Sökanden en stor förbättring för fisketurismen och företagare som arbetar med turism i området.

Sökanden har i tidigare komplettering på sidan 8 i ”Svar på remissyttrande avseende påverkan hydrologisk regim” redogjort för sin bedömning, att flödestoppar av fullt tillräcklig dignitet för att upprätthålla den ekologiska funktionen kommer att kvarstå. Vidare är flödestopparnas effekt kraftigt påverkad av fårans morfologi, vilken i detta fall är kraftigt påverkad av tidigare flottledsrensning. Genom kombinationer av biotopåterställning och anpassad minimitappning, enligt förslaget, kommer flödestoppar framgent kunna medföra tydligt förbättrade ekologiska funktioner avseende ovanstående.

Bemötande av yttranden från S.A., ägaren av fastigheten G

Sökanden har inte några möjligheter och inte heller några skyldigheter att ersätta markägare då verksamheten inte innebär något intrång på den aktuella fastigheten.

De kraftverk som S.A. räknar upp är kopplade till överföringsledningar. När överf öringsledningar slås ut i samband med kraftiga stormar eller vid en

Sid 46 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

krigssituation, kommer Dalasjö kraftverk att kunna upprätthålla strömleveransen i närområdet genom att kraftverket är försett med synkrongeneratorer. Det finns åtskilliga exempel vid större strömavbrott i ledningsnätet bl a där stormen Gudrun drog fram över södra Sverige, fanns mindre byar i det totala mörkret som kunde upprätthålla strömleveransen. Det på grund av befintliga små vattenkraftverk.

Dalasjö kraftverk har stor betydelse för att kunna upprätthålla spänningen och minska förlusterna i ledningsnätet. Det visas genom att kraftverksägaren får ersättning för den nätnytta det medför att ha mindre vattenkraftverk i glesbygden, just för att upprätthålla spänningen och minska förlusterna i nätet. I övrigt angående nyttan av vattenkraftverk Dalasjö se ovan under kommentarerna till E.D.s yttrande.

Det kommer att byggas ett omlöp förbi Djuptjärnsdammen. Omlöpet är särskilt anpassat just för att fungera bra för harr men samtliga förekommande fiskarter i Risån kommer att kunna ta sig förbi i både uppströms och nedströms. För de fiskar som kommer fram till intaget kommer en flyktväg att anläggas för återledning till Risån.

Sökanden bedömer att omlöp, flyktväg samt minimitappning innebär betydande förbättringar jämfört med de förhållanden som förevarit under de senaste 100 åren. Åtgärderna torde ha en positiv inverkan för fisketurismen och företagare som arbetar med turism i området. Arbetet med effektivisering av Dalasjö kraftstation ger också en positiv effekt på Vilhelminas näringsliv bl a. genom tillfälliga arbetsmöjligheter för lokala entreprenörer. Under anläggningstiden kommer också tillfälligt anställda och hantverkare att bo på hotell och vandrarhem. Material till ombyggnationen och anläggningarna kommer att införskaffas i Vilhelmina med omnejd.

Sökanden tycker det är intressant att höra A jämföra med fisket förr i tiden och skulle gärna velat ha fått den informationen under genomfört samråd. Sökanden har eftersökt information om historiska fiskbestånd men har endast återfunnit

Sid 47 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

information i de gamla domarna. I MKB beskriver Sökanden att det i vattendomen från 1924 uppges att fiske i vattensystemet bedrivs ”i ringa omfattning och endast till husbehov”. Där uppges också att det finns sik och harr ”i ringa omfattning i Risån nedströms Dalasjö kraftverk”. Det finns inte några uppgifter om harr uppströms kraftverket, trots att regleringsdammen vid denna tid ännu inte var uppförd.

Ansökt minimitappning kommer att fastställas av Mark- och miljödomstolen som ett villkor för driften av Dalasjö kraftverk. Det innebär att så länge som tillrinningen medger, så kommer minimitappningen på 730 l/s att släppas fram i naturfåran. I de fall som tillrinningen är mindre än 730 l/s kommer hela tillrinningen att släppas fram. När flyktrännan är i drift kommer ca 100 l/s att rinna fram den vägen. Det åligger sökanden i sin egenkontroll att visa att minimitappningen har släppts fram i enlighet med domen och Länsstyrelsen i Västerbotten är tillsynsmyndighet som kontrollerar Sökandens egenkontroll och även minimitappning.

Ombyggnation med grävarbete kommer att genomföra på ett sådant sätt att grumling och sedimenttransporter förhindras. Vid arbetet med omlöp och flyktväg kommer allt grävarbete göras i torrhet och när anläggningarna är färdiga öppnas de upp mot vattenvägarna. Arbetet med nytt intag och nedläggning av ny tub kommer inte att genomföras i vattenområdet. För utloppet från den nya kraftstationen kommer samma princip som för omlöp och flyktväg att tillämpas.

Sökanden har dock inte några möjligheter och inte heller några skyldigheter att ersätta samtliga markägare då verksamheten inte innebär något intrång på de aktuella fastigheterna så som sker på D. Det omlöp som sökanden planerar att anlägga, kommer delvis att ligga på fastigheten D. Ägaren av den fastig heten har begärt en ersättning för det planerade intrånget som har accepterats av sökanden.

Sökanden anser att varje kWh som produceras med ren vattenkraft är värdefull för hela landets elförsörjning. Effektivisering av Dalasjö kraftverk innebär mer än en

Sid 48 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

fördubbling av produktionen av fossilfri, förnybar och klimatsmart el. Den gamla kraftstationen som är en av få kvarvarande småskaliga kraftstationer i Västerbotten som fortfarande är i drift, sannolikt det äldsta, kommer då också bevaras och underhållas för att bli ett levande minnesmärke över bygdens utveckling. Dalasjö kraftstation skulle kunna utgöra ett framtida museum, det förutsätter dock fortsatt drift av kraftverket. Det är inte möjligt att upprätthålla ett fortsatt underhåll och bibehålla värme i stationen om den inte är i drift. Utan nämnda parametrar kommer maskinstationen snabbt att förfalla.

DOMSKÄL

Handläggning

Mark- och miljödomstolen har avgjort målet efter att ha hållit huvudförhandling den 20 juni 2023.

Frågan om avvisning

Länsstyrelsen har yrkat att den del av ansökan som avser omprövning av moderna miljövillkor ska avvisas. Som grund för detta anges att ansökans avgränsning innebär att verksamheten inte prövas i sin helhet eftersom regleringsdammarna i Järvsjön och Rissjön utelämnats.

Sökanden har begärt omprövning för moderna miljövillkor enligt 11 kap. 27 § och 24 kap. 10 § miljöbalken. Omprövningarna syftar till att säkerställa att berörda vattenverksamheter prövas enligt miljöbalkens krav och är förenliga med miljökvalitetsnormerna för vatten och EU:s ramvattendirektiv (2000/60/EG).

Utgångspunkten är att miljöprövningen av vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel bör avgränsas enligt samma principer som prövningen av miljöfarliga verksamheter (Prop. 2017/18:243, sid 134) och att hela verksamheten därmed ska omfattas. Bakgrunden är att prövningar ska bli ändamålsenliga och ge förutsättningar för lämpliga försiktighetsmått och skyddsåtgärder.

Sid 49 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Verksamheterna vid Dalasjö kraftverk, Djuptjärnsdammen, Järvsjön och Rissjön är anmälda till den nationella planen för moderna miljövillkor i enlighet med vad som föreskrivs i förordning (1998:1388) om vattenverksamheter. Planen syftar till att främja samordnade prioriteringar och hänsynstaganden, genom en geografisk indelning i prövningsgrupper. För den aktuella prövningsgruppen ska anges datum när ansökan om prövning senast ska ha getts in.

I 11 kap. 27 § andra stycket 2 miljöbalken finns en bestämmelse om att en verksamhet som omfattas av den nationella planen får bedrivas trots kravet att ha moderna miljövillkor så länge verksamhetsutövaren inte är försenad med att ansöka om prövning enligt planen.

Är prövningens avgränsning ändamålsenlig?

Mark- och miljödomstolen konstaterar att den nationella planen i bilaga till förordning (1998:1388) ger visst utrymme för flexibilitet. Planen utgör inget hinder för att en verksamhetsutövare att lämna in ansökan om moderna miljövillkor tidigare än det i planen angivna datumet för vilket för prövningsgruppen Vojmån är 1 september 2028.

Inledningsvis noterar domstolen att vattensystemet uppströms kraftverket omfattar ett större område, regleringsvolymerna är uppenbart små och att det enligt ansökan inte ska förekomma korttidsreglering. Domstolen bedömer regleringsgraden till mindre än 3 procent. De åtgärder som förslås för konnektivitet (omlöp, fingaller, flyktväg, biotopvård) vid Dalasjö kraftverk och Djuptjärnsdammen är av lokal karaktär och deras utformning är inte avhängig uppströms anläggningar. Det finns heller inte anledning att anta att andra skyddsåtgärder eller försiktighetsmått vid Dalasjö kraftverk eller Djuptjärnsdammen skulle påverkas av eller förutsätta fortsatt drift av anläggningar vid Järvsjön eller Rissjön eller vice versa. Regleringsdammen vid Rissjön är dessutom enligt uppgift raserad. Det är av miljömässiga skäl inte nödvändigt att regleringsdammarna vid Järvsjön och Rissjön prövas samtidigt.

Sid 50 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Vid en prövning vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel för moderna miljövillkor tillämpas definitionen av verksamheten i 11 kap. 6 § miljöbalken. Vad som avses med "hela verksamheten” eller "en och samma verksamhet" är en fråga för bedömning. För att anses vara en och samma verksamhet ska vattenanläggningar vara tekniskt sammankopplade med varandra och ha ett miljö- och verksamhetsmässigt samband. I förarbeten (prop. 2017/18:243 s 199) uttrycks fysiskt sammanbyggda delar av en anläggning som en nödvändigt men inte tillräckligt exempel på sammankoppling. Därutöver argumenterar lagstiftaren för att det även måste föreligga ett miljö- och verksamhetsmässigt samband.

Mark- och miljööverdomstolen 2019-09-24 i mål M 7797-19 klargjort att anläggningsdelar inte ska utestängas från den nationella planen om de kan bli föremål för typiska miljöåtgärder för kraftverk.

Avgörande för omfattningen av en prövning om moderna miljövillkor bör vara att prövningen blir ändamålsenlig, vilket domstolen bedömer att nuvarande avgränsning medger. Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte föreligger några begränsningar vad avser möjligheter till utformning av miljövillkor eller verksamhetsutövarens möjlighet att uppfylla sådana för varken Dalasjö kraftverk eller Djuptjärnsdammen även om verksamheten vid regleringsdammarna vid Järvsjön och Rissjön inte prövas samtidigt. Därmed föreligger inget hinder att pröva ansökan såsom den utformats av bolaget. Länsstyrelsens yrkade om avvisning ska därför avslås.

Rådighet

HVAB har som ägare av fastigheterna A och Brätt till det vatten som används för driften av Dalasjö kraftverk.

HVAB har genom fastighetsinnehav rådighet till de fastigheter som avser ny maskinstation med tillhörande tub och intagsanordning, flyktränna, biotopvårdande åtgärder samt fångdamm i intagskanalen. Genom ett ej tidsbegränsat nyttjanderättsavtal har bolaget rådighet för omlöp vid Djuptjärnsdammen.

Sid 51 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Miljökonsekvensbeskrivning

Delar av ansökan avser tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för ett vattenkraftverk, vilket aktualiserar reglerna i 6 kap. miljöbalken om specifik miljöbedömning. Bolaget har genomfört samråd och upprättat en miljökonsekvensbeskrivning.

Enligt 6 kap. 35 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas, typiskt benämnt nollalternativ. Länsstyrelsen och enskilda sakägare har kritiserat bolagets val av nollalternativ och framhåller att moderna miljövillkor för att bibehålla befintligt anläggning kommer resultera i ökad miljöhänsyn än idag. Utgångspunkten för bedömning av effektivisering borde enligt detta synsätt vara att befintlig anläggning miljöanpassats med moderna villkor. Mark- och miljödomstolen godtar bolagets beskrivning av rådande miljöförhållanden mot bakgrund av ett det förefaller orimligt att basera aktuell prövningen på antaganden om ett utfall av densamma i delen om villkor för befintlig anläggning. Därutöver finner domstolen att ingivet material medger en bedömning av miljöeffekter och miljöhänsyn för såväl befintligt kraftverk som vid effektivisering. Miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med kompletterande underlag, uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken och är tillräckligt för den prövning som ska göras i målet. Miljökonsekvensbeskrivningen ska därför godkännas.

Tillåtlighet

Utgångspunkten för miljöbalken är att vara en sammanhållen miljö- och resurslagstiftning med utrymme för avvägningar. Möjliga åtgärder för att reducera negativa effekter av en verksamhet till en acceptabel nivå skall vidtas om det inte är orimligt i enlighet med de allmänna hänsynsreglerna och andra särskilda regler för den aktuella verksamheten. Kan påverkan inte reduceras tillräckligt får åtgärden inte vidtas eller verksamheten inte utövas. (Prop. 1997/98:45).

Sid 52 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Inom ramen för en tillståndsprövning ska domstolen bedöma om verksamheten har en lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 § miljöbalken, påverkar riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, riskerar att försämra vattenmiljön på ett otillåtet sätt eller äventyra möjligheten att uppnå en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 4 § miljöbalken, eller riskerar att medföra en negativ påverkan på områden och arter med skydd enligt 7 och 8 kap. miljöbalken. Endast om åtgärden kan genomföras och verksamheten bedrivas på ett sätt som inte står i strid med dessa bestämmelser, är en verksamhet tillåtlig.

Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att lokaliseringen av det nya vattenkraftverket är given men också lämplig vid prövning enligt 2 kap 6 § miljöbalken. Såvitt känt finns inget riksintresseområde som berörs av det ansökan avser och det har inte framkommit att områden eller arter som omfattas av nämnda skydd skulle påverkas.

Miljökvalitetsnormer för vatten

Mark- och miljödomstolen konstaterar att förhållandena på platsen påkallar att påverkan på såväl yt- som grundvatten bedöms. Ytvattenförekomsterna Risån (SE716123-155657) och Djuptjärnen (SE716106-155756) ligger i direkt anslutning till vattenkraftverket och Djuptjärnsdammen. Grundvattenförekomsten Vojmåsen, Bäskseleområdet (SE716801-155060) omfattar ett vidare område. För grundvattenförekomsten är miljökvalitetsnormen uppnådd, vilket inte är fallet för ytvattenförekomsterna.

Reglerna kring miljökvalitetsnormer för vatten innehåller dels ett förbud mot otillåten försämring, där bedömningen utgår ifrån nuvarande förhållanden. Vidare finns förbud mot åtgärder eller verksamheter som hindrar att fastställd vattenkvalitet uppnås. Detta uttrycks som ett förbud mot äventyrande av att uppnå miljökvalitetsnorm. Med ”äventyra” avses att det ska vara fråga om ett risktagande av en sådan dignitet att Sveriges möjlighet att uppfylla ramdirektivets krav hotas så allvarligt att risken måste betraktas som oacceptabel. Med ”äventyra” avses inte vilket försvårande som helst. Hanterliga risker – dvs. risker som

Sid 53 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

bedöms kunna hanteras på ett sätt som gör att det inom ramen för vattenförvaltningen eller genom andra åtgärder fortfarande är möjligt och sannolikt att rätt kvalitet på vattenmiljön kan uppnås – bör alltså kunna accepteras och inte betraktas som ett äventyrande (prop. 2017/18:243).

För grundvatten gör domstolen bedömningen att verksamheten med begränsade markarbeten och hantering av kemikalier under de föreskrivna villkoren inte medför risk för att försämra grundvattnet ur kemiskt eller kvantitativt perspektiv.

För ytvatten gör domstolen bedömningen att verksamhetens karaktär medger en avgränsning till bedömningen av påverkan på ekologisk status. Vattenförekomsterna Risån (SE716123-155657) och Djuptjärnen (SE716106- 155756) har miljökvalitetsnorm God ekologisk status år 2027 respektive år 2033. De aktuella statusklassningarna baseras på expertbedömningar och återkommande i dessa är bristande konnektivitet samt negativa effekter till följd av rätning och rensning av fåran för flottning. Domstolen konstaterar att de villkor och försiktighetsmått som föreslås av HVAB är av konventionell typ och som det finns erfarenhet av. Omlöp, fingaller, flyktränna och biotopvård, adresserar dessutom samtliga åtgärdsbehov som Vattenmyndigheten konstaterat rörande konnektivitet och flottledsåterställning vid Dalasjökraftverk och Djuptjärnsdammen. Vattenmyndigheten har i statusklassningen inte uppmärksammat vattenavledning till kraftverket eller förekomsten av nolltappning. Mark- och miljödomstolen bedömer att det föreslagna omlöpet ger en generell möjlighet till upp- och nedströmspassage förbi Djuptjärnsdammen och möjliggör vandring av samtliga förekommande arter i systemet och kan fungera som habitat för både fauna och flora. Omlöpet omfattas av villkor för mintappning i storleksordning av medellågvattenföring (MLQ) och flyktvägen omfattas av tappningskrav om kraftverket avleder vatten. Att frångå nolltappning får allmänt ses som mycket positivt för vattenmiljön. Fingaller och flyktväg vid intaget är en etablerad lösning för att undvika skador på fisk.

Sid 54 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Enligt domstolen är föreslagna åtgärder för den aktuella platsen principiellt att betrakta som bästa möjliga teknik och följer synsättet i praxis (Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 juni 2021 i mål nr M 12253-19) liksom i vägledning från Hav- och vattenmyndigheten.

Genom villkor som beslutats i denna dom bedöms det möjligt att uppnå eller bibehållas den status som beslutats genom miljökvalitetsnormer för såväl yt- som grundvatten. Under angivna villkor bedömer domstolen att ansökt verksamhet inte strider mot miljökvalitetsnormer för vatten.

Slutsats om tillåtlighet

Sammanfattningsvis har det inte framkommit några hinder mot tillåtlighet för effektivisering av Dalasjökraftverk vid prövning enligt de allmänna hänsynsreglerna, riksintressen, miljökvalitetsnormer för vatten, skydd för områden och arter, bestämmelserna i 11 kap. miljöbalken eller övriga bestämmelser i miljöbalken.

Tillstånd för effektivisering

Mark- och miljödomstolen bedömer att tillstånd ska lämnas för effektivisering av Dalasjö kraftverk i form av anläggandet av ny maskinstation och ytterligare avledning maximal vattenmängd om totalt 6,0 m /s. Tillståndet ska vara förenat med villkor enligt denna dom.

Omprövning

Mark- och miljödomstolen omprövar Dalasjö kraftstation med dom från 1924, A 17/1923 och regleringsdammen vid Djuptjärnens utlopp med del av dom från 1950, D 28/1943 med hörande anläggningsdelar, med undantag för turbin installerad år 2002. Ovan beskriven anläggning får bibehållas enligt bestämmelserna i miljöbalken 11:27 i kombination med 24:10. I samband med omprövningen beslutar domstolen om villkor enligt denna dom.

Sid 55 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Bolaget har under målets handläggning justerat sina yrkanden för att undanta turbinen med slukförmåga 1 m /s som installerades år 2002, varför den ej ingått i domstolens prövning. Domstolen noterar att bolaget i inlagor och vid huvudförhandling meddelat att de avser att plugga nämnda turbin och ta den ur drift.

Villkor

Tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska bedrivas under moderna miljövillkor enligt 27 § miljöbalken. Med detta avses att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken genom en dom eller i ett beslut som inte är äldre än fyrtio år. De villkor som i denna dom beslutas för verksamheten vid Dalasjö kraftverk och den ansökta effektiviseringen är således moderna miljövillkor. Villkoren gäller den befintliga anläggningen oavsett om tillståndet för effektivisering med ytterligare en kraftstation tas i anspråk eller ej, såvida inte annat framgår av villkorsformuleringen.

Enligt 24 kap. 10 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten, efter en ansökan om omprövning av vattenverksamhet för moderna miljövillkor, upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor i den utsträckning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken utgör grunden för beslut om villkor samt utformning sådana som behövs för en verksamhet. För vattenkraftsanläggningar innebär reglerna innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för miljön liksom att använda bästa möjliga teknik. De allmänna hänsynsreglerna tillämpas enligt 2 kap. § 7 med en rimlighetsavvägning för att balansera miljönytta och kostnader. Trots rimlighetsavvägning ska erforderliga krav ställas för att följa reglerna om miljökvalitetsnormer 5 kap. 4 och 5 §§. För villkor rörande vattenkraftsanläggningar är därmed miljökvalitetsnormer för vatten av central betydelse.

Sid 56 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Domstolen har i avsnitt Tillstånd för effektivisering redogjort för bedömningen av de principiella valen av skyddsåtgärder och försiktighetsmått i relation till miljökvalitetsnormer. Eftersom skyddsåtgärderna inte förutsätter att tillståndet för effektiviseringen tas i anspråk, gäller bedömningen även befintligt kraftverk.

Befintliga äldre tillstånd för verksamheten medger påtaglig negativ påverkan på vattenmiljön genom exempelvis nolltappning i Risån, vandringshinder och risk för vattenlevande djur att skadas i vattenkraftverket. Mark- och miljödomstolen bedömer att det krävs villkor som säkerställer fungerande upp- och nedströmsvandring för förekommande arter, tillräckligt flöde i omlöp och lämplig utformning av fingaller, flyktöppning och flyktränna. Det hydrologiska underlaget baseras inte på mätningar utan på modellberäknad vattenföring och tolkas således konservativt av domstolen för att inte underskatta verksamhetens miljöpåverkan eller ge sken av en noggrannhet inte föreligger i underlaget och gängse metoder för design eller kontroll.

Mark- och miljödomstolen finner det lämpligt att justera de föreslagna villkoren enligt motivering nedan.

Kraftverksdrift innebär avledning av vatten och reducerad vattenföringen i Risån längs en sträcka av ca 1200 m. Till skydd för naturmiljön finner domstolen ett uppenbart behov av villkor som säkerställer passerbarhet samt förhindrar alltför låg vattenföring i naturfåran till följd av verksamheten. I underlaget finns fotografier och övriga upplysningar om bredd, vattendjup och vattenhastighet vid inventering 13 september 2019 då vattenföringen beräknats till 1,1 m /s samt resultat från hydraulisk modellering. Mark- och miljödomstolen bedömer att modellberäkningarna inte förmår att i tillräcklig detalj beskriva strömningsförhållanderna, som varierar på liten rumslig skala vid låga flöden. Fotodokumentationen bedöms ge en tillräcklig god bild av förhållandena vid låg vattenföring.

Sid 57 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Hänsynsåtgärderna kopplade till tappning av vatten fyller i typiskt sett flera syften. Inledningsvis redovisas bedömningar av betydelse för den sammantagna funktionen eller hänsynen. Därefter redovisas överväganden för respektive hänsynsåtgärd eller villkor.

I mindre oreglerade vattendrag i regionen följer vattenföringen en årstidsvariation där de lägsta vattenföringarna typiskt sett inträffar under vintern. Vid effektivisering får kraftverket ett väsentligt utökat driftområde och följaktligen är mintappning aktuellt under alla årstider och påverkar en förhållandevis lång sträcka. Domstolen finner därför skäl för att föreskriva en mintappning som inte underskrider medellågvattenföring (MLQ) 0,72 m /s och särskiljer av samma skäl även tappningen vid Djuptjärnsdammen från tappning via flyktvägen vid intaget. Mot denna bakgrund ska tappningen till naturfåran vid Djuptjärnsdammen till följd av kraftverksdrift inte understiga 0,8 m /s vilket motsvarar 19 % procent av angiven medelvattenföring (MQ). Mintappning i storlek av MLQ har stöd i praxis (Markoch miljööverdomstolens dom den 22 juni 2021 i M 12253-19) och den nu aktuella mintappningen är i relation till MQ nära vad som beslutats i Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 oktober 2022 i M 1458-20. Tappningen från Djuptjärnsdammen utgör även huvuddelen av vattenföringen i naturfåran då kraftstationens utlopp möter Risån och fungerar därmed som lockvatten. Domstolen konstaterar lockvattnet är minst 12 % av maximalt utflöde från kraftstationen respektive 10 % av totalflödet, vilket fås anses uppfylla vad som anges i Havs- och vattenmyndighetens digitala vägledning om lösningar för uppströmsvandrande fisk.

Bolaget har beskrivit att den nya turbinen vid effektivisering har minsta drivvattenföring om 0,6 m /s. I praktiken medför detta att hela vattenföringen i Risån tappas via Djuptjärnsdammen för vattenföring åtminstone upp till 1,5 m /s. Domstolen noterar att bolaget tidigare, utifrån andra tekniska data och miljöhänsyn redovisat att kraftproduktion kunde påbörjas först vid totalvattenföring 1,93 m /s. Därmed framstår de av domstolen beslutade eller via delegation möjliggjorda villkoren om mintappningen i omlöp eller flyktväg inte medföra orimliga produktionsbegränsningar för HVAB.

Sid 58 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Omlöp

Mark- och miljödomstolen bedömer att det föreslagna omlöpet vid Djuptjärnsdammen är en väl avvägd lösning med goda förutsättningar att erbjuda passerbarhet för de flesta arter. Vidare medför utformningen goda förutsättningar för att reglera och kontrollera vattenföringen i omlöpet. Tappningen vid Djuptjärnsdammen ska företrädelsevis göras genom omlöpet och mintappningen bestäms till 0,8 m /s. Anlockningen till omlöpet är av central betydelse och därför ska insteget och bottenåtgärder i Risån utföras och justeras i samråd med fiskesakkunnig kompetens vid länsstyrelsen.

Domstolen noterar att HVAB har åtagit sig att verifiera fiskvägens tappning vid varierande nivå i Djuptjärnen med flödesmätning samt att besiktiga fiskvägen vart 5:e år för med syfte att upptäcka och åtgärda förändringar.

Fingaller och flyktränna

Ett låglutande fingaller med maximal lutning 30-35 grader i förhållande till horisontalplanet och 18 mm mellan stavarna i kombination med placeringen av flyktöppning bedöms av domstolen som en lämplig skyddsåtgärd vid kraftverkets intag. För flyktrännan bedöms att de grundaste beräknade vattendjupen i alternativ A (7 cm) och alternativ B (8 cm) är för grunt för storvuxen fisk. Eftersom principlösningen framstår som lämplig samt att större vattendjup med stor sannolikhet kan uppnås genom detaljprojektering och funktionsprov föreskriver domstolen att flyktrännan ska utföras i samråd med fiskesakkunnig kompetens vid länsstyrelsen. För detta ändamål ger domstolen även länsstyrelsen -via delegationmöjlighet att meddela villkor om ytterligare tappning i flyktvägen. Mintappningen i flyktvägen föreskrivs om kraftverket avleder vatten och ska under alla omständigheter då vara åtminstone 0,1 m /s.

Biotopvård och anlockning till naturfåran

Risån är flottledsrensad och det är otvistigt att biotopvårdande åtgärder kan förbättra förhållandena för vattenmiljön. Länsstyrelsen har framfört att bolaget ska

Sid 59 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

åläggas att åtgärda hela sträckan, ca 1200 m från Djuptjärnsdammen till kraftverkets utloppskanal, medan bolaget har åtagit sig att åtgärda kortare delsträckor. Domstolen bedömer att det inte är proportionerligt att ställa krav på generellt återställningsarbete på bolaget då det ursprungligen rensats för flottningens behov. Inom de fastigheter där bolaget har rådighet bedöms biotopvård som särskilt viktigt för bland annat fiskvandring genom att skapa anlockning till naturfåran och omlöpet. Därför ska biotopvården utföras i samråd med fiskesakkunnig kompetens vid länsstyrelsen som villkor. Åtgärder ska vara anpassade för den flödesregim som kraftverksdriften medför.

Dalasjö vattenkraftverk - med eller utan ansökt effektivisering - påverkar vattenflödet i naturfåran. Villkor om mintappning, 0,8 m /s i omlöp i kombination med tappning i flyktväg, säkerställer viss vattenföring när kraftverket avleder vatten. Av naturliga orsaker, exempelvis torka, kan vattenföringen anta lägre värden. Domstolens bedömning är att kraftverksdriften därmed inte medför lägre vattenföring än vad som naturligt skulle förekomma i naturfåran och vad som miljön och vattenlevande organismer rimligtvis är anpassad för. Räknat i tid är ökar dock varaktigheten och förekomsten av flöden i lågt flödesregister, speciellt vid effektivisering av kraftverket. Medelhögvattenföring överstiger med marginal kraftverkets slukförmåga. Högflöden kommer därför även fortsättningsvis förekomma i Risån även om kraftverksdrift kan sänka den högsta vattenföring med ca 6,74 m /s vid effektivisering av kraftverket. Mot ovanstående ser mark- och miljödomstolen inte att bolaget måste anpassa naturfåran i dess hela längd till den nya flödesregimen eller att den nya flödesregimen äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormen. Det saknas även skäl att anta att biotopvården skulle medföra otillåtna försämringar av vattenmiljön.

Prioritetsordning

Bolaget har vid huvudförhandling angett prioritetsordningen för vattenavledning till turbiner. Efter effektivisering av kraftverket ska den mindre turbinen (slukförmåga 0,74 m /s) startas först när den större turbinens (slukförmåga 6 m /s) kapacitet

Sid 60 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

överskrids. Mark- och miljödomstolen bedömer det lämpligt att prioritetsordningen formuleras som ett villkor men justeras för det fall tillståndet inte tas i anspråk.

Fiskräknare

Bolaget har åtagit sig att installera och använda fiskräknare vid omlöpet under ett års tid. Domstolen bedömer det klarlagt att bland annat harr förekommer i systemet men att graden av fiskvandring är oklar eftersom Djuptjärnsdammen under lång tid utgjort vandringshinder. En fiskräknare bedöms kunna bidra med värdefull kunskap men förutsätter viss driftstid. Mark- och miljödomstolen bedömer det lämpligt att detta formuleras som ett villkor om fiskräknare och anger driftstiden till två år.

Dämningsgräns och sänkningsgräns

Högsta och lägsta tillåtna vattennivå i Djuptjärnen till följd av reglering ska anges i höjdsystemet RH 2000. Mark- och miljödomstolen fastställer sänkningsgräns +361,70 m respektive dämningsgräns +362,42 m.

Arbeten i vattenområdet

Till skydd för bland annat harr ska grumlande arbeten inte medges under 1 april-30 juni. I övrigt föreskriver domstolen typiska villkor om arbetsmaskiner.

Delegation

Mark- och miljödomstolen delegerar åt Länsstyrelsen i Västernorrlands län att vid behov meddela villkor om ytterligare tappning i flyktvägen. Vattendjupet i flyktvägen påverkas av såväl geometri, lutning och höjdsättningen av vattenvägen samt vattenföringen. Domstolen bedömer att ökad tappning i flyktvägen kan bli ett viktigt instrument för slutlig utformning av densamma med hänsyn till vattendjup och vattenhastighet. Delegationen medför ingen ändring av den övergripande tekniska utformningen och bedöms heller inte innebära en otillåten inskränkning av tillståndet eftersom den maximala tappningsökningen 0,2 m /s, i flyktvägen är begränsad i delegationsbeslutet i denna dom.

Sid 61 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Kontrollprogram

Mark- och miljödomstolen konstaterar att verksamheten ska omfattas av ett kontrollprogram och beslutar i enlighet med detta.

Rätt till ersättning S.A., G

Mark- och miljödomstolen delar bolagets uppfattning att det ansökta åtgärderna inte medför intrång på fastighet G. A har inte för domstolen tydliggjort på vilket sätt ändrade vattenförhållanden skulle försvåra eller fördyra möjligheter till skogsbruk, skadans karaktär och storlek. Därmed saknas underlag och grund för att ersättning ska vara aktuellt och yrkandet ska därför avslås. För det fall att fastigheten ändå skulle drabbas av skada får A föra talan i den ordning som är föreskriven rörande ersättning för oförutsedd skada.

U.D., H och E.D. D

Fastighetsägarna har yrkar en generell ersättning om 10 % av produktionsvärdet av tillåtet kraftuttag. Såvitt känt innehar bolaget den aktuella fallrätten och det har inte framförts andra uppgifter eller någon skada som skulle vara proportionell mot potentiell vattenkraftproduktion. Yrkandet om sådan ersättning ska därför avslås.

Allmän fiskeavgift

Mark- och miljödomstolen har beräknat storleken på allmän fiskeavgift baserat på prisbasbelopp för år 2023, avgiftsklass 1 samt 60 avgiftsenheter. Avgiften är 158 kr/år, kapitaliserat till 3938 kr som en engångsavgift.

Arbetstid och tid för anmälan av oförutsedd skada

Mark- och miljödomstolen har ingen annan uppfattning än att bolagets förslag är rimligt.

Översyn av villkoren

Enligt 22 kap. 29 § miljöbalken ska en dom som omfattar tillstånd att bedriva en vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska ange när tillståndets villkor

Sid 62 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön senast ska ses över för att hållas moderna. Mark- och miljödomstolen beslutar att tiden ska vara 40 år.

Samlad redovisning av tillståndsbestämmelser

Dalasjö kraftverk har tillstånd genom dom från 1924 (A 17/1923). I domen den 20 oktober 1924 godkändes Dalasjö kraftverk av Mellanbygdens vattendomstol. Flottningsdammen i Järvsjöns utlopp godkändes i samma dom. I domen gavs också tillstånd till korttidsreglering samt att för detta ändamål uppföra en regleringsdamm i Djuptjärnens utlopp. Regleringsdammen byggdes inte varför byggnadslovet tillsammans med tillståndet till korttidsreglering förföll i och med utgången av 1931 År 1933 uppfördes regleringsdammen i Djuptjärnens utlopp av kraftverksföreningen. Föreningen begärde godkännande av Djuptjärnsdammen den 24 juli 1943 i en ansökan till Vattendomstolen. Ansökan gällde också tillstånd att vid dammen, för kraftverkets behov, fritt få reglera vattenståndet i Djuptjärnen mellan en övre gräns på +23,50 m i det för kraftverket gällande höjdsystemet och en nedre gräns på +22,35 m.

Vattendomstolen godkände, den 17 juli 1950 (D 28/1943), regleringsdammen i Djuptjärnens utlopp samt att med dammen dämma till de föreslagna gränserna, "Under iakttagande i 2 kap 30 § vattenlagen till fri reglering inom angivna gränser". I nämnda domar tryggades rätt till vattenkraften i Risån från Djuptjärnsdammen till kraftverksutloppet. I samma ansökan (24 juli 1943) ansöktes också om tillstånd för års- och årstidsregleringar av avrinningen från Järvsjön. Vattendomstolen godkände i ovan angivna mål, dammen vid Järvsjöns utlopp, i det skick den var och lämnade vattenfallsstyrelsen (nya ägaren) tillstånd att använda dammen för reglering. I slutet av 1950-talet ansökte flottningsföreningen om tillstånd för ombyggnation av Järv-sjödammen. Dom meddelades den 9 september 1958 (D 35/1957) och dammbyggnaden byggdes därefter om till en damm i betong med två spettluckor och ett sättutskov.

Sid 63 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

Möjlighet till korttidsreglering upphör genom nu aktuell dom. Därutöver ändras sänkningsgränsen för Djuptjärnen. Höjdsystemet i vilket anläggningens utformning anges samt vattenhushållningsbestämmelser (dämningsgräns och sänkningsgräns) ändras till höjdsystemet RH 2000.

Verkställighetsförordnande

Bolaget har, med stöd av 22 kap. 28 § miljöbalken, begärt att få ta tillståndet i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Mark- och miljödomstolen konstaterar att det ska föreligga skäl som grund för ett sådant verkställighetsförordnande. Bolaget har inte angett några skäl. Yrkandet ska därför avslås.

Domstolen konstaterar upplysningsvis att skyldigheten att ha moderna miljövillkor inte inträder förrän omprövningen blivit klar (se prop. 2017/18:243 s. 78). För tydlighets skull anges ett förordnade om att nuvarande verksamhet får bedrivas i avvaktan på laga kraft. Därefter ska de villkor gälla som följer av domen i detta mål. Det innebär att om de villkor - moderna miljövillkor- som föreskrivs i denna dom inte har genomförts när arbetstiden har löpt ut saknas rätt att bedriva verksamheten.

Övrigt

Länsstyrelsen har yrkat, med stöd av 25 kap. 2 § miljöbalken, på ersättning med 57 680 kr för kostnader i målet. Yrkat belopp är medgivet av sökanden.

Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ändra den tidigare beslutade prövningsavgiften. Avgiften är betald.

Sid 64 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 3497-21 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 25 september 2023.

Anna Uddenberg I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anna Uddenberg, ordförande, och tekniska rådet Kristoffer Hallberg samt de särskilda ledamöterna Thure Mårtenson och Bengt Gruvin.

Bilaga 1

Hur man överklagar

Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.