M 1248-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen avvisar C.H.s och G.H.s yrkande om ersättning för t illsynsavgift.

SVEA HOVRÄTT DOM M 1248-25

2Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Miljö- och klimatnämnden i Göteborgs kommuns beslut den 14 augusti 2023 (dnr 2023-2231) om föreläggande att vidta åtgärder avseende solceller på fastigheten X i Göteborgs kommun.

3Mark- och miljööverdomstolen avslår L.V.s yrkande om ersättning för rättegå ngskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

SVEA HOVRÄTT DOM M 1248-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

C.H. och G.H. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva nämndens beslut. De har även yrkat att L.V. ska ersätta dem för tillsynsavgift.

Miljö- och klimatnämnden i Göteborgs kommun har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

L.V. har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras. Hon har ävenyrkat er sättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

C.H. och G.H. har anfört bl.a. följande.

Under vår och höst när solen är låg når inte solen solcellerna, eftersom de är monterade åt söder och det där finns höga träd. Under högsommaren när solen står som högst når reflexerna panelerna men studsar tillbaka mot himlen. Den reflex som solpanelerna ger ligger i rak linje med solen. Tidigare har det redovisats bilder på bländningen, som uppgår till 30 minuter under en solig dag. Länsstyrelsen har bedömt att den bländningen får accepteras. Eftersom solen flyttar sig med 15 grader på en timme bör vid en solig dag reflektionen vara under 45 minuter, om solen har en konstant bländning som avger reflektion. L.V.s hus har två fönster och en altandörr och alltså in get heltäckande glasparti. De ifrågasätter inte att det uppkommer en reflektion men reflektioner uppkommer dagligen från fler källor än solceller.

Av det byggtekniska utlåtande som de fått av en snickare framgår att uppförandet av ett plank av den storlek som skulle behövas för att skydda mot blänk från paneler viss tid på dygnet, kommer att bli svårt att uppföra utan att planket förankras med vajer eller liknande på båda fastigheterna. De har svårt att förstå att L.V. ställer sig positiv t ill ett plank med en höjd på 4–5 meter och en längd på tolv meter. I den

SVEA HOVRÄTT DOM M 1248-25

kostnad som presenterats för uppförandet av skärmväggen ingår endast materialet, inte arbetet för att dra om kablar och timkostnad för hantverkare.

C.H. och G.H. har gett in viss ytterligare utredning, bl.a. fotografier.

Nämnden har anfört att överklagandet inte ändrar den bedömning som gjorts i ärendet.

L.V. har anfört bl.a. följande.

Solcellerna ger upphov till starkt bländande reflektioner på tomt, uteplats och i bostadsbyggnaden. Reflektionerna uppkommer dagligen på eftermiddag/kväll, året runt, och är som starkast vid klar himmel. Reflektionerna är så besvärande att hon undviker att vistas på uteplatsen och i de delar av bostaden med fönster som vetter mot solcellerna under den tid som reflektionerna förekommer. Hennes bostadsbyggnad har flera stora glaspartier som vetter mot solcellerna och solcellerna ger därför upphov till starkt bländande reflektioner även inne i bostaden.

Bländningarna är som mest påtagliga under cirka en timme som, beroende på årstid, infinner sig under eftermiddag eller tidig kväll. Bländningen är alltså som starkast under den tid på dygnet då man typiskt sett vistas i trädgård, uteplats och kök/matsal. Vid bedömningen ska också beaktas att hon är överkänslig mot bländningen eftersom hon har en ärftlig ögonsjukdom. Mot den bakgrunden och med anledning av bländningarnas intensitet, regelbundenhet och varaktighet, utgör de en sådan olägenhet för människors hälsa som avses i 9 kap. 3 § miljöbalken.

Miljöförvaltningen har bedömt att en panelvägg skulle ta bort reflektionerna inne i bostaden och även minska störningen utomhus. En panelvägg skulle därmed innebära en mycket stor nytta och kostnaden för att uppföra den är rimlig. Enligt uppgift från en tillfrågad byggnadsingenjör är det fullt möjligt att uppföra en panelvägg där hela konstruktionen är belägen inom C.H.s och G.H.s fastighet.

L.V. har gett in viss ytterligare utredning, bl.a. filmer och fotografier.

SVEA HOVRÄTT DOM M 1248-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Inledningsvis kan konstateras att det saknas förutsättningar att i detta mål pröva C.H.s och G.H.s yrkande att L.V. ska ersätta dem för tillsynsavgiften, vilken har prövats i annat mål (se Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 10 januari 2025 i mål nr M 3510-24 och Mark- och miljööverdomstolens beslut den 2 april 2025 i mål nr M 1251-25). Yrkandet ska därför avvisas.

Målet gäller nämndens beslut att förelägga G.H. att uppföra en panelvägg på sin fastigh et som förhindrar reflektioner från solcellerna in till bostaden på grannfastigheten. En första fråga att ta ställning till är om reflektionerna från solcellerna medför olägenhet för människors hälsa och därefter, om det är fråga om en sådan olägenhet, vilka krav som är miljömässigt motiverade och rimliga att ställa för att begränsa olägenheterna.

Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 § miljöbalken). Hit räknas förutom fasta störningar även regelbundna störningar samt störningar som återkommer vid flera tillfällen om än inte med någon regelbundenhet. Störningen ska kunna vara skadlig i antingen fysiskt eller psykiskt hänseende på en människas hälsotillstånd. Även störningar som påverkar välbefinnandet omfattas. Med detta avses störningar som inte är av sådan karaktär att de kan anses vara direkt hälsoskadliga men som ändå påtagligt inverkar på människors psykiska välbefinnande. Bedömningen ska utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet, dock att hänsyn ska tas till personer som är något känsligare än normalt, t.ex. allergiker. (Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 109.)

Bländande reflektioner från t.ex. solceller kan, beroende på var och med vilken intensitet, frekvens och varaktighet de sker, påverka välbefinnandet på ett sådant påtagligt sätt att det blir en olägenhet för människors hälsa. I det enskilda fallet får en samlad bedömning av samtliga omständigheter göras för att avgöra om det är fråga om reflektioner som får tålas eller som påtagligt påverkar välbefinnandet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 1248-25

Nämnden har gjort två platsbesök hos L.V., den 19 augusti och den 2 september 2021. Vid det första besöket, cirka kl. 14.00, antecknades att det var en minimal reflektion från solcellerna som inte bedömdes som bländande eller störande. L .V. informerade om att störningen är som mest påtaglig vid kl. 17–18. Vid det andra besöket, cirka kl. 16.30, antecknades en påtagligt bländande reflektion från solcellerna främst på altan och andra platser utomhus. Viss reflektion konstaterades även inomhus, dock inte så påtaglig att den bedömdes vara störande.

Mark- och miljööverdomstolen ifrågasätter inte att det förekommer reflektioner från solcellerna och att det kan vara besvärande. Med hänsyn till att det är fråga om reflektioner som, såvitt framkommit av utredningen, förekommer under relativt korta tidsperioder, främst utomhus och endast vid viss väderlek är det enligt domstolen inte fråga om en sådan störning som utgör en olägenhet för människors hälsa i den mening som avses i 9 kap. 3 § miljöbalken. Nämndens föreläggande ska därför upphävas redan på den grunden.

Som utgångspunkt saknas möjlighet att få ersättning för rättegångskostnader i denna typ av mål. Det framgår av 5 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar enligt vilken 32 § lagen (1996:242) om domstolsärenden inte ska tillämpas och av praxis (se Mark- och miljööverdomstolens slutliga beslut den 9 juni 2025 i mål nr M 3455-25). Omständigheterna i detta mål är inte sådana som motiverar avsteg från nämnda utgångspunkt. L.V.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader ska därför avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik och tekniska rådet Yvonne Eklund samt hovrättsråden Li Brismo, referent, och Johanna Fernlund.

Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.

Bilaga A

Sid 1 (5) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 3509-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-10 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

1C.H.

2G.H.

Motparter

1Miljö- och klimatnämnden i Göteborgs kommun Box 7012 402 31 Göteborg

2L.V.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslut 2024-07-15 i ärende nr 33207-2023, se bilaga 1

SAKEN

Föreläggande att vidta åtgärder med anledning av bländning från solceller på fastigheten X i Göteborgs kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 3509-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Miljö- och klimatnämnden i Göteborgs kommun (nedan nämnden) beslutade den 14 augusti 2023 att förelägga G.H. att uppföra en panelvägg vid tomtgräns på den egna fastigheten (X) som förhindrar reflektion från panelernas sol celler in till L.V.s bostad på fastighet Y. Åtgärderna skulle redovisas skriftligen senast den 1 mars 2024.

G.H. och C.H. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (nedan länsstyrelsen) som i beslut den 15 juli 2024 endast ändrade det överklagade beslutet på så sätt att tidpunkten för föreläggandets fullgörande sattes fram till sex månader efter att det föreligger ett lagakraftvunnet avgörande i frågan.

YRKANDEN M.M.

G.H. och C.H. har yrkat att länsstyrelsens och nämndens beslut om förelägga nde ska upphävas och har anfört bl.a. följande.

Det bestrids att åtgärden som avses i föreläggandet skulle vara ett kostnadseffektivt sätt att åtgärda problemet med solpaneler på, då den samlade kostnaden bedöms uppgå till minst 65 569 kronor. Den avkrävda åtgärden förutsätter bygglov och det är inte sannolikt att ett sådant skulle beviljas. Motparten har tidigare poängterat att konsolerna som hängts upp vid garageäggen skulle störa hennes närmiljö. Det ifrågasätts därför att ett godkännande till utförande av den förelagda åtgärden skulle ges av motparten. De ställer sig också frågande till om det finns någon legitim forskning som påvisar att solpaneler skulle vara skadligt för hälsan. De anser att litispendens föreligger.

Hänvisning har gjorts till Mark- och miljööverdomstolens beslut den 4 juli 2024 i mål nr P 4087-24. Till stöd för överklagandet har redovisats prisförfrågan.

Nämnden har förelagts att yttra sig, men har inte avhörts.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 3509-24 Mark- och miljödomstolen

L.V. har bestritt bifall till överklagandet och har bl.a. anfört följande. Påverkan av den planerade panelväggen är positiv för henne. Då kan hon leva ett vanligt liv utan stress, oro för sin hälsa och utan styrning av solceller. Till stöd för inställningen har bl.a. redovisats kartmaterial, foton och protokoll från tillsynsbesök.

DOMSKÄL

Nämndens föreläggande riktar sig i och för sig endast till G.H.. Som bosatt på och delägare i fastigheten X har dock även C.H. ett berättigat intresse av att få den förelagda åtgärden prövad. Länsstyrelsen har också prövat hennes överklagande dit. Hennes överklagande till mark- och miljödomstolen ska därför tas upp till prövning.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att Mark- och miljööverdomstolens avgjorda mål nr P 4087-24 avser tillsyn beträffande solceller enligt plan- och bygglagen (2010:900). Det förevarande målet rör dock tillsyn enligt miljöbalkens bestämmelser. Det föreligger alltså inte någon litispendens eller res judicata.

2 kap. 2 § miljöbalken anger att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Vidare stadgas i 2 kap. 3 § bl.a. att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 7 § gäller kraven enligt nämnda bestämmelser i den utsträckning det inte kan ses orimligt att uppfylla dem, varvid särskild hänsyn ska tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 3509-24 Mark- och miljödomstolen

Av 9 kap. 3 § miljöbalken framgår att med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Av förarbetena (jfr prop. 1997/98:45, del 2 s. 109) framgår följande. Liksom enligt hälsoskyddslagen gäller att störningar som är ringa eller helt tillfälliga inte omfattas. En störning bör vara av någon betydenhet och inte av helt tillfällig natur samt kunna vara skadlig i antingen fysiskt eller psykiskt hänseende på en människas hälsotillstånd. I enlighet med den praxis som har utvecklats enligt hälsoskyddslagen omfattas även sådana störningar som i första hand påverkar välbefinnandet i inte ringa grad t.ex. buller, lukt och termiskt inomhusklimat. Med störningar som påverkar välbefinnandet avses störningar som inte är av sådan karaktär att de kan visas vara direkt hälsoskadliga men som ändå påtagligt inverkar på människors psykiska välbefinnande. Bedömningen måste utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och kan inte enbart baseras på en enskild persons reaktion i det enskilda fallet. Även bedömningen huruvida en störning ska anses vara ringa är beroende av hur människor i allmänhet uppfattar störningen. Liksom enligt hälsoskyddslagen bör dock gälla att hänsyn ska tas till personer som är något känsligare än normalt, t.ex. allergiker.

Mark- och miljödomstolen anser att bländning kan utgöra en sådan störning som kan påverka hälsan menligt i enlighet med stadgandet i 9 kap. 3 § miljöbalken. Till skillnad från vad som är för handen vid t.ex. buller finns dock inga konkreta riktlinjer och det finns inte heller någon praxis för när bländningen av solpaneler är av sådan karaktär eller omfattning att den ska anses utgöra en olägenhet enligt miljöbalkens bestämmelser. Vad som ska anses utgöra en olägenhet får, enligt domstolens mening, bedömas från fall till fall utifrån störningens karaktär, omfattning och varaktighet.

Av handlingarna i målet framgår bl.a. att problemet med reflektioner och bländning förekommer året om när det är soligt men värst i samband med klar himmel. I målet finns bilder som visar en tidvis stark bländning från solcellerna. Solcellerna är

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 3509-24 Mark- och miljödomstolen

belägna på G.H. och C.H.s garagetak, ca 12 meter från L.V.s altan och i ungefär sa mma höjd som altanen. Reflektioner upplevs från altan, kök och mark, under vissa tider på eftermiddagen beroende på årstid. Altanen och tomten används mest när det är soligt och fint väder och det är även då solcellerna bländar. Enligt domstolens mening är det utrett att det fråga om en olägenhet som inte kan accepteras.

Nämndens beslut om krav på åtgärd i form av uppförande av en panelvägg vid tomtgräns på G.H. och C.H.s fastighet framstår som rimlig, även med beaktande av den uppgivna kostnaden för uppförandet. Den omständigheten att panelväggen kan komma att kräva bygglov utgör inte heller hinder för nämndens föreläggande (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 november 2013 i mål nr M 11424-12).

Sammanfattningsvis ska överklagandet avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 31 januari 2025

Hannah Ivarsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Hannah Ivarsson, ordförande, och tekniska rådet Erik Cardell. Föredragande har varit beredningsjuristen Maria Aldegren.

Bilaga 2 Hur man överklagar MMD-02