M 12514-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommuns beslut den 11 mars 2025 i ärende nr 2025-188.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12514-25

BAKGRUND

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun (nämnden) beslutade den 11 mars 2025 att , i egenskap av verksamhetsutövare för butiken Kokir Afro Cosmetics, skulle betala en miljösanktionsavgift om totalt 140 000 kr avseende tjugoåtta olika slags felmärkta kosmetiska produkter enligt 4 § förordningen (2013:413) om kosmetiska produkter. överklagade nämndens beslut till mark- och miljödomstolen som ändrade beslutet på så sätt att miljösanktionsavgiften sattes ned till 70 000 kr då domstolen bedömde det oproportionerligt att ta ut en så hög sammanlagd avgift för överträdelserna.

Nämnden har nu överklagat mark- och miljödomstolens dom till Mark- och miljööverdomstolen.

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att ta ut miljösanktionsavgift om sammanlagt 140 000 kr.

Till stöd för sitt överklagande har nämnden i huvudsak fört fram följande. Det finns inte stöd i lag för att jämka avgiften till en summa som är rimlig för en enskild verksamhetsutövare. Miljösanktionsavgiften baseras på faktiska överträdelser och inte, utöver det som anges i 30 kap. 2 § andra stycket 1 4 miljöbalken, på omständigheter i det enskilda fallet. Miljösanktionsavgifter är ett beslut av straffrättslig karaktär men det innebär inte att det finns en generell proportionalitetsprincip som tillämpas.

har getts tillfälle att svara på nämndens överklagan men har inte avhörts.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det finns förutsättningar att enligt 7 kap. 15 § 2 förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter ta ut en sanktionsavgift om 5 000 kr vardera för de tjugoåtta

SVEA HOVRÄTT DOM M 12514-25

felmärkta kosmetiska produkterna. I likhet med mark- och miljödomstolen bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det som har fört fram inte innebär att det är oskäligt att ta ut sanktionsavgiften (jfr 30 kap. 2 § andra stycket miljöbalken). Detta även som i det här fallet då beloppet kan framstå som särskilt betungande för utifrån vad som framkommit om hans ekonomiska förhållanden.

När det gäller frågan om jämkning av sanktionsavgiften gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

Frågan om det ska vara möjligt att sätta ned en sanktionsavgift i det enskilda fallet behandlas i förarbetena till den nuvarande lagstiftningen, där införandet av en sådan möjlighet avvisas. Enligt förarbetena skulle nämligen jämkningsregler medföra att fördelen med miljösanktionsavgiftssystemets enkelhet, som beror på att utrymmet för bedömningar i enskilda fall är litet, delvis skulle gå förlorad. I stället underströks vikten av en enhetlig rättstillämpning och ett effektivt system som innehåller ett mycket litet utrymme för skönsmässiga bedömningar (se prop. 2005/06:182 s. 51 52 och 155 f.). Utöver möjligheten till befrielse från miljösanktionsavgift i de situationer som anges i 30 kap. 2 § andra stycket miljöbalken saknas det alltså grund i lagstiftningen för att sätta ned en miljösanktionsavgift. Som mark- och miljödomstolen har påpekat är det dessutom regeringen som, när den meddelar föreskrifter om miljösanktionsavgift, bestämmer storleken på avgiften med hänsyn till överträdelsens allvar och betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser (se 30 kap. 1 § miljöbalken). Bedömningen av om storleken på en sanktionsavgift står i proportion till överträdelsens allvar görs alltså när en sådan föreskrift meddelas.

Miljösanktionsavgifter har en straffrättslig karaktär. I praxis har detta bland annat bedömts innebära att legalitetsprincipen gör sig i lika hög grad gällande vid sanktionsavgifter och att allmänna straffrättsliga principer gäller i fråga om vem som har bevisbördan för att en överträdelse har ägt rum (se bland annat MÖD 2002:58 och MÖD 2015:34). Att en miljösanktionsavgift har en straffrättslig karaktär innebär dock inte att det i strid med gällande lag och uttryckliga uttalanden i förarbetena finns grund för att sätta ned en miljösanktionsavgifts storlek i det enskilda fallet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12514-25

Det har därför inte funnits skäl att sätta ned den sammanlagda miljösanktionsavgiften på det sätt som mark- och miljödomstolen har gjort. ska således betala hela den miljösanktionsavgift för överträdelserna som nämnden har beslutat om på 140 000 kr. Mark- och miljödomstolens dom ska därmed ändras och nämndens beslut fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg, Caroline Hedvall Klostermark, referent, Katarina Welin och Elisabeth Hartley.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Rasmus Nilsson.

PARTER Klagande

Motpart Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommuns beslut den 11 mars 2025 i ärende nr 2025-188, se bilaga 1 SAKEN Miljösanktionsavgift

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen ändrar miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut på så sätt att miljösanktionsavgiften sätts ned till 70 000 kr.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1968-25

BAKGRUND

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun (nämnden) beslutade den 11 mars 2025 att , i egenskap av verksamhetsutövare för butiken Kokir Afro Cosmetics, ska betala en miljösanktionsavgift om totalt 140 000 kr för försäljning av felmärkta kosmetiska produkter enligt 4 § förordningen (2013:413) om kosmetiska produkter.

har överklagat nämndens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva nämndens beslut om miljösanktionsavgift eller ändra beslutet på så sätt att avgiftsbeloppet sätts ned. Till stöd för sitt överklagande har han i huvudsak framfört följande.

Miljösanktionsavgiften är orimligt hög i förhållande till hans ekonomiska situation. Butiken är en småskalig verksamhet och sanktionsavgiften riskerar att få omfattande konsekvenser. Han har fem barn att försörja och att betala 140 000 kronor är ekonomiskt omöjligt för honom. Det finns en stor risk att nämndens beslut tvingar honom till konkurs, vilket i sin tur skulle påverka hans familjs försörjning och lämna honom utan arbete. Han är en småföretagare och har inte möjlighet att hantera sådana höga sanktionsavgifter.

Under de elva år som han har drivit sin verksamhet har han aldrig fått en enda varning eller tillsägelse från kommunen eller någon annan myndighet. Han har tidigare inte informerats om att produkter utan svensk märkning inte får säljas och han har aldrig fått någon kommunikation om att en sådan avgift kunde påföras. Han har alltid varit noga med att följa gällande regler. Om han hade fått någon form av varning eller information om de specifika reglerna om innehållsdeklaration och märkning i förväg, hade han självklart vidtagit åtgärder för att rätta till eventuella brister. Det är därför orättvist att en så stor avgift tas ut utan föregående dialog eller möjlighet till rättelse.

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1968-25

Han ifrågasätter proportionaliteten i beslutet. Produkterna har inte inneburit någon direkt fara för konsumenterna och han har aldrig haft någon avsikt att vilseleda sina kunder. Majoriteten av hans kunder är inte heller svensktalande. Avgiften känns därför orimligt hög i förhållande till överträdelsens allvar. I stället för att vara en rättvis åtgärd för att säkerställa efterlevnad av reglerna framstår detta snarare som ett affärsdrivande verktyg som skapar intäkter för kommunen utan att ge företagare en rimlig chans att rätta till eventuella brister.

Nämnden har förelagts att yttra sig över överklagandet och har med anledning därav anfört huvudsakligen följande.

I de listade produkter som framgår av nämndens beslut den 11 mars 2025 får det anses tydligt att det rör sig om diverse produkter som bl.a. på olika sätt bleker huden, produkter för hår och annan typ av kroppslotion, i huvudsak olika former av vaselin. Det bör därför inte råda något tvivel om att dessa produkter klassificeras som kosmetiska produkter enligt lagens mening. Samtliga produkter har vid tillsynsmyndighetens besök funnits till försäljning i hyllor tillgängliga för kunder och ansvarige har även på plats informerat tillsynsmyndigheten om att produkterna är till försäljning.

Nämnden anser att det är en allvarlig brist att produkter saknade svensk märkning, då felaktig användning av dessa kan orsaka stor skada för konsumenten, i synnerhet de produkter som används som blekpreparat för huden.

På aktuellt försäljningsställe, Kokir Afro Cosmetics, har tillsynsmyndigheten noterat 28 olika typer av kosmetiska produkter med felaktig märkning och det är därför rimligt att en sanktionsavgift ska betalas för var och en av de olika kosmetiska produkterna. Av de olika kosmetiska produkterna fanns det sedan en varierad mängd av samma produkt som var till försäljning. Nämnden har därför påfört en miljösanktionsavgift på 5 000 kr vardera för 28 felmärkta produkter, vilket sammanlagt blir 140 000 kr. Avgiften grundar sig på att nämnden uppmärksammat att kosmetiska produkter som saknar

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1968-25

föreskriven information på svenska tillhandahållits till en slutanvändare på marknaden i Sverige.

En tillsynsmyndighet ska inte göra en skälighetsbedömning av summan i förhållande till den ansvariges omsättning i verksamheten eller i övrigt. En miljösanktionsavgift ska vidare tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Det innebär att miljösanktionsavgift ska påföras även om verksamhetsutövaren inte har känt till gällande krav.

har fått tillfälle att yttra sig över informationen i inspektionsrapporten den 21 februari 2025 men har inte yttrat sig i frågan. Nämnden bedömer att det i ärendet inte framkommit några omständigheter som medför att miljösanktionsavgiften inte ska påföras.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår, utöver vad som anges nedan, av nämndens beslut.

Miljösanktionsavgifter har en straffrättslig karaktär och straffrättsliga principer bör gälla ifråga om vem som har bevisbördan för att en överträdelse har ägt rum. Bevisbördan ligger därför på tillsynsmyndigheten, i detta fall nämnden (se MÖD 2002:58).

Enligt 2 § första stycket förordningen (2013:413) om kosmetiska produkter avses med kosmetiska produkter kemiska ämnen eller blandningar av kemiska ämnen som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar (överhud, hår och hårbotten, naglar, läppar och yttre könsorgan) eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem, förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt.

Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1968-25

Det framgår av handlingarna i målet att en inspektion genomfördes i butik, varvid det framkom att kosmetiska produkter såldes till allmänheten och hade brister i innehållsdeklarationen. Produkterna saknade innehållsdeklaration och tydliga anvisningar om produktens funktion på svenska, varningstext på svenska samt kontaktperson alternativt kontaktuppgift till företag inom EU. har inte motsagt dessa uppgifter.

Mark- och miljödomstolen instämmer i nämndens bedömning att produkterna utgör kosmetiska produkter i rättslig mening och att , i egenskap av verksamhetsutövare för butiken Kokir Afro Cosmetics, har överträtt 4 § förordningen (2013:413) om kosmetiska produkter genom att saluföra felmärkta kosmetiska produkter. Nämnden har därför haft förutsättningar för sitt beslut att ta ut en miljösanktionsavgift enligt 7 kap. 15 § 2 förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Domstolen bedömer att det har funnits förutsättningar att ta ut 5 000 kr vardera för de 28 felmärkta kosmetiska produkterna (jfr MÖD 2017:59).

Skyldigheten att betala miljösanktionsavgift är strikt, dvs. avgiften ska betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, men den behöver inte tas ut om det skulle vara oskäligt med hänsyn till de omständigheter som anges i 30 kap. 2 § andra stycket miljöbalken. Av förarbetena framgår att det inte är oskäligt att ta ut avgift när överträdelsen exempelvis berott på att den avgiftsskyldige inte känt till de regler som gäller. Det är inte heller oskäligt att ta ut avgift om den avgiftsskyldige har ekonomiska problem eller om avgiften annars ter sig hög i förhållande till den avgiftsskyldiges ekonomiska förhållanden (se prop. 2005/06:182 s. 52).

Vad anfört om bl.a. hans ekonomiska situation och att han inte fått någon varning eller information från kommunen tidigare angående reglerna om innehållsdeklaration utgör med beaktande av ovanstående inte någon sådan omständighet som föranleder att det skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.

Sida 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1968-25

Domstolen gör följande överväganden med anledning av att har invänt mot proportionaliteten i beslutet.

I bemyndigandet till regeringen i 30 kap. 1 § miljöbalken att meddela föreskrifter om miljösanktionsavgifter anges att när avgiftens storlek bestäms ska hänsyn tas till överträdelsens allvar och betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser. Det har dock inte införts någon generellt utformad bestämmelse om proportionalitet som innebär att man i det enskilda fallet ska bedöma om en miljösanktionsavgifts storlek är rimlig i förhållande till den överträdelse som har skett. Sådana bestämmelser finns exempelvis avseende byggsanktionsavgifter i 11 kap. 53 a § plan- och bygglagen (2010:900). Vid bestämmande av påföljd är proportionalitet en allmän princip i strafflag och rättstillämpningen. En del av proportionaliteten vid straffmätning innebär att en bedömning ska göras av det samlade straffvärdet när ett flertal brott har begåtts. Domstolen anser att en allmän princip om proportionalitet bör kunna tillämpas i mål om miljösanktionsavgift, eftersom dessa mål i praxis anses vara av straffrättsliknande karaktär (jfr Mark- och miljööverdomstolens domar den 11 februari 2016 i mål M 9309-15 och den 15 maj 2023 i mål M 13285-22).

Enligt domstolens bedömning är det oproportionerligt att i detta fall ta ut en sammanlagd avgift om 140 000 kr för de överträdelser som har skett. Vid bedömningen beaktas att det är fråga om 28 överträdelser av samma slag och att det inte har framkommit att har begått sådana överträdelser tidigare. Med hänsyn till vad som framkommit om överträdelsens allvar är det rimligt att sätta ned avgiften till hälften, dvs. 70 000 kr. Överklagandet i övrigt ska avslås.

Sida 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 1968-25

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 11 september 2025. Anders Lillienau Elin Sieurin

I domstolens avgörande har rådmannen Anders Lillienau, ordförande, och tekniska rådet Elin Sieurin deltagit. Föredragande har varit tingsnotarien Sonja Najim.