M 13131-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Länsstyrelsen i Värmlands läns beslut den 9 februari 2023 (dnr 535-9389-2022) samt återförvisar ärendet till länsstyrelsen för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13131-23

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och upphäva länsstyrelsens beslut samt tillåta rörbron och bestämma försiktighetsmått eller återförvisa ärendet till länsstyrelsen för fortsatt hantering.

Länsstyrelsen har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

S.N. har fört fram att han har förtroende för de åsikter som framförts av Trafikver ket och att han inte har några synpunkter i övrigt på kommande bro över Lysan.

P.L.B. har fört fram att han inte har någon invändning mot den anmälda åtgärden.

P.A.B. och P.J.B. har getts möjlighet att yttra sig men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har fört fram i huvudsak följande.

Rörbron riskerar inte att försämra rådande status i vattenförekomsten Lysan och äventyrar inte möjligheten att nå satta miljökvalitetsnormer. Brobytet bedöms inte ha någon påverkan Lysans tillstånd med avseende på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Inte heller bedöms brobytet leda till någon försämring av ekologisk status med avseende på någon av de biologiska parametrarna, vilket är den styrande kvalitetsfaktorn. Avseende kvalitetsfaktorn hydromorfologi innebär anmäld rörbro en viss förbättring av vattendragsfårans form på platsen. Rörbron anläggs så att den inte utgör vandringshinder för fisk, vattenlevande organismer och djur som använder vattendraget som vandringsstråk. Brobytet innebär därmed även en viss förbättring avseende konnektivitet i uppströms och nedströms riktning.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13131-23

Rörbron kommer att medföra en förhöjd vattenhastighet jämfört med befintlig bro vid en sektion nio meter uppströms bron. Detta beror på att den befintliga bron skapar en dämmande effekt som kommer att försvinna och leda till att vattendraget återfår sin naturliga vattenhastighet uppströms. Följden av detta blir även att vattenhastigheten vid rörbrons direkta inlopp blir lägre. Därefter avtar vattenhastigheten ytterligare något inuti bron för att vid utloppet ha lägre hastighet. Anledningen är främst att rörbron förläggs med mindre lutning än vattendraget direkt upp- och nedströms. Detta innebär en lugnare passagesträcka i Lysan och något vandringshinder skapas inte, tvärtom sker en klar förbättring. Hastigheten nedströms bron påverkas inte. Vattendjupet vid lågvatten blir minst 30 cm genom hela rörbron. Rörbron grävs ned minst 30 cm och förses med material som efterliknar den naturliga botten. Bron har dimensionerats med avseende på hydrauliska egenskaper och för att bron inte ska utgöra ett vandringshinder. En ytterligare ökning av brons bredd skulle inte medföra någon förbättring ur hydraulisk synpunkt eller för konnektiviteten i vattendraget.

Den anmälda vattenverksamheten strider inte mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Rörbron uppfyller kravet på att utgöra bästa möjliga teknik. Jämfört med alternativa brokonstruktioner som bolaget har undersökt bedöms rörbron utgöra det rimligaste alternativet, då bron uppfyller alla rimliga krav på ekologisk funktion samtidigt som andra alternativ inte medför några miljömässiga fördelar som är motiverade utifrån de ökade kostnaderna. Rörbron föredras med anledning av den lägre kostnaden, den kortaste anläggningstiden, minst risk för störning i anläggningsskedet, minst schaktarbeten, minst masshantering, minst materialåtgång, minst klimatpåverkan, minst avfallshantering och minst utsläpp av koldioxid. Anläggandet av rörbron skulle ta cirka tre veckor och kosta cirka 3,2 miljoner kr, medan en mindre valvbåge har en anläggningstid på fyra till sex veckor och kostar 4,3 miljoner kr och en större valvbåge har en anläggningstid på sex till tio veckor till en kostnad av 8,1 miljoner kr. Oavsett vilken sorts bro som anläggs kräver brobytet att den befintliga bron inklusive grundläggning schaktas bort, vilket innebär att Lysans botten på platsen kommer att behöva återställas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13131-23

Den anmälda åtgärden riskerar inte att innebära en försämring av Lysans höga naturvärden. Genom brobytet förses vägöverfarten över vattendraget med en förbättrad passagemöjlighet för utter och mindre landlevande djur, en s.k. torrtrumma. För Lysan bedöms förekomsten av flodpärlmusslan som det viktigaste naturvärdet att bevara. Vid en utökad inventering av flodpärlmusslan påträffades en äldre flodpärlmussla och skal efter en död flodpärlmussla cirka 100 meter nedströms bron. Trots det låga antalet fynd kommer arbetena med bron att utföras med stor försiktighet och hänsyn till flodpärlmusslan, genom att flytta individer av musslor och vidta åtgärder för att undvika grumling. Risken för påverkan för beståndet av flodpärlmusslor bedöms därför som liten. Förekomsten av reproducerande öring är den viktigaste faktorn för att bevara flodpärlmussla. Anläggandet av rörbron bedöms inte medföra någon störning för lek- eller uppväxtlokaler då brobytet utförs utanför öringens lekperiod.

Trafikverket har till Mark- och miljööverdomstolen gett in kompletterande utredning i form av bl.a. en miljöbedömning, en hydraulisk utredning och en utökad inventering av flodpärlmussla.

Länsstyrelsen har fört fram i huvudsak följande.

Lysan hyser höga naturvärden och är ett regionalt värdefullt vattendrag som är ett av ett fåtal vatten i länet som fortfarande hyser flodpärlmussla. I värdefulla vatten ska det generellt användas bästa möjliga teknik för att säkerställa att alla grundläggande förutsättningar som behövs för att trygga fortlevandet av hotade arter ska finnas. Trafikverket har inte visat att åtgärden är förenlig med försiktighetsprincipen och kravet på bästa möjliga teknik.

Det finns andra mindre ingripande alternativ för att åtgärda den befintliga bron än att anlägga den åtgärd som anmälan avser. Den av Trafikverket anmälda åtgärden ska inte betecknas som en rörbro utan som en vägtrumma. Vägtrummans diameter är för liten i förhållande till vattendragets bredd. Vattenhastigheten genom den förslagna vägtrumman kommer att bli mycket hög och leda till en dämningseffekt med turbulens på uppströmssidan av vägtrumman vilket kastar ut vattnet på nedströmssidan. Detta hindrar passage för fiskar och annan vattenlevande fauna. Vattenhastigheten kommer

SVEA HOVRÄTT DOM M 13131-23

att avvika väsentligt från vattenhastigheten i Lysan upp- och nedströms vägtrumman. Vägtrumman säkerställer inte heller ett tillräckligt vattendjup vid lågvatten.

Att anläggande av en bro är ett bättre alternativ än att anlägga en vägtrumma beror på att lösningen medger att åfåran och vattnet fortsätter fritt under bron över naturlika bottnar mellan omgivande naturlika stränder. Vägtrummor däremot är ur hydrologisk synpunkt konstruktioner som för undan mycket vatten utan att bromsa dess fart. I stället gör de släta väggarna att vattnets energi resulterar i en ökning av hastigheten, turbulens och erosion nedströms trumman. Det är vid anläggande av en rörbro en betydligt större del av vattendraget som kommer att påverkas av grävning och återfyllning såväl i vattendragets botten som inne i själva rörbrons botten. Att som Trafikverket välja en åtgärd utifrån minsta miljöpåverkan vid arbetenas utförande och byggtid samt av kostnadsskäl riskerar att få mycket negativa konsekvenser för ekosystemet i detta fall och medför att gällande svensk och EU-rättslig miljölagstiftning inte efterlevs.

Den planerade åtgärden äventyrar uppnåendet av god ekologisk status i Lysan. Det kan innebära att icke-försämringskravet enligt 5 kap. 4 § miljöbalken inte uppnås i det fall god status inte längre kan uppnås. Det morfologiska tillståndet har i nuläget klassificerats till god status. Ett flertal parametrar påverkas negativt av den planerade åtgärden. Vattendragets form påverkas negativt genom att ett stålrör ersätter en naturligt utformad vattendragssträcka med en naturlik bredd och djup jämfört med den plattbro som nu påverkar en mycket kortare sträcka. Vattendragets kanter påverkas också negativt genom att vattendraget blir avskuret från kantzonen som är en viktig del av vattendragets ekologi. Bottensubstratet påverkas negativt då erosionsrisken är stor för materialet i vägtrumman samt då den naturliga tillförseln av död ved, löv och annat organiskt material endast kommer ske via trummans inflöde. Konnektivitet i sidled försämras då vattendraget är helt invallat och kontakt med omgivande närområde och svämplan upphör längs sträckan.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13131-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 2 kap. 3 § miljöbalken ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Vidare får en åtgärd enligt 5 kap. 4 § miljöbalken inte tillåtas om åtgärden ger upphov till en störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Kraven enligt 2 kap. 3 § miljöbalken gäller enligt 2 kap. 7 § miljöbalken i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. De krav som behövs för att följa 5 kap. 4 § miljöbalken ska dock alltid ställas.

Enligt VISS är miljökvalitetsnormen för Lysan god ekologisk status år 2045. Den ekologiska statusen är i dag klassad som måttlig baserat på bedömningen av fisk, som visar på måttlig status. Bedömningen styrks av kvalitetsfaktorn konnektivitet som har dålig status pga. att fisk inte kan vandra naturligt i vattendraget. Rester av dammar i vattendraget utgör definitiva vandringshinder på flera ställen. Morfologiskt tillstånd i vattendraget har klassificerats till god status.

Länsstyrelsen har gjort gällande att den planerade rörbron skapar ett vandringshinder och att vattendragets konnektivitet därmed riskerar att försämras om åtgärden tillåts. Länsstyrelsen har också gjort gällande att Lysans morfologiska tillstånd riskerar att försämras bl.a. eftersom vattendragets form och kanter påverkas negativt.

Av utredningen framgår att vattenhastigheten i och i direkt anslutning till rörbron kommer att sänkas jämfört med de vattenhastigheter som genereras vid nuvarande brolösning och att rörbron inte heller på något annat sätt hindrar vattenlevande djur från att färdas i upp- eller nedströms riktning. För landlevande djur anläggs en passage i form av en torrtrumma. Jämfört med den befintliga bron medför alltså den anmälda

SVEA HOVRÄTT DOM M 13131-23

åtgärden en viss förbättring med avseende på konnektivitet i uppströms och nedströms riktning. Inte heller vattendragets morfologiska tillstånd riskerar försämras, med beaktande av att rörbron endast kommer att beröra en mycket liten del av Lysans hela sträckning. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att den anmälda åtgärden inte riskerar att strida mot äventyrande- och försämringsförbuden i 5 kap. 4 § miljöbalken.

Länsstyrelsen har även gjort gällande att den anmälda rörbron inte utgör bästa möjliga teknik. Trafikverket har jämfört den planerade rörbron med att anlägga en mindre respektive större valvbåge. Av utredningen framgår att den större valvbågen kan medföra vissa miljömässiga fördelar framför rörbron. Med en större valvbåge kan en naturlig strandkant skapas längs åfårans sidor, vilket leder till positiva effekter för naturmiljön under bron samt skapar bättre möjligheter för landlevande djur att passera under bron i stället för över vägen. Vattenhastigheten blir även något lägre i en större valvbåge. Samtidigt skulle en större valvbåge kräva en längre anläggningstid och en längre period av torrläggning av ån som följd. Den större valvbågen skulle även i anläggningsskedet kräva mer omfattande schaktningsarbeten och leda till högre utsläpp av koldioxid. Enligt Trafikverket skulle vägbanan behöva höjas och viss kringliggande jordbruksmark tas i anspråk. Anläggandet av en rörbro skulle enligt Trafikverket kosta 3,2 miljoner kr medan en större valvbåge skulle kosta 8,1 miljoner kr. Vid en sammantagen bedömning av förhållandena i detta fall anser domstolen att anläggandet av den aktuella rörbron uppfyller kraven i 2 kap. miljöbalken.

Mark- och miljööverdomstolen anser alltså att länsstyrelsen inte har haft fog för att förbjuda den anmälda åtgärden. För anläggandet av bron bör försiktighetsmått övervägas och föreskrivas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för föreskrivande av eventuella försiktighetsmått.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13131-23 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Li Brismo, tekniska rådet Claes Becker och tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin, referent. Föredragande har varit Niclas Arvidsson.

Bilaga A

Sid 1 (6) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 910-23 Mark- och miljödomstolen 2023-10-02 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

Trafikverket Box 110 541 23 Skövde

Motpart

Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Värmlands läns beslut den 9 februari 2023 i ärende nr 535-9389- 2022, se bilaga 1

SAKEN

Förbud att utföra anmäld vattenverksamhet inom fastigheterna A och B i Sunne kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 910-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Trafikverket inkom den 18 november 2022 med en anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken till Länsstyrelsen i Värmlands län (länsstyrelsen). Av anmälan framgår att Trafikverket har för avsikt att riva en befintlig plattbro i d ess helhet och ersätta den med en rörbro inom fastigheterna A och B i Sunne kom mun. Arbetena ska utföras i vattendraget Lysan. Länsstyrelsen förbjöd den anmälda vattenverksamheten i beslut den 9 februari 2023.

Trafikverket har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Trafikverket har yrkat att länsstyrelsens beslut ska upphävas i dess helhet. Till stöd för sin talan har Trafikverket lämnat in en områdesinventering och i övrigt anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsens beslut grundar sig på felaktiga uppgifter. Trafikverket anser tvärtemot länsstyrelsen att redovisad åtgärd uppfyller alla ställda krav.

Trafikverket har i sin anmälan om vattenverksamhet yrkat på att ersätta en befintlig plattbro i mycket dåligt skick med en ny rörbro av stål över Stora Lisjöns utlopp, (Lysan), på väg 910 vid Lobråten i Sunne kommun, Värmlands län. Strax nedströms, ca 500 m, i samma vattendrag har Trafikverket dessutom tidigare, år 2011, ersatt en befintlig vägbro med en rörbro av liknande konstruktion och utformning.

I länsstyrelsens beslut, där projektet avslås, framför länsstyrelsen att rörbroar generellt skulle vara olämpliga ur miljösynpunkt som teknisk lösning över vattendrag och vill i stället se valvbågar eller ännu hellre längre öppna brolösningar. Att rörbroar generellt skulle vara olämpliga ur miljösynpunkt är en tolkning som Trafikverket inte delar. Mot bakgrund av den analys som ligger till grund för valet av brotyp, (vägtyp, trafikmängd, hydraulisk- och geoteknisk utredning, miljöhänsyn, etc.), gör Trafikverket bedömningen att en rörbro uppfyller alla rimligt

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 910-23 Mark- och miljödomstolen

ställda krav, vilket också är normal praxis i hela landet.

Rätt utförd klarar rörbron alla hänsynsfaktorer och blir inte ett vandringshinder för vattenlevande organismer. Rörbron får en mycket större öppen area, lutningen kommer att vara liten och botten samt slänter fylls upp med naturligt material. Sverige har ett åldrande brobestånd och det finns många små broar på lågtrafikerade vägar, liknande det beslutet avser, som är i behov av att bytas ut och Värmlands län är inte något undantag.

Trafikverkets uppdrag är att ”utveckla och ta hand om väg- och järnvägssystemet så att samhället får ut mesta möjliga nytta i förhållande till tillgängliga resurser idag och på lång sikt.” För Trafikverket innebär det bl.a. att uttjänta broar ersätts på det för samhället mest kostnadseffektiva sättet och med så liten miljöpåverkan som möjligt. Sett till det stora behovet av att inom överskådlig tid ersätta mindre brokonstruktioner över mindre vattendrag skulle det vara förödande om rörbroar inte längre skulle vara ett valbart broalternativ i Värmland.

Trafikverket anser att det redovisade broförslaget uppfyller alla rimliga krav, kompletterat med de försiktighetsmått och åtgärder som länsstyrelsen anser behövs för de lokala förutsättningarna. Trafikverket vill också påminna om att enligt 26 kap. 9 § MB får mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet inte tillgripas. Trafikverket har i en komplettering till anmälan redan framfört till länsstyrelsen varför rörbron är att föredra över mindre vattendrag, där bl.a. den korta byggtiden och därmed störningen för både trafikanter och miljö är överlägsen.

Det verkar finnas en missvisande och felaktig föreställning att valvbågar, betongeller stålbroar skulle ha en mindre miljöpåverkan vid byggande. Såväl valvbågar som andra brotyper kräver betydligt mer schaktningsarbete då grundläggningen måste ske till frostfritt djup. Påverkanstiden under anläggandet blir därmed längre och så även hanteringen av det passerande vattendraget.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 910-23 Mark- och miljödomstolen

Trafikverket delar inte länsstyrelsens bedömning att åtgärden skulle medföra en försämring av Lysans morfologiska tillstånd. Den begränsade ytan som rörbron innebär utgör bara några fåtal meter av Lysans totala längd. Trafikverket har för avsikt att återskapa befintlig bottenstruktur genom samt påverkade ytor i anslutning till rörbron. Vidare delar inte Trafikverket länsstyrelsens bedömning att vattnets flödeshastighet skulle förändras med en rörbro jämfört med aktuell situation. Det framprojekterade broförslaget innebär ingen förändring av flödeshastigheten och kommer inte bidra till vandringshinder för fisk eller andra vattenlevande organismer.

Trafikverket har utfört en inventering av området i syfte att undersöka förekomsten av flodpärlmusslor. Trafikverkets kommentar till rapporten är att verket avser följa konsultens rekommendationer för att minska risken för spridningen av kräftpest.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår i huvudsak av länsstyrelsens beslut.

Frågan i målet är om länsstyrelsen haft fog för att förbjuda den anmälda vattenverksamheten.

Länsstyrelsen har som skäl för förbudet enligt 26 kap. 9 § miljöbalken angett att den anmälda vattenverksamheten innebär en risk för försämring av de i nuläget mycket höga naturvärdena i vattenförekomsten Lysan samt att den medför en försämring av det morfologiska tillståndet i denna vattenförekomst. Länsstyrelsen har vidare anfört att det finns andra för miljön mindre ingripande alternativ än att anlägga en rörbro samt bedömt att Trafikverket inte visat att den anmälda verksamheten är förenlig med kraven enligt 2 kap. 3 § miljöbalken.

Det är Trafikverket i egenskap av verksamhetsutövare som har att visa att den anmälda åtgärden inte strider mot miljöbalkens hänsynsregler, att rådande status i den aktuella vattenförekomsten inte riskerar att försämras liksom att möjligheterna att nå satta miljökvalitetsnormerna inte äventyras. Detta innebär bland annat att det

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 910-23 Mark- och miljödomstolen

ska vara visat att den anmälda åtgärden inte innebär en försämring av det morfologiska tillståndet med beaktande av konsekvenserna över tid för Lysans ekologiska värden och de arter som finns där. Vattendraget bedöms i dag ha måttlig ekologisk status baserat på bedömningen av fisk, där kvalitetsfaktorn konnektivitet som har dålig status - utgör en viktig bidragande orsak till statusklassningen.

Trafikverket har som komplettering till överklagandet gett in en områdesinventering utförd 75 meter upp- respektive nedströms den befintliga plattbron. Av inventeringen framkommer sammanfattningsvis att flodpärlmussla eller skalrester efter flodpärlmusslor inte påträffades i anslutning till den befintliga plattbron. Vidare framgår att ingen signalkräfta eller spår efter signalkräftor i form av skalrester eller bohålor kunde påvisas. Påverkansområdet för den anmälda verksamheten är emellertid inte begränsat till det geografiska område inventeringen omfattar. Den ingivna inventeringen bemöter inte heller närmare de risker för miljön som länsstyrelsen tagit upp i sitt beslut, vilka risker domstolen inte finner skäl att ifrågasätta. Inventeringen visar således inte att den anmälda åtgärden är genomförbar utan att riskera negativ påverkan på berörd kvalitetsfaktor eller övriga naturvärden.

Även med beaktande av vad Trafikverket anfört och åberopat, instämmer mark- och miljödomstolen således och sammantaget i länsstyrelsens bedömning såtillvida att utredningen i målet inte ger stöd för annat än att den anmälda vattenverksamheten riskerar att innebära en försämring av det rådande goda morfologiska tillståndet i Lysan och av de mycket höga naturvärden som detta vatten hyser samt att det finns för miljön mindre ingripande alternativ för att åtgärda den befintliga bron än det av Trafikverket nu anmälda. Inte heller utifrån den rimlighetsavvägning som ska göras enligt 2 kap. 7 § miljöbalken anser domstolen att det framkommit något i målet som talar för att den anmälda verksamheten ska få komma till stånd. Domstolen anser att beslutet att förbjuda den anmälda åtgärden inte är mer ingripande än vad som behövs i detta enskilda fall. Länsstyrelsens beslut att förbjuda vattenverksamheten har därmed varit korrekt. Överklagandet ska därför avslås.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 910-23 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 23 oktober 2023.

På mark- och miljödomstolens vägnar

Bodil Svensson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bodil Svensson, ordförande, och tekniska rådet Sofia Book. Föredragande har varit tingsnotarien Oscar Jantzen.