M 13606-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13606-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljönämnden i Malmö kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut om miljösanktionsavgift.

A.C. med enskilda firman C, A har förelagts att yttra sig över överklagandet men har inte hörts av.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

I nämndens beslut anges att den enskilda firman C, A ska betala en miljösanktionsavgi ft. Det angivna numret är A.C.s personnummer. Mark- och miljööverdomstolen har förelagt nämnden att yttra sig över vem som ska anses vara rätt adressat. Nämnden har inte hörts av.

En miljösanktionsavgift har straffrättslig karaktär och det måste därför ställas höga krav på utformningen av ett beslut om en sådan avgift. Ett beslut om miljösanktionsavgift kan i likhet med beslut om byggsanktionsavgifter riktas mot en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer, jfr 2 § lagen (1985:206) om viten. Så som nämnden utformat sitt beslut är det riktat mot den enskilda firman C, A. Den omständi gheten att A.C.s personnummer anges i beslutet medför inte att beslutet kan anses riktat mot honom. En enskild firma är inte ett självständigt rättssubjekt och ett beslut om sanktionsavgift kan inte riktas mot en sådan, se MÖD 2003:54. Nämndens beslut ska därför upphävas på denna grund. Av det anförda följer att överklagandet ska avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13606-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Åsa Hanna, tekniska rådet Yvonne Eklund samt hovrättsrådet Frida Göranson, referent. Föredragande har varit Sonja Rodhe.

Bilaga A

Sid 1 (4) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 3362-24 Mark- och miljödomstolen 2024-09-26 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

Den enskilda firman C, A med butiken Livs 2000

Motpart

Malmö kommun, Miljönämnden 205 80 Malmö

ÖVERKLAGAT BESLUT

Miljönämndens beslut den 7 juni 2024 i ärende nr MN-2024-4638, se bilaga 1

SAKEN

Miljösanktionsavgifter avseende märkning av kemiska produkter, fastigheten A, Malmö kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen upphäver miljönämnden i Malmö stads beslut den 7 juni 2024 i ärende nr MN-2024-4638.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 3362-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Miljönämnden i Malmö kommun (nämnden) beslutade genom delegation den 7 juni 2024 att den enskilda firman C, A med butiken Livs 2000 (A.C.) ska betala miljösanktionsavgift på 5 000 kronor för att ha salufört farlig a kemiska produkter där faro- och skyddsangivelser finns på främmande språk men inte på svenska.

Nämndens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

A.C. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva nämndens beslut.

Som grund för sitt överklagande har han hänvisat till argumentation avseende en annan av kommunen beslutad miljösanktionsavgift (överklagad i mål M 3352-24) där han anför att han inte har brutit mot gällande krav på märkning och att han gjort vad som ankommit på honom för att tillhandahålla uppgifter om produkterna från återförsäljaren.

(I samtal med miljöförvaltningen i Malmö stad har han uppgett att överklagandet även avser nu aktuell av nämnden beslutad miljösanktionsavgift den 7 juni 2024.)

Nämnden har bestritt A.C.s yrkande.

Nämnden har, vad avser kemiska produkter varom nu är fråga, sammanfattningsvis anfört. Vid miljöförvaltningens tillsynsbesök den 18 april 2024 påträffades kemiska produkter med bristande märkning på svenska. Verksamhetsutövaren har en skyldighet att säkerställa att de kemiska produkter som säljs har faro- och skyddsangivelser på svenska. Beslut om miljösanktionsavgift för bristande märkning på svenska är korrekt.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 3362-24 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Utgångspunkter för bedömningen

Tillämpliga bestämmelser och omständigheterna framgår i huvudsak av nämndens beslut.

Av 32 § förvaltningslagen (2017:900) följer vidare att ett beslut som kan antas påverka någon på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering som ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

I mål om miljösanktionsavgifter gör sig legalitetsprincipen gällande på samma sätt som för straffprocessen. Det innebär att bevisbördan ligger på den som påstår att en överträdelse har ägt rum. Alla relevanta omständigheter måste därvid vara klarlagda och uppenbara, så att ingen tveksamhet råder. Det ska därmed klart och tydligt framgå att det är fråga om en överträdelse och att överträdelsen omfattas av en miljösanktionsavgift. Vidare ställs det krav på att tillsynsmyndigheten klart och tydligt anger vari den enskilde har brustit och vilket stöd myndigheten har för att ta ut en avgift (se exempelvis MÖD 2020:19 samt Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M 8649–19).

Domstolens bedömning

Aktuell miljösanktionsavgift rör saluföring av farliga kemiska produkter där farooch skyddsangivelser finns på främmande språk men inte på svenska. Enligt 7 kap. 2 § förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter ska återförsäljare som erbjuder eller säljer farliga kemiska produkter i förpackningar där faro- och skyddsangivelser finns på främmande språk men inte på svenska betala en miljösanktionsavgift med 5 000 kronor. Enligt bestämmelsen har nämnden i sitt beslut att visa att återförsäljaren dels erbjuder eller säljer farliga kemiska produkter, dels att det sker i förpackningar där faro- och skyddsangivelser finns på främmande språk men inte på svenska.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 3362-24 Mark- och miljödomstolen

Domstolen bedömer att det av nämndens beslut med tillhörande foton i och för sig framstår som att märkningen av de aktuella produkterna är på främmande språk men inte på svenska. Av beslutet framgår emellertid inte vad det är för ämnen i produkterna som gör att de ska betraktas som farliga produkter i den aktuella bestämmelsens mening. Nämnden har således inte motiverat sitt beslut i den utsträckning som förutsätts enligt 32 § förvaltningslagen.

Då nämnden inte har hänvisat till att det förekommer sådana ämnen eller blandningar som klassificerats som farliga och kräver märkning enligt artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar i produkterna, har nämnden inte heller visat att det är fråga om en överträdelse av art 17.2 i förordningen.

Nämnden har således inte förmått visa att det finns förutsättningar för att ta ut en miljösanktionsavgift enligt 7 kap. 2 § miljösanktonsavgiftsförordningen. Avgiften ska därför inte utgå. Överklagandet ska därmed bifallas och nämndens beslut upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD- 02) Överklagande senast den 17 oktober 2024.

Annika Wahlfried Wikingsson Andreas Hedrén I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Annika Wahlfried Wikingsson, ordförande, och tekniska rådet Andreas Hedrén. Föredragande har varit beredningsjuristen Simon Logren.