lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

M 1374-26

Strandskyddsdispens för förlängning av brygga. MÖD delar länsstyrelsens bedömning att det inte finns skäl att medge strandskyddsdispens och fastställer MMD:s domslut.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2026-05-04
Målnummer
M 1374-26
Rättsområde
Miljömål
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-05-04 M 1374-26 060307 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2026-01-09 i mål nr M 6406-25, se bilaga A PARTER Klagande

Motpart Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona SAKEN Strandskyddsdispens för förlängning av brygga och anmälan om vattenverksamhet berörande samfälligheten i Karlskrona kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd.

2Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens domslut.

SVEA HOVRÄTT DOM M 1374-26

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska bevilja strandskyddsdispens för förlängning av den befintliga bryggan och tillåta den anmälda vattenverksamheten.

Han har i huvudsak anfört samma som i underinstanserna med följande tillägg och förtydliganden. Den befintliga bryggan uppfördes för första gången i slutet på 1800talet och har funnits på platsen sedan dess. En utbyggnad av bryggan med tre meter hindrar inte allmänhetens tillträde till platsen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd och avgör målet omedelbart.

har anmält vattenverksamhet och ansökt om strandskyddsdispens avseende dels återställning av en befintlig brygga, dels förlängning av samma brygga. Länsstyrelsen har den 4 april 2025 meddelat att de delar som finns ovanpå piren på platsen (och som inte är inom högvattennivån) kan bytas utan anmälan om vattenverksamhet och inte heller kräver strandskyddsdispens. Länsstyrelsen har därefter i beslut den 2 oktober 2025 avslagit ansökan om strandskyddsdispens avseende förlängningen av bryggan och samtidigt förbjudit vattenverksamheten avseende samma förlängning. Beslutet har överklagats av . Prövningen i målet avser således endast en förlängning av den befintliga bryggan och inte bryggan i sin helhet.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att förlängningen av bryggan är en åtgärd som kräver strandskyddsdispens och att det saknas särskilda skäl för att medge en sådan dispens. Den avvägning som ska göras enligt 7 kap. 25 § miljöbalken av å ena sidan enskilda intresse av att förlänga bryggan och å andra sidan de allmänna intressen som strandskyddet syftar till att skydda medför ingen annan bedömning. Det saknas även anledning att upphäva

SVEA HOVRÄTT DOM M 1374-26 förbudet avseende vattenverksamheten. Mark- och miljödomstolens domslut ska därför fastställas. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Johanna Fernlund (deltar inte i beslutet om prövningstillstånd) och Helen Blomberg, referent, samt f.d. hovrättsrådet Gösta Ihrfelt. Föredragande har varit Harry Hodzic.

PARTER Klagande

Motpart Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Blekinge läns beslut 2025-10-02 och 2025-10-02 i ärende nr 1133-2025 och 1121-2025, se bilaga 1 SAKEN Strandskyddsdispens DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6406-25 2026-01-09

BAKGRUND

Genom det överklagande beslutet avslog Länsstyrelsen i Blekinge län ansökan om strandskyddsdispens avseende tre meters förlängning av en brygga tillhörande fastigheten , Karlskrona kommun. Samtidigt förbjöds den i samband med den tänkta förlängningen anmälda vatten-verksamheten.

YRKANDEN M M

har yrkat att det överklagade beslutet ändras på så sätt att hans ansökan om strandskyddsdispens bifalls och den därmed anmälda vattenverksamheten tillåts. Som grund för och till utveckling av sin talan har han anfört i huvudsak följande.

Han äger sedan 1968 fastigheten . I fastigheten finns inskrivet ett servitut att utnyttja den befintliga stranden från och med fastigheten till och med fastigheten för bad- och båtplats. Han har där-vid, i samråd med närmaste grannar och berörda fastighetsägare valt att utnyttja den befintliga stenpiren/ bryggan inom fastigheten , för ändamålet. Den aktuella bryggan är belägen 38 meter från närmaste bostadshus. Övriga befintliga bryggor är belägna 10 30 meter från närmaste bostadshus, och i en del fall bakom stängsel, som gör att de därför kan uppfattas som mera privata. Det valda stället kan därför anses det bästa för ändamålet. Bryggan har under åren utnyttjats av oss huvudsakligen för bad, och då och då för båt. Bryggan har också utnyttjats av besökande i området, samt för båt ofta i samband med sjöfågeljakt i området.

Bryggan består av två stålbalkar som ligger uppe på tre mindre betongfundament uppe på den befintliga stenpiren. Uppe på stålbalkarna ligger ett enkelt tralldäck. Stålbalkarna överkragar (=hänger ut över) yttersta fundamentet, vil-

Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6406-25 2026-01-09

ket gör att bryggan, vid större belastning är svajig, vilket också påtalats av utomstående besökande. Av detta skäl skulle han behöva sätta ner några mindre träpålar som stöd i änden av bryggan. I samband med detta arbete är det också lämpligt att förlänga bryggan med ca tre meter för att nå bättre vattendjup för båtändamål. Förlängningen av bryggan är tänkt att ske genom att stålbalkarna skjuts utåt. Inga andra konstruktioner i vatten, eller övrigt, kommer att utföras.

Rimligen måste en ändamålsenligare (och stadigare/tryggare) brygga vara en tillgång för besökare, och därigenom snarare inbjuda till användande. Det kan svårligen förstås att en förstärkning av bryggan med några träpålar i ytteränden skulle kunna uppfattas som att området inte skulle vara tillgängligt på samma sätt som förut. Pålarna kommer sannolikt inte att vara synliga in mot land, så det är svårt att förstå att åtgärden skulle kunna ha en avskräckande effekt på utomstående besökande.

Det faktum att bryggan används av utomstående för båtändamål vid exv. sjöfågeljakt, talar snarare för att en förlängning av bryggan gör den lättare användbar vid sådana och liknande tillfällen. En förlängning och förstärkning av bryggan leder snarare till att bryggan blir lättare att använda (även för utomstå-

bryggorna i området, varför en ändamålsenligare brygga därför torde utgöra en tillgång och inte ett hinder för utomstående.

Länsstyrelsen menar sammanfattningsvis att den ansökta åtgärden (fyra mindre träpålar och en förskjutning av bryggdäcket på ca tre meter) skulle påverka strandskyddets syften på ett betydande och oacceptabelt sätt. Som framgår av beskrivningarna ovan torde den föreslagna åtgärden i stället gynna strandskyddets syften.

Det bör även vid prövning enligt miljöbalken göras en samlad rimlighetsbedömning, om den föreslagna åtgärden i verkligheten kan vara av sådan art och

Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6406-25 2026-01-09

omfattning att lagens syften hotas eller inskränks. Snarare är det högst sannolikt att lagens syften kommer att stärkas av åtgärden.

Bryggan har förvisso under årens lopp skiftat i utseende och användning, men den har hela tiden funnits på platsen, vilket kan intygas av alla med faktisk kännedom om platsen. Sannolikt var den tidigare (tidigt 1900-tal) troligen större och användes också flitigare, sannolikt i samband med utskeppning av gatsten och liknande som höggs ganska allmänt i lämpliga bergknallar i närheten (spår av dessa verksamheter finns kvar). I samband med att andra bryg-

svårare att använda. Till och från har, under årens lopp, stenbryggan använts för bad och enklare tilläggning med båtar. Ibland har olika träkonstruktioner och pålar förekommit. I samband med kraftigare isvintrar har bryggan ibland

och använts av oss sommarboende, bybor och andra besökanden. Men användningen har haft begränsningar till följd av bryggans begränsade standard. En jämförbar brygga finns, en bit bort, vid landstigningen till naturreservatet på Svenö. Denna har under årens lopp skiftat tämligen kraftigt, i standard och utförande, vilket är naturligt vid utsatta lägen. Denna bygga har länsstyrelsen ansvar för.

Efter att han förbättrat bryggan med trädäck på balkar har tillgängligheten och användningen ökat av såväl närboende som besökande. Han har dock fått påpekat av besökanden att bryggan känns svajig. Under den gångna vinterns storm/högvatten bröts delar av trädäcket bort. Det är därför naturligt att förstärka bryggan. En förbättring/förstärkning av bryggan kommer rimligen inte att hindra eller minska besöken på bryggan. Det finns inget vetenskapligt stöd för att en förstärkning av bryggan skulle hindra eller avhålla någon från att använda den. Tvärtemot är det högst troligt att ökad användbarhet leder till ökat nyttjande.

Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6406-25 2026-01-09

Det finns heller inga faktiska omständigheter som talar för att en förskjutning av ett fribärande bryggdäck med ca tre meter skulle kunna förorsaka skador på havsbottnen eller i övrigt på miljön. Snarare kommer en fortsatt användning av bryggan, och området däromkring, att upprätthålla öppet vatten och i någon mån hindra den igenväxning av de långgrunda stränderna, med vass och annan kraftig vattenväxtlighet, som sker allmänt i närområdet sedan djurhållning och beten upphört. Länsstyrelsen har heller inte med något vetenskapligt stöd visat att den marginella förskjutningen av bryggdäcket skulle kunna ha sådana effekter på havsbotten eller miljön i övrigt att det måste förbjudas.

Länsstyrelsens beskrivning av bryggans utveckling med hjälp av flygfoton/satelitbilder är tämligen förvirrande, då bryggan under vissa tider inte verkar ha funnits och under andra tider varit mycket större än innan. Bryggans synbara variation på de historiska bilderna kan sannolikt förklaras av olika vattenstånd vid olika fototillfällen. Bryggan har, de facto, funnits under hela den aktuella tiden.

Länsstyrelsen konstaterar vidare att Senoren är en ö med vägnät och fast landförbindelser och att det därför inte finns något ytterligare behov av båtbryggor. Av liknande anledning verkar det heller inte finnas behov av ytterligare, eller förbättrade badmöjligheter. Det kan ifrågasättas om en sådan inställning verkligen befrämjar strandskyddets intressen. Det finns mycket få bryggor på Senoren, som på liknande sätt som den nu aktuella bryggan, är tillgänglig för allmänheten, då de flesta bryggor ligger mera privat, nära bostadshus, eller bakom

även av detta skäl finnas anledning att bryggan hålls i användbart skick. För alla med kännedom om platsen kan konstateras att bryggan har blivit mera använd av såväl bybor som sommarboende och besökande. En förbättring/förstärkning av bryggan kommer därför rimligen inte att försämra denna trend. Det finns veterligen inget stöd för att anta att det skulle vara avskräckande eller hindrande för besökande. Bryggan kommer med förbättring/förstärkning snarare befrämja besökandes möjligheter att använda den.

Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6406-25 2026-01-09

En förbättring/förstärkning av bryggan kommer således att befrämja strandskyddets intressen. Det finns heller inget vetenskapligt stöd för att den marginella förskjutningen av bryggdäcket skulle märkbart skada miljön. I förhållande till andra befintliga närbelägna brygg-konstruktioner ter sig den begärda ändringen som just marginell.

Länsstyrelsen i Blekinge län har bestritt ändring och anfört sammanfattningsvis följande.

Piren kan eventuellt svagt skönjas på flygfoto från 1960, men det är svårt att avgöra om det är en pir eller enstaka stenar. Länsstyrelsen kan anta påståendet att en pir funnits på den fastigheten år 1960, men den eventuella piren syns inte på ortofoto år 1975. Piren syns på ortofoto år 1993 och var då ca sex meter lång. Enligt mätningar på äldre flygfotografier har den aktuella bryggan byggts om och utökats någon gång mellan 2003 och 2006 och har blivit ca 11,3×1,5 m med en yttre sektion som har måtten 2,5×3,5 m. Den totala längden över vattenytan var ca 14 meter. Länsstyrelsen kan inte hitta några dispenser från strandskyddet för den utökning som gjorts av bryggan/piren. Länsstyrelsen kan därmed konstatera att i vart fall bryggan med längd 14 meter inte har tillkommit lagligt efter att det allmänna strandskyddet trädde ikraft, år 1975.

Vidare finns fortfarande inget särskilt skäl för att ge strandskyddsdispens. För att renovera eller ersätta en anläggning ska den här anläggningen dels vara lagligt tillkommen, dels ska den renoverade bryggan i huvudsak ha motsvarande mått, utformning och plats. Den förlängning av nu aktuell brygga som önskar genomföra är en förhållandevis stor utökning som kan påverka allmänhetens upplevelse av tillgängligheten till vattenområdet negativt samt skapa ytterligare beskuggning av botten. Dessutom har utformning har ändrats så en liten pir har blivit en större brygga.

Enligt 7 kap. 18 e § första punkten miljöbalken kan det finnas skäl att meddela dispens från strandskyddet om området redan är ianspråktaget på ett sätt som

Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6406-25 2026-01-09

gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Det finns också utrymme att meddela dispens för en brygga som ersätter en tidigare brygga. Men det krävs också att ansökan om ersättningen bör göras inom ett år från att den tidigare bryggan förvann. Länsstyrelsen har noterat via historiska kartor att det inte har funnits någon brygga mellan 1975 1993 på den platsen. Dessutom syns bryggan/piren inte på ortofoto år 2000. Detta innebär att tidsfristen för att ersätta bryggan redan har passerats, med anledning av att en tidsfrist om ett år kan tjäna som utgångspunkt i detta avseende.

Vidare har inte visat ett behov av anläggningen som inte kan tillgodoses på annan plats. Därmed saknas särskilt skäl enligt 7 kap. 18 e § tredje punkten miljöbalken. Det har inte visats att behovet av en utökad brygga väger tyngre än strandskyddets syften. Vid en intresseavvägning mot de all-männa syften som strandskyddet ska värna väger behovet av en brygga för rent fritidsbruk normalt sett lätt/svagt. Förarbetena till miljöbalken anger att omständigheter som att stranden är svårframkomlig, stenig, dyig eller på annat sätt olämplig för bad och friluftsliv inte godtas som särskilda skäl för dispens (prop. 1997/98:45, del 2, s. 89). Enskilda önskemål om bad- eller båtplats har enligt Mark- och miljööverdomstolens praxis inte heller ansetts utgöra något tyngre enskilt intresse, även om det finns praktiska svårigheter att använda en befintlig brygga i området (MÖD:s avgöranden i mål M 6370 12 och M 9186-13). har framfört att bryggan är den bästa för ändamålen på grund av att den är belägen 38 meter från närmaste bostadshus och att andra nära bryggor är mer privata. Att det finns bryggor i närheten som framstår som mer privata innebär inte att det finns särskilt skäl att bevilja dispens. Det har fortfarande inte visats att det finns ett behov som överväger strandskyddets intressen, och som inte kan tillgodoses genom nuvarande anläggningar. Endast behovet av att erhålla djupare tilläggningsplats för båt är inte skäl nog att utvidga bryggan i ansökt omfattning. Senoren är en ö med vägnät och fast landförbindelse. Runt om på ön finns flera bad- och båtbryggor. Behovet av den an-sökta åtgärden kan sammantaget inte bedömas vara av särskilt angelägen art.

Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6406-25 2026-01-09

En brygga är en sådan anläggning som skulle hindra eller avhålla allmänheten från att beträda vattenområdet (jfr. prop. 1997/98:45 del 2 s. 86). Bryggan avses att förlängas tre meter med stöd av fyra-sex träpålar. Förlängningen är inte marginell. Även om ett ianspråktagande i det enskilda fallet kan anses marginellt, bör hänsyn tas till de sammantagna effekterna på strandskyddets intressen som en mindre restriktiv tillämpning skulle leda till.

Det framgår vidare att vattenområdet kring Senoren är regionalt utpekat som ekologiskt känsligt område enligt 3 kap. 3 § miljöbalken, utpekat som riksintresse för friluftsliv och naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, utpekat som riksintresse för högexploaterad kust enligt 4 kap. 4 § miljöbalken samt ett ramsarområde enligt miljödepartementet, M1999/2319. Länsstyrelsen har beslutat om utvidgat strandskydd för området. Strandskydd gäller inom 300 meter från stranden på land och 300 meter ut i vattnet. Under dessa förhållanden och med beaktande av de höga naturvärdena som finns i området, bedömer länsstyrelsen att de allmänna intressen som strandskyddet ska värna väger tyngre än enskilda intresse av att få förlänga bryggan.

Instans

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Bryggan ansökan avser saknar dispens. Den är undantagen från kravet på dispens endast om den fanns på platsen i huvudsakligen samma utförande sedan strandskyddsbestämmelserna infördes år 1975. Av utredningen i form av ortofoton framgår inte att bryggan fanns på platsen 1975. Utgångspunkten för bedömningen av dispensansökan måste därför bli att genom förebringad utredning inte visat att bryggan fanns på plats 1975 samt att bryggan inte har dispens. Det kan inte komma i fråga att ge dispens för förlängning av en brygga som i sig saknar dispens. Överklagandet skall då redan av denna anledning avslås.

Sida 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 6406-25 2026-01-09

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 30 januari 2026. I domstolens avgörande har rådmannen Henrik Ibold, ordförande, och tekniska rådet Carl Philip Jönsson deltagit.