M 15014-25

DOMSKÄL Lagändringar den 1 juli 2025 Underinstanserna har hänvisat till bestämmelser i 7 kapitlet miljöbalken som gällde vid tiden för beslutet. Den 1 juli 2025 förändrades bestämmelserna om strandskydd i vissa avseenden. Eftersom övergångsregler saknas ska dessa tillämpas direkt, även om ärendet inleddes tidigare. Det föranleder domstolen att notera att vissa bestämmelser återfinns i andra lagrum än tidigare samt att det finns ytterligare bestämmelser att förhålla sig till.

Finns särskilda skäl för dispens? Av ansökan framgår att strandskyddsdispens har sökts för uppförande av en komplementbyggnad på fastigheten Burkärr 5:17 (skifte 2). Aktuellt område omfattas av strandskydd. Inom ett strandskyddsområde får enligt 7 kap. 15 § miljöbalken inte nya byggnader uppföras. Undantag från förbudet kan medges om det finns särskilda skäl enligt 7 kap 18 e § miljöbalken. Det som mark- och miljödomstolen har att bedöma är därför om strandskyddsdispens för nybyggnad av komplementbyggnad kan ges enligt bestämmelserna i 7 kap. 18 e § miljöbalken.

Syftet med strandskyddsregleringen är enligt 7 kap. 13 § miljöbalken att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Den omständigheten att ett område idag inte anses som tilltalande medför inte att området i framtiden kan tänkas vara av intresse för allmänheten. Att området sällan eller aldrig utnyttjas av besökare, att terrängen är oländig och svårtillgänglig, att stranden är stenig, dyig eller på annat sätt olämplig för bad och friluftsliv utgör inte skäl för dispens (se prop. 2008/09:119 s. 105).

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5396-24 Mark- och miljödomstolen

Det är den som söker strandskyddsdispens som ska visa att det föreligger förutsättningar för att bevilja dispens. Detta framgår av 2 kap. 1 § miljöbalken (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom den 5 mars 2015 i mål nr M 10901-14).

Som särskilt skäl för strandskyddsdispens har klaganden bl.a. åberopat att området redan har tagits i anspråk som tomt på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.

Av 7 kap. 18 e § första stycket 1 miljöbalken framgår att som särskilt skäl för prövningen av dispens från strandskyddet endast får beaktas om det område som dispensen avser redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddens syften. Bestämmelsen tar sikte på åtgärder på mark som utgör tomt kring befintliga bostadshus eller där allemansrätten annars är utsläckt (se prop. 2008/09:119 s. 105 och MÖD 2009:35). Att en byggnad utgör komplement till en närbelägen huvudbyggnad kan vara skäl för dispens (se MÖD:s dom den 11 december 2014 i mål nr M 7026-14). En förutsättning för att dispens på angiven grund ska meddelas är att hemfridszonen inte utvidgas annat än obetydligt genom den nya byggnaden (se MÖD 2009:35). Hur stort område kring en sådan byggnad som anses ianspråktaget beror på omständigheterna i det enskilda fallet. En omständighet som kan påverka bedömningen är om det på fastigheten finns annan bebyggelse invid huvudbyggnaden som bildar en sammanhållen enhet med denna (se MÖD:s dom den 17 juni 2015 i mål M 10247-14). Den del av en fastighet som inte utgörs av hemfridszon är vanligtvis allemansrättsligt tillgänglig.

Av handlingarna i målet framgår och vid synen kunde bl.a. följande konstateras. Fastigheten X är indelad i två skiften. Fastigheten delas genom Olsgårdsvägen som är en mindre, smal, asfalterad bilväg. Söder om Olsgårdsvägen (skifte 1) finns i huvudsak bostadsbyggnader, komplementbyggnader, uteplats och trädgård. Komplementbyggnaden som dispens sökts för är redan uppförd norr om Olsgårdsvägen (skifte 2). Inom området finns i huvudsak ytterligare en komplementbyggnad,

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5396-24 Mark- och miljödomstolen

grönsaksodling och anlagd parkeringsyta. Med hänsyn till avståndet till den övriga bostadsbebyggelsen, belägen på andra sidan Olsgårdsvägen, kan området där komplementbyggnaden har uppförts, inte anses ingå i den hemfridszon som bostadsbebyggelsen ger upphov till. Det är inte heller visat att befintliga byggnader som är belägna på det norra skiftet är uppförda i enlighet med strandskyddslagstiftningen. Det ifrågavarande området kan därför inte anses vara lagligen ianspråktaget och därigenom sakna betydelse för strandskyddets syften. Med hänsyn till det anförda föreligger inte särskilda skäl för dispens med stöd av 7 kap. 18 e § första stycket 1 miljöbalken. Domstolen bedömer att det inte heller framkommit några andra särskilda skäl att bevilja dispens.

Proportionalitetsprövning Enligt 7 kap. 25 § miljöbalken ska hänsyn tas även till enskilda intressen vid prövning av en fråga om dispens. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten får inte gå längre än som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses. Högsta domstolen har i NJA 2020 s. 1129 uttalat att bestämmelsen, som utformats mot bakgrund av egendomsskyddet i Europakonventions första tilläggsprotokoll och som innebär att en proportionalitetsbedömning ska ske som ett moment vid prövningen, ska ses som en slutlig kontroll av att en nekad dispens inte är orimlig med hänsyn till omständigheterna. Högsta domstolen anger i avgörandet att prövningen, för att fylla sin funktion, måste avse samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Bestämmelsen är dock inte att uppfatta som en mer generell utvidgning av möjligheterna till dispens. Utrymmet för att ge dispens för en åtgärd som inte ryms inom nämnda paragrafer är enligt Högsta domstolen mycket litet. Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte framkommit någon omständighet som vid en proportionalitetsbedömning bör leda till att dispens ska ges.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska överklagandet avslås.

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5396-24 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 27 oktober 2025.

Susanne Mörkås Martin Kvarnbäck

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Susanne Mörkås, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Sandra Andersson.