M 15033-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut den 9 januari 2023 (dnr 526-12717-2022) att upphäva Miljö- och byggnämnden i Säters kommuns beslut om strandskyddsdispens för enbostadshus och garage på fastigheten i Säters kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15033-23

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Dalarnas län (länsstyrelsen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa länsstyrelsens beslut att upphäva den av nämnden beviljade strandskyddsdispensen.

Miljö- och byggnämnden i Säters kommun har fått möjlighet att yttra sig men har inte inkommit med något svar.

och har fått möjlighet att yttra sig men har inte inkommit med något svar.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan hänvisat till sitt beslut med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden. Mellan den aktuella platsen och strandlinjen finns en mindre grusväg samt två sammanhängande bostadsfastigheter, med ytterligare bostadsfastigheter nordväst om aktuell plats. Mellan bostadsfastigheterna i sydväst och nordväst finns en skogsfastighet, skifte 2, som är allemansrättsligt tillgänglig. Den fastigheten sträcker sig ner till vattnet och är ungefär 18 meter bred inom det strandskyddade området. Fastigheten fungerar alltså bostadsfastigheterna som gör att allmänheten kan ta sig ner till vattnet utan att passera någon hemfridszon. Mark- och miljööverdomstolen har i flera fall bedömt att liknande omständigheter inte har uppfyllt kraven för att beviljas dispens med stöd av 7 kap. 18 c § första stycket 2 miljöbalken. Länsstyrelsen kan inte se något skäl att göra en annan bedömning i detta fall. Det stämmer visserligen att området, med hänsyn till topografiska förhållanden samt närliggande bebyggelse och grusväg, i dagsläget har ett begränsat värde för strandskyddets syften. Det betyder dock inte att den enskildes intressen är starkare än strandskyddet, eftersom strandskyddets syften ska ses ur ett långsiktigt perspektiv. Det kan inte uteslutas att naturmarken skulle kunna få betydelse för djur- och växtliv eller för friluftslivet i framtiden. Endast några hundra meter österut ligger en sumpskog med naturvärden. Det har heller inte visats att sökandenas enskilda intresse av att ta platsen i anspråk är särskilt starkt. Det framgår av

SVEA HOVRÄTT DOM M 15033-23

ansökningshandlingarna att sökandena har för avsikt att bygga ytterligare två byggnader på samma fastighet i nordvästlig riktning, utanför det strandskyddade området. Därmed kan ifrågasättas varför inte även nu aktuella byggnader skulle kunna uppföras utanför den strandskyddade delen av fastigheten. Särskilda skäl för dispens saknas och det är inte heller oproportionerligt att avslå ansökan.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Inom ett strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya byggnader (7 kap. 15 § miljöbalken). Om det finns särskilda skäl kan dispens ges från förbudet. I 7 kap. 18 c § miljöbalken anges de dispensgrunder som får beaktas som särskilda skäl. Uppräkningen av dispensgrunder är avsedd att vara uttömmande, men dispensprövningen ska även innefatta en mer övergripande intresseavvägning. Av 7 kap. 25 § miljöbalken följer att en inskränkning i enskilds rätt att använda mark som grundas på strandskyddsbestämmelserna inte får gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Den proportionalitetsprincip som uttrycks i bestämmelsen är en slutlig kontroll av att en nekad dispens inte är orimlig med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet; däremot kan den inte uppfattas som en mer generell utvidgning av möjligheterna till dispens. För att fylla sin funktion måste prövningen avse samtliga omständigheter i ett enskilt fall, men utrymmet för att ge dispens för en åtgärd som inte ryms inom 7 kap. 18 c § miljöbalken är mycket litet (se rättsfallet NJA 2020 s. 1129).

och har som dispensgrund åberopat 7 kap. 18 c § första stycket 2 miljöbalken. Enligt den bestämmelsen kan som särskilda skäl för dispens beaktas om det område som avses är väl avskilt från området närmast strandlinjen genom t.ex. en väg, bebyggelse eller annan exploatering. och har gjort gällande att den aktuella marken avskiljs från vattnet av såväl en väg som bebyggelse.

I likhet med mark- och miljödomstolen bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den mindre grusväg som löper mellan den aktuella platsen och exploateringen närmast vattnet inte har en sådan avskiljande verkan som avses i 7 kap. 18 c § första stycket 2 miljöbalken.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15033-23

Frågan är då om vägen i kombination med bebyggelsen närmast vattnet har en tillräckligt avskiljande verkan. Bebyggelsen utgörs av två sammanhängande bostadsfastigheter, med ytterligare bostadsfastigheter väster om den plats som dispensen avser. Mellan fastigheterna i väster och nu aktuell fastighet finns en skogsfastighet som är allemansrättsligt tillgänglig. Skogsfastigheten sträcker sig ner till vattnet och är cirka 18 meter bred inom det strandskyddade området. Längs detta obebyggda stråk, s.k. släpp, kan alltså allmänheten ta sig ner till vattnet utan att passera någon hemfridszon. Med hänsyn till att det endast är fråga om sparsam bebyggelse mellan strandlinjen och den plats som dispensen avser samt med beaktande av det släpp som löper längs fastigheten ner till vattnet bedömer Mark- och miljööverdomstolen att förhållandena inte är sådana att det område som dispensen avser kan anses väl avskilt från området närmast strandlinjen (jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens domar den 13 november 2013 i mål nr M 4091-13, den 6 april 2016 i mål nr M 9723-15 och den 16 december 2020 i mål nr M 2119-20). Det saknas därmed särskilda skäl för dispens.

Vid den intresseavvägning som ska göras kan konstateras att området visserligen inte omfattas av något riksintresse och utifrån vad som framkommit i målet saknas särskilda naturvärden. Strandskyddets intressen ska dock ses i ett långsiktigt perspektiv. Därtill kan konstateras att den aktuella fastigheten till övervägande del ligger utanför strandskyddat område och att det har funnits planer på att stycka av ytterligare två tomter på längre avstånd från vattnet. Några skäl för att aktuell byggnation inte kan placeras utanför den strandskyddade delen av fastigheten har inte framkommit. Mot denna bakgrund kan och enskilda intresse av att ta området i anspråk inte anses väga tyngre än det allmänna intresse som strandskyddet avser att bevara. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och länsstyrelsens beslut att upphäva den av nämnden beviljade dispensen fastställas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15033-23 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik, Gösta Ihrfelt, Katarina Welin, referent, och Johanna Fernlund. Föredragande har varit Frida Jakobsson.

Sid 1 (5) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 444-23 Mark- och miljödomstolen 2023-11-17 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

Motparter Länsstyrelsen i Dalarnas län Miljö- och byggnämnden i Säters kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut 2023-01-09 i ärende nr 526-12717-2022, se bilaga 1

SAKEN Strandskyddsdispens för nybyggnation av enbostadshus och garage på fastigheten , Säters kommun

DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut ger mark- och miljödomstolen dispens från strandskyddsförbudet på fastigheten , skifte 1, för nybyggnad av bostadshus och garage med en byggnadsarea om högst 155,3 m respektive 52,5 m med den placering som framgår av bilaga 2 till denna dom.

Med ändring av underinstansernas beslut bestämmer mark- och miljödomstolen att det område inom fastigheten , skifte 1, som för det dispensgivna ändamålet får tas i anspråk som tomt har den utbredning som på bilaga 2 markeras med skraffering.

För dispensen gäller som villkor att staket, stängsel eller häck ska uppföras och bibehållas utmed gränsen för det tomtplatsbestämda området enligt följande. Utmed befintlig fastighetsgräns mot fastigheten mellan punkt 1 och 2 (se markering på bilaga 2). Utmed gränsen för det tomplatsbestämda området mellan punkt 2 och 3 (se markering på bilaga 2). Utmed befintlig fastighetsgräns mot fastigheten mellan punkt 3 och 4 (se markering på bilaga 2).

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 444-23 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M.

och har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska fastställa nämnden beslut om strandskyddsdispens.

Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande.

Placeringen av bostadshuset och garaget framgår av en situationsplan, som de gett in till domstolen (aktbil. 16). Bostadshuset har en area om 155,3 kvm och garaget har en area om 52,5 kvm.

Fastigheten (skifte 1) är i dagsläget ett skogsskifte, med stenar, sly, stubbar och annat som gör att en passage till vägen nedanför tomten inte existerar utan en förhöjd risk för den personliga säkerheten. Det finns ingen passage och har aldrig funnits, vilket gör att marken inte kan klassas som en rak väg ner till vattnet. Den existerande vägen i dagsläget som går på vänster sida av tomten (mot vattnets riktning) och som avgränsar till både framförliggande fastighet samt vatten, är ett enkelt sätt att ta sig ner till sjön.

Dem närliggande fastigheter som man kan se på högersidan av tomten (sett mot vattnets riktning), är avskilt från en allé av träd, vilket betyder att även dem inte kan använda som en passage till vattnet. De närliggande fastigheterna har för övrigt egna passager ner till sjön och därmed används inte den nuvarande skogsmarken på som en väg. Sett till allmänheten så finns den befintliga grusvägen som går från bebyggelse till sjön att användas som väg.

Marken ligger mitt emellan två befintliga vägar, vilket gör att marken inte ens kan användas som en passage till sjön utan bara ner till nästa väg från vägen ovanför. Det finns en befintlig väg runt som du både kan åka bil eller gå på för att komma närmare vattnet. Bortsett från vägen så ligger det en fastighet nedanför som i sin tur blockerar vattnet.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 444-23 Mark- och miljödomstolen

Det enda som en nybyggnation skulle göra är att förenkla passage eftersom en grusgång bredvid tilltänkt fastighet skulle uppkomma (se figur 1 ovan). Länsstyrelsen skriver om ett släpp mellan fastigheterna nedanför. Den tilltänka grusgången kommer göra att allmänheten eller närvarande fastigheter kommer kunna använda tomten som en passage, vilket inte har gjorts innan på grund av andra passager/vägar eller markens oåtkomlighet.

Sammanfattningsvis anser vi att beslutet bör ändras till det kommunen har påvisat. Tomten är väl avskild från vattnet, genom väg och bebyggelse. Det finns inte och har aldrig funnit möjlighet att använda som en väg ner till nästa väg. En nybyggnation skulle dock kunna göra det möjligt och åtkomligheten skulle bli verklighet. Som utveckling för landsbygden ser vi att länsstyrelsens beslut ändras till ett godkännande.

Länsstyrelsen i Dalarnas län och Miljö- och byggnämnden i Säters kommun har getts möjlighet att yttra sig över överklagandena. Länsstyrelsen har hänvisat till motiveringen i det överklagade beslutet. Nämnden har inte hörts av.

DOMSKÄL

Målets handläggning Mark- och miljödomstolen har hållit syn på platsen. Länsstyrelsen i Dalarnas län och Miljö- och byggnämnden i Säters kommun har getts möjlighet att yttra sig.

Rättsliga utgångspunkter Inom område som omfattas av strandskydd gäller bl.a. att nya byggnader inte får uppföras (7 kap. 15 § 1 miljöbalken). Trots förbudet kan en dispens ges om det finns särskilda skäl. En av dispensgrunderna är att det område som dispensen avser genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen (7 kap. 18 c § första stycket 2 miljöbalken).

Vid prövningen av en dispensansökan ska det också göras en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen (se 7 kap. 25-26 §§ miljöbalken). En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten får inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. I praxis har öppnats upp för möjligheten att basera en dispens på proportionalitetsprincipen (se MÖD 2020:2 I och II och

Ett dispensbeslut får förses med villkor (16 kap. 2 § miljöbalken).

I samband med ett beslut om strandskyddsdispens ska prövningsmyndigheten ange i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet (7 kap. 18 f § andra stycket miljöbalken).

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 444-23 Mark- och miljödomstolen

Kan en dispens ges? och avser att ansökan om avstyckning av ett uppskattningsvis cirka 2 000 m stort område av fastigheten , där de vill uppföra ett bostadshus med garage med den byggnadsarea och placering som framgår av bilaga 2. Området för den planerade byggnationen benämns i fortsättningen styckningslotten.

Den planerade styckningslotten avgränsas i nordöst och sydväst av två mindre grusvägar samt i nordväst och sydöst av befintliga fastighetsgränser mot och (se figur 2 nedan). Cirka tre fjärdedelar av styckningslotten omfattas av strandskydd intill 100 meter från strandlinjen.

Bostadshuset avses placeras i styckningslottens nordöstra del. Det råder samsyn mellan och å ena sidan och länsstyrelsen å andra sidan att bostadshuset med den valda placeringen hamnar på gränsen för strand-skyddsområdet, med en mindre del innanför det skyddade området. Garaget avses placeras i omedelbar närhet till bostadshuset men i sin helhet inom det strand-skyddade området.

Vid synen kunde konstateras att styckningslotten sluttar svagt ned mot strandlinjen. Området är bevuxet med sly och enstaka träd. Styckningslotten kan närmast beskrivas som ett avverkat skogsskifte med begränsade naturvärden. En dispens bedöms inte hindra strandskyddets ena syfte; att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Den centrala frågan blir därmed vilken påverkan en exploatering har för strandskyddets andra syfte; att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden.

Närmast vattnet finns tre fastigheter på rad , och se figur 2 nedan. Fastigheterna är bebyggda med bostadshus och flertalet komplementbyggnader. Tomterna är väl hävdade.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 444-23 Mark- och miljödomstolen

Styckningslottens sydvästra gräns utgörs av en mindre grusväg som markerar gräns mot exploateringen närmast vattnet (fastigheterna , och ). Grusvägen har inte i sig en sådan avskiljande verkan som avses i 7 kap. 18 c § första stycket 2 miljöbalken (jfr MÖD 2011:40). Däremot bedöms fastigheterna , och med det ianspråktagande som skett där och grusvägen tillsammans i tillräcklig mån ha en sådan avskiljande verkan som gör att en dispens kan ges med tillämpning av nämnda bestämmelse. D och , som länsstyrelsens hänvisar till, påverkar inte den bedömning som nu gjorts.

Även den intresseavvägning som ska göras enligt 7 kap. 25 § miljöbalken talar för att en dispens kan ges för det planerade bostadshuset och garaget (jfr MÖD 2020:2 I och II). Vid den bedömningen ska hänsyn tas särskilt till att terräng- och naturförhållandena är sådana att man knappt kan ana sjön när man befinner sig inom styckningslotten, att det valda området för exploateringen bedöms ha ett från strandskyddssynpunkt begränsat värde, och att bostadshusets placeras delvis inom en del av styckningslotten som inte omfattas av strandskydd och att den privatiserande verkan som exploateringen har därmed bedöms bli begränsad.

Med tillämpning av 7 kap. 18 f § andra stycket miljöbalken ska den mark inom som får tas i anspråk som tomt bestämmas enligt vad som framgår av domslutet. Arean för det tomtplatsbestämda området uppgår till cirka 1 500 m .

För att säkerställa att byggnaderna inte har någon privatiserande verkan utanför det tomtplatsbestämda området ska dispensen förenas med villkor enligt vad som framgår av domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-02) Överklagande senast den 8 december 2023.

Inge Karlström Christina Odén I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Inge Karlström, ordförande, och tekniska rådet Christina Odén. Föredragande har varit tingsnotarien Tanja Shokrai.