M 15149-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen avvisar yrkandet om att frågan om dispens från strandskyddet ska prövas av Stenungsunds kommun.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår yrkandet om att målet ska vilandeförklaras. 3. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver följande punkter i Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 25 mars 2024 (dnr 31098-2023) om föreläggande att 1. Riva och forsla bort d. trädäck för glampingtält 1 e. staket 1 (den del som är inom blåmarkerad del på detaljplanekarta i bilaga 3 i länsstyrelsens beslut den 4 juli 2024 i ärende nr 12908-2024) f. utemöbler, ljusslinga och skyltar (inom blåmarkerad del på detaljplanekarta i bilaga 3 i länsstyrelsens beslut den 4 juli 2024 i ärende nr 12908-2024) samt

SVEA HOVRÄTT DOM M 15149-24

minigolfbana, frisbeegolfkorg (inom grönmarkerad del på karta i bilaga 2 i länsstyrelsens beslut den 4 juli 2024 i ärende nr 12908-2024). 2. Upphöra att återkommande utföra gräsklippning (inom blåmarkerad del på detaljplanekarta i bilaga 3 i länsstyrelsens beslut den 4 juli 2024 i ärende nr 12908-2024). 4. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15149-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Surfviken i Sverige AB har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras och att strandskyddsdispens ska ges för samtliga åtgärder som omfattas av ansökan. Bolaget har även yrkat att frågan om dispens från strandskyddet ska överföras till kommunen för prövning. Bolaget har dessutom yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska vilandeförklara målet i avvaktan på en översyn av gällande detaljplan.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har medgett att Mark- och miljööverdomstolen upphäver länsstyrelsens föreläggande avseende de anläggningar och anordningar samt den gräsklippning som länsstyrelsen har gett dispens för i efterhand. Länsstyrelsen motsätter sig i övrigt att mark- och miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Surfviken i Sverige AB (bolaget) har utöver vad bolaget förde fram i mark- och miljödomstolen förtydligat och tillagt i huvudsak följande. Verksamheten uppfyller kraven för dispens enligt 7 kap. 18 e § punkterna 1, 4, 5 och 6 miljöbalken. Sedan 1980-talet har det bedrivits camping och vandrarhemsverksamhet med café och uteservering i området. Under de senaste 15 åren stagnerade dock verksamheten, med kriminalitet och droghandel i området som följd. Efter nystarten har denna problematik försvunnit. Ännu tidigare, sedan tidigt 1900-tal, användes området bland annat för en segelklubb och som barnkoloni. Ett avslag på dispensansökan skulle innebära att det inte längre är ekonomiskt försvarbart att bedriva restaurangverksamheten med dess uteservering, vilket i sin tur skulle påverka den sammanlänkade camping- och bed and breakfastverksamheten. Surfviken är den enda campinganläggningen i kommunen och att avveckla eller begränsa verksamheten skulle innebära stora negativa konsekvenser för turismen och näringslivet i kommunen. Utökningen av verksamheten bidrar till att främja besöksnäringen både lokalt och regionalt. Det är också ett angeläget allmänt intresse att kunna hantera den ökande husbilsturismen. Länsstyrelsen har beviljat dispens enbart inom ett område som huvudsakligen består av en grusplan som fungerar som en parkering för gästerna. Parkeringssituationen är redan i dag ansträngd och parkeringsmöjligheter är väsentliga för att kunna erbjuda en god service och

SVEA HOVRÄTT DOM M 15149-24

tillgänglighet. Resterande yta inom det området upptas av minigolfbanan. Bedömningen att verksamheten kan utvecklas inom denna begränsade yta är orimlig och felaktig. Utvidgningen av Surfviken kan inte genomföras på något annat sätt än inom strandskyddat område. En dispens skulle inte endast stödja företagets verksamhet utan även skapa positiva effekter för turism, folkhälsa och lokal utveckling i enlighet med strandskyddets och naturvårdsområdets intentioner.

Åtgärderna har en begränsad påverkan på strandskyddets syften. Vegetationssamhällena inom verksamhetsområdet består huvudsakligen av triviala arter utan skyddsvärda inslag. Flera anläggningar ligger på berg i dagen eller på plintar, vilket minimerar markpåverkan. Trädäck på plintar skapar också skydd och plats för vinterdvala för bland annat igelkott samt grod- och kräldjur. Staketens utformning bedöms inte ge någon nämnbar barriäreffekt. Ett flertal objekt är flyttbara och har ingen nämnbar negativ påverkan. Gångstråken kanaliserar besökare och minskar slitage på övrig mark. Allmänheten har fri tillgång till samtliga berörda områden och inga privatiserande effekter har uppstått.

Den bedömning som ska göras beträffande låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck enligt 7 kap. 18 f § miljöbalken tar sikte på de faktiska förhållandena. Området vid Nösnäs präglas av rekreation och begränsad permanent bebyggelse. Verksamheten har funnits i olika former under lång tid med bibehållen allmän tillgänglighet. Det strandnära läget är en fördel för surf, kajak, SUP, bad, glamping och restaurang. Deras funktion förutsätter en omedelbar närhet till vattenlinjen. Uteserveringen är till sin funktion direkt kopplad till restaurangen.

Dispenser för liknande åtgärder har getts i närliggande områden och likabehandlingsprincipen ska beaktas vid proportionalitetsbedömningen. Intrånget är marginellt och reversibelt medan nyttan för allmänhet och lokal näring är betydande. Att avslå dispensansökan för plintburna däck, flyttbara objekt och uteserveringsytor på berg i en redan rekreativt nyttjad miljö skulle vara oproportionerligt i förhållande till den begränsade påverkan.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15149-24

Bolaget har bland annat gett in en miljöbedömning avseende de utförda åtgärderna och en lokaliseringsutredning.

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsens föreläggande ska upphävas beträffande de punkter som länsstyrelsen gett dispens i efterhand för. I övrigt vidhåller länsstyrelsen sina tidigare ställningstaganden.

Länsstyrelsen anser att det nya särskilda skälet enligt 7 kap. 18 f § miljöbalken inte är tillämpligt i det här fallet. Platsen omfattas av flertalet områdesskydd och riksintressen samt är en viktig plats för friluftslivet. Det är därmed inte en sådan plats där åtgärder har en begränsad påverkan på strandskyddets syften. Det är heller inte en plats med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck. Stenungsunds kommun, framför allt de kustnära områdena, är attraktivt för att bygga både byggnader och anläggningar.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Av 7 kap. 18 b § andra punkten miljöbalken följer att det är länsstyrelsen som ska pröva en ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna när det är fråga om ett område som skyddas enligt andra bestämmelser i 7 kap. miljöbalken än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Prövningen avser i det här fallet ett område som ligger inom Natura 2000-område och Stenungsundskustens naturvårdsområde, som beslutades av länsstyrelsen 1988. Det innebär alltså att det här är fråga om ett sådant område där länsstyrelsen är behörig myndighet i frågor om strandskyddsdispens och att Stenungsunds kommun inte lagligen kan göra prövningen. Bolagets yrkande om att kommunen ska pröva ansökan om strandskyddsdispens ska därför avvisas.

Att avvakta en planerad översyn av den gällande detaljplanen för området är inte ett skäl att vilandeförklara handläggningen av målet. Yrkandet om vilandeförklaring ska därför avslås.

Länsstyrelsen förelade den 25 mars 2024 bolaget att ta bort anläggningar, anordningar och byggnader inom det område som omfattas av strandskydd, Stenungsundskustens

SVEA HOVRÄTT DOM M 15149-24

naturvårdsområde och Natura 2000-område. Sedan bolaget i efterhand ansökt om strandskyddsdispens, har länsstyrelsen i beslut den 4 juli 2024 gett strandskyddsdispens för trädäck för glampingtält 1, minigolfbana, frisbeegolfkorg, staket 1, ljusslinga, utemöbler, gräsklippning och skyltar och avslagit ansökan i övrigt. Länsstyrelsen har även gett tillstånd i efterhand enligt naturvårdsområdets föreskrifter för att schakta, fylla och tippa för minigolfbana. De punkter i länsstyrelsens föreläggande från den 25 mars 2024 som omfattar dessa anläggningar, anordningar och åtgärder ska enligt vad som framgår av domslutet därmed upphävas.

När det gäller de övriga punkter i länsstyrelsens föreläggande från den 25 mars 2024 som inte beviljats strandskyddsdispens i efterhand, gör Mark- och miljööverdomstolen följande överväganden. De omständigheter som bolaget gör gällande avseende områdets användning sedan början av 1900-talet innebär inte att det är visat att området kontinuerligt och lagligt har varit ianspråktaget på ett sådant sätt som krävs för att dispens ska kunna ges enligt 7 kap. 18 e § punkten 1 miljöbalken. För att dispens ska kunna ges enligt punkten 5 samma bestämmelse krävs att området behöver tas i anspråk för ett angeläget, allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Det allmänna intresset kan typiskt sett vara en kommuns behov av tätortsutveckling, olika typer av infrastrukturanläggningar, anpassning av miljön för funktionshindrade, ett friluftsintresse eller ett kulturhistoriskt intresse. För att intresset ska vara angeläget bör det långsiktigt ge fördelar för samhället. (Se prop. 2008/09:119 s. 106.) Bolaget bedriver en privat, vinstdrivande verksamhet. De fördelar som verksamheten kan innebära för bland annat besöksnäringen i kommunen, för husbilsturismen och för tryggheten i området innebär inte att camping- och restaurangverksamheten utgör ett allmänt intresse i bestämmelsens mening. Redan av det skälet kan dispens inte ges enligt punkten 5. För att dispens ska kunna ges enligt punkten 6 ska det vara fråga om mycket speciella omständigheter som är mer eller mindre unika till sin karaktär, vilket inte är fallet här (se prop. 2008/09:119 s. 106).

Den 1 juli 2025 trädde nya strandskyddsregler i kraft. Ändringarna innebär bland annat att det i 7 kap. 18 f § miljöbalken införts en ny möjlighet till dispens från strandskyddet för förvärvsverksamhet med begränsad påverkan på strandskyddets syften i områden med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck. Som särskilda skäl

SVEA HOVRÄTT DOM M 15149-24

för dispens från strandskyddet får det, såvitt nu är av intresse, beaktas om dispensen avser en byggnad, anläggning, anordning eller åtgärd som behövs för en förvärvsverksamhet som har en begränsad påverkan på strandskyddets syften och är avsedd att bedrivas varaktigt i ett område med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck (se punkten 1). Att verksamheten har en begränsad påverkan på strandskyddets syften betyder att verksamhetens lokalisering till strandskyddsområdet sammantaget får ge upphov till endast en begränsad negativ påverkan på något av strandskyddets båda syften. En viktig del av bedömningen är därför att avgöra om verksamheten bedrivs eller planeras i ett område med höga värden för djur-, växt- eller friluftslivet. Höga sådana värden innebär att endast en mycket liten eller ingen omgivningspåverkan kan tillåtas. (Se prop. 2024/25:102 s. 69 f.)

Det berörda området omfattas av naturvårdsområde och Natura 2000-område samt ligger inom område av riksintresse dels enligt 4 kap. 4 § miljöbalken, dels för naturvården och för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen anser att det redan mot den bakgrunden står klart att det inte föreligger särskilda skäl för strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 f § miljöbalken. Den miljöbedömning som bolaget gett in till domstolen förändrar inte den bedömningen.

Det som återstår är en prövning av det särskilda skälet i 7 kap. 18 e § punkten 4 miljöbalken. Enligt denna bestämmelse kan dispens från strandskyddet ges om det behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området. Bolaget har i sin lokaliseringsutredning förklarat sina överväganden och hänsynstaganden inför uppförandet av anläggningarna och åtgärderna på området. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det råder särskilda förutsättningar för att utvidga en verksamhet på denna plats då hela det område som nu är i fråga omfattas av bland annat strandskydd och naturområdesskydd. Vidare medför det, som bolaget anger i sin lokaliseringsutredning, utmaningar att på ett rimligt sätt utvidga verksamheten på annan plats utanför det skyddade området. Vid en prövning av om strandskyddsdispens kan ges ska det emellertid enligt 7 kap. 25 § miljöbalken också göras en proportionalitetsbedömning. Den innebär att en inskränkning i en enskilds rätt att använda mark eller vatten inte får gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Det måste då hållas i åtanke att strandskyddet är ett allmänt intresse

SVEA HOVRÄTT DOM M 15149-24

som är så starkt att det i normalfallet har företräde framför andra allmänna eller enskilda intressen. Möjligheten att besluta om undantag från strandskyddet ska tillämpas med stor restriktivitet (se prop. 2008/09:119 s. 53 och prop. 1997/98:45 del 1 s. 317). Vid en avvägning mellan å ena sidan de skäl som bolaget anfört för att få utvidga verksamheten och å andra sidan allmänhetens intresse av tillgång till området och intresset av att bevara naturvärdena på platsen, som är tydligt befästa genom att platsen även är ett naturskyddsområde och ett Natura 2000-område, bedömer Markoch miljööverdomstolen att det inte finns skäl att bevilja dispens för någon av de sökta åtgärderna (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 april 2018 i mål nr M 9582-17.) Mark- och miljööverdomstolen instämmer alltså i den avvägning som underinstanserna gjort genom att bevilja strandskyddsdispens för en utvidgning av verksamheten endast inom en begränsad yta av området. Därmed ska bolagets överklagande avslås i denna del.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Maria L. McMurray, Helen Blomberg och Elisabeth Hartley, referent

Föredragande har varit Ulrika Agerskans.

Sid 1 (7) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1787-24 Mark- och miljödomstolen 2024-10-23 M 3401-24 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande Surfviken i Sverige AB

Motpart Länsstyrelsen i Västra Götalands län

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut 2024-03-25 i ärende nr 31098-2023 samt 2024-07-04 i ärende nr 12908-24, se bilaga 1 och 2

SAKEN Strandskyddsdispens samt förläggande att vidta åtgärder inom strandskyddsområde, naturvårdsområde och Natura 2000-område på fastigheterna och i Stenungsunds kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena, dvs. ändrar inte länsstyrelsens beslut.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1787-24 Mark- och miljödomstolen M 3401-24

BAKGRUND Länsstyrelsen i Västra Götalands län förelade den 25 mars 2024 Surfviken i Sverige AB vid vite av 90 000 kronor, att utföra följande åtgärder på fastigheterna Stenungsund och 1) Riva och forsla bort a) bastu med duschar, b) förrådsbyggnad, c) cykelhus, d) trädäck 1, trädäck 2 med bar och utemöbler, trädäck 3, trädäck 4, inhägnat trädäck vid husvagn, trädäck för glampingtält 1, trädäck för glampingtält 2, trädäck med glampingtält 3, trädäck med glampingtält 4, trädäck med glampingtält 5, e) staket 1, staket 2, staket 3, staket 4, f) utemöbler, markplattor, odlingsskåp, pallbarer, pingisbord, minigolf, frisbeegolf, ljusslingor, skyltar, skräpupplag samt trädgårdsmöbler från strandskyddsområdet och naturvårdsområdet.

Länsstyrelsen förelade samtidigt Surfviken i Sverige AB att 2) Upphöra att återkommande utföra gräsklippning inom det på karta i bilaga 2 markerade området. Gräsytorna får slås ned två gånger per år. Ni ska utföra åtgärderna senast sex månader efter det att beslutet har vunnit laga kraft.

3) Skicka in bilder till länsstyrelsen som styrker att ni har utfört åtgärderna på ett tillfredsställande sätt senast två veckor efter att åtgärderna i punkt 1 2 ska vara färdiga.

Sedan Surfviken i Sverige AB med anledning av ovanstående föreläggande inkommit med en ansökan om strandskyddsdispens meddelade länsstyrelsen den 4 juli 2024 följande beslut. Länsstyrelsen ger strandskyddsdispens i efterhand för följande anläggningar på fastigheten i Stenungsunds kommun: · trädäck för glampingtält 1 · minigolfbana · frisbeegolfkorg Endast det område som markerats på bifogad karta i bilaga 2 får användas för ändamålet.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1787-24 Mark- och miljödomstolen M 3401-24

Länsstyrelsen ger strandskyddsdispens i efterhand för följande anläggningar på fastigheten i Stenungsunds kommun: · staket 1 · ljusslinga · utemöbler · gräsklippning · skyltar Dessa åtgärder får endast utföras inom det område som blåmarkerats på bifogad detaljplanekarta i bilaga 3.

Länsstyrelsen ger tillstånd i efterhand enligt naturvårdsområdets Stenungsundskustens föreskrifter för att schakta, fylla och tippa för minigolfbana på bifogad karta i bilaga 2.

Länsstyrelsen ger inte dispens från strandskyddsbestämmelserna eller tillstånd enligt föreskrifterna för Stenungsundskustens naturvårdsområde för följande åtgärder på fastigheterna och i Stenungsunds kommun:

· cykelhus, · trädäck 1 · trädäck 2 med bar · trädäck 3 · trädäck 4 · inhägnat trädäck vid husvagn · trädäck för glampingtält 2 · trädäck med glampingtält 3 · trädäck med glampingtält 4 · trädäck med glampingtält 5 · staket 2 · staket 3 · staket 4 · trädgårdsmöbler · markplattor · odlingsskåp · pallbarer samt · pingisbord

Länsstyrelsen ger inte dispens från strandskyddsbestämmelserna för följande åtgärder utanför på bifogad detaljplanekarta blåmarkerat område på ovanstående fastigheter: · staket 1 · utemöbler

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1787-24 Mark- och miljödomstolen M 3401-24

· ljusslingor · skyltar

YRKANDEN M.M. Surfviken i Sverige AB har, som bolagets talan får förstås, yrkat att länsstyrelsens föreläggande av den 25 mars 2024 ska upphävas samt att bolaget ska medges strandskyddsdispens för samtliga åtgärder som ansökts om på fastigheterna och . Bolaget har anfört bl.a. följande till utveckling av sin talan.

Bolaget driver en restaurang och campingverksamhet med tillstånd för uteservering och alkoholförsäljning från kommunen.

Bolaget har i efterhand ansökt om strandskyddsdispens för aktuella åtgärder för att kunna fortsätta verksamheten med restaurang, vandrarhem och camping. Verksamheten är av stor betydelse för både kommunen och dess invånare, vilket också stödjas av kommunens tillstånd och stöd. Verksamheten bidrar betydligt till den lokala ekonomin genom anställda och betalande gäster. Ett avslag på dispens skulle påverka dessa positiva ekonomiska effekter negativt.

Verksamheten på platsen har bedrivits sedan 1980-talet och har godkänts av kommunen. Det visar på att området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Ansökta åtgärder bedöms inte på ett betydande sätt påverka miljön inom Natura 2000-området, och de är förenliga med kraven på en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna (3 och 4 kap. miljöbalken).

Flera av de särskilda skäl som anges i miljöbalken är tillämpliga. Verksamheten är av angeläget allmänt intresse och att åtgärderna behövs för att utvidga en pågående verksamhet som inte kan genomföras utanför området.

Efter påtryckningar från kommunen har bolaget genomfört en ny satsning för att vända den negativa trenden som tidigare präglade området. Historiskt sett har platsen varit hemvist för personer med mindre tur i livet, vilket resulterade i att

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1787-24 Mark- och miljödomstolen M 3401-24

Stenungsundsbor undvek området. För att kunna driva en camping i Stenungsund, som redan kämpar med lågt turistantal och ett näringsliv inom handel och restaurang som har svårt att gå runt året om, är turismen en nödvändighet. Kommunen stödjer ubolagettvecklingen av en fin och attraktiv campingplats. För att upprätthålla och utveckla verksamheten krävs att bolaget erbjuder god service och attraherar besökare, vilket inte sker automatiskt.

Campingen är mycket liten och bolaget måste aktivt arbeta för att locka gäster. Förändringen har varit positivt mottagen av Stenungsundsborna, och bolaget har under det senaste året fått många samtal från personer som undrar om det nu är säkert att besöka och om bolaget har löst de tidigare problemen. Det skräpupplag som länsstyrelsen hänvisar till är borta och var rester från en campinggäst som inte städat efter sig.

I samråd med kommunfullmäktige kommer bolaget även att se över möjligheten att ändra detaljplanen för att den ska bli förenlig med verksamheten. Bolaget förstår vikten av att ta hänsyn till natur- och djurlivet, men anser att ett beslut som det nuvarande skulle ha en negativ påverkan på samhället. Under tiden utredningen om ändring av detaljplan, med kommunens stöd, är det direkt onödigt att riva byggnader och andra anläggningar innan ett framtida beslut har fattats. De samhällsnyttiga aspekterna av verksamheten och det pågående samarbetet med kommunen för att skapa en trygg och attraktiv campingplats bör beaktas.

Länsstyrelsen har yrkat att överklagana, utöver de i beslut från den 4 juli 2024 medgivna anläggningarna, avslås. Länsstyrelsen har förklarat att den utöver dessa medgivna anläggningar vidhåller sina tidigare ställningstaganden samt tillagt följande.

Länsstyrelsen har den 4 juli 2024 beslutat om strandskyddsdispens och tillstånd enligt naturvårdsområdet Stenungsundskusten för ett antal av de anläggningar som omfattas av Länsstyrelsens föreläggande från den 25 mars 2024. Länsstyrelsen har vid handläggningen inte tagit hänsyn till detaljplanen över platsen utan förelagt om

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1787-24 Mark- och miljödomstolen M 3401-24

borttagande då strandskyddsdispens och tillstånd enligt naturvårdsområdets föreskrifter saknats för byggnader och anläggningar.

Länsstyrelsen har med äldre flygfoto och ortofoton visat att de förelagda byggnaderna och anläggningarna uppkommit efter strandskyddets inträde 1975. Länsstyrelsen har under handläggningen upplyst om möjligheten att söka dispens och tillstånd i efterhand. Ansökan kom dock inte in inom utsatt tid.

DOMSKÄL Målen handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Handläggningen är i huvudsak skriftlig. Mark- och miljödomstolens uppgift är att gå igenom materialet för att se om länsstyrelsens avgöranden är riktiga.

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Aktuella åtgärder har vidtagits inom område som omfattas av strandskydd, förordnande om naturvårdsområde och Natura 2000-område samt utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken och omfattas av särskilda geografiska bestämmelser enligt 4 kap. miljöbalken. Som länsstyrelsen angett framgår av utredningen att samtliga åtgärder utförts efter det allmänna strandskyddets införande 1975 samt är samtliga åtgärder förbjudna enligt gällande bestämmelser om strandskydd i 7 kap. miljöbalken. Ett antal åtgärder strider vidare mot föreskrifterna för naturvårdsområdet Stenungsundskusten.

Möjligheterna att lämna dispens från de förbud som gäller enligt strandskyddslagstiftningen ska tillämpas restriktivt, särskilt när fråga om område som omfattas av så många skyddsföreskrifter som här. Vid tillämpning av reglerna saknas möjligheter att ta hänsyn till eventuella framtida detaljplansändringar. Hänsyn kan inte heller tas till eventuella beslut från kommunen rörande t.ex. uteservering och alkoholförsäljning eller till vidtagna uppsnyggningsåtgärder.

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1787-24 Mark- och miljödomstolen M 3401-24

Domstolen har att i målet bedöma huruvida det finns anledning att vägra strandskyddsdispens och tillstånd enligt föreskrifterna för Stenungsundskustens naturvårdsområde för de åtgärder som inte omfattas av länsstyrelsens beslut om strandskyddsdispens den 4 juli 2024. I dessa delar instämmer mark- och miljödomstolen till fullo i de bedömningar som länsstyrelsen redovisat. Överklagandena ska därför lämnas utan bifall.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-02) Överklagande senast den 13 november 2024

Göran Stenman

I avgörandet har deltagit rådmannen Göran Stenman och det tekniska rådet Magnus Eklund Fellerfeldt