M 1533-25
MÖD har avslagit ett bolags ansökan om tillstånd till en solenergianläggning eftersom verksamheten tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk och det inte är visat att intresset av förnybar el i detta fall väger över intresset av att bevara jordbruksmarken.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-04-24 M 1533-25 060206 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-01-15 i mål nr M 2026-24, se bilaga A PARTER Klagande 1. Länsstyrelsen i Hallands län 2. Hallands Naturskyddsförening,
3Naturskyddsföreningen i Halmstad,
4M.E. 5. I.E. 6. L.I. 7. A.L. 8. C.M.
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25 9. P.N. 10. R.P. 11. M.P. 12. D.R. 13. M.S. 14. A.S. 15. L.S. Ombud för 4–15: Advokat JJ.W. Advokaterna Weitner & Westerling AB Motpart OX2 AB, Ombud: Advokat MA.E. och biträdande jurist M.B. Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB SAKEN Tillstånd till solenergianläggning på fastigheten X i Halmstads kommun
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Miljöprövningsdelegationens vid Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 27 mars 2024, dnr 521-2565-2023, och avslår OX2 AB:s ansökan om tillstånd.
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Länsstyrelsen i Hallands län (länsstyrelsen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. Sista meningen i villkor 3 ska ändras till ”[T]illsynsmyndigheten får dock tillåta icke-störande anläggningsarbeten.”. Motsvarande delegation ska föras in i det som delegeras till tillsynsmyndigheten. Villkor 7 och 8 samt delegationen enligt punkten D1 ska ha den lydelse som följer av miljöprövningsdelegationens beslut. Villkor 7 ska i andra hand ändras på så sätt att angivna bullervärden ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar om tillsynsmyndigheten begär det. Tillståndstiden ska vara 30 år.
Hallands Naturskyddsförening och Naturskyddsföreningen i Halmstad har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva beslutet om tillstånd till solenergianläggning på fastigheten X i Halmstads kommun och att domstolen ska avslå OX2 AB:s ansökan. Föreningarna har i andra hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa målet till Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Hallands län för fortsatt beredning. Föreningarna har i tredje hand yrkat att tillståndstiden ska vara 30 år.
M.E., I.E., L.I., A.L., C.M., P.N., R.P., M.P., D.R., M.S., A.S. och L.S. (M.E. m.fl.) har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva beslutet om tillstånd till solenergianläggning på fastigheten X i Halmstads kommun och att domstolen ska avslå OX2 AB:s ansökan. De har i andra hand yrkat att beslutet om tillstånd ska ändras på följande sätt. Tillståndet ska gälla i 20 år. Ett villkor innebärande att solenergianläggningen uppförs med ett hänsynsavstånd till bebyggda fastigheters gränser om 150 meter ska läggas till.
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
Ett villkor innebärande att de solpaneler som installeras inte får generera några ljusreflexer mot bebyggda grannfastigheter ska läggas till. Ett villkor innebärande att en arkeologisk utredning med sökschakt ska genomföras, innan arbete med etablering av solenergianläggningen påbörjas för att klargöra eventuell fornlämningsförekomst inom projektområdet ska läggas till.
M.E. m.fl. har i tredje hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Hallands läns beslut om tillstånd till solenergianläggningen.
OX2 AB har medgett att sista meningen i villkor 3 omformuleras i enlighet med länsstyrelsens yrkande och att en ny motsvarande delegation föreskrivs. Bolaget har medgett länsstyrelsens andrahandsyrkande avseende villkor 7 men har bestritt ändring av mark- och miljödomstolens dom i övrigt.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen har i huvudsak anfört följande till stöd för sin talan.
Mark- och miljödomstolen har ändrat villkor 3 genom att lägga till en mening om samråd. Kravet på samråd med tillsynsmyndigheten har inte följts upp med motsvarande överlåtelse till tillsynsmyndigheten att besluta villkor enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken. Kravet på samråd med tillsynsmyndigheten fyller därmed ingen funktion i detta fall. Mark- och miljödomstolen har ändrat andra stycket i villkor 7. Villkoret innebär att om inga klagomål inkommer så kan inte tillsynsmyndigheten begära att verksamhetsutövaren visar att villkoret klaras. Detta förhindrar tillsynsmyndigheten att på eget initiativ begära att verksamhetsutövaren utför en kontroll av bullernivåerna vid bostäder i närheten. Det vore därför bättre att andra stycket i villkor 7 upphävs än att det får en felaktig utformning. Upphävandet av villkor 8 och delegation D1 strider mot gällande praxis och kommer försvåra tillsynen av verksamheten. En tillsynsmyndighet får inte besluta om förelägganden eller förbud i frågor som prövats inom en tillståndsansökan. Ett föreläggande får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft. Frågan om en
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
eventuell störning från anläggningen i form av bländning kan därför inte hanteras inom ramen för sedvanlig tillsyn då denna fråga ingått i tillståndsprövningen. När det gäller solenergianläggningar kan en snabb teknikutveckling förväntas, med effektivare solpaneler och ökade möjligheter att kombinera utvinning av solenergi med odling eller bete. Men hänsyn till detta är det av särskild vikt att verksamhetens tillåtlighet och utformning kan prövas på nytt inom en inte alltför lång tidsrymd. Tillståndstiden bör därför begränsas och en tillståndstid om 30 år framstår som rimlig i detta fall.
Hallands Naturskyddsförening och Naturskyddsföreningen i Halmstad har i huvudsak anfört följande till stöd för sin talan.
Verksamheten är inte förenlig med 3 kap. 4 § miljöbalken eftersom brukningsvärd jordbruksmark kommer tas i anspråk trots att ändamålet att producera el genom förnybara källor kan uppnås genom att annan mark tas i anspråk. Det har inte gjorts någon uppskattning av det faktiska behovet av el från förnybara källor eller avvägning mot livsmedelsproduktionen på marken. En solcellsanläggning är inte per automatik ett väsentligt samhällsintresse. Även om länsstyrelsens ställningstagande är av särskild vikt vid bedömningen om vilket intresse som ska ha företräde så utgår det från att ställningstagandet är väl motiverat. I detta fall har länsstyrelsen inte motiverat sitt ställningstagande tillräckligt. Det saknas bl.a. en samlad analys av länsstyrelsen i vilket hänsyn tas till andra planerade solcellsparker. Den politiska omvärldssituationen medför att livsmedelproduktionen är ett mycket högt prioriterat samhällsintresse speciellt vad avser jordbruksmark inom områden med högavkastande jordar. Planen att skapa en blomsteräng på den mark som solcellspanelerna ska anläggas på är inte genomförbar på det sätt som beskrivits av OX2 AB. Det finns vidare alternativa placeringar på exempelvis tak och parkeringsplatser, dvs. på mark som redan är ianspråktagen.
M.E. m.fl. har i huvudsak anfört följande till stöd för sin talan.
Lokaliseringen av solcellsparken är inte lämplig då platsen utgörs av brukningsbar jordbruksmark och då den gränsar till en sammanhållen bostadsbebyggelse. En
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
noggrann lokaliseringsutredning måste göras för att utreda huruvida lämpliga alternativ finns. Om det finns lämpliga alternativ ska tillstånd inte meddelas. Den lokaliseringsutredning som utförts av OX2 AB är bristfällig. Lokaliseringsutredningen har begränsats till att endast omfatta närområdet till den anslutningspunkt som avses användas. Lokaliseringsutredningen borde ha omfattat övriga anslutningspunkter i kommunen. Enligt utredningen finns det flera potentiella anslutningspunkter i kommunen. Det kan inte heller uteslutas att det finns fornlämningar i området. Därutöver kan valet av plats även ifrågasättas med hänsyn till de alternativ som slutligen övervägdes i lokaliseringsutredningen. Markupplåtelseavtal och ekonomiska intressen ska inte vara avgörande för valet av lokalisering.
OX2 AB har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan.
Lokaliseringen av solcellsanläggningen är lämplig. Den utförda lokaliseringsutredningen är tillräcklig och förenlig med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och hushållningsbestämmelser. Verksamhetens lokalisering och miljökonsekvenser har utretts och redovisats i erforderlig omfattning, och erforderlig hänsyn har tagits till verksamhetens påverkan på människor och miljö. Solenergianläggningen är därmed att anse som tillåtlig. Med hänsyn till kostnaden för att lägga ledning är en geografisk avgränsning om 3,5 kilometer från anslutningspunkten rimlig. Fem alternativ har övervägts inom detta område och det nu valda alternativet bedömdes som mest lämpligt. OX2 AB har nu även kompletterat lokaliseringsutredningen med ytterligare tre alternativ på skogsmark inom en radie om 10 km från anslutningspunkten. Dessa alternativ valdes dock bort i ett tidigt stadie vid framtagande av den ursprungliga lokaliseringsutredningen. Att redovisa andra alternativ för elproduktion som inte tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk (såsom vindkraft) krävs enbart i de fall det inte finns några realistiska, tekniskt och ekonomiskt likvärdiga samt från samhällssynpunkt lämpliga alternativ på annan mark än jordbruksmark. Den jordbruksmarken som ska ianspråktas utgör endast 0,03 procent av den totala jordbruksarealen i hela Halland och har klass 5, vilket indikerar låg avkastning. Dessutom är ianspråktagandet av jordbruksmarken inte permanent. Marken kan nyttjas för anpassat jordbruk under solenergianläggningens drift vilket möjliggör en samexistens mellan fossilfri elproduktion och jordbruksdrift. Länsstyrelsen har tillstyrkt ansökan och har inte
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
framfört några invändningar avseende verksamhetens lokalisering eller den genomförda lokaliseringsutredningen. Avsikten är att nyttja marken inom verksamhetsområdet för både elproduktion och en anpassad jordbruksdrift i form av exempelvis bete, slåtter eller anpassad odling. Solcellsparken kommer ligga inom elområde 4 vilket är ett av de områden i Sverige där elbehovet är som störst. För att tillgodose det ökande elbehovet krävs en betydande utbyggnad av elproduktionen genom flera olika kraftslag, däribland storskaliga solenergianläggningar. Att flera tillståndsprocesser för liknande verksamheter i kommunen pågår innebär inte att behovet är mättat.
UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Utredningen i Mark- och miljööverdomstolen är i huvudsak densamma som i underinstanserna. OX2 AB har dock i Mark- och miljööverdomstolen gett in en fördjupad alternativutredning som komplement till den lokaliseringsutredning som gavs in tillsammans med ansökan.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Verksamhetens tillåtlighet; brukningsvärd jordbruksmark och lokalisering
För en verksamhet som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid tillståndsprövningen ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden. (Se 2 kap. 6 § första och andra styckena miljöbalken.)
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse och behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § miljöbalken). Produktion av förnybar el är ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses med bestämmelsen (se bl.a. MÖD 2024:12).
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
Skyddet för brukningsvärd jordbruksmark är betingat av intresset av att trygga livsmedelsförsörjningen. Om både jordbruksmark och skogsmark är tänkbara alternativ för en lokalisering, bör i första hand sådan mark som har den bästa biologiska produktionsförmågan undantas. Med tillfredsställande avses att en alternativ lokalisering ska vara tekniskt och funktionellt lämplig samt ekonomiskt rimlig. (Se prop. 1985/86:3 s. 53 f och 158.)
Bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken innebär att en exploatör som vill ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk behöver visa att det inte finns annan tillgänglig mark som är bättre lämpad för ändamålet. Vilka krav som ska ställas på utredningens omfattning och innehåll beror på omständigheterna i det enskilda fallet, där bl.a. anläggningens storlek måste beaktas. (Se bl.a. MÖD 2025:4 och MÖD 2024:12.)
Mark- och vattenområden ska enligt den allmänna hushållningsbestämmelsen användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till dess beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning (3 kap. 1 § miljöbalken). Det betyder att en avvägning måste göras mellan samhällsintressen; att bevara marken för jordbruk och att använda marken för det sökta ändamålet. Om intresset av det behov som ska tillgodoses genom den ändrade markanvändningen inte överväger intresset av att bevara jordbruksmarken, får behovet av den alternativa markanvändningen – från allmän synpunkt – normalt anses kunna tillgodoses tillfredställande på annat sätt.
För att den brukningsvärda jordbruksmarken ska få tas i anspråk för solenergianläggningen krävs således att det framgår av utredningen att intresset av förnybar el väger över intresset av att bevara marken för livsmedelsproduktion. När två nationella angelägenheter som livsmedels- och elförsörjning ställs mot varandra bör ett väl underbyggt och motiverat ställningstagande från länsstyrelsen i fråga om vilket samhällsintresse som bör ges företräde tillmätas särskild vikt vid bedömningen. (Se MÖD 2025:4 och däri gjorda hänvisningar.)
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
Mark- och miljööverdomstolens bedömning
Bolaget har ansökt om frivilligt tillstånd enligt 9 kap. 6 b § miljöbalken för en markbaserad solenergianläggning om 33 hektar på fastigheten X i Halmstads kommun. Anläggningen kommer att ha en installerad effekt på 28 MW el per år och producera ca 29 GWh årligen. Verksamhetsområdet utgörs idag av i huvudsak öppen jordbruksmark som under anläggningens drifttid kommer att brukas för annan växtlighet. Anläggningen bedöms ha en teknisk livslängd på ca 40 år.
Inledningsvis anser Mark- och miljööverdomstolen, i likhet med underinstanserna, att den miljökonsekvensbeskrivning som bolaget har tagit fram utgör ett tillräckligt underlag för att tillståndsansökan ska kunna prövas i sak. Vidare instämmer domstolen i bedömningen att den sökta verksamheten medför en sådan ändrad markanvändning enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken som innebär att bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas vid prövningen (se MÖD 2024:12).
Den första fråga som Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till är om bolaget genom utredningen har visat att det väsentliga samhällsintresset av förnybar elproduktion inte kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom att annan mark än brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk.
Bolaget har redovisat fem alternativa lokaliseringar inom ett avstånd om ca 3,5 kilometer från regionnätstationen Arlösa, som är en möjlig anslutningspunkt för en solenergianläggning i det aktuella området. Avgränsningen har gjorts med utgångspunkt i att längre avstånd har bedömts medföra för höga anslutningskostnader i relation till den elproduktion som kan komma i fråga. Trycket på regionnätet är högt och tillgänglig kapacitet är oftast låg, vilket innebär stora svårigheter att hitta möjliga anslutningspunkter. Öppna och flacka jordbruksmarker samt delar av mindre kuperad skogsmark har bedömts utgöra realistiska alternativ. Av de fem alternativen förutsatte tre (Skedala, Fotstad och Arlösa) ianspråktagande av jordbruksmark, en (E6/E20) förutsatte ianspråktagande av delvis jordbruks- och skogsmark och en (Horsåsen) förutsatte ianspråktagande av skogsmark. I den ekonomiska kalkylen framstår Arlösa
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
som det mest fördelaktiga alternativet, men det har inte bedömts som möjligt att förvärva rådigheten över marken. Skedala som förefaller vara det näst mest fördelaktiga ekonomiska alternativet har valts som huvudalternativ.
I Mark- och miljööverdomstolen har bolaget kompletterat utredningen med en fördjupad alternativutredning där ytterligare tre områden har redovisats. Dessa utgörs av skogsmark och ligger inom en radie om 10 kilometer från den anvisade anslutningspunkten. Lokaliseringarna identifierades redan i den ursprungliga utredningen men valdes bort i ett tidigare skede till förmån för de fem alternativ som prövades i miljöprövningsdelegationen.
Mark- och miljööverdomstolen bedömer i detta fall att den av bolaget gjorda avgränsningen i lokaliseringsutredningen med tillhörande komplettering är godtagbar. För att jordbruksmarken ska få tas i anspråk krävs emellertid, som redogjorts för ovan, att det framgår av utredningen att intresset av en solenergianläggning som producerar förnybar el väger över intresset av att bevara jordbruksmarken för livsmedelsproduktion. Som framgår av rättspraxis bör ett väl underbyggt och motiverat ställningstagande från länsstyrelsen tillmätas särskild vikt vid den bedömningen. I avsaknad av ett sådant ställningstagande ankommer det på verksamhetsutövaren att visa att behovet av den sökta verksamheten bör ges företräde.
Enligt bolaget finns det ett stort behov av att tillföra ny elproduktion till området för att möta såväl el- som effektbrist och minska elpriserna inom elområde 4. Bolaget anför också följande. Verksamhetsområdet utgörs idag av i huvudsak öppen jordbruksmark av klass 5 på en tiogradig skala, där de jordar med bäst förutsättningar för en hög ekonomisk avkastning klassificeras som klass 10. Den ansökta verksamheten medför att 0,03 procent av den totala arealen jordbruksmark i Halland i stället nyttjas för uppförande av en solenergianläggning. Eftersom tillgången till brukningsvärd jordbruksmark i övrigt är god har förlusten av jordbruksmark bedömts medföra mycket små effekter för regionens livsmedelsförsörjning. Sammantaget har påverkan för livsmedelsproduktion bedömts bli liten. Om sökt verksamhet inte blir av förväntas konventionellt jordbruk med odling att fortgå likt dagsläget och miljöförhållandena på platsen har inte bedömts förändras nämnvärt.
SVEA HOVRÄTT DOM M 1533-25
Länsstyrelsen har tillstyrkt ansökan och anfört att den vid en samlad bedömning anser att tillskottet av förnyelsebar elproduktion från anläggningen väger tungt. Länsstyrelsen har inte haft något att invända mot att lokaliseringen sker på jordbruksmark.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar dock att länsstyrelsen inte har redogjort för några överväganden där intresset av att ta i anspråk marken för produktion av förnybar el har ställts mot intresset av att bevara jordbruksmarken för livsmedelsproduktion. Mot denna bakgrund kan länsstyrelsen i förevarande fall inte anses ha lämnat ett sådant väl underbyggt och motiverat ställningstagande som bör tillmätas särskild vikt. Markoch miljööverdomstolen konstaterar vidare att inte heller bolaget har presenterat någon utredning som motiverar att intresset av förnybar elproduktion bör ges företräde.
Det har därför inte framkommit tillräckliga skäl för att dra slutsatsen att intresset av att lokalisera anläggningen på brukningsvärd jordbruksmark väger över intresset av att bevara jordbruksmarken för livsmedelsproduktion. Vid en tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 1 och 4 §§ miljöbalken kan bolaget därför inte tillåtas ta i anspråk brukningsvärd jordbruksmark för uppförandet av en solenergianläggning. Mot bakgrund av det anförda ska mark- och miljödomstolens dom samt Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Hallands läns beslut upphävas och ansökan avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Kristina Dreijer, tekniska rådet Torbjörn Johansson samt tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek, referent.
Föredragande har varit Erik Simberg.
Bilaga A
Sid 1 (21) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 2026-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-15 meddelad i Vänersborg
PARTER Klagande och motparter 1. Hallands Naturskyddsförening,
2Halmstads Naturskyddsförening,
3OX2 AB, Box 2299, 103 17 Stockholm Ombud för 3: Advokat MA.E. och biträdande jurist G.S. Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, 4–6. C.A., N.A. och N.AN., 7. I-L.A., 8–9. A.B. och U-B.A. 10. M.B. 11–12. J.B. och M .B. A 13–14. S.B. och L.E., 15–16. A-K.D. och L.D., 17–18. M.D. och I.B. 19–20. Z.D, och T.D. 21–22. K.E. och M.EK,, 23–24. M.E. och M.S., 25–26. G.E. och J.E., 27–28. I.E. och M.P.,
Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen 29–30. C.F. och L.F., 31–32. A.F. och J.H., 33. D.B., 34–35. D.H. och L.J., 36–37. J.J. och C.L., 38–39. M.W. och Y.W., 40–41. E.K. och H.K., 42. L.I., 43–44. A.L. och P.N., 45–46. C.W. och JO.W., 47–48. F.M. och MA.P., 49–50. C.M. och D.R., 51. L.N., 52–53. A.O. och B-M.O., 54–55. AN.O. och J.O., 56–57. B.P. och E.P. 58–59. M.PE. och P.S., 60–61. C.P. och L.P.,
62I.M., 63. R.A., 64–65. P.R. och A.SA. 66–67. F.S. och Å.S., 68–69. R.S. och C.Z., 70. K.K.,
Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen 71–72. A.S. och L.S., 73. R.P., 74–75. MA.S. och S.G.S., 76–77. J.S. och S.S., 78–79. J.T. och P.T., 80–82. E.T., H.T. och PI.T., 83–86. F.J., I.J., JE.J. och E.L., 87. CH.W., 88–91. A.M., A.MA., AX.M. och S.M., Motpart Länsstyrelsen i Hallands län 301 86 Halmstad ÖVERKLAGAT BESLUT Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 27 mars 2024 i ärende nr 521-2565-2023, se bilaga 1 SAKEN Tillstånd till solenergianläggning på fastigheten X i Halmstads kommun DOMSLUT Med ändring av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Hallands läns beslut upphäver mark- och miljödomstolen villkor åtta och tillhörande delegation (D1), samt förordnar att tillståndet ska gälla i 45 år och att villkor tre och sju ska ha följande lydelse.
Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena i övrigt.
Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Hallands län (MPD) beslutade den 27 mars 2024 att lämna OX2 AB (OX2) tillstånd, enligt 9 kap. 6 och 8 §§ miljöbalken, att uppföra och driva en markbaserad solenergianläggning om maximalt 33 hektar med specificerad placering på fastigheten X i Halmstads kommun.
Tillståndet förenades med 12 villkor och en tillståndstid om 30 år. Enligt beslutet överlät MPD till tillsynsmyndigheten att vid behov besluta om ytterligare villkor avseende två punkter. Bl.a. följande villkor gäller enligt MPD:s beslut.
Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen YRKANDEN Hallands Naturskyddsförening och Halmstads Naturskyddsförening (naturskyddsföreningarna) har överklagat MPD:s beslut och yrkat, som domstolen har uppfattat det, att det överklagade beslutet ska upphävas och att tillståndsansökan ska avslås.
OX2 har överklagat MPD:s beslut och yrkat följande.
J.B. och I.E. m.fl. (se klagande 4–91 på s. 1–3 i denna dom) har överklagat MPD:s beslut och yrkat, som domstolen uppfattat det, att det överklagade beslutet ska upphävas och att tillståndsansökan ska avslås.
UTVECKLING AV TALAN SAMT INKOMNA YTTRANDEN Naturskyddsföreningarna har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.
Verksamheten är inte lämpligt placerad, eftersom brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk. Det är inte visat att bästa möjliga teknik för att producera el används,
Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen eller att en avvägning gjorts mellan elproduktion och livsmedelsproduktion. Mikrolivet i matjorden som ska läggas på hög i området kommer att dö, och inhängningen av området kommer delvis hindra vilt som rör sig i området. Det ifrågasätts att anläggningen inte har prövats som industrietablering och att detaljplan inte tagits fram.
OX2 har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Tillståndstid En tillståndstid om 45 år motiveras enligt följande. Solenergianläggningen har en teknisk livslängd om cirka 40 år, och den faktiska tekniska livslängden kan förväntas vara längre än så. Vidare förväntas andra komponenter i anläggningen såsom markställningar m.m. ha en längre teknisk livslängd än 40 år. Tillstånd har meddelats för en annan anläggning med en tillståndstid om 45 år, vilket är i linje med yrkandet i detta mål.
Etablerings- och avvecklingsfasen för anläggningen förväntas pågå under cirka 6– 12 månader vardera, och arbetena kan komma att behöva avbrytas på grund av väder och skydd för fåglar. Tiden för anslutning och driftsättning kan vidare fördröjas av handläggningstiden för nätanslutning. En tillståndstid om 45 år skulle möjliggöra en operationell drift om 40 år samt tid för upphandling, nätanslutning m.m.
Vidare innebär tillståndstiden en god resurshållning och anläggningen bedöms ha en liten eller positiv påverkan på naturen och djurlivet. Längre drift leder till lägre koldioxid-avtryck per producerad kilowattimme, och under anläggningens tid kommer det vara möjligt att bedriva en anpassad jordbruksdrift.
Stängsel Villkor två, avseende stängslet runt anläggningen, ska ges en annan lydelse. Den ändrade utformningen av villkoret innebär att småvilt ska kunna passera, men inte nödvändigtvis överallt. I de fall det inte är praktiskt möjligt eller olämpligt med hänsyn till verksamheten, ska undantag kunna godtas. En ändring av villkorets lydelse skulle överensstämma med MPD:s motivering av villkoret.
Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen
Fåglar Villkor tre, avseende skydd för fåglars häckning, ska avse pålningsarbete och inte anläggningsarbete. Begreppet anläggningsarbete får förstås innefatta alla typer av arbeten hänförliga till anläggandet och uppförandet av anläggningen, vilket i praktiken innebär att inga arbeten kan genomföras under en period om nästan fem månader. Det kan vid en skälighetsprövning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken inte anses rimligt att föreskriva ett sådant stopp av anläggningsarbeten. De störningar som potentiellt kan påverka fåglar är höga och bullrande ljud. Endast sådana arbeten som kan störa fåglar bör omfattas av villkoret, vilket bedöms vara pålningsarbeten.
Buller Villkor sju ska ändras så att om klagomål över ljud inkommer till tillsynsmyndigheten och myndigheten begär det, ska angivna värden kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar. Det är under etablerings- och avvecklingsfasen som störande buller från anläggningen förväntas förekomma. Genomförda beräkningar visar att ljudnivån inte kommer att överskrida 35 dBA vid någon plats utanför verksamhetsområdet. Under angivna faser kommer begränsningsvärden i villkor sex att kontrolleras genom mätningar och beräkningar. Då ljudnivåerna under driftsfasen förväntas vara lägre är det således tillräckligt att i villkor sju föreskriva vilka bullernivåer som ska innehållas vid bostäder, och mätningar bör hanteras inom ramen för kontrollprogrammet och tillsynen.
Kontrollprogram Villkor elva avseende kontrollprogram ska inte inbegripa en förstagångsbesiktning. Syftet med en sådan besiktning är enligt MPD att kontrollera att anläggningen har utformats i enlighet med tillståndet och föreskrivna villkor. Verksamheten kommer emellertid inte att ge upphov till några utsläpp eller någon miljöpåverkan av betydelse, och den främsta miljöpåverkan kommer ske i form av buller under anläggningsfasen. Verksamheten kommer att kontrolleras och mätas i enlighet med övriga villkor, och omfattas av ett kontrollprogram, vilket medför att en förstagångsbesiktning varken är nödvändig eller ändamålsenlig. Frågorna kan och bör hanteras inom ramen för tillsynen. Vidare uppfyller inte villkoret
Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen grundläggande krav på tillräcklig precisering och tydlighet då det inte framgår vem som ska utföra besiktningen, vad besiktningen ska ha för omfattning och syfte eller vilka som ska delta. Sista meningen i villkor elva ska därför utgå.
Reflexer Villkor åtta och delegation D1 avseende åtgärder om störning på grund av ljusreflexer uppstår, ska upphävas. Av villkoret framgår inte vad som utgör en störning eller vilka åtgärder som ska vidtas för att åtgärda en eventuell störning. Solpanelerna kommer att vara antireflexbehandlade, varför risken för störande ljusreflexer för närboende bedöms vara liten. Vidare finns inte heller några föreskrivna riktlinjer för vad som utgör sådana störningar. Även den tillhörande delegationen är otydlig och öppnar upp för att ytterligare kostsamma åtgärder kan föreskrivas utan tillkommande miljönytta. Som utgångspunkt ska tillståndshavaren ha rättsliga och faktiska förutsättningar att uppfylla de krav som villkoret innebär. Såsom villkoret och delegationen är utformade är detta inte möjligt.
J.B. och I.E. m.fl. har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.
Lokalisering Anläggningen är inte lämpligt lokaliserad i närheten av bostäder i sammanhållen bebyggelse. Områdets karaktär kommer att förändras från jordbrukslandskap till industriområde, och anläggningen kommer att förändra landskapsbilden då den utgör ett dominerande inslag i landskapet. Vidare kommer naturen i området att påverkas negativt och det finns en oro kring att marken inte kommer återställas efter tillståndstiden. Nära anläggningen finns ett Natura 2000-område, och kommunens översiktsplan ger inte stöd för ändrad markanvändning. I området finns skyddsvärda byggnader ur kulturmiljöhänseende som skulle störas av ingreppen som en solcellsanläggning skulle utgöra vid uppförandet och underhåll. Den unika kulturmiljön skulle förstöras och tunga transporter skulle medföra en risk för skador på gamla unika byggnader.
Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen Olägenheter och påverkan på djur Anläggningen kommer att medföra en olägenhet för omkringboende genom buller, vibrationer, bländning, brandrisk, värdeminskning av fastigheter samt hälsorisker kopplade till buller, elektromagnetisk strålning och avfall. Olägenheterna är varken ringa eller tillfälliga. Vidare kan anläggningen komma att störa wi-fi, mobilnät och gps.
Djur kommer att påverkas av solcellsavfall i grundvatten till följd av regn som sköljer ner partiklar i marken. Oro för fler viltolyckor när djuren letar nya vägar. Vidare ger anläggningen en stor värmepåverkan på området som kommer att påverka djuren och organismerna, och en negativ påverkan på dessa påverkar andra intilliggande reservat.
Bilagor I överklagandena har bl.a. följande bifogats. Beslut angående bildande av naturreservat, foton samt skrifter och artiklar angående följande: kulturmiljö, hälsorisker med kraftledningar, elektromagnetiska störningar, allmänna hänsynsregler, vägledning om buller, högkänslig personlighet, dygnsvila, magnetfält och hälsoeffekter av att vistas i naturområden.
OX2 har bestridit bifall till de klagande motparternas yrkanden, och bemött vad som anförts enligt i huvudsak följande.
Planförutsättningar Byggnation av solparker utgör inte en industriell etablering som kräver detaljplan, och den aktuella verksamheten står inte i strid med översiktsplanen.
Lokaliseringsutredningen Lokaliseringen är mycket lämplig, och utgår från en systematiskt genomförd alternativutredning där hänsyn bl.a. tagits till pågående markanvändning och möjligheter till samexistens med en solenergianläggning. Utredningen har utgått från en för verksamheten rimlig geografisk avgränsning, där tillgång till befintlig elinfrastruktur och nätanslutningspunkt med tillgänglig nätkapacitet är en avgörande
Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen faktor för möjligheten att ansluta anläggningen till elnätet och realisera verksamheten. Fem möjliga lokaliseringar har identifierats i utredningen som skulle vara tekniskt och funktionellt lämpliga och ekonomiskt rimliga, vilket är rimligt och tillräckligt för att bedöma den sökta lokaliseringens lämplighet. Skedala har sammantaget bedömts vara den lämpligaste lokaliseringen för att uppnå syftet med verksamheten.
Tillåtlighet enligt 3 kap. 1 och 4 §§ miljöbalken Lokaliseringen är förenlig med 3 kap. 4 § MB då marken behövs för att tillgodose det väsentliga samhällsintresset av att främja och möjliggöra produktion av förnybar el. Behovet kan inte tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk, då de alternativa lokaliseringarna inte bedömts vara lika gynnsamma för solenergiproduktion med hänsyn till bl.a. påverkan på natur- och kulturvärden, motstående intressen och påverkan på riksintresseområden för totalförsvaret.
En etablering i området är förenlig med 3 kap. 1 § MB. Ur allmän synpunkt får det väsentliga samhällsintresset av att bygga ut produktionen av förnybar el anses gå före intresset av att bevara den aktuella jordbruksmarken under den tid som solparken är i drift. Verksamheten förväntas ha en årlig elproduktion som motsvarar hushållselen för ca. 6 000 hushåll, antaget att ett hushåll använder ca. 5 000 kWh/år, vilket motsvarar ca. 12 % av alla hushåll i Halmstad kommun. Vidare utgör den ianspråktagna jordbruksmarken endast 0,03 % av den totala jordbruksarealen i Halland, och marken har klass 5 vilket indikerar en låg avkastning. Ianspråktagandet av jordbruksmarken är inte permanent, utan området kommer att kunna återställas när verksamheten upphört och konventionell jordbruksdrift kan då återupptas. Under driftstiden kommer marken kunna nyttjas för ett anpassat jordbruk, ex. fårbete och/eller slåtter. Vid bedömningen av vilket intresse som ska ges företräde bör ett väl underbyggt och motiverat ställningstagande av länsstyrelsen enligt praxis tillmätas särskild vikt. Länsstyrelsen har tillstyrkt ansökan och inte haft någon invändning avseende verksamhetens lokalisering eller den genomförda lokaliseringsutredningen.
Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen
Angående påverkan på skyddade områden Verksamheten bedöms inte medföra någon risk för påverkan på Natura 2000området Fylleån, bl.a. då några åtgärder inte kommer vidtas i biflöden till ån. Solparken medför inte något intrång eller annan påverkan som är oförenlig med naturreservatet Fylleåns dalgångs syfte och föreskrifter under någon fas. Tillgängligheten till naturreservatet kommer inte förändras. Att marken inom verksamhetsområdet idag utgör brukad åkermark medför en begränsning av rörlighet då denna endast får beträdas under de delar av året då ingen risk för skada av de odlade grödorna föreligger. När solparken är i drift kommer naturreservatet fortsatt kunna nås då passager genom området upprättas mellan stängslade delområden.
Angående påverkan på naturmiljö De miljöeffekter som solparken potentiellt kan medföra miljön har utretts inom ramen för MKB:n. Solpanelerna blir aldrig så varma att de kan påverka djur, människor eller andra organismer. En beräkning av magnetfältet kring anläggningen har utförts som visar på mycket låga värden, och de alstrade fälten kring transformatorstationer och växelriktare är mycket begränsade och avtar snabbt med avståndet från emissionskällan vilket medför en obetydlig påverkan på miljö och djur. Risken för urlakning av olika ämnen från paneler till mark och grundvatten är obetydlig, vilket Kemikalieinspektionen bedömt. En bedömning har gjorts att enbart ca. 3 % av det totala verksamhetsområdet kan komma att hårdgöras, och påverkan på markens egenskaper bedöms därmed bli liten eftersom matjordstäcket behålls i stor utsträckning samt eventuellt avlägsnad matjord bibehålls inom området.
Angående påverkan på kulturmiljö och landskapsbild En solpark medför ofrånkomligen en förändrad landskapsbild från de utblickar som är öppna mot anläggningen. För att minska den visuella påverkan har projektområdet minskats i förhållande till avgränsningen vid samrådet. Vid de närmast belägna bostäderna kommer insynsskydd i form av buskridåer och vegetation att planteras för att begränsa utblickar mot solparken och samtidigt skapa gröna ledlinjer för vilt som rör sig i området. Landskapskaraktären kommer för
Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen vissa närboende därmed att förändras från en öppen agrar prägel till ett trädbevuxet område, men förändringen i landskapsbilden bedöms sammantaget inte medföra några negativa hälsoeffekter för människor.
Området för solparken omfattas inte av några formella skydd för kulturmiljön, och närmaste riksintresse för kulturmiljö ligger drygt tre km nordväst om verksamhetsområdet och utanför påverkansområdet. Den västra delen av verksamhetsområdet är utpekat i kommunens kulturmiljöprogram, vari Skedala gård ingår. Verksamhetens potentiella påverkan på kulturmiljön har särskilt utretts, inklusive en arkeologisk utredning. Från vissa delar av Skedala gård kommer det finnas utblickar mot solparken, men de buskridåer som kommer anläggas kommer att begränsa den visuella påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden i stort.
Förekomst av fornlämningar Den fornlämning, en stensättning, som finns utmarkerad på en karta från 1890 finns inte registrerad i Riksantikvarieämbetes verktyg Fornsök och har inte identifierats vid den arkeologiska utredningen. Det kan inte uteslutas att stensättningen någon gång avlägsnats då området kontinuerligt och under lång tid brukats för jordbruk. Om fornlämningar skulle påträffas under arbetets gång kommer arbetet avbrytas och fyndet rapporteras till länsstyrelsen.
Angående risker och skador Boende i närområdet kan i huvudsak komma att påverkas av buller och vibrationer under etablerings- respektive avvecklingsfasen, men i låga nivåer och under en kort tidsperiod. För tillståndet har föreskrivits villkor avseende buller, vilka överensstämmer med Naturvårdsverkets riktvärden för buller. Ingen risk bedöms uppstå av eventuellt förekommande vibrationer i mark.
Vad gäller elektromagnetisk strålning kommer strålningsnivån vara 0 kring transformatorstationer och växelriktare, på ett avstånd om ca 30 m från solcellsanläggningen. Närmaste bostad är belägen ca 60 m bort. Anläggningen har anpassats i syfte att uppnå erforderliga skyddsavstånd till bostäder och teknisk utrustning i närområdet. Optimerare kommer inte användas, och alla kablar kommer
Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen förläggas i mark, vilket bidrar till att begränsa den elektromagnetiska strålningen från anläggningen. Sammanfattningsvis är magnetfältet mycket svagt och risken för att anläggningen ska medföra någon elektromagnetisk påverkan på människor, bostäder, medicinteknisk utrustning eller informations- och kommunikationsteknik är obetydlig.
Transporterna kommer ha en liten och högst temporär påverkan på omgivningen och några skador till följd av transporterna förutses inte. Vissa vägar kan behöva förstärkas och om verksamheten skulle medföra skador på väg eller fastigheter kommer verksamhetsutövaren att vara ansvarig för återställande. Det kommer tillses att samtliga transportörer iakttar försiktighet vid transport förbi Skedala gård för att minska eventuell damning och annan påverkan.
Ökad risk för viltolyckor föreligger inte. Stängslet kring anläggningen kommer anläggas för att möjliggöra viltpassage och buskvegetation kommer planteras i syfte att underlätta för vilt att hitta runt anläggningen. Instängslingen innebär inga barriäreffekter och den totala påverkan på vilt har bedömts bli liten.
De pålningsarbeten som genomförs i samband med etableringsfasen genererar inte sådana stötvågor som ger upphov till risk för sättningsskador eller ras.
Solpanelerna kommer att anpassas och installeras för att minska risken för bländning för förbipasserande och närboende, och panelerna kommer vara antireflexbehandlade.
Brandrisken för verksamheten bedöms inte vara förhöjd eller oacceptabel. Den sektionerade anläggningen underlättar en avgränsning vid en eventuell brand, och området och alla delar av anläggningen kommer vara tillgängliga vid en eventuell släckningsinsats. Vidare kommer solparken kontinuerligt kameraövervakas, vilket innebär att brand kan upptäckas snabbt.
Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen Verksamheten bedöms inte vara utsatt för särskilda risker till följd av ex. hård vind, och panelerna kommer installeras med hänsyn till deras vindfång samt för att säkerställa vindtålighet.
En minskning i värdet av omkringliggande fastigheter har inte påvisats i något underlag. Om någon fastighetsägare skulle anse sig ha lidit ekonomisk skada till följd av verksamheten får frågor om ersättningsanspråk framföras i en separat domstolsprocess.
Övervakningskamerorna kommer inte filma någon yta utanför verksamhetsområdet, och kameraövervakningen kommer utföras i enlighet med dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.
Angående påstådda brister i MKB Samtliga fastighetsägare inom en radie om 500 m från verksamhetsområdet fick en skriftlig inbjudan om samråd. De fastighetsägare som angetts inte skulle ha fått utskick har fått del av det senare, efter inflytt, och andra har inkommit med samrådsyttranden vilket innebär att de tagit del av samrådet. Utskick av samrådshandlingarna skedde till en större krets intressenter än de som skulle kunna betraktas som särskilt berörda av den planerade verksamheten. Inga brister i samrådet har förelegat.
I enlighet med försiktighetsprincipen kommer tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtas för att undvika eller minimera verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö. I ansökan har redovisats att bästa möjliga teknik kommer säkerställas genom att installera den teknik som är mest effektiv och lämplig vid tidpunkt för upphandling och byggnation. Panelerna kommer placeras och riktas för att säkerställa ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt, i enlighet med kraven i 2 kap. 3 § MB.
Naturskyddsföreningarna, klagande 4–91 samt andra eventuellt berörda har givits tillfälle att yttra sig över överklagandet från OX2 och har inte hörts av.
Sid 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen DOMSKÄL Prövningsramen OX2 (bolaget) har av Miljöprövningsdelegationen i Halland (MPD) beviljats tillstånd enligt miljöbalken till en solcellspark i Halmstads kommun. Tillståndet förenades med 12 villkor och en tillståndstid om 30 år. Vidare överlät MPD till tillsynsmyndigheten att vid behov besluta om ytterligare villkor avseende två punkter.
Tillståndet har överklagats av såväl bolaget som naturskyddsföreningarna samt av ett stort antal närboende. Bolaget har överklagat fem (2, 3, 7, 8 och 11) av de villkor som föreskrivits i tillståndet samt delegation D1 medan övriga klagande i första hand yrkar att tillstånd inte ska medges och i andra hand att villkoren inom ett antal områden ska skärpas.
Prövning i sak Tillåtlighet Vid en tillståndsprövning ska en plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, 2 kap. 6 § första stycket miljöbalken. Vid denna prövning ska verksamhetsutövaren visa att den valda platsen är lämplig samt att det inte finns alternativa lokaliseringar som utgör bättre alternativ. Ett tillstånd får heller inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser, 2 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken.
Det planerade verksamhetsområdet strider inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. Halmstads kommuns översiktsplan, Framtidsplan 2050, laga kraft 2022-08-12, ger underlag för en bedömning. I planen anges att den geografiska utvecklingen i kommunen sker i fem stråk. Ett av dessa stråk är ”Simlångsdalen och östra stråket” inom vilket Skedala är beläget. Mellan stråken finns gröna kilar där jordbruksmark, skog och naturvärden prioriteras. Aktuellt område ligger i ett stråk för utveckling. Domstolen delar MPD:s bedömning att verksamheten inte innebär påtaglig skada på något riksintresse.
Sid 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen Enligt 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken, får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Aktuell solcellsanläggning ska uppföras inom ett område om max 33 hektar, där den befintliga markanvändningen huvudsakligen utgörs av jordbruksmark. Enligt praxis anses uppförandet av solcellsanläggningar innebära en varaktigt ändrad markanvändning (se MÖD 2024:12) även om det finns möjlighet att under driftstiden nyttja marken med ett anpassat jordbruk. Att marken i ett senare skede kan återställas förändrar enligt praxis inte bedömningen att marken varaktigt tas i anspråk.
Enligt bolaget syftar anläggningen till att bidra till den gröna omställningen av energisystemet, samt bidra till att tillgodose det ökade elbehovet i södra Sverige där konsumtionen är som störst i relation till hur mycket el som produceras.
Länsstyrelsen i Hallands län (länsstyrelsen) har vid en samlad bedömning ansett att tillskottet av förnyelsebar elproduktion från anläggningen väger tungt och MPD har i sitt beslut anfört att anläggningen bidrar till god resurshållning och till att lindra kapacitetsbristen i elleveranserna i södra Sverige, samt att anläggningens elproduktion därför utgör ett väsentligt samhällsintresse. Domstolen bedömer i likhet med MPD att bolagets lokaliseringsutredning är tillfyllest och att den visar att behovet av anläggningen inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
I bedömningen kring vilket samhällsintresse som bör ges företräde beaktar domstolen att ett väl underbyggt och motiverat ställningstagande av länsstyrelsen, som genom sitt uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag i länet, bör tillmätas särskild vikt (MÖD 2024:12).
Sid 18 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen De enskilda klagande har dessutom anfört att anläggningen kommer att medföra olägenheter för de närboende, såsom hälsorisker och störning av kommunikationsmedel. Domstolen bedömer emellertid att anläggningen inte kan anses medföra sådana olägenheter och potentiella risker att anläggningen bör förbjudas med hänsyn till människors hälsa och miljön.
Mot denna bakgrund och vad som i övrigt framkommit genom utredningen bedömer domstolen på samma skäl som MPD att verksamheten, med de begränsningar och försiktighetsmått som följer av domslutet, är tillåtlig och förenlig med miljöbalkens bestämmelser.
Tillståndstid Bolaget har yrkat att tillståndstiden för anläggningen ska vara 45 år huvudsakligen motiverat av förväntad teknisk livslängd (40 år) och god resurshushållning. Som motiv för den tillståndstid om 30 år som föreskrivits av MPD anges en snabb teknikutveckling inom området med krav på uppdaterade villkor och omprövning som följd samt att det i framtiden kan uppstå ett ökat behov av livsmedel på grund av befolkningstillväxt eller omvärldsfaktorer.
Domstolen anser framförallt att en god resurshushållning men också förväntad teknisk livslängd är skäl som talar för en längre tillståndstid. Tillståndet torde heller inte hindra bolaget från att, till följd av teknikutveckling, vid reparation eller behov av utbyte av enskilda solcellspaneler använda effektivare komponenter. Farhågor om ett framtida ökat livsmedelsbehov utgör i detta sammanhang inte tillräckligt skäl att föreskriva en kortare tillståndstid än vad som är motiverat utifrån dessa faktorer. Domstolen bedömer därför sammanfattningsvis att det inte finns anledning att begränsa tillståndstiden till 30 år utan fastställer en tillståndstid i enlighet med bolagets yrkande.
Sid 19 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen Överklagade villkor Villkor 2, -stängsel Bolaget har yrkat att villkor två, avseende utformning av stängslet kring anläggningen, ska ändras till en lydelse där stängslet så långt det är lämpligt och möjligt ska utformas så att småvilt kan passera.
I MPD:s motivering av villkor två framgår att villkoret innebär att småvilt ska kunna passera, dock inte nödvändigtvis precis överallt. Undantag kan därmed godtas där passage inte är praktiskt möjlig eller olämplig med hänsyn till verksamheten. Domstolen bedömer att vad bolaget anfört till stöd för en ändring av lydelsen får anses överensstämma med vad MPD avsett med sin formulering av villkoret. Vidare anser inte domstolen att den av bolaget föreslagna villkorsformuleringen blir tydligare. Mot bakgrund av ovan bedömer domstolen att villkor 2 i sin nuvarande form ska kvarstå.
Villkor 3, -fåglar Bolaget har yrkat att villkor tre ska avse enbart pålningsarbete och inte anläggningsarbete i allmänhet.
Eftersom det inte kan uteslutas att det under tillståndstiden kan förekomma andra anläggningarbeten än pålning (exempelvis vid reparation eller i samband med tunga transporter) som kan medföra störning för häckande fåglar anser inte domstolen att villkoret kan ändras i enlighet med bolagets yrkande. Med hänsyn till att vissa anläggningsarbeten däremot kan anses vara icke-störande (såsom exempelvis rena monteringsarbeten) bedömer dock domstolen att sådana arbeten ska kunna tillåtas efter samråd med tillsynsmyndigheten i enlighet med den formuleringen av villkoret som framgår av domslutet.
Villkor 7, -buller från verksamheten Bolaget har yrkat att villkor sju avseende buller ska ändras på så sätt att de angivna riktvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar om klagomål inkommer till tillsynsmyndigheten och myndigheten begär det.
Sid 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen
Buller som uppkommer under drift från den här typen av anläggning bedöms bli lågt. Domstolen bedömer därför att yrkandet ska bifallas och att villkorets utformning på så sätt får anses tillräcklig för att tillgodose behovet av att reglera buller från verksamheten, utan att vara mer ingripande än vad som behövs.
Villkor 8, -reflexer Bolaget har yrkat att villkor åtta avseende ljusreflexer ska upphävas då det av villkoret inte framgår vad som utgör en störning eller vilka åtgärder som ska vidtas som åtgärd. Solpanelerna kommer enligt ansökan att vara antireflexbehandlade och anpassas och installeras för att minska risken för bländning för förbipasserande och närboende. Domstolen bedömer att en eventuell störning från anläggningen i form av bländning lämpligen hanteras inom ramen för sedvanlig tillsyn. Villkor åtta och tillhörande delegation ska således upphävas.
Villkor 11, -kontrollprogram Bolaget har yrkat att villkor elva avseende kontrollprogram inte ska inbegripa en förstagångsbesiktning mot bakgrund av verksamhetens ringa miljöpåverkan under driftfasen. Bolaget anser vidare att det inte med tillräcklig tydlighet framgår vem som ska utföra besiktningen, vad den ska omfatta och vilka som ska delta.
Domstolen anser att en förstagångsbesiktning i aktuellt fall är behövlig. Många närboende har i sina överklagande gett uttryck för oro. En förstagångsbesiktning är också motiverad för att säkerställa att anläggningen har utformats på det sätt och med de försiktighetsmått som föreskrivits. Det kan i detta sammanhang nämnas att en förstagångsbesiktning i regel genomförs av utomstående sakkunnig besiktningsman som anlitas av bolaget, och tillsynsmyndigheten bör ges tillfälle att delta. Villkor 11 ska därmed kvarstå i sin nuvarande form.
Sammanfattande bedömning Domstolen bedömer att anläggningen får anses lämpligt lokaliserad och att den förväntade produktionen av förnybar el i detta fall får anses väga tyngre vid en intresseavvägning mot de övriga allmänna intressena som gör sig gällande på
Sid 21 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 2026-24 Mark- och miljödomstolen platsen. Med delvis bifall till bolagets överklagande upphäver domstolen villkor åtta och tillhörande delegation, förordnar att villkorstiden ska vara 45 år, samt ändrar villkor tre och sju i enlighet med domslutet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 5 februari 2025
Niclas Johannisson Malin Årebäck I domstolens avgörande har deltagit lagmannen Niclas Johannisson, ordförande, och tekniska rådet Malin Årebäck samt de särskilda ledamöterna Lars Heineson och Stig Karlsson. Föredragande har varit beredningsjuristen Sofia Gavelin.