M 15557-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på följande sätt.

1Mark- och miljööverdomstolen beviljar strandskyddsdispens för den del av bryggan som markerats i bilaga B.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15557-24

2Mark- och miljööverdomstolen upphäver mark- och miljödomstolens dom i övriga delar och fastställer Bygg- och miljönämnden i Östhammars kommuns beslut den 8 november 2023 (§ 152, dnr BMN-2023-2991) att avslå ansökan om strandskyddsdispens för utfyllnad och den del av bryggan som inte omfattas av beviljad strandskyddsdispens enligt punkten 1 i denna dom.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15557-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bygg- och miljönämnden i Östhammars kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska fastställa nämndens beslut att inte bevilja strandskyddsdispens.

har i första hand motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. I andra hand har han yrkat att dispens ska ges för etapp 1 av bryggan och utfyllnaden samt att frågan om dispens för etapp 2 av bryggan ska återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bygg- och miljönämnden i Östhammars kommun har i huvudsak anfört följande. Mark- och miljödomstolen har felaktigt beviljat dispens för byggnation av ny brygga och ny utfyllnad av område. Det fanns ingen brygga eller landutfyllnad på platsen 1960 eller 1975. En brygga enligt etapp 1 fanns 1995. Brygga enligt etapp 2 fanns inte 2000 men däremot 2005. Landutfyllnaden färdigställdes mellan 2011 2013. Det har inte ansökts om eller beviljats strandskyddsdispens för vare sig etapp 1 eller etapp 2 av bryggan eller för landutfyllnaden.

De vidtagna åtgärderna hindrar och avhåller allmänheten från att färdas fritt. De innebär även en väsentlig förändring av livsvillkoren för den akvatiska floran och bottenfaunan och strider mot förbudet att väsentligt förändra livsvillkoren för djureller växtarter.

Nämnden har inkommit med bilder och kartor till styrkande av att det 1960 inte fanns några byggnader eller utfyllnader på området.

har i allt väsentligt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15557-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att det inte finns någon ansökningshandling i målet där det tydligt anges vad dispensansökan avser. Såvitt framgår av nämndens beslut har nämnden prövat om strandskyddsdispens kan ges för brygga och landutfyllnad. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det även finns ett trädäck i anslutning till bryggan och utfyllnaden. Huruvida det trädäcket omfattas av ansökan framgår inte. Det framgår inte heller av mark- och miljödomstolens dom om trädäcket har omfattats av prövningen eller beslutet om att ge dispens. Mark- och miljööverdomstolen kan inte uppfatta ansökan eller de avgöranden som nu överprövas på annat sätt än att trädäcket inte ingått i prövningen. Det som nu ska prövas är således bryggan och den utfyllnad som framgår av mark- och miljödomstolens bilaga 2. I fråga om strandskyddsdispens kan ges för dessa gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att bostadshusets hemfridszon sträcker sig fram till och följer strandlinjens utsträckning inom fastigheten. Likaså instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning att utfyllnaden och bryggan i sin helhet kräver strandskyddsdispens.

I fråga om strandskyddsdispens kan ges för utfyllnaden gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning. Av ingivna ortofoton framgår att det vid tidpunkten för ortofotot från 1975 inte fanns någon utfyllnad. Utfyllnaden har därefter succesivt utförts på land och i vatten. Av ortofotot från 2023 och bilder från mark- och miljödomstolens syn på platsen, framgår att utfyllnaden går ut i vattenområdet från strandlinjen. Det har inte framkommit att området skulle vara utsatt för erosion på ett sätt som motiverar utfyllnaden. Mot den bakgrunden bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det saknas förutsättningar för att bevilja strandskyddsdispens för utfyllnaden. Utifrån det som framkommit i målet kan det inte heller anses oproportionerligt att neka en strandskyddsdispens för utfyllnaden. Huruvida det är proportionerligt att genom föreläggande kräva att marken helt återställs är något som får prövas inom ramen för ett sådant ärende.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15557-24

Vad gäller bryggan har uppgett att bryggan är uppförd i olika etapper, etapp 1 och 2. Som redan konstaterats har han inte angett på någon karta vilken del av bryggan som är hänförlig till de olika etapperna. I protokollet från mark- och miljö-domstolens syn finns antecknat att uppgett att etapp 1 utgörs av landfästet med en mindre träbrygga med stenkista och att den sträcker sig till den först 45-gradiga vinkeln. Etapp 2 ska enligt uppgifter från synen utgöra den L-formade tillbyggnaden. Vad gäller etapp 1 av bryggan har anfört att den har ersatt en brygga som funnits på platsen före strandskyddsbestämmelsernas inträde 1975. Vad gäller etapp 2 har han anfört att bryggan på fastigheten har byggts ut under 90-talet och att den tillbyggda delen av bryggan behövs för att skydda förtöjda båtar från väder och vind samt underlätta på- och avstigning. Etapp 2 är även uppförd efter ett muntligt godkännande från kommunen. Till stöd för sin talan har han till domstolen gett in fotografier och ortofoton.

Det är som ska visa att bryggan funnits på platsen i motsvarande omfattning som i dag alltsedan tiden innan strandskyddsbestämmelserna började gälla. Det åligger även att visa att särskilda skäl för dispens finns. Vad gäller påståenden om att det funnits en brygga på platsen innan strandskyddsbestämmelserna började gälla bör beviskravet inte ställas alltför högt (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 9 november 2017 i mål nr 4628-17).

Av protokollet från mark- och miljödomstolens sammanträde med syn på fastigheten framgår att vittnet uppgett att han varit delaktig i arbetet med att anlägga en brygga år 1970 och att bryggan bestod av ett landfäste och en stenkista med en träkonstruktion över. Han har vidare uppgett att den brygga som finns på fastigheten i dag är större än den brygga som anlades vid första tillfället. Stenkistan är enligt honom placerad där badstegen finns i dag. Det saknas enligt Mark- och miljööverdomstolen skäl att ifrågasätta dessa uppgifter. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar samtidigt att det av ortofotot från 1975 inte framgår att det vid tidpunkten för fotot fanns en brygga på fastigheten. Av de fotografier som gett in syns dock bryggor av varierande storlek och karaktär, från en enkel sten- eller flytbrygga till

SVEA HOVRÄTT DOM M 15557-24

en träbrygga med stenkista. Bryggorna är enligt uppförda från 1967 och framåt.

Utifrån de uppgifter som framkommit i målet bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det finns tillräckligt stöd för påstående om att det funnits en brygga på platsen före 1975. Bryggan har dock varit betydligt mindre än den brygganläggning som finns på platsen i dag. Strandskyddsdispens kan därför beviljas för en ersättnings-brygga av mer begränsad omfattning. Utifrån de uppgifter som lämnats i målet, då särskilt vad uppgett, bedömer Mark- och miljööverdomstolen att strandskyddsdispens kan ges för den del av bryggan som markerats på bilden i bilaga B. En sådan storlek på brygga överensstämmer med vad som kan anses visat avseende den brygga som fanns 1975. Det motsvarar alltså inte vad menar med etapp 1.

Vad gäller bryggan i övrigt är det alltså inte visat att den fanns före strandskyddsbestämmelsernas tillkomst. Någon dispens för den delen kan därför inte ges såsom ersättningsbrygga. Bryggan finns på en ö med bilförbindelse och det har inte framkommit att behovet av en större brygga överväger påverkan på det allmänna intresset. Mot den bakgrunden kan de skäl som framförts inte anses utgöra särskilda skäl för att ge strandskyddsdispens för den yttre delen av bryggan. Att neka en dispens för den delen av bryggan kan inte heller anses oproportionerligt. Förutsättningar att ge strandskyddsdispens för den yttre delen av bryggan saknas därmed. Nämndens beslut om att avslå ansökan om strandskyddsdispens ska därför fastställas i den delen.

Mark- och miljödomstolen har förenat sitt beslut om strandskyddsdispens med ett villkor om vad en brygga inte får förses med. Ett sådant villkor framstår inte som nödvändigt när bryggan nu blir mindre.

SVEA HOVRÄTT DOM M 15557-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Kristina Dreijer, referent, tekniska rådet Torbjörn Johansson och tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin. Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.

Sid 1 (8) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 4124-24 Mark- och miljödomstolen 2024-11-01 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

Ombud:

Motpart Bygg- och miljönämnden i Östhammars kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2024-04-29 i ärende nr 9114-2023, se bilaga 1

SAKEN Strandskyddsdispens för landutfyllnad och brygga på fastigheten i Östhammars kommun

DOMSLUT

Med ändring av underinstansernas beslut ger mark- och miljödomstolen dispens från strandskyddsförbudet för landutfyllnad och brygganläggning (med den placering och area som framgår av bilaga 2) på fastigheten i Östhammars kommun.

För dispensen gäller villkor enligt följande.

Brygganläggningen får inte förses med skylt, utemöbler eller annat som kan hindra eller avhålla allmänheten från att vistas på bryggan eller i dess omedelbara närhet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4124-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Bygg- och miljönämnden i Östhammars kommun (nämnden) beslutade den 8 november 2023 att avslå en ansökan om strandskyddsdispens för landutfyllnad och brygga på fastigheten . överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Uppsala län (länsstyrelsen) som genom beslut den 29 april 2024 avslog överklagandet.

har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN

har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva nämndens beslut och i först hand bevilja strandsskyddsdispens för åtgärderna och i andra hand att markoch miljödomstolen ska återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning.

Nämnden har bestritt ändring.

UTVECKLING AV TALAN

Parterna har anfört i huvudsak följande.

Fastigheten utgörs i dess helhet av ianspråktagen mark. Det finns en etablerad tomtplats och hemfridszon runt befintliga bostäder (bostadshus och gästhus). Inom fastigheten finns en brygga i vinkel (16 x 13 m) ca 20 m från bostadshuset och i dess närhet, ca 22 m från bostadshuset, en landutfyllnad om cirka 70 kvm. Brygganläggningen har uppförts i två etapper. Fastigheten består av trädgårdstomt om ca 3 430 kvm och utgör tillsammans med vattenområdet ca 4 875 kvm.

Etapp 1 av bryggan är uppförd på en ursprunglig stensättning. Bryggan uppfördes ursprungligen under 1960-talet, det vill säga innan det generella strandskyddet infördes 1975. Det finns av naturliga skäl ingen meddelad dispens för denna del av brygganläggningen. Den nuvarande bryggan är en ersättning av den ursprungliga icke dispenspliktiga bryggan och därmed uppförd på en plats som redan var ianspråktagen och har genom åren reparerats och återuppförts. En omständighet som i sig är ett tydligt tecken på de hårda väderförhållanden som råder på platsen under framförallt sensommar och höst. Härtill kommer att bryggan för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet kan inte tillgodoses utanför området. Ingivna bilder samt tillfört material visar tydligt att det har funnits en brygga på platsen.

Etapp 2 av bryggan har tillkommit dels för att skydda strandlinjen, dels för att skydda de båtar som angör etapp 1 av bryggan samt underlätta på- och avstigning.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4124-24 Mark- och miljödomstolen

I området råder ofta hårda vindar och hög sjö. Kraftiga höststormar är vanliga. Slitage på strandlinjen har genom åren varit påtagligt. Bryggans etapp 2 möjliggör även skötsel och renovering av båtar samt utgör en plats för att i skydd av dåligt väder löpande renovera och underhålla båtmotorer som inte kan hakas av och renoveras i garage. Sett till hur området används sker heller ingen egentlig förändring utifrån ett allemansrättsligt perspektiv. Tillgängligheten begränsas inte och det uppstår inte en betydande påverkan på växt- och djurlivet i vattenområdet. På fastigheten råder hemfridszon hela vägen ner till vattnet. Det finns inget som tyder på att upplevelsen av tillgänglighet, sett från vattnet, skapar ett ökat undvikande. Bryggans yttersta kant är enbart 40 m från bostadshuset och det råder full insyn, dvs. ingen växtlighet som skyddar.

Landutfyllnaden utgör ett skydd mot erosion samt en ersättning och ett återställande av eroderat strandmaterial. Landutfyllnaden har utförts på sedvanligt och beprövat sätt. Landutfyllnaden är anpassad utifrån hur landutfyllnader brukligt görs inom den aktuella kuststräckan. Strandutfyllnaden ändrar överhuvudtaget inte tillgängligheten till området.

Länsstyrelsens beslut tillmäter inte de faktiska omständigheterna och det enskilda intresset tillräcklig betydelse. Det kan konstateras att det aktuella kustområdet inte är högexploaterat på så sätt att allmänhetens tillgång till strand- och vattenområden i områdets närhet är kraftigt begränsat. Det föreligger god tillgång till strandområden helt nära fastigheten och även i området som stort. Anläggningarna medför ingen omedelbar betydande inverkan på allemansrätten eller ekologiska värden. Landutfyllnad utmed strandlinjen är vanligt förekommande och brygganläggningen möjliggör ett skydd av båtar.

Den yta i vattnet som bryggorna begränsar allmänheten kan inte anses vara annat än försumbar ställt i relation till brygganläggningen och markutfyllnadens nytta och behov. Landutfyllnaden är skälig givet intygande av vid Byggnads AB i Östhammar, som i många år genomfört liknade utfyllnader.

bedriver aktivt fiske. Fisket bedrivs i stor skala under sensommar och höst och det är under denna period inte ovanligt med hårt väder. Det är inte skäligt att behov av bryggan för fiske och båtliv underkänns till förmån för det rörliga friluftslivet inom en mindre vattenareal som redan idag är påverkad av hemfridszonen samt bryggans etapp 1.

Den aktuella brygganläggningen har anpassats fullständigt till vad som typiskt sett är att betrakta som en del av en stugtomt i den omgivande skärgårdsmiljön. menar att brygganläggningen i dess utformning och placering stärker den ursprungliga karaktären för området och att en dispens för densamma bidrar till ett främjande av skärgårdens kulturhistoriska värden med båtliv och fiske.

Rättsutvecklingen ger idag en ökad möjlighet att beakta det enskilda intresset i större utsträckning inom ramen för 7 kap. 18 c d §§ miljöbalken. I skenet av nya vägledande avgöranden ska en nekad dispens anses vara orimligt betungande och oförenlig med det grundlagsfästa egendomsskyddet. Påvisade omständigheter

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4124-24 Mark- och miljödomstolen

gällande sedvanligt nyttjande av fastigheten, föreliggande behov till skydd mot pågående erodering, avsaknad av alternativa lösningar och den tid som anläggningarna funnits på platsen, utgöra legitima skäl för dispens.

Det bör presumeras att det behov av landutfyllnaden som erkänts av länsstyrelsen leder till att länsstyrelsen måste redovisa på vilket sätt som detta behov ska anses ha en underordnad betydelse ställt i relation till värdet av det rörliga friluftslivet inom det aktuella vattenområdet. Det är orimligt att ska ytterligare visa att bryggan väger tyngre än det allmänna intresset av vattenområdets tillgänglighet för allmänheten då ytan är marginell, vattnets tillgänglighet redan är påverkat, det ligger i sakens natur att aktuell brygganläggning för den som utövar båtliv, friluftsliv och fiskar, är helt avgörande för ett funktionellt nyttjande av fastigheten. Bryggan kan inte ersättas av annan enhet på annan plats samt att det finns en hemfridszon som ska anses få återverkningar ut i vattenområdet.

Sammanfattningsvis uppfyller de dispensprövade åtgärderna miljöbalkens särskilda skäl enligt 7 kap 18 c §. De aktuella anläggningarna har varit placerade i området under en mycket lång tid. Bryggorna förändrar inte allmänhetens tillgång till strandområdet. Upplevelsen av tillgänglighet, sett från vattnet, skapar inte ett undvikande. Vare sig bryggans etapp 1 eller etapp 2 medför att livsvillkoren för djur-och växtlivet väsentligen förändras. Landutfyllnaden har kunnat intygas av expertis vara nödvändig till skydd mot erosion. Miljöbalkens särskilda skäl för dispens i enlighet med 7 kap. 18 c § p. 1 och 3, ska därför anses vara uppfyllda. Ett återställande av brygganläggningen och landutfyllnaden står inte i skälig proportion till en förväntad allemansrättslig allmännytta.

Nämnden

Nämnden har egentligen inget ytterligare att tillföra med anledning av skrivelsen motpartens ombud inkommit med. Nämnden finner att motparten mer flagrant än de flesta andra med ansökningar om dispens i efterhand åsidosatt strandskyddet och underlåtit att söka dispens innan projekten tagit form. De anläggningar motparten låtit göra är i omfattning långt utöver vad nämnden kan accepterar som tillsynsmyndighet för strandskyddets bevarande. De flesta andra ansökningar som gjorts i efterhand avser avsevärt mindre anläggningar och där har såväl länsstyrelse som domstolen upphävt nämndens dispens i efterhand respektive bekräftat länsstyrlens beslut om upphävande. Nämnden finner det därför självklart att dispens inte kan ges i efterhand för vare sig bryggan eller det i för stor å .

UTREDNING

Mark- och miljödomstolen har hållit sammanträde och syn på fastigheten .

På begäran av har vittnesförhör hållits med . har även åberopat en del skriftligt material samt fotografier.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4124-24 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Strandskyddsförbud Inom ett strandskyddsområde får inte nya byggnader, anläggningar eller anordningar utföras om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, eller åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter (se 7 kap. 15 § miljöbalken). Men en dispens från förbuden i 7 kap. 15 § kan ges om det finns särskilda skäl (7 kap. 18 c § miljöbalken, se även NJA 2020 s. 1129, som behandlar möjligheten att åberopa proportionalitetsprincipen).

Dispensskäl området har redan tagits i anspråk I lagmotiven har uttalats att som skäl för en dispens med tillämpning av 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken kan beaktas att åtgärden som dispensansökan avser är en ersättningsbyggnad för samma ändamål, storlek och utformning som en befintlig eller nyligen avlägsnad byggnad (prop. 1997/98:45 del 2 s. 89 och prop. 2008/09:119 s. 105). Om en byggnad sedan lång tid är i vedertagen mening förfallen, är dock ett återställande av denna i normalfallet att anse som uppförande av en ny byggnad som kräver dispens. Vad som nu sägs om byggnader gäller även för bryggor.

Det får inte passera för lång tid från det att en tidigare brygga försvunnit eller en byggnad förfallet till dess att en ny brygga eller byggnad anläggs (eller att strandskyddsdispens för en ny brygga eller byggnad söks). I lagmotiv och domstolsavgöranden har uttalats att ett år kan tjäna som utgångspunkt i detta avseende (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 januari 2021 i mål M 4972-20). Men någon strikt tidsgräns har inte angetts av lagstiftaren eller i praxis. Hur lång tid som kan godtas får därför bedömas från fall till fall då hänsyn kan tas till bl.a. förutsättningarna för att utföra nödvändiga arbeten på platsen.

För att dispens ska ges för en ersättningsbrygga eller ersättningsbyggnad gäller också att det tidigare ianspråktagandet är lagligt, dvs. den tidigare bryggan eller byggnaden ska ha varit uppförd med strandskyddsdispens eller innan det generella strandskyddet infördes.

Om en dipsenspliktig åtgärd redan vidtagits görs dispensprövningen utifrån de förhållanden som förelåg innan åtgärden vidtogs (se MÖD 2004:38). Av praxis framgår att beviskravet inte bör ställas alltför högt när det gäller att föra bevisning om omständigheter som ligger långt tillbaka i tiden (Mark- och miljööverdomstolen dom den 9 november 2017 i mål M 4628-17).

Dispensskäl en anläggning som måste ligga vid vattnet Vid en bedömning av om dispens från strandskyddet kan ges för en brygga med stöd av 7 kap. 18 c § första stycket 3 miljöbalken räcker det inte att konstatera att

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4124-24 Mark- och miljödomstolen

den för sin funktion måste ligga vid vattnet. Det måste också göras en prövning av om behovet av en brygga kan tillgodoses på något annat sätt än genom anläggandet av en egen brygga. Det ska också göras en avvägning mellan den enskildes intresse av att uppföra bryggan strandskyddsintresset och strandskyddsintresset, dvs. områdets långsiktiga betydelse för allmänhetens friluftsliv och den biologiska mångfalden (se prop. 2008/09:119 s. 54).

Dispensprövningen; villkor; m.m. I lagmotiven anges att en noggrann prövning behövs i förhållande till strandskyddets båda syften. Stor restriktivitet bör i synnerhet gälla i områden som är tillgängliga för allmänheten och i områden som är särskilt värdefulla för djur- och växtlivet, t.ex. grunda mjukbottnar, landhöjningsområden och strandängar, och i tätbebyggda områden. Det måste klarläggas vilket intresse den enskilde har av en dispens, vilken omfattning åtgärden måste ha för att den ska fylla sin funktion, vilka ytterligare effekter som måste påräknas, t.ex. muddringsarbeten eller förändrade strömningsförhållanden, och om behovet av anläggningen kan tillgodoses på något annat sätt utanför det strandskyddsområde som avses med dispensen. Bedömningen av behovet ska ske utifrån förhållandena i det enskilda fallet (se prop. 2008/09:119 s. 105).

Vid tillämpningen av 7 kap. 18 c § första stycket 3 miljöbalken måste en bedömning göras om behovet av en anläggning kan tillgodoses på annat sätt utanför strandskyddsområdet i fråga utan att det medför orimliga kostnader, tidsförluster eller andra olägenheter. När det gäller bryggor blir ofta frågan om de skulle kunna lokaliseras till ett annat strandområde där de får mindre skadliga effekter, t.ex. genom en gemensam brygganläggning i närheten.

Av 7 kap. 26 § miljöbalken framgår att en dispens får ges endast om det är förenligt med strandskyddsförbudets syften.

Ett dispensbeslut får förenas med villkor (16 kap. 2 § miljöbalken).

Fastigheten; förhållandena på platsen

Fastigheten har en areal om 4 875 kvm, varav 3 430 kvm utgör land och resterande del vatten. Fastigheten är bebyggd med ett fritidshus och en komplementbyggnad. Avståndet mellan bostadshuset och strandlinjen är ca 20 m. Vid synen kunde konstateras att fastigheten är generellt väl hävdad och att den hemfridszon som bostadshuset genererar sträcker sig fram till och följer strandlinjens utsträckning inom fastigheten.

Utfyllnaden

När tillträdde fastigheten 1978 var den västra delen av utfyllnaden (ett område med en area om cirka 10*10 m) i princip färdig; det som återstod

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4124-24 Mark- och miljödomstolen

att utföra var endast ett tunt lager matjord. Utfyllnaden i övrigt var endast påbörjad. Några andra uppgifter som kan ge klarhet i när utfyllnaden utförts har inte presenterats. Det kan alltså inte, ens med ett lågt ställt beviskrav, anses visat att utfyllnaden utförts före strandskyddets införande. Utfyllnaden är därför i sin helhet dispenspliktig.

Syftet med utfyllnaden är, enligt , att skydda fastighetens strandlinje mot erosion.

Trots att ett erosionsskydd i och för sig måste ligga vid vattnet, bedömer markoch miljödomstolen att inte något de särskilda skälen i 7 kap. 18 c § punkterna 1 och 3 ger stöd för en dispens i detta fall. Däremot talar den intresseavvägning som ska göras enligt 7 kap. 25 § miljöbalken för att en dispens för utfyllnaden kan ges. Vid den bedömningen har mark- och miljödomstolen beaktat följande.

Utfyllnaden synes delvis ha utförts på land och därmed inom hemfridszonens utsträckning (jämför bilaga 2 Det har gått lång tid, drygt 40 år, sedan betydande delar av utfyllnaden utfördes. Ett nytt naturtillstånd har etablerats på platsen. Det bedöms inte möjligt att klarlägga den et naturtillstånd som rådde på platsen före det att arbetena med utfyllnaden påbörjades. Ett krav på återställning innebär därmed inte en återgång till det naturtillstånd som rådde före det att arbetena påbörjades, utan till Då ett nytt naturtillstånd har etablerats medför ett krav på återställning en väsentlig påverkan på växt- och djurliv på platsen. Ett krav på återställning av området, som blir följden om en dispens inte ges, bedöms inte medföra några fördelar för allmänna intressen som kan överväga nackdelarna (främst kostnader) från enskild synpunkt.

Det som anförts i föregående stycke innebär att det i detta fall är möjligt att basera en dispens för utfyllnaden på proportionalitetsprincipen. Att en dispens ges för landutfyllnaden kan inte anses strida mot strandskyddets syften.

Bryggan

Av utredningen framgår att det från tiden före strandskyddets införande har funnits en brygga med landfäste, stenkista och träkonstruktion på platsen. Den ursprungliga bryggan har förnyats vid i vart fall tre tillfällen, dels 1978 (i samband med att tillträdde fastigheten), dels i mitten av 1980-talet, dels (sannolikt) i mitten av 1990-talet (då etapp 2 anlades).

Annat har inte framkommit än att bryggans etapp 1 har i allt väsentligt samma storlek och utformning som den ursprungliga bryggan på platsen samt att kravet på kontinuitet är uppfyllt.

Det anförda innebär att bryggans etapp 1 är laglig. En dispens kan alltså ges för den delen av brygganläggningen.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4124-24 Mark- och miljödomstolen

Bryggans etapp 2 har (så vitt kan utläsas efter en korsläsning av uppgifter aktmaterialet) utförts i mitten av 1990-talet. Etapp 2 medför en fördubbling av brygganläggningens area och har anlagts inom ett vattenområde som tidigare varit allemansrättsligt tillgängligt. Det är alltså inte möjligt att ge en dispens med hänvisning till att området redan skulle ha tagits i anspråk på ett sätt som gör att det förlorat sin betydelse för strandskyddets syften (7 kap. 18 c § punkten 1). Då fastigheten har landförbindelse är det inte heller möjligt att ge en dispens med hänvisning till 7 kap. 18 c § punkten 3. Däremot talar den intresseavvägning som ska göras enligt 7 kap. 25 § miljöbalken för att en dispens för etapp 2 kan ges. Vi den bedömningen har mark- och miljödomstolen beaktat följande.

Det har gått lång tid, cirka 30 år, sedan etapp 2 av brygganläggningen utfördes. har förlitat sig på ett muntligt godkännande från företrädare för Östhammars kommun; han har alltså inte låtit utföra etapp 2 i ond tro. Utredningen har visat med tillräcklig styrka att en brygganläggning på platsen inte hindrar eller avhåller det rörliga friluftslivet (t.ex. skridskoåkare) från att rasta på bryggan eller annars röra sig fritt inom det ianspråktagna området. En brygganläggning på platsen, inklusive etapp 2, bedöms inte heller komma i konflikt med de riksintressen som finns representerade på platsen. Ett krav på återställning, som blir följden om en dispens inte ges, bedöms inte medföra några fördelar för allmänna intressen som kan överväga nackdelarna (främst kostnader) från enskild synpunkt.

Det som anförts i föregående stycke innebär att det är möjligt att basera en dispens för etapp 2 av brygganläggningen på proportionalitetsprincipen, dock att dispensen ska kompletteras med villkor att bryggan inte får förses med skylt, utemöbler eller annat som kan hindra eller avhålla allmänheten från att vistas på bryggan eller i dess närhet. Att en dispens ges för etapp 2 av brygganläggningen kan inte anses strida mot strandskyddets syften.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (MMD-02) Överklagande senast den 22 november 2024.

Inge Karlström

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Inge Karlström, ordförande, och tekniska rådet Christina Odén (skiljaktig). Föredragande har varit juristen Bianca Karlberg.

Skiljaktig mening, bilaga 3.