M 1662-25

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-12-10 M 1662-25 060302 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-01-17 i mål nr M 70-24, se bilaga A PARTER Klagande VA SYD Ombud: och

Motpart Länsförsäkringar Skåne - ömsesidigt

Ombud: och

SAKEN Skadestånd enligt lagen om allmänna vattentjänster berörande fastigheten i Eslövs kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens dom.

SVEA HOVRÄTT DOM M 1662-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

VA SYD har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ogilla Länsförsäkringar Skånes (Länsförsäkringar) talan i dess helhet.

Länsförsäkringar har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN M.M. I MARK OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har åberopat samma grunder och omständigheter samt utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och miljödomstolen. Parterna har åberopat samma bevisning som i mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljööverdomstolen har med stöd av 50 kap. 13 § andra stycket 2 rättegångsbalken avgjort målet utan huvudförhandling. Mark- och miljööverdomstolen har tagit del av förhören som hållits i mark- och miljödomstolen med , , och genom uppspelning.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen kan inledningsvis konstatera att parterna är överens om att den översvämning som inträffade den 17 februari 2021 och som skadade en byggnad på den aktuella fastigheten har skett till följd av ett ledningsbrott på den va-anläggning som VA SYD ansvarar för. Parterna är dock oense om orsaken till ledningsbrottet och ledningens skick vid skadetillfället.

Enligt 45 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) ska huvudmannen ersätta en översvämningsskada på en fastighet inom den allmänna va-anläggningens verksamhetsområde om huvudmannen har åsidosatt en skyldighet enligt vattentjänstlagen och åsidosättandet har medfört att vatten som är avsett för att tillhandahållas eller ledas bort genom huvudmannens va-anläggning ytledes eller på annat sätt trängt in i fastigheten. Det som Mark- och miljööverdomstolen först har att ta ställning till är om det är visat att va-anläggningen, trots ledningsbrottet, fyllde sitt

SVEA HOVRÄTT DOM M 1662-25

ändamål och tillgodosåg skäliga anspråk på säkerhet enligt 13 § första stycket 3 vattentjänstlagen.

När det gäller bevisbördans placering för att en allmän va-anläggning fyller sitt ändamål och tillgodoser skäligt anspråk på säkerhet ansluter sig Mark- och miljööverdomstolen till mark- och miljödomstolens bedömning, dvs. att huvudmannen har bevisbördan för detta. För att undgå skadeståndsansvar har huvudmannen i princip att visa att en inträffad skada orsakats av annat än brist i utförandet, underhållet eller tillsynen av anläggningen. (Se bl.a. Svea hovrätts dom den 24 maj 2012 i mål nr M 9732-11, Miljööverdomstolens dom den 2 juni 1999 i mål nr 77-99 och Qviström, Vattentjänstlagen [2016, version 2, JUNO], s. 189.) Det ankommer alltså på VA SYD att visa att det aktuella ledningsbrottet berodde på annat än brist i utförandet, underhållet eller tillsynen av ledningen för att anläggningen ska anses ha tillgodosett skäliga anspråk på säkerhet.

VA SYD har gjort gällande att anläggningen uppfyllde skäliga anspråk på säkerhet och att ledningsbrottet orsakades av markrörelser till följd av temperaturskiftningar i mark i kombination med bristfällig kringfyllnad. Länsförsäkringar har bestritt detta och anfört att det kan finnas en alternativ skadeorsak, utöver bristande kringfyllnad vid anläggandet, som grundas på en skarvförskjutning av närliggande dag- och spillvattenledningar, med följden att kringfyllnaden runt renvattenledningen har underminerats och sedermera knäckts. Länsförsäkringar har vidare gjort gällande att ledningen ska tåla markrörelser till följd av temperaturskiftningar och om det skulle visa sig att ledningsbrottet har uppstått som en följd av markrörelser har det följaktligen orsakats av en funktionell brist i ledningen. Frågan är då vad som är visat i fråga om skadeorsak.

Vittnena , och har berättat att den mest sannolika orsaken till ledningsbrottet är markrörelser till följd av temperatur-skiftningar. Enligt dem kan denna slutsats dras mot bakgrund av bland annat sprickans utseende och att ledningsbrottet inträffade under vinterförhållanden när temperatur-skiftningar förekommer som mest. De har vidare på ett tydligt sätt förklarat varför en skarvförskjutning av det slag som Länsförsäkringar gjort gällande inte är en sannolik orsak till ledningsbrottet. Samtliga har nämligen berättat att det i sådana fall hade

SVEA HOVRÄTT DOM M 1662-25

uppstått en betydande insjunkning av marken ovanför ledningen, särskilt eftersom dagoch spillvattenledningarna ligger två meter från den aktuella ledningen. Därtill har och berättat att en sådan skarvförskjutning troligtvis hade lett till ett ledningsstopp. Det saknas skäl att ifrågasätta nämnda vittnens uppgifter i denna del. Att de vid tidpunkten när de hördes i mark- och miljödomstolen var anställda av VA SYD förändrar inte den bedömningen. Vid en sammantagen bedömning av utredningen anser Mark- och miljööverdomstolen att VA SYD får anses ha visat att ledningsbrottet i och för sig har orsakats av markrörelser till följd av temperaturskiftningar. Mark- och miljööverdomstolen lägger därför detta till grund för sin fortsatta bedömning.

Endast den omständigheten att ledningsbrottet har orsakats av markrörelser är däremot inte tillräckligt för att det ska anses visat att skadan berodde på annat än brist i utförandet, underhållet eller tillsynen. Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att det inte har lagts fram någon utredning i målet som tyder på att markrörelserna varit ovanligt intensiva eller på annat sätt avvikit från vad som kan förväntas i området. Utifrån vad , och har uppgett framstår det snarare som att ledningsbrott till följd av markrörelser inte är ovanligt förekommande i området. Slutsatsen att anläggningen tillgodosåg skäligt anspråk på säkerhet kan således inte utan vidare dras utifrån att ledningsbrottet orsakades av markrörelser.

En omständighet av väsentlig betydelse i sammanhanget är den aktuella ledningens skick vid skadetillfället. VA SYD har gjort gällande att ledningen var i gott skick, medan Länsförsäkringar har bestritt detta och anfört att det inte kan uteslutas att ledningsbrottet orsakades av en funktionsbrist eller åldersrelaterad skada. Länsförsäkringar har i detta sammanhang pekat på att VA SYD endast gjort en minimal undersökning av ledningen vid läckagetillfället och varken då eller senare grävt upp en större del av ledningen för att fastställa dess status.

Av utredningen framgår att vittnet var den person som var på plats när ledningen frilades efter sprickan och som därefter reparerade den med en s.k. rep-muff. Han har i sitt förhör berättat att han undersökte ledningen genom att titta och känna på den med sina fingrar efter att han hade rengjort den. Hans bedömning var att

SVEA HOVRÄTT DOM M 1662-25

ledningen var i bra skick, vilket han även har antecknat i den åberopade driftrapport som han upprättade över läckaget.

Även om det saknas skäl att ifrågasätta uppgifter kan det konstateras att hans undersökning var förhållandevis summarisk och begränsad till endast en mindre del av ledningen. Av det åberopade fotografiet på den reparerade ledningen framgår att endast några decimeter av ledningen grävdes fram, vilket framstår som en alltför begränsad del för att på ett tillförlitligt sätt kunna säkerställa ledningens status och funktionalitet. Fotot visar endast ledningen från en sida och röret är inte heller rengjort vilket medför en svårighet i bedömningen kring ledningens status. Det kan konstateras att det hade funnits möjlighet att göra en mer omfattande undersökning, till exempel genom att blottlägga en större del av ledningen, undersöka och fotodokumentera röret utanför det direkta skadestället, fotografera undersida samt att närmare redogöra för vilken kringfyllnad som påträffades vid ledningen vad gäller status eller risker med denna m.m. Vid en samlad bedömning finner Mark- och miljööverdomstolen att varken uppgifter, driftrapporten eller den övriga utredningen i detta fall är tillräckliga för att VA SYD ska anses ha visat att ledningen var i gott skick vid skadetillfället. De uppgifter som eller lämnat om ledningens skick är baserade på andrahandsuppgifter och förändrar inte denna bedömning. Skicket på ledningen vid skadetillfället är således oklart. Utredningen kring vilken kringfyllnad som finns omkring den aktuella ledningen är vidare ytterst knapphändig och det går inte att bedöma om denna kan ha bidragit till ledningsbrottet.

Vid en sammantagen bedömning finner Mark- och miljööverdomstolen att VA SYD inte har förmått visa att det aktuella ledningsbrottet berodde på något annat än brist i utförandet, underhållet eller tillsynen av ledningen. Följaktligen är det inte heller visat att anläggningen fyllde sitt ändamål och tillgodosåg skäliga anspråk på säkerhet. VA SYD är därför skadeståndsskyldig i förhållande till Länsförsäkringar för de översvämningsskador som uppkommit till följd av ledningsbrottet. Om skadans storlek eller ränta råder det inte någon tvist. Mark- och miljödomstolens dom ska därmed fastställas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 1662-25 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 7 januari 2026

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Åsa Hanna, referent, och Margaretha Gistorp samt tekniska rådet Yvonne Eklund.

Sid 1 (32) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 70-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-17 meddelad i Växjö

PARTER Kärande Länsförsäkringar Skåne - ömsesidigt

Ombud: och

Svarande Va-syd

Ombud:

Ombud:

SAKEN Skadestånd enligt lagen om allmänna vattentjänster berörande fastigheten i Eslövs kommun

DOMSLUT Va-syd ska till Länsförsäkringar Skåne ömsesidigt betala 636 287 kr och ränta på beloppet enligt 4 och 6 §§ räntelagen (1975:635) från och med den 8 augusti 2022 till dess full betalning sker.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

äger fastigheten i Eslövs kommun. På tomten finns en fristående villa med källare. Fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för Va-syds allmänna vaanläggning och är ansluten till anläggningen såvitt avser ren-, dag- och spillvatten. Den 17 februari 2021 uppkommer en vattenskada på fastigheten. Vatten har runnit in via källarfönster och orsakat skada i källarutrymmena. Vid skadetillfället var Länsförsäkringar Skåne ömsesidigt, försäkringsgivare och fastighetsägaren försäkringstagare.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Käranden Länsförsäkringar Skåne - ömsesidigt (LF Skåne) yrkar att mark- och miljödomstolen ska förplikta Va-syd att till LF Skåne utge 636 287 kr jämte ränta på beloppet enligt 4 och 6 §§ räntelagen (1975:635) från och med den 8 augusti 2022 till dess betalning sker.

Svaranden Va-syd bestrider käromålet i dess helhet. Det yrkade kapitalbeloppet och sättet att beräkna ränta vitsordas som skäligt i och för sig.

GRUND FÖR TALAN

Käranden Som grund för Va-syds ansvar åberopas 13 § och 45 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen). Va-syds allmänna va-anläggning var vid skadetillfället inte försedd med de anordningar som krävs för att den ska uppfylla sitt ändamål och tillgodose skäliga anspråk på säkerhet. Va-syd har brustit i sin tillsyn över anläggningen avseende underhåll. Ansvaret för renvattenläckage är strikt, jfr NJA 1997 s. 468.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Svaranden Va-syds va-anläggning uppfyller sitt ändamål och tillgodoser de skäliga krav på säkerhet som föreskrivs i vattentjänstlagen. Va-syd har inte heller på något annat sätt åsidosatt någon skyldighet enligt vattentjänstlagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av vattentjänstlagen. Va-syd ansvarar därmed inte för översvämningsskadorna. Ansvaret för läckage från renvattenledningar är inte strikt vilket följer av 45 § vattentjänstlagen.

UTVECKLING AV TALAN

Käranden Omständigheter Vattenskadan har orsakats av ett renvattenläckage på den allmänna delen av va-anläggningen. Det är klart mer sannolikt att vattnet som orsakade skador på fastigheten kom från den allmänna delen av va-anläggningen än av annat inträngande vatten. Va-syd har även i brev vitsordat den omständigheten att det källaröversvämningen på fastigheten berodde på en läcka i den allmänna va-anläggningen, för vilken Va-syd Va-syd åtgärdat läckaget.

Va-syd har i tidigare brevväxling angett att renvattenledningen är av gjutjärn och är från 1964. Renvattenledningen har haft läckage tidigare, år 2014, men Va-syd gör gällande att bolaget inte fått någon annan indikation på att det skulle finnas några problem på anläggningen. Utifrån dessa bristande uppgifter om renvattenledningens status före och efter läckage har LF Skånes regresskrav avvisats av Va-syd.

Bristande tillsyn och underhåll Va-syd har inte redovisat några uppgifter om vilken bedömning Va-syd gjort i fråga om ledningens förnyelsebehov, eller dess skick varken vid ledningsbrott 2014 eller 2021. Ledningen var vid skadetillfället 2021 drygt 57 år gammal. Vid efterföljande samtal med fastighetsägaren framkom att ledningsbrott inträffade på Klövervägen 19 den 3 december 2023, dvs invid grannfastigheten och Va-syd har även åtgärdat

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

detta läckage. Incidenten tyder på att renvattenledningen ute i gatan har kraftigt eftersatt underhåll. Enligt uppgift från fastighetsägaren så har Va-syd numera påbörjat utbyte av renvattenledningar i kvarteret.

Ej heller har Va-syd lämnat någon redogörelse om ledningens skick eller om underhållet eller tillsynen över ledningen. Det har inte presenterats någon utredning av orsaken till ledningsbrotten, en utredning som borde ha gjorts i samband med ledningen som läckte grävdes upp och åtgärdades, 2014 och 2021. Någon utredning av marken kring ledningen har inte heller utförts av Va-syd efter åtgärden för att reparera ledningen under 2014 och 2021.

Det görs gällande att Va-syd inte har visat att ledningsbrottet uppstått till följd av en extraordinär händelse som legat utanför Va-syds kontroll (jfr Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i mål M 7988-20).

Sammantaget ovan görs gällande att Va-syd i egenskap av huvudman har skadeståndsskyldighet gentemot fastighetsägaren.

Uppkomna skador Genom utströmningen av renvatten uppkom skador i fastigheten. Vattenskadornas omfattning fastställdes genom Anticimex besiktningsrapport.

Yrkat belopp och rätten till regress Genom Villahemförsäkringen återställs den uppkomna vattenskadan. Totalt utbetalar LF Skåne till fastighetsägaren, 636 287 kr i ersättning efter bland annat avdrag om 60 169,56 kr i självrisk. Den 7 juli 2022 framställer LF Skåne betalningskravet till Va-syd. Genom att LF Skåne utbetalat det aktuella beloppet om 636 287 kr till fastighetsägaren övertar försäkringsbolaget även rätten att återkräva motsvarande belopp av Va-syd. Rätten till regressen framgår både av försäkringsavtalslagen och försäkringsvillkoret.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Svaranden Omständigheter Va-syd delar inte kärandens påstående att den allmänna va-anläggning vid skadetillfället inte var försedd med de anordningar som krävs för att den ska uppfylla sitt ändamål och tillgodose skäliga anspråk på säkerhet i enlighet med 13 § vattentjänstlagen.

Aktuell ledning är av gjutjärn och är förlagd av Eslövs kommun 1964. Ledningen ligger på cirka 1,5 meters djup och bedöms ha en livslängd på cirka 100 år.

Den aktuella läckan orsakades av en cirkulär spricka på ledningen. Sprickan bedöms ha orsakats av markrörelser till följd av temperaturskillnader i marken. Den kringfyllnad som omgärdade ledningen uppfyller förvisso inte de normer som gäller för kringfyllnad idag. Kringfyllnaden uppfyllde dock de tillämpliga byggnormer som fanns vid tidpunkten för förläggandet av ledningen. Ansvarig personal som reparerade ledningen gjorde bedömningen att ledningen var i gott skick och att läckan endast behövde åtgärdas med en s.k. repmuff. Endast vid ett tidigare tillfälle, 2014-12-09, har det läckt från ledningen. Skadeorsaken var då densamma som vid läckan 2021, d.v.s. att det uppstått en cirkulär spricka till följd av markrörelser. När Va-syd åtgärdade ledningen 2014 gjordes även då bedömningen att ledningens allmänna skick var bra och att läckan endast behövde åtgärdas med en repmuff.

Käranden har gjort gällande att ytterligare ett ledningsbrott inträffat 2023. Detta är i och för sig korrekt men till grund för domstolens bedömning av Va-syds eventuella ansvar kan dock endast de förhållandena som förelåg vid skadetillfället beaktas.

Läckor som inträffat efter skadetillfället kan således inte ligga till grund för bedömningen om Va-syd åsidosatt en skyldighet och därigenom orsakat den aktuella skadan. Vad käranden anfört om läckage som inträffat efter skadetillfället ska således sammanfattningsvis bortses från.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Käranden har även till stöd för käromålet anfört att Va-syd påbörjat ett utbyte av renvattenledningar i det kvarter där den aktuella skadan inträffade. Det är förvisso korrekt att Va-syd påbörjat ett utbyte av renvattenledningar på Domarevägen och Tingsvägen som ligger i nära anslutning till skadeplatsen. Det är emellertid inte renvattenledningarnas skick som föranlett bytet utan skicket på de servisledningar som är kopplade till renvattenledningen. Eftersom servisledningarna måste bytas ut passar Va-syd på att även förnya renvattenledningarna. Renvattenledningarna byts således inte ut på grund av bristfälligt skick varför detta inte är en relevant omständighet för bedömningen av ansvarsfrågan i målet. Utbytet har dessutom utförts efter skadetillfället och av samma skäl som anförts ovan saknar det därför även av på denna grund betydelse för bedömningen av ansvarsfrågan i målet.

Det kan konstateras att käranden i övrigt inte i något hänseende anfört vilka anordningar som den allmänna va-anläggningen skulle sakna eller i vilket hänseende den inte uppfyller sitt ändamål enligt 13 § vattentjänstlagen. Det blir därför svårt för Vasyd att mer än så ta ställning till kärandens påstående i denna del.

Av rekvisitet skäliga anspråk på säkerhet kan man utläsa att VA-huvudmannen inte har en skyldighet att se till att ledningen är totalt säker och aldrig läcker eller på annat sätt orsakar skador. Säkerheten ska endast vara skälig vilket innebär att ledningen kan orsaka skador i enstaka fall utan att ledningens säkerhet anses vara bristfällig. VA-huvudmannen måste således ställa kostnaderna för säkerhetsåtgärder i relation till den övergripande risken för skador för anslutna fastigheter. Något entydigt svar på vad som utgör skäliga anspråk på säkerhet vad gäller dricksvatten finns inte utan bedömningen får göras i det enskilda fallet.

Va-syd kan konstatera att läckaget endast hade kunnat undvikas genom att hela ledningen hade bytts ut mot en ny ledning av plast (PE) och att ledningens kringfyllnad utförts enligt dagens standard. Detta hade medfört att risken för skador på grund av markrörelser hade minskat. Med hänsyn till den totala omfattningen av drickvattennätet skulle ett sådant utbyte medföra astronomiska kostnader. Med beaktande av ledningens allmänna skick, de få läckor som inträffat och ledningens

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

beräknade livslängd har en sådan åtgärd bedömts som ekonomiskt oförsvarbar. En sådan åtgärd skulle därmed gå utöver kravet på skälig säkerhet i 13 § vattentjänstlagen.

Angående vad käranden anför om bristande tillsyn och underhåll är det för Va-syd något oklart vad exakt som menas, d.v.s. om det med tillsyn och underhåll menas Va-syds bedömningar om förnyelsebehov etc. Det kan emellertid konstateras att löpande tillsyn och underhåll av dricksvattenledningar inte sker av det enkla skälet att detta i praktiken är omöjligt. Det enda sättet för Va-syd att få någon reell statusbedömning av ledningens skick är att gräva upp ledningen. Av samma skäl som nämns ovan är detta orealistiskt förutom i de fall det finns anledning att misstänka problem eller då det faktiskt inträffat en läcka. I samband med läckaget 2014 grävdes ledningen fram och Va-syd gjorde då bedömningen att ledningens skick var bra. Några underhållsåtgärder var således inte aktuella. Va-syd har därmed utövat den tillsyn och utfört det underhåll som skäligen kan krävas.

Ansvaret för läckage från renvattenledningar är inte strikt, vilket följer av 45 § vattentjänstlagen där det stadgas att huvudmannen är ersättningsskyldig för översvämningsskador om huvudmannen åsidosatt en skyldighet enligt vattentjänstlagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av vattentjänstlagen. Länsförsäkringars påstående att det föreligger ett strikt ansvar för läckage från renvattenledningar är således felaktigt och ska bortses från.

Ledningens skick och förläggning Käranden Va-syds utredning visar inte: a) att Va-syd har beaktat tjäldjupet vid läggning av renvattenledningen, b) när i tiden Va-syd startade med sina felrapporteringssystem, c) bolagets underhållsplaner avseende förnyelsebehov och förnyelsetakt för deras ledningsnät avseende renvatten. Det vitsordas att lednings tekniska livslängd uppgår till 100 år. Ledningen hade vid skadan uppkomst passerat 50 procent av sin totala livslängd,

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

d) var spill- och dagvattenledningen är placerade i förhållande till renvattenledningen. Kan det uteslutas att inläckage från dessa ledningar möjliggjort sättningar i området kring renvattenledningen? Genom sättningarna kan instabilitet/rörelse uppkommit och slutligen har röret brustit, eller har sten kommit i närheten av gjutjärnsröret. Sättningar i marken är inte en extraordinär händelse som fråntar huvudmannen sitt ansvar, e) ledningens status i övrigt. Av bilden, aktbilaga 27, framgår bara lagningen. Övrig ledning är täckt med grusmaterial. Det finns inget i utredning som visar Va-syd gör gällande, f) någon bedömning för renvattenledningens status vid skadan 2014. Skadan 2014 inträffade på Klövervägen 13, enbart ett 50-tal meter från den nu aktuella fastigheten, g) att det förekommit vägarbete i området som medfört en omläggning av trafik-flödet, och därmed en ökning av tung trafik på Klövervägen vid det aktuella tillfället.

Övrigt Vid väderstation SMHI Hörby, som ligger ett fåtal mil från skadeplatsen, så var medeltemperaturen mestadels plusgrader i perioden oktober 2020 till mars 2021. Januari visade medeltemperaturen 1,0 grader och februari visade - 0,4 grader. Vid väderstation SMHI Lund, som ligger ett fåtal mil från skadeplatsen, så var medeltemperaturen mestadels plusgrader i perioden oktober 2020 till mars 2021. Februari visade -0,5 grader. Det var mot denna bakgrund inte extremt kallt vid skadetillfället.

Skadan under december 2023, Klövervägen 19, är en klar indikation på att ledningen på Klövervägen uppvisade bristande säkerhet redan 17 februari 2021. Detta i motsats till Va-syds uppfattning.

Sammantaget har det inträffat tre huvudledningsbrott för renvatten på Klövervägen inom en tidsperiod om 9 år. Och med ett avstånd om 50-tal meter. LF Skåne gör därför gällande att Va-syds renvattenledning vid skadetillfället utanför fastigheten inte uppfyller skäliga krav på säkerhet.

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Svaranden Ledningens förläggning Ledningen har inte förlagts av Va-syd utan av Eslövs kommun 1964. Va-syd har sedan övertagit ledningen i samband med Eslövs kommuns inträde i Va-syd. Det är därmed inte Va-syd som gjort bedömningar om tjäldjup m.m. i samband med att ledningen lades ner. Va-syd kan dock konstatera att ledningen ligger på ett djup på ca 1,5 meter. Tjäldjupet i Skåne ligger på mellan 1,1-1,3 m. Ledningen har således förlagts på ett korrekt djup.

Käranden gör gällande att det av Va-syds svaromål inte framgår var spill- och dagvattenledningen är placerade i förhållande till renvattenledningen och att det inte kan uteslutas att ett läckage från dessa ledningar kan ha orsakat sättningar i marken vilket kan ha förorsakat att renvattenledningen har brustit. Käranden har dock inte inkommit med några omständigheter eller underlag till styrkande av att ett sådant händelseförlopp. Spill- och dagvattenledningarna i det aktuella området ligger ca 1,5 meter från renvattenledningen. Va-syd har ingen information om läckage från vare sig spill- eller dagvattenledningarna. Hade det varit ett läckage från spill- eller dagvattenledningarna hade det upptäckts. Det fanns heller inga spår av läckage vid framgrävandet av dricksvattenledningen. Det kan därmed uteslutas att ett läckage från spill- och dagvattenledningarna orsakat sättningar i marken och i förlängningen sprickan på renvattenledningen.

Ledningens skick och förnyelsebehov Käranden gör gällande att det inte finns något i Va-syds utredning som visar att den aktuella renvattenledningen är i gott skick då det av bilden i aktbilaga 27 endast går att se den lagning som utförts och att resterande del av ledningen är övertäckt av grusmaterial. Va-syd instämmer i att bilden inte visar mer än en mycket liten del av ledningen. Av den begränsade del av ledningen som man faktiskt kan se på bilden går det dock att konstatera att det inte finns några skador på ledningen, t.ex. syns inga korrosionsskador på ledningen. Det ska även tilläggas att schaktet var större

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

innan reparationen utfördes och bilden togs. Ansvarig personal har då gjort bedömningen att avsaknaden av synliga skador, bortsett från den cirkulära sprickan som orsakade den aktuella skadan, innebär att ledningens allmänna skick bedömts vara gott. Något annat sätt att bedöma skicket på utan att gräva fram hela ledningen finns inte. Att gräva fram hela ledningen för att bedöma skicket på densamma är inte skäligt.

Käranden gör gällande att Va-syd inte redovisat sina underhållsplaner avseende förnyelsebehov och förnyelsetakt vad gäller den aktuella ledningen. Det är för Vasyds del oklart vilken betydelse käranden anser att detta har i sakfrågan. Eftersom ledningen endast passerat 60 procent av sin livslängd och har bedömts vara i allmänt gott skick fanns det vid skadetillfället inga planer på att förnya den aktuella ledningssträckan.

Övrigt Med hänvisning till mätningar från SMHI:s väderstationer i Hörby och Lund anför käranden att det vid skadetillfället inte var extremt kalla temperaturer. Va-syd vill förtydliga att Va-syd inte har gjort gällande att så har varit fallet utan endast att man bedömt att skadan orsakats av markrörelser till följd av snabba temperaturskiftningar.

Va-syd har i sitt svaromål bekräftat kärandens påstående att det inträffat en läcka på den aktuella ledningen 2023. Va-syd gör fortsättningsvis gällande att detta saknar betydelse i målet på den grunden att endast omständigheter som förelåg vid skadetillfället kan beaktas i ansvarsbedömningen. Det har dock uppdagats att denna läcka, som förvisso inträffade nära den i målet aktuella läckan, skett på en annan ledning, en ledning som förlagts 1966. Även på denna grund saknar således läckan som inträffade 2023 betydelse i målet.

Käranden LF Skåne gör gällande att det är Va-syd som ska visa att skadan på renvattenledningen inte beror på sättningar från i marken uppkomna på grund av läckage från

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

när liggande dag- och spillvattenledningar. Va-syd skriver att ett sådant läckage från dag- och spillvatten skulle ha upptäckts utan att förklara på vilket sätt. Någon utredning som visar motsatsen har inte presenterats. Enligt uppgift så var det stora mängder renvatten som rann ut, med bortspolade massor som följd, trottoarer och gräsmatta som försvann. Orsaken till det stora vattenflödet ska enligt fastighetsägaren, utöver det ursprungliga läckaget, även bero på att när väl Va-syd kom ut till platsen, efter joursamtalet, så kunde Va-syd inte stänga ventilen i gatan utan fick lämna platsen igen för att hämta andra verktyg. Bevis på läckage av dag- och spillvatten har därmed spolats bort.

Av aktbilaga 27 så framgår att ledningen lagats med en repmuff, men ovanför själva lagningen, uppe i bilden, så framgår ett ljusgrått något cylinderformat område

vara ett tjockare lager av lera. Bilden visar att Va-syd inte har utfört en större uppgrävning och besiktning av ledningen som görs gällande av Va-syd. Att Va-syd uppgift att dokumentera hur ledningen faktiskt ser ut i samband med uppgrävningen, tex genom olika bildmedia. Bilden visar enbart en lagning av ledningen och dess ovansida. Hur såg röret ut på bland annat undersidan? Vilken erfarenhet har jourpersonalen som monterade repmuffen att bedöma en lednings status i samband med uppgrävning?

När en ledning har passerat mer än 60 procent av beräknade livslängd så ökar risken för ledningsbrott etc. i jämförelse med en helt ny ledning. Avsaknaden av underhållsplan innebär med Va-syd synsätt att vid den först inträffade skadan (på en ledning som är ca 60 år gammal) så blir Va-syd utan skadeståndsansvar eftersom ledningen inte har passerat sin beräknade livslängd. Synsättet torde strida mot vattentjänstlagen och tillhörande praxis om underhåll och tillsyn över det allmänna vanätet.

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Det får anses vara osannolikt att tre separata ledningsbrott på Klövervägen, inträffar ca 50 meter från varandra, och inom en relativt kort tidsperiod (9 år) och att samtliga ledningar därefter bedöms vara i gott eller i bra skick.

Va-syd marken. Vilka datum och vilka temperaturskillnader är det som åsyftas av Va-syd, och som innebär en extra ordinär omständighet med följden att Va-syd inte svarar för det uppkomna ledningsbrott 2021. Och hur skiljer sig dessa variabler, datum och tempera-turer, från anläggningsåret 1964 och framåt.

Eftersom Va-syd inte har angett när bolaget startade med sitt felrapporteringssystem så kan det inte uteslutas att liknade ledningsbrott har uppkommit på den aktuella ledningen tidigare än 2014.

Svaranden Eventuellt läckage från dag- och spillvattenledningar Va-syd vidhåller att det saknas stöd för påståendet eller antagandet att läckage från spill- och dagvattenledningen skulle ha orsakat sättningar i marken vilket kan ha förorsakat att renvattenledningen har brustit. Spill- och dagvattenledningarna i det aktuella området ligger ca 1,5 meter från renvattenledningen. Va-syd har ingen information om läckage från vare sig spill- eller dagvattenledningarna. Hade det varit ett läckage från spill- eller dagvattenledningarna hade det upptäckts då det hade inneburit att det hade blivit stopp i spillvattenledningen, vilket inte var fallet. Det fanns inga spår av läckage vid framgrävandet av dricksvattenledningen.

Va-syds felrapporteringssystem Eslövs kommun anslöt sin va-verksamhet till Va-syd 2014. I samband med anslutningen erhöll Va-syd Eslövs kommuns tidigare rapportering/historik avseende va-nätet. Va-syd utgår från att denna rapportering är korrekt. Från och med tidpunkten för Eslövs kommuns medlemskap i Va-syd har Va-syds felrapporteringssystem innefattat Eslövs kommun.

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Frågorna om underhållsplan Va-syd bedriver ett underhållsarbete avseende va-nätet.

Frågan om snabba temperaturskiftningar Det vidhålls att sprickan på renvattenledningen bedöms ha orsakats av markrörelser till följd av temperaturskillnader i marken.

Käranden LF Skåne tolkar det som att Va-syd gör gällande att sprickan i renvattenledningen bedömts orsakats av markrörelser till följd av temperaturskillnader i marken. LF Skåne gör gällande att en ledning ska klara markrörelser. Även om ledningsbrottet har uppstått som en följd av markrörelser, vilket bestrids, så har ledningsbrottet följaktligen orsakats av en funktionell brist i ledningen.

Det har genom Google Earth gjort mätningar utanför Fastigheten. Av bild, aktbilaga 58, framgår att den uppgräva ytan utanför fastigheten uppgår till en längd om maximalt ca 4,5 meter, inräknat asfalteringen. Med beaktande av de fyra sluttande vallar/slänt som uppkommer i gropen i samband med grävarbete, bedöms den framgrävda ledningslängden uppgå till en maximalt 30-40 cm. Framgrävningen av ledningen har där-med begränsats till att utföra själva lagningen med en reparationsmuff. Utifrån bilden gör LF Skåne gällande att den framgrävda och synliggjorda rörytan inte har varit tillräcklig för att göra en bedömning om lednings skick i övrigt.

Motsvarande bedömning görs även av skadan utanför Klövervägen 13 den 19 december 2014. Av Google Earth framgår att den asfaltsyta som grävdes upp uppgår till maximalt 5 meter, aktbilaga 58. Med beaktande av de fyra sluttande vallar/slänt som uppkommer i gropen i samband med grävarbete, bedöms den framgrävda ledningslängden uppgå till en maximalt 50 cm. Utifrån bilden gör LF Skåne gällande att den framgrävda och synliggjorda rörytan inte har varit tillräcklig för att göra en bedömning om lednings skick i övrigt.

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Även Klövervägen 19 som drabbades december 2023 har motsvarande asfaltsyta om drygt 6,5 meter blivit uppgrävd, aktbilaga 58. Utifrån bilagan gör LF Skåne gällande att den framgrävda och synliggjorda ledningsytan inte har varit tillräcklig för att göra en bedömning om lednings skick i övrigt.

Av aktbilaga 59 framgår att avståndet mellan asfaltslagningarna framför fastigheten och Klövervägen 13 enbart är 50 meter. Utifrån det ringa avståndet mellan fastigheterna och ledningsbrotten gör LF Skåne gällande att ledningsbrottet utanför fastigheten inte var en extraordinär händelse som fråntar Va-syd ansvar. I stället har ledningsbrotten orsakats av en funktionell brist i ledningen.

Av aktbilaga 60 framgår att avståndet mellan asfaltslagningarna framför fastigheten och Klövervägen 19 enbart är ca 29,5 m. Ledningen invid Klövervägen 19 blev lagd år 1966. Det innebär att ledningen hade samma ålder (57 år) som utanför fastigheten när ledningen fick ledningsbrott 2023. Utifrån det ringa avståndet mellan fastigheterna och ledningsbrotten gör LF Skåne gällande att ledningsbrottet utanför fastigheten inte var en extraordinär händelse som fråntar Va-syd ansvar. I stället har ledningsbrottet orsakats en funktionell brist i ledningen.

Eftersom det inte är fastställt vad som orsakat skadan så kan läckage från intilliggande ledningar som inte åtgärdats av Va-syd vara ett alternativ till ledningsbrottet, att det är en funktionsbrist i ledningen. Det är Va-syd som har bevisbördan i denna del och LF Skåne har presenterat vissa alternativ och det skulle kunna vara flera av dessa. Ett alternativ kan vara läckage från dag- eller spillvattenledning.

BEVISNING Parterna har till stöd för sin talan åberopat muntlig och skriftlig bevisning. LF Skåne har som skriftlig bevisning åberopat en besiktningsrapport från Anticimex samt fotografier från Google Earth över Klövervägen i Eslöv.

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Va-syd har som skriftlig bevisning åberopat driftrapporter, bild på en sk. repmuff samt karta över ledningsnätet i det aktuella området.

Vid huvudförhandlingen har följande vittnesförhör hållits.

Vittnesförhör med , åberopat av käranden.

Han bor på Klövervägen 17 i Eslöv, fastigheten köpte föräldrarna 1969 och han har bott där sedan dess förutom från 1980-talet till cirka 1996.

Klövervägen ligger i ett mindre villaområde och vägen eller gatan ligger i ytterkant i området så det är inte så mycket trafik. Det är gata på ena sida och grönområde på andra sidan. Vid tillfället för skadan så höll de på att renovera sovrummet på bottenplan och den natten sov de i källaren. De gick och la sig cirka kl. 22.30 och han blev sedan väckt av sambon som sa att det rinner vatten. Han såg att det rann från fönstret, källarfönstret och när har gått upp var första tanken då att det var ett elementrör som gått sönder. Lite yrvaken såg sedan att det inte rinner på samma sida som elementröret utan andra sidan. De började torka vatten och öppnade fönstret. Då blev sambon rejält blöt. Cirka 50 60 liter vatten rann över henne när hon torkade golvet. De tittade ut genom fönstret och såg en kaskad från rabatten som är en fyra till fem meter från huset. Då insåg han att det inte är lönt att de torkar vatten mer. Han ringde kommunen och det är vid midnatt ungefär. Kommunen svarade nästan direkt och skickade en bil men bilen var stationerad i Malmö. Det tog ca en timme innan någon kom från Va-syd tror han. Det kom en person som provade att stänga av men fick det inte att fungera då det var igenrostat. Längre upp i gatan finns en annan avstängningskran som är i trottoaren. Då hade Va-syds personal ingen nyckel till den så de fick köra iväg och hämta en sådan. Det tog ytterligare två timmar. Mellan kl. 4-5 på morgonen stängdes vattnet av. Då hade det runnit i 3-4 timmar. Det var en kaskad i rabatten som oturligt riktades mot huset. Allt vatten hamnade i fönstergroparna och rann först in där de sov, sedan i rummet bredvid.

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

På morgonen, senare samma dag så kom de och började gräva i gatan. I och med att det hade varit fruset så länge så hade vattnet letat sig under gruset och upp i rabatten. Det hade inte gått rakt upp genom asfalten. Sedan vet han inte vad som hände men på kvällen fick de vattnet tillbaka.

Det har varit flera vattenläckor då det sprutat upp vatten. På Klövervägen nummer 13, 15, 17 och 19 har det varit vattenläckor. På nr 13 och 15 vet han inte om det är innan eller efter 17 februari 2021. På nr 19 var det nu senast.

På nr 19 vet han inte orsaken men på nr 13 och 15 så säger husägarna till nr 15 att det hade något med ventilen att göra i trottoaren. Det hade läckt vatten för det hade urholkats.

Det var inte någon särskild trafik eller andra vägarbeten datumen den 16 och 17 februari 2021.

Skadan i gatan asfalterades kanske efter en vecka, 14 dagar eller tre veckor. Han vågar inte svara på det. Han har en bild på gropen men han har inte sett läckande rör.

Han har inte sett att de efter incidenten har gjort ytterligare undersökningar utanför hans hus om ledningens beskaffenhet.

Det har varit rätt mycket grävningar i området. De har tagit hela Gillesvägen som ligger två gator bort och då har man grävt upp hela ledningen och bytt den. Senaste gatan som blev klart för en vecka sedan var Halabacken, 200 meter bort. Sedan har man grävt Domarevägen 200 meter bort.

Det har varit skyltar att man skulle byta va-ledningar. Det har känts planerat eftersom det varit stora skyltar om att det kommer med en beräknad sluttid.

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Det är minst fyra eller fem gator där man grävt upp hela ledningen och det har varit många vattenläckor liknande den han råkade ut för. Han har ingen uppfattning om fler drabbats på samma sätt eller klarat sig.

Det har varit många läckor. I och med att man råkar ut för något sådant så noterar man det på ett annat sätt. Sedan om det är 20 eller 30 gånger de grävt vågar han inte säga. Men det är många.

Vittnesförhör med åberopat av svaranden Han är rörläggare på Va-syd och har varit där i 14 år snart. Han kopplar, lägger rör och lagar vattenläckor.

Vattenläckan på Klövervägen 17 var en vanlig vattenläcka som många andra, inget konstigt. Det var en cirkulärspricka som lagades med en sk. repmuff och sedan luftade han ledningen och så körde man igen. Han var först på plats och grävde med grävmaskinen.

Han kom dit och då hade från driftavdelningen stängt ner vattnet till 90 procent. Sedan började de skära hål i asfalten där vattnet kom upp och schaktade ner till vattenledning, sedan är den frilagd. De rengjorde röret och la på muff och sedan öppnade de vattnet försiktigt för att se om det är tätt. Sen luftade de ledningen i brandposten och återfyllde. undersökte och lokaliserade läckan och stängde ner.

När kom ner la han på en repmuff. Han bedömde att ledningen var i gott skick. Han rengjorde ledningen och sedan kände och tittade han på den. Han kände med fingrarna för att ser hur ledningen mår. Han torkade rent den. Den ligger i fet lera, väl bevarad. Han torkade av med vatten och fick en ren yta.

Han kände på undersidan så det kändes jämnt. Gamla ledningar som är i sämre skick rostar och flagnar och är porösa i ytan. De kan se ut som ett månlandskap. Då

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

går det inte med repmuff utan då får man lägga ny bit. De använde repmuff för denna ledning var fin.

De frilade det som behövdes, för att inte underminera vattenledning mer. Han bedömde skick med händer och ögon. Han vet inte hur LF Skåne bedömer vattenledningar och om de har gjort det någon gång. Vet inte hur man gör annars.

Orsaken till läckan är till 99 procent att de har slarvat med kringfyllnad när man la ner ledningen. När det är stora stenar intill ledningen så knäcker det ledningen vid tjäle när marken rör sig. Det var en cirkulär spricka. Han har gjort nästan 250-300 läckor enligt detta förfarandet. På Klövervägen där det är lera är de i gott skick, andra områden där kan de vara i lite sämre skick. Denna ledning är i gott skick. Om ledningen varit i dåligt skick då måste man göra en infällning, skära bort det gamla och in med nytt material. Hade man satt repmuff på en trasig ledning blir det inte tätt. Hade märkts ögonblickligen.

Om man hade lagt rör på 60-talet utifrån dagens normer så hade man kunnat undvika skadan.

Han vet inte vad som krävs för underhåll, men de utför fortlöpande underhåll genom att de motionerar ventiler och byter ledningar varje år. Han vet inte hur man bedömer det. Han vet inte hur man gör underhåll på vattenledning utan att gräva upp den.

Om det varit utläckage från spill- eller dagvatten så kan det aldrig hända något med vattenledningen. Om det är inläckage kan det hända. Om det är ett stort sådant så går grus och allt in. Det syns för gatan försvinner i sådant fall. Här var gatan lika fin som idag, inget inläckage.

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Det är i stort sett han som bedömer som gräver på plats vilken reparation han ska göra. I detta fall en cirkulär spricka och fint rör så då lagade vi med repmuff. Annars får man göra infällning.

Han kan inte svara på om det görs någon ny analys efteråt. Vissa områden är mer utsatta än andra. Ofta i dessa områden där de byter vattenledningar på hela gator, så prioriterar man vilka som ska bytas ut genom att titta på antalet läckor. Han vet inte om detta är mer utsatt än andra men ganska många på Klövervägen. Han vet inte hur de gör analyser.

Det är han som fyller i insatsrapporten. Det finns nog flera val i rapporten och man kan också skriva in manuellt.

Han tror inte det är någon rangordning på alternativen för skada i rapporten. Tjälen gör att marken rör sig och när den rör sig så blir det ofta cirkulära sprickor. Ledningen fryser inte men marken rör sig ändå. Ledningen ligger tjälfritt.

Rörelser i marken kan vara när tjälen går ur men han kan inte svara på när marken rör sig som mest. Men det blir mer sprickor när det börjar frysa och när tjälen går ur marken.

Sedan 2021 så har han grävt tre läckor till på Klövervägen. Senast en i vintras. Ledningen är fin i sig självt. Vissa infällningar på den ledningen också men den är fin om man skär sönder. Hans bedömning är att när marken rör sig och då man slarvat med kringfyllnad så blir det läckor.

Han tror inte att livslängden kan påverka ledningen men det kan göra det kanske för man ser i vissa områden med mer morän så blir rören mer ansatta. Det är som att det rostar fast på rören. På Klövervägen ser de fina ut, vet inte säkert om det kan påverka livslängden.

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Han har gjort minst två läckor där tidigare, var nog den tredje på Klövervägen där 2021. Han tror inte att läckaget 2014 kan ha påverkat den aktuella skadan då det är sju år sedan.

Spilledningen ligger lägre än renvattenledningen men dagvattenledningens läge vet han inte. Det var inte framgrävt vid tillfället.

Om litet inläckage, skarvförskjutning t.ex. litet hål och då kan det ske inläckage absolut.

I detta fall var det inte något luftrum under ledningen då det inte var något hål och det hade inte lagat sig själv utan det skulle bara ha vuxit i så fall. Han vet inte om rören filmades efter detta.

Felrapporteringssystemen var tidigare ungefär som Va-syds men i pappersform. Eslövs renvattennät är hundratals mil och större än Malmö till ytan.

Han har ingen statistik på hur många läckage som skett. De gör vad de hinner, dvs. 1-2 gator per år i Eslöv. Han vet inte vad Svenskt Vatten säger. Han vet inte när Klövervägens ledningar skat bytas ut.

Vittnesförhör med åberopat av svaranden Hon är driftsingenjör på Va-syd och arbetar där på 60 procent. Hon var arbetsledare i Kristianstad först i fem år, sedan har hon projekterat, projektlett och sedan var hon driftingenjör för fyra år sedan. Hon har jobbat med drift av vatten och avlopp. Sedan årsskiftet arbetar hon med drift på dricksvattennätet.

Ett av de första uppdrag hon fick när hon kom tillbaka till Va-syd var att undersöka vad som hänt på platsen.

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Alla läckor har hänt under vintern, sk. vinterförhållanden som påverkar markrörelser och sedan temperaturskillnad i marken, ganska stora. Då blir det markrörelse. Olika tryck på ledningen som kan skapa spänningar. Om du har ett stumt rör med minsta svaghet så blir det så. Ledningen har legat ett tag.

Det behöver inte vara så stora temperaturskillnader. På t. ex. en åker på vårkanten, ser man sten som inte fanns på hösten. Kapillärkrafter bygger in spänning i ledningen.

Det är mycket sannolikt att sprickan orsakats av markrörelser. Under vinterhalvåret har nästan alla läckor i området uppkommit. Det är väldigt orimligt att det skulle vara orsakat av spill- eller dagvattenläckage. Skulle det varit en läcka på spillvattenledning borde sättning i marken uppstå ovanför den. Mycket rörelse som flyttar mark nästan två meter från ledning och då skulle du se sättningar och men det skulle ha tagit stopp. Då skulle det ha blivit fullt ledningsbrott. Det har det inte varit och de har inte varit där och spolat. Det finns inga sådana driftstörningar noterade. Om det varit hål i marken hade kommunen sett det.

Det är inte sannolikt att det skulle vara självfallsledningen och att det skulle flyttat så mycket mark så det har kommit i en rasvinkel som sprider sig två meter åt sidan.

I det direkta närområdet har inget utbyte av ledningar skett men ett steg till in i området har man bytt ledningar, men det handlar inte om ledningsnätet i huvudledningar. Man har valt att gå med när man lagt ny asfalt och de har bytt ledningen pga materialet i servisledningar. Servisledningar är galvaniserade men det påverkar inte läckaget på detta ställe. Det kan vara en vinning att när kommunen går dit och lägger om asfalt så lägger man om ledningar inom samma område. Även här så hade man valt att gå med men inte för skicket på själva huvudledningen.

I driftrapporten från 2021 beskrivs vad de gör. Avhjälpande och underhåll.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Det skulle kunna vara mer än en orsak till en läcka. Då kan man fylla i det. Det fylller killarna i som är ute och gör jobbet. Finns inre korrosion och yttre. Lite olika orsaker kan läggas in som rörbrott på självfallsledning. Det kan ha mer än en orsak. Det kan vara vinterförhållanden och inre korrosion tex. Detta gör det sökbart i systemet.

Hon har inte varit på plats på Klövervägen men har sett bilder från läckaget. Det som är ifyllt i rapporten, fritext under beskrivning. Står att det är cirkulär spricka, typiskt gjutjärn.

Det är svårt att säga hur markfyllningen påverkar, var inte på plats när de la ledningarna. Det kan också ha påverkat hur man hanterat ledningarna.

Det finns någon läcka 2014 som också ligger på vinterförhållanden. Fler läckor som händer på vinterförhållanden. Inbyggd spänning som blir under lång tid. Punkttryck.

Ålder har betydelse för alla material. Handlar om markfukt och sådant också.

Vattenledning ligger ute i trottoaren cirka två meter i sidled från spill- och dagvattenledning. De rören bör inte bli synliga i samband med grävning då de även ligger djupare än vattenledningen. Kommer inte ihåg i huvudet hur djupt dag och spill ligger. Ledningarna har legat där i 60 år, det kan hända att det uppkommer skarvförskjutningar.

En markförsvagning pga. skarvförskjutningar hade hamnat rakt ovanför ledningarna. Så osannolikt att det skulle uppstå en markförsvagning i området, och då hade det inte runnit undan till rännstensbrunnar och de hade fått problem inne i fastigheterna med att bli av med dagvatten. Så mycket material som det hade behövts för att påverka marken två meter ifrån, det är för mycket material. Det har inte filmats eller ansetts nödvändigt.

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Ledningen som sådan ska inte påverkas av temperaturen men marken får olika punktbelastning. Räcker med en liten markförskjutning för att få spänningar i marken.

Läckan från 2014 var långt ifrån den var väl ett par tre hus bort. Snarare att det har relaxerat ledningen.

Det finns egna underhållsplaner där teknisk livslängd är en faktor. Den ligger på nästan 100 år. Då börjar det bli ett självvärde i att byta dem. De kan bytas tidigare på grund av servismaterialet eller om det är konsekvensledning eller viktig ledning som under större motorväg eller järnväg.

Vittnesförhör med åberopat av svaranden

Han började i va-branschen i mindre kommuner med projekt och arbetade sedan som va-chef i mindre kommuner i närområdet kring Malmö och Lund. Han är nu sedan 2019 på Va-syd som planeringsingenjör inom förnyelsearbete. Han har hållit på med distributionsnät men även andra anläggningar.

Beträffande den aktuella läckan blev han tillfrågad att titta på det i förnyelseperspektiv och vad som kan ha orsakat den.

Trolig orsak till läckan är vinterförhållanden och temperaturskiftningar i mark som rör sig och som ger brott på ledningar.

Det är ganska hög sannolikhet att det är orsaken och även typen av brott på ledning som gör att det är ett brott rakt av. Annars kan man se nedbrytning av ledningsmaterialet. Man kan se hur man lagat ledningen, lokalt förekommande.

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Det finns inte något problem med driften av avloppsledningarna. Om det blivit transport av material från gatukroppen hade det gett sättningar i gatan som hade synts.

Om det är mindre fogförskjutningar med mindre inläckage så är det fortfarande långsamma transporter och troligen påverkan på gatukroppen. Inte troligt att läckor i spill- eller dagvatten orsakat läckan.

Det bedrivs underhållsarbete i kommunen och det läggs mycket pengar på det. De förnyar ledningar men att de inte förnyat denna beror på den information de haft om ledningen. De skulle behöva öka förnyelsetakten på ledningsnätet. De har gjort bedömning att skicket varit bra på denna ledning också. Det spelar in när de gör en plan på förnyelse. Det som också kan påverka om det görs lite i förtid är kommunens planering, beläggningsplaner. Lite tidigare ekonomiskt lönsamt.

Det finns en tidigare läcka från 2014.

När det gäller vattenledningsnätet, och avloppsledningsnätet det de gör i underhållsarbetet är att de tittar på vilka ledningar som har störst behov, vilka parametrar som gör att de kommer behöva göra det, läcksöka ledningar förebygga det som händer. Kan upptäcka dem i tidigt stadie och förebygga allvarliga skador. Avloppsledningarna, har ibland, inspekterat ledningarna. Kollar vilken ålder, ev problem, driftstörningar, bedöma vilket behov av förnyas.

Generellt, gillar att man gör bedömning av ledningsstatus, okulärt, kan kosta att göra andra prover. Man kommer långt på okulär besiktning.

Han vet inte om det finns rutiner inom Va-syd om hur man dokumenterar skador. Han tittar mer på resultatet i databaserna.

Det förekommer att man tar foto på skada eller de bitar man tar upp beroende på den tid man då har. Han har inte sett bilder från detta ledningsbrott.

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Han vet inte vad den som är på plats gör med insatsdata eftersom sitter i annan del av organisationen.

Det som kan påverka ledningen är de markförhållanden den ligger i, hur den är anlagd från början, olika tryckförhållanden och snabba tryckskiftningar.

Han vet inte hur rutinen såg ut på 60-talet när ledningen lades.

Markförhållanden är trolig orsak på grund av temperaturskiftningar. Då blir det mark i rörelse och det sker under vissa perioder, november till februari, då det är klart ökat antal ledningsbrott.

Det är inte direkt temperaturen som avgör, men får man skiftningar får man rörelser och när det blir jättekallt kan det leda till kraftiga rörelser.

Han vet inte varför det sker just nu men klart det får en påfrestning ju äldre den blir.

Olika status på olika ledningar, det finns exempel på god status, och sämre. Det beror på utifrån spannet vi pratar om med 100 år mer medellivslängd.

Vet inte riktigt hur Eslövs nät införlivats i Va-syd. Han saknar ibland data men han var inte med under den processen. Han vet inte hur stort Eslövs kommuns renvattennät är och kan inte säga hur många läckage det sker per år.

Svenskt vatten har dokument så man kan titta på olika faktorer m.m. De har behov av att öka förnyelsetakten och de har de flesta andra svenska kommuner också. Men det påverkar inte denna lednings utbyte eller inte.

Ledningarna i grannkvarteren är lagda på lite olika tidpunkter, denna 1964, i grannkvarter är de lagda 1966, samma tidsperiod med olika tillfällen. Det är lite olika dimensioner på ledningarna i kvarteret.

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 70-24 Mark- och miljödomstolen

Det är inte säkert att de ska bytas samtidigt. Har de information om ledningarna kan de se vilket skick de har och när de behöver byta dem.

Det finns inte någon plan för när Klövervägens ledning ska bytas. Det har inte gjorts ytterliga undersökning på nr 17 utöver de undersökningar som gjordes när det gick av och därikring.

Skarvförskjutningar sker lite då och då. Det förekommer och är inte ovanligt. Det kan då vara risk för inläckage om det är tillräckligt stora förskjutningar. Han vet inte om man har filmat i efterhand.

MÅLETS HANDLÄGGNING Mark- och miljödomstolen har hållit huvudförhandling i målet den 17 december 2024.