M 16816-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommuns beslut den 16 juli 2024 (beslutsnummer 1259, ärendenummer MILJ.2023.2630) att Årstafältets Åkeri AB ska betala miljösanktionsavgifter om sammanlagt 225 000 kr.

SVEA HOVRÄTT DOM M 16816-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden) har yrkat att Markoch miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut.

Årstafältets Åkeri AB (bolaget) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Om miljösanktionsavgifter ska tas ut har bolaget yrkat att domstolen ska sätta ned avgifterna.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har anfört detsamma som tidigare och tillagt i huvudsak följande. Transporterna av farligt avfall i form av impregnerat trä vilka ligger till grund för överträdelserna i beslutspunkterna 1, 2, 5, 6, 13, 14, 15, 16, 44 och 45 har samtliga gått till mottagningsanläggningen SRV Återvinning AB. Vid mottagandet har anläggningen gjort bedömningen att det har rört sig om farligt avfall med avfallskod 17 02 04*. Nämnden har utgått ifrån denna klassificering av avfallet och anläggningens rapportering till avfallsregistret.

Bolaget har anfört detsamma som tidigare och tillagt i huvudsak följande. Nämndens underlag styrker inte att påstådda överträdelser har skett. Att bolaget tillstått okunskap i vissa avseenden och att man därför inte ifrågasatte nämndens underlag innebär inte att överträdelserna är styrkta. De aktuella transporterna av farligt avfall har omfattat relativt små volymer och har i huvudsak gällt tryckimpregnerat trä. Bolagets faktiska hantering av avfallet har varit i sak korrekt och miljösäker. Att tillämpa fullt belopp om 5 000 kr per tillfälle för påstådda överträdelser är oproportionerligt och saknar stöd i syftet bakom miljösanktionsavgifterna. Om avgift ska tas ut bör den bestämmas till 1 000 kr per tillfälle. I vart fall bör avgifterna med hänsyn till omständigheterna sättas ned till ett väsentligt lägre totalbelopp än det som nämnden beslutat.

SVEA HOVRÄTT DOM M 16816-24

SRV Återvinning AB utgår ifrån att allt impregnerat trä utgör farligt avfall och tillmäter heller inte eventuella intyg som skulle visa på motsatsen någon betydelse. Det framstår därför inte som att en vågsedel från anläggningen avseende tryckimpregnerat trä med erforderlig styrka skulle utgöra bevis för att det var farligt avfall som hanterades. Detta gäller beslutspunkterna 1, 2, 5, 6, 13, 14, 15, 16, 44 och 45. Beslutspunkterna 35 och 36 avser två olika transporter av farligt avfall den 5 juni 2023. Ingen av dessa beslutspunkter anges dock i nämndens uppräkning av beslutspunkter som avser transport av impregnerat trä. Bolaget har bara utfört en avfallstransport den dagen som skulle kunna ha varit att klassa som farligt avfall och det var en transport av impregnerat trä. Vad den andra transporten skulle kunna vara är okänt. Detta visar att mark- och miljödomstolens dom bör fastställas eftersom påstådda överträdelser inte kan anses styrkta på erforderligt sätt.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den som transporterat farligt avfall ska anteckna vissa uppgifter om transporten och inom viss tid lämna uppgifterna till Naturvårdsverkets avfallsregister (jfr 6 kap. 2 § och 11 § avfallsförordningen [2020:614]). Vid en överträdelse av denna skyldighet påförs en miljösanktionsavgift om 5 000 kr (11 kap. 8 b § förordningen [2012:259] om miljösanktionsavgifter). Den som transporterar farligt avfall ska även upprätta ett transportdokument innehållande vissa uppgifter om transporten (jfr 6 kap 19 § avfallsförordningen). Vid en överträdelse av denna skyldighet påförs en miljösanktionsavgift om 5 000 kr (11 kap. 9 § förordningen om miljösanktionsavgifter).

En miljösanktionsavgift har en straffrättslig karaktär och allmänna straffrättsliga principer bör därför gälla i fråga om vem som har bevisbördan för att en överträdelse har ägt rum (se bl.a. rättsfallet MÖD 2015:34). Detta innebär att det är tillsynsmyndighetens sak att bemöta och där det är möjligt motbevisa de invändningar som verksamhetsutövaren reser i syfte att undgå ansvar. I fråga om beviskravet har Markoch miljööverdomstolen i flera avgöranden angett att tillsynsmyndigheten ska visa att det har funnits förutsättningar att besluta om miljösanktionsavgift (se bl.a. rättsfallet MÖD 2003:34).

SVEA HOVRÄTT DOM M 16816-24

Nämndens bevisning i ärendet utgörs bl.a. av utdrag från Naturvårdsverkets avfallsregister. Utdragen visar att mottagningsanläggningarna Ragn-Sells Treatment & Detox AB och SRV Återvinning AB har registrerat att bolaget har transporterat farligt avfall till dem vid de tillfällen som avses i beslutspunkterna 1 35 och 38 45 (de tillfällen som avses i beslutspunkterna 36 37 behandlas nedan). Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning är det därmed visat att bolaget vid aktuella datum har utfört transporter av farligt avfall.

Bolaget har fört fram risken för att det impregnerade trä som bolaget har transporterat felaktigt kan ha klassificerats som farligt avfall. För att avfall ska kunna hanteras säkert är det nödvändigt att det klassificeras korrekt. I redovisningen används avfallskoderna 17 02 04* och 19 12 06* för träavfall. Båda koderna hänvisar till 2 kap. 3 § avfallsförordningen om innehåll av farliga ämnen och ska användas för avfall som efter en utvärdering visat sig vara farligt avfall. Det finns alternativa koder som ska användas om en utvärdering visat att träavfallet inte behöver klassificeras som farligt. Det är avfallsinnehavaren som ansvarar för klassificering av avfallet (2 kap. 1 § avfallsförordningen). Invändningen om risk för felklassificering föranleder därför inte domstolen att göra någon annan bedömning än att det i samtliga fall varit fråga om transporter av farligt avfall som bolaget har varit skyldigt att rapportera till avfallsregistret samt upprätta transportdokument.

Vad gäller beslutspunkterna 36 37 framgår att bolaget har rapporterat att det har transporterat farligt avfall den 5 juni 2025 och den 29 juni 2023 men inte upprättat transportdokument.

När det gäller bolagets invändning, som den får förstås, om att nämnden felaktigt har påfört bolaget två miljösanktionsavgifter avseende en och samma transport (beslutspunkterna 35 36) framgår det av underlaget att det har rört sig om två olika transporter av farligt avfall. Båda transporterna har rapporterats till avfallsregistret men bolaget har inte upprättat föreskrivna transportdokument.

Sammanfattningsvis konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att det i underlaget saknas rapporter från bolaget avseende de 21 tillfällen då bolaget enligt nämnden har

SVEA HOVRÄTT DOM M 16816-24

åsidosatt sin rapporteringsskyldighet och att det saknas transportdokument avseende de 24 tillfällen då bolaget enligt nämnden har åsidosatt sin skyldighet att upprätta sådana dokument. Bolaget har inte lämnat någon godtagbar förklaring till varför aktuell dokumentation saknas. Mark- och miljööverdomstolen anser det visat att bolaget har åsidosatt sina skyldigheter i samtliga 45 fall som anges i nämndens beslut. Nämnden har därmed haft fog för att påföra bolaget miljösanktionsavgifter. Det saknas skäl att sätta ned miljösanktionsavgifterna. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska nämndens beslut därför fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Mikael Hagelroth, referent, och Maria L. McMurray samt tekniska rådet Kerstin Gustafsson.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Ossian Ohlsson.

Sid 1 (7) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 6337-24 Mark- och miljödomstolen 2024-12-13 Meddelad i Nacka

PARTER Klagande Årstafältets Åkeri AB

Ombud:

Motpart Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Huddinge kommuns beslut den 16 juli 2024 i ärende nr MILJ.2023.2630, se bilaga 1 SAKEN Miljösanktionsavgift DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver det överklagade beslutet om miljösanktionsavgift.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6337-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden) beslutade den 16 juli 2024 att påföra Årstafältets Åkeri AB (bolaget) en miljösanktionsavgift om totalt 225 000 kronor, dels för att bolaget inte lämnat uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret i tid, dels för att bolaget inte upprättat transportdokument.

Bolaget har nu överklagat nämndens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. Bolaget har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av nämndens beslut, ska sätta ned samtliga miljösanktionsavgifter från 5 000 kronor per styck till 1 000 kronor per styck. Bolaget har i andra hand yrkat att i vart fall de miljösanktionsavgifter som avser de uteblivna anmälningarna till avfallsregistret ska sättas ned till 1 000 kronor per styck. Bolaget har i tredje hand yrkat att miljösanktionsavgifterna med hänsyn till omständigheterna sätts ned till ett lägre belopp än vad nämnden beslutat.

Till stöd för sin talan har bolaget hänvisat till vad som anförts vid nämndens handläggning. Därtill har bolaget anfört i huvudsak följande.

Ungefär hälften av bolagets transporter av farligt gods de senaste åren har varit transport av tryckimpregnerat virke i förhållandevis små mängder. Det framgår av bolagets statistiksammanställning som bolaget har gett in till kommunen. De flesta husägare hanterar regelbundet tryckimpregnerat virke utan att vara bundna av tvingande regler. Även de andra uppdrag som föranlett miljösanktionsavgifterna har varit av annat slag än vad som vanligen är föremål för regleringar för farligt gods, exempelvis färgrester eller blästersand. Bolaget har inte transporterat eller hanterat några farliga kemikalier, brandfarliga vätskor eller annat som kan vara av stor betydelse vid exempelvis en räddningsinsats vid olycka.

De brister som bolaget haft gällande avfallsregister och transportdokument var föremål för tillsyn av miljöförvaltningen i Stockholms kommun avseende samma

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6337-24 Mark- och miljödomstolen

tid som nämndens tillsyn avsåg. Bolaget anser att det är oskäligt att nämnden beslutade om miljösanktionsavgift medan den granskning som miljöförvaltningen i Stockholms kommun gjorde endast ledde till att bolaget fick hjälp med att göra rätt samt att ärendet avskrevs från vidare handläggning. Miljöförvaltningen i Stockholms kommun påförde inte bolaget några miljösanktionsavgifter. Bolaget ifrågasätter att granskning av samma förhållanden hanteras olika i olika kommuner. Bolaget hävdar inte att den dubbla tillsynen direkt utgör res judicata, men handläggningen är res judicataliknande.

Bolaget anser att det i de allra flesta fall av förvaltningsrättslig tillsyn ska finnas utrymme för jämkning eller skälighetsbedömning i syfte att avgifter ska kunna bestämmas till en annan nivå eller utebli om omständigheterna talar för det.

Det synsätt som regeringen lade fram i prop. 2002/03:54 om sänkning av lägsta miljösanktionsavgift från 5 000 kronor till 1 000 kronor bör gälla även vid överträdelse av bestämmelser av administrativ karaktär, exempelvis vissa rapporterings- och anmälningsskyldigheter.

Annan jämförbar förvaltningsrätt ger möjlighet till reducering eller bortfall av avgifter. Det gäller t.ex. vid förekomst av särskilda skäl enligt 8 § andra stycket lagen (1972:435) om överlastavgift, eller om det skulle vara oskäligt ta ut avgift med fullt belopp enligt 9 kap. 11 § förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. Myndigheten har inte anledning att anse sig förhindrad att, vid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter, komma fram till att miljösanktionsavgifterna kan sättas ned i enlighet med bolagets yrkande.

Miljösanktionsavgiften om 225 000 kronor är en oskäligt betungande konsekvens av de brister som tidigare förekommit i bolagets verksamhet då farligt avfall transporterats undantagsvis.

Nämnden har yttrat sig över överklagandet och sammanfattningsvis anfört följande. Miljösanktionsavgiften ska dömas ut i sin helhet. Bolaget har yrkesmässigt

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6337-24 Mark- och miljödomstolen

transporterat farligt avfall under den period som miljösanktionsavgifterna avser. Bolaget bedriver en avfallsverksamhet och ett åkeri med syfte att samla in och sortera avfall för att sedan transportera det till lämplig mottagare. Bolaget har erhållit tillstånd från länsstyrelsen om yrkesmässig transport av samtliga slag av farligt avfall.

Baserat på de utdrag från Naturvårdsverkets avfallsregister som ligger till grund för beslutet om miljösanktionsavgift framgår att det har skett transporter med farligt avfall. Nämnden bedömer att bolaget är anteckningsskyldigt och rapporteringsskyldigt enligt 6 kap. 2 och 11 §§ avfallsförordningen (2020:614). Nämnden bedömer att det farliga avfall som transporterats av bolaget inte ingår i något av de undantag som anges i 6 kap. 13 16 §§ avfallsförordningen.

Miljösanktionsavgifterna avser 23 datum då transporter av farligt avfall har utförts av bolaget. Bolaget har bl.a. vid nio tillfällen transporterat tryckimpregnerat trä som innehåller farliga ämnen som enligt 2 kap. 3 § avfallsförordningen är farligt avfall.

De skäl som bolaget fört fram för nedsättning av miljösanktionsavgifterna uppfyller inte de undantag som listas i prop. 2005/06:182 s. 51 52. Det framgår i propositionen att det inte är oskäligt att ta ut avgift när en överträdelse exempelvis berott på att den avgiftsskyldige inte känt till de regler som gäller, att en verksamhet är nystartad, att man glömt eller inte haft tid. Vidare framgår att det inte heller är oskäligt att ta ut avgift om den avgiftsskyldige har ekonomiska problem eller om avgiften annars ter sig hög i förhållande till den avgiftsskyldiges ekonomiska förhållanden. Nämnden ser inga indikationer på att sanktionsbeloppet kan anses orimligt i proportion till verksamhetens omsättning.

Verksamhetens angivna skäl gör det inte oskäligt att döma ut miljösanktionsavgifterna i sin helhet.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6337-24 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser, utöver vad som anges nedan, framgår av nämndens beslut.

Nämnden har påfört bolaget miljösanktionsavgifter med stöd av 11 kap. 8 b och 9 §§ förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Enligt 11 kap. 8 b § förordningen om miljösanktionsavgifter ska en sanktionsavgift om 5 000 kronor betalas för en överträdelse av 6 kap. 11 § avfallsförordningen genom att vara försenad med att till Naturvårdsverkets avfallsregister lämna de uppgifter som ska antecknas enligt 6 kap. 1 5 §§ samma förordning. Enligt 11 kap. 9 § förordningen om miljösanktionsavgifter ska en miljösanktionsavgift om 5 000 kronor betalas för en överträdelse av 6 kap. 19 § avfallsförordningen genom att inte upprätta transportdokument enligt de krav som framgår av samma paragraf.

Miljösanktionsavgifter utgör ett sanktionssystem som ligger nära det straffrättsliga. Enligt praxis ska den legalitetsprincip som gäller på straffrättens område tillämpas i lika hög grad vid prövningen av miljösanktionsavgifter (se t.ex. MÖD 2001:41, 2003:20 och 2003:3). En grundläggande förutsättning för att kunna utdöma miljösanktionsavgift är således att det finns lagstöd. I fråga om vem som har bevisbördan för att en överträdelse har skett bör allmänna straffrättsliga principer gälla. Markoch miljööverdomstolen har i flera avgöranden angett att det är tillsynsmyndigheten som har bevisbördan för att det har funnits förutsättningar att besluta om miljösanktionsavgift. Bevisbördan för samtliga omständigheter som ligger till grund för beslutet om miljösanktionsavgift vilar alltså på tillsynsmyndigheten (se t.ex. MÖD 2003:34, MÖD 2015:34 samt Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 januari 2023 i mål nr 2245-22).

Det som domstolen har att pröva är om nämnden har visat att bolaget har överträtt 6 kap. 11 och 19 §§ avfallsförordningen i enlighet med vad som framgår av nämndens beslut. Domstolen ska således pröva om bolaget i samband med transporter av farligt avfall dels har underlåtit att lämna de uppgifter som krävs till Naturvårdsverkets avfallsregister, dels har underlåtit att upprätta transportdokument

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6337-24 Mark- och miljödomstolen

vid de 45 tillfällen som framgår av nämndens beslut. Om så är fallet ska domstolen pröva om det finns skäl för att inte ta ut avgiften enligt 30 kap. 2 § andra stycket miljöbalken.

Domstolen har gått igenom det underlag som nämnden har grundat sitt beslut på. Enligt domstolens uppfattning har underlaget dock sådana brister att det inte går att utläsa om de aktuella överträdelserna har skett. Underlaget är bristfälligt sorterat, t.ex. är utdrag ur register uppdelade på olika sidor vilket avsevärt försvårar läsningen av utdragen. Det går inte heller att utläsa vad bolaget faktiskt har rapporterat och vilka dokument som upprättats. Det finns inte heller någon sammanställning eller annat åskådliggörande av det underlag som nämnden menar ligger till grund för miljösanktionsavgifterna. Av underlaget går dock att utläsa att bolaget haft kontakter med annan tillsynsmyndighet och med Naturvårdsverket och där fått olika information kring hur bolaget ska kunna efterleva kraven i avfallsförordningen. Det ankommer på nämnden att visa att överträdelserna har skett. Nämnden har också full bevisbörda för att överträdelser har skett. Detta innebär att nämnden vid varje tillfälle som görs gällande att bolaget brustit i sin rapporteringsskyldighet och sin skyldighet att upprätta transportdokument också har att visa att så skett de aktuella tillfällena. Med beaktande av de straffrättsliga principer som gäller i mål om miljösanktionsavgift och mot bakgrund av att domstolen inte har kunnat följa hur nämnden har kommit fram till att överträdelserna skett, kan det underlag som nämnden lagt till grund för sitt beslut inte anses utgöra tillräckliga bevis för att de aktuella överträdelserna har skett. Det kan förvisso finnas situationer då tillsynsmyndigheten möter sådana bevissvårigheter att ett sänkt beviskrav kan tillåtas. I detta mål finns dock inte några sådana omständigheter då domstolen bedömer att det hade varit förhållandevis lätt för tillsynsmyndigheten att åberopa underlag som styrker att överträdelser skett de aktuella dagarna (jfr MÖD 2015:34). Eftersom nämnden inte visat att det funnits förutsättningar för att besluta om miljösanktionsavgifterna ska beslutet om miljösanktionsavgift upphävas.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6337-24 Mark- och miljödomstolen

Av 30 kap. 9 § miljöbalken framgår att en redan betald miljösanktionsavgift ska återbetalas om denna dom vinner laga kraft.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 3 januari 2025.

Tom Perski Christina Odén I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Tom Perski, ordförande, och tekniska rådet Christina Odén. Föredragande har varit tingsnotarien Ellen Skogholt Kachoah.