M 17215-24

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-07-03 M 17215-24 060302 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-12-04 i mål nr M 5190-24, se bilaga A PARTER Klagande Åsundsholm Herrgård AB

Ombud: och Motpart Miljö- och byggnämnden i Ulricehamns kommun

SAKEN Föreläggande att riva och forsla bort bryggor, betongplatta och stenmaterial vid sjön Åsunden på fastigheten i Ulricehamns kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17215-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Åsundsholm Herrgård AB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska i första hand upphäva nämndens beslut den 7 juni 2023 i dess helhet, i andra hand upphäva beslutet i den del som avser rivning och bortforsling av bryggan och i sista hand ändra tidpunkten då de förelagda åtgärderna ska vara utförda till senast 18 månader efter att beslutet fått laga kraft.

Miljö- och byggnämnden i Ulricehamns kommun har motsatt sig ändring av markoch miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN OCH UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖ- ÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har anfört bl.a. följande.

Den aktuella bryggan har kontinuerligt funnits på platsen alltsedan 1974. Bolaget har kontaktat flera personer som har anknytning till området med god kännedom om bryggans beskaffenhet och omgivning vilka har intygat att bryggan funnits under 70-, 80-, 90- och 00-talet. Av vittnesmålen framgår att bryggan har ändrats under årens lopp, från en pålad variant till en flytbrygga i början av 1970-talet. Bolaget har även fått fram flygbilder från Lantmäteriet och fotografier från Svenska kyrkan som tidigare ägde Åsundsholm herrgård, vilka visar att det funnits en brygga åren 1975 2000. De ortofoton som nämnden hänvisat till återger endast en ögonblicksbild. En flytbrygga tas av naturliga skäl upp på land varje höst och läggs tillbaka i vattnet igen varje vår. Det innebär att flytbryggan inte är på plats året runt.

Betongplattan ger upphov till positiva konsekvenser för allmänheten eftersom allmänheten ges tillgång till ökade och säkrare möjligheter vad gäller bad, båtliv och fiske. Betongplattan innebär även att personer med funktionshinder numera kan bruka piren. Stenpiren har inte förändrats på ett sådant sätt att etablerade djurarter inte kan stanna kvar. Stenpiren har sedan lång tid varit hårdgjord ovanpå med packad jord och grus. Att det därefter placerats en betongplatta ovanpå förändrar inte livsmiljön på något

SVEA HOVRÄTT DOM M 17215-24

sätt. Nämnden har inte heller angett vilka djur eller växter som påverkas och inte heller hur dessa skulle kunna komma att påverkas. Tidsfristen är alltför kort för att efterkomma föreläggandet.

Bolaget har givit in fyra skriftliga vittnesintyg, flygbilder från Lantmäteriet och foton.

Nämnden har anfört bl.a. följande.

Genom det av bolaget inskickade materialet förefaller det vara styrkt att det har funnits någon typ av anläggning på platsen sedan tiden innan 1975. Det finns endast ett ortofoto från 1970-talet som visar att det funnits en mindre anläggning på platsen. I jämförelse med det senaste ortofotot från 2023 är det uppenbart att dagens anläggning, bestående av betongbelagd stenpir och anslutande flytbrygga, är betydligt större. Den del av anläggningen som eventuellt kan bedömas vara fri från kravet gällande dispens är stenpiren. Nämnden har inte krävt ett totalt utraderande av stenpiren, den kommer att förbli på platsen i enlighet med det som kan anses vara ianspråktaget under 1970talet. Ytan som idag upptas av en flytbrygga var uppenbart inte ianspråktagen under 1970-talet, i enlighet med tillgängligt ortofoto.

Bryggans förekomst förefaller heller inte vara kontinuerlig. På tillgängliga ortofoton syns ingen brygga under åren 1998, 2009, 2011, 2013, 2017 eller 2021. Det framgår dessutom av vittnesmålen att bryggan har ändrat utformning under åren, från en pålad variant till en flytbrygga. Miljöpåverkan från en flytbrygga är generellt betydligt större i jämförelse med en pålad brygga. Betongplattan är en förbjuden åtgärd som förändrar de långsiktiga livsvillkoren för de djur och växter som tidigare levde i anslutning till stenpiren. Den i föreläggandet angivna tiden för att utföra åtgärderna är rimlig.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Av ortofotot från cirka 1974 framgår att det då fanns en brygga på platsen. Det bildunderlag och de vittnesintyg som bolaget har inkommit med ger visserligen stöd för påståendet att en brygga kontinuerligt har funnits där. Vid en jämförelse mellan ortofotona från 1974 och 2023 framgår dock att den nuvarande bryggan tillsammans

SVEA HOVRÄTT DOM M 17215-24

med stenpiren är betydligt längre och därmed har en större yta än anläggningen tidigare haft. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att den ändrade utformningen innebär att det krävs strandskyddsdispens för bryggan. Bolaget har alltså inte visat att bryggan i dess nuvarande utformning funnits på platsen sedan före det generella strandskyddet infördes 1975.

Eftersom dispens saknas för såväl brygga som betongplatta med anslutande stenmaterial har det funnits skäl att förelägga bolaget att ta bort dessa (jfr mark- och miljödomstolens tidigare prövning genom den lagakraftvunna domen den 10 november 2022 i mål nr M 1007-22). Det har inte framkommit att det är oproportionerligt att ålägga bolaget att utföra åtgärderna på anläggningen i dess nuvarande utformning. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det saknas skäl att flytta fram tidpunkten för föreläggandets fullgörande. Överklagandet ska därför avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand, Petra Bergman, Li Brismo, referent, och Elisabeth Hartley.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Carl Tidemyr.

Sid 1 (8) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 5190-24 Mark- och miljödomstolen 2024-12-04 meddelad i Vänersborg

PARTER Klagande Åsundsholm Herrgård AB

Ombud:

Ombud:

Motpart Miljö- och byggnämnden i Ulricehamns kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut 2024-10-17 i ärende nr 27313-2023, se bilaga 1 SAKEN Föreläggande om att riva och forsla bort bryggor, betongplatta och stenmaterial vid sjön Åsunden på fastigheten i Ulricehamns kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5190-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Miljö- och byggnämnden i Ulricehamns kommun (nedan nämnden) beslutade den 8 december 2021 att bevilja strandskyddsdispens för befintlig betongplatta och flytbrygga D.nr. 2021.2438, § 220) samt ny sektion av flytbryggan på fastigheten , i Ulricehamns kommun.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län (nedan länsstyrelsen) beslutade den 17 februari 2022 efter överprövning att upphäva nämndens beslut och återförvisade ärendet till kommunen för vidare utredning avseende om bryggan kontinuerligt funnits på platsen sedan 1975.

Mark- och miljödomstolen avslog i dom den 10 november 2022 i mål M 1007-22 bolagets överklagande av länsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolens dom har vunnit laga kraft.

Miljö- och byggnämnden förelade i beslut den 7 juni 2023 (D.nr 2021.1655, § 87 Åsundsholm Herrgård AB (nedan bolaget) i egenskap av ansvarig verksamhetsutövare, att utföra följande åtgärder på fastigheten :

1) Riva och forsla bort de bryggor som ligger i vattnet och vid strandkanten från strandskyddsområdet. 2) Ta bort betongplattan som placerats på befintlig stenpir och avlägsna den från det strandskyddade området. 3) Forsla bort det stenmaterial som lagts ut i anslutning till betongplattan från det strandskyddade området. 4) Senast två veckor efter det att åtgärderna i punkt nummer 1-3 ska vara färdiga, skicka in bilder till miljö- och byggenheten som styrker att föreläggandet utförts på ett tillfredställande sätt. Åtgärderna enligt punkterna 1-3 skulle vara utförda senast 8 månader efter det att beslutet vunnit laga kraft och skulle utföras på ett sådant sätt att naturmiljön inte kom till skada.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5190-24 Mark- och miljödomstolen

I sitt beslut uttalade nämnden att vad som framgick av befintligt ortofotomaterial utgjorde en tydlig indikation på att det inte funnits en brygga på platsen kontinuerligt sedan tiden före dagens strandskyddsbestämmelser trädde i kraft 1975.

YRKANDEN M.M. Åsundsholm Herrgård AB (nedan bolaget) har yrkat i första hand att mark- och miljödomstolen ändrar beslutet och upphäver nämndens beslut i sin helhet, och för det fall domstolen inte finner skäl för ett upphävande av beslutet i sin helhet att domstolen ändrar beslutet och upphäver nämndens beslut i den del som avser att riva och forsla bort brygga enligt punkten 1. Bolaget har, för det fall domstolen inte finner skäl att bifalla något av ovan beskrivna ändringsyrkanden, begärt att markoch miljödomstolen i vart fall ändrar nämndens beslut på så sätt att de förelagda åtgärderna ska vara utförda senast 18 månader efter att föreläggandet fått laga kraft. Bolaget har hänvisat till vad som tidigare anförts och åberopats samt förtydligat och tillagt följande.

Bolaget vill framhålla att fråga nu är om ett för bolaget betungande ärende och att det därför är nämnden som ska visa att det finns skäl för det aktuella föreläggandet.

De åtgärder som vidtagits har bestått i att ett nytt bärlager och betongplatta anlagts på den befintliga pirdelen, som före åtgärden var jord/-grusbelagd och delvis gräsbevuxen. Ytterligare åtgärd har bestått i att bolaget låtit ersätta befintlig flytbryggdel i ärenden av piren med en ny flytbrygga.

Bärlagret och betongplattan på den befintliga piren samt flytbryggan har enligt bolagets mening inte någon privatiserande effekt och inte heller några negativa konsekvenser för floran och faunan i strandbrynet, i vart fall inte mer än vad den befintliga stenpiren redan har och under mycket lång tid har haft. Åtgärderna avser i egentlig mening endast reparation och underhåll av piren och flytbryggan.

Nämnden har vidare utgått från den felaktiga omständigheten att stenpiren före åtgärderna bestått av stenblock med håligheter med möjlighet till inträngande vatten

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5190-24 Mark- och miljödomstolen

och att de djur som påverkats främst är grod- och kräldjur som gjort håligheterna i stenpiren till sitt hem. Stenpiren har dock sedan lång tid tillbaka varit helt jord- och grusbelagd och delvis gräsbevuxen; några håligheter mellan stenblock fanns således inte.

Huruvida piren före åtgärderna utgjort en biotop eller inte framgår varken av nämndens eller länsstyrelsens beslut. Någon sådan bedömning har inte gjorts. De uttalanden som nämnden gjort i sitt beslut om områdets naturvärden avser lövskog och sumpskog, vilka inte påverkas av nu aktuella åtgärder. Inte heller kan öringsstammen i sjön ha påverkats av åtgärden då inga åtgärder gjorts i vatten.

Nämnden har vidare vid muntlig kontakt med bolagets företrädare angett att de naturvärden som hänvisas till i nämndens beslut endast bygger på generella beskrivningar av naturvärden i området och att inget av dessa naturvärden i och för sig kan påverkas av de nu aktuella åtgärderna.

Innan åtgärderna utfördes var bolaget vidare i kontakt med Ulricehamns stadsarkitekt för att efterhöra om tillstånd eller motsvarande behövdes för de nu aktuella åtgärderna. Denne återkom efter att ha konsulterat kollegor och uppgav att inget tillstånd behövdes eftersom det var fråga om underhåll/reparationer. Bolaget har därför följt stadsarkitektens direktiv och har inte haft någon anledning att ifrågasätta stadsarkitektens svar.

Omständigheterna ovan har inte beaktats av nämnden eller länsstyrelsen, trots att de är av stor betydelse vid tillämpning av proportionalitetsprincipen. Principen uppställer krav på att en rimlig relation råder mellan mål och medel när det allmänna vidtar åtgärder mot enskilda. Kravet gäller även om det inte skulle vara uttryckligt lagstadgat. En prövning av ett ingrepps proportionalitet sker vanligen utifrån en bedömning om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet, om det finns mindre ingripande alternativ och om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5190-24 Mark- och miljödomstolen

I förevarande fall innebär föreläggandet dessutom att mer ingripande åtgärder än vad som behövts tillgripits. Detta stöds av vad som anförs i denna del och inte minst av de förhandsbesked som bolaget erhållit av nämnden om att åtgärderna i fråga inte krävde något tillstånd eller motsvarande. Sammanfattningsvis och mot bakgrund av både det som tidigare framkommit och det som nu anförts har nämnden inte visat att den haft fog för sitt föreläggande. Bolagets förstahandsyrkande ska därför bifallas.

Det ska också uppmärksammas att nämnden trots länsstyrelsens återförvisningsbeslut den 17 februari 2022 inte fattat något beslut vad avser frågan om bryggan kontinuerligt funnits på platsen sedan 1975. Så länge ett sådant beslut inte är fattat, saknas laglig grund för att ingripa med eventuella tillsynsåtgärder t.ex. i form av ett föreläggande riktade mot bryggan.

Under alla omständigheter har således nämnden saknat fog för sitt föreläggande att riva och forsla bort bryggan, varför bolagets andrahandsyrkande ska bifallas.

Enligt bolaget är åtta månader en allt för kort tid för att efterkomma föreläggandet. Bolaget behöver, mot bakgrund av att fråga är om omfattande arbeten, särskilt när det gäller pirdelen i vart fall 18 månader för att ha en faktisk möjlighet att efterkomma föreläggandet. Under alla omständigheter ska alltså bolagets yrkande i den delen som avser åtgärdstiden bifallas.

Nämnden har bestritt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. Nämnden vidhåller det som anförts i samband med det ursprungliga föreläggandet. Med andra ord bedöms åtgärderna bryta mot förbuden i 7 kap. 15 § punkt 2 och 4 MB; de ger upphov till en privatiserande effekt och har förändrat de långsiktiga livsvillkoren för växt- och djurliv. Föreläggandet bedöms vara proportionerligt, det är inte mer ingripande än vad som är nödvändigt för att säkerställa att strandskyddets syften värnas. Det kan tilläggas att rådande praxis tillskriver strandskyddets värden mycket stor tyngd i förhållande till enskilda intressen. När det gäller dispensplikten för bryggan hänvisas till de ortofoton som återfinns som bilaga i det

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5190-24 Mark- och miljödomstolen

ursprungliga föreläggandet. De påvisar att det inte har funnits en brygga med liknande utformning kontinuerligt sedan tiden innan 1975. Nämnden har således gjort bedömningen att anläggningen omfattas av dagens strandskyddsbestämmelser. Det har i det parallella dispensärendet klarlagts att det saknas förutsättningar för en beviljad strandskyddsdispens, inget särskilt skäl i lagstiftningen är tillämpbart och åtgärderna är inte förenliga med strandskyddets syften. Med andra ord föreligger förutsättningar för att gå fram med ett föreläggande för att på så vis åstadkomma rättelse. Nämnden bedömer att 8 månader är en rimlig tidsangivelse för att utföra de åtgärder som föreläggandet omfattar.