M 17392-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens deldom på så sätt att villkor 4.1, 4.16 och den tredje strecksatsen i utredningsföreskriften U1 ska ha följande lydelse samt att det ska införas en ytterligare punkt under rubriken Delegationer, D6, enligt följande.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

Villkor 4.1 Allt inkommande avfall ska vägas. Undantag får ske i samråd med tillsynsmyndigheten för avfall som inte ska behandlas eller deponeras på anläggningen, exempelvis avfall som omlastas vid byte av transportfordon eller som inkommit i fordon som korttidsuppställs för vidare transport till annan mottagare. För muddermassor som inkommer till anläggningen genom pumpning och svårligen kan vägas ska i stället vikten på avfallet beräknas.

I de fall avfall sorteras och olika fraktioner uppstår ska de olika fraktionerna vägas eller beräknas, inklusive deponifraktionen.

Villkor 4.16 På den södra delen av anläggningen ska vattenströmmar från olika behandlingsytor för avfall separeras utifrån vad som är lämpligt ur miljösynpunkt. Förorenat vatten från denna verksamhet, undantaget vatten från muddermassor samt utgående vatten från fordonstvätten, ska samlas upp i lakvattendamm och avledas till avloppsreningsverk på Energi- och Miljöcenter Sobacken.

Processvatten som härrör från jordtvätt av förorenade massor, avvattning av förorenat slam, avvattning av bottenfraktioner, tvätt av askor samt externt och internt förorenat vatten ska samlas upp och provtas i enlighet med kontrollprogram eller i enlighet med samråd med tillsynsmyndigheten innan vidare avledning.

Vatten som inte bedöms lämpligt att behandla på anläggningen på grund av dess föroreningsinnehåll ska samlas upp och transporteras till extern mottagare.

Utrustning ska installeras som möjliggör flödes- eller tidsproportionellt uttagna samlingsprover på vatten utgående från lakvattendammen senast 6 månader efter att tillståndet enligt denna deldom tagits i anspråk.

D6. Separering av vattenströmmar från olika behandlingsytor för avfall.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24 U1 en tidsplan för att, senast inom två (2) år från det att prövotiden avslutats, anordna rening av metaller och PFAS från lakvattendammen, 2. Mark- och miljööverdomstolen förordnar att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att domen inte fått laga kraft.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom enligt följande. 1. Villkor 4.1 ska justeras på så sätt att bort. 2. Villkor 4.16 ska justeras på så sätt att villkoret omfattar alla avfallsanläggningar samt att villkoret dels innehåller krav på kontroll av de strömmar av förorenat vatten som ska ledas till lakvattendammen, dels kompletteras med begränsningsvärden enligt specificering nedan, som minst ska uppfyllas från respektive delström. I andra hand ska villkoret kompletteras med målsättningsvärden i stället för begränsningsvärden. 3. Beslutet om att avsluta prövotiden i mark- och miljödomstolens mål nr M 3552-12 ska villkoras dels med att en anläggning för rening av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) ska anläggas, dels att anläggningen ska vara i drift inom fyra år från att domen vunnit laga kraft.

Länsstyrelsen har yrkat att villkor 4.16 ska ha följande utformning:

Vattenströmmar från olika behandlingsytor för avfall ska separeras utifrån vad som är lämpligt ur miljösynpunkt. Förorenat vatten från verksamheter, undantaget vatten från muddermassor samt utgående vatten från fordonstvätten, ska samlas upp i lakvattendamm och avledas till avloppsreningsverk på Energi- och Miljöcenter Sobacken.

Förorenat vatten ska innan avledning till lakvattendamm, som begränsningsvärden, innehålla halter enligt nedanstående tabell. Halterna gäller som månads- och årsmedelvärden. Villkoret är uppfyllt även om månadsmedelvärdet för respektive mätparameter överskrids vid högst två tillfällen per kalenderår, förutsatt att årsmedelvärdet under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

Parameter Halt (mg/l) Arsenik 0,05 Kadmium 0,0015 Krom 0,05 Koppar 0,5 Kvicksilver 0,0005 Nickel 0,15 Bly 0,05 Zink 0,5 Oljeindex 5 pH värdet ska ligga inom intervall 6,5 9

Begränsningsvärdena ska kontrolleras genom mätning vid provpunkt innan lakvattendammen. Kontroll ska ske i den omfattning som framgår av kontrollprogrammet.

Vatten som på grund av sitt föroreningsinnehåll inte kan avledas till lakvattendamm baserat på ovan begränsningsvärden, ska transporteras till extern mottagare eller vara föremål för intern rening.

Utrustning ska installeras som möjliggör flödes- eller tidsproportionellt uttagna samlingsprover på vatten utgående från lakvattendammen senast 6 månader efter att tillståndet enligt denna deldom tagits i anspråk.

Borås Energi och Miljö AB (bolaget) har bestritt ändring. Bolaget har för egen del yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska förordna att det blivande tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft (verkställighetsförordnande).

Bolaget har, när det gäller länsstyrelsens yrkande avseende villkor 4.1, förklarat att bolaget i första hand vill ha kvar den skrivning som finns i mark- och miljödomstolens dom men i andra hand inte motsatt sig yrkandet från länsstyrelsen.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

Bolaget, som motsatt sig länsstyrelsens yrkande om justering av villkor 4.16, har föreslagit följande lydelse för att få ett tydligare villkor genom en reglering avseende målsättningsvärden:

Villkor 4.16 Förorenat vatten från verksamheten på den södra delen av anläggningen, undantaget vatten från muddermassor samt utgående vatten från fordonstvätten, ska, om det inte renas separat, samlas upp i lakvattendamm och avledas till avloppsreningsverk på Energi- och Miljöcenter Sobacken. Vid avledning till avloppsreningsverket ska utgående vatten, som härrör från separat rening, uppfylla vid var tid gällande provisoriska föreskrifter eller begränsningsvärden för utgående vatten från lakvattendammen.

Processvatten som härrör från jordtvätt av förorenade massor, avvattning av förorenat slam, avvattning av bottenfraktioner, tvätt av askor samt externt och internt förorenat vatten ska samlas upp och provtas i enlighet med kontrollprogram eller i enlighet med samråd med tillsynsmyndigheten innan vidare avledning.

Processvatten från nämnda behandlingar ska innan avledning till lakvattendamm, som målsättningsvärden innehålla nedan halter.

Parameter Halt (mg/l) Arsenik 0,05 Kadmium 0,015 Krom 0,05 Koppar 0,5 Kvicksilver 0,0005 Nickel 0,15 Bly 0,05 Zink 0,5 Oljeindex 5 pH värdet ska ligga inom intervall 6,5 9

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

Processvatten som på grund av sitt föroreningsinnehåll inte kan avledas till lakvattendamm baserat på ovan målsättningsvärden, ska transporteras till extern mottagare eller vara föremål för intern rening.

Bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa överskridanden av målsättningsvärdena samt vidtagna åtgärder och bedömningar.

Utrustning ska installeras som möjliggör flödes- eller tidsproportionellt uttagna samlingsprover på vatten utgående från lakvattendammen senast 6 månader efter att tillståndet enligt denna deldom tagits i anspråk.

Bolaget har vidare, för det fall Mark- och miljööverdomstolen anser en reglering ska göras som innebär att en anläggning för rening av PFAS ska anordnas, föreslagit att den första strecksatsen i utredningsföreskriften U1 ändras så att den utformas i enlighet med bolagets slutliga villkorsförslag i prövningen hos mark- och miljödomstolen enligt följande:

metaller från lakvattendammen och inom två (2) år efter det att prövotiden avslutats anordna rening av metaller och PFAS från lakvattendammen med målsättningen att uppnå en halt i utgående vatten från lakvattendammen om 200 ng/l som årsmedelvärde

Länsstyrelsen har motsatt sig yrkandet om verkställighetsförordnande.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har anfört följande till stöd för sin talan.

Hantering av avfall (villkor 4.1) Allt avfall som tas emot på anläggningen ska vägas, inte bara det som ska behandlas eller deponeras. Detta är nödvändigt för att kunna veta hur mycket avfall som hanteras och lagras på anläggningen. Länsstyrelsens förslag motsvarar det krav på vägning som gäller enligt grundtillståndet.

Hantering av vatten (villkor 4.16) Genom det nu överklagade ändringstillståndet har bolaget fått tillstånd till bland annat mottagning m.m. av inkommande avfallsfraktioner med upp till 1 000 000 ton per år. Det är en väsentlig ökning jämfört med tidigare 360 000 ton per år. Ändringstillståndet innehåller även nya behandlingsmetoder och nya avfallstyper. Lakvattendammen som enda reningsåtgärd är inte tillräcklig för den utökade verksamheten.

Villkoret bör omfatta all hantering av lakvatten som uppstår vid alla anläggningar som omfattar avfallshanteringsverksamheten som inte kommer från deponi. För att säkerställa att alla avfallsanläggningar, både befintliga och nytillkomna, uppfyller ställda krav bör villkoret inte begränsas geografiskt till den södra delen av verksamhetsområdet. Det kan bli aktuellt att använda den norra delen av verksamhetsområdet på ett annat sätt än vad som sker i dagsläget. Sedan verksamhetens start har flera ombyggnationer och successiva utökningar genomförts vilket talar för att även det norra området kan bli aktuellt att använda på annat sätt än vad som sker nu. Åtgärder för att uppfylla villkoret medför inte orimliga kostnader.

Villkor 4.16 är alltför generellt utformat och bör justeras så att det uppfyller krav på tydlighet och kopplingen till bästa möjliga/tillgängliga teknik och BAT-slutsatserna. Villkoret är också vagt och rättsosäkert. Det saknar krav på kontroll av delströmmar och mätbara kriterier av förorenat vatten som leds till lakvattendammen. Enligt BAT 19 f ska vattenströmmar separeras utifrån föroreningsgrad eller ursprung. BAT-AEL för indirekta utsläpp (tabell 6.2) bör användas som villkor för de separerade

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

vattenströmmarna före avledning till lakvattendammen. Mark- och miljödomstolen har endast använt sig av begreppet lämpligt föroreningsinnehåll för att begränsa vilket vatten som får ledas till lakvattendammen. Villkoret försvårar tillsynsarbetet. Om både tillståndets ram och villkoren är för vaga riskerar tillsynsmyndigheten att behöva fatta beslut som borde ha prövats i tillståndsprocessen, vilket försvagar rättssäkerheten och effektiviteten i tillsynen.

Det villkor som länsstyrelsen föreslår innehåller krav på kontroll av de strömmar av förorenat vatten som ska ledas till lakvattendammen. Villkoret förtydligar vilket vatten som är lämpligt respektive inte lämpligt att släppa till lakvattendammen alternativt samlas upp och transporteras till extern mottagare. Bolaget har under många år utrett lakvattendammens funktion. Provtagning har genomförts på både inkommande och utgående vatten. Vissa provtagningspunkter kan behöva justeras. Detta talar för att det är både tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att fortsätta kontrollera och mäta det inkommande vattnet. Det är viktigt att delströmmar till lakvattendammen regleras eftersom föroreningar i vatten bör renas så nära källan som möjligt. Reningsprocesserna blir mer effektiva eftersom föroreningarna är mer koncentrerade, vilket gör det lättare att identifiera och avlägsna dem. Detta minskar också behovet av att behandla stora mängder nedströms. Att ingripa tidigt förhindrar att föroreningar binds till sediment eller sprids till andra områden, vilket begränsar långsiktiga miljöproblem. Tidig rening motverkar också de kumulativa effekter som uppstår när föroreningar från flera olika källor kombineras. Genom att stoppa föroreningar nära källan undviks även att nya kemiska föreningar bildas genom interaktion mellan olika ämnen. Utredningsföreskriften U4 är bra men avser framförallt att inte få olämpligt vatten till lakvattendammen och är därför inte tillräcklig. Det är inte tillräckligt att separera vattenströmmarna i kategorierna förorenat vatten och ej förorenat vatten. Ovidkommande vatten ska alltid avledas på annat sätt för att förhindra onödig belastning på reningssystemet.

Genomförda mätningar visar att föreslagna nivåer kan innehållas och är hållbara framöver. Lakvattendammen är inte anpassad för högre halter än uppmätta och föreslagna värden. Provtagning är nödvändig för att säkerställa att vatten som leds till dammen är lämpligt. Begränsningsvärdena är välgrundade och möjliga att uppnå.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

Begränsningsvärden anger den högsta tillåtna halten av föroreningar i det vatten som släpps ut i lakvattendammen. Syftet med både begränsningsvärden och kontroll av delströmmar är att redan i ett tidigt skede styra verksamhetsutövaren mot en god hantering av förorenat vatten och bidra till att BAT tillämpas. Målsättningsvärden anger den nivå som verksamheten ska eftersträva vid utsläpp av förorenat vatten till lakvattendammen. Om målsättningsvärdena överskrids ska verksamheten utreda orsakerna, vidta skäliga åtgärder för att optimera reningen samt redovisa dessa i miljörapporten. Syftet är att ge en tydlig ambitionsnivå för reningsarbetet och möjliggöra en systematisk uppföljning av reningsprocessens funktion.

Avslutande av prövotid - rening av PFAS Prövotiden i mål nr M 3552-12 ska inte avslutas utan att ta ställning till om rening av PFAS ska anordnas. Kravet på vidare utredning regleras i mål nr M 1459-23 och blir endast aktuellt om det utökade tillståndet tas i anspråk. Ett slutligt villkor om detta bör därför föreskrivas som anger dels att en anläggning för rening ska anläggas, dels att anläggningen ska vara i drift inom 4 år från det att domen fått laga kraft. Prövotiden har pågått i 8 år och det finns inget som säger att ytterligare tid behövs för att komma fram till om rening behövs eller inte. Slutsatsen av utredningarna är att det är miljömässigt motiverat att anlägga rening för PFAS, att det är tekniskt genomförbart och ekonomiskt rimligt. Genomförda utredningar visar i tillräcklig omfattning på möjliga reningstekniker.

Det finns i dag flera avgöranden från mark- och miljödomstolen och miljöprövningsdelegationen om att reningsanläggning för PFAS ska anläggas. Det är viktigt att en anläggning för rening av PFAS installeras så snart som möjligt eftersom det oftast tar tid innan anläggningen är i drift. Det är viktigt att det finns ett beslut på plats om att en rening för PFAS ska anläggas vid en viss tidpunkt för att man ska komma igång. Frågan har skjutits upp flera gånger.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

Bolaget har anfört följande till stöd för sin talan.

Hantering av avfall (villkor 4.1) Bolaget och länsstyrelsen har en samsyn vad gäller utformningen av villkoret. Den lydelse som finns i mark- och miljödomstolens dom blir tydligare men bolaget har i och för sig inget emot utformningen enligt länsstyrelsens yrkande.

Hantering av vatten (villkor 4.16) Det finns i dag inget miljömässigt behov av att leda vatten från det norra verksamhetsområdet till lakvattendammen men det utesluter inte att ett sådant behov kan uppkomma i framtiden. En ändring av verksamheten på det norra området skulle inte kunna ske inom ramen för ett givet tillstånd utan skulle behöva antingen en anmälan eller en ändring av tillståndet. Frågan om vattenhantering får prövas inom ramen för en sådan process. Bolaget har varit mycket tydligt med vilka verksamheter som bedrivs och kommer att bedrivas på den norra sidan. Den reglering som länsstyrelsen föreslår skulle dessutom öka belastningen på lakvattendammen med vatten som inte behöver ledas dit. Vattenledningssystemet är inte byggt för att ta hand om vatten från den norra sidan.

Bolaget instämmer i länsstyrelsens bedömning att det är tekniskt genomförbart, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat att kontrollera och mäta det inkommande vattnet i lakvattendammen. Kontroll av inkommande vatten till lakvattendammen är motiverad och en naturlig del av egenkontrollen. Men kontrollen sker lämpligast i kontrollprogrammet. Ingående vatten till lakvattendammen för alla delströmmar ska inte regleras genom straffsanktionerade begränsningsvärden. Det är varken motiverat eller har stöd i praxis med interna straffsanktionerade värden. Det är inte alltid ett jämnt flöde vilket påverkar möjligheterna att uppnå begränsningsvärden.

Vattenhanteringssystemet är separerat baserat på vad som är lämpligt avseende föroreningsinnehåll, reningstekniker och vad som är tekniskt möjligt med hänsyn till vattenuppsamlingssystemets förutsättningar. Det sker inte bara en separering avseende förorenat och icke förorenat vatten. En separation som har bedömts vara nödvändig är

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

för processvatten. Det är detta vatten som kommer att vara föremål för uppsamling, provtagning och bedömning om det är lämpligt att avleda till lakvattendammen. Det tas prover på processvatten och det sker en analys av föroreningshalten. Volymen är också relevant vid bedömningen om vattnet är lämpligt för lakvattendammen. Detta ger en flexibilitet till skillnad från länsstyrelsens förslag till villkor.

Regleringen i U1 syftar till att utreda möjliga och rimliga behandlingsmetoder för att minska utsläppen av PFAS och metaller från lakvattendammen för att sedan fastställa slutliga villkor. Det finns en risk att den utredningen begränsas och till stor del undermineras genom att föreskriva begränsningsvärden in till lakvattendammen för samtliga delströmmar.

För att göra villkor 4.16 något tydligare har bolaget föreslagit en skrivning med en reglering av målsättningsvärden för processvatten. Det är fråga om internt vatten som kommer att vara föremål för ytterligare rening i lakvattendammen. Det finns inga miljömässiga skäl till att målsättningsvärden inte skulle kunna föreskrivas då. Den praxis som finns angående möjligheterna att föreskriva riktvärden har avsett direkta utsläpp till recipient och inte villkor inom en anläggning.

Avslutande av prövotid - rening av PFAS Bolaget är angeläget om att ta i anspråk tillståndet så det finns ingen risk för att ändringstillståndet förfaller såsom länsstyrelsen befarar. Rening av PFAS och rening av metaller bör utredas i ett sammanhang. Bolaget och länsstyrelsen har en samsyn när det gäller behovet att anordna rening av PFAS. Tiden för när rening ska anordnas ska dock hänföras till prövotidens slut och inte till tidpunkten för laga kraft för ändringstillståndet.

UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mark- och miljööverdomstolen har hållit huvudförhandling i målet den 9 december 2025.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Hantering av avfall (villkor 4.1) Den ändring som länsstyrelsen yrkat motsvarar formuleringen i första meningen i nuvarande villkor 4.1 i tillståndet i mål nr M 3552-12. Det har inte framkommit skäl för att formulera den inledande meningen i villkoret i ändringstillståndet på något annat sätt än det som gällde sedan tidigare. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att det finns skäl att ändra mark- och miljödomstolens dom på sätt länsstyrelsen har yrkat.

Hantering av vatten (villkor 4.16) Länsstyrelsen anser att villkoret om hantering av vatten ska avse hela anläggningen, inte bara den södra delen av verksamhetsområdet, bl.a. eftersom det i framtiden kan bli aktuellt med andra verksamheter på den norra delen. Det har dock inte framkommit några konkreta planer på att anlägga andra verksamheter i den norra delen av området. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det i dagsläget inte finns något behov av att låta villkoret omfatta även den norra delen. Om det skulle bli aktuellt att ändra verksamheterna där kommer det behöva göras en bedömning av vattenhanteringen utifrån detta. Det finns därför inte tillräckliga skäl för att nu, inom ramen för den aktuella ansökan om ändringstillstånd, låta villkoret omfatta även den norra delen av verksamhetsområdet. Villkoret ska alltså även fortsättningsvis avse hantering av vatten från den södra delen av verksamhetsområdet.

Vid tillämpning av vad som ska anses som bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 § miljöbalken ska bl.a. BAT-slutsatserna tillämpas som referens för vilka krav som ska ställas på en verksamhet. När det gäller åtskiljning av vattenflöden anges i BAT 19 punkten f att varje vattenflöde ska samlas in och behandlas separat utifrån innehållet i föroreningar och kombinationen av behandlingstekniker. I synnerhet åtskils oförorenade avloppsvattenflöden från avloppsvattenflöden som kräver behandling.

Tillämpningen av BAT-slutsatserna kan variera med hänsyn till en anläggnings unika förhållanden. Miljöbalkens hänsynsregler kan medföra att det bör ställas högre krav än vad som framgår av BAT-slutsatserna eftersom det ska göras en individuell prövning

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

(jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 december 2016 i mål nr M 3967-16). I detta fall bör beaktas anläggningens storlek och den betydande mängd avfall som hanteras i och med det nya ändringstillståndet. Med hänsyn till vad som föreskrivs i BAT-slutsatsen och att det är miljömässigt motiverat att rena vattnet så nära källan som möjligt för att få en effektiv reningsprocess bör villkoret innehålla ett krav på separering av vattenströmmarna. Det har inte framkommit att kostnaderna för detta skulle vara orimliga i förhållande till miljönyttan. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att det finns skäl att införa ett krav på separering av delströmmar utifrån vad som är lämpligt ur miljösynpunkt.

Ett villkor ska vara klart och tydligt och utformat så att det inte råder någon tvekan om vad som krävs av tillståndshavaren. För att kunna bedöma vilka olika delströmmar som är lämpliga att separera för att uppfylla villkoret om separering anser Mark- och miljööverdomstolen att tillsynsmyndigheten bör ges möjlighet att föreskriva ytterligare villkor, försiktighetsmått och undantag för detta. En delegation i fråga om separering av vattenströmmar bedöms ändamålsenlig i aktuellt villkor dels för att förtydliga villkoret, dels för att avhjälpa bristen på tillräckligt underlag för att nu meddela närmare föreskrifter kring separeringen. Det har visserligen inte uttryckligen föreslagits i målet att en sådan delegation ska ges. Länsstyrelsen har dock i överklagandet , som mark- och miljödomstolen använt i villkoret för att begränsa vilket vatten som får ledas till lakvattendammen, är för vagt och därmed försvårar tillsynsarbetet. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att det ligger inom ramen för länsstyrelsens talan i målet att föreskriva om en delegation i fråga om separering av delströmmar för att underlätta tillsynsarbetet. Frågan bedöms också vara av sådan mindre karaktär som kan delegeras enligt 22 kap. 25 § tredje stycket i miljöbalken.

Bolaget har anfört att särskilt när det gäller processvatten har en separering bedömts nödvändig. Det finns skäl att förtydliga villkoret och därmed särskilt reglera separering av processvatten såsom bolaget har föreslagit. Detta innebär alltså att processvatten som härrör från jordtvätt av förorenade massor, avvattning av förorenat slam, avvattning av bottenfraktioner, tvätt av askor samt externt och internt förorenat vatten

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

ska samlas upp och provtas i enlighet med kontrollprogram eller i enlighet med samråd med tillsynsmyndigheten innan vidare avledning.

Frågan är då om det bör införas villkor med begränsningsvärden alternativt målsättningsvärden för separata delströmmar för det vatten som kommer in till lakvattendammen. De värden som länsstyrelsen slutligen föreslagit i målet som begränsningsvärden alternativt målsättningsvärden är desamma som bolaget har godtagit som målsättningsvärden för processvatten. Mark- och miljööverdomstolen finner inte att det finns tillräckliga skäl för att införa straffsanktionerade begränsningsvärden eftersom det rör sig om vatten som kommer in till lakvattendammen och ska bli föremål för ytterligare rening innan vattnet lämnar anläggningen.

Mark- och miljööverdomstolen har i ett antal domar tagit avstånd från användningen av riktvärden (se bl.a. MÖD 2009:2, MÖD 2009:9, MÖD 2012:21). Ett riktvärde är ett värde som, om det överskreds, ska leda till åtgärder. Domstolen anser inte att det i ett slutligt villkor är lämpligt att använda begreppet målsättningsvärde som skulle få en motsvarande innebörd som riktvärden. Att det i detta fall rör sig om villkor inom en anläggning leder inte till någon annan bedömning. Däremot får det nu anses som att bolaget, vad gäller processvatten, har åtagit sig att följa dessa värden även om de inte slås fast som ett villkor i tillståndet. Mark- och miljööverdomstolen anser alltså att dessa värden inte behöver fastställas som villkor i tillståndet men att bolaget får anses ha åtagit sig att följa dessa som målsättningsvärden vad gäller processvatten och att bolaget årligen i miljörapporten ska redovisa överskridanden av målsättningsvärdena och vidta åtgärder vid eventuella överskridanden.

Eftersom ett krav nu införs på separering av delströmmar utifrån vad verksamhetsutövaren bedömer som lämpligt bör det även föreskrivas att vatten som inte bedöms lämpligt att behandla på anläggningen på grund av dess föroreningsinnehåll ska samlas upp och transporteras till extern mottagare.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att ovanstående reglering i kombination med utredningsföreskriften U4, som innebär utredning av det nuvarande dagvattenhanteringssystemets kapacitet, är tillräckligt för att säkerställa en effektiv reningsprocess.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

Avslutande av prövotid rening av PFAS Mark- och miljödomstolen har avslutat handläggningen i mål nr M 3552-12 av den kvarvarande prövotidsfrågan rörande slutliga villkor beträffande utsläpp av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) från lakvattendammen till avloppsreningsverket samt under en prövotid skjutit upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för PFAS från lakvattendammen till avloppsreningsverket och meddelat en utrednings-föreskrift som innehåller bl.a. redovisning av en tidplan för att anordna rening av PFAS.

Länsstyrelsen anser att beslutet om att avsluta prövotiden ska villkoras av att rening av PFAS ska anläggas senast 4 år från lagakraftvunnen dom. Länsstyrelsen har föreslagit detta som ett slutligt villkor. Det har framkommit att länsstyrelsen och bolaget har en samsyn om att en anläggning för rening av PFAS ska anläggas men bolaget anser att det är viktigt att det sker en samordning avseende tidplan för rening av metaller.

Prövotiden avseende rening av PFAS har pågått under en lång tid och Mark- och miljööverdomstolen anser, i likhet med länsstyrelsen, att det är angeläget att en rening kommer i gång. Av de utredningar som gjorts framgår att det är miljömässigt motiverat, tekniskt genomförbart och ekonomiskt rimligt att anlägga rening av PFAS. Mark- och miljööverdomstolen anser dock inte att det finns skäl att föreskriva om reningsanläggning som villkor för avslutande av prövotid i mål nr M 3552-12. Domstolen bedömer att det är rimligt att en samordning sker av tidplanen för rening av PFAS och metaller, och det är angeläget att detta äger rum inom en viss angiven tid. Det finns därför skäl att förtydliga utredningsföreskriften U1 i mark- och miljödomstolens dom. Förtydligandet kan lämpligen ske i den föreskrift som innehåller tidplanen för att anordna rening av PFAS på så sätt att bolaget senast inom två (2) år från det att prövotiden avslutats, ska anordna rening av metaller och PFAS från lakvattendammen.

Verkställighetsförordnande Mark- och miljööverdomstolen får enligt 23 kap. 7 § miljöbalken förordna att tillståndet till en verksamhet som meddelats av mark- och miljödomstolen får tas i

SVEA HOVRÄTT DOM M 17392-24

anspråk utan hinder av att domen inte fått laga kraft. Ett sådant förordnande får meddelas om det finns skäl till det. Beaktansvärda nackdelar för verksamhetsutövaren som är förknippade med att tillståndet inte kan tas i anspråk omedelbart ska vägas mot de miljöskador som kan uppstå vid verkställighet och möjligheterna att läka dessa skador om tillståndsbeslutet upphävs eller ändras (se rättsfallet NJA 2012 s. 623).

Bolaget har till stöd för sitt yrkande anfört att behovet av deponier för massor är stort. Verksamheten innebär att avfall används och förädlas på ett sätt som innebär stor miljönytta. Biogasproduktionen och den kommande biokolsproduktionen bidrar till att avfall nyttjas i stället för att läggas på deponi. Det är därför, enligt bolaget, angeläget att det så fort som möjligt får rätt att bedriva verksamheten enligt ändringstillståndet.

Bolaget har genom ändringstillståndet fått tillstånd till hantering av en väsentligt större mängd avfall i förhållande till gällande tillstånd. Prövningen i Mark- och miljööverdomstolen har avsett villkor om hantering av vatten och införande av reningsanläggning för PFAS. Bolagets intresse av att snarast få utnyttja ändringstillståndet har viss tyngd. Vid en samlad bedömning finner Mark- och miljööverdomstolen att det nu finns skäl att meddela ett verkställighetsförordnande. Det ska därför i domslutet förordnas att tillståndet ska få tas i anspråk utan hinder av att denna dom inte fått laga kraft.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2026-02-24

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsråden Margaretha Gistorp, referent, och Jonas Högström samt tekniska rådet Yvonne Eklund.

Sid 1 (162) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM Mål nr M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23 2024-11-26 meddelad i Vänersborg

SÖKANDE Borås Energi och Miljö AB, 556527-5590 Box 1713 501 17 Borås Ombud: A och samt

SAKEN Ansökan enligt 16 kap. 2 a § miljöbalken om ändring av tillstånd för miljöfarlig verksamhet för avfallsanläggningen och anläggningen för produktion av biogas vid Energi- och Miljöcenter Sobacken i Borås kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen och lämnar Borås Energi och Miljö AB (bolaget) ändringstillstånd enligt 9 kap. och 16 kap. 2 a § miljöbalken för den avfallsanläggning och den biogasanläggning som tillståndsgivits genom deldom den 20 januari 2014 i mål nr M 3552-12 vid anläggningen Sobacken på fastigheterna och i Borås kommun. Ändringen innebär att vad som i gällande tillstånd (mål nr M 3552-12) reglerats i fråga om verksamhet vid avfalls- och biogasanläggningarna och i viss mån generellt ändras till följande lydelser. Tillståndet omfattar mottagning, sortering, förbehandling, behandling och lagring av inkommande avfallsfraktioner av avfallstyper angivna i Bilaga 1 eller, efter beslut av tillsynsmyndigheten ifråga om villkor, avfallstyper med likvärdiga egenskaper, upp till totalt 1 000 000 ton, varav upp till 300 000 ton farligt avfall, per år. I verksamheten ingår (a) Behandling inför deponering

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

(b) Deponering av upp till 250 000 ton avfall per år inklusive muddermassor, varav upp till 250 000 ton kan utgöra farligt avfall, till en höjd om +185 m.ö.h. (RH 2000) inklusive sskyddsskikt. (c) Hantering av 50 000 ton farligt avfall per år på annat sätt än deponering. (d) Rötning av 100 000 ton biologiskt avfall per år. (e) Rötning av externslam upp till en mängd av 4 000 ton per år (TS) samt av slam från avloppsreningsverket.

På avfallet ska tillämpas behandlingsmetoderna kompostering, pyrolys (biokolsanläggning), torrsiktning, stabilisering, solidifiering, jordtvätt, tvätt med vatten eller tillsatsmedel, aktiv ventilering, termisk avdrivning, avvattning genom geotuber och filterpressar, hydrokemisk karbonisering (HTC), avvattning genom sedimentation, avvattning genom fysikaliska metoder, rening av vatten, förberedelse inför förbränning, beredning av avfallsbränsle, rötning eller, efter beslut av tillsynsmyndigheten ifråga om villkor, annan metod med likvärdigt resultat.

Mark- och miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd (ändringstillstånd) enligt miljöbalken för hantering och uppgradering av biogas från de två separerade rötprocesserna (rötning av avloppsslam samt rötning av matavfall och annat biologiskt avfall) och för lagring av upp till 120 ton gas vid ett och samma tillfälle.

Avslutande av mål M 3552-12 Mark- och miljödomstolen avslutar handläggningen i mål M 3552-12 av den kvarvarande prövotidsfrågan rörande slutliga villkor beträffande utsläpp av polyoch perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) från lakvattendammen till avloppsreningsverket och föreskriver de villkor eller prövotidsfrågor som framgår nedan.

Igångsättningstid Den i detta tillstånd medgivna utökade och ändrade verksamheten ska ha satts igång senast inom fem år från att tillståndet fått laga kraft.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Ekonomisk säkerhet Mark- och miljödomstolen beslutar med stöd av 9 kap. 6 e § och 16 kap 3 § miljöbalken att tillståndet till den utökade och ändrade verksamheten inte får tas i anspråk förrän bolaget ställt en ekonomisk säkerhet om 56 900 000 kr för kostnader för efterbehandling och andra återställningsåtgärder av verksamhetsområdet. Säkerheten ska godkännas av mark- och miljödomstolen och förvaras hos länsstyrelsen.

Tillståndet får tas i anspråk först sedan ekonomisk säkerhet ställts enligt ovan. Bolaget ska i god tid meddela tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk.

Dispenser Förbud att deponera organiskt avfall Mark- och miljödomstolen meddelar bolaget dispens från förbudet i 8 § första stycket 7 förordningen (2001:512) om deponering av avfall, mot deponering av organiskt avfall beträffande de muddermassor som kan komma att deponeras från saneringen av Viskan (Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammen m.m.).

Krav på geologisk barriär Mark- och miljödomstolen meddelar bolaget dispens från kravet i 20 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall på geologisk barriär avseende icke farligt avfall för slänten mellan deponietapp 1 och 2, innebärande att etapp 2 endast måste förses med bottentätning och dränskikt.

Villkor Genom denna deldom upphävs de villkor och delegationer (sex till antalet rörande avfallsanläggningen som alltjämt är aktuella) som meddelats genom deldomar i mål M 3552-12 i fråga om 1 (Generella villkor), 4 (Villkor för avfallsanläggningen) och 5 (Villkor för biogasanläggningen [kompletterad genom dom den 21 april 2016 i mål M 935-16]). För den genom denna dom tillståndsgivna verksamheten vid avfallsanläggningen samt i fråga om generella villkor för den samlade verksamheten på Energi- och miljöcenter Sobacken, ska följande villkor, utredningsföreskrifter (uppskjutna frågor) och delegationer gälla.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Generella villkor Allmänt villkor 1.1 Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet.

Buller 1.2 Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 06:00 18:00) 40 dB(A) nattetid (kl. 22:00 06:00) 45 dB(A) övrig tid

Momentana ljud nattetid (kl.22 06) får vid bostäder maximalt uppgå till 55 dB(A). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartade ljud förekommer ska den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A)-enheter.

De angivna värdena ska kontrolleras genom närfältsmätning och beräkningar eller genom mätningar vid berörda bostäder (immissionsmätning). Vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer ska dessa kontrolleras samt när tillsynsmyndigheten så beslutar.

Lukt m.m. 1.3 Verksamheten ska bedrivas så att eventuella olägenheter till följd av lukt, ljus, damning och nedskräpning undviks. Om störningar från verksamheten uppkommer ska bolaget vidta effektiva åtgärder.

Bolaget ska fortlöpande gå igenom anläggningen och verksamheten i syfte att identifiera luktkällor. Om luktolägenheter uppkommer ska bolaget snarast

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

identifiera orsakerna samt omedelbart därefter i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder i syfte att eliminera luktolägenheterna.

Vidtagna åtgärder ska redovisas i miljörapporten.

Bolaget ska kalla till möte med närboende och tillsynsmyndigheten en gång per år, eller med det längre intervall som tillsynsmyndigheten bestämmer, och diskutera eventuella olägenheter som uppkommit till följd av lukt, ljus, damning och nedskräpning från verksamheten.

Kemikalier m.m. 1.4 Kemiska produkter som används, inbegripet flytande farligt avfall som uppkommer i verksamheten, ska hanteras på sådant sätt att spill och läckage inte kan nå avloppet och på så sätt att risk för förorening av mark, ytvatten eller grundvatten minimeras.

Förvaring ska ske invallat på ett för produkten/avfallet beständigt och tätt underlag. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym.

Samreaktiva produkter/avfall ska förvaras åtskilt så att risk för sammanblandning minimeras.

Vid förvaring utomhus ska verksamheten säkerställa att behållaren är lämplig för sådan förvaring samt att skydd finns för påkörning. Invallningar ska vara skyddade mot nederbörd och förorenat vatten från invallning ska tas omhand som farligt avfall.

1.5 Införande av nya processkemikalier får endast ske efter anmälan till tillsynsmyndigheten.

Nödlägesberedskap

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

1.6 Släckvatten från brand på anläggningen ska omhändertas på ett miljömässigt godtagbart sätt. Släckvatten ska hanteras på så sätt att det inte kan nå recipienten eller förorena grundvattnet. I övrigt ska hanteringen av släckvatten ske i enlighet med fastställd beredskapsplan.

1.7 För befintliga verksamhetsdelar ska beredskapsplan finnas och följas, inklusive dokumenterade rutiner och anpassad utrustning för att begränsa de skadliga effekterna av en större olycka eller brand. Planen ska tas fram i samråd med räddningstjänsten. I planen ska lagringsinstruktioner såsom avgränsning av mängder, skyddsavstånd till intilliggande avfall, brandgator, m.m. upprättas i syfte att minska risken för självantändning och begränsa brandtillbud. Planen ska även innehålla lämpliga brandbekämpningsmetoder samt metoder för omhändertagande av släckvatten. En översyn av planens aktualitet, utrustningens kvalitet och personalens kompetens ska ske minst vart tredje år samt vid förändringar som kan påverka beredskapen.

De verksamheter som omfattas av ändringstillståndet ska omfattas av beredskapsplanen senast när detta tillstånd tagits i anspråk, och för nyuppförda anläggningsdelar vid driftsättning, eller vid den senare tidpunkt som räddningstjänsten godtar.

1.8 Absorptionsmedel för omhändertagande av spill och brunnstätningar ska finnas lätt tillgängligt. Möjlighet att stänga av dagvattenflöden i händelse av driftstörning ska finnas. Avstängningspunkter ska redovisas i kontrollprogram.

Energibesparing 1.9 Verksamhetsutövaren ska i syfte att hushålla med energi utforma och löpande optimera energianvändningen i verksamheten. Energiaspekten ska beaktas vid t.ex. val av pumpar, fläktar och annan utrustning samt vid översyn av underhålls- och driftrutiner för verksamheten.

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Kontrollprogram 1.10 Ett aktuellt kontrollprogram för verksamheten ska finnas och följas.

Programmet ska ange hur anläggningen ska kontrolleras. Ett förslag till nytt kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att denna dom fått laga kraft.

För nytillkommande verksamheter ska förslag till kontrollprogram inges senast två månader, eller den kortare tid tillståndsmyndigheten godtar, innan respektive verksamhet tas i drift.

Kontrollprogrammet ska bl.a. innehålla provtagningspunkter, mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetod för vad som regleras som villkor i denna dom och vad som i övrigt följer av miljöbalken och dess författningar i tilllämpliga delar.

Avslutningsvillkor 1.11 Om verksamheten helt eller delvis upphör ska bolaget senast 6 månader innan avveckling påbörjas ge in en plan till tillsynsmyndigheten avseende omhändertagande av eventuella lagrade kemiska produkter och avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till och som inte omfattas av deponin.

Övrigt 1.12 Det samlade verksamhetsområdet ska vara inhägnat och försett med stängselgrind. Anläggningen ska vara låst när den är obemannad.

Villkor för avfallsanläggningen

Övergripande 4.1 Allt inkommande avfall som ska behandlas eller deponeras på anläggningen ska vägas. Undantag får ske i samråd med tillsynsmyndigheten för avfall som

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

inte ska behandlas eller deponeras på anläggningen, exempelvis avfall som omlastas vid byte av transportfordon eller som inkommit i fordon som korttidsuppställs för vidare transport till annan mottagare. För muddermassor som inkommer till anläggningen genom pumpning och svårligen kan vägas ska i stället vikten på avfallet beräknas.

I det fall avfall sorteras och olika fraktioner uppstår ska de olika fraktionerna vägas eller beräknas, inklusive deponifraktionen.

4.2 I de fall en ny avfallstyp ska mottas och behandlas eller en ny behandlingsmetod ska tillämpas eller en behandlingsmetod som inte tidigare tillämpats på en viss avfallstyp ska användas, ska dessförinnan en anmälan ges in till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgift om: 1. avfallstyp som ska behandlas 2. beskrivning av behandlingsmetod 3. vem som ska utföra behandling 4. förväntad reningseffekt 5. kontrollplan och mätning av föroreningshalt i det avfall som ska behandlas 6. miljöpåverkan (ex. luft, mark och vatten) vid behandling 7. planerade skyddsåtgärder 8. lagring av avfall i avvaktan på behandling samt lagring av färdigbehandlat avfall innan avsättning 9. avsättning av det färdigbehandlade avfallet.

4.3 Vid komposteringsanläggningen får behandlas - park- och trädgårdsavfall, - hygieniserad stallgödsel, - rötrest och - verksamhetsavfall från butiker, industrier, restauranger och storkök som vid driftstörningar inte kan rötas och som inte kan behandlas vid en annan rötningsanläggning.

Verksamhetsavfall som vid driftsstörningar inte kan rötas får komposteras endast om det inte kan behandlas vid en annan rötningsanläggning.

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.4 Park- och trädgårdsavfall utan inblandning av gödsel får komposteras på icke hårdgjord yta. I övrigt ska kompostering om inte tillsynsmyndigheten medger annat ske på tät hårdgjord yta med uppsamling av dagvatten.

4.5 Icke farligt avfall såsom exempelvis massor, betong och asfalt får användas inom verksamhetsområdet för anläggningsändamål för mindre anläggnings- samt reparationsåtgärder av befintliga vägar och ytor m.m. till en årlig mängd av 1500 ton utan anmälan och godkännande av tillsynsmyndighet. Användningen av sådana massor för anläggningsändamål ska årligen redovisas i miljörapporten.

Material som ska användas för konstruktion av nya anläggningsdelar eller för konstruktionsarbeten (exklusive grundläggning och sluttäckning) av deponin ska innan mottagande anmälas till tillsynsmyndigheten med angivande av mängd, föroreningsinnehåll samt användningsområde.

Medelhalten i det avfall som används för anläggningsändamål inom anläggningen får inte överstiga nivåer för mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark enligt Naturvårdsverket-rapport 5976 eller motsvarande.

Hantering av avfall 4.6 Innan utökning eller ombyggnad av mellanlagret uppförts och tagits i drift får bolaget inte hantera mer än 13 000 ton farligt avfall per år, varav 8000 ton farligt avfall (utom elektronik och trä).

4.7 Icke farligt avfall ska hanteras på hårdgjord yta med uppsamling av dagvatten eller på icke sluttäckta deponiytor. Undantag gäller för inert avfall, exempelvis sten, klinker, betong, tegel samt för park- och trädgårdsavfall (utan inblandning av rötslam [biogödsel] och stallgödsel).

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Rötslam och stallgödsel ska dessutom hanteras under nederbördsskydd tills det är uppblandat med annat avfall. Avvattning av industrislam som utgör icke-farligt avfall ska ske nederbördsskyddat.

4.8 Farligt avfall, inbegripet flytande farligt avfall, ska hanteras nederbördsskyddat på tät hårdgjord yta (betong, asfalt eller motsvarande) med uppsamling av dagvatten eller på icke sluttäckta deponiytor.

Oberett impregnerat trä, kyl/frys och vitvaror som förvaras utomhus under en kortare tid, förorenade massor, muddermassor som behandlas för att deponeras och deponerat avfall behöver inte hanteras nederbördsskyddat.

Slam och externt släckvatten ska därutöver hanteras i fickor, bassäng eller motsvarande.

4.9 Flytande farligt avfall som tas emot som del av insamling, med undantag av slam, externt släckvatten och muddermassor, ska hanteras invallat med en uppsamlingsvolym som minst motsvarar den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Samreaktiva produkter/avfall ska förvaras åtskilt så att risk för sammanblandning minimeras. Vid förvaring utomhus ska verksamheten säkerställa att behållaren är lämplig för sådan förvaring samt att skydd finns för påkörning. Invallningar ska vara skyddade mot nederbörd och förorenat vatten från invallning ska tas omhand som farligt avfall.

4.10 Vid termisk behandling ska avdrivna gaser förbrännas eller på annat sätt behandlas eller nyttiggöras i annan del av verksamheten så att motsvarande reningsgrad som vid förbränning uppnås.

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.11 Oberett kommunalt restavfall får lagras inomhus i högst tre dygn och om högst 300 ton lagring samtidigt. Berett kommunalt restavfall får lagras i öppen stack utomhus i anslutning till beredningsanläggningen i högst tre dygn om högst 300 ton lagring samtidigt.

Oberett verksamhetsavfall och kommunalt brännbart grovavfall får lagras i öppen stack utomhus i anslutning till beredningsanläggningen i högst två veckor och om högst 1 000 ton lagring samtidigt.

Berett verksamhetsavfall och kommunalt brännbart grovavfall får lagras om högst 15 000 ton samtidigt. Berett verksamhetsavfall samt kommunalt brännbart grovavfall som inte har balats får inte lagras längre än tolv månader.

Deponering 4.12 Deponering ska ske enligt en deponiplan som ska redovisas tillsynsmyndigheten senast när deponering enligt detta tillstånd påbörjas. Deponiplanen ska hållas uppdaterad. För det fall deponiplanen uppdateras ska den inges till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars nästkommande år.

Högsta höjd på deponiytor inklusive sluttäckning får vara +185 m.ö.h. räknat i höjdsystemet RH 2000. Högsta höjd på deponiytor inom etapp 1 inklusive sluttäckning får vara +172 m.ö.h. räknat i höjdsystemet RH 2000.

4.13 Insamling av deponigas ska ske så länge gasbildning i väsentlig omfattning sker på deponiytor där organiskt avfall deponerats.

4.14 Deponering får inte ske inom deponietapp 1. Med deponering avses inte sluttäckning.

4.15 Inom deponietapp 2, cell 1 får enbart icke-farligt avfall deponeras samt farligt avfall som innehåller kriterier för att deponeras på en deponi för icke farligt

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

avfall enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) 29 och 30 §§ eller motsvarande.

Hantering av vatten 4.16 Förorenat vatten från verksamheter på den södra delen av anläggningen, undantaget vatten från muddermassor samt utgående vatten från fordonstvätten, ska samlas upp i lakvattendamm och avledas till avloppsreningsverk på Energi- och Miljöcenter Sobacken. Vatten som inte bedöms lämpligt att behandla på anläggningen på grund av dess föroreningsinnehåll ska samlas upp och transporteras till extern mottagare.

Utrustning ska installeras som möjliggör flödes- eller tidsproportionellt uttagna samlingsprover på vatten utgående från lakvattendammen senast 6 månader efter att tillståndet enligt denna deldom tagits i anspråk.

4.17 Utgående vatten från fordonstvätten ska renas med sådan teknik som är installerad nu, eller med motsvarande prestanda, och ska avledas till avloppsreningsverket senast 6 månader efter att tillståndet har tagits i anspråk.

4.18 Vatten som härrör från muddermassor ska, om det ej behandlas i lakvattendammen, vara föremål för särskild rening före avledning till avloppsreningsverket på Energi- och miljöcenter Sobacken.

Vid avledning till avloppsreningsverket ska utgående vatten som härrör från muddermassor uppfylla vid var tid gällande provisoriska föreskrifter eller begränsningsvärden för utgående vatten från lakvattendammen.

Muddermassor 4.19 Sökanden ska innan mottagande av muddermassor från Viskan påbörjas utreda förutsättningar och lämplig mottagning och hantering av muddermassor från Viskan innebärande: - hur avvattning av muddermassorna ska ske,

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

- lämplig och rimlig lokal reningsmetod av process- och lakvatten innan det släpps till lakvattendammen, - möjliga och rimliga behandlingsmetoder.

Utredningen ska inges till tillsynsmyndigheten senast sex månader innan påbörjandet av mottagandet av muddermassor från Viskan sker. Mottagande av muddermassor från Viskan får inte påbörjas innan tillsynsmyndigheten har lämnat godkännande.

Utredningen beträffande process- och lakvatten från behandling av muddermassor från Viskan ska förhålla sig till målsättningen att innehållet i utgående vattnen från lakvattendammen inte ska överstiga följande halter. TBT Dioxiner 0,1 ng/l PCB7 Benso(a)pyren 0,13 g/l

Vid bedömning av rimlig lokal reningsmetod ska även utsläpp av andra ämnen än de som angetts ovan beaktas, så som t.ex. DDT/DDE, bromerade flamskyddsmedel, klorbensen, dieldrin, antimon och PFAS.

Villkor för rötning av avfall för biogasproduktion 4.20 Rötkamrarna ska vara utformade för att förhindra att omgivningen förorenas vid eventuell överjäsning eller incident som innebär att rötmassa läcker ut från rötkamrarna. Vid driftstörningar ska erforderliga saneringsåtgärder omedelbart vidtas.

4.21 Anläggningen ska vara försedd med gastäta efterrötkammare med gasuppsamling och avledning till gashanteringssystemet. Uppehållstid för rötrest i efterrötkammare ska uppgå till minst 7 dagar.

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.22 Rötrest ska hanteras och förvaras på sådant sätt att läckage och spill förebyggs och så att risk för smittspridning eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.

Lagring av avvattnat rötslam inom biogasanläggningen ska ske i rötslamsilo före ytterligare behandling. Lagring av flytande rötrest (biogödsel) ska ske i gödselbrunn med nederbördsskydd. Påfyllning av rötrest till gödselbrunn ska ske genom ett rörsystem och tillföras gödselbrunnen under nederbördsskydd för att effektivt minska lukt.

4.23 I det fall flytande rötrest (biogödsel) av någon anledning inte kan återföras till åkermark ska tillsynsmyndigheten informeras.

4.24 Utsläpp av metan till luft från uppgraderingsanläggning får inte överskrida 1 % av den totala mängden metan i ingående rötgas.

4.25 Vid över- och underproduktion av gas, vid driftstörning samt vid felaktig kvalitet på gasen ska gasen facklas av så att emissionerna blir så låga som möjligt och minimerar olägenheter för människors hälsa och miljön.

4.26 Bolaget ska genomföra systematisk läcksökning med avseende på metan och åtgärda påträffade läckor i anläggningen. Bolaget ska också utföra mätning av metanutsläppet i valda utsläppspunkter och med ledning av mätningarna systematiskt kvantifiera utsläppen av metan från biogasanläggningen. Intervall och utförande ska läggas fast i kontrollprogrammet. Resultaten av utförd läcksökning och utsläppskvantifiering, liksom av vidtagna åtgärder i utsläppsbegränsande syfte, ska redovisas i miljörapporten.

4.27 Vid anläggning för rötning av avloppsslam (slamrötningsanläggningen) får följande behandlas: - Slam från avloppsreningsverk och pumpstationer samt externt slam från andra, mindre reningsverk - Slam och fett från fettavskiljare

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

- Slam/septik från enskilda avlopp

Vid anläggning för rötning av matavfall och annat biologiskt avfall (samrötningsanläggningen) får följande behandlas: - Utsorterat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsindustri, - Slurry framställd av returprodukter och restavfall från livsmedelsaffärer, restauranger, storkök och livsmedelsindustri samt övrigt matavfall och odlade grödor, - Grödor och annat restavfall från lantbruksverksamhet, - Gödsel och mag- och tarminnehåll från djur i fast och flytande form, - Vax- och hartsdispersioner, - Limläderavfall och kalkspalt från garverier, - Slakteriavfall som inte är högriskavfall, - Animaliskt avfall och cerealier från djurfondertillverkning, samt - Slam och fett från fettavskiljare

4.28 Efter godkännande från tillsynsmyndigheten får även annat avfall lämpligt för behandling i slam- och samrötningsanläggningar behandlas där.

Delegationer Med tillämpning av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken överlåter mark- och miljödomstolen åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor, försiktighetsmått eller undantag som kan erfordras avseende: D1. Avfallstyp med likvärdiga egenskaper som dem som anges i bilaga 1 (villkor 4.2). D2. Nya behandlingsmetoder med minst likvärdigt resultat samt behandlingsmetod som inte tidigare tillämpats på en viss avfallstyp (villkor 4.2). D3. Undantag från kraven i villkoren 4.7, 4.8 och 4.9. D4. Förvaring av flytande icke farligt avfall. D5. Hantering och deponering av muddermassor (utöver villkor 4.18).

Uppskjutna frågor Med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken uppskjuter mark- och miljödomstolen under en prövotid avgörandet av vilka slutliga villkor som ska gälla beträffande:

Sid 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

1utsläpp av metaller och poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) från lakvattendammen till avloppsreningsverket, 2. utformning av anläggning för produktion av biokol, 3. mottagning, behandling och deponering av flygaskor som uppkommit vid förbränning av avfall samt 4. åtgärder för att klara ökade dag-, process- och lakvattenflöden.

Utredningsföreskrifter Under prövotiden ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten utföra följande utredningar och undersökningar:

U1 Sökande ska utreda och redovisa - möjliga och rimliga behandlingsmetoder för att minska utsläppen av PFAS och metaller från lakvattendammen med målsättningen, i fråga om PFAS, att uppnå en halt i utgående vatten från lakvattendammen om 200 ng/l som årsmedelvärde för PFAS11, - senast sex månader efter att tillståndet enligt denna dom har tagits i anspråk ska kontroll av halter av PFAS11 och metaller i från lakvattendammen utgående vatten ske veckovis genom analyser på flödes- eller tidsproportionellt uttagna veckosamlingsprover. Under sex månader ska parallellt stickprover tas ut och analyseras 1 gång/månad för jämförelse av resultat, - en tidsplan för att anordna rening av PFAS och metaller, - vilka förebyggande åtgärder som sökanden åtar sig att genomföra samt en tidsplan för dessa.

U2 Sökanden ska utreda och redovisa närmare utformning av anläggning för produktion av biokol genom pyrolys samt föreslå slutliga villkor och försiktighetsmått senast vid utgången av prövotiden. Sökanden ska under prövotiden utreda och redovisa utsläpp av lukt och utsläpp till luft och vatten.

U3 Utredning och redovisning angående tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna att minimera utsläpp av föroreningar till luft och vatten pga.

Sid 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

damning och utlakning vid mottagning, behandling och deponering av flygaska som uppkommit vid förbränning av avfall.

U4 Utredning och redovisning av det nuvarande dag- och lakvattenhanteringssystemets kapacitet (inklusive fördröjningsmagasin och tätad dammslänt). Utredningen ska utvärdera vilka möjliga omkopplingar som finns i ledningsnätet för att minska mängden ovidkommande vatten som belastar lakvattendammen. I utredningen ska vidare redovisas vilka kompletteringar av anläggningen som eventuellt kan behövas för att säkerställa att den med bibehållen funktion kan klara ett 5- resp. 10-års regn och vilka investeringar sådana åtgärder medför.

Redovisning Bolaget ska inom två år från det att tillståndet tagits i anspråk redovisa resultaten av undersökningarna till mark- och miljödomstolen samt lämna förslag till eventuella åtgärder och slutliga villkor.

Provisoriska föreskrifter Följande ska gälla som provisoriska föreskrifter fram till dess att annat beslutas.

P1 Under prövotiden får utgående vatten från lakvattendammen inte innehålla föroreningar överstigande följande halter mätt som ett rullande årsmedelvärde för de senaste 12 månaderna. Kontrollen ska under prövotiden ske genom analyser på och flödes- eller tidsproportionellt uttagna veckosamlingsprover. Fram till dess att utrustning för proportionell provtagning tagits i drift får kontrollen ske genom stickprover månadsvis. Om det visar sig bli problem att konservera veckosamlingsproverna med avseende på enskilda metaller får tillsynsmyndigheten medge att dessa analyser fortsatt under prövotiden sker genom analys på stickprover.

Bly, Pb 25 µg/l Kadmium, Cd 0,5 µg/l Koppar, Cu 200 µg/l Krom, Cr 25 µg/l

Sid 18 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Kvicksilver, Hg 0,2 µg/l Nickel, Ni 50 µg/l Zink, Zn 200 µg/l

P2 Skyddsåtgärder för att förhindra utsläpp till luft och vatten från biokolsanläggningen ska vid behov vidtas. Under prövotiden får mängden avfall som behandlas genom pyrolys inte överstiga 10 000 ton per år.

P3 Under prövotiden får innehållet i luft från biokolsanläggningen som årsmedelvärde inte överstiga följande halter. PM10 30 mg/Nm NO 300 mg/Nm SO 3 mg/Nm VOC 10 mg/Nm

Utöver kontroll av hur utsläpp till luft från biokolsanläggningen förhåller sig till ovanstående begränsningsvärden ska mätning av kolmonoxid (CO), stoft, Totalkolväte (THC) samt om möjligt PFAS utföras vid minst två representativa driftfall.

Verkställighet Mark- och miljödomstolen avslår bolagets yrkande att tillståndet ska få tas i anspråk utan att domen fått laga kraft.

Sid 24 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

BAKGRUND Mark- och miljödomstolen lämnade den 20 januari 2014 Borås Energi och Miljö AB tillstånd enligt miljöbalken att uppföra och bedriva verksamhet vid kraftvärmeanläggning, biogasanläggning, avloppsreningsverk samt avfallsanläggning på fastigheterna och i Borås kommun (Energi- och Miljö center). Med de justeringar som följde av dom den 23 juli 2018 inbegrep tillståndet följande.

1En kraftvärmeanläggning med en effekt av totalt högst 165 MW tillförd bränsleeffekt omfattande ett kraftvärmeverk med en till två pannor om sammanlagt högst 120 MWth (termisk effekt) samt en till tre hetvattenpannor om tillsammans högst 30 MWth, allt inkluderande bränslehantering, kraft- och värmeproduktion, rökgasrening och rökgaskondensering. 2. Ett avloppsreningsverk för behandling av en dimensionerande föroreningsmängd om 10 500 kg BOD /d med en högsta anslutning motsvarande 210 000 personekvivalenter som maximal genomsnittlig veckobelastning (max GVB), inklusive inloppspumpstation, utloppsledning till Viskan, förbehandling, biologisk rening, polering och kemisk fällning, behandling av rejektvatten från slamavvattning och slamrötning. 3. En anläggning för produktion av biogas för fordonsgas, värme- och elproduktion samt tillhörande uppgraderingsanläggning liksom lagring av högst 60 ton gas (brandfarlig vara) vid ett och samma tillfälle, och i denna verksamhet hantera och behandla bl.a. slam från avloppsreningsverket, hushållsavfall, gödsel, restprodukter från lantbruk, industrier och verksamheter, slurry framställd av returprodukter från livsmedelsaffärer samt matavfall och odlade grödor, inkluderande mottagning och hantering av inkommande substrat, mekanisk förbehandling, hygienisering, rötning, röttesthantering, gashantering, gastankning och drift av biogaspanna. 4. En avfallsanläggning omfattande behandling av totalt 360 000 ton avfall per år inkluderande bl.a. kompostering, deponering, lakvattenbehandling samt uppsamling av deponigas, enligt följande.

Sid 25 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

a) mellanlagring av farligt avfall (utom elektronik och trä) till en mängd av högst 8 000 ton per år, varav samtidigt på platsen 150 ton. b) mellanlagring av elektronik till en mängd av högst 2 000 ton per år, varav samtidigt på platsen 100 ton. c) mellanlagring av tryckimpregnerat trä till en mängd av högst 1 000 ton per år, varav samtidigt på platsen 100 ton. d) mottagning och sortering av källsorterat hushållsavfall till en mängd av högst 50 000 ton per år. e) beredning av bränsle inkluderande hushållsavfall till en mängd av 150 000 ton per år, varav högst 60 000 ton hushållsavfall. f) avvattning av icke farligt industrislam till en mängd av 5 000 ton (TS) per år. g) rötning av avfall till en mängd av 50 000 ton per år. h) rötning av externslam till en mängd av 4 000 ton (TS) per år, samt av slam från avloppsreningsverket. i) behandling av förorenade massor farliga och icke farliga om 60 000 ton räknat som ett rullande femårsgenomsnitt, dock högst 100 000 ton för enskilt kalenderår, varav högst 60 000 ton oljeförorenade och 10 000 ton farligt avfall. j) behandling av askor som utgör icke farligt avfall till en mängd av 15 000 ton per år. k) behandling av askor som utgör farligt avfall till en mängd av 5 000 ton per år. l) deponering på deponi för icke farligt avfall till en mängd av 110 000 ton per år, varav asbest högst 1 000 ton. m) deponering på deponi för farligt avfall till en mängd av 6 000 ton per år.

I 2014 års dom medgav mark- och miljödomstolen vidare bl.a. med stöd av 24 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall Borås Energi och Miljö AB avsteg från förordningens krav i 19 22 §§ på geologisk barriär avseende icke farligt avfall för slänten mellan deponietapp 1 och 2 innebärande att etapp 2 enbart ska förses med bottentätning och dränskikt.

I 2014 års dom förenades tillståndet med ett stort antal slutliga villkor varav följande är aktuella i fråga om allmänt för hela verksamheten, avfallsanläggningen samt produktionen av biogas.

1Generella villkor

Sid 26 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Allmänt 1.1 Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

Buller 1.2 Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB (A) vardagar dagtid (kl. 07.00-18.00) 40 dB (A) nattetid (kl. 22.00-07.00) 45 dB (A) övrig tid Momentana ljud nattetid (kl. 22-07) får vid bostäder maximalt uppgå till 55 dB(A). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartade ljud förekommer ska den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A)-enheter.

De angivna värdena ska kontrolleras genom närfältsmätning och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). Kontroll ska ske i samband med förstagångsundersökning och därefter så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad.

Lukt m.m. 1.3 Verksamheten ska bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, ljus, damning och nedskräpning undviks. Om störningar från verksamheten uppkommer ska bolaget vidta effektiva skyddsåtgärder.

Bolaget ska fortlöpande gå igenom anläggningen och verksamheten i syfte att identifiera luktkällor. Om luktolägenheter uppkommer ska bolaget snarast identifiera orsakerna samt omedelbart därefter i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder i syfte att eliminera luktolägenheterna.

En luktpanel bestående av närboende ska sammankallas en gång per år eller med det längre intervall som tillsynsmyndigheten bestämmer

Kemikalier m.m. 1.4 Kemiska produkter, inbegripet farligt avfall som uppkommer i verksamheten, ska hanteras på sådant sätt att spill och läckage inte kan nå avloppet och så att risken för förorening av mark, ytvatten eller grundvatten minimeras. Flytande kemiska produkter; inbegripet farligt avfall, ska förvaras invallat på ett för produkten beständigt och tätt underlag. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares

Sid 27 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

volym. Vid förvaring utomhus ska skydd finnas för påkörning. Invallningar ska vara skyddade mot nederbörd. Förorenat vatten från invallningen ska tas omhand som farligt avfall. Absorptionsmedel för omhändertagande av spill ska finnas lätt tillgängligt.

1.5 Införande av nya processkemikalier får endast ske efter anmälan till tillsynsmyndigheten.

Dag- och släckvatten m.m. 1.6 Släckvatten ska omhändertas på ett miljömässigt godtagbart sätt. Släckvatten ska hanteras på så sätt att det inte kan nå recipienten eller förorena grundvattnet. I övrigt ska hantering av släckvatten ske i enlighet med fastställd beredskapsplan.

1.7 För befintliga verksamhetsdelar ska senast 6 månader efter att tillståndet tagits i anspråk beredskapsplan finnas och följas, inklusive dokumenterade rutiner och anpassad utrustning för att begränsa de skadliga effekterna av en större olycka eller brand. Denna ska tas fram i samråd med räddningstjänsten. I planen ska lagringsinstruktioner så som avgränsning av mängder, skyddsavstånd till intilliggande avfall, brandgator m.m. upprättas i syfte att minska risken för självantändning och begränsa brandtillbud. Planen ska även innehålla lämpliga brandbekämpningsmetoder samt metoder för omhändertagande av släckvatten. En översyn av planens aktualitet, utrustningens kvalitet och personalens kompetens ska ske minst vart tredje år samt vid förändringar som kan påverka beredskapen. De nya verksamheter som tillståndet medger ska omfattas av beredskapsplanen senast sex månader innan driftsättning av respektive verksamhetsdelar.

Energibesparing 1.8 Verksamhetsutövaren ska i syfte att hushålla med energi utforma och löpande optimera energianvändningen i verksamheten. Energiaspekten ska beaktas vid t.ex. val av pumpar, fläktar och annan utrustning samt vid översyn av underhålls- och driftrutiner för verksamheten.

Kontrollprogram 1.9 Ett aktuellt kontrollprogram för verksamheten ska finnas och följas. Programmet ska ange hur anläggningen ska kontrolleras. Ett förslag till nytt kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. Kontrollprogrammet ska bl.a. innehålla provtagningspunkter, mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetod för vad som regleras som villkor i denna dom och vad som i övrigt följer av miljöbalken och dess följdförfattningar i tillämpliga delar. För de verksamheter som tidigare inte bedrivits på platsen gäller att förslag till

Sid 28 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

kontrollprogram ska inges senast sex månader innan respektive verksamhet tas i drift.

Avslutningsvillkor 1.10 Om verksamheten helt eller delvis upphör ska bolaget senast 6 månader innan avvecklingen påbörjas ge in en plan avseende omhändertagande av eventuella lagrade kemiska produkter och avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till.

4Villkor för avfallsanläggningen Mottagning av avfall 4.1 Allt inkommande avfall ska vägas. I det fall avfall sorteras och olika fraktioner uppstår ska de olika fraktionerna vägas, inklusive deponifraktionen.

4.2 Luft från hela hanteringen vid SOR1, SOR2 och SOR3 ska samlas in och renas med avseende på lukt. Lagring av avfall som ska behandlas i SOR3 ska ske i stängt utrymme med insamling och rening av utgående luft.

Mellanlagring av farligt avfall 4.3 Mellanlagring av farligt avfall från hushåll och verksamheter som inte ska behandlas eller deponeras på Sobackens avfallsanläggning ska ske inom tät hårdgjord invallad yta under tak, med undantag för tryckimpregnerat trä som ska förvaras på hårdgjord yta med dagvattenuppsamling. För elektronikavfall (exkl. vitvaror) ska kravet på tät hårdgjord yta gälla från den 1 januari 2016.

Mellanlagring och behandling av förorenade massor och förorenade askor 4.4 Mellanlagring och behandling av förorenade massor och förorenade askor ske på täta, hårdgjorda ytor (betong, asfalt eller motsvarande) som är resistenta mot förekommande föroreningar och med uppsamling av dagvatten.

Kompostering 4.5 Vid komposteringsanläggningen får behandlas - park- och trädgårdsavfall, - hygieniserad stallgödsel, - rötrest och - verksamhetsavfall från butiker, industrier, restauranger och storkök som vid driftstörningar inte kan rötas och som inte kan behandlas vid en annan rötningsanläggning. Verksamhetsavfall som vid driftsstörningar inte kan rötas får komposteras endast om det inte kan behandlas vid en annan rötningsanläggning.

Sid 29 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.6 Park- och trädgårdsavfall utan inblandning av gödsel får komposteras på icke hårdgjord yta. I övrigt ska kompostering - om inte tillsynsmyndigheten medger annat - ske på hårdgjord yta tät med uppsamling av dagvatten.

4.7 Lagring, hantering och kompostering ska ske under tak, plast eller motsvarande nederbördsskydd såvitt avser - rötrest och - gödsel (tills den är uppblandad med park- och trädgårdsavfall eller annat strömaterial).

Behandling av massor förorenade av enbart olja 4.8 Massor förorenade av enbart olja med halter alifatiska kolväten C5-C35 över 10 000 mg/kg TS i medelhalt får endast behandlas genom täckt kompostering med uppsamling och behandling av avgående luft i aktivt kolfilter eller på annat sätt som ger minst lika god effekt. För denna kompostering får stallgödsel användas.

4.9 Kompostering ska ske tills halten alifatiska kolväten C5-C35 understiger 1 000 mg/kg TS i medelhalt. Slutligt omhändertagande av färdigkomposterade massor ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten och dokumenteras i fråga om mängd, föroreningshalter och användningssätt. Redovisning ska ske i den årliga miljörapporten.

Behandling av massor förorenat av annat än enbart olja samt askor 4.10 Metallförorenade massor som tas emot för behandling med avseende på metaller ska behandlas med torrsiktning eller jordtvätt. Massor förorenade med organiska föroreningar som tas emot för behandling med avseende på organiska föroreningar ska behandlas med t.ex. torrsiktning, jordtvätt, termisk avdrivning eller biologisk behandling.

4.11 Inga förorenade massor får tas emot för behandling med avseende på kvicksilver, organiska bekämpningsmedel, halogenerade organiska föreningar, sexvärda kromföreningar, polyklorerade dibensodioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF) eller PCB.

4.12 Vid termisk behandling ska avdrivna gaser tillföras förbränning eller annan behandling med motsvarande reningsgrad.

4.13 Massor förorenade av annat än enbart olja får, med undantag för siktning av icke farligt avfall, inte behandlas innan tillsynsmyndigheten har godkänt behandlingen.

Sid 30 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.14 Bolaget ska före varje ny behandlingsmetod (exklusive siktning av ickefarligt avfall) ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgift om: 1. massornas behandlingsbarhet, 2. behandlingsmetod med redovisning av förväntad reningseffekt, 3. vem som ska utföra behandlingen, 4. kontroll och mätning av inkommande massor, 5. saneringsmål, 6. kontroll och mätning av föroreningshalter i behandlade massor, 7. miljökonsekvenser av den valda behandlingsmetoden, 8. planerade skyddsåtgärder, 9. lagring av massor i avvaktan på behandling samt lagring av färdigbehandlad jord innan avsättning, och 10. avsättning för de färdigbehandlade massorna. 4.15 Färdigbehandlade massor får inte användas utanför deponiområdet utan samråd med tillsynsmyndigheten.

Avvattning av industrislam 4.16 Slamavvattning ska ske nederbördsskyddat.

4.17 Bolaget ska före behandling av industrislam från leverantör från vilken man inte tidigare mottagit slam, ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgifter om slammets föroreningshalter och ursprung samt hur det avvattnade slammet ska hanteras och omhändertas.

Beredning av avfallsbränsle 4.18 Oberett hushållsavfall får lagras inomhus i s.k. buffertlager i högst tre dygn. Högst 300 ton oberett hushållsavfall får lagras samtidigt. Berett hushållsavfall får lagras i högst tre dygn i korttidslager i anslutning till beredningsanläggningen. Med undantag för icke biologiskt grovavfall får hushållsavfall inte mellanlagras i långtidslager för berett avfallsbränsle.

4.19 Oberett verksamhetsavfall får lagras utomhus i s.k. buffertlager i högst två veckor. Högst 1 000 ton oberett verksamhetsavfall får lagras samtidigt. Berett verksamhetsavfall och icke biologiskt grovavfall får lagras i korttidslager och i långtidslager. I långtidslagret får högst 15 000 ton sådant avfall lagras samtidigt.

4.20 Verksamhetsavfall som inte har balats får inte lagras längre än tolv månader.

Deponering

Sid 31 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.21 Deponering på deponi ska ske enligt en deponeringsplan. Högsta höjd på deponiytor inklusive sluttäckning får vara +172 m.ö.h. räknat i höjdsystemet Borås 73.

4.22 Deponering på etapp 1 ska upphöra senast fem år efter att detta beslut vunnit laga kraft.

4.23 Insamling av deponigas ska ske så länge gasbildning i väsentlig omfattning sker på deponiytor där organiskt avfall deponerats. Insamlad gas ska om möjligt nyttiggöras eller facklas.

4.24 Rening av tvättvatten från befintlig fordontvätt ska senast ett år efter det att tillståndet vunnit laga kraft i här aktuell del ske på sätt som tillsynsmyndigheten godkänt.

5Villkor för biogasanläggning 5.1 Mottagning och hantering av material ska ske på sådant sätt att lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs. Luft från samtliga anläggningsdelar som kan innehålla luktande ämnen ska samlas upp och förbrännas eller renas i kolfilter eller omhändertas i annan luktreducerande anläggning. Utformningen av reningsutrustningen för den ombyggda och utökade biogasanläggningen ska godkännas av tillsynsmyndigheten innan anläggningen tas i drift.

5.2 Anläggningens ventilationssystem ska vara slutbesiktigat och driftsatt innan produktion påbörjas eller provdrift genomförs inklusive att alla filter med aktivt kol eller andra åtgärder för luktreduktion ska vara installerade och fungerande.

5.3. Rötrest ska hanteras och förvaras på sådant sätt att läckage och spill förebyggs och så att risk för smittspridning eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Förvaring och påfyllning av rötrest ska ske under täckning som effektivt minskar lukt. Lagring av flytande rötrest inom anläggningen ska ske i gödselbrunn täckt med fast tak. Lagring av fast rötrest ska ske på hårdgjord yta.

5.4 Bolaget ska ha målsättningen att träffa avtal om tillräcklig volym för extern lagring av rötrest för den mängd substrat som vid var tidpunkt ska tas in till anläggningen. Med tillräcklig volym avses den lagringskapacitet som möjliggör att spridning kan ske enligt de försiktighetsmått som anges för spridning av gödsel i känsliga områden enligt för närvarande gällande föreskrifter för området. Om rötrest överlåts i annat syfte än att den ska återföras till åkermark ska tillsynsmyndigheten informeras.

Sid 32 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

5.5 Följande information ska lämnas till mottagare av rötrest: - aktuella analysresultat av växtnäringsinnehåll, - att rötrestlagren ska förses med täckning som effektivt förhindrar ammoniakavgång - och luktstörningar - att Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62, - omtryckt SJVFS 2011:25, med senare ändringar) om miljöhänsyn i jordbruket - vad avser växtnäring är tillämpliga.

5.6. Möjlighet att stänga dagvattenavloppet i händelse av driftstörning ska finnas.

5.7 Vid rötningsanläggningen får följande behandlas - Slam från avloppsreningsverket och pumpstationer samt externt slam från andra, mindre reningsverk, - Utsorterat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsindustri, - Slurry framställd av returprodukter och restavfall från livsmedelsaffärer, restauranger, storkök och livsmedelsindustri samt övrigt matavfall och odlade grödor, - Grödor och annat restavfall från lantbruksverksamhet, - Gödsel och mag- och tarminnehåll från djur i fast och flytande form, - Rötrest, - Organiska additiv för ökad gasproduktion, - Vax- och hartsdispersioner, - Limläderavfall och kalkspalt från garverier, - Slakteriavfall som inte är högriskavfall, - Animaliskt avfall och cerealier från djurfodertillverkning, samt - Slam/fett från fettavskiljare

5.8 Efter godkännande från tillsynsmyndigheten får även annat avfall lämpligt för behandling i rötningsanläggning behandlas där.

5.9 Rötkamrarna ska vara utformade för att förhindra att omgivningen förorenas vid eventuell överjäsning eller incident som innebär att rötmassa läcker ut från rötkamrarna. Vid driftstörningar ska erforderliga saneringsåtgärder omedelbart vidtas.

5.10 Utsläpp av metan till luft från uppgraderingsanläggning får inte överskrida 1 % av den totala mängden metan i ingående rötgas.

5.11 Ändrat genom dom den 21 april 2016 (M 935-16) till följande lydelse: Biogasanläggningen ska vara försedd med gastäta efterrötkammare med gasuppsamling och avledning till gashanteringssystemet. Efterrötkamrarna ska dimensioneras så att det säkerställs att gasproduktionen minimeras innan rötresten leds till rötrestlagren, dock med en minsta uppehållstid mot-

Sid 33 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

svarande en vecka. Vad gäller den befintliga biogasanläggning som tillståndsprövats under 2006 och 2012 ska dock kravet på minsta uppehållstid inte gälla för tiden före den 10 februari 2024.

5.12 Vid överproduktion av gas eller vid driftstörning ska gasen facklas av så att emissionerna blir så låga som möjligt och minimerar olägenheter för människors hälsa och miljön.

5.13 Bolaget ska genomföra systematisk läcksökning med avseende på metan och åtgärda påträffade läckor i anläggningen. Bolaget ska också utföra mätning av metanutsläppet i valda utsläppspunkter och med ledning av mätningarna systematiskt kvantifiera utsläppen av metan från biogasanläggningen. Intervall och utförande ska läggas fast i egenkontrollprogrammet. Resultaten av utförd läcksökning och utsläppskvantifiering, liksom av vidtagna åtgärder i utsläppsbegränsande syfte, ska redovisas i miljörapporten.

Med tillämpning av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken överlät mark- och miljödomstolen i fråga om avfallsanläggningen åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor eller försiktighetsmått som kan erfordras avseende (vilka fortfarande är aktuella) - Mottagning och behandling av sådant avfall som inte tidigare blivit föremål för biologisk behandling vid avfallsanläggningen, - Behandling och deponering av massor förorenade av annat än enbart olja, - Mottagning och behandling av annat avfall vid bränsleberedningen än utsorterat brännbart avfall från hushåll och verksamheter, - Rening av tvättvatten från befintlig fordontvätt, - Rening och kontroll av kondensat från rökgaskondensering, - Åtgärder eller kontroll till skydd mot omgivnings störning eller för kontroll som föranleds av villkor; 3.3, 3.4, 3.5, 4.13, 4.17, 5.1 och 5.8.

Därutöver sköts med tillämpning av 22 kap. 27 § miljöbalken under en prövotid upp frågorna om slutliga villkor för a) hantering av dag-, lak-, grund-, och rejektvatten inom det samlade verksamhetsområdet samt b) hantering av askor som utgör farligt avfall.

För prövotiden förordnades att följande provisoriska föreskrifter skulle gälla intill dess annat förordnas.

Sid 34 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

P1. Vatten från ytor som, till följd av att särskilda avfall hanteras, inte bedöms lämpliga att avleda till lakvattendammen ska samlas upp och transporteras till extern mottagare. Övrigt lakvatten och förorenat dagvatten från behandlingsoch lagringsytor ska samlas upp i lakvattendammen och avledas till Gässlösa avloppsreningsverk eller annan motsvarande reningsanläggning.

P2. Avloppsvatten och dagvatten som kan ge upphov till oljeförorening ska avledas via oljeavskiljare vars funktion inte störs av tensidhaltiga tvättvätskor eller liknande som kan påverka separeringen av oljerester. Oljeavskiljare ska uppfylla gällande Svensk Standard och vara försedd med larm.

P3. Dagvatten från ytor där förorenade massor och förorenade askor hanteras ska ledas via oljeavskiljare eller motsvarande till sedimenteringsdamm/brunn innan vidare avledning till lakvattendammen. Detta krav gäller dock inte ytor för täckt kompostering. Vid avledningen till lakvattendammen får synligt partikulärt material inte förekomma.

P4. Processvatten som uppkommer vid tvättning av jordar ska samlas upp i slutet system för extern behandling om inte tillsynsmyndigheten medger annat.

P5. Uppkommet lakvatten från lagring av fast rötrest ska omhändertas och behandlas.

I 2018 års dom avslutades prövotiden avseende hantering av dag-, lak-, grund- och rejektvatten inom det samlade verksamhetsområdet förutom i fråga om utsläpp av ämnesgrupperna polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) från lakvattendammen till avloppsreningsverket.

För verksamheten föreskrevs följande slutliga villkor.

4.25 Vatten från lakvattendammen ska renas i det kommunala avloppsreningsverket före utsläpp till recipient.

4.26. Halterna i lakvattnet vid avledning till avloppsreningsverket får såsom begränsningsvärde inte överstiga följande halter mätt som ett rullande medelvärde (avseende stickprov 1 gång/månad) för de senaste 12 månaderna.

Bly, Pb 50 µg/l Kadmium, Cd 1 µg/l

Sid 35 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Koppar, Cu 200 µg/l Krom, Cr 50 µg/l Kvicksilver, Hg 1 µg/l Nickel, Ni 50 µg/l Zink, Zn 200 µg/l

I dom den 8 december 2020 avslutades prövotiden avseende utsläpp av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) från lakvattendammen till avloppsreningsverket. I fråga om utsläpp av PFAS förlängdes prövotiden ånyo. För prövotiden bestämdes att bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten skulle utreda möjliga och rimliga åtgärder för att minska PFAS-utsläppen från lakvattendammen. Åtgärderna skulle utvärderas utifrån teknisk genomförbarhet, minskad miljöpåverkan och kostnader. Det skulle också finnas en tidplan för när dessa åtgärder skulle kunna vara genomförda. Följande åtgärder skulle utredas vidare under prövotiden.

- Halterna av PFAS i lakvattnet efter att sluttäckning genomförts. - Möjligheten att begränsa utsläppen av PFAS genom mellantäckning av deponin. - Separat uppsamling och PFAS-rening av enbart lakvatten. - PFAS-stabilisering av massor. - Förutsättningarna för PFAS-rening av lakvattnet. - Förutsättningarna att vidta effektiva skyddsåtgärder som minskar utsläppet av PFAS till vatten avseende hanteringen av avfallsbränsle.

Under prövotiden skulle halten PFAS mätas enligt metod för bestämning av PFAS11 i de vattenströmmar som är relevanta för utredningen i den omfattning som bedömdes vara relevant för utredningen. Därutöver skulle även kompletterande analyser av parametrarna EOF och TOF samt en analys med bestämning av fler PFASämnen (t.ex. PFAS33) utföras på minst fyra olika lakvattenprover. Slutligen skulle även halten PFAS11 mätas i Viskans ytvatten vid minst fyra tillfällen uppströms och nedströms utsläppspunkten från anläggningen. Provtagning skulle utföras vid hög- och lågflöden i Viskan och vid respektive provtagningstillfälle skulle flödet dokumenteras.

Sid 36 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Utredningen samt förslag till villkor och åtgärder skulle redovisas till mark- och miljödomstolen senast den 31 december 2023. Redovisningen skulle även omfatta en beskrivning av den kontroll av PFOS och PFOA som genomförs i enlighet med den för verksamheten gällande BAT-slutsatsen BAT 7.

Borås Energi och Miljö AB har nu ansökt om s.k. ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 a § miljöbalken för avfallsanläggningen och anläggningen för produktion av biogas, och förklarat att kvarvarande prövotidsuppdrag i mål M 3552-12 inte har kunnat utföras till fullo samt föreslagit att domstolen beslutar om ny prövotid i förevarande mål i vilken prövotidsuppdraget avseende utsläpp av PFAS från lakvattendammen till avloppsreningsverket kan slutföras och att därigenom samtliga kvarvarande frågor samlas i mål M 1459-23 och att målet M 3552-12 därigenom avslutas.

ANSÖKAN Borås Energi och Miljö AB (hädanefter bolaget eller sökanden) bedriver verksamhet på Energi och miljöcenter Sobacken i form av biobränsleeldat kraftvärmeverk, avloppsverk, biogasanläggning samt avfallsanläggning.

Bolaget har ansökt om ett ändringstillstånd avseende avfalls- och biogasanläggningen. Resterande del av det tidigare tillståndet påverkas inte. Ansökan avser inte något utökat verksamhetsområde. Bolaget har även ansökt om att avsluta tidigare meddelad prövotid avseende PFAS samt att domstolen meddelar ny prövotid.

Det finns ett lokalt och regionalt tillkommande behov av behandling av avfall. Del av de inkomna avfallsmängderna kommer att behöva deponeras. Bolaget har därför ansökt även om att öka deponihöjden inom befintligt verksamhetsområde. Vidare har bolaget ansök om att utöka lagringskapaciteten för biogas.

Sid 37 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Yrkanden Sökanden har yrkat att tillstånd meddelas enligt 9 kap. miljöbalken att ta emot, lagra, behandla, bortskaffa och återvinna 1 000 000 ton avfall per år varav upp till 300 000 ton farligt avfall. I verksamheten ingår: (a) Behandling inför deponering. (b) Deponering av upp till 250 000 ton avfall per år inklusive muddermassor, varav upp till 250 000 ton kan utgöra farligt avfall, till en höjd om +185 m.ö.h (RH 2000) inklusive skyddsskikt. (c) Hantering av 50 000 ton farligt avfall per år på annat sätt än deponering. (d) Rötning av 100 000 ton biologiskt avfall per år. (e) Rötning av externslam upp till en mängd av 4 000 ton per år (TS) samt av slam från avloppsreningsverket.

Sökanden har också yrkat tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för hantering och uppgradering av biogas från de två separerade rötprocesserna (rötning av avloppsslam samt rötning av matavfall och annat biologiskt avfall) samt:

(f) Lagring av upp till 120 ton gas vid ett och samma tillfälle.

Sökanden har därtill yrkat att mark- och miljödomstolen: (f) förordnar att det blivande tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft, så kallat verkställighetsförordnande, (g) föreskriver villkor i enlighet med Sökandens förslag, vilket redovisas nedan, (h) godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), samt (i) fastställer den ekonomiska säkerheten för fullgörandet av förpliktelsen enligt detta tillstånd till 56 900 000 kronor, samt (j) bestämmer tiden för igångsättning av verksamheten till 5 år från det att tillståndet vinner laga kraft.

Sid 38 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Sökanden har vidare yrkat att mark- och miljödomstolen, för det fall det är nödvändigt, i enlighet med 10 a § förordningen (2001:512) om deponering av avfall meddelar dispens från förbudet i 8 § första stycket 7 samma förordning mot deponering av organiskt avfall beträffande de muddermassor som kan komma att deponeras från saneringen av Viskan (Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammen m.m.) samt från slamlagunen vid Gässlösa.

Sökanden har även yrkat att mark- och miljödomstolen, för det fall det är nödvändigt, meddelar fortsatt dispens, allt i enlighet med dom den 20 januari 2014 i mål nr M 3552-12, från kravet på geologisk barriär avseende icke farligt avfall för slänten mellan deponietapp 1 och 2, innebärande att etapp 2 enbart ska förses med bottentätning och dränskikt.

Prövotidsyrkanden och provisoriska föreskrifter Prövotid för lakvatten Sökanden har yrkat att domstolen med tillämpning av 22 kap. 27 § miljöbalken, under en prövotid om två år skjuter upp frågan om nödvändiga åtgärder och slutliga villkor beträffande utsläpp av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och metaller från lakvattendammen till avloppsreningsverket.

U1 Sökanden ska under en prövotid om två år från det att tillståndet tagits i anspråk utreda och vid prövotidens slut redovisa: - möjliga och rimliga behandlingsmetoder för att minska utsläppen av metaller och PFAS från lakvattendammen och efter det att prövotiden avslutats anordna rening av metaller och PFAS från lakvattendammen med målsättningen att uppnå en halt i utgående vatten från lakvattendammen om 200 ng/l som årsmedelvärde för PFAS 11. - förslag till slutliga villkor avseende halter i lakvatten vid avledning till avloppsreningsverket. - en tidsplan för att anordna rening av PFAS och metaller. - vilka förebyggande åtgärder som Sökanden åtar sig att genomföra samt en tidsplan för dessa.

Sid 39 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

- vilka åtgärder som görs för att inte avleda ovidkommande vatten till lakvattendammen.

P1 Under prövotiden får utgående vatten från lakvattendamm såsom begränsningsvärde inte överstiga följande halter mätt som ett rullande medelvärde (avseende stickprov 1 gång/månad) för de senaste 12 månaderna. Bly, Pb 25 µg/l Kadmium, Cd 0,5 µg/l Koppar, Cu 200 µg/l Krom, Cr 25 µg/l Kvicksilver, Hg 0,2 µg/l Nickel, Ni 50 µg/l Zink, Zn 200 µg/l

Prövotid för biokolsanläggningen Sökanden yrkar med tillämpning av 22 kap. 27 § miljöbalken, att MMD föreskriver att:

U2 Sökanden under en prövotid om två år från det att tillståndet tagits i anspråk ska utreda och redovisa närmare utformning av anläggning för produktion av biokol genom pyrolys samt föreslå slutliga villkor och försiktighetsmått senast vid utgången av prövotiden. Sökanden ska under prövotiden utreda och redovisa utsläpp av lukt och andra utsläpp till luft.

P2 Skyddsåtgärder för att förhindra utsläpp till luft och vatten ska vid behov vidtas. Under prövotiden får mängden avfall som behandlas genom pyrolys inte överstiga 10 000 ton per år.

P3 Under prövotiden får innehållet i luft från biokolsanläggningen som årsmedelvärde inte överstiga följande halter. PM10 30 mg/Nm NO 300 mg/Nm SO 3 mg/Nm VOC 10 mg/Nm

Sid 40 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Förslag till villkor Generella villkor 1.1 Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

Buller 1.2 Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 06:00 - 18:00) 40 dB(A) nattetid (kl. 22:00 - 06:00) 45 dB(A) övrig tid

Momentana ljud nattetid (kl.22-06) får vid bostäder maximalt uppgå till 55 dB(A). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartade ljud förekommer ska den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A)-enheter.

De angivna värdena ska kontrolleras genom närfältsmätning och beräkningar eller genom mätningar vid berörda bostäder (immissionsmätning). Vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer ska dessa kontrolleras samt när tillsynsmyndigheten så beslutar.

Lukt m.m. 1.3 Verksamheten ska bedrivas så att eventuella olägenheter till följd av lukt, ljus, damning och nedskräpning undviks. Om störningar från verksamheten uppkommer ska bolaget vidta effektiva åtgärder.

Bolaget ska fortlöpande gå igenom anläggningen och verksamheten i syfte att identifiera luktkällor. Om luktolägenheter uppkommer ska bolaget snarast

Sid 41 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

identifiera orsakerna samt omedelbart därefter i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder i syfte att eliminera luktolägenheterna.

Vidtagna åtgärder ska redovisas i miljörapporten.

Bolaget ska kalla till möte med närboende och tillsynsmyndigheten en gång per år, eller med det längre intervall som tillsynsmyndigheten bestämmer, och diskutera eventuella olägenheter som uppkommit till följd av lukt, ljus, damning och nedskräpning från verksamheten.

Kemikalier m.m. 1.4 Kemiska produkter som används, inbegripet flytande farligt avfall som uppkommer i verksamheten, ska hanteras på sådant sätt att spill och läckage inte kan nå avloppet och på så sätt att risk för förorening av mark, ytvatten eller grundvatten minimeras.

Förvaring ska ske invallat på ett för produkten/avfallet beständigt och tätt underlag. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym.

Samreaktiva produkter/avfall ska förvaras åtskilt så att risk för sammanblandning minimeras.

Vid förvaring utomhus ska verksamheten säkerställa att behållare är lämplig för sådan förvaring samt att skydd finnas för påkörning. Invallningar ska vara skyddade mot nederbörd och förorenat vatten från invallning ska tas omhand som farligt avfall.

1.5 Införande av nya processkemikalier får endast ske efter anmälan till tillsynsmyndigheten.

Nödlägesberedskap

Sid 42 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

1.6 Släckvatten från brand på anläggningen ska omhändertas på ett miljömässigt godtagbart sätt. Släckvatten ska hanteras på så sätt att det inte kan nå recipienten eller förorena grundvattnet. I övrigt ska hanteringen av släckvatten ske i enlighet med fastställd beredskapsplan.

1.7 För befintliga verksamhetsdelar ska beredskapsplan finnas och följas, inklusive dokumenterade rutiner och anpassad utrustning för att begränsa de skadliga effekterna av en större olycka eller brand. Denna ska tas fram i samråd med räddningstjänsten. I planen ska lagringsinstruktioner så som avgränsning av mängder, skyddsavstånd till intilliggande avfall, brandgator, m.m. upprättas i syfte att minska risken för självantändning och begränsa brandtillbud. Planen ska även innehålla lämpliga brandbekämpningsmetoder samt metoder för omhändertagande av släckvatten. En översyn av planens aktualitet, utrustningens kvalitet och personalens kompetens ska ske minst vart tredje år samt vid förändringar som kan påverka beredskapen.

De verksamheter som omfattas av ändringstillståndet ska omfattas av beredskapsplanen senast när detta tillstånd tagits i anspråk, och för nyuppförda anläggningsdelar vid driftsättning, eller vid den senare tidpunkt som räddningstjänsten godtar.

1.8 Absorptionsmedel för omhändertagande av spill och brunnstätningar ska finnas lätt tillgängligt. Möjlighet att stänga av dagvattenflöden i händelse av driftstörning ska finnas. Avstängningspunkter ska redovisas i kontrollprogram.

Energibesparing 1.9 Verksamhetsutövaren ska i syfte att hushålla med energi utforma och löpande optimera energianvändningen i verksamheten. Energiaspekten ska beaktas vid t.ex. val av pumpar, fläktar och annan utrustning samt vid översyn av underhålls- och driftrutiner för verksamheten.

Sid 43 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Kontrollprogram 1.10 Ett aktuellt kontrollprogram för verksamheten ska finnas och följas.

Programmet ska ange hur anläggningen ska kontrolleras. Ett kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att domen vunnit laga kraft.

För nytillkommande verksamheter ska kontrollprogram inges senast två månader, eller den kortare tid tillståndsmyndigheten godtar, innan respektive verksamhet tas i drift.

Kontrollprogrammet ska bl.a. innehålla provtagningspunkter, mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetod för vad som regleras som villkor i denna dom och vad som i övrigt följer av miljöbalken och dess författningar i tilllämpliga delar.

Avslutningsvillkor 1.11 Om verksamheten helt eller delvis upphör ska bolaget senast 6 månader innan avveckling påbörjas ge in en plan till tillsynsmyndigheten avseende omhändertagande av eventuella lagrade kemiska produkter och avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till och som inte omfattas av deponin.

Övrigt 1.12 Det samlade verksamhetsområdet ska vara inhägnat och försett med stängselgrind. Anläggningen ska vara låst när den är obemannad.

Meddelande om ianspråktagande 1.13 Bolaget ska i god tid meddela tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk.

Villkor för avfallsanläggningen

Sid 44 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Övergripande 4.1 Bolaget får vid anläggningen ta emot och hantera de avfallsslag som följer av de avfallskoder som anges i Bilaga D till ansökan. Verksamhetsutövaren får efter godkännande från tillsynsmyndigheten även ta emot andra avfallsslag med liknande egenskaper.

4.2 Allt inkommande avfall som ska behandlas eller deponeras på anläggningen ska vägas. Undantag får ske i samråd med tillsynsmyndigheten för avfall som inte ska behandlas eller deponeras på anläggningen, exempelvis avfall som omlastas vid byte av transportfordon eller som inkommit i fordon som korttidsuppställs för vidare transport till annan mottagare. För muddermassor som inkommer till anläggningen genom pumpning och svårligen kan vägas ska istället vikten på avfallet beräknas.

I det fall avfall sorteras och olika fraktioner uppstår ska de olika fraktionerna vägas eller beräknas, inklusive deponifraktionen.

4.3 Bolaget ska före behandling av nya avfallsslag samt innan en behandlingsmetod för avfall används för första gången, ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgift om: 1. avfallsslag som ska behandlas 2. beskrivning av behandlingsmetod 3. vem som ska utföra behandling 4. förväntad reningseffekt 5. kontrollplan och mätning av föroreningshalt i det avfall som ska behandlas 6. miljöpåverkan (ex. luft, mark och vatten) vid behandling 7. planerade skyddsåtgärder 8. lagring av avfall i avvaktan på behandling samt lagring av färdigbehandlat avfall innan avsättning 9. avsättning av det färdigbehandlade avfallet.

4.4 Icke farligt avfall - såsom exempelvis massor, betong och asfalt får användas inom verksamhetsområdet för anläggningsändamål för mindre anläggnings- samt reparationsåtgärder av befintliga vägar och ytor mm. till en årlig

Sid 45 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

mängd av 1500 ton utan anmälan och godkännande av tillsynsmyndighet. Användningen av sådana massor för anläggningsändamål ska årligen redovisas i miljörapporten.

Material som ska användas för konstruktion av nya anläggningsdelar eller för konstruktionsarbeten (exklusive grundläggning och sluttäckning) av deponin ska innan mottagande anmälas till tillsynsmyndigheten med angivande av mängd, föroreningsinnehåll samt användningsområde.

Medelhalten i det avfall som används för anläggningsändamål inom anläggningen får inte överstiga nivåer för mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark enligt NVrapport 5976 eller motsvarande.

Hantering av avfall 4.5 Icke farligt avfall ska hanteras på hårdgjord yta med uppsamling av dagvatten eller på icke sluttäckta deponiytor. Undantag gäller för inert avfall, exempelvis sten, klinker, betong, tegel samt för park- och trädgårdsavfall (utan inblandning av rötslam och stallgödsel).

Rötslam och stallgödsel ska dessutom hanteras under nederbördsskydd tills det är uppblandat med annat avfall.

4.6 Farligt avfall, inbegripet flytande farligt avfall, ska hanteras på tät hårdgjord yta (betong, asfalt eller motsvarande) med uppsamling av dagvatten eller på icke sluttäckta deponiytor.

Farligt avfall ska även hanteras under nederbördsskydd med undantag för oberett impregnerat trä, kyl/frys och vitvaror som förvaras utomhus under en kortare tid, förorenade massor, muddermassor som behandlas för att deponeras och deponerat avfall.

Sid 46 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Slam och externt släckvatten ska därutöver hanteras i fickor, bassäng eller motsvarande.

4.7 Flytande farligt avfall som tas emot som del av insamling med undantag från slam, externt släckvatten och muddermassor, ska hanteras invallat med en uppsamlingsvolym som minst motsvarar den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Samreaktiva produkter/avfall ska förvaras åtskilt så att risk för sammanblandning minimeras. Vid förvaring utomhus ska verksamheten säkerställa att behållare är lämplig för sådan förvaring samt att skydd finns för påkörning. Invallningar ska vara skyddade mot nederbörd och förorenat vatten från invallning ska tas omhand som farligt avfall.

4.8 Vid termisk behandling ska avdrivna gaser förbrännas eller på annat sätt behandlas eller nyttiggöras i annan del av verksamheten så att motsvarande reningsgrad som vid förbränning uppnås.

4.9 Oberett kommunalt restavfall får lagras inomhus i högst tre dygn och om högst 300 ton lagring samtidigt. Berett kommunalt restavfall får lagras i öppen stack utomhus i anslutning till beredningsanläggningen i högst tre dygn om högst 300 ton lagring samtidigt.

Oberett verksamhetsavfall och kommunalt brännbart grovavfall får lagras i öppen stack utomhus i anslutning till beredningsanläggningen i högst två veckor och om högst 1 000 ton lagring samtidigt.

Berett verksamhetsavfall och kommunalt brännbart grovavfall får lagras om högst 15 000 ton samtidigt. Berett verksamhetsavfall samt kommunalt brännbart grovavfall som inte har balats får inte lagras längre än tolv månader.

Deponering

Sid 47 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.10 Deponering ska ske enligt en deponiplan som ska redovisas tillsynsmyndigheten senast när deponering enligt detta tillstånd påbörjas. Deponiplanen ska hållas uppdaterad. För det fall deponiplanen uppdateras ska den inges till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars nästkommande år.

Högsta höjd på deponiytor inklusive sluttäckning får vara högst +185 räknat i höjdsystemet RH2000. Högsta höjd på deponiytor inom etapp 1 inklusive sluttäckning får vara högst +172 räknat i höjdsystemet RH2000.

4.11 Insamling av deponigas ska ske så länge gasbildning i väsentlig omfattning sker på deponiytor där organiskt avfall deponerats. Insamlad gas ska om möjligt nyttiggöras eller facklas.

Hantering av vatten 4.12 Förorenat vatten från verksamheter på den södra delen av anläggningen, undantaget vatten från muddermassor samt utgående vatten från fordonstvätten, ska samlas upp i lakvattendamm och avledas till avloppsreningsverk på Energi- och Miljöcenter Sobacken. Vatten som inte bedöms lämpligt att behandla på anläggningen på grund av dess föroreningsinnehåll ska samlas upp och transporteras till extern mottagare.

4.13 Utgående vatten från fordonstvätten ska behandlas så att det kan avledas till lakvattendamm alternativt avloppsreningsverket.

4.14 Vatten som härrör från muddermassor ska, om de ej behandlas i lakvattendammen, vara föremål för särskild rening före avledning till avloppsreningsverk på Energi- och miljöcenter Sobacken.

Vid avledning till avloppsreningsverket ska utgående vatten som härrör från muddermassor uppfylla vid var tid gällande provisoriska föreskrifter eller begränsningsvärden för utgående vatten från lakvattendammen.

Sid 48 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Villkor för rötning av avfall för biogasproduktion 4.15 Rötkamrarna ska vara utformade för att förhindra att omgivningen förorenas vid eventuell överjäsning eller incident som innebär att rötmassa läcker ut från rötkamrarna. Vid driftstörningar ska erforderliga saneringsåtgärder omedelbart vidtas.

4.16 Anläggningen ska vara försedd med gastäta efterrötkammare med gasuppsamling och avledning till gashanteringssystemet. Uppehållstid för rötrest i efterrötkammare ska uppgå till minst 7 dagar.

4.17 Rötrest ska hanteras och förvaras på sådant sätt att läckage och spill förebyggs och så att risk för smittspridning eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.

Lagring av avvattnat rötslam inom biogasanläggningen ska ske i rötslamsilo före ytterligare behandling. Lagring av flytande rötrest (biogödsel) ska ske i gödselbrunn med nederbördsskydd. Påfyllning av rötrest till gödselbrunn ska ske genom ett rörsystem och tillföras gödselbrunnen under nederbördsskydd för att effektivt minska lukt.

4.18 I det fall flytande rötrest (biogödsel) av någon anledning inte kan återföras till åkermark ska tillsynsmyndigheten informeras.

4.19 Utsläpp av metan till luft från uppgraderingsanläggning får inte överskrida 1 % av den totala mängden metan i ingående rötgas.

4.20 Vid över- och underproduktion av gas, vid driftstörning samt vid felaktig kvalitet på gasen ska gasen facklas av så att emissionerna blir så låga som möjligt och minimerar olägenheter för människors hälsa och miljön.

4.21 Bolaget ska genomföra systematisk läcksökning med avseende på metan och åtgärda påträffade läckor i anläggningen. Bolaget ska också utföra mätning av

Sid 49 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

metanutsläppet i valda utsläppspunkter och med ledning av mätningarna systematiskt kvantifiera utsläppen av metan från biogasanläggningen. Intervall och utförande ska läggas fast i kontrollprogrammet. Resultaten av utförd läcksökning och utsläppskvantifiering, liksom av vidtagna åtgärder i utsläppsbegränsande syfte, ska redovisas i miljörapporten.

4.22 Deponering får inte ske inom deponietapp 1. Med deponering avses inte sluttäckning.

4.23 Inom deponietapp 2, cell 1 får enbart icke-farligt avfall deponeras samt farligt avfall som innehåller kriterier för att deponeras på en deponi för icke farligt avfall enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) 29 och 30 §§ eller motsvarande.

4.24 Vid anläggning för rötning av avloppsslam (slamrötningsanläggningen) får följande behandlas: - Slam från avloppsreningsverk och pumpstationer samt externt slam från andra, mindre reningsverk - Slam och fett från fettavskiljare - Slam/septik från enskilda avlopp

Vid anläggning för rötning av matavfall och annat biologiskt avfall (samrötningsanläggningen) får följande behandlas: - Utsorterat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsindustri, - Slurry framställd av returprodukter och restavfall från livsmedelsaffärer, restauranger, storkök och livsmedelsindustri samt övrigt matavfall och odlade grödor, - Grödor och annat restavfall från lantbruksverksamhet, - Gödsel och mag- och tarminnehåll från djur i fast och flytande form, Vaxoch hartsdispersioner, - Limländeravfall och kalkspalt från garverier,

Sid 50 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

- Slakteriavfall som inte är högriskavfall, - Animaliskt avfall och cerealier från djurfondertillverkning, samt - Slam och fett från fettavskiljare

4.25 Efter godkännande från tillsynsmyndigheten får även annat avfall lämpligt för behandling i slam- och samrötningsanläggningar behandlas där.

Muddermassor 4.26 Sökanden ska innan mottagande av muddermassor från Viskan påbörjas utreda förutsättningar och lämplig mottagning och hantering av muddermassor från Viskan innebärande: - hur avvattning av muddermassorna ska ske, - lämplig och rimlig lokal reningsmetod av lakvatten innan det släpps till lakvattendammen, - möjliga och rimliga behandlingsmetoder.

Utredningen ska inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader innan påbörjandet av mottagandet av muddermassor från Viskan sker. Mottagande av muddermassor från Viskan får inte påbörjas innan tillsynsmyndigheten har lämnat godkännande.

Utredningen beträffande lakvattnet från behandling av muddermassor från Viskan ska ha målsättningen att innehållet i utgående vattnen från lakvattendammen inte ska överstiga följande halter mätt som ett rullande medelvärde (avseende stickprov 1 gång/månad) för de senaste 12 månaderna. TBT Dioxiner 0,1 ng/l PCB7 Benso(a)pyren 0,13 g/l

4.27 För det fall att utökning eller ombyggnad av mellanlagret för farligt avfall inte sker inom tiden för igångsättning av verksamheten, får Bolaget inte hantera

Sid 51 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

mer än 13 000 ton farligt avfall per år, varav 8000 ton farligt avfall (utom elektronik och trä), 3000 ton tryckimpregnerat trä och 2000 ton elektronik.

Delegation Med tillämpning av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken överlåter MMD åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor, försiktighetsmått eller undantag som kan erfordras avseende: - Hantering och deponering av sådant avfall som inte tidigare hanterats vid avfallsanläggningen. - Undantag från kraven i villkoren 4.5, 4.6 och 4.7. - Förvaring av flytande icke farligt avfall. - Hantering och deponering av muddermassor.

Villkorsmotivering Villkor 1.2 Ändringen består i att nattetid som tidigare slutat kl. 07 i stället slutar kl. 06, helt i enlighet med Naturvårdsverkets uppdaterade riktlinjer om industribuller. Denna ändring innebär förändrade bullervillkor för hela verksamheten, dock kommer det i sak endast att beröra avfallsverksamheten. De bullernivåer som resterande delar ger upphov till innehåller även nattnivåerna mellan kl. 06 och 07. Den bullerberäkning som bolaget låtit utföra är därtill gjord för hela verksamheten och visar att med vidtagande av föreslagna åtgärder kommer föreskrivna nivåer kunna innehållas.

Villkor avseende hantering av avfall Förslaget i denna del innehåller stora förändringar då hantering av avfallet samlats i ett villkor. Tidigare låg hanteringen under flera olika villkor. I sak innebär förändringarna dock inte någon annan hantering utan är endast avsedd att förenkla villkorstolkningen. Även detta villkor omfattas således endast av redaktionella förändringar för att förtydliga de krav som ställs i villkoren och underlätta för både verksamhetens bedrivande samt tillsynsmyndigheten.

Avslutande av prövotid i mål M 3552 13

Sid 52 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Syftet med prövotiden avseende PAH och PFAS i lakvatten var att utreda huruvida det var möjligt att identifiera delströmmar av lakvattnet inom anläggningen som är särskilt belastade av de aktuella ämnena samt utreda behandling och möjlighet till avskiljande av identifierade delströmmar.

Under prövotiden, som löper fram till den 31 december 2023, har merparten av de utredningar utförts som föreskrevs av domstolen. Alla undersökningar är inte slutförda, detta främst av anledningen att prövotiden inte är slut. Tillräcklig stor del av utredningarna är dock utförda för att kunna dra de slutsatser prövotiden syftar till. Slutsatsen av utredningarna är dels att det är miljömässigt motiverat att anlägga rening av PFAS, dels att det är tekniskt genomförbart och ekonomiskt rimligt.

Ny prövotid för PFAS och utsläpp av lakvatten Det som inte har kunnat genomföras är en fullständig studie över teknikval och utformning av en anläggning för rening av PFAS. Tekniken är för närvarande under stark utveckling och ytterligare tid behövs för att slutligt ta ställning till metod och utförande av en sådan anläggning samt vilka ytterligare åtgärder som ska utföras för att minska utsläpp av PFAS. Bolaget räknar med att kunna redovisa slutligt förslag till teknisk lösning samt förslag till villkor och övriga försiktighetsmått senast två år efter det att ändringstillståndet vunnit laga kraft. Bolaget anser således att den lämpligaste hanteringen är att avsluta den tidigare prövotiden och överföra de återstående delarna till en ny prövotid där de utredningar som fortsatt är aktuella mot bakgrund av vad som tidigare framkommit ingår.

Genom ansökan tillkommer nya ytor och avfallsslag vilket delvis förändrar förutsättningarna för den prövotid som löpt och ger nya och ökade utsläpp till vatten, genom lak- och dagvatten. Detta kräver också nya tekniska lösningar för behandling av lakvatten generellt, utöver vad avser PFAS. Prövotiden bör även omfatta sådana parametrar. En ny prövotid avseende möjliga och rimliga behandlingsmetoder för att minska utsläppen av metaller och PFAS 11 från lakvattendammen, med målsättning att efter prövotiden installera rening, bör meddelas samtidigt som den tidigare prövotiden avslutas.

Sid 53 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Den ansökta verksamheten innebär en stor skillnad jämfört med redan tillståndsgiven verksamhet avseende mängder och hantering, liksom att en stor del av avfallet kan förväntas ha ett svårbedömt och varierande föroreningsinnehåll, inte minst beträffande metaller. Delar av lak- och dagvattenflöden kan tänkas inte vara lämpliga att släppas till avloppsreningsverket utan kräva separat rening, vilken kan behöva utredas för att vattnet ska bli hanterbart för endera recipient eller avloppsreningsverket. De provisoriska föreskrifterna är utformade så att ingen oacceptabel miljöpåverkan ska förekomma under prövotiden.

Kommentarer till hantering av befintliga villkor Verksamheten kommer i stort att bedrivas på samma sätt som under nu gällande tillstånd. För flera villkorsförslag gäller att omstruktureringar och/eller omformuleringar föreslagits i syfte att göra villkoren tydligare, mer rättssäkra samt för att bättre spegla hur verksamheten faktiskt bedrivs och avses bedrivas, något som är gynnande både för sökanden och tillsynsmyndighet. För de få ändringar som har skett i sak är alla aspekter miljöbedömda i MKB:n utifrån de föreslagna villkoren.

Nedan följer en sammanställning med kommentarer till hur befintliga villkor har hanterats.

1.1: Allmänt - Oförändrat

1.2 Buller Se ovan.

1.3 Lukt - Ändringarna är främst av språklig karaktär för att göra villkoret tydligare. Vidare förslår Sökanden tillägget om att vidtagna åtgärder ska redovisas i miljörapporten i uppföljnings- och redovisningssyfte.

1.4 Kemiska produkter - Villkorets första stycke har ändrats för att förtydliga att villkoret avser kemiska produkter som an-vänds, inbegripet flytande Tillägget om samreaktiva produkter är nytt och i enlighet med hur villkor om förvaring föreskrivs

Sid 54 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

i praxis. farligt avfall som uppkommer i verksamheten och alltså inte avser avfall som mottas inom ramen för verksamheten. Reglering om absorptionsmedel flyttas till villkor 1.8.

1.5 Nya processkemikalier Oförändrat

1.6 Släckvatten - Villkoret har förändrats för att förtydliga att det är släckvatten som uppkommer i verksamheten som åsyftas och inte externt släckvatten som mottas för be-handling inom ramen för verksamheten. Externt släckvatten hanteras i villkorsförslag 4.6.

1.7 Beredskapsplan - Endast språkliga anpassningar för att villkoret ska passa en befintlig verksamhet samt de tillkommande verksamheter som ansökan om ändringstillstånd omfattar. Sökanden har även angett att beredskapsplan för nyuppförda anläggnings-delar ska föreligga vid driftsättning. Det är först vid denna tidpunkt beredskapsplanen kan anses nödvändig. Ett villkor om att beredskapsplan ska föreligga senast sex månader innan driftsättning skulle kunna medföra hinder mot att starta upp anläggningsdelen endast på grund av att beredskapsplanen är nyligen upprättad. En sådan ordning kan inte anses lämplig.

1.8 Energihushållning - Oförändrat

1.9 Kontrollprogram - Enbart ändrat i förhållande till de delar som berör ändringstillståndet (nytillkommande verksamheter). Sökanden anser att tidsperioden om två månader är rimlig utifrån att det kan vara svårt att bedöma vilka punkter som ska ingå i kontrollprogrammet i ett tidigare skede för nytillkomna verksamheter. Vidare kan behov avropas på kortade tid än sex månader, exempelvis för mottagande av muddermassor varför viss flexibilitet och kortare tidsperiod är nödvändig.

1.10 Avveckling mm. - Då deponiverksamheten omfattas av specialreglering avseende avveckling och efterbehandling föreslås ändring för förtydligande om att den inte omfattas av verksamhetens generella avvecklingsplan.

Sid 55 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

1.11 Inhängning mm. - Kommentar: Anpassat utifrån att formuleringen om senast tid för uppförande av stängsel inte längre är aktuell.

Villkor för kraftvärmeanläggningen och avloppsreningsverket är inte aktuellt i detta mål.

4.1 Inkommande avfall mm - Sökanden anser att hänvisning till Bilaga D till ansökan bör ske i inledande villkor som reglerar avfallsverksamheten med delegation till tillsynsmyndigheten att godkänna mottagande av andra avfallsslag med liknande egenskaper. Om sådan hänvisning ingår i tillståndsmeningen utan delegation till tillsynsmyndigheten skulle Sökanden behövs ansöka om ändringstillstånd för mottagande av andra avfallstyper med liknande egenskaper och med liknande miljöpåverkan som de som anges i Bilaga D till ansökan. En sådan reglering är resurs- och tidskrävande för både Sökanden, tillsynsmyndigheten samt tillståndsmyndigheten och inte miljömässigt motiverat med tanke på att inga andra eller ytterligare miljöeffeker förväntas uppstå genom ett sådant godkännande. Tidigare villkor 4.1 är oförändrat flyttat till villkor 4.2.

4.2 Lukt från sorteringsanläggning - Hantering av lukt sker genom de skyddsåtgärder som presenteras i MKB:n och som sammanställts i Bilaga 1 samt genom villkor 1.3 varför detta villkor inte längre är nödvändigt.

4.3 Mellanlagring av farligt avfall - Som redogörs för i ansökan ansöks om förändringar av de villkor i nu befintligt tillstånd som rör hantering av avfall. I stället för att villkor om hantering av avfall är utspridda i flera villkor föreslår Sökanden istället samlade villkor. I sak innebär förändringarna dock inte någon annan hantering utan är endast avsedd att förenkla villkorstolkningen. Sökanden anser att de föreslagna villkoren är väl förenliga med praxis om hur villkor som reglerar hantering av avfall föreskrivs.

Sid 56 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.4 Mellanlagring och behandling av förorenade massor och askor Se kommentar ovan.

4.5 Kompostering - Sökanden anser inte att det finns anledning till att särreglera om vilka avfallstyper som får behandlas vid komposteringsanläggningen. Det finns ingen miljömässig anledning till att sådan reglering skulle vara nödvändig. Sökanden har i den tekniska beskrivningen redogjort för vilka avfallstyper som kan bli aktuella att behandla genom kom-postering varför detta faller under allmänvillkoret samt föreslaget villkor 4.3. Däribland nämns oljeförorenade massor som nu inte uppräknas i gällande villkor. Däremot finns separat reglering i villkor 4.8 samt 4.9 i befintligt tillstånd angående behandling av oljeförorenade massor. En viss otydlighet finns således angående behandling av oljeförorenade massor. Denna typ av otydlighet vill Sökanden undvika i framtida verksamhet var-för dessa villkor föreslås utgå. Vad gäller hantering gäller föreslaget villkor 4.5.

4.6 Kompostering av park- och trädgårdsavfall se kommentar till villkor 4.3 ovan.

4.7 Hantering under tak mm avseende rötrest och gödsel - se kommentar till villkor 4.3 ovan.

4.8 Kompostering av oljeförorenade massor - Sökanden föreslår att villkoret utgår. Anledningen till detta är dels att nämnda gräns-värde om 10 000 mg/kg TS samt 1000 mg/TS i befintligt villkor 4.9 inte har någon legal grund. Det finns inga riktvärden, allmänna råd, föreskrifter eller liknande att härleda värdena till. Sökanden har därtill upplevt att villkoret är svårförståeligt och svårt att använda särskilt med tanke på att det inte särskiljer mellan farligt och icke farligt avfall. Vad gäller behandlingsmetod anser Sökanden inte det motiverat att särreglera om behandlingsmetod för denna avfallstyp. Även om oljeförorenade massor just nu effektivast behandlas genom kompostering skulle andra behandlingsmetoder kunna uppkomma i framtiden. Ett villkor som föreskriver att en viss behandlingsmetod ska an-vändas omöjliggör användandet av andra behandlingsmetoder vilket är olämpligt

Sid 57 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

särskilt med tanke på att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tillståndet under en lång tid. De faktum att nuvarande behandlingsmetod beskrivs i den tekniska beskrivningen och således faller under allmänvillkoret (villkor 1) och att nya behandlingsmetoder hanteras inom ramen för villkor 4.3 stärker ytterligare ståndpunkten att det befintliga villkoret ska utgå.

4.9 Kompostering och omhändertagande av behandlade oljeförorenade massor - Se kommentar till befintligt villkor 4.8 ovan. Som ovan nämnt anser Sökanden att det inte finns någon anledning till att särreglera i villkor om detta avfallsslag. När det gäller slutlig omhändertagande samt avsättning för färdigbehandlade massor så är detta reglerat inom ramen för Naturvårdsverkets riktlinjer om föroreningsinnehåll och markanvändning. Som nämnt i den tekniska beskrivningen kan färdigbehandlade massor även användas som konstruktionsmaterial inom verksamheten eller deponeras.

Sökanden strävar efter att få så stor avsättning på färdigbehandlade massor som möjligt och att så små mängder som möjligt ska läggas på deponi. Med anledning av den reglering som finns på området anser inte Sökanden att det finns anledning till att samråda om slutlig omhändertagande med tillsynsmyndigheten. Villkoret får även anses vara onödigt administrativt betungande för både tillsynsmyndigheten som Sökanden i och med det samråd som ska genomföras. Slutligen är även villkoret mycket otydligt då det inte anger någon begränsning i mängd, projekt, leverantör, tid eller liknande.

4:10 Förorenade massor m.m. Sökanden har inom ramen för ansökan och främst i den tekniska beskrivningen redogjort för vilka behandlingsmetoder som kan komma att bli aktuella för behandling av förorenade massor. Sådan beskrivning faller således under allmänvillkorer varför Sökanden inte anser det motiverat att särskilt reglera om detta i villkor. Vidare omfattas eventuella nya behandlingsmetoder av villkor 4.3.

Sid 58 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.11 Förbud vissa massor - För att Sökanden ska ha möjlighet att ta emot muddermassor från bland annat Viskan men även från andra förorenade områden i enlighet med ansökan behöver villkoret utgå. Flertalet av de föroreningar som nämns i villkoret utgör typiska föroreningar för muddermassor i denna del av landet. Som nämnts i ansökan, teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning kommer behandling av muddermassor samt rening av vatten från sådana massor ske på sådant sätt att miljöpåverkan blir acceptabel.

4.12 Termisk behandling Sökanden strävar efter att använda och tillgodogöra så stor del av eventuella avdrivna gaser som möjligt. Föreslagen ändring syftar till att möjliggöra detta.

4.13 Andra massor som kräver tillsynsmyndighetens godkännande - Tidigare villkor omfattas av föreslaget villkor 4.3 varför det befintliga villkoret kan utgå.

4.14 Villkoret har förändrats för att omfatta både nya avfallsslag och nya behandlingsmetoder. För att vara tillämpligt på samtliga avfallstyper och inte enbart massor har vissa språkliga förändringar skett i punkterna om vad en anmälan ska innehålla. I övrigt har inga andra större förändringar skett i regleringen om vad anmälan ska innehålla.

4.15 Användning av färdigbehandlade massor - Det tidigare villkorets lydelse omfattas dels av föreslaget villkor 4.3, dels av föreslaget villkor 4.4 om massor för anläggningsändamål.

4.16 Nederbördsskyddad slamavvattning - Ersätts av reglering i föreslaget villkor 4.5 och 4.6.

4.17 Anmälan för industrislam Sökanden anser inte att det finns behov av att reglera om att uppgifter ska lämnas tilltillsynsmyndigheten inför mottagande av industrislam från ny leverantör. Det får först framhållas att det inte är leverantören i sig som är det relevanta att reglera om beträffande industrislam. Att man mottar slam

Sid 59 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

från samma eller ny leverantör säger ingenting eller mycket lite om föroreningsinnehållet. Vidare kan villkoret innebära en stor administrativ börda, utan miljönytta, för både tillsynsmyndigheten och Sökanden för det fall Sökanden skulle motta mindre leveranser från flera olika nya leverantörer. Slutligen får även framhållas att Sökanden, som beskrivits i den tekniska beskrivningen, har en väl fungerande mottagningskontroll. Sökanden säkerställer föroreningsinnehållet i mottaget slam för att kunna avgöra behandlingsmetod och hantering, oavsett om det kommer från ny eller befintlig leverantör. Det finns således ingen anledning att särreglera om slam från nya leverantörer så som nu befintligt villkor föreskriver, varför villkoret bör utgå.

4.18 4.20 Lagring - Enbart språkliga ändringar för att tydliggöra villkoren.

4.21 Deponi - Villkoret 4.10 har anpassats för ny höjd i enlighet med yrkandet enligt ändringstillståndet. Vidare har villkoret även utvecklats till att reglera om att deponiplanen ska redovisas till tillsynsmyndigheten och uppdateras.

4.22 Deponering på etapp 1 - Mer än fem år har förflutit sedan tillståndsdomen från 2014 vann laga kraft varför villkoret inte längre är aktuellt. Noteras kan att den yrkade höjningen av deponin även omfattar etapp 1.

4.23 Insamling av deponigas Oförändrat

4.24 Fordonstvätt - Befintligt villkor är nu inte längre aktuellt varför föreslaget villkor 4.13 bör gälla i stället. Bolaget har under 2023 installerat ny reningsanläggning för utgående vatten från fordonstvätten. Sökanden föreslår ett villkor som anger att utgående vatten från fordonstvätten ska behandlas så att det kan avledas för ytterligare rening på anläggningen. Ingen behandling är nödvändig om vattnet är av det slag att det kan avledas direkt till lakvattendammen eller avloppsreningsverket. Detta får anses vara ett ändamålsenligt villkor för hanteringen.

4.25 Vatten från lakvattendammen - Sökanden har föreslagit ett villkor 4.12 som förtydligar vattenhanteringen på anläggningen samt föreslagit ytterligare ett villkor

Sid 60 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.14 för det vatten som härrör från eventuell hantering av muddermassor från sanering av Viskan.

4.26 Halter i lakvatten Föreslås omfattas av en prövotid.

5.1 Lukt från mottagning av matavfall m.m. - Första stycket regleras av generellt villkor avseende lukt, se villkor 1.3. Villkorets andra stycke är inte längre aktuellt.

5.2 Slutbesiktning Inte längre aktuellt.

5.3 Hantering av rötrest - Inga ändringar i sak har föreslagits jämfört med dagens hantering enligt nu gällande villkor. Föreslagna ändringar är främst förtydliganden.

5.4 Externa lagring av rötrest - Så som verksamheten har bedrivits hittills har verksamheten haft tillräcklig avsättning av flytande rötrest (biogödsel). Sökanden anser därför inte att sådan målsättning ska regleras i villkor. Vidare kan en sådan villkorsskrivning ifrågasättas av rättssäker-hetsskäl. Sökanden anser att det enbart är de fall då flytande rötrest (biogödsel) inte kan återföras till åkermark som bör regleras i villkor.

5.5 Information om rötrest är den korrekta benämningen. Produkten benämns numera som biogödsel. Sökanden anser inte att villkoret är nödvändigt då det som villkoret avser att reglera tydligt framgår av Jordbruksverket regler för försäljning och produktion av biogödsel. Vidare följer sådana krav även av certifiering SPCR 120. Biogödslet som produceras i verksamheten är certifierat och uppfyller således de kraven. Villkoret kan därför utgå.

5.6 Avstängning dagvattenavlopp Regleras genom villkor 1.8.

5.7 Avfallsslag som får behandlas i rötningsanläggningarna I princip oförändrat.

Sid 61 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

5.8 Godkännande av annat avfall Omfattas av föreslaget villkor 4.3.

5.9 5.13 Rötningsanläggningarna I huvudsak oförändrat.

Alternativ lokalisering Ansökan avser ändring av redan befintlig verksamhet som har bedrivits på platsen sedan många år och där lokaliseringen redan prövats noga vid tidigare tillstånd från 2014 och då ansetts tillåtlig. En helt ny lokalisering för delar av avfallsverksamheten bedöms inte miljömässigt eller ekonomiskt motiverat. Vidare finns flertalet synergier med att de tillkommande verksamheterna bedrivs på befintlig plats bland annat då nödvändig infrastruktur redan finns att tillgå, exempelvis befintligt system för rening av lakvatten samt att de olika verksamhetsdelarna använder sig av samma avfall för olika ändamål. Ingen annan alternativ lokalisering har således ansetts vara aktuell, då de stora fördelarna med en samlokalisering i hushållningsperspektiv skulle gå förlorade.

Alternativ utformning Alternativ teknik för befintliga behandlingsmetoder har inte utretts eftersom ändringsansökan endast innebär ökade avfallsmängder. Teknik för tillkommande verksamheter, hantering av muddermassor och biokolsanläggningen har ännu inte valts varför alternativa tekniker inte närmare utretts. Detta kommer att göras först när hanteringen blir aktuell och hanteras genom delegation till tillsynsmyndigheten avseende muddermassorna och prövotid avseende biokolsanläggningen.

Befintlig verksamhet Bolaget bedriver en industriutsläppsverksamhet (IED) och omfattas av industriutsläppsförordningen. Verksamheten berörs därav av BAT-slutsatser. Anläggningens huvudverksamhet utgörs av deponering där det för närvarande inte finns tillämpliga BAT-slutsatser, övriga verksamheter som berörs klassas som sidoverksamheter. Sidoverksamheter med tillämpliga BAT-slutsatser som är aktuella för ansökt verksamhet är avfallsbehandling.

Sid 62 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Avfallsanläggning Avfallsanläggningen omfattar mottagning, sortering, lagring, behandling och deponering. Avfallet kommer från hushåll och verksamheter i och utanför Borås.

Rötningsanläggning Rötning av avloppsslam (slamrötning) respektive matavfall (samrötning) sker i separata anläggningar och det är inte möjligt att blanda slam och matavfall i samma rötningsanläggning. Flöden av biogas från de båda rötningsanläggningarna går ihop till en gasklocka och vidare till uppgradering. Återstoden efter rötning av slam benämns rötslam, medan återstoden efter samrötning benämns biogödsel. Rötslammet genomgår avvattning medan biogödseln avyttras i flytande form. För att möta marknadens efterfrågan på uppgraderad, förvätskad biogas har bolaget lämnat in en anmälan om ändring till tillsynsmyndigheten och som sedermera godkänts (beslutsdatum 2020-06-10, diarienummer 2020-1697).

Biokolsanläggning Bolaget har ingen biokolsanläggning på anläggningen idag.

Vattenhantering Dagvattnet från norra delen av området avrinner till en dagvattendamm i norr. Vattnet från södra delen av området avrinner till en lakvattendamm i söder med luftning och sedimentation. Vattnet från lakvattendammen renas därefter i reningsverket innan det når recipient.

På anläggningen finns en tvätthall för fordon. Vattnet från fordonstvätten leds i nuvarande verksamhet till lakvattendammen innan det leds vidare till avloppsreningsverket.

Processvatten i avfallsverksamheten uppkommer bland annat från avvattning av slam och mottagning av externt släckvatten. Vatten som inte bedöms lämpliga att avleda till lakvattendammen på grund av dess föroreningsinnehåll samlas upp och transporteras till extern mottagare.

Sid 63 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Recipient för lak- och dagvatten är Viskan som ligger cirka 700 meter väster om anläggningen.

Deponiverksamhet Inom området har bolaget en deponi som inkluderar mottagning och deponering av avfall, exempelvis jord- och schaktmassor, betong, tegel, kakel och klinker samt återvinning av avfall lämpligt för anläggningsandamål. Huvuddelen av materialet som deponeras utgörs av jord- och schaktmassor som uppkommit vid olika byggoch anläggningsprojekt. Bolaget använder även icke farligt avfall för konstruktionsoch anläggningsändamål.

Lakvattnet från deponin avrinner och samlas i lakvattendammen innan det avleds till avloppsreningsverket för att slutligen ledas till recipient.

Kemikaliehantering Verksamheten kräver olika typer av maskiner såsom hjullastare, bandtraktor, grävmaskin, dumper och personbil. Verksamheten inkluderar endast en mindre mängd kemikalier. De kemikalier som användas inom verksamheten är främst drivmedel samt smörj- och hydrauloljor till den mobila maskinparken. Kemikalier förvaras på ändamålsenligt sätt.

Bolaget arbetar kontinuerligt för att minska mängden vatten, el och kemikalier som används i verksamheten. Vid inköp av nya kemikalier används produktvalsprincipen. Som skydd vid spill eller haveri finna absorberingsmedel på plats, i anslutning till förvaringsplatsen samt i maskiner, för att möjliggöra omedelbar sanering.

Transporter Transporterna till och från anläggningen sker främst med lastbil med eller utan släp via riksväg 41. Området är inhägnat och låst utanför verksamhetstid för att förhindra obehöriga att tippa avfall på anläggningen. Verksamheten genererar cirka

Sid 64 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

160 tunga transporter/dygn, vilket motsvarar cirka 320 fordonsrörelser då en transport ger upphov till en in- och en utrörelse.

Planförhållanden Bolagets anläggning omfattas av detaljplan för m.fl. Detaljplanen sammanfaller med verksamhetsområdet och omfattar endast de fastigheter verksamheten bedrivs på. Plankartan för anläggningen reglerar inte maximal tillåten höjd för deponin. Bolagets ansökta verksamhet överensstämmer med detaljplanen.

Enligt Borås översiktsplan är anläggningen utpekat som ett större verksamhetsområde, främst för storskalig och transportorienterad verksamhet som inte bör blandas med bostäder och handel. Enligt översiktsplanen är området norr och nordöst om befintligt verksamhetsområde utpekat som område i strategiskt läge med möjlighet att nyttja riksväg 27 och 41.

Närmaste bostadshus ligger på några hundra meters avstånd både söder och nordväst om anläggningen. Töllesjö kennelklubb ligger cirka 200 meter norr om området och en hundkapplöpningsbana cirka 450 meter nordost om området. Direkt öster om riksväg 41 finns en annan avfallsverksamhet.

Behov Nuvarande tillstånd begränsar bolagets möjlighet att möta marknadens efterfrågan på avfallstjänster och biogas samt möjlighet att driva anläggningen på ett resurseffektivt sätt som främjar en långsiktigt hållbar lokal och regional utveckling. När bolaget inte kan möta marknadens efterfrågan uppstår fler långväga transporter, med ökad miljö- och klimatpåverkan, när avfall transporteras till mottagare längre bort. Det finns därtill ett behov av att nyttja befintligt avfall för att framställa biokol, vilket får anses utgöra ett positivt hushållande av materialet. Genom att tillföra biokol till odlingsjord kan bland annat markens bördighet och porositet öka samt pH-värde höjas, vilket gör att jorden kan hålla mer vatten. Det är också ett sätt att återföra näringsämnen till jorden och att skapa en kolsänka. En biokolsanläggning kommer att vara positivt för miljön och bidra till en positiv avsättning.

Sid 65 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Bolaget ser även ett behov av att utöka mängden uppgraderad gas som får lagras på anläggningen till 120 ton. Gasen kan nyttjas som fordonsgas samt för förvätskning för användning till andra ändamål. Även detta får anses vara en god hushållning med resurser.

Ansökt verksamhet innebär således till stor del en utökning av redan tillståndsgivna mängder. Det finns därtill behov av en miljömässigt positiv avsättning för avfallet, vilket sker genom biogas- och biokolsproduktionen. Sammantaget får det anses finnas ett stort behov av ifrågavarande ansökta mängder och åtgärder. Det bedöms även finnas ett stort behov för avsättning av muddermassor från den planerade saneringen av Viskan, vilket ingår i nu ansökta mängder.

Redovisad prövotidsutredning i mål nr. M 3552-12 I syfte att minska halten av PFAS-ämnen till lakvattendammen har bolaget utrett åtgärder kopplat till:

-stabilisering av massor

-rening av lakvatten -rening av separerat lakvatten från deponin

Av redovisningen framgår bl.a. att bolaget anser att PFAS-rening av anläggningens samlade lakvatten är tekniskt genomförbart. PFAS-rening av lakvatten har en bevisad miljönytta, dock till en hög investerings- och driftskostnad. Både analys och rening av PFAS-ämnen är mycket komplext, vilket bolagets utredningar mycket tydligt visar.

Resultaten från försöken med olika reningsmetoder varierar och kortkedjiga PFASämnen är särskilt svåra att behandla. Bolaget avser att gå vidare och genomföra fördjupade analyser av olika reningsmetoder och reningsanläggningar från olika leverantörer i syfte att säkerställa att reningsanläggning fungera både i befintlig och framtida verksamhet. Bolaget avser att

Sid 66 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

utreda reningsmetoder och reningsanläggningar som har kapacitet att rena både PFAS-ämnen och metaller.

Ansökt ändringstillstånd Allmänt Ansökan omfattar en avgränsad del av verksamheten som bedrivs på anläggningen, nämligen avfalls- och biogasanläggningen. Vidare omfattar ansökan, med undantag för biokolsanläggningen, främst en utökning av redan befintlig verksamhet.

Ingen utökning av verksamhetsområdet kommer att ske i förhållande till redan beviljat. Deponin kommer dock att utökas på höjden i jämförelse med nollalternativet.

Alternativ teknik för befintliga behandlingsmetoder har inte utretts eftersom ansökan endast innebär ökade avfallsmängder. Teknik för tillkommande verksamheter, hantering av muddermassor och biokolsanläggning har ännu inte valts varför alternativa tekniker inte närmare utretts. Detta kommer att göras först när hanteringen blir aktuell och föreslås hanteras genom delegation till tillsynsmyndigheten avseende muddermassor och prövotid avseende biokolsanläggningen.

Avfallskoder och avfallsmängder Avfallskoder och därmed vilka avfallsslag som tas emot eller kan komma att tas emot på anläggningen redovisas i Bilaga D till ansökan, Avfallskoder (domsbilaga 1). Vidare kan sökanden, efter godkännande från tillsynsmyndigheten i enlighet med föreslagen delegation ta emot andra avfallsslag med liknande egenskaper. Mängder redovisas endast för vissa avfallsslag med stor miljöpåverkan medan övriga begränsas av den totala mängd som får tas emot och hanteras årligen, se Tabell nedan.

Tabell. Lista över övergripande metoder för avfallsbehandling samt övriga verksamhetsdelar begränsade av total årlig mängd som har angivits i ansökningshandlingarna.

Sid 67 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Mängdbegränsningar anges endast för de avfall som bedöms medföra störst miljöpåverkan. Övriga avfallsslag ingår i de maximala avfallsmängder som sökanden ansöker om att ta emot och hantera årligen. Det huvudsakliga syftet med denna avgränsning och uppdelning är att få en flexibilitet i tillståndet för att kunna anpassa verksamheten efter de behov som finns och i framtiden kommer att finnas i samhället. Vilka mängder av olika avfallsslag som kommer att tas emot och avfallets karaktär kommer att påverkas av vilket avfall som uppkommer i samhället och variera i takt med dess förändringar, som exempelvis att samhället växer och/eller att hållbarhets-, infrastruktur- och saneringsprojekt genomförs.

Behandling av avfall Ansökan avser tillstånd att få ta emot, lagra, behandla, bortskaffa och återvinna 1 000 000 ton avfall per år varav upp till 300 000 ton farligt avfall. Ändrad verksamhet planeras att bedrivas inom befintligt verksamhetsområde. Avfallskoder för de avfallsslag som avses tas emot på avfallsanläggningen redovisas i en fyrsiffrig kod för icke-farligt avfall och en sexsiffrig kod för farligt avfall.

Den ansökta ändringen innebär framförallt mottagning och behandling av större mängder avfall, fler avfallsslag och behandlingsmetoder.

Tabell. Lista över behandlingsmetoder och avfallsslag som beskrivs i Bilaga A_A1 till ansökan.

Sid 68 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Sid 69 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Behandling av avfall är ofta en komplex process. En avgörande del av processen är provtagning och analys av det inkommande avfallet. Detta är nödvändigt för att kunna fastställa lämplig behandlingsmetod och teknik. Beroende på avfallstyp och föroreningsinnehåll kan en kombination av olika behandlingsmetoder och tekniker

Sid 70 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

behöva användas, och i vissa fall kan behandlingen resultera i bildandet av förorenat processvatten.

Processvattnet från olika behandlingar samlas inte separat, utan leds genom gemensamma ledningar till lakvattendammen. Flödena blandas och utjämnas. Detta innebär att utsläpp inte kan beskrivas på en så detaljerad nivå att de kan tillskrivas specifika behandlingsmetoder. Det är därför av stor betydelse att beskriva den samlade bilden av föroreningar och deras halter från lakvattendammen. Efter behandlingen i lakvattendammen renas vattnet ytterligare i avloppsreningsverket innan det släpps ut till recipienten.

Inledningsvis kommer vattenhanteringen att omfattas av den yrkade prövotiden avseende PFAS och metaller samt villkoret om utredning avseende muddermassorna. Under tiden gäller de provisoriska föreskrifterna som reglering av vilka halter utgående vatten från lakvattendammen ska innehålla. Detta innebär att de angivna halterna för utgående vatten från lakvattendammen inte får överskridas och sökanden är ålagd att kontinuerligt övervaka och rapportera detta inom ramen för egenkontrollen samt i den årliga miljörapporten. Efter prövotiden kommer slutliga villkor att föreskrivas för utgående vatten. Både de provisoriska föreskrifterna samt de slutliga villkoren ska innehållas oavsett behandlingsmetod. Sökanden och tillsynsmyndigheten är således begränsade av denna reglering. Av denna anledning är det inte heller nödvändigt att specificera utsläppens omfattning för respektive behandlingsmetod eftersom provisoriska föreskrifter respektive slutliga utsläppsvillkor reglerar detta.

Här ska även tilläggas att sökanden är begränsad av de avfallstyper som anges i Bilaga D till ansökan eller andra avfallsslag med liknande egenskaper i enlighet med föreslaget villkor 4.1. Det är således inga andra eller ytterligare avfallstyper som delegationen syftar till. Dessa avfallstyper ligger även till grund för den miljökonsekvensbeskrivning som bifogats ansökan.

Sid 71 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

I enlighet med 22 kap. 25 § 3 miljöbalken får frågor av mindre betydelse delegeras till tillsynsmyndigheten. I förarbeten anges att en förutsättning för delegation är att det är frågor som inte har någon självständig betydelse för tillåtligheten (se prop. 1987/88:85 s. 304). Då miljökonsekvensbeskrivningen grundar sig på ett worst case scenario bedöms inga ytterligare utsläpp än de som redogörs för i miljökonsekvensbeskrivningen uppkomma oavsett behandlingsmetod varför frågan om nya behandlingsmetoder får anses vara en fråga av mindre betydelse och således lämplig för delegering.

Särskilt avseende askor, förorenade massor och muddermassor Askor Bolaget planerar en ny verksamhet för behandling av askor, klassificerade som farligt avfall. I nuläget behandlar företaget endast askor som klassificeras som ickefarligt avfall. Genom att utöka verksamheten till att inkludera behandling av farligt avfall, kan bolaget bidra till att minska miljöpåverkan från dessa föroreningar som därmed tas ur kretsloppet. För att säkerställa att processen sker på ett säkert och ansvarsfullt sätt krävs en noggrann övervakning och hantering.

Aska (oavsett om den är klassad som icke-farligt avfall eller farligt avfall) är en biprodukt som genereras vid förbränning av diverse bränslen, och askans föroreningsinnehåll beror på en mängd olika faktorer. Exempel på två olika typer av askor som är vanligt uppkommande från förbränningsanläggningar är bottenaska och filteraska (flygaska), varav filteraska ofta innehåller högre föroreningshalt och därmed vanligtvis utgör farligt avfall. Föroreningar som kan förekomma är bland annat arsenik, bly, kadmium, kvicksilver, zink, dioxiner och furaner. Formerna kan variera från stabila former, form som inte ger upphov till föroreningar vid behandling eller deponering, till vattenlösliga former som skulle kunna följa med lakvattnet vid behandling och deponering såvida askan inte stabiliserats, solidifierats eller tvättats. Bolagets avfallsförbränningsanläggning har enbart tillstånd för förbränning av ickefarligt avfall och askor med sådant föroreningsinnehåll förväntas inte tas emot på Sobacken från annan anläggning.

Sid 72 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Askans innehåll beror kortfattat av vilket avfall som förbränns, hur förbränningsprocessen fungerar och hur askan hanteras innan den transporteras till Sobacken. Detta i kombination med att bolaget avser att ta emot askor från olika verksamhetsutövare, vars aska uppkommer från olika processer och lagras under varierande förhållanden, medför att det inte är möjligt att med hög detaljnivå beskriva behandlingsprocessen för farligt avfall askor utan att först analysera och karaktärisera askan som ska behandlas.

Utifrån askans föroreningsinnehåll väljs den metod eller den kombination av metoder som är mest lämpad för det specifika avfallet. Metallhaltiga askor och askor som innehåller dioxiner och furaner stabiliseras eller solidifieras för att minska lakbarheten. Vilken metod som väljs beror av hur hårt ämnena behöver bindas. Därefter deponeras askan. Om askan dessutom innehåller lättlösliga klorider och sulfater föregås stabiliseringssteget av tvätt. Därmed avlägsnas de lättlösliga ämnena och dessa riskerar inte att lakas ut när askan deponeras.

Det är främst tvätt av askor som kan generera ett processvatten. Behandlingsmetoden syftar till att avlägsna lättlösliga ämnen såsom klorider och sulfater från askan. Processvattnet innehåller därmed klorider och sulfater men andra lättlösliga ämnen kan också överföras från askan till vattnet, som exempelvis metaller och kväve. Halt av organiska ämnen är generellt sett låga i själva askan och därmed bör halten vara låg även i ett processvatten. Vattnet samlas upp efter tvätt av askor med möjlighet till provtagning och efterföljande analys. Analysresultaten används sedan för att avgöra om vattnet kan ledas till lakvattendammen, behöver renas med mobilt reningsverk eller måste transporteras till en extern mottagare. Som vägledande kriterier för att bedöma om processvattnet kan ledas till lakvattendammen utgår verksamheten från analysresultat på det provtagna processvattnet och det aktuella processvattnets volym. Baserat på föroreningsmängd görs bedömningen om lakvattendammen kan hantera dessa föroreningar utan att riskera att: - utgående vatten från lakvattendammen får högre halter än avloppsreningsverkets varningsvärden.

Sid 73 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

- utgående vatten från lakvattendammen överskrider de begränsningsvärden som angivits i föreslaget provisorisk föreskrift om utsläpp.

Innehåller processvattnet föroreningar som det inte finns upprättade varnings- eller begränsningsvärden för, ska diskussion föras med ansvarig på avloppsreningsverket för att ta beslut om vilken reningsgrad som motsvarar en godtagbar nivå för att vattnet ska kunna ledas till lakvattendammen och därefter till avloppsreningsverket.

Bolaget avser att hantera och behandla askor, som utgör icke-farligt avfall, i större mängd. Behandling i form av siktning av aska sker utomhus. Nederbörd kan infiltrera den siktade askan och ge upphov till lakvatten. Infiltration begränsas dock när vatten solidifierar askan, vilket resulterar i en hård yta som minskar mängden vatten som kan infiltrera askan. Därför är de lakvattenvolymer som riskerar att uppstå begränsade, och vattnet tenderar att avrinna mer som dagvatten än som lakvatten. Det lakvatten som eventuellt uppstår innehåller huvudsakligen lättlösliga salter som klorider, kväve, metaller och sulfater. Organiska ämnen kan förekomma, men endast i mycket låga halter. All annan behandling av askor sker inomhus eller i slutna system.

Vid bortskaffning av behandlade askor genom deponering har askan stabiliserats vilket gör att mängd och halt av föroreningar som kan lakas ut minskar. Stabiliseringen gör också att askor till stor del solidifieras vilket minskar genomträngning av vatten. Lakvattnet från deponerad aska innehåller därför en mindre mängd föroreningar jämfört obehandlad aska.

Förorenade massor Det finns flera behandlingsmetoder för behandling av förorenade massor. Behandlingarna som utförs på Sobacken kan delas in i två huvudgrupper, en som utförs rutinmässigt och en som utförs genom uppdrag. Vilka som används beror på massornas karaktär och föroreningsinnehåll. Rutinmässig behandling av massor sker genom torrsiktning, krossning och kompostering. För övriga massor varierar behandlingsmetoderna beroende på massornas karaktär och föroreningsinnehåll. Inför varje

Sid 74 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

behandling väljs den metod eller den kombination av metoder som är mest lämpad för det specifika avfallet. Om det inte visar sig lämpligt att behandla dessa massor med behandlingsmetoder som ingår i ansökan kommer detta hanteras genom anmälan till tillsynsmyndigheten inför respektive behandlingsuppdrag.

Vid behandling av förorenade massor uppstår lakvatten från de ytor där öppen hantering av massorna sker. Kompostering av oljeförorenade massor kan ske öppet med Däldehögsmetoden/entropimetoden. Normalt sett uppstår dock relativt små mängder lakvatten från kompostering, även om komposteringen sker på öppna ytor. Processvatten kan exempelvis uppstå vid jordtvätt. Vattnet kommer då att cirkulera i ett slutet system med rening genom exempelvis flockning och sedimentation. Ett absorptionsfilter kan användas för att omhänderta flyktiga ämnen. I och med att vattnet cirkuleras i systemet är det små volymer processvatten som uppstår och som behöver omhändertas. Omhändertagande görs antigen genom att släppas till lakvattendammen, genom att renas lokalt med mobilt reningsverk eller transporteras bort för extern behandling.

Vilka föroreningar som finns i det processvatten som omhändertas efter avslutad jordtvätt varierar beroende av vilka föroreningar som finns i massorna som tvättas och hur stor andel av dessa som överförs till vattnet. Jordtvätt lämpar sig främst för massor innehållandes metall- och andra oorganiska föroreningar. Andra ämnen som PCB, dioxiner och PAH kan också behandlas. Allt eftersom mer miljö- och kostnadsmässigt förbättrade avfallsbehandlingstekniker utvecklas ser bolaget över befintliga metoder i syfte att hantera förorenade massor på ett så effektivt sätt som möjligt. Det kommer att vara högaktuellt att hantera och rena massor avseende PFAS i framtiden. PFAS-massor stabiliseras för att därefter deponeras. De kan även behandlas via jordtvätt med efterföljande deponering av förorenad fraktion.

Gemensamt för såväl förorenade massor som muddermassor är att behandlingen ofta bör ske i flera olika steg och att metodiken anpassas utifrån de aktuella massornas egenskaper och föroreningsinnehåll. Det är många faktorer som samverkar och

Sid 75 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

därför behöver behandlingarna utföras i projektform. I samband med ett saneringsprojekt sker detaljerade utredningar för att fastställa massornas egenskaper och föroreningsinnehåll med en tillräckligt hög detaljeringsgrad för att bedöma om massorna är lämpliga att tas emot på EMC Sobacken eller inte.

Från behandling av förorenade massor och de behandlingsmetoder som används rutinmässigt inom befintlig verksamhet uppstår lakvatten. Lakvattnet från dessa ytor avleds tillsammans med vatten från komposteringsytorna till lakvattendammen via provtagningspunkt K2 och innehåller generellt sett låga halter av näringsämnen och metaller. Inom ansökt verksamhet kommer en större mängd massor att tas emot. Då det främst är mängden nederbörd som påverkar vilka lakvattenvolymer som uppstår ger prognostiserade ökade nederbördsmängder ökade lakvattenvolymer. Innehållet avseende vilka föroreningar och halter av dessa förändras inte i någon betydande utsträckning. Det kommer att pågå fortsatta utredningar enligt föreslagen prövotid avseende rening av metaller och PFAS från lakvattendammen.

Muddermassor Det primära syftet med att utöka verksamheten med behandling av muddermassor är att vara en viktig part i planerade saneringsprojekt av Viskan. Det går dock inte att utesluta att andra viktiga saneringsprojekt kommer att genomföras i framtiden vilket medför att verksamheten då behöver utreda vilken kombination av tekniker, anpassade för de specifika muddermassor som då kommer i fråga. Med anledning av detta är det viktigt att verksamheten har möjlighet att bedriva behandling av muddermassor i projektform, liknande den hantering som hittills bedrivits för förorenade massor. Detta hanteras genom föreslaget villkor avseende muddermassor från Viskan som omfattar att detaljerade redogörelser om hur avvattning ska ske, vilka reningsmetoder för lakvattnet som är lämpliga samt möjliga och rimliga behandlingsmetoder ska godkännas av tillsynsmyndigheten innan mottagande av muddermassor från Viskan sker.

Sid 76 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Föroreningssituationen i Viskan är komplex och flertalet undersökningar har genomförts för att kartlägga vilka föroreningar som finns fastlagda i sediment. I dokumentet "Ansökan om bidrag för förberedelser inför efterbehandlingsåtgärder av förorenade sediment i Viskan (id: 161325), Borås kommun, Västra Götalands län" daterat 2018-12-20 presenterades en beräkning av föroreningsmängder i sediment i området. Se tabellen nedan.

Enhet Djupasjön Guttasjön Rydboholms Summa dammarna Zink ton 100 130 10 240 Krom ton 52 68 9 129 Olja ton 70 75 2 147 Kväve ton 200 240 15 455 Fosfor ton 120 120 3 243 PAH -16 kg 400 300 10 710 Kvicksilver kg 140 140 10 290 Antimon kg 130 100 20 250 Klorbensener och klorfenoler kg 20 15 1 36 Dieldrin kg 9 1 0,05 10 Dioxiner (TEQ) g 9 18 1 28

Resultat från fortsatta provtagning och analyser kommer att utgöra ett viktigt underlag i bedömningen om vilka efterbehandlingsmetoder som är lämpliga att använda samt om hur omhändertagna muddermassor ska hanteras och behandlas.

Då provtagningen fortfarande pågår och resultaten inte har sammanställts går det i dagsläget inte att dra några definitiva slutsatser. Först när provtagningen är komplett, resultaten har granskats och slutsatserna presenterats kommer det vara möjligt att i detalj beskriva hur föroreningssituationen ser ut. Det är även tidigast i detta skede som sedimentens egenskaper är helt kartlagda. En kombinerad bedömning av sedimentens egenskaper och föroreningsinnehåll avgör vilka efterbehandlingsåtgärder som vidtas och därmed vilka muddermassor som uppstår. Vidare ska sanering av Viskan prövas i en separat tillståndsprocess. Det är med andra ord tidigast i detta läge som det är känt hur stora kvantiteter muddermassor det i praktiken handlar om,

Sid 77 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

i vilken form det mottas, vilka föroreningar massorna innehåller och i vilka halter. Därefter kan beslut tas om vilken kombination av behandlingsmetoder som är mest lämpade för de olika muddermassafraktionerna.

Provtagningar visar att det finns oljeföroreningar i vissa av de undersökta områdena men inte i andra. Olika typer av PFAS, dioxiner och furaner har även detekterats i vissa delområden, medan dessa substanser ligger under analysmetodernas mätgräns för andra. Gemensamt för flertalet provtagningspunkter är att sedimenten innehåller metaller, halvmetaller och olika PAH:er. Tidigare genomförd provtagning visar på höga halter av metaller, framför allt krom och zink, olja, dioxiner och DDT/DDE. En föroreningshalt i form av mg/kg TS säger dock ingenting om hur och vad muddermassorna lakar och vilken halt som kan förväntas i vattnet som uppstår efter behandling av massorna. Laktester visar hur mycket muddermassor lakar vid de specifika förhållanden som råder i laktestet. Samma halter som erhålls från laktester erhålls inte i vattnet som uppkommer vid behandling av muddermassor; behandlingsmetodens syfte är att minska lakbarheten hos muddermassorna.

Gemensamt för både förorenade massor och muddermassor är att behandlingen ofta bör ske i flera olika steg och att metodiken anpassas utifrån de aktuella massornas egenskaper och föroreningsinnehåll. Det är många faktorer som samverkar och därför behöver behandlingarna utföras i projektform.

Muddermassor kräver i de flesta fall en inledande avvattning. Därefter stabiliseras massorna varefter de deponeras. Muddermassor med högt organiskt innehåll avvattnas också inledningsvis men istället för stabilisering kan dessa behandlas med hydrotermisk karbonisering (HTC), som är en teknik genom vilken en våt biomassa kan bearbetas till ett mer högvärdigt material. Processen innebär uppvärmning av den våta biomassan i några timmar till 200 250°C under högt tryck för att undvika kokning. Kemiska tillsatser, såsom syra eller bas för pH-justering, eller katalysatorer, kan tillsättas. HTC har fått ett stort intresse som en metod för uppgradering av olika strömmar med lågt värde, t.ex. industriellt avfall av biologiskt ursprung, till ett attraktivt biobränslematerial. HTC-teknik leder inte bara till ökat kolinnehåll utan det

Sid 78 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

tillåter också separation av vissa processfrämmande grundämnen (PFG) som annars kan försvåra användningen av produkten (exempelvis ge korrosion vid förbränning).

Deponiverksamhet Bolaget planerar att deponera en större mängd avfall, både icke farligt och farligt, samt att deponera till en högre höjd på deponin jämfört med gällande tillstånd, +185 m.ö.h. (RH 2000) för att inte behöva ta mer mark i anspråk än dagens tillståndsgivna.

Ansökan avser tillstånd för deponering av upp till 250 000 ton avfall per år där hela mängden kan utgöra farligt avfall. Ökningen av mängden som får deponeras är en följd av planerade infrastruktur- och efterbehandlingsprojekt i närområdet. Avfallet kan komma att utgöras av bland annat muddermassor från saneringsprojekt, till exempel sanering av Viskans bottensediment, av förorenade massor från flera planerade järnvägsbyggen och liknande där ingen annan avsättningsmöjlighet finns.

Sökanden bedömer att behovet av att deponera icke farligt avfall kommer att minska markant medan behovet av att deponera farligt avfall kommer att öka något, men inte alls i samma utsträckning som behovet minskar av att deponera icke farligt avfall. Det som idag deponeras som icke farligt avfall kommer i stället att siktas, sorteras, tvättas eller genomgå annan lämplig behandling för att ta fram återvunna produkter. För massor kan detta vara t.ex. bergkross, makadam, betongkross och grus i olika fraktioner. Dessa massor kommer sedan cirkuleras ut för att återanvändas till projekt i samhället. Den rest som blir kvar efter behandling och sortering kommer troligtvis vara mer koncenterarad av de föroreningar avfallet innehöll från början och kommer då att deponeras som icke farligt eller farligt avfall.

Deponiområdet kommer fortsätta att byggas ut stegvis genom avverkning av skog och konstruktion av geologisk barriär. Nya deponiceller byggs i enlighet med gällande lagstiftning. De nya cellerna byggs med konstgjord geologisk barriär och bottentätning. Avsteg från kravet på geologisk barriär finns enligt nuvarande tillstånd

Sid 79 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

för slänten mellan deponietapp 1 och 2 som enbart behöver förses med bottentätning och dränskikt. Sådan dispens yrkas fortsatt.

I befintlig verksamhet deponerar sökanden på deponietapp 2, cell 1B. För att säkerställa kommande deponikapacitet projekterar Sökanden för nya deponiceller inom deponietapp 2. Deponicellerna konstrueras för farligt avfall men kommer att användas för icke-farligt avfall (cell 1, del 1 och 2) och eventuellt för farligt avfall (cell 2). Det är också av denna anledning som sökanden väljer att konstruera samtliga deponiceller som farligt avfall. Skillnaden är liten utifrån ett kostnadsperspektiv. Noteras ska dock för tydlighets skull att det inte kommer att deponeras farligt avfall i den del som dispensen från kravet på geologisk barriär avser.

Utöver maximal avfallsmängd i ansökan föreslås mängdbegränsningar för bland annat mängden avfall som får deponeras enligt följande. Behandling inför deponering samt deponering av upp till 250 000 ton avfall per år inklusive muddermassor varav upp till 250 000 ton kan utgöra farligt avfall.

De muddermassor från bl.a. Viskan som kan komma att deponeras i verksamheten kan ha en halt av TOC som skulle kunna överstiga gränsen för att anses utgöra organiskt avfall. Dispens i enlighet med 10 a § förordningen (2001:512) om deponering av avfall, från förbudet i 8 § första stycket 7 samma förordning mot deponering av organiskt avfall yrkas därför. Det finns inte några andra rimliga sätt att hantera eller behandla detta avfall och det är ett angeläget samhälleligt intresse att kunna omhänderta dessa muddermassor.

För att inte ta mer mark i anspråk för deponering än redan tillståndsgivet avses deponin höjas jämfört med tillståndsgiven maximal deponeringshöjd. Att höja maximal deponeringshöjd innebär ett effektivt utnyttjande av ytan och att mängden lakvatten per deponerad mängd avfall blir mindre än om ytan inte höjs. Bolaget avser deponera avfall till en höjd om +185 meter över havet inklusive sluttäckningskonstruktion.

Sid 80 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Biogasanläggning De delar i gällande tillstånd som avser slamrötningsanläggningen berörs inte av ändringsansökan, utan enbart den biogas som produceras i samrötningsanläggningen och distribueras till den gemensamma uppgraderingsanläggningen. I ansökt verksamhet planerar bolaget att utöka mängden biologiskt avfall som rötas till 100 000 ton per år jämfört med dagens 50 000 ton. Bolaget avser att utöka lagringskapaciteten för gas till 120 ton vid ett och samma tillfälle jämfört med dagens 60 ton. På sikt kan det bli aktuellt att bygga ut anläggningen för att öka kapaciteten i mottagningen.

Biokolsanläggning Ansökan omfattar tillstånd till att anlägga en biokolsanläggning där organiskt material förkolnas genom pyrolys i en syrefri och sluten miljö vid ca 600 800° C beroende på materialets föroreningsinnehåll.

I biokolsanläggningen planeras park- och trädgårdsavfall, gödsel, rötat avloppsslam samt annat biologiskt avfall med lämpliga egenskaper för pyrolys att hanteras. Beroende på avfallets TS-halt (torrhet) kan avfallet behöva förbehandlas innan pyrolysen sker genom t.ex. avvattning eller torkning. Park- och trädgårdsavfall är dock tillräckligt torrt och behöver endast krossas. Pyrolysgaser planeras att nyttiggöras i andra delar av anläggningen, varför biokolsanläggningen därmed inte ska bedömas som en förbränningsanläggning.

Tillverkningen av biokol från organiskt material genom pyrolys är en tämligen ny teknik och det finns endast ett fåtal tillståndsgivna och driftsatta anläggningar i landet. Bolaget är med anledning av detta i kontakt med Högskolan Borås som deltar i ett projekt där försök genomförs med avloppsslam i syfte att etablera den optimala processen för att få fram renast möjliga biokol tillverkat av avloppsslam. Med anledning av ovan är anläggningens utformning ännu inte beslutad. Bolaget yrkar därför en prövotid avseende denna verksamhet.

Sid 81 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Vattenhantering I den planerade verksamheten kommer dag- och lakvattenmängderna att öka på grund av klimatförändringar i form av ökad nederbörd, utökning av deponin och fler hårdgjorda verksamhetsytor. Dessutom kommer mängden processvatten öka från bland annat avvattning av slam och hantering av inkommande förorenat vatten och muddermassor. För vissa nya avfallsslag och behandlingsmetoder kan det bli aktuellt med separat rening av vatten. Det gäller exempelvis muddermassor och inkommande förorenat vatten. Vid behov kommer separat reningssteg att installeras. Den slutliga bedömningen avseende vattenhantering kommer att fastställas i samband med redovisning av den yrkade prövotiden.

Lakvattendammen Från de olika avrinningsområdena på anläggningen leds vatten (i form av dagvatten, lakvatten och processvatten) via ledningar till lakvattendammen. Delflöden från de olika avrinningsområdena samlas upp i gemensamma ledningar och mynnar i tre inloppsledningar till lakvattendammen. Se figuren nedan. Lakvatten från befintlig deponi blandas med andra delflöden och sökanden kan därmed inte specificera föroreningsinnehållet specifikt för vatten från deponin. Se tabellen nedan för en jämförelse av de inkommande vattenflödenas medelvärden (P2, P3 och P5) med utgående vatten från lakvattendammen. I dammen sker oxidation, sedimentation, fotolys och mikrobiologisk nedbrytning.

Illustration över de tre inkommande delflödena till lakvattendammen samt det utgående flödet från lakvattendammen till avloppsreningsverket.

Sid 82 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Tabell. Jämförelse av de inkommande vattenflödenas medelvärden (P2, P3 och P5) med utgående vatten från lakvattendammen. Resultat för tidsperioden januari 2021 till juni 2022 har använts som underlag.

*Analysresultaten har ofta legat under analysområdens mätområde (<0,1 µg/l). I dessa fall har värdet 0,05 µg/l använts för att beräkna ett medelvärde. För utgående vatten och P3 redovisas < 0,1 µg/l då samtliga resultat legat under mätområdet.

Föroreningsinnehållet i vattnet som avleds till lakvattendammen varierar något över tid och beror huvudsakligen på typ av behandlat avfall, föroreningshalt i det behandlade avfallet, behandlingsmetod och nederbördsmängd. Utgående vatten från lakvattendammen analyseras en gång per månad och det utgående flödet loggas, vilket gör att mängderna av respektive ämne som avleds till avloppsreningsverket kan beräknas.

Det främsta bidraget av inkommande föroreningar till lakvattendammen sker via inlopp P2. Uppskattningsvis leds mellan 70 99 % av föroreningarna via denna inloppsledning, beroende av ämne eller ämnesgrupp. Denna ledning samlar delflöden från stora ytor av området och innehåller även en del processvatten. Ett bidragande

Sid 83 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

delflöde till P2 är från ytor med kompostering och hantering samt behandling av förorenade massor (dessa leds via provtagningspunkten P2). Bidraget från dessa ytor är beräknat mellan 1 10 % beroende av ämne eller ämnesgrupp. Kompostering och hantering/behandling av förorenade massor bidrar med andra ord med liten mängd föroreningar till lakvattendammen.

Fördröjningsdamm En ny fördröjningsdamm har anlagts ca 150 m väster om lakvattendammen. Dammens reglerbara volym är dimensionerad för en återkomsttid motsvarande ett 5 årsregn.

Fördröjningsdammen avser att begränsa belastningen med lakvatten till den befintliga lakvattendammen som har ett begränsat utloppsflöde. Två separata lakvattenledningar inkommer till fördröjningsdammen, den ena från delar av deponietapp 1, deponietapp 2 cell 1 samt beredningsytor norr om deponin och den andra från deponietapp 2 cell 2. Båda inkommande ledningar kan stängas av med slussluckor i brunnar direkt uppströms fördröjningsdammen.

Från fördröjningsdammen går två utloppsledningar. Utloppsledningen med den mindre dimensionen styr den reglerbara volymen i dammen. Den andra utloppsledningen är till för att kunna tömma dammen helt på lakvatten vid underhåll. På denna utloppsledning sitter det en brunn med slusslucka som är stängd när fördröjningsdammen är i drift.

Fördröjningsdammen har ett permanent vattendjup på en meter vilket medför att dammen inte kan torka ut. Därmed förebyggs risken för lukt.

Mottagningskrav Som tidigare beskrivits i ansökningshandlingarna och under flera avsnitt ovan, tas prover på uppkommet processvatten. Dessa prover analyseras för att bedöma vattnets kvalitet och avgöra hur det ska hanteras. Om vattnet uppfyller vissa kriterier

Sid 84 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

kan det ledas direkt till lakvattendammen. Om vattnet inte uppfyller kriterierna behöver vattnet antingen: - Förbehandlas internt, exempelvis i ett mobilt reningsverk, innan det leds till lakvattendammen. - Behandlas externt om vattnet kräver specifika reningstekniker som inte finns tillgängliga internt.

Som vägledande kriterier för att bedöma om processvattnet kan ledas till lakvattendammen utgår verksamheten ifrån analysresultat på det provtagna processvattnet och det aktuella processvattnets volym. Baserat på föroreningsmängderna görs bedömningen om lakvattendammen kan hantera dessa föroreningar utan att riskera att: - utgående vatten från lakvattendammen får högre halter än avloppsreningsverkets varningsvärden. - utgående vatten från lakvattendammen överskrider de begränsningsvärden som angivits i föreslaget provisoriskt utsläppsvillkor.

Både vattnets volym och innehåll av föroreningar är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid bedömningen. Detta för att försäkra att lakvattendammen inte överbelastas, varken hydrauliskt eller med avseende på föroreningsmängd.

Innehåller processvattnet eventuella ytterligare parametrar som det inte finns upprättade varnings- eller begränsningsvärden för, förs diskussion med ansvarig på avloppsreningsverket. Detta för att ta beslut om vilken reningsgrad som motsvarar en godtagbar nivå för att vattnet ska kunna ledas till lakvattendammen och därefter till avloppsreningsverket.

Transporter Befintlig verksamhet genererar cirka 160 tunga transporter/dygn, vilket motsvarar cirka 320 fordonsrörelser då en transport ger upphov till en in- och en utrörelse. Ansökt verksamhet bedöms i ett worst case-scenario ge upphov till cirka 340 tunga transporter/dygn, vilket motsvarar 680 fordonsrörelser.

Sid 85 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Sevesoverksamhet Med ansökt verksamhet är verksamheten att bedöma som en Sevesoverksamhet. Bolaget hamnar i den lägre kravnivån. I verksamheten förekommer ett stort antal avfallsslag och vissa av dessa i relativt stor volym. För att bedöma om dessa avfall utifrån klassningen ska ingå i Sevesoberäkningen, fordras en fullständig karakterisering av ämnen och i vilken form de förekommer samt en bedömning av det sammanhang som ämnet kommer att förekomma i. Först efter att detta är gjort finns möjlighet att fullt ut ta ställning till om verksamheten befinner sig i annan kravnivå än den nu bedömda. Om ställningstagandet då utmynnar i att den högre kravnivån ska gälla kommer en säkerhetsrapport att upprättas och inges till Länsstyrelsen i enlighet med 10 § Sevesolagen så snart som möjligt.

För att identifiera risker eller tillbud på avfallsanläggningen genomförs dagligen en intern kontrollrunda. Som tillägg kontrolleras värmeutveckling regelbundet i komposthögarna med hjälp av ett termometerspett, för att på så sätt upptäcka och förhindra utveckling av glödbrand. På avfallsanläggningen har historiska brandtillbud inträffat i komposthög. Vid dessa tillfällen har bakomliggande orsak varit varmt och torrt väder i kombination med att komposthögen legat för länge.

På avfallsanläggningen finns även risk för brand i samband med hantering och lagring av kemikalier, elavfall och batterier. Sådana brandtillbud har inte inträffat på Sobacken, men på andra likvärdiga anläggningar. För att förebygga dessa risker finns genomarbetade rutiner för sortering, emballering och hantering av inkommande avfall. I stor utsträckning sorteras kemiskt avfall ute hos kund eller på återvinningscentral innan det ankommer till Sobacken. Avfallet emballeras nästan uteslutande i emballage tillhandahållet av sökanden. Inkommande emballage kontrolleras vid ankomst och vid behov, så som exempelvis vid skadat emballage, flyttas innehållet över till ersättningsemballage. Elavfall och batterier hanteras i enlighet med Elkretsens rekommendationer, företrädesvis i burar.

På avfallsbränsleberedningen kontrolleras inkommande avfall genom övergripande visuell kontroll av kontrollant. Kontrollen utgår från en checklista och utifrån

Sid 86 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

brandskyddsperspektiv letar kontrollanten efter batterier, aerosoler och matavfall. En gång i veckan kontrolleras stackar med oberett och berett brännbart avfall med hjälp av en värmekamera. Är temperaturen förhöjd (ca 70 grader eller över) rivs stacken på ett kontrollerat sätt isär för att förhindra eller begränsa eventuell brand.

Miljökonsekvenser Den samlade bedömningen av verksamheten är att påverkan på miljö och människors hälsa kommer att bli liten under förutsättning att planerade skyddsåtgärder genomförs.

Utsläpp till luft Från rötningsprocesserna sker normalt sett inga utsläpp av biogas till omgivningen. Rötkammare och tankar är gastäta och gasen som uppstår i dessa delar samlas upp och leds till en gasklocka. Vid uppgradering av biogasen sker ett visst läckage av restgas, detta kallas metanslip och innebär att gas framför allt innehållandes metan släpps ut. En termisk oxidationsanläggning finns installerad för att minska dessa utsläpp och metanutsläppet från gasuppgraderingen ligger normalt under 1% av den totala mängden metan i ingående rötgas. I ansökt verksamhet planerar bolaget att fördubbla mängden biologiskt avfall som rötas och i samband med detta utöka lagringskapaciteten för biogas. Utsläppen från biogasverksamheten kommer därmed att öka totalt sett, men metanutsläppet från gasuppgraderingen kommer fortsatt att ligga under 1 % av den totala mängden metan i ingående rötgas. Om det uppstår en överproduktion av gas eller driftstörning, som gör att lagringsutrymmet för gas inte räcker till, facklas överskottet för att inte påverka klimatet.

Avvattning av slam kan ge upphov till kanaliserade utsläpp till luft beroende av vilken avvattningsteknik som används. Exempelvis kan utsläpp uppstå från filterpressar samt från mottagningsanläggningen för bottenfraktioner. Dessa utsläpp bedöms dock främst ge upphov till lukt.

Vid avvattning av muddermassor kan lukt uppstå. Om muddermassorna kommer att behandlas genom hydrotermisk karbonisering (HTC) innebär detta att organiskt

Sid 87 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

material förkolnas vid en syrefri miljö och hög temperatur. Detta medför att gas bildas som främst innehåller koldioxid men även andra ämnen som exempelvis flyktiga föroreningar kan förekomma. Gasen kan därav komma att behöva renas innan den släpps ut. Sådan rening kommer att utredas och hanteras inom ramen för den delegation till tillsynsmyndigheten som föreslås för behandling av muddermassor.

Vid produktion av biokol kommer gaser att uppstå, främst innehållandes kolmonoxid och vätgas. Denna gas avses att omhändertas genom att nyttiggöras i annan del av verksamheten. Gasen kommer troligtvis även att innehålla kväveoxider, stoft samt spår av metaller och andra föroreningar. Rökgaserna kan därmed behöva renas innan de släpps ut till atmosfär. Detta kommer att utredas i samband med att anläggningens utformning tas fram inom ramen för den prövotid som föreslagits.

Bolaget har föreslagit en rad skyddsåtgärder för att minska riskerna kopplat till utsläpp av luft. Även skyddsåtgärderna som anges för lukt ger positiva effekter kopplat till utsläpp av luft. Bolaget åtar sig att inför uppstart av nya behandlingsmetoder göra bedömningar av om metoderna omfattas av BAT-slutsatser och om de har kanaliserade utsläpp som omfattas av BAT-AEL för luft.

Verksamhetens utsläpp till luft kan medföra konsekvenser i form av klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser och övergödning genom utsläpp av kväveoxider. Utsläpp till luft kan även orsaka luftföroreningsrelaterad ohälsa hos människor, främst i form av hjärt- och lungsjukdomar, till följd av utsläpp av kväveoxider och partiklar med mera. Eftersom utformningen av den planerade biokolsanläggningen inte är beslutad, är det i dagsläget inte möjligt att göra en fullständig bedömning av vilken påverkan utsläppen från anläggningen kan ge upphov till. Bolaget åtar sig dock att under utredningarnas gång säkerställa att inga oacceptabla utsläpp till luft sker, något som även hanteras inom ramen för den föreslagna provisoriska föreskriften P2.

Sid 88 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Verksamhetens utsläpp (både befintlig och ansökt) bedöms inte vara så stora att de har en betydande påverkan på klimatet, och inte heller att de bidrar till att miljökvalitetsnormerna för luft skulle överskridas. De bedöms inte heller orsaka olägenheter för människor. Sett till de skyddsåtgärder som kommer att vidtas samt de utredningar bolaget åtar sig att genomföra görs bedömningen att ansökt verksamhet ger upphov till en liten negativ effekt med små-måttliga konsekvenser som följd.

Utsläpp till vatten Lakvattnet föreslås i ansökt verksamhet även fortsatt gå till avloppsreningsverket eller till annan reningsanläggning. Prövotid föreslås för metaller och PFAS 11. I prövotiden kommer utredning av lämpliga reningsmetoder föreslås. Lakvattnet på Anläggningen är ett typiskt lakvatten från deponi med innehåll av organiska föroreningar och lågt innehåll av metaller. PFAS-halterna är generellt höga. Innehållet av näringsämnen och BOD är lågt.

Vatten från muddermassor kan innehålla flera olika typer av föroreningar och beroende på föroreningsinnehåll kan det behöva förbehandlas innan det leds till lakvattendammen. Hur denna förbehandling kommer att gå till beror på vilka föroreningar som muddermassorna innehåller och vilka som följer med vattnet.

I ansökt verksamhet förväntas halterna i lakvattnet bli ungefär detsamma som i dagens vatten förutom att halterna av metaller och suspenderade ämnen ökar samtidigt som halter av näringsämne och BOD kommer minska i takt med att sluttäckning framskrider. Att utöka höjden på deponin bedöms inte medföra någon signifikant ökning av lakvatten (så länge det inte är hög fukthalt i massorna som deponeras). Den ansökta verksamheten bedöms kunna klara angivna BAT-AEL-värden för indirekt avledning för de fall verksamheten kommer komma att omfattas av dessa i framtiden.

Avloppsreningsverket har ett högt skyddsvärde. Påverkan på avloppsreningsverket har bedömts vara liten med de skyddsåtgärder som vidtas. Bolaget har jämfört halterna med varningsvärden enligt P95 som inte bör överskridas. Endast två ämnen,

Sid 89 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

kadmium och nickel riskerar att förekomma i högre halter till avloppsreningsverket jämfört med riktvärden i P95.

Då det inte är känt vilka ytterligare föroreningar som förorenat vatten från muddermassor eller släckvatten kan komma att innehålla kommer provtagning och utredningar om behandlingsmetoder genomföras i samband med att bolaget tar emot detta. Vatten som på grund av sitt föroreningsinnehåll inte bedöms lämpligt att gå till avloppsreningsverket, kommer att skickas för extern rening.

Med de skyddsåtgärder som vidtas bedöms både befintlig och ansökt verksamhet ha en liten negativ effekt på reningsverket. Både befintlig samt ansökt verksamhet bedöms därmed medföra små till måttliga konsekvenser för avloppsreningsverket.

Utsläpp till ytvatten, Viskan En recipientbedömning har tagits fram för att bedöma påverkan på recipient Viskan vid befintlig och ansökt verksamhet. Denna utredning redovisar även utsläpp av lakvatten och vatten från muddermassor via avloppsreningsverket till ytvatten. Vid bedömning av miljökonsekvenser har Viskan antagits ha ett måttligt skyddsvärde på grund av att Viskan är en vattenförekomst men inga andra skyddsvärden förekommer.

Viskan har historiskt mottagit spillvatten från textilindustrin och är därmed förorenad med typiska ämnen härrörande från denna typ av industri. Den ekologiska statusen för Viskan är måttlig. God ekologisk status ska uppnås 2039. Kemisk status uppnår ej god. Ytterligare försämring får inte ske i recipienten och verksamheten får heller inte orsaka ett äventyrande av möjligheterna att uppnå god status.

Vid bedömning av påverkan på Viskan har Bolaget tagit en konservativ utgångspunkt. Bedömningen utgår från att lakvattnet förblir oförändrat genom reningsverket. Utöver detta har även beräkningar genomförts för att bedöma hur Viskan påverkas av föroreningar som kan förkomma i vatten från muddermassor. Eftersom det inte är känt hur förorenade muddermassorna kommer att vara har muddermassorna

Sid 90 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

förutsatts innehålla halter av olika ämnen (tributyltenn (TBT), dioxiner samt PCB7) som finns angivna i villkor för andra verksamheter som hanterar muddermassor. Bolaget har utrett påverkan utifrån olika scenarier.

Bedömningen från recipientutredningen är att utsläpp av kända föroreningshalter från lakvattendammen, via avloppsreningsverket till Viskan, är försumbara och orsakar ingen försämring av vattenförekomstens status. Samma bedömning gäller ansökt verksamhet som därmed inte kommer försämra möjligheterna att uppnå en god status i vattenförekomsten. Verksamheten kommer inte medföra att vattenmiljön utifrån ett MKN-perspektiv försämras på ett otillåtet sätt och den bedöms därmed vara tillåtlig enligt 5 kap. 4 § miljöbalken.

Trots ovanstående slutsatser bedöms utsläppen till Viskan på andra sätt ge en måttlig negativ effekt. Detta på grund av en viss ökning i mängden föroreningar som transporteras till Viskan på grund av ett ökat flöde från avfallsanläggningen.

Utsläpp till ytvatten, bäckar Ingen av de två närliggande bäckarna, Kållabäcken och Töllesjöbäcken, är klassade som vattenförekomster. Till Kållabäcken avleds endast dagvatten från ytor med parkering och kontorshus som bedöms opåverkat av verksamheten, samt även naturligt från vissa delar av de skogsområden som finns inom fastigheten, bland annat det område som i framtiden ska nyttjas till deponi. Dagvattnet innehåller låga halter av föroreningar. Inget vatten avleds till Töllesjöbäcken från anläggningen. Bortsett från det vatten som avleds enligt ovan sker ingen annan ytavrinning från verksamhetsområdet ut mot bäckarna.

För att följa Kållabäckens status och undersöka om bäcken påverkas av lak- eller dagvatten från verksamheten sker regelbunden provtagning. Provtagningen görs av ytvatten och bottenfaunan. Inom ansökt verksamhet förväntas inga förändringar gällande avledning av vatten eller avrinning till bäckarna jämfört med befintlig verksamhet. Kållabäcken bedöms ha ett litet skyddsvärde och effekten från verksam-

Sid 91 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

heten bedöms vara obetydlig. Detta ger en sammantagen bedömning av att verksamheten medför obetydliga konsekvenser för närliggande bäckar och ingen förändring i förhållande till nollalternativet.

Utsläpp till mark och grundvatten I samband med upprättandet av ändringstillståndsansökan har en statusrapport tagits fram. I statusrapporten ingår en miljöteknisk undersökning avseende mark och grundvatten. Flera olika typer av kemikalier och avfall förekommer inom verksamheten vilket medför att det finns risk att förorenande ämnen sprids till mark och grundvatten.

Den äldre deponin är inte försedd med bottentätning vilket innebär att lakvatten kan tillföras grundvattnet i detta område. Den markyta som ska tas i anspråk för utökning av deponin kommer att förses med en bottenkonstruktion enligt de krav och riktlinjer som finns för att lakvatten ska avledas på ett kontrollerat sätt till lakvattendammen samt för att tillförsäkra att föroreningar inte riskerar att nå grundvattnet. Den planerade ökningen av deponihöjden kommer inte att medföra ytterligare risker för spridning av förorenade ämnen till mark och grundvatten.

Norr om deponin finns en bergsklack och grundvattendelare som hindrar spridning av grundvatten och därmed även lakvatten norrut. Lakvattendammen är placerad inom områdets hydrauliska lågpunkt och grundvattnet leds därför naturligt genom den södra delen av området ner till lakvattendammen. Delar av grundvattnet, främst i utkanterna av verksamhetsområdet, rör sig i marken från anläggningen och mynnar i närliggande bäckar. I öst samt syd mynnar grundvattnet i Kållabäcken. I sydvästlig riktning sprids grundvattnet till en mosse samt en mindre bäck. Detta innebär med andra ord att föroreningar som når grundvattnet även skulle kunna spridas till omkringliggande ytvatten.

Behandlat avfall innehåller varierande grad av förorenande ämnen som skulle kunna spridas till mark och grundvatten. För att minska dessa risker kommer bolaget att hantera denna typ av avfall på hårdgjorda ytor eller i betonggjutna konstruktioner

Sid 92 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

från vilka förorenande ämnen inte kan spridas till mark eller grundvatten. Inom befintlig verksamhet vidtas även flera skyddsåtgärder för att minimera spridning av föroreningshalter till mark och grundvatten.

För ansökt verksamhet förväntas ingen ytterligare påverkan på mark eftersom den nya deponin ska anläggas med bottentätning och geologisk barriär. Både befintlig och ansökt verksamhet bedöms ha en liten negativ effekt avseende utsläpp till mark.

Befintlig verksamhet bedöms medföra måttligt negativa effekter avseende utsläpp till grundvatten. För ansökt verksamhet gäller samma bedömning, trots att de åtgärder som bolaget planerar att genomföra kommer att medföra förbättringar av bland annat deponiområdet, vilket minskar risk för utsläpp till grundvattnet. Detta för att dessa åtgärder leder till förbättringar först på längre sikt samt att bland annat PFAS 11 behöver följas upp i fortsatta utredningar. Den sammantagna bedömningen är att verksamheten ger små till måttliga konsekvenser genom utsläpp till grundvatten.

Avseende påverkan på dricksvatten. Förorenat grundvatten kan påverka vattenkvalitén i dricksvattenbrunnarna, vilket skulle kunna leda till konsekvenser för människors hälsa om de dricker förorenat vatten. Bolaget utför provtagning av dricksvatten för att spåra eventuell påverkan från lakvatten i enlighet med gällande kontrollprogram inom 13 närliggande fastigheter. Provtagningen visar att vattnet i brunnarna väster om anläggningen i huvudsak klassats som tjänligt med anmärkning där halter av järn och koppar samt alkalinitet bedöms som orsaken. Gällande de fastigheter som ligger åt syd/syd-väst visar provtagningarna främst på tjänligt vatten, men även tjänligt med anmärkning förekommer.

Analyserna visar inte på några förhöjda halter av ämnen som kan härledas till verksamheten. Det bedöms därmed inte finnas något som tyder på att dricksvattnet i brunnarna är påverkat av lakvatten. Ansökt verksamhet bedöms därför ge upphov

Sid 93 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

till obetydliga negativa miljöeffekter med obetydliga konsekvenser som följd avseende påverkan på dricksvatten. Provtagning av ytvatten och brunnsvatten planeras att fortsätta inom ramen för kontrollprogrammet.

Buller Buller uppkommer från olika delar av biogas- och avfallsanläggningen vid till exempel krossning, siktning och sortering av avfall, lastning och lossning samt från de fordon som används inom anläggningen. Ansökt verksamhet kommer ge upphov till mer buller jämfört med nollalternativet. Detta beror dels på att fler maskiner kommer köras samtidigt och nyttjas längre under dagarna, dels att det tillkommer nya bullerkällor, till exempel jordtvätt. Fler avfallsslag och mer avfall kommer också att bearbetas.

Bullerberäkningar visar att nuvarande begränsningsvärde för buller måndag fredag under dagtid kommer att överskridas genom ansökta ändringar om inga åtgärder vidtas. Inga överskridande beräknas för övriga dagar eller kvälls- och nattetid. Totalt är det tre till fyra bostadshus som begränsningsvärdena för buller kommer överskridas vid dagtid om inga åtgärder vidtas. Bolaget åtar sig att genomföra åtgärder för att bullernivåerna ska kunna innehållas.

Föreslagna skyddsåtgärder för befintlig verksamhet har dimensionerats för att även ansökt verksamhet ska klara föreslagna bullervillkor. Befintligt bullervillkor kommer att uppdateras i enlighet med gällande riktlinjer från Naturvårdsverket. Detta innebär att tidsintervallet för vardagar dagtid ändras från kl. 07 18 till kl. 06 18. Den extra timmen mellan 06 och 07 har dock ingen betydelse för huruvida bullervillkoren innehålls eller inte eftersom beräkningarna har gjorts för maximal drift under en timme.

Lukt På anläggningen finns flera källor som kan bidra med lukt till omgivningen, vilka bedömts i en luktutredning. Befintlig verksamhet omfattas av BAT-AEL för lukt kopplat till biogasverksamheten. Mätningar har genomförts avseende de parametrar

Sid 94 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

som omfattas av BAT-AEL och dessa visar att nivåerna kan innehållas både inom befintlig samt utökad verksamhet.

Luktutsläppen för den framtida situationen kommer att minska jämfört med nuvarande situation med anledning av de omfattande skyddsåtgärder som bolaget kommer att vidta. Luktpåverkan i Rydboholm och Norra Fagerhult förväntas minska. Baserat på utredning och bedömningar rekommenderas ett fortsatt arbete med att minska luktutsläppen, framför allt från marknära utsläpp som uppkommer i södra delen av Anläggningen. Då det endast är vid ett fåtal bostäder som luktutsläppen riskerar att orsaka störningar bedöms ansökt verksamhet medföra en liten negativ effekt med den sammantagna bedömningen att detta medför små konsekvenser.

Landskapsbild Höjden på deponin kommer att öka i ansökt verksamhet jämfört med befintlig. Ny maximal höjd föreslås till +185 m.ö.h. inkl. sluttäckningskonstruktion. För att utreda eventuell påverkan på landskapsbild till följd av ny maximal deponihöjd har bolaget tagit fram en visualisering av hur den förhöjda deponin kommer att synas i landskapet från sex olika punkter. Med anledning av att det finns höjdskillnader i mark samt skog som skymmer deponin kommer deponin inte att synas från någon av punkterna som ingick i visualiseringen, bortsett från riksväg 41, även om den får en högre höjd. Därmed bedöms verksamheten ha en obetydlig effekt på förändring av landskapsbilden.

Ljus På verksamhetsområdet finns flera olika typer av ljuskällor där vissa är tända dygnet runt då både avfalls- och biobränsleverksamheten bedrivs även kvälls- och nattetid. Inom den ansökta verksamheten kommer ytterligare ljuskällor att uppstå. Vid införande av ytterligare belysning kommer bolaget att beakta placering, avskärmning med mera för att begränsa omgivningspåverkan. Bolaget vidtar skyddsåtgärder för att minimera störningar för omgivningen. Med dessa skyddsåtgärder bedöms ljusemissioner ge en måttlig påverkan för närboende.

Sid 95 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Damning och nedskräpning Damning och nedskräpning kan uppstå i samband med transporter samt hantering och behandling av olika avfallsfraktioner. Då den ansökta verksamheten innebär en ökning av hanteringen av avfall med tillkommande större mängd transporter finns risk att damning ökar. Den ansökta verksamheten kommer även innebära att större mängd farligt avfall ökar vilket gör att det finns risk att dammet innehåller mer föroreningar i jämförelse med nollalternativet.

Skyddsåtgärder för att motverka damning och nedskräpning i ansökt verksamhet utgörs bland annat av att transporter täcks eller bevattnas, eller att viss hantering sker inomhus eller avskärmat. I ansökt verksamhet kommer bolaget att vidta fler skyddsåtgärder för att minska risk för damning och nedskräpning vilket kommer att ge positiva effekter. Förutsatt att dessa skyddsåtgärder genomförs kommer framtida verksamhet ha mindre påverkan genom damning och nedskräpning jämfört med nollalternativet. Jämfört med nollalternativet bedöms ansökt verksamhet ge upphov till positiva effekter till följd av mer effektiva skyddsåtgärder och sammantaget kommer framtida verksamhet ha mindre påverkan genom damning och nedskräpning i förhållande till nollalternativet.

Natur - och kulturmiljö samt riksintressen Avfalls- och biogasverksamheten bedrivs inom ett område som nyttjats till dessa syften under en lång tid. Verksamhetsområdet är planlagt för teknisk anläggning som bland annat omfattar avfallsdeponiverksamhet. Området är inte utpekat som något område av natur- eller kulturmiljöintresse och det omfattas inte heller av några andra riksintressen. I närområdet finns kulturmiljölämningar, men det finns inga inom verksamhetsområdet.

Inom ansökt verksamhet kommer ingen ny mark tas i anspråk. Avfallsbehandling, införande av nya behandlingsmetoder och uppförande av en ny anläggning för produktion av biokol kommer att ske inom befintligt verksamhetsområde och på ytor som redan är ianspråktagna samt används för avfallsverksamhet.

Sid 96 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Sammantaget görs bedömningen att befintlig samt ansökt verksamhet har en liten negativ effekt på naturmiljö och medför därmed små konsekvenser. Avseende kulturmiljö har verksamheten (både befintlig samt ansökt) en obetydlig effekt som tillsammans med skyddsvärdet sammantaget ger bedömningen obetydliga konsekvenser. Effekterna på riksintresset riksväg 41 bedöms som obetydliga vilket ger obetydliga konsekvenser.

Kumulativa effekter Verksamheten bidrar till kumulativa effekter tillsammans med andra närliggande verksamheter och vägar, främst med avseende på utsläpp till vatten, luft och buller. Den aktuella delen av recipienten Viskan påverkas främst av historiska föroreningar i sediment samt omkringliggande skogsmark. Med bakgrund av att problematiken i Viskan främst beror på historisk verksamhet och att ansökt verksamhet planerar att omhänderta muddermassor från Viskan bedöms ansökt verksamhet minska den kumulativa effekten på Viskan.

Gällande anläggningens transporter på riksväg 41 kommer de tillsammans med övriga transporter bidra till kumulativa effekter. Mot bakgrund av att riksväg 41 är utpekad som lämplig för godstransporter bedöms eventuell påverkan till följd av trafiken som acceptabel.

Området har ett begränsat antal tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter varför de kumulativa effekterna från ansökt verksamhet över lag bedöms bli begränsade. Det finns inga andra Seveso-anläggningar i anläggningens närområde.

Risk och säkerhet Bolaget bedriver sedan lång tid ett systematiskt arbete med riskfrågor vid anläggningen inom ramen för verksamhetsutövarens egenkontroll och ISO 9001, 14001 och ISO 45001. Bolaget omfattas även av 2 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Då bolaget bedriver en omfattande verksamhet har en insatsplan upprättats i samråd med räddningstjänsten liksom en intern beredskapsplan.

Sid 97 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

De risker som i första hand är förknippade med verksamheten har bedömts vara brand, kemikalieolycka, hantering av farligt avfall, läckage av orenat lakvatten och hantering av gas. Verksamheten vidtar flertalet skyddsåtgärder för att minimera risken för att brand, olyckor etc. uppkommer, samt även skyddsåtgärder för att förhindra att till exempel föroreningar sprids till mark och vatten ifall brand etc. skulle inträffa. Sökt verksamhet kommer att hantera kemikalier och avfall i en mängd som gör att verksamheten kommer upp i den lägre nivån enligt Seveso. Avfall är generellt svårt att klassa utifrån Sevesolagstiftningen och ett omfattande arbete pågår som ovan nämnts med att klassa samtliga hanterade kategorier och typer av avfall.

Verksamheten har rutiner för att förebygga och hantera de risker som förekommer i verksamheten. Sammantaget bedöms verksamhetens arbete minska de effekter och konsekvenser som kan uppkomma till följd av de främsta riskerna som finns i verksamheten.

Sammanställning över skyddsåtgärder och åtaganden 1. Vatten som avleds till avloppsreningsverket Vattenrening och kontroll - Släckvatten som behandlas ska vid behov renas med mobil rening innan det leds till lakvattendammen. - Vatten som på grund av dess föroreningsinnehåll inte bedöms lämpligt att behandla på anläggningen ska transporteras till extern mottagare.

2Utsläpp till mark och grundvatten Lagring, hantering och behandling av avfall - En översyn av lagring och behandling av icke-farligt samt farligt avfall ska göras för att minska föroreningar i lakvattnet.

Släckvatten - Rutiner ska finnas avseende uppsamling och hantering av släckvatten vid en eventuell brand.

Vattenrening och kontroll - Vid behov, med anledning av sökandens verksamhet, kan sökanden bistå enskilda med att ordna alternativ vattenförsörjning.

3Utsläpp till luft inklusive deponigas

Sid 98 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Biogasanläggningen - Slam och biogödsel ska kylas innan hämtning för att minimera läckage av eventuella restgaser (som främst innehåller metan) till luft. - Kontroll av anläggningen genom mätningar och läcksökning av metan ska genomföras för att identifiera och minimera metanemissioner.

Avfallsanläggningen - Deponigas från den äldre deponidelen (etapp 1) ska samlas in och nyttig-görs som värme från förbränning eller facklas.

Vattenrening och kontroll - Sökanden åtar sig att utreda vilka reningstekniker som behöver införas för att minimera utsläpp till luft från de nya planerade avfallsbehandlingsmetoderna, exempelvis biokolsproduktionen.

4Luktemissioner Allmänt - Sökanden åtar sig att arbeta kontinuerligt med att identifiera och åtgärda källor som ger upphov till lukt. - Luktkontroller ska genomföras rutinmässigt.

Biogasanläggningen - Biogödsel ska lagras i en täckt brunn för att minska lukt. - Sökanden åtar sig att åtgärda biofiltret kopplat till utsläpp av luft från slam-rötningen. - Översyn av underhållsrutiner kommer att göras för att säkerställa att byte av kolfilter för förbehandlingen sker tillräckligt ofta.

Övrig avfallshantering och behandling - Sökanden åtar sig att genomföra ombyggnationer för att minska lukt från lakvattendiket. - Sökanden åtar sig att bygga anläggningen för avvattning av bottenfraktioner (slam från ledningsnätet som uppkommer i samband med underhåll och rörbrott) sluten och att luften kommer att renas med avseende på lukt.

5Buller - Angående buller listas förslag på åtgärder i bullerutredningen för att minska buller. Dessa, alternativt likvärdiga åtgärder som uppnår motsvarande resultat, kommer att genomföras av sökanden: Flismaskinen på bränsleberedningsplanen bör ställas bakom en bullerskärm alternativt ett upplag av flis.

Sid 99 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Siktmaskinen på avfallsbränsleplanen måste placeras inom 15 m avstånd från muren längs avfallsbränsleplanens gräns. Den södra delen av muren behöver höjas från 2,5 m till 4,5 m för att ha tillräckligt avskärmande effekt. Om sten ska hanteras på lagringsytan i södra delen av verksamhetsområdet (en yta som benämns LY i bullerutredningen) måste en 5 m hög vall (minimumlängd 40 m) uppföras vid södra gränsen av ytan. Detta för att skydda fastigheten Dammen 1:1 mot buller från lastning av sten. Bullerutredningen visar även att bullerskyddet vid denna yta krävs för all annan avfallsverksamhet än lagring.

6Ljus och landskapsbild Ljus - Sökanden åtar sig att rikta belysning in mot Energi- och miljöcenter Sobacken i stället för utåt i största möjliga mån. - Om störningar upptäcks genom klagomål eller av sökanden själva åtar sig sökanden att vidta åtgärder för att minska störningarna.

Landskapsbild - Sökanden åtar sig att föra dialog med Borås stad och verkar för att skogen runt verksamhetsområdet ska bevaras. - Sökanden åtar sig att verka för plantering av träd.

7Natur- och kulturmiljö samt riksintressen Invasiva växtarter - Jordar innehållande invasiva växtarter tas endast emot för föraviserade projekt och hanteras på särskilt dedikerade ytor för att undvika feltippning. För att undvika spridning ska dessa ytor vara separerade från andra områden där förorenad jord hanteras. - Krav ska ställas på avfallsleverantörer att specificera vilken invasiv växtart som jorden innehåller vid inleverans. - Jord som innehåller invasiva växtarter ska endast tas emot på anläggningen om massorna är täckta vid intransport. - Tippning av jord med invasiva växtarter ska ske över kant till tippschakt så att lastmaskiner och annan maskinell utrustning inte kommer i kontakt med avfallet. - Efter lossning av jord med invasiva växtarter ska besiktning ske av flak och vid behov ska rengöring utföras innan lastbilen lämnar platsen. - Maskiner och olika redskap (till exempel borstar och skyfflar) som används för jordar med invasiva växtarter ska endast användas för just dessa jordar. - Växt- eller rotdelar från invasiva växtarter som tas emot för omlastning och lagring mottages endast om de är inplastade.

Utökning av deponiområdet

Sid 100 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

- Ingen avverkning och markberedning kommer att ske i områden där vanlig groda skulle kunna förekomma under grodans lekperiod (april-maj).

8Damning och nedskräpning - Lättare material som kan spridas med vinden, exempelvis returpapper, stenullisolering och frigolit, ska lagras och hanteras inomhus.

Tillåtlighet enligt 5 kap. miljöbalken Den ansökta verksamheten berörs av miljökvalitetsnormer för vatten och luft. Miljökvalitetsnormer för vatten berör vattenförekomsten Viskan. Den närmsta grundvattenförekomsten är Borås sand- och grusförekomst som ligger cirka 1,5 km från anläggningen.

Bolaget har gjort en recipientutredning för Viskan samt bedömt påverkan på recipienten. Beräkningarna visar att verksamhetens lakvatten inte bidrar med föroreningar vars koncentrationer riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer i Viskan. Verksamhetens bidrag av de olika ämnena bedöms som försumbara. Bedömningen är att ansökt verksamhet inte kommer försämra möjligheterna att uppnå en god status i vattenförekomsten. Verksamheten kommer inte medföra att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt.

Den samlade bedömningen utifrån samtliga utsläpp verksamheten ger upphov till är att den ansökta verksamhetens utsläpp inte bedöms bidra till att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids.

Vid behandling av muddermassor kommer föroreningsinnehållet i processvattnet att analyseras och därefter beslutas lämpliga metoder för rening. Om vattnet innehåller föroreningar som är olämpliga att hantera i lakvattendammen kommer vattnet att omhändertas av en extern mottagare. Därmed finns det ingen risk att miljökvalitetsnormerna för Viskan påverkas av processvatten från muddermassor.

Bolaget har företagit utförliga utredningar och den sammantagna bedömningen är att den ansökta verksamheten inte bedöms medföra någon risk för att gällande mil-

Sid 101 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

jökvalitetsnormer för yt- och grundvatten eller luft överskrids. Verksamheten kommer inte medföra att vattenmiljön utifrån ett MKN-perspektiv försämras på ett otilllåtet sätt och den bedöms därmed som tillåtlig enligt 5 kap. 4 § miljöbalken.

Ekonomisk säkerhet Det huvudsakliga syftet med den ekonomiska säkerheten är att täcka kostnaderna för efterbehandling och återställningsåtgärder ifall verksamheten skulle behöva avslutas i förtid på grund av konkurs eller dylikt. Bolaget har, i förhållande till sitt nuvarande tillstånd, ställt en säkerhet om 41,9 miljoner för efterbehandling av verksamhetsområdet. Bolaget har sluttäckt delar av den tidigare deponin och har även utfört mellantäckning i vissa delar, vilket gör att området som omfattas av den tidigare beräknade säkerheten i vissa avseende är betydligt mindre idag. Deponiområdet kommer därtill att utökas i vissa delar (dock ej i förhållande till tillståndsgiven utsträckning). Bolaget anser med bakgrund av ovan att det får anses lämpligt att den tidigare säkerheten gäller även för nu ansökt verksamhet. Bolaget har trots detta accepterat länsstyrelsens förslag om att den ekonomiska säkerheten ska uppgå till ett belopp om 56,9 miljoner kr.

Verkställighetsförordnande Behovet av deponier för massor är stort redan idag. Detta gäller inte minst i förhållande till de muddermassor som saneringen av Viskan kan ge upphov till. Verksamheten innebär att avfall från bland annat kommuninvånare används och förädlas på ett sätt som innebär en stor miljönytta. Biogasproduktionen och den kommande biokolsproduktionen bidrar därtill till att avfall nyttjas istället för att läggas på deponi. Det får därmed anses angeläget att bolaget så snabbt som möjligt erhåller rätt att bedriva verksamheten i enlighet med ändringstillståndet.

INKOMNA YTTRANDEN Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Sid 102 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Inställning till sökandes yrkanden, anläggning för avfallsbehandling och deponi (a) Behandling inför deponering Länsstyrelsen hat tillstyrkt men anser att verksamheten förutom sökandes förslag till villkor ska förenas med ytterligare villkor och justerade villkor enligt förslag nedan.

(b) Deponering Länsstyrelsen har tillstyrkt men anser att deponiverksamheten förutom sökandes förslag till villkor ska kompletteras med en delegation till tillsynsmyndigheten enligt förslag nedan, se Länsstyrelsens förslag till delegationer.

(c) Hantering av farligt avfall Länsstyrelsen har tillstyrkt men anser att verksamheten förutom sökandes förslag till villkor ska förenas med ytterligare villkor och justerade villkor enligt förslag nedan.

(d) Rötning av biologiskt avfall Länsstyrelsen har tillstyrkt men anser att verksamheten förutom sökandes förslag till villkor ska förenas med ytterligare villkor och justerade villkor enligt förslag nedan.

(e) Rötning av externt slam samt slam från avloppsreningsverket Länsstyrelsen har tillstyrkt men anser att verksamheten förutom sökandes förslag till villkor ska förenas med ytterligare villkor och justerade villkor enligt förslag nedan.

Inställning till sökandes yrkanden, anläggning för produktion av biogas (f) Lagring av gas Länsstyrelsen har tillstyrkt att den lagrade mängden gas vid ett och samma tillfälle utökas enligt yrkandet.

Inställning till sökandes övriga yrkanden (g) Verkställighetsförordnande

Sid 103 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Länsstyrelsen har avstyrkt sökandens yrkande om verkställighetsförordnande. De eventuella potentiella negativa konsekvenserna av verkställighet väger tyngre än de eventuella fördelarna med att omedelbart verkställa beslutet.

(i) Miljökonsekvensbeskrivningen Länsstyrelsens bedömning är att miljökonsekvensbeskrivningen i allt väsentligt kan ligga till grund för den fortsatta miljöbedömningen och för att miljöbedömningen kan slutföras, då miljökonsekvenserna kommer att begränsas genom skyddsåtgärder. Därmed kan miljökonsekvensbeskrivningen godkännas enligt 6 kap. 42 § miljöbalken.

(j) Ekonomiska säkerhet Länsstyrelsen har tillstyrkt sökandes yrkande att domstolen fastställer den ekonomiska säkerheten för fullgörandet av förpliktelsen enligt föreliggande tillstånd till 56 900 000 kr.

Inställning till dispens från kravet på geologisk barriär avseende icke farligt avfall för slänten mellan deponietapp 1 och 2 Länsstyrelsen har tillstyrkt dispens från kravet på geologisk barriär avseende icke farligt avfall för slänten mellan deponietapp 1 och 2. Detta under förutsättning att sökandes förslag till villkor 4.22 och 4.23 föreskrivs för deponiverksamheten.

Inställning till deponering av organiskt avfall och eventuell dispens Länsstyrelsen har tillstyrkt deponering av muddermassor men vill anföra följande: Eftersom muddermassorna, enligt sökanden, innehåller organiskt avfall är förbudet mot deponering tillämpligt, se 8 § 7 förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Länsstyrelsen är tveksam till sökandens bedömning att undantaget i 13 § NFS 2004:4 från deponeringsförbudet kan tillämpas där TOC halten är mer än 10 viktprocent räknat på torr vikt. För det fall domstolen bedömer att undantaget i 13 § NFS 2004:4 kan tillämpas anser Länsstyrelsen att det behöver framgå att tillståndet gäller för ett särskilt angivet projekt så som Viskanprojektet samt begränsas i tid.

Sid 104 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Om undantaget inte är tillämpligt krävs enligt länsstyrelsens bedömning dispens från förbudet att deponera organiskt avfall, se 10 a § deponeringsförordningen och 20 § NFS 2004:4.

Inställning till prövotidsyrkanden och provisoriska föreskrifter Förnyad prövotid för lakvatten U1: Länsstyrelsen har inga synpunkter på utredningsvillkoret i sig men anser att det utifrån utförd prövotid beslutas om att särskild rening ska installeras för PFAS förorenat vatten.

Prövotid biokolsanläggningen Länsstyrelsen har tolkat det som att sökanden ansöker om tillstånd för biokolsanläggning och detta tillstyrks av Länsstyrelsen som anser att biokolsanläggningen ska omfattas av verksamhetens tillstånd.

Inställning till sökandes förslag till villkor för verksamheten Länsstyrelsen avstyrker sökandes förslag till villkor 4.12 4.14.

Länsstyrelsen anser att verksamheten förutom ovan angivna villkor ska förenas med justerade villkor 4.5, 4.6 och 4.7. Länsstyrelsen föreslår även att några gällande villkor fortsatt ska gälla samt att ytterligare villkor föreskrivs än de sökande har föreslagit.

1.10 Kontrollprogram Länsstyrelsen har inga synpunkter på föreslaget villkor men vill poängtera att provtagning ska, oavsett vad som framgår av villkor eller kontrollprogram, ske enligt gällande lagar och föreskrifter samt gällande BAT-slutsatser. Finns inga gällande BAT-slutsatser bör ända intentionerna i slutsatserna tillämpas.

Hantering av avfall 4.5 Förvarings- och hanteringsytor för icke-farligt avfall Länsstyrelsen anser att villkoret ska ändras enligt följande:

Sid 105 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.5 Icke farligt avfall ska hanteras på hårdgjord yta med uppsamling av dagvatten eller på icke sluttäckta deponiytor. Undantag gäller för inert avfall, exempelvis sten, klinker, betong, tegel samt för park- och trädgårdsavfall (utan inblandning av rötslam och stallgödsel). Rötslam och stallgödsel ska dessutom hanteras under nederbördsskydd tills det är uppblandat med annat avfall.

Motivering: En hårdgjord yta bedöms normalt sett vara en skälig skyddsåtgärd vid förvaring av förorenade massor utomhus för att minska risken att förorena underliggande mark och grundvatten. Det har inte framkommit skäl som motiverar att mindre skyddsåtgärder bör ställas här än jämfört med andra avfallsanläggningar med moderna villkor.

De stora mängder avfall som planeras att hanteras medför en ökad risk för att avfallet innehåller föroreningar. Länsstyrelsen vill dessutom understryka att omfattande kontroller krävs för att kunna fastställa om avfallet är inert. Park- och trädgårdsavfall innehåller även näringsämnen. Det finns inte skäl att föreskriva att inert avfall eller park- och trädgårdsavfall ska undantas från villkorets krav.

4.6 Förvarings- och hanteringsytor för farligt avfall Länsstyrelsen anser att villkoret ska ändras enligt följande: 4.6 Farligt avfall ska hanteras på tät hårdgjord yta med uppsamling av dagvatten eller på icke sluttäckta deponiytor. Farligt avfall ska även hanteras under nederbördsskydd med undantag för impregnerat trä, kyl/frys och vitvaror, förorenade massor, muddermassor och deponerat avfall.

Länsstyrelsen anser inte att sökanden motiverat varför muddermassor och förorenade massor ska undantas från kravet på nederbördsskydd för farligt avfall. Det kan inte uteslutas att massor och muddermassor som är så förorenade att de är klassade som farligt avfall kan läcka betydande mängder föroreningar. För att minska risken

Sid 106 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

för spridning av föroreningar ska förvaringen ske nederbördsskyddat. Kravet på nederbördsskydd gäller i dagsläget enligt gällande villkor 4.3 för verksamheten.

4.7 Förvarings- och hanteringsytor för flytande farligt avfall, invallning Länsstyrelsen anser att villkoret ska ändras enligt följande:

4.7 Flytande farligt avfall med undantag från slam, externt släckvatten och muddermassor, ska hanteras invallat med en uppsamlingsvolym som minst motsvarar den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym.

Samreaktiva produkter/avfall ska förvaras åtskilt så att risk för sammanblandning minimeras. Vid förvaring utomhus ska verksamheten säkerställa att behållare är lämplig för sådan förvaring samt att skydd finns för påkörning. Invallningar ska vara skyddade mot nederbörd och förorenat vatten från invallning ska tas omhand som farligt avfall.

Motivering: Krav finns i gällande villkor 4.3 att farligt avfall ska förvaras inom tät hårdgjord invallad yta under tak. Länsstyrelsen utgår från att den sökande redan idag hanterar avfallet i enlighet med det gällande villkoret. Sökanden har inte lämnat någon motivering till varför villkoret skulle sakna miljömässig grund eller specificerat vilken del av villkoret eller skyddsåtgärden som anses vara omöjlig eller olämplig att tillämpa på slam och externt släckvatten. När det gäller muddermassor uppfattar Länsstyrelsen att sökande inte anser nederbördsskydd vara nödvändigt, men sökanden förklarar inte vilken miljönytta som skulle gå förlorad om kravet på nederbördsskyddet tas bort.

Länsstyrelsen har tidigare yrkar att villkoret även ska omfatta flytande icke-farligt avfall och att tillsynsmyndigheten bör ges möjlighet att medge annat förfaringssätt. Med anledning av sökandes synpunkter yrkar Länsstyrelsen nu i stället att mark-

Sid 107 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

och miljödomstolen enligt 22 kap. 25 § miljöbalken överlåter åt tillsynsmyndigheten att vid behov fastställa ytterligare villkor för verksamheten avseende försiktighetsmått och skyddsåtgärder vid förvaring av flytande icke-farligt avfall.

Hantering av vatten 4.12 Förorenat vatten Länsstyrelsen avstyrker villkoret. Länsstyrelsen yrkar i stället att Länsstyrelsens förslag till villkor för hantering av vatten föreskrivs. Läs vidare under rubriken Länsstyrelsens förslag till nya villkor.

Motivering: Länsstyrelsen anser att villkoret är allt för generellt och behöver preciseras tydligare. Vilket vatten som ska samlas upp i lakvattendammen bör utgå utifrån på vilket sätt förorenat vatten från behandling av avfall kan renas ur miljösynpunkt bästa sätt. För detta bör bästa möjliga teknik tillämpas. Länsstyrelsen anser inte heller att det är lämpligt att utesluta det norra området från reningskraven. Länsstyrelsen yrkar att Länsstyrelsens föreslagna villkor för hantering av vatten

4.13 Fordonstvätt Länsstyrelsen avstyrker sökandes villkorsförslag. Länsstyrelsen anser att vilka krav som fordonstvätten ska innehålla ska delegeras till tillsynsmyndigheten på motsvarande sätt som gällande delegation.

Sökande anger (sid 23, ab 28) att det finns förslag på provisoriska föreskrifter gällande vatten som leds till lakvattendammen. Länsstyrelsen vill påpeka att sådana saknas.

4.14 Vatten från muddermassor Länsstyrelsen avstyrker villkoret. Länsstyrelsen anser att ytterligare begränsningar kan behövas för mottagning av muddermassor och yrkar att tillsynsmyndigheten delegeras möjlighet att föreskriva ytterligare försiktighetsmått vid behov. Vidare anser

Sid 108 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Länsstyrelsen att Länsstyrelsens föreslagna villkor för hantering av vatten även ska

Motivering: Länsstyrelsen anser att vatten från muddermassorna ska behandlas vid behov. Det behöver dock klargöras vilka föroreningar och föroreningshalter som är lämpligt att släppa till avloppsreningsverket och/eller lakvattendammen.

Länsstyrelsen anser att vatten från hantering av muddermassor, oavsett om muddermassorna är från Viskan eller annan plats, som leds direkt till avloppsreningsverket minst ska innehålla samma begränsningsvärden som föreskrivs för utgående vatten från lakvattendammen (P1). Dessutom ska sökandes målsättningsvärden (4.26) för TBT, Dioxiner, PCB7 och benso(a)pyren innehållas innan avledning till avloppsreningsverket. Vidare bör utöver dessa ämnen även DDT/DDE, bromerade flamskyddsmedel, klorbensen, dieldrin, antimon och PFAS kontrolleras samt åtgärder vidtas vid förhöjda halter/trender.

Miljögifterna är skadliga i vattenmiljön, även i mycket låga halter, och bör renas så mycket som möjligt vid källan, innan de når avloppsreningsverket. Spädning är inte en reningsmetod utan rening bör enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler ske så mycket som möjligt vid källan innan de späds ut. Avloppsreningsverk är i allmänhet inte konstruerade för att ta hand om miljögifter utan för att rena näringsämnen, och miljögifter går därför till stor del ut orenade i recipienten eller hamnar i slammet. Miljögifterna kan även orsaka störningar i avloppsreningsverkets funktion. Det är därför motiverat ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt att vatten från hantering av muddermassor som leds direkt till avloppsreningsverket minst ska innehålla samma begränsningsvärden som föreskrivs för utgående vatten från lakvattendammen.

Muddermassor 4.26 Muddermassor från Viskan Länsstyrelsen tillstyrker villkoret men anser att ytterligare kontroller behövs.

Sid 109 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Motivering: Länsstyrelsen anser att vatten från muddermassorna ska behandlas vid behov. Det behöver dock klargöras vilka föroreningar och föroreningshalter som är lämpligt att släppa till avloppsreningsverket och/eller lakvattendammen.

Sökande föreslår målsättningshalter för TBT, Dioxiner, PCB7 och benso(a)pyren i utgående vattnen från lakvattendammen. Länsstyrelsen anser utöver dessa ämnen att även DDT/DDE, bromerade flamskyddsmedel, klorbensen, dieldrin, antimon och PFAS ska kontrolleras samt åtgärder vidtas vid förhöjda halter/trender.

Miljögifterna är skadliga i vattenmiljön, även i mycket låga halter, och bör renas så mycket som möjligt vid källan, innan de når avloppsreningsverket. Spädning är inte en reningsmetod utan rening bör enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler ske så mycket som möjligt vid källan innan de späds ut. Avloppsreningsverk är i allmänhet inte konstruerade för att ta hand om miljögifter utan för att rena näringsämnen, och miljögifter går därför till stor del ut orenade i recipienten eller hamnar i slammet. Miljögifterna kan även orsaka störningar i avloppsreningsverkets funktion.

Länsstyrelsen har i övrigt inga synpunkter på sökandes förslag till villkor avseende hantering av muddermassor från Viskan. Dock bör tilläggas att samma krav bör ställas även om motsvarande muddermassor från annan plats tas emot. (jmf 4.14)

Inställning till sökandes förslag till delegationer Länsstyrelsen har inga synpunkter på sökandes förslag till delegationer.

Länsstyrelsens förslag till nya villkor För att ansökt verksamhet ska tillåtas anser länsstyrelsen att även följande villkor ska föreskrivas.

Sid 110 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Nedan redovisas de ytterligare villkor som Länsstyrelsen anser ska föreskrivas. De villkor som Länsstyrelsen föreslår är nedan

En motivering till Länsstyrelsens ställningstaganden görs i förekommande fall under respektive villkor.

Länsstyrelsens förslag till nya villkor för avfallsanläggningen Hantering av avfall Länsstyrelsen anser att verksamhetens gällande villkor 4.2 fortsatt ska föreskrivas.

Gällande 4.2 Luft från hela hanteringen vid SOR1, SOR2 och SOR3 ska samlas in och renas med avseende på lukt.

Lagring av avfall som ska behandlas i SOR3 ska ske i stängt utrymme med insamling och rening av utgående luft.

Alternativt föreslår Länsstyrelsen att villkoret formuleras om så att det istället framgår hur matavfall och annat biologiskt kommunalt avfall som kan ge upphov till lukt ska hanteras, dvs den verksamhet som regleras i gällande villkor 4.2. Till exempel: Nytt Matavfall och annat biologiskt kommunalt avfall som kan ge upphov till lukt ska hanteras inomhus. Ventilationsluften ska samlas in och renas så att risken för störande lukt reduceras.

Motivering: Länsstyrelsen anser att det även fortsättningsvis är befogat med ett villkor som reglerar denna anläggningsdel och som dessutom är mer detaljerat än det generella luktvillkoret för hela anläggningen. Det har inte framkommit skäl som motiverar att reningskraven kan minskas.

Sökande beskriver att hantering i dagsläget inte längre ske på samma sätt i SOR1, SOR2 och SOR3. Länsstyrelsen uppfattning är att tillståndet dock omfattar hante-

Sid 111 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

ring av de avfallsslag som regleras i villkoret. Genom att ta bort villkoret helt kommer regleringen kring hanteringen av dessa luktande avfallsslag att upphöra. Länsstyrelsen anser att det inte har framkommit skäl som motiverar att reningskraven kan minskas.

För att göra villkoret mera anpassat till nuvarande och eventuellt framtida hantering föreslår Länsstyrelsen att villkoret formuleras så att det istället för att reglera hur specifika sorteringshallar ska konstrueras, reglerar hur matavfall och annat biologiskt kommunalt avfall som kan ge upphov till lukt ska hanteras, dvs den verksamhet som regleras i gällande villkor 4.2.

Hantering av vatten Länsstyrelsen avstyrker sökandes förslag till villkor 4.12 och 4.14 och yrkar att följande villkor föreskrivs istället.

Nytt Vattenströmmar från olika behandlingsytor för avfall ska separeras utifrån vad som är lämpligt ur miljösynpunkt.

Vatten som inte bedöms lämpliga att behandla på anläggningen på grund av dess föroreningsinnehåll ska samlas upp och transporteras till extern mottagare.

Förorenat vatten som leds till lakvattendammen får inte överstiga begränsningsvärdena enligt nedanstående tabell. Halterna gäller som månads- och årsmedelvärden. Villkoret är uppfyllt även om månadsmedelvärdet för respektive mätparameter överskrids vid högst två tillfällen per kalenderår, förutsatt att årsmedelvärdet under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.

Sid 112 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

pH värdet ska ligga inom intervall 6,5 9

Begränsningsvärdena ska kontrolleras genom mätning vid provpunkt innan lakvattendammen. Kontroll ska ske i den omfattning som framgår av kontrollprogrammet.

Utöver ovanstående ämnen ska även PAH och PFAS kontrolleras i den omfattning som framgår av kontrollprogrammet. Kontroll av ytterligare ämnen ska minst ske då behov uppstår eller när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad.

Motivering: Det svenska systemet för prövning av miljöfarlig verksamhet bygger på tillståndsprövning där frågan om kravnivå i tillståndsvillkoren tar sin utgångspunkt i hänsynsreglerna (bl.a. 2 kap. 3 § miljöbalken). Vid tillämpningen av vad som är att betrakta som bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 § miljöbalken bör all tillgänglig kunskap beaktas. En sådan källa till kunskap är bl.a. BAT-slutsatser.

Den 17 augusti 2018 publicerades BAT-slutsatsdokumentet för avfallsbehandling. I BAT 19 anges att vattenströmmar ska separeras och renas separat. Varje vattenström bör samlas upp och behandlas separat, baserat på föroreningsinnehållet och kombinationen av reningstekniker. Framförallt bör rena vattenströmmar separeras från förorenade strömmar som behöver behandling innan det släpps ut eller återcirkuleras. Utsläppsvärden (BAT-AEL) utgår ifrån att vattenströmmar inte blandas eller vattenströmmar där även lakvatten från deponier ingår.

Med BAT-slutsatserna som referens för vad som kan anses vara bästa möjliga teknik anser Länsstyrelsen att vattenströmmar från olika behandlingsytor för avfall ska

Sid 113 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

separeras. Det ska även säkerställas att representativ provtagning kan ske. Vidar anser Länsstyrelsen att motsvarande värden som anges i BAT-AEL för indirekta utsläpp till en vattenrecipient i tabell 6.2, ska föreskrivas som villkor för de separerade vattenströmmarna innan avledning till lakvattendammen.

Mark- och miljööverdomstolen har i avgörande den 21 december 2016 i mål nr M 3967-16 uttalat följande när det gäller BATdessa utgångspunkter framstår det som rimligt att kraven på verksamhetsutövaren ligger på den lägre nivån i det intervall som återfinns i de BAT-slutsatser som fastställts i EU-direktiv. Vid fastställande av villkor ska vidare miljöbalkens hänsynsregler tillämpas, vilket innebär att kraven kan bli mer långtgående än vad som framgår av nämnda direktiv. Det förtjänar dock att påpekas att till grund för fastställande av villkor ska alltid läggas en individuell prövning som tar hänsyn till de särskilda

mium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly zink och oljeindex bedömts vara särskilt angeläget att reglera. För krom, koppar och zink har begränsningsvärdena även anpassats till att inte vara lägre än det krav som ställs på utgående vatten från lakvattendammen.

Länsstyrelsen instämmer inte i sökandes inställning att BAT 19 f uppfylls fullt ut. Denna prövning handlar dock inte om ifall BAT-slutsatserna uppfylls eller inte. Länsstyrelsen menar här att bästa möjliga teknik ska beaktas vid tillståndsprövning och att BAT-slutsatserna ska användas som referens för vilka krav som bör ställas på anläggningens prestanda.

BAT 19 f inom BAT-slutsatserna för avfallsbehandling handlar om att separera olika vattenströmmar baserat på föroreningsgrad eller ursprung, vilket möjliggör en mera effektiv kontroll och reningsprocess. Genom att kontrollera och eventuellt behandla uppsamlat förorenat vatten kan utsläppen av föroreningar minimeras. I själva BAT-slutsatserna specificeras inte explicit några undantag från kravet att behandla uppsamlat förorenat vatten enligt BAT 19 f. Dock erkänns det generellt

Sid 114 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

inom BAT-ramverket att tillämpningen av specifika tekniker och metoder kan variera beroende på anläggningens unika förhållanden och förutsättningar.

Tillämpningen kan variera beroende på anläggningens unika förhållanden. En viktig faktor är anläggningens storlek och vilken typ av verksamhet som bedrivs. Mindre anläggningar eller de som hanterar mindre farligt avfall kan ha andra krav än större anläggningar eller de som hanterar särskilt förorenat avfall. Till exempel kan en mindre anläggning med begränsad verksamhet ha mindre omfattande system för vattenbehandling, medan en större anläggning så som Sobackens anläggning med högre risk för föroreningar kan behöva mer avancerade och omfattande behandlingslösningar.

Tekniska och ekonomiska överväganden är också centrala. Om en viss behandlingsteknik är tekniskt svår att implementera på grund av anläggningens konstruktion eller verksamhetens karaktär, eller om kostnaderna för tekniken är oproportionerligt höga i förhållande till miljönyttan, kan alternativa metoder behöva undersökas. Dessa alternativ måste vara motiverade och dokumenteras noggrant, för att säkerställa att de fortfarande uppfyller miljöskyddskraven. Länsstyrelsen bedömer att det varken är tekniskt komplicerat eller ekonomiskt orimligt att kontrollera utgående vatten från olika ytor och behandlingsmetoder.

Slutligen kan den befintliga infrastrukturen på anläggningen påverka hur BAT 19 f implementeras. Anläggningar som redan har installerade vattenbehandlingssystem kan behöva anpassa eller uppgradera dessa för att uppfylla de senaste BAT-kraven. Detta kan innebära att nya tekniker införs eller att befintliga system optimeras för att bättre hantera förorenat vatten. I vissa fall kan anläggningen behöva en övergångsperiod för att genomföra dessa förändringar, och i dessa situationer kan undantag eller tillfälliga lättnader från fullständiga BAT-krav beviljas, förutsatt att det finns en plan för att uppfylla kraven på sikt och att miljöriskerna under tiden hålls under kontroll. Sökande har föreslagit ett utredningsvillkor (U1) som innebär att de ska redovisa åtgärder för att inte avleda ovidkommande vatten till lakvattendammen, vilket är positivt. I detta villkor handlar det däremot inte om att införa nya

Sid 115 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

tekniker eller vattensystem, utan här handlar det om att kontrollera att inte vatten med olämpligt föroreningsinnehåll leds till lakvattendammen. Detta bör kunna åstadkommas genom att anpassa befintligt system och utöka kontrollerna i anslutning till där föroreningar kan uppstå.

Till saken hör även att det inte har framkommit av ansökningshandlingarna att lakvattendammen är utformad och utrustad för att på lämpligt sätt rena de aktuella föroreningarna från samtliga behandlingsytor. Spädning är inte en reningsmetod utan rening bör enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler ske så mycket som möjligt vid källan innan de späds ut.

Föreslagna ämnen och halter; Zink är utifrån uppmätta halter i inkommande delflöden till lakvattendammen den parameter som inte ligger i nivå med föreslagna begränsningsvärdet. Länsstyrelsen gör trots det bedömningen att värdet bör kunna innehållas om förebyggande skyddsåtgärder vidtas, t ex ändrat förvaringssätt av avfall som avger zink. För övriga parametrar bedöms halterna kunna innehållas redan i dagsläget utifrån uppmätta halter i inkommande delflöden till lakvattendammen. Tillkommer nya verksamheter bör dessa byggas med bästa möjliga teknik och då kunna innehålla föreslagna begränsningsvärden.

Utöver ovan nämnda ämnen anser Länsstyrelsen att även PAH och PFAS ska kontrolleras i den omfattning som framgår av kontrollprogrammet. Även andra ämnen kan bli aktuella att kontrollera beroende på vilka avfallsslag som hanteras inom anläggningen. Dessa kontroller ska göras för att upptäcka negativa trender och för att kunna vidta åtgärder för att vända dessa.

PFAS (per- och polyfluorerade ämnen) är mycket svårnedbrytbara. PFAS-ämnenas stabila egenskaper medför att PFAS som sprids till miljön blir kvar under lång tid. Varor och produkter kan släppa ut PFAS under hela livscykel från produktion, un-

Sid 116 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

der användning och efter användning. Med anledning av den stora allmänna spridningen av PFAS i miljön anser Länsstyrelsen att PFAS bör kontrolleras regelbundet, även i förebyggande syfte.

PAH (polyaromatiska kolväten) är oftast stabila vilket innebär att de är svårnedbrytbara och att de kan spridas långt i miljön innan nedbrytning sker. PAH kan bli mycket långlivade i vattensediment, vilket innebär att vattenlevande organismer är mycket utsatta. Det är därför viktigt att föroreningen upptäcks detta tidigt och nära utsläppskällan så att åtgärder kan vidtas i förebyggande syfte.

Länsstyrelsens förslag till delegationer. Nytt Länsstyrelsen yrkar att mark- och miljödomstolen enligt 22 kap. 25 § miljöbalken överlåter åt tillsynsmyndigheten att vid behov fastställa ytterligare villkor för verksamheten avseende försiktighetsmått och skyddsåtgärder vid förvaring av flytande icke-farligt avfall.

Motivering: Se under sökandes förslag till villkor 4.7

Nytt Länsstyrelsen anser även att mark- och miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att vid behov fastställa ytterligare villkor för verksamheten avseende försiktighetsmått och skyddsåtgärder vid hantering och deponering av muddermassor som inte kommer från Viskan.

Motivering: Olika muddermassor kan innehålla olika typer av föroreningar i olika halter. Med detta följer att olika typer av försiktighetsmått och skyddsåtgärder kan behövas. Eftersom det i dagsläget inte finns några uppgifter om föroreningsinnehåll eller halter i muddermassor som inte kommer från Viskan anser Länsstyrelsen att tillsynsmyndigheten ska att vid behov fastställa ytterligare villkor för verksamheten avseende försiktighetsmått och skyddsåtgärder vid hantering och deponering av muddermassor som inte kommer från Viskan.

Sid 117 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

I övrigt förutsätter Länsstyrelsen att gällande delegationer kvarstår och att de justeras mot nya villkorsbenämningar. En sammanställning av vilka delegationer som gäller bör redovisas.

Avslutande av prövotid i mål M 3552-12 Länsstyrelsen anser att en anläggning för rening av PFAS ska vara i drift inom två år från dom vunnit laga kraft. Länsstyrelsen anser även att en provisorisk föreskrift bör sättas för PFAS 11. Länsstyrelsen förslår 200 ng/l som ett årsmedelvärde.

Motivering: Det kan konstateras att det finns behov av rening av PFAS. Halterna av PFAS från anläggningen är höga och det finns idag reningsteknik för att kunna rena PFAS från avfallsanläggningar. Det är därför motiverat att rening installeras. Prövotiden har pågått under lång tid och det är därför skäligt att en anläggning för rening av PFAS bör kunna vara klar inom två år.

Det är anmärkningsvärt att bolaget inte har kommit längre i sin utredning under de åtta åren som utredningen har pågått. Det finns idag PFAS-rening på avfallsanläggningar i länet som är i fulldrift men det är även på gång att byggas PFAS reningsanläggningar. Det finns anläggningar i länet som idag har fått utsläppsvillkor av PFOS/PFAS 11. Beslut om villkor har tagit i både mark- och miljödomstolen och i miljöprövningsdelegationen.

Det är viktigt att en anläggning för rening av PFAS installeras så snart som möjligt eftersom det oftast tar en tid innan anläggningen är i full drift med rening. Driftförutsättningarna för PFAS-rening av en aktiv deponi kommer att ändas över tid beroende på flera parametrar som vilka olika PFAS som tillförs, befintligt avfall, tillkommande avfall, sluttäckning mm. En reningsanläggning för PFAS kommer att behövs eftersom det är så höga halter av PFAS. Det är bra att kompletterade åtgärder som sluttäckningen, stabilisering görs för att minska utsläppen och därmed belastningen på en reningsanläggning.

Sid 118 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Länsstyrelsen anser vidare att de utredningar och frågeställningar som skulle besvaras under prövotiden inte är helt slutförd i alla delar. Prövotiden kan därför enligt Länsstyrelsens mening inte avslutas.

Motivering: Bolaget skulle under prövotiden utreda möjliga och rimliga åtgärder för att minska PFAS-utsläppen från lakvattendammen. Det ska också finnas en tidplan för när dessa åtgärder kan vara genomförda.

Länsstyrelsen anser inledningsvis att en tydlig tidsplan för åtgärder saknas.

Nedan görs en sammanfattning av de åtgärder som bolaget skulle utreda vidare under prövotiden följt av en sammanfattning av Länsstyrelsens inställning.

- Halterna av PFAS i lakvattnet efter att sluttäckning genomförts. Länsstyrelsens inställning: Fortsatt utredning behövs. Sluttäckningen är inte klar och någon slutsats är inte tagen.

- Möjligheten att begränsa utsläppen av PFAS genom mellantäckning av deponin. Länsstyrelsens inställning: Något nytt har inte framkommit. Sökande konstaterar att mellantäckning är en metod som är möjlig i en framtida aktiv deponi. Länsstyrelsen undrar om detta är ett åtagande från sökande och det bör i sådana fall förtydligas.

- Separat uppsamling och PFAS-rening av enbart lakvatten. Länsstyrelsen inställning: Separat rening av lakvatten från framtida deponiceller kan komma att bli aktuellt beroende på föroreningsnivå i det framtida lakvattnet. Länsstyrelsen undrar om detta är ett åtagande och det bör i sådana fall förtydligas.

Bolaget avser att utreda vidare de fördröjningsåtgärder som föreslagits i framtagen vattenutredning (Utredning vattenmängder, Sweco 2022) utifrån

Sid 119 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

teknisk genomförbarhet, miljönytta och kostnad. Den fördjupade utredningen avser fördröjningsåtgärder på den södra delen av anläggningsområdet med syfte att öka lakvattendammens hydrauliska kapacitet. Länsstyrelsen konstaterar att fortsatt utredning behövs.

- PFAS-stabilisering av massor. Länsstyrelsen inställning: Bolaget kan komma att stabilisera massor i framtiden. Länsstyrelsen undrar om detta är ett åtagande och i vilka fall det i så fall ska ske.

- Förutsättningarna för PFAS-rening av lakvattnet. Länsstyrelsens inställning: Bolaget avser att utreda reningsmetoder och reningsanläggningar som har kapacitet att rena både PFAS-ämnen och metaller. Länsstyrelsen anser att fortsatt utredning behövs men att beslut om att rening ska ske kan beslutas redan nu. Det finns idag avfallsanläggningar som har PFAS-rening. Eftersom PFAS kan variera över tid beroende på olika parametrar som befintligt avfall, nytt avfall, sluttäckning mm så kan driftförutsättningarna en anläggning trimmas över tid.

- Förutsättningarna att vidta effektiva skyddsåtgärder som minskar utsläppet av PFAS till vatten avseende hanteringen av avfallsbränsle. Länsstyrelsens inställning: Bolaget kommer under 2024 att fortsätta befintlig provtagning i syfte att följa upp halt och eventuellt samband till genomförda åtgärder. Det är för tidigt att uttala sig om ett eventuellt samband mellan de minskade PFAS-halter under hösten 2023 och åtgärder kopplat till verksamhetens avfallsbränsleberedning. Länsstyrelsen anser att fortsatt utredning behövs samt att en tidsplan ska finnas för åtgärder och uppföljningar.

Sevesoverksamhet Länsstyrelsen anser att tillståndet bör begränsas så att maximalt lagrade mängder Sevesoämnen ska hålla sig under gränsen för högre kravnivå.

Sid 120 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Länsstyrelsen understryker att riskerna för högre kravnivå inte är redovisade i den här processen; exempelvis för olika scenarier etc. Det är således inte tillräckligt för sökande att endast inkomma med en säkerhetsrapport som komplettering till tillsynsmyndigheten. Om lagrade mängder framöver kommer överstiga den högre kravnivå så behöver verksamheten söka nytt tillstånd enligt miljöbalken.

Länsstyrelsen har även noterat att Sevesoberäkningen inte är korrekt då exempelvis mängden petroleumprodukter skiljer sig åt mellan redovisning för fysikaliska faror och miljöfarliga faror. För närvarande påverkar detta inte kravnivån, men det är viktigt att sökanden har kontroll över momentana lagrade mängder.

Miljö- och konsumentnämnden i Borås kommun

Nämnden har anfört i huvudsak följande.

Dispens från förbudet att deponera organiskt avfall beträffande de muddermassor som kan komma att deponeras Miljö- och konsumentnämnden anser att det är olämpligt med en generell dispens även om sökanden har angett att dispensen kan begränsas till saneringen av Viskan och slamlagunen vid Gässlösa. Dispens bör istället sökas för respektive projekt så att en bedömning kan göras i det enskilda fallet. Miljö- och konsumentnämnden bedömer att det för närvarande saknas fullständigt beslutsunderlag för de aktuella projekten då saneringsmetoder inte är bestämda och det är oklart vilka volymer muddermassor och föroreningsmängder det handlar om. Dispens kan lämpligen sökas i samband med att anmälan om avhjälpandeåtgärd lämnas in för respektive projekt.

Villkor Villkor och delegation avseende hantering av muddermassor från Viskan (4.26) Föreslaget villkor 4.26 anger att förutsättningar och lämplig mottagning och hantering av muddermassor från Viskan ska utredas innan mottagning av muddermassor påbörjas. Utredningen ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader innan

Sid 121 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

mottagning av muddermassor påbörjas. Mottagning av muddermassor får inte påbörjas utan godkännande från tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten föreslås även få delegation att föreskriva ytterligare villkor, försiktighetsmått eller begränsningar avseende hantering och deponering av muddermassor från Viskan.

Miljö- och konsumentnämnden är tveksam till om tre månader i detta fall räcker för att ta fram ett tillräckligt underlag för att kunna föreskriva villkor för hantering och deponering av muddermassor från Viskan. Hanteringen behöver även prövas och utvärderas i praktiken. Då det inte finns tillräckligt underlag för att föreskriva slutliga villkor brukar prövotid tillämpas och Miljö- och konsumentnämnden anser därför att hanteringen av muddermassor från Viskan bör hanteras som en prövotidsfråga. Miljö- och konsumentnämnden inser att det finns logistiska utmaningar med att ha prövotid för en verksamhet som bedrivs under en begränsad tid men ser inga hinder mot att prövotiden i så fall anpassas till aktuell tidsram.

Miljö- och konsumentnämnden vidhåller också att hantering av muddermassor från Viskan inte är en sådan fråga där ett villkor kan vara av mindre betydelse då det rör sig om stora mängder muddermassor som sannolikt är kraftigt förorenade. Muddermassor av denna typ har inte heller tidigare tagits emot i denna omfattning på anläggningen vilket innebär att både sökanden och tillsynsmyndigheten saknar erfarenhet av sådan hantering.

Villkor 4.2 (Vägning av inkommande avfall) Villkoret är formulerat som att allt inkommande avfall som ska behandlas eller deponeras på anläggningen ska vägas med undantag för muddermassor som inkommer genom pumpning där vikten istället ska beräknas. Det förekommer dock annan hantering av avfall på anläggningen än behandling och deponering, t ex lagring som del av insamling (mellanlagring) av farligt avfall. Om villkoret ska formuleras enligt sökandens förslag behöver även lagring som del av insamling finnas med för att en relevant uppföljning av dessa mängder ska kunna göras.

Sid 122 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Lagstiftningen anger inte någon nedre tidsgräns för vad som anses som lagring av avfall men Miljö- och konsumentnämnden gör tolkningen att allt avfall som lagras på anläggningen och som sedan ska transporteras vidare utan att behandlas eller hanteras på anläggningen utgör mellanlagring oavsett om det lagras på bilar eller i containrar. Ett undantag kan vara omlastning då byte av transportfordon sker som då kan anses utgöra en del av transporten om den sker utan dröjsmål. Detta framgår också av Naturvårdsverkets vägledning om miljörapportering av hanterat avfall. När det gäller tillägget om muddermassor som inkommer till anläggningen genom pumpning och där vikten ska beräknas har Miljö- och konsumentnämnden inget att erinra.

Villkor 4.3 (Behandling av nytt avfallsslag) Villkoret föreslås att tillsammans med det allmänna villkoret ersätta befintliga villkor 4.5, 4.8, 4.9, 4.11 och 4.13. Det föreslås vidare att villkoret endast ska omfatta nya avfallsslag eftersom bolaget anser att de behandlingsmetoder som kommer att bli aktuella för verksamheten har beskrivits och förtydligats genom komplettering av ansökan och därmed kommer att utgöra en del av tillståndet. Andra tekniker inom ramen för beskrivna behandlingsmetoder kan dock bli aktuella i framtiden men bör enligt sökandens uppfattning kunna rymmas inom det allmänna villkoret så länge de inte medför större miljöpåverkan än de tekniker som nu är beskrivna.

Miljö- och konsumentnämnden kan se fördelar med att inte detaljreglera behandlingen av olika avfallsslag i villkor då olika behandlingsmetoder ständigt är under utveckling och att helt nya metoder kan utvecklas över tid. Miljö- och konsumentnämnden anser dock att beskrivningen i ansökan av olika behandlingsmetoder fortfarande är för översiktlig och summarisk för att ge en tillräckligt bra beskrivning av vad som kommer att utföras i de olika projekten. Formuleringar som att separat reningssteg kommer att installeras vid behov och att reningen anpassas efter föroreningsinnehållet är för allmänt hållna för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedriva en meningsfull tillsyn och kunna ställa rätt krav på förebyggande skyddsåtgärder. Då det följer av miljöbalken 2 kap. 3 § att bästa möjliga teknik ska användas kan

Sid 123 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

det också vara tveksamt att ange teknik genom att hänvisa till en beskrivning i ansökan eftersom denna snabbt kan bli inaktuell. Det kan också vara oklart om andra tekniker som kan användas inom ramen för beskrivna behandlingsmetoder alltid kan rymmas inom det allmänna villkoret.

Miljö och konsumentnämnden anser därför att en anmälan enligt villkor 4.3 ska göras både för nya avfallsslag och nya behandlingsmetoder. T ex bör en anmälan göras vid behandling av förorenade massor med undantag för kompostering av oljeförorenade massor och torrsiktning av icke farligt avfall som är väl etablerade behandlingsmetoder vid anläggningen. Anmälan bör även göras vid behandling av förorenat vatten och slam som utgör farligt avfall, askor som utgör farligt avfall samt muddermassor eftersom detta är avfallsslag som inte tidigare har behandlats vid anläggningen.

Av ansökan framgår vidare att processvattnet från olika behandlingar leds genom gemensamma ledningar till lakvattendammen och att flödena blandas och utjämnas vilket innebär att utsläpp inte kan beskrivas på en så detaljerad nivå att de kan tillskrivas specifika behandlingsmetoder. Det är innehållet i lakvattendammens utgående vatten som ger en gemensam total bild av utsläppen från lakvattendammen till avloppsreningsverket och som anses relevant för ansökan om ändringstillstånd och den aktuella prövningen. Miljö- och konsumentnämnden vill i detta sammanhang framhålla att utsläppen till vatten och luft bör redovisas i varje anmälan enligt villkor 4.3. Det går annars inte att utvärdera den aktuella behandlingsmetodens miljöpåverkan och hur den bidrar till den totala utsläppssituationen eller att jämföra den med andra behandlingsmetoder.

Miljö- och konsumentnämnden anser också att befintliga villkor 4.5 och 4.6 bör vara kvar. Vid komposteringsanläggningen får idag behandlas park- och trädgårdsavfall, stallgödsel, rötrest och verksamhetsavfall som vid driftstörningar inte kan rötas eller behandlas vid en annan rötningsanläggning. Det blir otydligt vad som får komposteras där och hur komposteringen ska gå till om villkoren tas bort och end-

Sid 124 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

ast regleras av det allmänna villkoret. Kompostering används även som behandlingsmetod för oljeförorenade massor men detta sker på en annan plats och med andra metoder och ett annat syfte.

Villkor 4.4 (Användning av avfall för anläggningsändamål) Miljö- och konsumentnämnden anser att villkoret kan utformas enligt förslaget på så sätt att icke farligt avfall där föroreningshalten understiger mindre känslig markanvändning (MKM) får användas inom verksamhetsområdet för mindre reparationsåtgärder av befintliga vägar och ytor mm till en årlig mängd av 1500 ton.

När det gäller användning av avfall för konstruktion av nya anläggningsdelar eller för konstruktionsarbeten så anser Miljö- och konsumentnämnden att anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål ska göras i vanlig ordning. Detta för att en bedömning ska kunna göras av anläggningens syfte, avfallets föroreningsinnehåll och vilka mängder avfall som är rimliga att använda till anläggningen. Grundläggning och sluttäckning av deponin kan dock undantas från anmälan eftersom konstruktionen av dessa regleras på annat sätt.

Miljö- och konsumentnämnden anser vidare att föroreningshalten i avfallet inte bör regleras i villkoret förutom vad som anges i första stycket ovan. Det finns delar av verksamhetsområdet som inte avvattnas till lakvattendammen vilket innebär att det i vissa fall kan finnas skäl att ställa strängare krav på föroreningsinnehållet än MKM för massor som ska användas inom dessa områden.

Villkor 4.6 (Förvarings- och hanteringsytor för farligt avfall) Miljö- och konsumentnämnden föreslår att villkoret formuleras enligt följande: "Hantering av farligt avfall ska ske under tak och inom hårdgjord invallad yta som är resistent mot förekommande föroreningar, med undantag för tryckimpregnerat trä, kyl/frys och vitvaror som ska förvaras på hårdgjord yta som är resistent mot förekommande föroreningar och med uppsamling av dagvatten."

Sid 125 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Befintligt villkor 4.4 bör vara kvar eftersom detta reglerar förorenade massor och askor generellt, dvs inte bara de massor och askor som utgör farligt avfall. Detta motiveras av att även de massor och askor som inte utgör farligt avfall kan innehålla höga föroreningshalter. Villkoret kan dock formuleras om enligt följande:

"Hantering av förorenade massor, muddermassor och askor ska ske på hårdgjord yta som är resistent mot förekommande föroreningar och med uppsamling av dagvatten."

SÖKANDENS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN Dispens från förbudet att deponera organiskt avfall Förutsättningar för undantag från förbudet mot deponering enligt 13 § NFS 2004:4 föreligger. För det fall dispens är nödvändigt vill bör den inte begränsas i tid med hänsyn till vikten av att sökanden ska kunna genomföra aktiviteten, dvs. deponering av avfall innehållande organiskt material, enhetligt och i sin helhet. Däremot instämmer sökanden i Länsstyrelsen och Borås Stads uppfattning om att dispensen kan begränsas till saneringen av Viskan och slamlagunen vid Gässlösa.

Det primära syftet med att utöka verksamheten till att omfatta mottagandet av muddermassor att kunna möta behovet av omhändertagande av muddermassor från Viskansaneringen. Det kan dock inte uteslutas att andra viktiga saneringsprojekt kommer att genomföras i framtiden. Ett projekt som är nära förestående är saneringen av slamlagunen på Gässlösa som ska möjliggöra en utveckling av området vid det tidigare reningsverket.

Den totala volymen av förorenat slam i slamlagunen har beräknats uppgå till cirka 17 000 m . Det deponerade slammet som innehåller hög andel organiskt material, ligger till stor del under vatten och har en plastisk, gyttjelerig karaktär. Vid provtagning har kraftig lukt av olja uppmärksammats och materialet har en oljeskimrande yta. Slammet har också observerats innehålla mindre fragment av fast avfall som metall och plastbitar. Slammet har en svart färg som övergår i brunt när underliggande torvlager nås. Mycket stora föroreningsmängder bedöms finnas i området.

Sid 126 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Enligt Borås Stad kan föroreningar i form av krom (III), krom (VI), koppar, kvicksilver, zink, alifater, aromater, PAH:er och dioxin förekomma. På Borås Stads hemsida anges att flera undersökningar och utredningar har genomförts för att kartlägga föroreningar, miljö- och hälsorisker och risker för spridning sedan slamlagunen upptäcktes 2017-2018. Tre åtgärdsförslag har tagits fram: - Slammet ligger kvar. Ytvatten renas nära slamlagunen, vilket skulle kunna ske med hjälp av ett markfilter, som ytvattnet och det ytliga grundvattnet från lagunen passerar genom. - Slammet ligger kvar. Ytvatten renas nära Viskan, genom att en våtmark anläggs där. - Schakt och deponering. Slamlagunen grävs ur och slammet deponeras på annan säker plats.

Vilket av förslagen ovan som ska genomföras är ännu inte beslutat. Muddermassor från slamlagunen bedöms ha en annan karaktär och är troligtvis inte lika vattenhaltiga som de från Viskan. Vad gäller TOC-halten finns uppgifter om att den ligger på ca. 19 28 %, varför en eventuell dispens även bör omfatta dessa muddermassor. I enlighet med vad Borås Stad har identifierat som lämplig åtgärd är det osannolikt utifrån föroreningsgrad att eventuellt slam kan hanteras på annat sätt än genom deponering. Detta i sig talar för en dispens.

Här ska även framhållas att det fortsatt är NFS 2004:4, tillsammans med deponeringsförordningen som är gällande reglering för undantag och dispens från deponeringsförbuden och det är således utifrån dessa bestämmelser som bedömning ska ske.

Borås Stad Lakvattendammen Borås Stad anser att det saknas en beskrivning i ansökan om hur sökanden ska hantera det ökade flödet så att inte lakvattendammen riskerar att brädda till den intilliggande Kållabäcken.

Sid 127 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

I enlighet med vad Borås Stad framhåller har sökanden i ansökningshandlingarna redogjort för det ökade vattenflödet till lakvattendammen i den framtida verksamheten (se t.ex. avsnitt 8.4.5 i Bilaga B (MKB) och avsnitt 6 i Bilaga B2 (Vattenvolymer)). Tillkommande framtida volymer beror bl.a. på större verksamhetsyta, framtida processvatten och klimateffekter.

I utredningen om vattenmängder bedömdes att den befintliga lakvattendammens kapacitet inte var tillräcklig ur ett klimatperspektiv med förväntat ökade nederbördsmängder. Vid ökad andel hårdgjord yta ökar även fördröjningsbehovet av vattnet. Som föreslagen åtgärd angavs följande i utredningen: Om fler ytor planeras bli kopplade till dammen eller om hårdgöringsgraden ökar, bedöms det enligt detta PM som angeläget att samtidigt anlägga ytterligare fördröj-

För att skapa en buffert och möjlighet att reglera tillkommande, ökade flöden till lakvattendammen har sökanden anlagt en fördröjningsdamm i enlighet med ovanstående åtgärdsförslag. Dammens reglerbara volym är dimensionerad för en återkomsttid motsvarande ett 5 års-regn. Denna damm ger därmed en ökning av den totala hydrauliska kapaciteten för omhändertagande av dag- och lakvatten.

Genom att den nu anlagda fördröjningsdammen begränsar belastningen av lakvatten till den befintliga lakvattendammen och reglerar flöden, kommer lakvattendammens befintliga sedimentationsförmåga att bibehållas. Effekten av fördröjningsdammen minskar risken att det ökade flödet medför att lakvattendammen bräddar till den intilliggande Kållabäcken. Här kan också noteras att skyddsvärdet bedöms som litet.

Som vidare åtgärd har andra flöden setts över och kommer att fortsätta ses över i enlighet med vad som beskrivits i ansökningshandlingarna. Vattnet från fordonstvätten renas i en ny reningsanläggning som installerades under 2023 och det renade vattnet leds för närvarande till lakvattendammen. Provtagningar har utförts och analysresultat visar att det renade vattnet uppfyller avloppsreningsverkets krav för mottagning.

Sid 128 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Dagvatten från sluttäckta deponiområden inom deponietapp 1 kommer att ledas direkt till recipient istället för via lakvattendammen. Endast det vatten som infiltrerar genom deponitäckningen och som därmed genererar lakvatten kommer att ledas till lakvattendammen.

Samtliga ovanstående åtgärder bidrar till att minska belastningen på lakvattendammen och är därmed åtgärder som minskar risken för att lakvattendammen bräddar till Kållabäcken. I sammanhanget kan vidare noteras att regelbundna provtagningar genomförs för att kontrollera Kållabäckens status och påverkan av lak- och dagvatten från verksamheten. Mot bakgrund av ovan anförda anser sökanden att tillräckliga åtgärder vidtas för att minska risken att lakvattendammen bräddar till den intilliggande Kållabäcken. Ytterligare åtgärder anses inte miljömässigt motiverat.

Länsstyrelsen Verkställighetsförordnande Sökanden delar inte Länsstyrelsens uppfattning om att ett verkställighetsförordnande enbart kan meddelas om det föreligger få motstående intressen. För att verkställighetsförordnande ska meddelas krävs snarare att nyttan för verksamhetsutövaren att erhålla verkställighet väger tyngre än de motstående intressena av att ett sådant förordnande inte meddelas (se t.ex. NJA 2012 s. 623). Sökanden anser att oavsett om verkställighet meddelas eller inte kommer motstående intressen till sökandens verksamhet att föreligga, även efter en lagakraftvunnen tillståndsdom.

Sökanden noterar vidare att Länsstyrelsen inte anger vilka motstående intressen som föreligger och som är av en sådan dignitet att verkställighet inte kan meddelas. I motsats till Länsstyrelsens uppfattning bedömer sökanden, mot bakgrund av att Sökanden bedriver en samhällsviktig verksamhet där det regionala och lokala behovet av bl.a. en tillräcklig och miljömässigt korrekt avfallshantering är stort redan idag likväl som att efterfrågan på deponier är omfattande, gör att det föreligger skäl till att sökanden omgående ska få ta de utökade mängderna i anspråk. Sökanden anser därtill att nyttan av att sökanden erhåller ett verkställighetsförordnande överväger

Sid 129 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

de nackdelar/motstående intressen som föreligger. I sammanhanget ska även noteras att ansökan som nu prövas avser en ändring av verksamheten och inte en ny verksamhet. I relation till nuvarande verksamhet medför den ändrade verksamheten inte någon ökad påverkan på omgivande miljö och människor. Någon irreversibel skada eller något men för motstående intressen i förhållande till vad som redan är tillståndsgivet kan därför inte uppkomma genom att ett verkställighetsförordnande meddelas.

Mot bakgrund av ovan anförda vidhåller sökanden att verkställighetsförordnande meddelas.

Seveso En översyn har genomförts för att genom analyser och bedömningar av avfall säkerställa Sevesoklassning. Översynen har utgått dels från inkomna avfallsdeklarationer och därtill hörande analyser, dels från analyser av prov som specifikt tagits för utredningens ändamål. Slutsatsen från översynen är att sökandens verksamhet ska hänföras till den lägre kravnivån. Sevesoarbete ska ske kontinuerligt och sevesolagstiftningen gäller parallellt med miljöbalken och oaktat miljöprövningen.

Utifrån det ovan anförda omfattas verksamheten av den lägre kravnivån. Sökanden har inkommit med ett handlingsprogram och någon revidering av detta utifrån nuvarande förutsättningar är inte nödvändigt. Eventuella framtida revideringar kommer sökanden att rätteligen kommunicera med tillsynsmyndigheten för Seveso och är inte en del av denna prövning.

Prövotid för lakvatten Som utvecklats i ansökan var slutsatserna under prövotiden som löpte fram till den 31 december 2023, att det var miljömässigt motiverat att anlägga rening av PFAS samt tekniskt genomförbart och ekonomiskt rimligt. Något som dock inte har kunnat genomföras under hittillsvarande prövotider är en fullständig studie över teknikval och utformning av en anläggning för rening av PFAS. Tekniken är för närvarande under stark utveckling och ytterligare tid behövs för att slutligt ta ställning till

Sid 130 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

metod och utförande av en sådan anläggning samt vilka ytterligare åtgärder som ska utföras för att minska utsläpp av PFAS. De tekniker som hittills utvärderats har inte helt kunnat uppfylla de krav som sökanden ställer. Sökanden instämmer således i det som länsstyrelsen framför om att det är motiverat att rening installeras men vidhåller att en prövotid avseende teknikvalet är nödvändigt. Här kan också nämnas att just teknikval är sådant som i praxis och doktrin nämns som exempel på frågor som vid prövning av miljöfarlig verksamhet kan sättas på prövotid.

Sökanden instämmer i behovet av att installera rening av PFAS och metaller och föreslår därför att det regleras om att sådan rening ska ske efter prövotidens slut. Här måste dock en rimlig tidshorisont medges både för att möjliggöra utvärdering, upphandling och installation samt intrimning av sådan rening, vilket kommer redovisas närmare under huvudförhandlingen. Därför föreslås att det regleras att rening av PFAS och metaller ska installeras inom två (2) år från det att prövotiden avslutas.

Villkor Villkor och delegation avseende hantering av muddermassor från Viskan Sammanfattningsvis delar sökanden inte Borås Stads uppfattning om att muddermassorna ska omfattas av ett prövotidsförordnande.

Det är och har aldrig varit sökandens avsikt att vatten från hantering av muddermassor ska släppas varken till avloppsreningsverk eller recipient utan föregående rening om behov av rening föreligger. Med tanke på den information som sökanden har om muddermassor generellt samt specifikt om muddermassorna från Viskan och muddermassor från slamlagunen vid Gässlösa ter det sig mycket sannolikt att behandling av vatten som härrör från sådana muddermassor är erforderligt. Om detta sker genom separat rening eller via lakvattendamm är dock något som får bestämmas för respektive projekt.

Villkor 4.14 som reglerar vattenhanteringen från muddermassorna från Viskan syftar således till att reglera att vatten inte får ledas till avloppsreningsverket om behov av rening eller annan behandling finns. Det som kan framhållas i detta sammanhang

Sid 131 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

är att det är kombinationen av muddermassornas egenskaper och föroreningsinnehåll som avgör vilka behandlingsmetoder som blir aktuella samt vilka föroreningar som kan överföras till vatten vid exempelvis en avvattning. Detta påverkar i sin tur om det finns ett behov av ytterligare reningstekniker eller inte av vattnet som uppstår. Innehållet i detta vatten avgör i sin tur om det finns behov av extra reningssteg, om det kan avledas till lakvattendammen eller direkt till avloppsreningsverket. Bolaget anser inte det motiverat att ta upp kapacitet från lakvattendammen för renat vatten som skulle kunna gå direkt till avloppsreningsverket. Vatten från hanteringen av muddermassor är således inte tänkt att falla in under villkor 4.12 varför det särregleras i 4.14.

Det ska inskärpas att sökanden även är huvudman för avloppsreningsverket och är mycket angelägen om att endast ett vatten som är lämpligt för behandling i avloppsreningsverket tas emot. Sökanden kommer således att ha ett strikt synsätt på när behov av rening föreligger och inte före avledning till lakvattendammen.

Vad gäller utredningsvillkor vidhåller Sökanden sitt förslag om att detta enbart bör omfatta muddermassorna från Viskan. Viskanprojektet är av den art och omfattning att mottagandet och dess konsekvenser bör utredas på förhand. Detta ställningstagande bör dock inte gälla för mindre projekt, med hänsyn till projektets storlek, muddermassornas föroreningsinnehåll samt den vattenhalt som muddermassorna förväntas innehålla. Då utredningsvillkoret främst syftar till hanteringen av vattnet bedöms det inte nödvändigt för mottagande av muddermassor från andra projekt då dessa av praktiska skäl (exempelvis transport) inte förväntas ha lika högt vatteninnehåll som muddermassorna från Viskan. Att det för stunden exempelvis diskuteras en pumplösning för Viskan-projektet är mycket unikt.

Borås stad framhåller i sitt yttrande att muddermassor från Viskan inte är en sådan fråga som bör hanteras genom delegation till tillsynsmyndigheten samt att hanteringen därför bör ske som en prövotid. Som tidigare framförts avseende mottagandet av muddermassor från Viskan så kommer detta ske under en begränsad tid. Det

Sid 132 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

är ännu inte heller fastställt när denna mottagning kommer att påbörjas. Dessa förutsättningar gör att det inte är möjligt att hantera frågan genom ett förordnande om prövotid. I enlighet med 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken får frågor av mindre betydelse delegeras till tillsynsmyndigheten. I förarbeten anges att en förutsättning för delegation är att det är frågor som inte har någon självständig betydelse för tillåtligheten (se prop. 1987/88:85 s. 304). Eftersom det finns krav på vattenkvalitet såväl för ingående vatten till avloppsreningsverket som för utsläpp till Viskan saknas det anledning att befara att någon olägenhet skulle kunna uppstå på sådant

tvärt om av synpunkt att detta är en mycket lämplig fråga att delegera till tillsynsmyndigheten då de har möjlighet att reglera om villkor som är särskilt anpassade till just Viskanprojektet. Sökanden vidhåller därför sitt förslag på villkor i denna del.

Avsikten med en prövotid är att den faktiska pågående verksamheten ska utvärderas. Rent logistiskt är det då också förenat med utmaningar att ha en prövotid för en verksamhet som kommer att bedrivas under en kort tid, då mottagandet av muddermassor och prövotiden kan tänkas vara avslutade samtidigt. Resultatet av prövotiden blir då oanvändbart.

Gällande villkor 4.2 (Insamling av luft och rening med avseende på lukt) Länsstyrelsen anser att verksamhetens gällande villkor 4.2 fortsatt ska föreskrivas samt att lagring av avfall som ska behandlas i SOR3 ska ske i stängt utrymme med insamling och rening av utgående luft: Gällande 4.2/Nytt Luft från hela hanteringen vid SOR1, SOR2 och SOR3 ska samlas in och renas med avseende på lukt.

Verksamheten i de sorteringshallar som omnämns (SOR1, SOR2 och SOR3) har förändrats och villkor 4.2 i gällande tillstånd är inte längre aktuellt. Exempelvis har den optiska sortering som tidigare fanns i SOR1 avvecklats. I hallen förekommer i dagsläget ingen avfallshantering som riskerar att ge upphov till lukt. I SOR2 hante-

Sid 133 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

ras förpackat matavfall som inte ger upphov till lukt. Hall SOR3 används i dagsläget för mellanlagring av matavfall, vilket ger upphov till lukt. Detta medför att det i dagsläget endast är luftströmmar från SOR3 som behöver renas avseende lukt.

Sökanden har föreslagit att det generella villkoret 1.3 ska omfatta lukt.

Det nu gällande villkor 4.2 som anger detaljer om att luft ska omhändertas och renas avseende lukt från tre specifika utrymmen ger en detaljeringsgrad som inte är motiverad. Det är inte motiverat att behandla luftströmmar i de fall där luktande ämnen inte förekommer. Det är mer relevant att löpande utvärdera anläggningarna och verksamheten för att uppdatera vilka luktkällor som finns samt anpassa åtgärder baserat på denna information. Sökanden anser att det generella villkoret därmed medför detaljerade krav på att luktreducerande åtgärder vidtas där behov finns och att detta villkor omfattar hela anläggningen, vilket då inkluderar SOR1, SOR2 och SOR3 i den mån luktalstrande verksamhet bedrivs i dessa utrymmen.

Föreslaget villkor 4.2 (Vägning av inkommande avfall) Sökanden instämmer i länsstyrelsen och Borås Stads uppfattning om att det är viktigt att allt inkommande avfall som ska behandlas, deponeras, hanteras eller lagras på anläggningen ska vägas. Inte minst med tanke på att tillståndet är begränsat av vissa mängder. Något som länsstyrelsens och Borås Stads villkor dock inte tar hänsyn till är det fall då det inkommer avfall på anläggningen som inte är avsett av behandlas eller hanteras där. Sådan situation föreligger då avfall inkommer i transporter förändras eller påverkas. Sådan situation är aktuell då avfall inkommer i bilar som blir stående på anläggningen en kortare tid, exempelvis över natten eller för att möjliggöra samtransport av flera containrar till samma avfallsmottagare. Det är av detta skäl som tillägget om att det enbart är avfall som avses behandlas eller deponeras på anläggningen som omfattas av villkoret blir väsentligt. Det är även på detta sätt som det befintliga villkoret tillämpas idag varför Sökandens nuvarande villkorsförslag

Sid 134 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

inte innebär någon lättnad i denna del. Sökanden har under 2021 även diskuterat befintlig tillämpning av villkoret med tillsynsmyndigheten. Mot bakgrund av ovan skäl vidhåller Sökanden sitt föreslagna villkor.

Villkor 4.3 (Behandling av nytt avfallsslag) Sökanden anser att det inte bör föreligga några tvivel om vilka behandlingsmetoder som omfattas av ansökan inom ramen för det allmänna villkoret och således tillståndet, se tabell 1 i kompletteringen daterad den 22 december 2023. Vad gäller de behandlingsmetoder som Borås Stad anser bör anmälas (behandling av förorenade massor med undantag för kompostering av oljeförorenade massor och torrsiktning av icke farligt avfall samt behandling av förorenat vatten och slam som utgör farligt avfall) så har dessa beskrivits i ansökan. Sökanden anser således inte att en anmälan är nödvändig beträffande dessa behandlingar. Tillräckliga och nödvändiga skyddsåtgärder har föreslagits i ansökan beträffande dessa behandlingsmetoder.

Det som Borås Stad förslår som tillägg ingår redan i villkor 4.3 p 1 (avfallsslag) och 6 (miljöpåverkan). Skulle MMD finna det nödvändigt skulle punkten 1 kunna förtydligas till att även inkludera föroreningshalter enligt grundläggande karaktärisering.

Sökanden anser inte att det finns anledning till att särreglera om vilka avfallstyper som får behandlas vid komposteringsanläggningen.

Villkor 4.4 (Användning av avfall för anläggningsändamål) Vad som kan bli aktuellt att använda avfall som tas in för anläggningsändamål är bl.a. till konstruktion av deponin (kan noteras att samråd inte krävs enligt nuvarande tillstånd för användning av färdigbehandlade massor inom deponin) (se punkt 51 under avsnitt L.3 i ansökan och avsnitt B.6.2 i Komplettering daterat den 31 augusti 2023), laga hål och kanter på verksamhetsytor, förbättra och förstärka grusvägar och skapa stabila ytor vid etableringar inom verksamhetsområdet.

Sid 135 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Bolaget anser inte att det är skäligt inom ramen för en tillståndsprövad verksamhet, att användningen av massorna för anläggningsändamål i varje enskilt fall ska föregås av ett samråd eller en anmälan om det inte föreligger skäl eller behov av det. Ett sådant krav skulle medföra administrativa åtgärder som inte är motiverat utifrån bl.a. miljönytta. I sammanhanget ska noteras att sökanden vidtar och kommer vidta skyddsåtgärder i relation till användningen av avfall för anläggningsändamål. Exempelvis har allt material som tas emot på anläggningen varit föremål för en grundläggande karaktärisering och sökanden har på så vis god kännedom om de massor som inkommer. Vidare har sökanden som villkor 4.4 föreslagit att medelhalten i det avfall som används för anläggningsändamål inom anläggningen inte får överstiga nivåer för mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark enligt NV-rapport 5976 eller motsvarande.

Mot bakgrund av ovan anförda föreslår sökanden att anmälan eller samråd i stället ska ske om användning av avfall för anläggningsändamål överstiger 1500 ton/år. Detta minskar den administrativa bördan för mindre anläggnings- samt reparationsåtgärder av befintliga anläggningsdelar. Exempelvis vid mindre igenfyllnader och lagningar av hålor och kanter. För att upprätthålla en transparens av använt avfall föreslår Sökanden därutöver att använda mängder ska redovisas i miljörapporten. Material som ska användas för konstruktion av nya anläggningsdelar samt konstruktionsmaterial för deponin ska innan mottagande anmälas till tillsynsmyndigheten enligt nedan föreslagen justering av villkor 4.4. Dessa och andra massor som anmälas till tillsynsmyndigheten enligt villkor 4.4 andra stycket nedan ska således inte omfattas av mängden om 1500 ton/år.

Villkor 4.5 (Förvarings- och hanteringsytor för icke-farligt avfall) Sökanden delar inte l för inert avfall, exempelvis sten, klinker, betong, tegel samt för park- och trädgårds-

detta är att behov inte föreligger av att hantera inert avfall, som varken förändras kemiskt, biologiskt eller fysikaliskt, och park- och trädgårdsavfall på hårdgjord yta

Sid 136 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

med uppsamling av dagvatten eller på icke sluttäckta deponiytor. Effekten av förslaget medför vidare i praktiken krav på att i stort sett alla ytor är hårdgjorda. Ett sådant långtgående krav är varken motiverat från ett miljömässigt eller ekonomiskt perspektiv. Mot bakgrund av detta vidhåller sökanden sitt villkorsförslag.

Villkor 4.6 (Förvarings- och hanteringsytor för farligt avfall)

Förorenade massor och muddermassor

Muddermassor och förorenade massor bör undantas från kravet på nederbördsskydd för farligt avfall. Detta eftersom det handlar om stora volymer som är utrymmeskrävande och där kostnaden och det praktiska genomförandet av en sådan åtgärd inte står i proportion till den förväntade miljönyttan. Syftet med nederbördsskydd är att minska risken för spridning av föroreningar vid lagring av massor. Sökanden anser att detta syfte uppnås med de skyddsåtgärder som vidtas genom uppsamling och rening av lakvatten.

Installation av tak eller andra fasta konstruktioner för nederbördsskydd är inte bara kostsamma att uppföra utan genererar också återkommande underhållskostnader. Massor hanteras med hjälp av stora maskiner såsom lastbilar med släp och hjullastare. Fasta konstruktioner utgör hinder som begränsar hanteringsytorna och ökar risker för skada på konstruktionen genom exempelvis påkörning.

Ett annat alternativ för täckning av massor är att använda presenningar. Dessa är emellertid arbetskrävande att hantera, har en tendens att skadas eller blåsa bort vid kraftig vind, samt kräver frekvent inspektion och underhåll. Vidare är det viktigt att överväga miljöpåverkan av att tillverka, transportera och kassera material som krävs för nederbördsskydd, framförallt om det handlar om presenningar som riskerar att gå sönder och därmed måste ersättas regelbundet. Nyttjandet av presenningar kan därför i sig ha en negativ inverkan på miljön. Eftersom de upprättade reningssystemen för lakvatten redan effektivt hanterar och minimerar riskerna för miljöförorening, är ytterligare nederbördsskydd ett kostsamt tillägg som inte bidrar med någon signifikant ökad miljöskyddsnivå.

Sid 137 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Med hänsyn till ovan anser sökanden att det inte är rimligt att villkoret ska omfatta krav på att förorenade massor och muddermassor ska hanteras nederbördsskyddat. Sökanden delar inte heller Borås Stads uppfattning om att nuvarande villkor 4.3 och 4.4 ska kvarstå med undantag för en uppdatering av vilken föreskrift som elektronikavfall omfattas av. I enlighet med vad Sökanden framfört i kompletteringen från den 31 augusti 2023, föreslås att hantering och förvaring regleras samlat i villkor istället för uppdelat över flertalet villkor. Detta för att öka tydlighet, rättssäkerhet och den praktiska tillämpningen i den dagliga verksamheten. En sådan villkorsreglering är i linje med rättspraxis för utformning av villkor för avfallsanläggningar.

Villkor 4.7 (Förvarings- och hanteringsytor för flytande farligt avfall, invallning) Sökanden vidhåller att slam, externt släckvatten och muddermassor ska undantas från regleringen i villkor 4.7. Slam och externt släckvatten hanteras idag i betonggjutna, dränerade fickor där vattenfasen kontrolleras med avseende på föroreningsinnehåll. Renat vatten leds till lakvattendammen medan vatten med höga föroreningshalter samlas upp och skickas till en extern mottagare. Att hantera slam och externt släckvatten på annat sätt än nu redogjorda, är varken möjligt eller motiverat utifrån ett miljömässigt perspektiv.

Avseende hanteringen av muddermassor har tekniken ännu inte valts utan kommer först göras när hanteringen blir aktuell, vilket också beror på vad som beslutas i prövningen av Viskans sanering. I enlighet med vad Sökanden tidigare redogjort för i målet, är det stora mängder muddermassor som kan komma att hanteras i verksamheten, där krav på nederbördsskydd för dessa varken är motiverat utifrån ett kostnadsperspektiv eller möjlig med hänsyn till hur utrymmeskrävande dessa massor är. En sådan hantering är vidare inte praktiskt genomförbar eller rimlig i relation till förväntad miljönytta och kommer inte heller uppfylla kravet på en säker hantering, vilket Sökanden eftersträvar att upprätthålla. Mot bakgrund av detta vidhåller sökanden att slam, externt släckvatten och muddermassor, ska undantas från kravet på hur flytande farligt avfall ska hanteras.

Sid 138 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Villkor 4.12 (hantering av vatten) Sökanden instämmer generellt med länsstyrelsens synpunkt om att vattenströmmar ska separeras utifrån föroreningsinnehåll men motsätter sig den föreslagna justeringen av villkoret. Länsstyrelsen skriver i sin motivering att sökandens föreslagna villkor 4.12 är för generellt och behöver justeras mot bakgrund av bästa tillgängliga teknik för avfallsbehandling, särskilt med hänsyn till BAT 19.

BAT 19 punkt f) föreskriver att separat insamling av vattenflöden ska vidtas, utifrån innehåll av föroreningar och kombinationen av behandlingstekniker, vilket Länsstyrelsen har hänvisat till i sin motivering. Dock utelämnar länsstyrelsen vad som före-

lämpligt för befintliga avfallsbehandlingsanläggningar inom de begränsningar som

I detta sammanhang vill sökanden framhålla följande: 1. Separation av vattenflöden sker baserat på vad som är lämpligt avseende föroreningsinnehåll, reningstekniker och vad som i övrigt är tekniskt möjligt med hänsyn till vattenuppsamlingssystemets förutsättningar, vilket har beskrivits i ansökningshandlingarna. Såsom framgår av handlingarna är det förorenat dagvatten och lakvatten som avleds till lakvattendammen. Dagvatten från södra delen av området som inte är förorenat, såsom dagvatten från ytor för kontors- och personalbyggnader, ytor där avfall hanteras under tak, parkeringsplatser och vägar, leds direkt till Kållabäcken. Därmed separeras förorenade flöden från oförorenade flöden i enlighet med BAT 19 f).

2Dag- och lakvattenhantering har grundligt utretts och redovisats i den prövotidsutredning som redovisades 2017. Till ansökan om ändringstillstånd har även bifogats en utredning om vattenflöden (bilaga B2) omfattande både befintlig och ansökt verksamhet. Med andra ord finns grundligt genomförda utredningar för befintlig och ansökt verksamhet som redovisar vattenhantering utifrån vad som är möjligt att förutse i dagsläget. Sökanden har vidare föreslagit en prövotid om två år för att fortsatt utreda frågan om nödvändiga åtgärder och slutliga villkor

Sid 139 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

beträffande utsläpp av PFAS och metaller från lakvattendammen till avloppsreningsverket. Under prövotiden ska provisoriska föreskrifter gälla för utgående vatten från lakvattendammen. Föreskrifterna är utformade så att ingen oacceptabel miljöpåverkan ska förekomma under prövotiden. Förslaget (U1) har tillägget att vid prövotidens slut redovisa vilka åtgärder som vidtas för att inte avleda ovidkommande vatten till lakvattendammen. Sammantaget finns således redan åtgärder genomförda för att inte ovidkommande vatten inom befintlig verksamhet ska ledas till lakvattendammen. I och med yrkandet om prövotid (U1), åtar sig sökanden att fortsatt utreda vilka åtgärder som ytterligare kan genomföras med hänsyn till nu ansökt verksamhet.

3Vattenuppsamlingssystemets utformning medför vissa begränsningar som innebär att alla delflöden inte kan separeras. Detta har beskrivits i ansökningshandlingarna samt i kompletteringarna. Vidare har sökanden i flera delar av ansökningshandlingarna beskrivit att processavloppsvatten från avfallsbehandlingar bedöms utifrån föroreningsinnehåll och föroreningshalter och att det därefter avgörs om det är lämpligt att avleda vattnet till lakvattendammen eller inte.

Sökanden anser därmed att BAT 19 f) uppfylls. Mot bakgrund av ovan anförda godtar därför inte Sökanden Länsstyrelsens förslag till villkor om att vattenströmmar från olika behandlingsytor för avfall ska separeras utifrån vad som är lämpligt ur miljösynpunkt.

Sökanden anser att en representativ provtagning av vattenströmmar redan sker, där provtagning och bedömning av processvatten som uppstår i samband med avfallsbehandlingar genomförs enligt beskrivningen i ansökningshandlingarna och i kompletteringarna samt i enlighet med kontrollprogrammet. Det finns flera provtagningspunkter för dag- och lakvatten som avleds till lakvattendammen och det genomförs även provtagning av utgående vatten från lakvattendammen. Innehållet i lakvattendammens utgående vatten ger en gemensam total bild av utsläppen från lakvattendammen till avloppsreningsverket.

Sid 140 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Vidare vill sökanden återigen tydliggöra att lakvattendammen utgör både ett uppsamlingssteg och ett reningssteg. Vattnet från lakvattendammen leds därefter till reningsverket för ytterligare rening. Sökanden ställer sig frågande till vad som föranleder ökade krav på inkommande vatten till lakvattendammen genom att föreskriva villkor baserat på BAT-AEL för inkommande delströmmar. I och med att BAT- AEL avseende indirekta utsläpp bedöms kunna innehållas för lakvattendammens utgående vatten, anser sökanden att kraven på bästa tillgängliga teknik uppfylls.

För att utreda vilken påverkan som föroreningar från lakvattendammen riskerar att ha på recipienten (Viskan) samt undersöka om verksamheten är tillåtlig enligt 5 kap. 4 § miljöbalken, har en utförlig recipientutredning genomförts. Recipientbedömningen har utgått från att halterna av olika föroreningar förblir oförändrade genom reningsverket, en så kallad konservativ bedömning. Utredningen visar att varken befintlig eller ansökt verksamhet kommer att försämra möjligheterna att uppnå en god status i vattenförekomsten. Verksamheten kommer inte medföra att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt och den bedöms som tillåtlig enligt 5 kap. 4 § i miljöbalken. I praktiken kommer ytterligare rening att ske i avloppsreningsverket. Med andra ord förväntas utsläppen till recipient bli lägre jämfört med det värsta fall som har redovisats i ansökningshandlingarna. Sökanden anser därmed att det som har beskrivits i ansökningshandlingarna och de prövotidsutredningar som föreslagits är tillräckliga och att ytterligare åtgärder inte är motiverat ur miljöskyddssynpunkt.

Sammanfattningsvis godtar sökanden inte länsstyrelsens förslag på begränsningsvärden av förorenat vatten som leds till lakvattendammen enligt den tabell som följer av länsstyrelsens yttrande.

PAH och PFAS

Sökanden instämmer i det länsstyrelsen framhållit avseende vikten av uppföljning och kontroll av förekomst och utsläpp av PAH och PFAS. Övervakning och kontroll av PAH och PFAS regleras i sökandens kontrollprogram, som vid behov upp-

Sid 141 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

dateras. Behovet av uppföljning av eventuella ytterligare parametrar utvärderas vidare kontinuerligt i samråd med tillsynsmyndigheten. Sökanden anser därmed att det föreslagna tillägget i villkor 4.12 inte är motiverat.

Villkor 4.13 (fordonstvätten) Det ska för ordningens skull tydliggöras att verksamheten på Energi- och Miljöcenter Sobacken inte är en regelrätt fordonstvätt i stor bemärkelse. Det som är aktuellt är en mindre tvätt och ursköljning av transporter. Då en ny reningsanläggning sedan 2023 finns installerad anser inte sökanden att det är motiverat med ytterligare villkor än det föreslagna rörande fordonstvätten. Villkoret säkerställer att skyddsnivån upprätthålls för utgående vatten till avloppsreningsverket och vad gäller vatten som leds till lakvattendammen finns förslag på provisoriska föreskrifter. Om det trots det ovan anförda skulle anses att krav behöver ställas på utgående vatten från fordonstvätten kan detta delegeras till tillsynsmyndigheten.

Ytterligare förslag till villkor Villkor om mottagning och hantering av material Sökanden godtar i första hand inte länsstyrelsens villkorsförslag. Detta eftersom Sökanden anser det tillräckligt med regleringen om lukt i villkorsförslag 1.3, som gäller för hela verksamheten och inte enbart för biogasanläggningen och varför det i praktiken omfattar det som Länsstyrelsens kan tänkas vilja uppnå med villkorsförslag 5.1. Detta i linje med sökandens vilja och målsättning om att i detta tillstånd ha så tydliga och samlade villkor som möjligt för att underlätta både för tillsynen och för den dagliga verksamheten. I enlighet med vad som anges under avsnitt 5.4.4, är regleringen i villkorsförslag 1.3 därutöver bättre anpassat till Sökandens verksamhet eftersom det medför detaljerade krav på att luktreducerande åtgärder vidtas där behovs finns över hela verksamheten. Någon mer specifik reglering är därför inte motiverad för verksamheten.

Sökanden godtar i andra hand länsstyrelsens villkorsförslag i huvudsak. Sökanden anser dock att det är tillräckligt att villkoret reglerar att luktreducerande åtgärder ska

Sid 142 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

vidtas, vilket även detta tillgodoser det syfte som länsstyrelsen vill uppnå med villkorsförslaget. En mer specifik reglering avseende vilka tekniker som ska användas skulle innebära att Sökanden behöver ansöka om villkorsändring ifall avvikande tekniker från villkoret bedöms mer lämpliga. En sådan konsekvens är inte motiverad.

Sökanden anser därför att villkoret ska formuleras enligt följande: Mottagning och hantering av material ska ske på sådant sätt att lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs. Luktreducerande åtgärder ska vidtas för att hantera luft från samtliga anläggningsdelar som kan innehålla luktande ämnen.

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har den 10 12 september 2024 hållit huvudförhandling och syn i målet.

Miljökonsekvensbedömning Mark- och miljödomstolen bedömer att den specifika miljöbedömning som föregått ansökan har utförts i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken och att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller de krav som följer av bestämmelserna i nämnda kapitel och annan författning. Den specifika miljöbedömningen kan därmed slutföras och miljökonsekvensbeskrivningen godkännas.

Tillstånd m.m. De yrkanden som framställts i bolagets ansökan syftar till vid sidan av en utökning av deponiverksamheten att möjliggöra en mer flexibel verksamhet inkluderande nya avfallstyper och nya behandlingsmetoder.

Ett tillstånd till behandling och deponering av avfall ska med hänvisning till bestämmelserna i 22 kap. 25 a och 25 c §§ miljöbalken innehålla uppgifter om vilka totala avfallsmängder och avfallstyper som tillståndet omfattar, liksom om vilka behandlingsmetoder som ska tillämpas. Som bolaget har framhållit måste inte samtliga uppgifter framgå av domslutet, utan vissa uppgifter kan t.ex. framgå av ett s.k.

Sid 143 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

allmänt villkor som innebär att verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller har åtagit sig eller av en bilaga till domen. Det krävs emellertid att det av domen på ett tydligt och lättillgängligt sätt framgår både vilken verksamhet som omfattas av tillståndet och vilka villkor som gäller för verksamheten. Vilken grad av specifikation som behövs beror på omständigheterna i det enskilda fallet, se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) avgörande den 21 juni 2021 i mål M 12328-20 och MÖD 2008:6.

Underlaget i målet innebär att det finns förutsättningar att ge tillstånd till ett förhållandevis stort antal avfallstyper och behandlingsmetoder och betydande mängder. För att uppfylla kraven på tydlighet och lättillgänglighet i fråga om vilken verksamhet som omfattas bör tillståndet därmed utformas i enlighet med domslutet. Det innebär att tillståndsgivna mänger, avfallstyper och behandlingsmetoder i stället för att framgå indirekt i den omfattande villkorskatalogen ska klarläggas redan inledningsvis i domslutet, delvis genom hänvisning därifrån till en bilaga.

Tillståndet förutsätts emellertid gälla under en inte obetydlig tid. Sammansättningen av avfall kan komma att variera över tiden. Likaså kan nya eller effektivare behandlingsmetoder utvecklas. Det finns därför skäl att medge viss flexibilitet rörande vilka avfallstyper och behandlingsmetoder som ska kunna komma ifråga. Detta kan åstadkommas genom att sökanden åläggs att anmäla de förändringar av detta slag som den vill företa till tillsynsmyndigheten. Skyldigheten härvidlag ska även gälla i det fall en behandlingsmetod som inte tidigare tillämpats på en viss avfallstyp står i begrepp att tas i anspråk. Tillsynsmyndigheten ska därtill ges rätt att i nämnda fall besluta ifråga om t.ex. ytterligare villkor. I sammanhanget bör nämnas att tillsynsmyndigheten ställningstagande självfallet kan innebära att sökanden inte får möjlighet att ändra verksamheten på det sätt som anmälts. För att ytterligare trygga att ökad risk för olägenheter för miljön inte ska uppkomma ska en förutsättning för en sådan ändring också vara att avfallstypen och behandlingsmetoden har egenskaper respektive resultat som är likvärdiga eller minst likvärdiga med det som tillståndsgivits.

Sid 144 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Under de ovan beskrivna förutsättningarna blir miljökonsekvenserna av den ansökta ändrade och utökade verksamheten förutsebara och acceptabla. Ansökt verksamhet är även i övrigt tillåtlig. Tillstånd ska således meddelas i huvudsak i enlighet med ansökan.

Mål nr M 3552-12 Prövningen i förevarande mål omfattar även en redovisning av en från föregående prövning kvarstående uppskjuten fråga beträffande utsläpp av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) från lakvattendammen till avloppsreningsverket. Bolaget har föreslagit en prövotid för denna fråga även i detta mål med fortsatt inriktning på att begränsa utsläppet av PFAS från avfallsanläggningen. Handläggningen i mål M 3552-12 ska därför avslutas med att frågan fortsättningsvis ska behandlas i mål M 1459-23.

Sevesoverksamhet Det finns inte skäl att ifrågasätta bolagets slutsats att verksamheten på anläggningen ska hänföras till den lägre kravnivån enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Det finns därmed inte anledning att, såsom länsstyrelsen har föreslagit, begränsa tillståndet särskilt på så sätt att maximalt lagrade mängder sevesoämnen ska hålla sig under gränsen för den högre kravnivån med hänvisning till kravet på säkerhetsrapport.

Dispens från förbud mot deponering av organiskt avfall Mätningar har visat att det organiska innehållet i aktuella muddermassor är avsevärt högre än 10 procent mätt som totalt organiskt kol, TOC. Förbudet mot deponering enligt 8 § första stycket 7 förordningen (2001:512) om deponering av avfall är därmed tillämpligt, varför dispens krävs för att deponering ändå ska få ske.

Det får beträffande massorna från Viskan anses visat i målet att det i praktiken saknas alternativ till deponering. Omständigheterna beträffande dessa massor är också sådana att sökande får anses ha visat att den har förutsättningar att hantera dem på

Sid 145 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

ett godtagbart sätt. Hur massorna behandlas för att minimera miljöpåverkan kommer emellertid att behöva hanteras inom ramen för det förfarande som föranleds av bolaget yrkat villkor 4.3. Dispens kan därmed meddelas för muddermassor från Viskan, i enlighet med sökandens reservationsvisa yrkande.

I fråga om muddermassorna från en eventuell sanering av slamlagunen vid Gässlösa anser domstolen att det saknas tillräckligt underlag för att ta ställning i fråga om deponering och dispens. Sökandens yrkande kan därför inte få bifall i den delen.

Dispens från kravet på geologisk barriär Det ursprungliga tillståndet till verksamheten, meddelat genom domstolens dom den 20 januari 2014 i mål M 3552-12, omfattar en dispens från kravet på geologisk barriär mellan deponietapp 1 och 2. Den ansökta ändrade verksamheten innebär inga ändrade förhållanden som påverkar bildning eller transport av lakvatten i de aktuella delarna av deponin. Det finns därmed förutsättningar att återigen meddela dispens från kravet på geologisk barriär enligt 20 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall.

Igångsättningstid för verksamheten Bolaget har yrkat att ansökt verksamhet ska ha satts igång senast fem år från det att tillståndet fått laga kraft. Någon invändning mot detta har inte framförts. Domstolen bedömer att igångsättningstiden bör uppgå till fem år.

Verkställighetsförordnande Bolaget har begärt att tillståndet ska få tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft, med hänvisning till att det finns ett starkt allmänt intresse av att den ansökta verksamheten kommer till stånd så snart som möjligt.

Enligt 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken får mark- och miljödomstolen när det finns särskilda skäl till det förordna om att tillståndet till en verksamhet får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft. Särskild hänsyn ska tas till de skador på miljön som kan uppstå om tillståndet omedelbart tas i anspråk och de möjligheter

Sid 146 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

som finns att läka sådana skador om tillståndsbeslutet upphävs eller ändras, se t.ex. NJA 2012 s. 623.

I målet är fråga om en betydande utökning av en komplex miljöfarlig verksamhet som i grunden är förenad med omfattande risker. Det bör därmed ställas relativt höga krav på att konkreta skäl för ett särskilt förordnande föreligger i det enskilda fallet. Det som framkommit i detta avseende är inte tillräckligt för att frångå huvudregeln för verkställighet. Yrkandet om förordnande om verkställighet ska således avslås.

Ekonomisk säkerhet I 16 kap. 3 § miljöbalken finns bestämmelser som ger en generell möjlighet för tillståndsmyndigheten att ställa krav på ekonomisk säkerhet. Av 15 kap. 35 § miljöbalken får ett tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av avfall ges endast om verksamhetsutövaren för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten ställer säkerhet enligt 16 kap. 3 § miljöbalken eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande.

Bolaget har föreslagit att den ekonomiska säkerheten för de återställningsåtgärder som kommer att bli aktuella för deponeringsverksamheten jämfört gällande tillstånd ökas från 41 900 000 kr till 56 900 000 kr. Länsstyrelsen har tillstyrkt den föreslagna ekonomiska säkerheten. Även domstolen bedömer att den föreslagna ekonomiska säkerheten kan föreskrivas. Domstolen anser därtill att det ska framgå av domen att tillståndet inte får tas i anspråk innan ekonomisk säkerhet ställts enligt ovan.

Villkor Bolagets förslag till villkor, såsom talan slutligen har bestämts, är i stort vad som kan vara lämpligt att föreskriva för aktuell verksamhet. Den föreslagna ändringen av numreringen av villkor i befintligt tillstånd

ringen i att ersätta villkor, med detaljerade regleringar, i befintligt tillstånd med färre villkor av mer allmän karaktär anser domstolen i stort kan godtas, dock med

Sid 147 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

vissa justeringar och undantag i enlighet med vad som anges nedan. I de frågor domstolen anser det finns skäl att göra en annan bedömning än parterna, eller vill tydliggöra sin inställning, gör domstolen följande överväganden.

Numreringen nedan följer bolagets yrkande. Inom parentes anges numrering enligt domslutet.

1.3 Lukt (1.3) Bolaget har yrkat på vissa ändringar av villkorets befintliga lydelse som främst är av språklig karaktär för att göra villkoret tydligare, vilket varken någon av myndigheterna eller domstolen har något att invända mot.

Bolaget har även yrkat att ett par befintliga villkor 4.2 och 5.1 rörande åtgärder för att begränsa lukt från mottagning och hantering av biologiskt avfall i biogasanläggningen ska utgå med hänvisning till planerade skyddsåtgärder och att detta villkor 1.3 är tillräckligt. Länsstyrelsen har anfört att verksamhetens gällande villkor 4.2 fortsatt bör föreskrivas, alternativt att villkoret formuleras om så att det i stället framgår hur matavfall och annat biologiskt kommunalt avfall som kan ge upphov till lukt ska hanteras.

Domstolen bedömer att den nya anläggningen för mottagning av matavfall m.m. inför rötning innebär en klar förbättring jämfört tidigare förhållanden. Vid huvudförhandlingen har det framkommit att ventilationsluften renas i kolfilter som testas två gånger per år. Domstolens bedömning är att bolagets åtaganden och beskrivna hantering av avfall som kan orsaka störande lukt i omgivningarna innebär att yrkat villkor 1.3 är tillräckligt för att reglera begränsning av lukt från anläggningen.

4.1. Avfallstyper Som framgår ovan anser domstolen att uppgift om avfallstyper som ska behandlas bör framgå direkt av tillståndsmeningen och inte av ett villkor. Det av bolaget föreslagna villkor 4.1 ska därmed utgå då hänvisningen till bilagan med sammanställning av de avfallstyper som ansökan omfattar redan framgår av tillståndet. Eftersom

Sid 148 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

grepp som används i 22 kap. 25 a § miljöbalken och som även utgör de listade avfallskoderna i bilaga 1 så anser domstolen att detta begrepp ska användas,

4.2 Vägning av inkommande avfall (4.1) Av yrkat villkor framgår att inkommande avfall till anläggningen ska vägas. Av andra meningen framgår att vissa undantag får ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Domstolen upplyser om att avsikten med undantaget inte är att begränsa de skyldigheter som framgår av 6 kap. 5 § och 7 kap. 7 § avfallsförordningen.

4.3 Nya avfallsslag och nya behandlingsmetoder (4.2, 4.3 och 4.4) Bolaget har yrkat på ett villkor som till stora delar liknar befintligt villkor 4.14. Såsom anförts ovan anser domstolen att villkoret behöver justeras så att anmälan till tillsynsmyndigheten ska ske i fler fall än vad som följer av det av bolaget yrkade villkoret.

Miljö- och konsumentnämnden har anfört att det yrkade villkoret, om det alls ska föreskrivas, bör utformas så att en anmälan till tillsynsmyndigheten ska göras både för nya avfallsslag och när nya behandlingsmetoder ska tillämpas för en sedan tidigare förekommande avfallstyp. Domstolen delar denna bedömning.

Villkoret, som även har behandlats inledningsvis i domskälen, ska därför ges den utformning som följer av domslutet.

Nämnden har även anfört att villkoret bör kompletteras med de befintliga villkoren 4.5 och 4.6 rörande kompostering. Bolaget har anfört att dessa inte är nödvändiga och även hänvisat till att man vill undvika sådana otydligheter som föreligger i befintligt tillstånd rörande kompostering av oljeförorenade massor. Domstolen anser att det anförda inte innebär att de befintliga villkoren 4.5. och 4.6 inte längre är relevanta. Tillsynsmyndighetens åsikt bedöms vara av vikt i detta sammanhang, varför dessa villkor ska föreskrivas.

Sid 149 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.4 Avfall för anläggningsändamål (4.5) Nämnden har anfört att all användning av avfall för anläggningsändamål bör föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten. Domstolen bedömer att det inte är nödvändigt på aktuell plats under de förutsättningar som följer av det av bolaget yrkade villkoret.

4.5 Hanteringsytor för icke-farligt avfall (4.7) Bolaget har föreslagit att icke-farligt avfall ska hanteras på hårdgjord yta med uppsamling av dagvatten eller på icke sluttäckta deponiytor med undantag för vissa avfallsslag. Länsstyrelsen har motsatt sig undantagen för vissa avfallsslag som bolaget menar utgör inert avfall.

Domstolen bedömer att bolagets förslag till villkor med vissa undantag kan godtas då det finns väl utbyggd uppsamling och hantering av lak- och dagvatten, och att deponiområdet bedöms vara en lämplig plats för sådan verksamhet. Hantering av inert avfall bedöms därför kunna ske på anläggningen även på ytor som inte är hårdgjorda med direkt uppsamling av lak- och dagvatten.

I befintligt tillstånd (M 3552-12) finns ett villkor (4.16) om att avvattning av industrislam ska ske nederbördsskyddat. I tillståndet nämns endast industrislam som utgör icke-farligt avfall. Bolaget har angett att denna reglering ska ersättas av yrkat villkor 4.5. Domstolen konstaterar dock att det saknas reglering om att avvattning av slam ska ske nederbördsskyddat i det yrkade villkoret. Något skäl till att nederbördsskydd inte är motiverat har inte lagts fram. Domstolens uppfattning är att utlakningen av föroreningar vid avvattning av slam som sedermera ska deponeras torde bli högre om avvattningen sker utan nederbördsskydd jämfört om den sker med nederbördsskydd. Domstolen anser av ovanstående skäl att villkoret ska kompletteras med denna innebörd.

Sid 150 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

4.6 Hanteringsytor för farligt avfall (4.8) Bolaget har föreslagit att farligt avfall ska hanteras på tät hårdgjord yta med uppsamling av dagvatten eller på icke sluttäckta deponiytor samt att hanteringen ska ske nederbördsskyddat med undantag för vissa avfallsslag. Vidare anges även att slam och externt släckvatten ska hanteras i fickor, bassäng eller motsvarande.

Länsstyrelsen har motsatt sig att nederbördsskydd inte ska krävas för avfallsslagen förorenade massor och muddermassor. Nämnden har föreslagit att villkoret justeras och kompletteras med det befintliga villkoret 4.4.

Domstolens bedömning är att ett krav på nederbördsskydd för behandling av förorenade massor och muddermassor i många fall kan vara lämpligt men att det inte är miljömässigt motiverat och ekonomiskt skäligt för den verksamhet som bedrivs och planeras på anläggningen. Såsom bolaget framhållit har tekniken för hantering av muddermassor heller inte valts ännu, och lämpligt mottagande och hantering föreslagits bestämmas efter utredning (yrkat villkor 4.26). Det av bolaget föreslagna villkoret bedöms således vara lämpligt att föreskriva och domstolen bedömer att det även täcker in de generella krav som följer av befintligt villkor 4.4. Villkoret kan därmed föreskrivas i enlighet med vad bolaget yrkat, dock med viss språklig justering.

4.7 Hantering av flytande avfall (4.9) Bolaget har yrkat på ett villkor med syfte att säkerställa att merparten av de avfallsslag som utgör flytande avfall på sedvanligt sätt ska hanteras invallat med skydd mot nederbörd. Bolagets yrkade villkor innehåller undantag för slam, externt släckvatten och muddermassor. Länsstyrelsen har motsatt sig att det görs undantag för vissa avfallsslag, men har framfört att man inte har något att invända mot hittillsvarande hantering av slam och externt släckvatten även om fickor och bassänger för dessa avfallsslag inte innebär att kravet på invallning uppfylls.

Domstolen bedömer att den reglering som gäller för hanteringen av slam och externt släckvatten enligt yrkat villkor 4.6 är tillräckligt konkret och att undantagen

Sid 151 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

därmed kan föreskrivas i detta villkor. I fråga om muddermassor gör domstolen motsvarande bedömning som ovan rörande yrkat villkor 4.6. Villkoret kan därmed föreskrivas i enlighet med vad bolaget yrkat.

4.10 Deponering (4.12) I befintligt tillstånd (mål nr M 3552-12) har högsta höjd på deponiytor inklusive sluttäckning reglerats till 172 m.ö.h. räknat i höjdsystemet Borås -73. Bolaget har nu yrkat på att få öka den högsta höjden för deponiytor till 185 m.ö.h. räknat i höjdsystemet RH 2000 förutom för deponietapp 1 där villkoret yrkas vara 172 m.ö.h. räknat i höjdsystemet RH 2000. Bytet av höjdsystem har inte kommenterats men domstolen kan konstatera att det framgår av Borås stads hemsida att staden bytte höjdsystem från Borås -73 till RH 2000 i mars 2016, samt att höjderna i RH 2000 är 0,134 meter högre än i Borås -73.

Domstolen bedömer att det av utredningen i ansökan är visat att påverkan på landskapsbilden av den ansökta höjningen av deponiytorna är begränsad och att ändringen av både denna och andra konsekvenser kan godtas.

4.11 Deponigas (4.13) Bolaget har yrkat på att befintligt villkor om att deponigas ska samlas upp så länge det bildas i väsentlig omfattning och om möjligt nyttiggöras eller facklas ska gälla för verksamheten. Domstolen anser att villkoret i princip är lämpligt, men att dess andra mening är utformad så att den kan innebära en lättnad jämfört med vad som gäller enligt 41 § Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering av avfall (NFS 2004:10). Den andra meningen ska därför inte föreskrivas i villkoret.

4.12 Lakvatten (4.16) Bolaget har yrkat på ett villkor om att förorenat vatten från verksamheten, undantaget vatten från muddermassor och vatten från fordonstvätten, ska samlas upp och ledas till avloppsreningsverket via lakvattendammen såvida inte dess föroreningsinnehåll gör att det bedöms vara olämpligt.

Sid 152 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Länsstyrelsen har bl.a. med hänvisning till BAT 19 f (BAT-slutsatsdokumentet för avfallsbehandling, den 17 augusti 2018) anfört att vattenströmmar i verksamheten ska separeras och renas separat baserat på föroreningsinnehållet och kombinationen av reningstekniker. Vidare framhålls att det inte har framkommit av ansökningshandlingarna att lakvattendammen är utformad och utrustad för att på lämpligt sätt rena de aktuella föroreningarna från samtliga behandlingsytor. Mot denna bakgrund har länsstyrelsen föreslagit ett villkor med begränsningsvärden för halter i separata delströmmar till lakvattendammen för några metaller, oljeindex och pH. Vid huvudförhandlingen den 10 och 11 september

domstolen ansåg att det blir för strängt med begränsningsvärden.

Domstolen gör följande bedömning.

Den reglering av lakvattenhanteringen på anläggningen som gäller enligt befintligt tillstånd fastställdes i dom den 23 juli 2018 (Mål nr M 3552-12) efter en prövotidsutredning. Av domskälen framgår att domstolen ansåg att lakvatten normalt sett inte bör ledas till kommunalt avloppsreningsverk eftersom reningen av många i lakvattnet förekommande föroreningar blir allt för begränsad samtidigt som reningsverkets funktion kan försämras. Emellertid konstaterades att ett modernt avloppsreningsverk anlagts i anslutning till avfallsanläggningen utformat med hög grad av partikelavskiljning och även i övrigt dimensionerat för att kunna rena vattnet från lakvattendammen tillsammans med stadens spillvatten. Vidare bedömdes att en anläggning för separat rening av lakvattnet skulle innebära höga kostnader samt att det framstod som osannolikt att en separat lösning skulle medföra bättre rening av lakvattnet. Sammantaget ansågs bolagets förslag att nyttja avloppsreningsverket för det vatten som uppsamlas i lakvattendammen kunna accepteras.

Domstolen anser mot bakgrund av det anförda att ansökt ändringstillstånd inte motiverar en ändring av principen för hur det lakvatten som uppstår som ett resultat av den i gällande tillstånd medgivna verksamheten även om ansökan avser hantering av större mängder avfall och nya avfallsslag. Länsstyrelsens förslag till villkor med

Sid 153 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

begränsningsvärden för separata delströmmar till lakvattendammen bedöms därmed inte vara lämpligt. BAT 19 f i beslutet om BAT-slutsatser för avfallsbehandling bedömer domstolen inte utgör något hinder av motsvarande skäl som bolaget anfört. Domstolen bedömer dessutom att det saknas underlag för att ta ställning till om de av länsstyrelsen föreslagna begränsningsvärdena är tekniskt möjliga, miljömässigt motiverade och ekonomiskt skäliga. Däremot kommer bolaget att behöva utvärdera möjligheterna att rena lak- och processvatten som uppkommer vid behandling av nya avfallsslag och vid tillämpning av nya behandlingsmetoder på det sätt som följer av yrkat villkor 4.3 (villkor 4.2 i domslutet). Möjligheterna att begränsa utsläpp av metaller och PFAS från lakvattendammen ska vidare utredas inom ramen för prövotidsutredning U1 varvid gällande BAT-slutsatser kommer att kunna användas som referens vid fastställande av slutliga villkor för lakvattenhanteringen på anläggningen.

Kontrollen av föroreningar i vatten ut från lakvattendammen utförts i dagsläget genom analyser på stickprov som tas en gång per månad. Det är ett förfarande som medför stora svårigheter att tolka resultaten då halterna påverkas av nederbördsmängden och även av andra skäl kan förväntas variera över tid. Domstolen anser mot bakgrund av den ansökta utökade verksamheten att det är rimligt att kontrollen utökas så att den i stället utförs genom analyser på flödes- eller tidsproportionellt uttagna samlingsprover. Till villkoret ska därför läggas ett krav på installation av sådan utrustning senast 6 månader efter att tillståndet tagits i anspråk.

Sammantaget anser domstolen att bolagets yrkade villkor 4.12 kan godtas med tilllägg om att utrustning för att möjliggöra flödes- eller tidsproportionellprovtagning ska installeras.

4.13 Vatten från fordonstvätten (4.17) Bolaget har angett att det renade vattnet från fordonstvätten ska omledas till avloppsreningsverket inom kort. Domstolen anser att det är bra att lakvattendammen inte belastas med renat vatten från fordonstvätten i onödan. Domstolen anser därför,

Sid 154 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

trots vad länsstyrelsen anfört i frågan, att det är lämpligt att justera det yrkade villkoret så att det framgår att det renade vattnet från fordonstvätten ska avledas till reningsverket senast sex månader efter att tillståndet har tagits i anspråk. Domstolen anser inte att det är nödvändigt att därutöver, till tillsynsmyndigheten, delegera rätten att föreskriva villkor i fråga om rening av vatten från fordonstvätten.

4.14 Vatten från muddermassor (4.18) Länsstyrelsen har motsatt sig villkoret med hänvisning till att ett förslag till nytt villkor avseende vatten som avleds till lakvattendammen innebär att detta villkor inte behövs. Som framgår ovan anser domstolen att bolagets yrkade villkor 4.12 kan godtas. Domstolen bedömer att det därmed även finns skäl att föreskriva detta villkor, såsom det slutligen utformats.

4.26 Mottagande av muddermassor (4.19) Bolaget har föreslagit ett villkor med syfte att förutsättningarna att motta och hantera muddermassor från Viskan ska utredas i dialog med tillsynsmyndigheten innan mottagande sker. Målsättningen med behandlingen av muddermassorna och reningen av process- eller lakvattnet ska vara att från lakvattendammen utgående vatten inte ska innehålla mer än angivna halter av TBT, Dioxiner, PCB7 och benso(a)pyren. Utredningen ska enligt det yrkade villkoret inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader innan mottagande sker och mottagande får inte påbörjas innan godkännande lämnats.

Miljö- och konsumentnämnden har anfört att hanteringen av muddermassor från Viskan behöver prövas och utvärderas i praktiken innan slutliga villkor fastställs. Om villkoret ändå fastställs är det tveksamt om tre månader räcker för att kunna godkänna behandlingsmetoden och föreskriva villkor för hantering och deponering av muddermassor från Viskan.

Sid 155 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Länsstyrelsen har tillstyrkt bolagets förslag till villkor men har anfört att kontrollen avseende utsläpp till vatten även bör omfatta DDT/DDE, bromerade flamskyddsmedel, klorbensen, dieldrin, antimon och PFAS samt att åtgärder bör vidtas vid förhöjda halter/trender.

Domstolen gör följande bedömning.

Förutsättningarna att sanera kraftigt förorenade sediment innebär komplexa avvägningar där möjligheterna att lokalisera en lämplig behandlingsanläggning på ett inte allt för stort avstånd utgör en väsentlig aspekt. Såsom nämnden anfört torde svårigheterna att behandla stora volymer av aktuella muddermassor kunna bli betydande. Icke desto mindre har bolaget redogjort för möjliga behandlingsmetoder som borde kunna fungera praktiskt med acceptabla konsekvenser ur miljösynpunkt. Domstolen anser därför att tillstånd till denna ansökta verksamhet kan ges och att det av bolaget yrkade villkoret bedöms kunna säkerställa att miljöpåverkan av hanteringen av muddermassor blir acceptabel.

I fråga om att målsättningen med utredningen anser domstolen att de halter av organiska miljögifter som omnämns i villkoret ska ses som kriterier som ska användas inför val av metoder för behandling och rening av muddermassorna. Det vill säga som ett funktionsvillkor. Hur bolaget ska redovisa att syftet med villkoret uppnås när mottagande och behandling av muddermassor är i drift anser domstolen får bli något för tillsynsmyndigheten att avgöra, endera i samband med att behandlingen godkänns eller som en del av kontrollprogrammet.

Eftersom villkoret avser en utredning som ska göras innan mottagning påbörjas anser domstolen att förslagen om reglering av kontroll och vidtagande av åtgärder vid förhöjda utsläpp inte är lämpligt som en del av villkoret. Domstolen delar dock länsstyrelsens bedömning att ytterligare ämnen kan behöva beaktas inför mottagandet av muddermassor, varför ett tillägg ska göras om att så ska ske vid bedömning av behovet av lokal rening. Tiden för tillsynsmyndigheten att utvärdera behovet av

Sid 156 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

skyddsåtgärder bör i enlighet med nämndens förslag utökas. Domstolen anser att sex månader kan vara rimlig tid.

Som upplysning konstaterar domstolen att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (eu) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar (omarbetning) behöver beaktas inför deponering av förorenade massor.

4.27 Lagring av farligt fall (4.6) Bolaget har såsom talan slutligen bestämts yrkat på ett villkor med syfte att begränsa lagrad mängd farligt avfall om inte utökning eller ombyggnad av mellanlagret för farligt avfall sker inom tiden för igångsättning. Villkoret har tillstyrkts av länsstyrelsen och nämnden.

Domstolen konstaterar att gällande tillstånd reglerar mellanlagring av farligt avfall (utom elektronik och trä) till en mängd av högst 8 000 ton per år, varav samtidigt på platsen 150 ton. Domstolen bedömer att det i ansökan saknas underlag som beskriver konsekvenserna av att denna reglering upphävs utan utökning eller ombyggnad av mellanlagret. Domstolen anser därför att villkoret ska justeras så att någon utökning av mellanlagring av farligt avfall inte tillåts innan utökning eller ombyggnad av mellanlagret skett.

Uppskjutna frågor Utsläpp av PFAS och metaller från lakvattendammen Rening Både länsstyrelsen och bolaget har yrkat att det redan i denna dom ska föreskrivas att PFAS ska avskiljas ur lakvatten genom införande av reningssteg. Domstolen anser att det saknas underlag för att kunna ta ställning till vilken typ av rening, vilken dimensionering sådan bör ha samt vilka lämpliga övriga försiktighetsmått som kan vara lämpliga att föreskriva för driften av verksamheten. Det kan vidare konstateras att det framstår som osäkert i vilken utsträckning som kortkedjiga PFAS ämnen kan avskiljas i en fullskalig anläggning med de reningstekniker som utvärderats i hittills.

Sid 157 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Domstolen anser att den framtida utredningen behöver fokusera på de tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna att avskilja PFAS ur lakvattnet, samt även förutsättningarna att minska utlakningen av PFAS ur det avfall som behandlas på anläggningen.

Den yrkade föreskriftens femte punkt anser domstolen lämpligen ska ingå i utredningen avseende åtgärder för att klara ökade dag- och lakvattenflöden.

Provtagning Av redovisad utredning avseende PFAS i lakvatten framgår att uppmätta halter, såväl ingående till som utgående från lakvattendammen, varierar kraftigt. Bolaget har bland annat påtalat att halterna av PFAS i externslam inte är kända. Domstolens uppfattning är att de kraftigt varierande halterna som erhållits indikerar att hittillsvarande stickprov inte ger resultat av tillräcklig kvalitet som underlag för det kommande beslutet om reningsteknik. Domstolen anser därför att provtagningen av lakvatten ut från lakvattendammen behöver ske genom analyser på flödes- eller tidsproportionellt uttagna prover. Under prövotiden bedömer domstolen att det kan vara lämpligt att analyser av PFAS11 och metaller utförs på veckosamlingsprover från det att utrustning som möjliggör sådan provtagning installerats i enlighet med vad som följer av villkor 4.18. Om det visar sig bli problem att konservera veckosamlingsproverna med avseende på enskilda metaller får tillsynsmyndigheten medge att dessa analyser fortsatt under prövotiden sker genom analys på stickprover. Mot bakgrund av den utökade hanteringen av impregnerat trä bör analyserna av metaller, och redovisningen av resultaten, i vart fall även omfatta arsenik.

Utformning av biokolsanläggning Ansökan omfattar att olika typer av slam ska kunna behandlas genom pyrolys i en biokolsanläggning som bolaget planerar att uppföra på anläggningen. Huruvida anläggningen ska klassas som en förbränningsanläggning, anläggning för avfallsförbränning eller någon annan typ av verksamhet är inte klarlagt, men domstolen anser

Sid 158 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

att det inte har någon betydelse i denna prövning då den oavsett utgör en behandlingsmetod för vissa avfallsslag. Om verksamheten klassas som förbränning av icke-farligt avfall (29 kap. 17 § Miljöprövningsförordningen [2013:251]) kan verksamheten komma att omfattas av regleringar i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall.

Bolaget har föreslagit att den närmare utformningen av biokolsanläggningen skjuts upp på en prövotid om två år. Varken länsstyrelsen eller Miljö- och konsumentnämnden har haft något att invända mot detta. Även domstolen finner att en prövotid kan vara lämplig i denna del. Som provisoriska föreskrifter har föreslagits dels att skyddsåtgärder för att förhindra utsläpp till luft och vatten ska vidtas vid behov, dels begränsningsvärden för utsläpp till luft av PM10, NOx, SO , och VOC. Något förslag till hur kontrollen av utsläppet ska utformas under prövotiden har inte lämnats vilket domstolen tolkar som att det är något som kommer att behöva bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. Då det saknas underlag för att ta ställning till vilka ämnen som kan vara relevanta att kontrollera utsläppet av när anläggningen är i drift anser domstolen att det behövs ytterligare mätningar under prövotiden. Av den provisoriska föreskriften ska det därför framgå att även utsläppet till luft av kolmonoxid (CO), stoft och Totalkolväte (THC) ska mätas vid minst två tillfällen.

Domstolen framhåller att pyrolys av slam och andra avfallsslag innehållande PFAS, så som t.ex. rötslam, kan komma att visa sig vara olämpligt på grund av risken för ofullständig förbränning av PFAS under pyrolysen. Domstolen anser att provtagning under representativa för förhållanden för analys av PFAS11 och eller motsvarande vore lämpligt under prövotiden. Såvitt domstolen känner till finns ännu inte standardiserade mätmetoder att tillgå. Resultat från mätningar av PFAS i rökgaser från avfallsförbränning har dock redovisats i vetenskaplig litteratur (PFAS finns i restprodukter från avfallsförbränning) och det ska pågå utveckling av sådana mätmetoder möj- . Förutsättningarna att kunna mäta PFAS i rökgaserna blir därmed något för tillsynsmyndigheten att avgöra.

Sid 159 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Hantering av flygaskor som uppkommit vid förbränning av avfall Av beskrivningarna av möjliga behandlingsmetoder för denna avfallstyp framgår att det torde vara fullt möjligt att behandla sådana askor på anläggningen med acceptabla miljökonsekvenser. Domstolens uppfattning är emellertid att det krävs ytterligare utredning för att kunna ta ställning till lämpliga försiktighetsmått och skyddsåtgärder för sådan verksamhet varför frågan bör skjutas upp under en prövotid.

Bolagets yrkanden innebär bl.a. att behovet av ytterligare villkor samt eventuellt skyddsåtgärder och försiktighetsmått rörande hantering av flygaskor (eller filteraskor) från avfallsförbränning delegeras till tillsynsmyndigheten. Domstolens uppfattning är att sådana askor utgör en avfallstyp där miljökonsekvenserna beroende på val av behandlingsmetod är av sådan stor betydelse att det inte utgör en fråga som är lämpligt att delegera till tillsynsmyndigheten. En prövotidsutredning bör därför föreskrivas på motsvarande sätt som i det ursprungliga tillståndet meddelat den 20 januari 2014 (mål nr M 3552-12), med redovisning senast två år efter det att tillståndet har tagits i anspråk.

Åtgärder för att klara ökade dag- och lakvattenflöden Sökanden har låtit utreda nuvarande och framtida vattenmängder som belastar lakvattendammen. I utredningsuppdraget ingick även att bedöma kapaciteten i befintlig lakvattendam utifrån olika nederbördscenarier: 2- och 10-års regn samt skyfallshändelser (återkomsttid 100 år). Sammanfattningsvis anges i utredningen framtida erforderlig utjämningsvolym för olika regnscenarier: Halvårsregn 5 440 m , 2årsregn 10 300 m , 10-årsregn 21 510 m och 100-årsregn 66 060 m , vilka alla överskrider tillgänglig reglervolym 3 362 m . Utredningen avslutas med konstate-

Sökanden har redovisat att delar av de flöden som tidigare sagts gå direkt till lakvattendammen, nu kopplats om till att passera ett fördröjningsmagasin dimensionerat

Sid 160 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

för 5-års regn. Vidare poängterades vid huvudförhandlingen att delar av de hårdgjorda ytor som belastar dagvattendammen oftast är täckta av olika sorters avfall, vilket påverkar avvattningskoefficienten för området i fråga. Det framhölls vidare att lakvattendammens slänt har tätats ända upp till krönet, viket skapar en betydligt större utjämningsvolym. Det sades också att lakvatten inte hade bräddats på åtskilliga år.

För att bringa klarhet i de olika uppgifter som delvis talar emot varandra, ska sökanden utreda nuvarande lakvattenhanteringssystems kapacitet (inklusive fördröjningsmagasin och tätad dammslänt). Utredningen ska vidare redovisa vilka möjliga omkopplingar som finns i ledningsnätet för att minska mängden ovidkommande vatten som belastar lakvattendammen.

I utredningen ska vidare redovisas vilka kompletteringar av anläggningen som eventuellt kan behövas för att säkerställa att den med bibehållen funktion kan klara ett 5- resp. 10-års regn och vilka investeringar dessa åtgärder medför.

Utredningen ska redovisas senast 2 år efter det att tillståndet har tagits i anspråk.

Delegationer I befintligt tillstånd för verksamheten (mål nr M 3552-12) har domstolen med tilllämpning av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken, i fråga om avfallsanläggningen, överlåtit åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor, försiktighetsmått eller undantag som kan erfordras avseende:

- - Åtgärder eller kontroll till skydd mot omgivnings störning eller för kontroll som föranleds av villkor; 3.3, 3.4, 3.5, 4.13, 4.17, 5.1 och 5.8.

Sid 161 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

Bolaget har yrkat att nya delegationer ska föreskrivas på ett sätt som domstolen tolkar som att yrkandet avser att de nya delegationerna ska ersätta de som meddelats avseende avfallsanläggningen i mål M 3552-12.

Domstolen anser att det är lämpligt att upphäva alla tidigare meddelade delegationer i fråga om avfallsanläggningen och att dessa ersätts med nya. Domstolen gör följande bedömning i fråga om de delegationer som är aktuella i målet.

D1. Avfallstyp med likvärdiga egenskaper som dem som anges i bilaga 1 (villkor 4.2) Varken länsstyrelsen eller nämnden har haft något att erinra mot bolagets yrkade delegation, vilket inte heller domstolen har i princip. Som redogjorts för inledningsvis i domskälen anser domstolen emellertid att formuleringen i enlighet med det som framgår av domslutet ska föreskrivas.

D2. Nya behandlingsmetoder med minst likvärdigt resultat samt behandlingsmetod som inte tidigare tillämpats på en viss avfallstyp (villkor 4.2) Som beskrivits inledningsvis i domskälen anser domstolen att denna delegation behöver föreskrivas som komplement till villkor 4.2, trots vad Miljö- och konsumentnämnden anfört i denna del.

D3. Undantag från kraven i villkoren 4.7, 4.8 och 4.9. Varken länsstyrelsen eller nämnden har haft något att erinra mot bolagets yrkande i denna del. Även domstolen bedömer att det kan uppstå situationer som är svåra att förutse varför det kan vara rimligt att tillsynsmyndigheten ges möjlighet att besluta om undantag från kraven i de aktuella villkoren.

D4. Förvaring av flytande icke farligt avfall Varken länsstyrelsen eller nämnden har haft något att erinra mot yrkad delegation, vilket inte heller domstolen har.

Sid 162 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM M 3552-12 Mark- och miljödomstolen M 1459-23

2024-11-26

D5. Hantering och deponering av muddermassor (utöver villkor 4.18) Länsstyrelsen har inte haft något att erinra mot den av bolaget yrkade delegationen. Miljö- och konsumentnämnden har däremot anfört att hantering av muddermassor från Viskan inte är en fråga av mindre betydelse då det rör sig om stora mängder muddermassor som sannolikt är kraftigt förorenade. Hanteringen av muddermassor borde enligt nämnden i stället hanteras som en uppskjuten fråga under en prövotid.

Domstolen har förståelse för nämndens inställning, men såsom angetts ovan i fråga om villkor avseende mottagande av muddermassor anser domstolen att den reglering bolaget yrkat på är godtagbar mot bakgrund av anläggningens förutsättningar att hantera process- och lakvatten från avvattningen av muddermassor. Behovet av delegationen är i dagsläget svår att förutse men att en möjlighet att föreskriva om ytterligare villkor delegeras innebär inget krav på att den måste utnyttjas. Delegationen ska således föreskrivas i enlighet med vad bolaget yrkat.

Övriga frågor Domstolens bedömning i övriga frågor framgår av domslutet.

En samlad redovisning enligt 22 kap. 30 § miljöbalken av de tillståndsbestämmelser som gäller för verksamheten enligt domen och tidigare givna tillstånd i de delar som domen inte ändrar eller upphäver dem finns i bilaga 2.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-01) Överklagande senast den 17 december 2024.

Linus Martinson Gunnar Barrefors I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Linus Martinson, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Barrefors samt de särskilda ledamöterna Mia Jameson och Pehr Andersson.