M 17463-24
Fråga om strandskyddsdispens. MÖD har bedömt att avståndet mellan ett bostadshus och vattnet är så kort att hemfridszonen sträcker sig hela vägen fram till strandlinjen. Strandskyddsdispens har mot den bakgrunden beviljats för befintligt utförande och tillbyggnad av bostadshuset. Byggnadsnämnden har i ett beslut om startbesked och fastställande av kontrollplan för uppförande av en bastu med uterum vid strandkanten lämnat besked om att strandskyddsdispens inte krävs. Utformningen av beskedet har bedömts ha en sådan utformning att det varit att bedöma som ett gynnande förvaltningsbeslut och MÖD har därför ansett att strandskyddsdispens inte krävs för åtgärden. Även fråga om tomtplatsbestämning.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-12-04 M 17463-24 060305 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-12-11 i mål nr M 2423- 23, se bilaga A PARTER Klagande
Ombud: Motpart
Byggnadsnämnden i Hudiksvalls kommun Länsstyrelsen i Gävleborgs län
SAKEN Strandskyddsdispens för tillbyggnad av bostadshus m.m. på fastigheten i Hudiksvalls kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut på följande sätt. a) Mark- och miljööverdomstolen förklarar att strandskyddsdispens inte krävs för den befintliga komplementbyggnaden från 2016 med uterum och bastu på fastigheten i Hudiksvalls kommun enligt ansökan hos Byggnadsnämnden i Hudiksvalls kommun, dnr BYGG.2022.811.
SVEA HOVRÄTT DOM M 17463-24
b) Mark- och miljööverdomstolen fastställer Byggnadsnämnden i Hudiksvalls kommuns beslut den 1 februari 2023, dnr BYGG.2022.811, i den del det avser att bevilja strandskyddsdispens för befintligt utförande av bostadshuset, inbegripet altan, och tillbyggnad av enbostadshuset i form av en punschveranda.
c) Mark- och miljööverdomstolen bestämmer att tomtplatsen ska omfatta det område på land som avgränsas av fastighetens gränser i norr, väster och öster och av strandlinjen i söder vid medelvattenstånd.
SVEA HOVRÄTT DOM M 17463-24
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa Byggnadsnämnden i Hudiksvalls kommuns beslut den 1 februari 2023 att bevilja de sökta strandskyddsdispenserna.
Byggnadsnämnden i Hudiksvalls kommun (byggnadsnämnden) har medgett ändring av mark- och miljödomstolens dom.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län (länsstyrelsen) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN OCH UTREDNING I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
har anfört i huvudsak detsamma som vid mark- och miljödomstolen. Han har i Mark- och miljööverdomstolen gett in viss ytterligare utredning.
Länsstyrelsen har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. För det fall Mark- och miljööverdomstolen anser att det finns förutsättningar att bevilja dispens för den befintliga komplementbyggnaden med uterum och bastu, ska dispensen förenas med villkor avseende fönstersättningen mot vattnet i söder.
har motsatt sig att en strandskyddsdispens för komplementbyggnaden med uterum och bastu förenas med villkor.
Mark- och miljööverdomstolen har hållit sammanträde i målet med syn på fastigheten . Vittnesförhör har på begäran hållits med , och .
SVEA HOVRÄTT DOM M 17463-24
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Frågorna i målet är om strandskyddsdispens kan beviljas för den tillbyggnad av bostadshuset som gjordes 2011, dvs. för befintligt utförande av bostadshuset samt för altanen, för komplementbyggnaden i form av ett uterum och en bastu vid vattnet som uppfördes 2016 och för en ännu inte utförd tillbyggnad av bostadshuset i form av en punschveranda. har som särskilt skäl för strandskyddsdispens fört fram att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften (7 kap. 18 e § 1 miljöbalken, tidigare 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken).
Komplementbyggnaden med uterum och bastu
gjorde den 13 juni 2016 en anmälan till byggnadsnämnden avseende komplementbyggnaden med uterum och bastu såsom en åtgärd som inte kräver bygglov. Byggnaden är numera uppförd. Till anmälan finns fogat ritningar som utvisar en byggnad med fönsterfasader mot väster och söder. Mark- och miljööverdomstolen har vid synen kunnat konstatera att byggnaden ligger i absolut närhet till strandlinjen och har stora fönsterpartier i två riktningar, motsvarande ritningarna, som båda är synliga från vattnet. Vid samma datum som anmälan ansökte även om strandskyddsdispens avseende byggnaden. Av beslutet om startbesked och fastställande av kontrollplan för komplementbyggnaden som meddelades den 12 att sökt strandskyddsdispens för byggnaden, att byggnadsnämnden har besökt platsen den 13 juli 2016 och att syftet med strandskyddslagstiftningen inte kan anses gälla för tomten eftersom hela fastigheten är etablerad och hemfridszon kan - och
undertecknats av en byggnadsinspektör.
har gjort gällande att formuleringen i beslutet om startbesked och fastställande av kontrollplan är ett beslut om att strandskydd inte gäller på fastigheten och att beslutet fått laga kraft och har negativ rättskraft. Han har också anfört att det
SVEA HOVRÄTT DOM M 17463-24
under alla omständigheter skulle vara oproportionerligt att neka honom strandskyddsdispens.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det besked som byggnadsnämnden lämnat i beslutet om startbesked och fastställande av kontrollplan är formulerat på ett sådant sätt och har ett så tydligt samband med skriftliga ansökan om strandskyddsdispens att det får anses ha en handlingsdirigerande funktion. Det är därför att bedöma som ett förvaltningsbeslut (se rättsfallet HFD 2020 ref. 12). dför inte någon annan bedömning. Beslutet har fått till följd att frågan om det krävs strandskyddsdispens för uppförandet av bastun och uterummet är slutligt avgjord. Det innebär att Mark- och miljööverdomstolen bör förklara att strandskyddsdispens inte krävs för dessa åtgärder.
Mot denna bakgrund ska överklagandet bifallas i denna del och mark- och miljödomstolens dom ändras på det sätt som framgår av domslutet.
Är något område på fastigheten lagligen ianspråktaget?
För att ett område ska räknas som ianspråktaget i den mening som avses i 7 kap. 18 e § 1 miljöbalken krävs att det handlar om ett lagligt ianspråktagande (se prop. 2008/09:119 s. 105). Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det inte finns något lagakraftvunnet beslut om tomtplatsavgränsning beträffande fastigheten. Utgångspunkten för bedömningen av vilket område som är lagligen ianspråktaget är i stället vilken hemfridszon som fanns på fastigheten innan den generella strandskyddslagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 1975.
Av utredningen framgår att bostadshuset på fastigheten uppfördes i tiden före juli 1975. Det framgår även att bostadshuset redan då hade en mindre utbyggnad med fönster på den södra sidan, mot vattnet, och att husets ingång fram till tillbyggnaden 2011 fanns på den västra sidan av denna mindre utbyggnad. Bostadshuset i denna utformning är således lagligen uppfört ur ett strandskyddsperspektiv. När det gäller denna byggnads hemfridszon gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.
SVEA HOVRÄTT DOM M 17463-24
Mark- och miljööverdomstolen har vid synen kunnat konstatera att avståndet mellan den södra fasaden på bostadshuset, med beaktande av dess utformning före tillbyggnaden 2011, och strandlinjen är mycket kort. har vidare bl.a. omvittnat att det alltsedan 1960-talet har funnits ett staket i någon form vid fastighetens gränser på land samt att fastigheten använts för trädgårdsodling. Det får genom hans uppgifter anses utrett att fastigheten alltsedan tiden före 1975 har använts på ett sådant sätt att den inte har varit allemansrättsligt tillgänglig. Mot denna bakgrund får bostadshusets hemfridszon i detta fall anses sträcka sig till strandlinjen samt, i övriga riktningar, till fastighetens gränser. Däremot är förhållandena inte sådana att hemfridszonen kan anses sträcka sig ut i vattenområdet (se rättsfallet MÖD 2011:42 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 juni 2017 i mål nr M 9217-16).
Som utgångspunkt kan dispens ges för en åtgärd inom en hemfridszon. En förutsättning är emellertid att en sådan åtgärd inte utvidgar hemfridszonen mer än obetydligt. Det ska då beaktas vilken faktisk avhållande effekt som åtgärden har med hänsyn till sin utformning och storlek samt förhållandena i omgivningen (se rättsfallet MÖD 2009:35 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 2 juni 2017 i mål nr M 8417-16). Nedan följer en bedömning avseende altanen och åtgärderna på bostadshuset utifrån dessa utgångspunkter.
Bostadshuset och altanen
Mot bakgrund av det som konstaterats ovan om hemfridszonens utbredning bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den altan som 2011 anlades i väster inte har någon avhållande effekt utanför hemfridszonen. Samma bedömning görs beträffande den tillbyggnad av bostadshuset som skedde 2011, såvitt nu är aktuellt bestående av en utökning österut av den mindre utbyggnaden i söder och med ytterligare fönster. I denna bedömning beaktas särskilt det korta avståndet mellan vattnet och bostadshuset som även i sin ursprungliga utformning hade en mindre fönstersatt utbyggnad.
Tillbyggnaden i form av en punschveranda på bostadshusets södra fasad, som har beviljats bygglov men ännu inte är uppförd, innebär att byggnadens yta kommer att
SVEA HOVRÄTT DOM M 17463-24
öka ytterligare i riktning mot vattnet och att antalet fönster mot vattnet blir fler. Trots detta bedömer Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden inte kan anses utvidga hemfridszonen mer än obetydligt. Till grund för denna bedömning ligger även att strandskyddsdispens meddelats 2012 för ombyggnation av den komplementbyggnad som tidigare fungerat som lagård och ligger i östra delen av fastigheten, närmare vattnet än bostadshuset. Byggnaden är numera förråd och gästhus med fönster på gaveln mot vattnet.
Mark- och miljööverdomstolens ställningstaganden ovan innebär att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18 e § 1 miljöbalken att bevilja strandskyddsdispens för det befintliga utförandet av bostadshuset och altanen samt för tillbyggnaden i form av en punschveranda. Det innebär att överklagandet ska bifallas även i denna del och markoch miljödomstolens dom ska ändras på det sätt som framgår av domslutet.
Tomtplatsbestämning
I ett beslut om dispens ska det anges i vilken utsträckning som mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet (7 kap. 18 i § tredje stycket miljöbalken, tidigare 7 kap. 18 f § andra stycket miljöbalken). En tomtplatsbestämning måste ses i förhållande till den strandskyddsdispens med anledning av vilken tomtplatsbestämningen sker. Med beaktande av Mark- och miljööverdomstolens ställningstagande ovan om hemfridszonens utbredning och då en tomtplats inte bör utgöras av vattenområde (se rättsfallet MÖD 2010:14), ska tomtplatsen omfatta det område på land som avgränsas av fastighetens gränser i norr, väster och öster samt av strandlinjen i söder vid medelvattenstånd.
SVEA HOVRÄTT DOM M 17463-24
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Åsa Hanna, Johanna Fernlund och Elisabeth Hartley, referent. Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.
Sid 1 (13) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11 meddelad i Östersund
PARTER Klagande
Motparter
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Byggnadsnämnden i Hudiksvalls kommun
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Gävleborgs beslut den 12 juli 2023 i ärende nr 1399-2023, se bilaga 1 SAKEN Överprövning av strandskyddsdispens för nybyggnad av bostadshus på fastigheten , Hudiksvalls kommun
DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
BAKGRUND Byggnadsnämnden i Hudiksvalls kommun (nämnden) har den 1 februari 2023 beslutat att bevilja strandskyddsdispens för tillbyggnad av punchveranda på befintligt bostadshus på fastigheten i Hudiksvalls kommun. Nämnden beslutade också att bevilja strandskyddsdipsens för befintligt utförande av bostadshuset och för befintlig komplementbyggnad (bastu/uterum) vid stranden. Nämnden fastställde även en tomtplats som sammanfaller med fastighetens gränser.
Av situationsplanen framgår följande.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län (länsstyrelsen) har den 12 juli 2023 beslutat att upphäva nämndens beslut.
har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
YRKANDEN M.M. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska fastställa nämndens beslut om strandskyddsdispens och tomtplatsavgränsning. Till stöd för sin talan har han anfört i huvudsak följande.
Den växtlighet som syns på ortofotot från 1975 är planterad och utgörs i huvudsak av trädkronor. Det största trädet som syns på ortofotot är , en hästkastanj, som planterades mitt på gården mellan bostadshuset och stranden. Placeringen av trädet visar att ytan framför huset var husets gårdsplan. Länsstyrelsen har inte besökt platsen utan endast använt ortofotot som underlag för beslutet. På fotot är trädgården, trädgårdsanläggningar och byggnationer inte synliga under trädkronorna. Den tidigare ägarens bilder på fastigheten har tyvärr blivit förstörda, men bilder från när han köpte fastigheten 2007 indikerar hur fastigheten såg ut även innan 1975. Den tidigare ägaren var en mycket försiktig man och det finns ingen anledning att tro att han skulle ha gjort några större ingrepp på fastigheten under sin livstid.
Länsstyrelsen har bedömt att fastigheten har en mycket liten tomtplats genom att titta på ortofotot från 1975 och har begränsat tomtplatsen eftersom det fanns
Han anser därför att en tomtplatsbestämning gjordes redan 1975, vilken inkluderade hela fastigheten.
Hela fastigheten har således varit ianspråktagen som tomt sedan tiden före 1975. När han köpte fastigheten 2007 fanns det ett staket både väster och öster om bostadshuset och som löpte hela vägen ner till strandkanten. Staketet är nu ersatt av ett staket i trä med traditionell hälsingestil. En skyldighet för fastighetens ägare att hålla stängsel fanns även inskrivet i köpekontraktet från när fastigheten bildades i början av 1975. stamfa Trädgården har löpt hela vägen ned till strandkanten, vilket framgår av foto från
Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
1950 60-talet. Det är ytterst osannolikt att allmänheten ens på den tiden haft tillträde till tomten. Att det på den tiden stod träd längs med strandkanten innebar inte allmänheten fick tillgång till orörd natur framför huset. Syftet med träden var att ge vindskydd till dåligt isolerat hus.
En dotter till de personer som köpte grannfastigheten 1973 har ingen minnesbild av att något staket har uppförts av den tidigare ägaren till . Hennes minnesbild är att ett staket fanns runt fastigheten när föräldrarna förvärvande fastigheten. Det staket som inhägnade gården när han köpte fastigheten 2007 måste därför ha funnits på platsen sedan innan 1973, vilket innebär att hela fastigheten alltid varit ianspråktagen.
Från bostadshuset ner till strandkanten är det 15 meter med fri sikt hela vägen. Enligt praxis är en hemfridszon ca 10 15 meter ut från bostadshuset. Vid fri sikt kan det vara längre (MÖD 2009:35). Bryggan har funnits på platsen sedan innan 1975. Detta talar för att hela fastigheten är ianspråktagen.
Sedan han köpte fastigheten 2007 har han ansökt om strandskyddsdispens fyra gånger. År 2011 ansökte han om dispens för totalrenovering och utbyggnad av bostadshuset, 2012 för ombyggnad och ändrat ändamål av förrådsbyggnad till gästhus och snickarbod, 2016 för bastuhuset och nu senast 2022 för utbyggnad av bostadshusets punchveranda. Ansökan om dispens 2011 besvarades aldrig, men bygglov beviljades. Ansökan om dispens 2012 beviljades och vid ansökan 2016 fick han beskedet att det inte behövdes någon strandskyddsdispens på grund av att platsen var ianspråktagen.
När han bytte trall på verandan till gäststugan fann han en platt- och betongsättning under denna. Det indikerar att det sedan länge funnits en uteplats på platsen där dagens veranda är placerad. Han har även hittat rester från en gammal brygga med stenkista i sjön. Ett rimligt antagande är att fastigheten alltid haft sjön och stranden - och utlopp har det alltid pågått en mycket stor mänsklig aktivitet sedan 1800-talet. På sjön strax utanför hans tomt går skidspår på
Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
vintern och på sommaren brukar folk fiska där. Det finns ingenting som tyder på att allmänheten känner sig begränsad att nyttja sjön på grund av hans bostadshus med komplementbyggnader.
Enligt länsstyrelsens bedömning innebar bygglovet från 2011 att en altan uppfördes i västlig riktning på en plats där det fanns växtlighet år 1975. Han har inte uppfört någon ny altan på den platsen utan endast lagt trall på den stenplattsatta uteplats som redan fanns där. Altanen syns inte på flygfotot från 1975 eftersom den skyms av trädkronorna.
Att inte bevilja strandskyddsdispens för byggnationerna på fastigheten är en inskränkning som går längre än vad som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses. Tomten utgör en helt negligerbar del av kommunens stränder och saknar, på grund av dess beskaffenhet och struktur, intresse för allmänheten. En vägrad dispens skulle utgöra ett brott mot artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen.
har bl.a. gett in foto från sockenbilder 1941, säljprospekt med bilder på huset/tomten från 2007, bygglovs- och dispensansökan och nämndens beslut om bygglov för tillbyggnad år 2011 samt bygglovs- och dispensansökan och nämndens beslut om bygglovs och strandskyddsdispens för gäststuga/förråd år 2012. Vidare har han gett in köpebrev från 1974 och Fastighetsbildningsmyndighetens protokoll från den 24 januari 1975, tomt- och områdeskarta, bild som visar staket åt öster, bild som visar staket åt norr samt historisk bild som uppges vara från 1955-1967.
Länsstyrelsen har i yttrande anfört följande. Länsstyrelsen står fast vid bedömningen att kommunens beslut om strandskyddsdispens ska upphävas och att inskränkningen i den enskildes rätt att använda området inte går längre än vad som krävs för att strandskyddets syften ska tillgodoses. Det ska därför inte beslutas om tomtplatsavgränsning i ärendet.
Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
Det är sökanden som har bevisbördan för att förutsättningarna för dispens är uppfyllda. Sökanden har fått möjlighet att yttra sig över de ortofoton som länsstyrelsen tillfört ärendet och han har inte begärt att länsstyrelsen ska göra platsbesök.
En hemfridszon motsvarar inte nödvändigtvis de genom fastighetsreglering bestämda gränserna för en fastighet, utan en bedömning måste göras utifrån förhållanden i det enskilda fallet. En lantmäteriförrättning utgör inte ett lagakraftvunnet beslut om tomtplatsavgränsning.
redogörelse för hur det såg ut när han tillträdde fastigheten år 2007 har ingen betydelse för bedömningen av hemfridszonen, så länge sökanden inte kan visa att samma förutsättningar har förelegat från år 1975 och framåt. Sökandens uppgift om att grannarna kommer ihåg att staketet fanns på platsen år 1973 är återgivelser kring omständigheter som var aktuella för över 50 år sedan. Uppgifterna bedöms ha ett lågt bevisvärde i frågan om vad som har funnits på platsen sedan år 1975. Länsstyrelsen bedömer att sockenfotot som uppges vara från år 1941 inte visar vad som fanns på fastigheten år 1975 och alltjämt finns på platsen. Det saknar därmed betydelse för bedömningen av hemfridszonen. När det gäller vårdträdet bedömer länsstyrelsen att ett träd inte har en sådan avhållande effekt för allmänheten att det privatiserar ett område.
Länsstyrelsen står fast vid sin bedömning att fastighetens lagliga hemfridszon utgörs av bostadshuset i den storlek det hade år 1975 med området strax utanför, platsen på marken som komplementbyggnaden tog upp år 1975 samt ytan däremellan.
har i yttrande anfört bl.a. följande. Det staket som fanns runt fastigheten 1973 är samma staket som fanns där när han köpte fastigheten 2007. De grannar som uttalat sig om vad de minns angående staketet är betydelsefulla personer vars ord bör ha ett högt bevisvärde.
Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
Han har kontaktat som är son till den förra ägaren av fastigheten . är född och uppvuxen på fastigheten och han har uppgett att han hjälpte sin pappa att bygga ett nytt staket runt . Det är fråga om samma nätstaket av Gunnebotyp som fanns när han köpte fastigheten år 2007. var ca 15 år när hans pappa byggde ett nytt staket. Eftersom nu är 77 år innebär det att staketet uppfördes omkring 1962. Enligt löpte staketet runt hela tomten, hela vägen ner till sjön på båda sidorna. Innan nätstaketet uppfördes 1962 fanns det ett äldre staket i trä runt fastigheten, och det är rimligtvis detta äldre staket som delvis syns på bilden från 1941. Informationen från visar att det i obruten tidsföljd har funnits ett staket runt hela fastigheten sedan åtminstone 1941 och att allmänheten därför inte har haft tillträde till någon del av fastigheten.
I Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål nr M 1275-17 fann domstolen att ca 13 meter mellan ett bostadshus och strandlinjen var ett så kort avstånd att hemfridszonen sträckte sig över hela fastigheten. Det var inte möjligt att avvara ett område närmast strandlinjen för att säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. På hans fastighet är avståndet 15 meter mellan bostadshuset och stranden och rättsfallet bör därför kunna tjäna som ledning för bedömningen av sökt strandskyddsdispens.
En tomtplats ska bestämmas på ett sätt som säkerställer att den markanvändning som pågått sedan före år 1975 och alltjämt pågår inte inskränks (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål M 7413-21). Bevisbördan borde vara omvänd och att det borde åligga länsstyrelsen att visa att förutsättningar för strandskydds-dispenser inte finns för gamla fastigheter. Ett ortofoto från 1975 är inte tillräckligt för att visa det.
har gett in ett yttrande från daterat den 15 maj 2024. I yttrandet uppger att hans farmor och farfar bebodde fastigheten Prästgården sedan tidigt 30-tal och att gården var inhägnad då de höll kor och getter
Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
på tomten. Vidare anges att han hjälpte sin pappa att förnya inhägnaden när han var i 15-årsåldern.
Instans
DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.
Prövningsramen har ansökt om strandskyddsdispens för tillbyggnad av en punchveranda på bostadshusets södra fasad. Nämnden har beslutat att bevilja strandskyddsdispens för sökt tillbyggnad. Vidare har nämnden beslutat om strandskyddsdispens för befintligt utförande av bostadshuset och för befintlig komplementbyggnad (bastu och uterum). Länsstyrelsen har i sin överprövning av ärendet beslutat att upphäva nämndens beslut. Det mark- och miljödomstolen har att pröva är således om strandskyddsdispens kan beviljas för tillbyggnad av en punchveranda på bostadshusets södra fasad, för utförd tillbyggnad av bostadshuset (utförd 2011) samt för uppförd komplementbyggnad i form av bastu/uterum (uppförd 2016).
Tomtplatsavgränsning Som skäl för de beviljade strandskyddsdispenserna har nämnden angett att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. För att ett område ska anses vara ianspråktaget ska det vara lagligen ianspråktaget. Ett lagakraftvunnet beslut om tomtplatsavgränsning anger vad som utgör huvudbyggnadens hemfridszon och därmed vad som anses lagligen ianspråktaget. Lantmäteriets formulering i fastighetsbildningsbeslutet från 1975 att utgör inte en sådan tomtplatsavgränsning som avses i strandskyddsbestämmelserna. Inte heller
strandskyddslagstiftningen inte kan anses gälla för tomten eftersom hela fastigheten
Några andra omständigheter som tyder på att det finns en lagakraftvunnen tomtplatsavgränsning har inte framkommit.
Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
Hemfridszonen Om det inte finns någon lagakraftvunnen tomtplatsavgränsning får det göras en bedömning av gränserna för den lagliga hemfridszonen och huruvida den utvidgas mer än obetydligt genom den sökta åtgärden. En bostadsbyggnad som kontinuerligt funnits på platsen sedan den generella strandskyddslagstiftningen trädde i kraft år 1975, alternativt som uppförts med dispens därefter, anses vara lagligen uppförd och genererar en laglig hemfridszon. Finns inga dispenser är det den hemfridszon som fanns på platsen innan strandskyddslagstiftningen trädde i kraft 1975 som beaktas vid bedömning av den lagliga hemfridszonen. Att området idag uppfattas som privat är inte av betydelse för bedömningen, om det inte visats att de privatiserande åtgärderna vidtagits i enlighet med strandskyddsbestämmelserna.
Av handlingarna i målet framgår att det år 1975 fanns ett mindre bostadshus på den norra delen och en komplementbyggnad på den östra delen av fastigheten. Komplementbyggnaden öster om bostadshuset har år 2012 beviljats dispens för ändrad användning från uthus till gästhus. Några ytterligare strandskyddsdispenser har inte beviljats på fastigheten. har till stöd för att fastigheten inte varit tillgänglig för allmänheten anfört att den varit omgärdad av ett staket alltsedan någon gång innan 1973. Han har till stöd för sin uppgift i denna del gett in ett sockenfoto från 1941, uttalande från och en granne, Fastighetsbildningsmyndighetens protokoll 1975 samt bilder på det staket som fanns på fastigheten när han förvärvade den år 2007.
Av det åberopade sockenfotot från 1941 går det enligt domstolens mening inte att se att det vid den tiden fanns ett staket som omgärdade fastigheten och avhöll allmänheten från att vistas vid strandområdet. Av protokollet från fastighetsbildningsbeslutet 1975 framgår att det fanns ett staket som löpte längs fastighetsgränsen i norr och öster samt delvis i väster. Enligt domstolens mening finns det inte heller skäl att ifrågasätta uppgift om att han hjälpte sin pappa med att uppföra ett staket på fastigheten kring år 1962. För att fastigheten ska anses ha varit ianspråktagen som tomt och därmed sakna betydelse för allmänheten ska det dock framgå att det alltsedan 1975 och fram idag funnits ett staket som
Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
hindrat allmänheten från att beträda fastigheten. Enligt domstolens bedömning ger utredningen i målet inte stöd för att det under hela denna tid funnits ett staket som omgärdat fastigheten på ett sådant sätt att strandområdet inte varit tillgängligt för allmänheten. Sammantaget finner domstolen att utredningen i målet inte ger stöd för att hela fastigheten varit ianspråktagen sedan det generella strandskyddet infördes 1975. Domstolen instämmer därför i länsstyrelsens bedömning att den lagliga hemfridszonen utgörs av ett område runt bostadshuset i sin ursprungliga utformning, den plats som upptas av gästhuset som omfattas av en lagakraftvunnen strandskyddsdispens samt ytan däremellan.
Bostadshuset Bygglovet från år 2011 gällde om- och tillbyggnad av bostadshuset och innebar att en altan uppfördes i västlig riktning samt att byggnaden utökades i nordlig, östlig och sydlig riktning. Av utredningen framgår att ansökte om strandskyddsdispens för åtgärderna. Däremot framgår inte att nämnden fattat något beslut om strandskyddsdispens för dessa åtgärder. Frågan är därför om det finns fog att bevilja strandskyddsdispens i efterhand på grund av att området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddet syften.
Av handlingarna i målet framgår att bygglovet från 2011 innebar att huset byggdes ut mot söder och att den nya fasaden försågs med fler fönster med utsikt mot vattnet. Övriga fasader har färre och mindre fönster och ger inte samma avhållande effekt som fasaden mot söder. Mot väster har det även uppförts en stor altan. Markoch miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att utbyggnaden åt norr och öster, dvs. de utbyggnader som gjorts bort från vattnet och mot den dispensgivna gäststugan, får anses ha skett inom den lagliga hemfridszonen. Med hänsyn till det stora antalet fönster som utbyggnaden i söder inneburit finner domstolen dock att utbyggnaden utvidgar hemfridszonen mer än obetydligt och riskerar att få en påverkan på vattenområdet. Altanens storlek medför också att hemfridszonen utökas mer än obetydligt. Särskilda skäl för strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 c § 1 föreligger därför inte. Några andra skäl för dispens har inte framkommit.
Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
Bastun/uterummet Komplementbyggnaden i form av inglasat uterum/bastu uppfördes år 2016. Den ligger precis vid strandlinjen och har flera fönster mot vattnet. Enligt mark- och miljödomstolens bedömning är förhållandena inte sådana att bostadshusets lagliga hemfridszon kan anses sträcka sig ner till vattnet. Domstolen finner därför att den befintliga bastubyggnaden vid strandlinjen har placerats på mark som inte redan var ianspråktagen på ett sätt som gör att området saknar betydelse för strandskyddets syften (jfr. 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken). Vidare innebär byggnadens utformning, med stora fönster mot vattnet att den även får en privatiserande effekt ut mot vattenområdet.
Av utredningen framgår att ansökte om strandskyddsdispens för uterummet/ bastun år 2016. Nämnden uppgav i beslutet om startbesked den 12 tomten efters Betydelsen av ett liknande besked från en kommun har bl.a. prövats av Mark- och miljööverdomstolen i mål nr M 9279-15. Domstolen fann då att prövningen av om en dispens krävs och om en sådan kan ges, ska ske med tillämpning av bestämmelserna i bl.a. 7 kap. 15 och 18 c §§ miljöbalken. Vid en sådan prövning kan det besked som kommunen tidigare lämnat inte tillmätas någon betydelse. Mot denna bakgrund finner mark- och miljödomstolen att kommunens besked i strandskyddsfrågan inte medför att strandskyddsdispens kan beviljas.
Kommunens besked om att dispens inte krävts kan däremot få betydelse vid en prövning av ett föreläggande att riva byggnaden med hänvisning till strandskyddsbestämmelserna. I en sådan process får det beaktas om beskedet från kommunen framstått som ett besked som den enskilde haft anledning att rätta sig efter (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 maj 2013 i mål nr M 49-13).
Sammanfattningsvis har det inte framkommit särskilda skäl för strandskyddsdispens med stöd av 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken. Det finns inte heller skäl för dispens enligt någon av de andra punkterna i 18 c §.
Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
Punchverandan Den ansökta punchverandans fasad söderut ska bestå av en vägg med många fönster mot stranden. Även altanen i väster ska byggas ut. Redan i dagsläget finns flera stora fönster på bostadshusets södra fasad. Den nuvarande utformningen med ett flertal fönster mot vattnet och altan i väster har dock uppförts utan dispens och bedömningen av om det finns särskilda skäl för dispens för ansökt punchveranda ska därför göras med hänsyn till husets tidigare utformning. Mark- och miljödomstolen bedömer att den sökta åtgärden skulle få en privatiserande effekt på markoch vattenområde som är allemansrättsligt tillgänglig och att hemfridszonen utökas mer än obetydligt. Domstolen finner därför att det inte framkommit särskilda skäl för dispens för ansökt punchveranda med stöd av 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken eller med stöd av någon annan grund i 18 c §.
Proportionalitetsbedömningen har anfört att det är oproportionerligt att neka strandskyddsdispens och har i detta sammanhang pekat på att fastigheten sedan mycket lång tid varit ianspråktagen som tomt och att tomten på grund av sin beskaffenhet och struktur saknar intresse för allmänheten. Enligt 7 kap. 25 § miljöbalken ska vid prövning av frågor om bland annat strandskydd hänsyn tas även till enskilda intressen och en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten får inte gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Den proportionalitetsprincip som uttrycks i 25 § får ses som en slutlig kontroll av att en nekad dispens inte är orimlig med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet; däremot kan den inte uppfattas som en mer generell utvidgning av möjligheterna till dispens. För att fylla sin funktion måste prövningen enligt 25 § avse samtliga omständigheter i det enskilda fallet och den kan inte begränsas bara till de omständigheter som räknas upp i de sex punkterna i 18 c § första stycket eller de som avses i 18 d §. Utrymmet för att ge dispens för en åtgärd som inte ryms inom 18 c § eller 18 d § är dock mycket litet (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 17 april 2024 i mål nr M 12029-22 samt NJA 2020 s. 1129).
Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2423-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11
Det allmänna intresset av att bevara allemansrättslig tillgång till strandområden för friluftsliv och områden med goda livsvillkor för djur- och växtliv är mycket starkt. Den uppförda komplementbyggnaden (bastu/uterum) vid strandlinjen skulle privatisera ett område som i dag är allemansrättsligt tillgänglig. Vidare innebär tillbyggnaden på husets södra och västra fasad år 2011, samt den nu ansökta punchverandan, att hemfridszonen skulle utökas mer än obetydligt. Med hänsyn till strandskyddets styrka och det begränsade utrymme som finns för att ge dispens som inte ryms inom vanliga dispensskäl kan det enligt domstolen inte anses oproportionerligt att neka strandskyddsdispens. Detta gäller även med beaktande av att strandskyddsdispens sökts 2011 och 2016 samt vad nämnden anfört om strandskydd i startbeskedet den 12 oktober 2016 (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M 12029-22). Överklagandet ska mot denna bakgrund avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02). Överklagande senast den 2 januari 2025. Prövningstillstånd krävs.
Anna-Sara Söderström Lars-Gunnar Sjölund I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anna-Sara Söderström, ordförande, och tekniska rådet Lars-Gunnar Sjölund. Föredragande har varit beredningsjuristen Katharina Engdahl.