M 2427-25

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-11-04 M 2427-25 060302 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-02-03 i mål nr M 9415-24, se bilaga A PARTER Klagande

Motpart Länsstyrelsen i Gotlands län

SAKEN Förbud mot anläggande av damm och dike på fastigheten i Gotlands kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 2427-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska tillåta den anmälda åtgärden.

Länsstyrelsen i Gotlands län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.

Ansökt åtgärd utgör ett återställande av en damm som har blivit igenslammad och det är därmed inte fråga om nyanläggande av våtmark. Det finns starka skäl för att tillåta åtgärderna eftersom de gynnar jordbruket han planerar att bedriva på fastigheten genom att bidra till en hållbar vattenförsörjning för betesdjur. Åtgärderna bevarar även biologisk mångfald, förstärker områdets hydrologi och hindrar en snabb avrinning av ytvatten till Burgsviken.

Ingen markavvattning har genomförts inom fastigheten. Ett tillfälligt schakt grävdes från dammen till befintligt våtmarksområde öster om dammen för att gynna livsmiljön i våtmarken och bromsa den direkta avrinningen av ytvatten till Burgsviken. Planen med schaktet var dock endast att under en begränsad period undersöka hur vattenflödet från dammen till våtmarken fungerade. Schaktet är numera återställt.

De anmälda åtgärderna skadar inte enskilda eller allmänna intressen och är vare sig anmälnings- eller tillståndspliktiga eftersom åtgärderna omfattas av miljöbalkens undantagsbestämmelser.

SVEA HOVRÄTT DOM M 2427-25

Länsstyrelsen har fört fram bl.a. följande.

Det saknas stöd för att det tidigare har funnits en damm på platsen. Länsstyrelsens bedömning är alltjämt att den nygrävda dammen med diken riskerar att skada områdets hydrologi och har en avvattnande effekt på den närliggande våtmarken. Våtmarken har höga naturvärden och bör så långt som möjligt undantas från ingrepp.

Det har i efterhand framkommit att de anmälda åtgärderna redan var utförda när anmälan inkom till länsstyrelsen. Verksamhetsutövare kan inte uppfylla anmälningsplikten i efterhand. Det går inte heller att inom ramen för ett anmälningsärende pröva markavvattning. På Gotland krävs både dispens från markavvattningsförbudet och ett tillstånd till markavvattning för att få utföra en markavvattnande åtgärd. Om de faktiska omständigheterna hade varit kända för länsstyrelsen hade anmälan troligen hanterats annorlunda. När länsstyrelsen fick kännedom om att de anmälda åtgärderna redan var utförda startades ett tillsynsärende. Uppgiften om att diket mellan dammen och våtmarken har lagts igen är ny information för länsstyrelsen som får hanteras inom ramen för tillsynsärendet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att länsstyrelsen i sitt beslut domstolen uppfattar anmälan om vattenverksamhet omfattar den två åtgärder, anläggande av en damm och ett dike. Länsstyrelsen får genom sitt beslut anses ha förbjudit båda dessa åtgärder.

Vad gäller förbudet mot anläggande av dammen gör Mark- och miljööverdomstolen ingen annan bedömning än underinstanserna. Av utredningen framgår att dammen anlagts inom ett område med känslig alvarmark och kalkfuktäng, att det förekommer skyddsvärda arter i området och att åtgärden riskerar att skada platsens höga naturvärden. Det framgick inte av anmälan att dammen redan hade anlagts när anmälan

SVEA HOVRÄTT DOM M 2427-25

gavs in. Utifrån de uppgifter som länsstyrelsen hade tillgång till vid tidpunkten för sitt beslut var det därför korrekt att förbjuda anläggande av dammen.

När det gäller anläggandet av diket gav uppgifterna i anmälningsärendet anledning att anta att åtgärden utgjorde markavvattning. Markavvattning kräver tillstånd och kan därför inte hanteras inom ramen för ett anmälningsärende (se 11 kap. 2, 9 och 9 b §§ miljöbalken). Under handläggningen i Mark- och miljööverdomstolen har det dock framkommit att betraktar diket som en tillfällig åtgärd som nu har återställts och att länsstyrelsen har ett pågående tillsynsärende rörande åtgärderna som vidtagits inom fastigheten. Mot den bakgrunden saknas det nu skäl att återförvisa ärendet till länsstyrelsen för fortsatt behandling avseende diket. Det finns inte heller skäl att upphäva förbudet i den delen. Överklagandet ska därför avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Margaretha Gistorp, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin, referent.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Ossian Ohlsson.

Sid 1 (3) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 9415-24 Mark- och miljödomstolen 2025-02-03 meddelad i Nacka

PARTER Klagande

Motpart Miljö- och byggnämnden, Region Gotland

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Gotlands läns beslut den 8 november 2024 i ärende nr 3822-2024, se bilaga 1 SAKEN Förbud mot anläggande av våtmark på fastigheten i Gotlands kommun DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9415-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

lämnade den 18 september 2024 in en anmälan om vattenverksamhet, gällande nyanläggning av våtmark för biologisk mångfald på fastigheten i Gotlands kommun, till Länsstyrelsen i Gotlands län (länsstyrelsen). Länsstyrelsen har den 8 november 2024 beslutat att förbjuda att utföra åtgärden.

har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

har, som han för förstås, yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska tillåta den anmälda åtgärden.

Till stöd för överklagandet har han anfört bl.a. följande.

I ansökan anges att storleken på dammens yta är 0,7 hektar (7 000 m ). Detta är en felskrivning. Rätt storlek på genomförd utgrävning är 15 x 20 m = ca 300 m , dvs. 0,03 ha, och utgrävd massa är beräknad till en volym på 300 m x 0,50) = ca 150 m . Utgrävd massa (sten och grus) är ifylld runt delar av bostadshus och lada tillsammans med den utgrävda massan från bostadshus och lada, för anläggande av ängsmark runt husen som en övergång till intilliggande betesmark och röjd skog.

Dammens placering är en lämplig placering med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Placeringen är vald med hänsyn till grusgropens naturliga läge och beskaffenhet. Den kommer att bli gynnsam för befintliga och nya ryggradsdjur samt växter m.m.. Placeringen kommer vidare att omhänderta delar av dagvatten från bostadshus, lada samt en del av det naturliga vattenflödet som rinner

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 9415-24 Mark- och miljödomstolen

nedströms via den utgrävda dammen. Dammen som är utgrävd är placerad inom , där dammens västra del är ca 15 m från bostadshuset.

Den genomförda utgrävningen och anläggande av damm med ett medeldjup på 50 cm inom fastighetens trädgård, skadar inte allmänna eller enskilda intressen.