M 2807-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. a) Mark- och miljööverdomstolen upphäver det som mark- och miljödomstolen förordnat i fråga om tillstånd och oförutsedda skador samt avvisar A.R.s och dödsboet efter E.M.s ansökan. b) Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens beslut i fråga om rättegångskostnader och bestämmer det belopp som A.R. och dödsboet efter E.M. ska betala i ersättning till G.Z. och S.Z. till 59 500 kr, avseende ombudsarvode.

2A.R. och dödsboet efter E.M. ska solidariskt betala ersättning för G.Z.s och S.Z.s rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 25 000 kr, avseende ombudsarvode, och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

SVEA HOVRÄTT DOM M 2807-24

BAKGRUND

G.Z. och S.Z. äger fastigheten A i Värmdö kommun. A.R. och dödsboet efter E.M. har av mark- och miljödomstolen fått tillstånd i efterhand enligt 11 kap. miljöbalken att på fastighetens vatten uppföra en 90 cm bred och 19 m lång spång. Spången syftar till att återupprätta en gångförbindelse mellan land och en yttre brygga, som kommit att ligga fritt i vattnet. Sökandena har till stöd för att de har rådighet över det berörda vattenområdet åberopat ett servitutsavtal från 1978 angående rätt att nyttja och bygga till den då befintliga bryggan på fastigheten A.

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

G.Z. och S.Z. har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja mark- och miljödomstolens dom och avvisa tillståndsansökan. I andra hand har de yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska avslå ansökan. De har även, under alla omständigheter, yrkat ändring så att de tillerkänns ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med det där yrkade beloppet. De har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Till stöd för sin talan har de anfört sammanfattningsvis följande. I fråga om rådighet har sökandena åberopat ett avtalsservitut. Servitutet omfattar en yttre, T-formad, brygga. Servitutet omfattar inte anslutningsdelen från stranden ut till den yttre bryggan, som ansökan i detta mål avser. I mål mellan samma parter angående hävning av servitutet (Nacka tingsrätts mål nr T 2803-23) upprättade tingsrätten tillsammans med parterna en skiss där det tydligt framgår vad servitutet omfattar.

SVEA HOVRÄTT DOM M 2807-24

Skiss upprättad i Nacka tingsrätts mål T 2803-23.

Servitutet ger sökandena rätt endast till den yttre T-formade ”servitutsdelen” av bryggan (benämnd ”A” i skissen). Det ansökta tillståndet gäller däremot den långa anslutningsdelen (benämnd ”C” i skissen), vilken ligger utanför servitutets räckvidd. Inte ens sökandena påstår att servitutet täcker den långa anslutningsdelen. De hävdar i stället att tillståndet är nödvändigt för att de ska kunna nyttja servitutet. Mark- och miljödomstolen har alltså gjort en mer extensiv tolkning än sökandena, utan att ange några argument för detta. Servitutsavtalet är knappast tvetydigt, och det finns ingenting i ordalydelsen som antyder annat än att endast den yttre T-formade servitutsdelen omfattas.

Nacka tingsrätt har i domen den 12 juni 2024 i mål nr T 2803-23 slagit fast att servitutsavtalet inte ger sökandena erforderlig rådighet att uppföra den anläggning som de sökt tillstånd för i efterhand.

A.R. och dödsboet efter E.M. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. De har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

SVEA HOVRÄTT DOM M 2807-24

Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört att de har rådighet över vattenområdet inom vilken vattenverksamheten har bedrivits i enlighet med ett gällande avtalsservitut. Mark- och miljödomstolens bedömning, att den sökta vattenverksamheten är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, är korrekt. Det saknas därför skäl att ändra mark- och miljödomstolens dom, att avvisa ansökan eller att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tillstånd till vattenverksamhet

Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till om tillstånd kan meddelas för den sökta vattenverksamheten. En förutsättning för tillstånd är att sökanden har erforderlig rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas, se 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV. Var och en har rådighet över det vatten som finns inom dennes fastighet. Rådighet över en fastighets vatten kan också någon ha till följd av upplåtelse av fastighetsägaren. (Se 2 kap. 2 § LSV.) Det är sökanden som ska visa att denne har rådighet.

Sökandena har i fråga om rådighet över det aktuella vattenområdet på fastigheten A åberopat ett avtalsservitut från 1978. Mark- och miljödomstolen har bedömt att sökandena genom servitutsavtalet har den rådighet som behövs för den ansökta vattenverksamheten. G.Z. och S.Z. har invänt att avtalsservitutet endast omfattar den yttre T-formade bryggan och inte den del av fastig-hetens vatten där spången, som ansökan avser, har uppförts.

Som G.Z. och S.Z. har framhållit är rådighet en processförutsättning i mål om tillstånd till vattenverksamhet. Om sökanden inte visar att denne har rådighet ska ansökan avvisas. I frågan om sökandena har visat att de har civilrättslig förfoganderätt över det vattenområde där spången har uppförts gör Mark- och miljööverdomstolen följande överväganden.

SVEA HOVRÄTT DOM M 2807-24

Av det servitutsavtal som sökandena har åberopat framgår att deras fastigheter (de härskande fastigheterna) ges rätt att för all framtid nyttja bryggan på fastigheten A (den tjänande fastigheten) och äga dess tillbyggnad för erforderliga båtplatser med skyldighet att underhålla tillbyggnaden på visst angivet sätt. Det framgår vidare av servitutsavtalet att den (då) befintliga bryggan hör till den tjänande fastigheten.

Servitutsavtalets ordalydelse ger enligt Mark- och miljööverdomstolen inte stöd för att servitutsupplåtelsen omfattar även vattenområdet under den del som då avsåg den befintliga bryggan och som i dag upptas av den spång som ansökan avser. Inte heller ger det stöd för att upplåtelsen medför en rätt för ägarna av de härskande fastigheterna att, utan en särskild överenskommelse med ägarna av den tjänande fastigheten, på den tjänande fastighetens vatten uppföra en brygga eller dylikt som ersättning för den vid servitutsavtalets tillkomst befintliga bryggan. Mark- och miljööverdomstolens bedömning av servitutsavtalets omfattning är i linje med Nacka tingsrätts i mål nr T 2803-23. I domen, som fått laga kraft, kom tingsrätten fram till att A.R. m.fl. överskridit sin rätt enligt servitutsavtalet när de återuppförde en gångförbindelse mellan land och den yttre T-formade bryggan. Mark- och miljööverdomstolen finner följaktligen att sökandena inte har visat att de har erforderlig rådighet över det aktuella vattenområdet inom fastigheten A.

Det saknas därmed förutsättningar att ge tillstånd till den sökta vattenverksamheten. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och ansökan om tillstånd till vattenverksamhet avvisas.

Rättegångskostnader

Bestämmelserna i 18 kap. rättegångsbalken om rättegångskostnader är tillämpliga i ansökningsmål om vattenverksamhet i den mån inte frågan regleras särskilt i annan lag, se 4 kap. 1 § lagen (2012:921) om mark- och miljödomstolar. Enligt 25 kap. 2 § första stycket miljöbalken svarar i ansökningsmål om vattenverksamhet sökanden för sina egna och motpartens kostnader i mark- och miljödomstolen. I samma bestäm-

SVEA HOVRÄTT DOM M 2807-24

melses andra stycke föreskrivs att sökanden, efter ett överklagande, i fråga om kostnader i högre rätt, i stället för det som sägs i första stycket, ska svara för sina egna kostnader och de kostnader som uppkommit för motparterna genom att sökanden har klagat. Av rättegångsbalkens huvudregel framgår att den part som tappar målet ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader, se 18 kap. 1 § rättegångsbalken. Ersättning för rättegångskostnader ska motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande samt arvode till eventuellt ombud om kostnaden skäligen varit påkallad för att tillvarata partens rätt, se 18 kap. 8 § rättegångsbalken.

Rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen

G.Z. och S.Z. har yrkat ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med 77 000 kr motsvarande 22 timmars arbete för ombudet.

Mark- och miljödomstolen har förpliktat sökandena att betala ersättning till dem med 7 000 kr motsvarande två timmars arbete med motiveringen att det var uppenbart att en stor del av arbetet snarare hade avsett den mellan parterna pågående tvisten om servitutsavtalet än den mycket begränsade ansökan om tillstånd till vattenverksamhet som målet gäller.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att av de 22 timmars arbete som ersättning yrkats för har fem timmar avsett ett tillsynsärende. Ombudets arbete i den delen kan inte anses hänförligt till denna rättegångs förberedande. Ersättning ska därför inte utgå för dessa fem timmar. I övrigt bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den ersätt-ning som G.Z. och S.Z. har yrkat är skälig. De ska därför tillerkänns ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med ytterligare 52 500 kr, dvs. med sammanlagt 59 500 kr.

Rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen

Eftersom G.Z. och S.Z. har fått framgång med sin talan ska de enligt huvudregeln i 18 kap. 1 § rättegångsbalken få ersättning för sina rättegångs-kostnader i Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen bedömer

SVEA HOVRÄTT DOM M 2807-24 att den yrkade ersättningen är skälig. Sökandena ska därför förpliktas att betala ersättning till G.Z. och S.Z. med 25 000 kr. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2025-04-16

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Karin Wistrand, tekniska rådet Claes Becker, hovrättsrådet Kristina Dreijer och tf. hovrättsassessorn Anna Lundgren, referent.

Bilaga A

Sid 1 (8) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 8058-23 Mark- och miljödomstolen 2024-02-01 meddelad i Nacka

PARTER

Sökande

1A.R.

2E.M. Ombud för 2: A.R.

Sakägare

1G.Z.

2S.Z.

Ombud för 1 och 2: Advokaten P.G. Gerdes Advokatbyrå Kommanditbolag Mölnbackavägen 5 122 42 Enskede

SAKEN

Tillstånd i efterhand för uppförande av en spång på fastigheten A i Värmdö kommun

DOMSLUT

Tillstånd

Mark- och miljödomstolen ger tillstånd i efterhand enligt 11 kap. miljöbalken för uppförande av en spång på fastigheten A i Värmdö kommun, i enlighet med ansökan med kompletteringar.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 8058-23 Mark- och miljödomstolen

Oförutsedda skador

Tiden för anmälan av anspråk på grund av oförutsedda skador bestäms till fem år från det att denna dom vunnit laga kraft.

Ersättning

Mark- och miljödomstolen avvisar G.Z.s och S.Z.s yrkande om ersättning.

Prövningsavgift

Prövningsavgiften fastställs slutligt till 1 500 kr.

Rättegångskostnader

A.R. och E.M. ska solidariskt betala ersättning för rättegångskostnader till - Länsstyrelsen i Stockholms län med 4 800 kr, - G.Z. och S.Z. med 7 000 kr, jämte ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från dagen för dom till dess betalning sker.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 8058-23 Mark- och miljödomstolen

ANSÖKAN

A.R. och E.M. har ansökt om tillstånd i efterhand för uppförande av en spång. Ansökan, se bilaga 1.

YTTRANDEN

Mark- och miljödomstolen har kungjort ansökan. Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Havs- och vattenmyndigheten har avstått från att yttra sig. SMHI har lämnat ansökan utan synpunkter. De som har yttrat sig har anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen har tidigare fattat beslut om att den tillståndssökta verksamheten inte kan anses medföra en betydande miljöpåverkan. Om länsstyrelsen har fattat ett sådant beslut ska verksamhetsutövaren upprätta en så kallad liten miljökonsekvensbeskrivning (liten MKB). En sådan ska innehålla de upplysningar som behövs för att det ska vara möjligt att bedöma verksamhetens eller åtgärdens väsentliga miljöeffekter, och samrådsredogörelse (se 6 kap. 47 § miljöbalken).

Den miljökonsekvensbeskrivning som är ingiven består endast av delar ur länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Texten har haft som syfte att motivera varför betydande miljöpåverkan inte kan antas och varför det räcker med en liten MKB. Texten utgör däremot inte i sig en miljökonsekvensbeskrivning.

Länsstyrelsen överlåter till domstolen att avgöra om uppgifterna i ansökan är tillräckliga för att avgöra målet.

Vidare undrar länsstyrelsen om det material som har använts till spången/bryggdelen är klassat för användning i vatten. Det framgår att anläggningen består av telefonstolpar och däckvirke. Gamla telefonstolpar kan innehålla kemikalier som läcker till vattenområdet med tiden. Det är därför även av vikt att redogöra för trämaterialet som har använts i anläggningen.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 8058-23 Mark- och miljödomstolen

G.Z. och S.Z. De äger helt och hållet den fastighet där den sökta vattenverksamheten har utförts. De motsätter sig tillståndsansökan.

A.R. och E.M. saknar rådighet. Det avtalsservitut från år 1978 som de hänvisat till i ansökan är inte längre gällande. Detta eftersom servitutet hävdes av G.Z. och S.Z. den 28 december 2022. A.R. och E.M. har motsatt sig hävningen. På grund av detta har G.Z. och S.Z. stämt dem vid Nacka tingsrätt och yrkat fastställelse av att avtalsservitutet är hävt med rätt därtill. Målet, med nr T 2803-23, är ännu inte avgjort.

Det är emellertid inte nödvändigt att avvakta ett lagakraftvunnet avgörande i nämnda tvistemål om hävning för att fastställa att den erforderliga rådigheten saknas. I avtalsservitutet preciseras de härskande fastigheternas rättighet i punkten 4 enligt följande: ”R/S.s fastigheter tillerkänns härmed rätt att för all framtid nyttja bryggan och äga dess tillbyggnad för erforderliga båtplatser med

skyldighet att underhålla tillbyggnaden.”

Vad som avses med ”bryggan” och ”dess tillbyggnad” framgår bäst av ritningen som bifogades ansökan om bygglov för tillbyggnaden, som gavs in till kommunen 1978, kort innan avtalsservitutet ingicks. Den ursprungliga bryggan är L-formad (inverterat L) och tillbyggnaden är T-formad. Avtalsservitutet medger alltså ingen rätt för de härskande fastigheterna att bebygga det vattenområde där den tillståndsansökta byggnationen ligger.

När G.Z. och S.Z. fick kännedom om den byggnation som A.R. och E.M. nu ansöker om tillstånd för, begärde de att sökandena skulle redogöra för tekniska omständigheter kring byggnationen. A.R: och E.M. vägrade dock att göra detta. I stället framhöll de sin äganderätt till byggnationen. I sitt samrådsunderlag har A.R. och E.M. inte heller redogjort för dessa tekniska omständigheter. Detta trots att det

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 8058-23 Mark- och miljödomstolen

krävs enligt 8 § i miljöbedömningsförordningen (2017:966). G.Z. och S.Z. har påtalat denna brist. Följaktligen har inget meningsfullt samråd ägt rum med dem. Det var först när G.Z. och S.Z. tog del av ansökan om tillstånd till vattenverksamhet som de blev medvetna om att byggnationen är utförd med telefonstolpar. Det är rimligt att A.R. och E.M. bör klargöra vilken typ av impregnering som använts i dessa telefonstolpar. Dessutom saknas det uppgifter om vilka försiktighetsmått som har vidtagits.

BEMÖTANDE

A.R. och E.M. har i bemötande av yttrandena anfört bl.a. följande.

Vad gäller material i ”telefonstolparna” som använts är det NTR A och däcksvirket är NTR AB och båda dessa är miljöklassade.

Gällande rådighet hänvisar de till Värmdö kommuns tillsynsärende.

YTTRANDE 2

Efter slutföreläggande har G.Z. och S.Z. utvecklat sin talan och framställt ett yrkande om ersättning, se bilaga 2.

DOMSKÄL

Handläggning

Det finns förutsättningar att avgöra målet utan huvudförhandling och särskilda ledamöter.

Rådighet

A.R. och E.M. har till stöd för sitt påstående om rådighet hänvisat till ett servitutsavtal från år 1978. G.Z. och S.Z. har hävt avtalet. Frågan om de har varit berättigade till detta är föremål för tvist. I avvaktan på att den tvisten avgörs utgår mark- och miljödomstolen ifrån att avtalet består.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 8058-23 Mark- och miljödomstolen

Såsom domstolen tolkar servitutsavtalet omfattar det även den del av vattenområdet som upptas av den i målet aktuella spången. Vad G.Z. och S.Z. anfört i frågan föranleder inte annan bedömning. A.R. och E.M. har således erforderlig rådighet.

Prövningsunderlag

Om länsstyrelsen, som i detta fall, har beslutat att en betydande miljöpåverkan inte kan antas ska sökanden i en liten miljökonsekvensbeskrivning lämna de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Beskrivningen ska innehålla den samrådsredogörelse som har tagits fram (se 6 kap. 47 § första stycket miljöbalken).

A.R. och E.M. har visserligen inte upprättat något särskilt dokument som har benämnts ”liten miljökonsekvensbeskrivning”. Domstolen anser likväl att de i ansökan med komplettering har lämnat de upplysningar som behövs för att bedöma de väsentliga miljöeffekterna. Domstolen beaktar därvid att det är fråga om en synnerligen begränsad åtgärd och att de tänkbara miljöeffekterna är lätta att förutse. Även den samrådsredogörelse som bifogats ansökan får anses godtagbar.

Prövningsunderlaget är således tillräckligt och det saknas skäl att avvisa ansökan.

Tillåtlighet

Mark- och miljödomstolen utgår ifrån att ansökan avser den redan uppförda spången såsom den redovisats i till ansökan bifogade handlingar.

Den sökta vattenverksamheten är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Det har inte framkommit något annat tillåtlighetshinder. Det finns således förutsättningar att ge tillstånd i enlighet med ansökan.

Eftersom spången redan är uppförd saknas det skäl att föreskriva några särskilda villkor för vattenverksamhetens bedrivande.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 8058-23 Mark- och miljödomstolen

Arbetstid och oförutsedda skador

Arbetena i vattnet är redan utförda och det saknas därför anledning att föreskriva någon arbetstid. Tiden för anmälan av anspråk på grund av oförutsedda skador kan bestämmas till fem år. Eftersom det inte föreskrivs någon arbetstid får tiden räknas från det att denna dom vunnit laga kraft.

Ersättning

G.Z. och S.Z. har framställt ett yrkande om ersättning på 12 500 000 kr, avseende minskat fastighetsvärde. Såsom domstolen uppfattar anspråket är det hänförligt till det omtvistade servitutsavtalet och inte den i förevarande mål sökta vattenverksamheten. Yrkandet kan således inte prövas inom ramen för detta mål och ska avvisas.

Prövningsavgift

Det saknas anledning att ändra tidigare beslutad prövningsavgift.

Rättegångskostnader

I ansökningsmål om vattenverksamhet ska sökanden svara för sina egna och motparternas kostnader vid mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsen i Stockholms län har begärt ersättning med 4 800 kr motsvarande sex timmars arbete. Beloppet är skäligt.

G.Z. och S.Z. har begärt ersättning med 77 000 kr, inklusive mervärdesskatt, motsvarande 22 timmars arbete för ombudet. Enligt domstolens mening är det uppenbart att en stor del av arbetet snarare har avsett den mellan parterna pågående tvisten om servitutsavtalet än den mycket begränsade ansökan om tillstånd till vattenverksamhet som detta mål gäller. Mot bakgrund härav finner domstolen G.Z. och S.Z. skäligen tillgodosedda med en ersättning motsvarande två timmars arbete, eller 7 000 kr.

På beloppen utgår ränta enligt lag.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 8058-23 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-01) Överklagande senast den 22 februari 2024. Prövningstillstånd krävs.

Magnus Hjort Anders Söderström I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Magnus Hjort och tekniska rådet Anders Söderström.