M 3002-24
MÖD har, till skillnad från MMD, bedömt att det saknats förutsättningar för att meddela strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 c § första stycket 3 miljöbalken för förlängning av en befintlig brygga på en fastighet med ett fritidshus, på en ö utan fasta bro- och färjeförbindelser. Den befintliga bryggan har bedömts tillräcklig för sökandens behov av att ta sig till och från ön.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-03-25 M 3002-24 060402 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-02-14 i mål nr M 1490-23, se bilaga A PARTER Klagande Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona Motpart T.S.
Ombud: M.N.
SAKEN Strandskyddsdispens och anmälan om vattenverksamhet för förlängning av en brygga på fastigheten X i Karlshamns kommun
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsen i Blekinge läns beslut den 20 februari 2023 (dnr 521-2476-2022 och 535-2452-2022) att avslå ansökan om strandskyddsdispens och förbjuda vattenverksamhet för förlängning av brygga på fastigheten X i Karlshamns kommun.
SVEA HOVRÄTT DOM M 3002-24
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Blekinge län har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa länsstyrelsens beslut.
T.S. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Mark- och miljödomstolen har felaktigt utgått ifrån att den befintliga bryggan är 12x4 m. Bryggan är 14x4 m. Det framgår vid mätning på ingivna ortofoton. Länsstyrelsen har även i samband med ett tillsynsbesök under augusti 2024 i ett annat ärende mätt bryggans längd till 14 m. Bryggan har alltså utökats i sådan mån att den inte längre är laglig. Därmed kan inte heller en förlängning av bryggan tillåtas.
T.S. har inte visat tillräckliga skäl för strandskyddsdispens för förlängning av bryggan. Han har inte visat att han bor permanent på fastigheten eller att bryggan behöver förlängas med ytterligare 14 m för att nå tillräckligt vattendjup, bl.a för att vattenståndet varierar. Det saknas en särskild motivering till varför det är nödvändigt att kontinuerligt angöra med en så pass stor båt som kräver de bryggmått och vattendjup som har begärts. Vid tillsynsbesöket i augusti 2024 noterade länsstyrelsen att vattendjupet vid den befintliga bryggänden var ca 1 m. Det går därför att ifrågasätta sökandens uppgifter om vattendjupet. Om den planerade utökningen av bryggan godtas medför detta en total bryggstorlek om ca 76 m². Det är fråga om en omfattande utökning i ett ekologiskt känsligt vattenområde. Vidare riskerar ett medgivande av förlängningen att medföra att andra fastighetsägare på ön vill förlänga sina bryggor.
T.S. har anfört detsamma som i underinstanserna med i huvudsak följande tillägg. Stockarna (som har en diameter om ca 20–25 cm) sattes dit 1996 för att stabilisera bryggan. K.S. utförde arbetet och han har intygat att det var så det gick till. Någon annan nämnvärd förändring av bryggan har inte skett. Det har L.H. intygat som sedan 1972 ägt grannfastigheten Y. Övriga
SVEA HOVRÄTT DOM M 3002-24
detaljer som t.ex. trädäcket är lagliga och omfattas inte av prövningen. Längden på bryggan kan mätas på olika sätt. Den kan mätas i strandkanten eller där den börjar på land. Det är svårt att dra definitiva slutsatser från mätning på flygfoton, bl.a. på grund av skymmande växtlighet. Vid mätning på ortofotona från bostadshuset till bryggänden framgår att bryggan inte har förlängts ut i vattnet.
Han har visat att han har ett behov av den ansökta förlängningen. Uppgifterna om vattendjup framgår av sjökort, ritningar och fotografier som han gett in. Han har även intygat att dessa uppgifter är riktiga. Förlängningen behöver vara 14 m i vinkel för att bryggänden ska nå ett vattendjup om 1 m. Den nuvarande bryggan, som alltså endast når ut till ett vattendjup på 0,5 m, är inte ändamålsenlig. Vattenståndet varierar med ca 40 cm och ibland med mer än så. Det går därför att ifrågasätta länsstyrelsens mätning av vattendjupet i augusti 2024.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att den befintliga bryggan inte kan anses ha genomgått förändringar i sådan omfattning att strandskyddsdispens inte skulle kunna ges för den sökta förlängningen.
Frågan är därmed om det finns särskilda skäl för att ge dispens från strandskyddet enligt 7 kap. 18 c § första stycket 3 miljöbalken. Av bestämmelsen framgår att som särskilt skäl får beaktas om området som dispensen avser behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området.
Av förarbetena framgår att vid denna bedömning ska en avvägning ske mellan strandskyddsintresset och den enskildes intresse av att ta området i anspråk. Den enskildes intresse av att uppföra bryggan ska väga tyngre än områdets strandskyddsvärden, dvs. dess långsiktiga betydelse för allmänhetens friluftsliv och den biologiska mångfalden. En noggrann prövning behövs i förhållande till strandskyddets båda syften. Stor restriktivitet bör i synnerhet gälla i områden som är tillgängliga för allmänheten och i områden som är särskilt värdefulla för djur- och växtlivet, t.ex. grunda mjukbottnar,
SVEA HOVRÄTT DOM M 3002-24
landhöjningsområden och strandängar, och i tätbebyggda områden. Det måste klarläggas vilket intresse den enskilde har av en dispens, vilken omfattning åtgärden måste ha för att den ska fylla sin funktion, vilka ytterligare effekter som måste påräknas, t.ex. muddringsarbeten eller förändrade strömningsförhållanden, och om behovet av anläggningen kan tillgodoses på något annat sätt utanför det strandskyddsområde som avses med dispensen. Bedömningen av behovet ska ske utifrån förhållandena i det enskilda fallet. (Se prop. 2008/09:119 s. 54 och 105.)
I praxis har särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § första stycket 3 miljöbalken bedömts föreligga för brygganläggningar på öar utan landförbindelser eller reguljär båttrafik. Skälet har då varit att en båtplats förutsätts för normalt utnyttjande av ett bostadshus på en sådan ö. Vid båtplatsen ska det också finnas möjlighet att förtöja sådana båtar som behövs för transporter. (Se t.ex. MÖD 2002:76 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 juni 2015 i mål nr M 11808-14.)
Såsom underinstanserna konstaterat saknar Västra Bokö fasta bro- och färjeförbindelser. Det framgår vidare att vattenområdet kring Västra Bokö är regionalt utpekat som ekologiskt känsligt område enligt 3 kap. 3 § miljöbalken, stort opåverkat område enligt 3 kap. 2 § miljöbalken, utpekat som riksintresse för friluftsliv och naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken samt utpekat som riksintresse för högexploaterad kust enligt 4 kap. 4 § miljöbalken. Länsstyrelsen har beslutat om utvidgat strandskydd för området. Strandskydd gäller inom 300 m från stranden på land och 300 m ut i vattnet.
Eftersom det redan finns en brygga med båtplats på fastigheten X är det enligt Markoch miljööverdomstolen avgörande för prövningen hur starkt behov T.S. har av den sökta förlängningen. I denna del har han uppgett att han har för avsikt att bosätta sig permanent på fastigheten alternativt under en stor del av året nu när han gått i pension. Han behöver därmed en större båt med större transportmöjligheter. Mark- och miljööverdomstolen anser att uppgifterna T.S. lämnat i denna del är vaga. Det har t.ex. inte redovisats närmare kring vad för typ av båt eller vilket transportbehov han kan komma att behöva. Mark- och miljööverdomstolen bedömer sammantaget att annat inte är visat än att fastigheten även i fortsättningen
SVEA HOVRÄTT DOM M 3002-24
kommer användas som fritidsbostad. Den befintliga bryggan framstår som ändamålsenlig för detta behov.
Under dessa förhållanden och med beaktande av de höga naturvärdena som finns i området, anser Mark- och miljööverdomstolen att de allmänna intressen som strandskyddet ska skydda väger tyngre än T.S.s enskilda intresse av att få förlänga sin brygga. Det är därför inte oproportionerligt att neka dispens för den sökta åtgärden och som en följd av detta förbjuda den anmälda vattenverksamheten.
Mark- och miljödomstolens dom ska därmed ändras och länsstyrelsens beslut fastställas.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand, Åsa Hanna och Caroline Hedvall Klostermark samt adjungerade ledamoten hovrättsfiskalen Erik Bernander, referent.
Bilaga A
Sid 1 (9) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1490-23 Mark- och miljödomstolen 2024-02-14 meddelad i Växjö
PARTER Klagande T.S. Ombud: M.N.
Motpart Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Blekinge läns beslut den 20 februari 2023 i ärende nr 521-2476-2022 och 535-2452-2022, se bilaga 1 SAKEN Strandskyddsdispens och anmälan om vattenverksamhet för förlängning av en brygga m.m. på fastigheten X, Karlshamns kommun DOMSLUT 1. Med ändring av Länsstyrelsen i Blekinge läns beslut beviljar mark- och miljödomstolen strandskyddsdispens för förlängning av brygga i enlighet med ansökan på fastigheten X, Karlshamns kommun.
2Mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut i den delen det avser anmälan om vattenverksamhet och återförvisar målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning i denna del.
Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1490-23 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND Länsstyrelsen i Blekinge län (länsstyrelsen) avslog genom beslut den 20 februari 2023 ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna och förbjöd vattenverksamhet i form av förlängning av brygga på fastigheten X i Karlshamns kommun.
Länsstyrelsens beslut har överklagats till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M. T.S. har yrkat att sökt strandskyddsdispens ska beviljas och att anmälan om vattenverksamhet ska lämnas utan åtgärd. För det fall att mark- och miljödomstolen anser att det finns behov av försiktighetsmått får ärendet i den delen återförvisas till länsstyrelsen. Till stöd för sitt yrkande har han huvudsakligen framfört följande.
Han äger fastigheten X som ligger på ön Bokö i Karlshamns skärgård och saknar landförbindelse. För att ta sig till ön måste han använda egen båt. Det går ingen allmän båttrafik till ön och ön saknar även vägnät. Fastigheten X har en areal på ca 2,2 hektar, är bebyggd med ett bostadshus och marken består i huvudsak av skogsmark. Han har ägt fastigheten sedan 1995 och har använt den för fritidsändamål. Han överväger att framöver bo där permanent eller i vart fall under delar av året och för att kunna göra det måste han ha tillgång till en fungerande båtplats. Den brygga han använder idag är för kort för att nå ut till ett fungerande djup. Vattendjupet vid bryggspetsen är endast ca 0,5 meter vid normalvattenstånd vilket gör den oanvändbar även vid marginellt lågvatten.
Den aktuella bryggan är tillkommen före 1975 vilket innebär att den är lagligt tillkommen enligt strandskyddsreglerna. Bryggan är idag 11 meter lång från strandlinjen och 3,8 meter bred. Han vill förlänga den ytterligare 14 meter och den delen ska få en bredd på 2 meter, alternativt smalare. Förlängningen vinklas något för att med så kort brygga som möjligt nå tillräckligt djup på ca 1 meter.
Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1490-23 Mark- och miljödomstolen
Länsstyrelsen har i sitt beslut framfört synpunkter på den befintliga bryggans laglighet och att det på fastigheten finns ytterligare två bryggor.
Vad gäller den bryggan som ansökan avser är det ostridigt att det enligt flygfoto fanns en brygga på platsen 1975. Länsstyrelsen har synpunkter på att bryggan sedan dess har vuxit med en meter på längden och en meter på bredden. Länsstyrelsen utgår i huvudsak från mätningar på flygfoton. I den delen har han förklarat att han har renoverat och stabiliserat bryggan eftersom den var i dåligt skick när han köpte fastigheten. Han reparerade då bryggan genom att säkra upp stenkistan med liggande stockar på sidorna och gaveln. Bryggan är idag inte större än den ursprungliga stenkistan plus diametern på de stockarna som lades dit runt 1995. Någon annan ändring av bryggan har han inte gjort vilket framgår av de fotografier som bifogades ansökan. Bryggan bärs fortfarande upp av den ursprungliga stenkistan.
Att använda mätningar på flygfoto för jämförelser är en högst osäker metod. Att en brygga efter en renovering inte är identisk med tidigare brygga får ses som naturligt. Bryggan har inte vuxit i den omfattning som länsstyrelsen påstår men även om så skulle vara fallet är det ingen förändring som innebär att bryggan i sig blir olaglig. Förändringen får ses som marginell. Dessutom handlar ansökan inte om den ursprungliga bryggan utan om förlängningen.
Vad gäller övriga två bryggor som länsstyrelsen hänvisar till finns det en mindre konstruktion som är bredvid den aktuella bryggan som ansökan omfattar och en brygga i fastighetens sydöstra hörn.
Bryggkonstruktionen som finns i det sydöstra hörnet är en raserad brygga som inte längre är användbar. Han ansökte om strandsskyddsdispens för den under 2021 för återuppbyggnad men den ansökan avslogs. Vad gäller den mindre konstruktionen som finns bredvid bryggan som ska förlängas har den inget med ansökan att göra. Den är därtill kortare än befintlig brygga som ansökan avser och har således ett ännu mindre vattendjup.
Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1490-23 Mark- och miljödomstolen
Länsstyrelsen ifrågasätter behovet av en fungerande båtplats och anser att det inte är visat att behovet inte kan tillgodoses på annan plats. Men i det här fallet finns ingen alternativ plats. Det finns ingen allmän båthamn att använda och ön saknar därtill ett fungerande vägnät. Han har ett uppenbart behov av att kunna frakta utrustning m.m. för att sköta skogsmarken. Han har också ett behov av att kunna frakta livsmedel och annat som behövs för ett hushåll. Bryggan är inte tilltagen mer än för att nå ett fungerande djup på en meter vilket är ett djup som får ses som ett minimum.
Det framgår av praxis att det är skäligt att få strandskyddsdispens för brygga på en ö om det saknas alternativ (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 juni 2015 i mål nr M 11808-14). Det saknas reguljär båttrafik och allmänna bryggor. Det finns inte heller möjlighet att bilda någon gemensamhetsanläggning eftersom övriga fastigheter har egna bryggor. Därtill saknar ön vägar vilket innebär att transporter till och från en brygga på annan plats skulle förutsätta vägbyggnation.
Vad gäller anmälan om vattenverksamhet vill han i första hand att anmälan lämnas utan åtgärd. Han kan åta sig att utföra arbetet under tiden 1 oktober – 31 april för att minimera påverkan på djurlivet och anser att det åtagandet bör räcka som försiktighetsmått.
Länsstyrelsen har yttrat sig i målet och motsätter sig ändring av beslutet. Den har utöver vad som framgår av beslutet huvudsakligen tillagt följande.
Angående den renoverade bryggan har klaganden framfört att ingen annan ändring av bryggan har gjorts utöver renovering och stabilisering. Klagande har själv angett måtten 14x4 meter för den befintliga bryggan i en komplettering han skickade in i tidigare ärende till länsstyrelsen.
Bryggan med dess nuvarande mått saknar strandskyddsdispens och är således inte lagligt uppförd. Länsstyrelsen delar inte klagandens uppfattning att det är fråga om en marginell förändring. Dessutom bör påpekas att generellt sett i fråga om strandskyddsdispens är utgångspunkten att även om ett ianspråktagande i det enskilda
Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1490-23 Mark- och miljödomstolen
fallet kan anses marginellt, bör hänsyn tas till de sammantagna effekterna på strandskyddets intressen som en mindre restriktiv tillämpning skulle leda till (se prop. 1997/98:45 s. 322 och jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 29 september 2020 i mål nr M 5417-19).
Länsstyrelsen vidhåller bedömningen i det överklagade beslutet att det enskilda intresset vid en avvägning får stå tillbaka för de allmänna intressen som strandskyddet syftar att tillgodose. Härvid bör särskilt noteras att den delen av klaganden sökta utbyggnaden av bryggan totalt skulle komma att omfatta en bottenyta om cirka 84 m . I en grund havsvik utgör det en förhållandevis stor yta med beskuggning som inte på ett obetydligt sätt kommer att påverka livsvillkoren för djur- och växtlivet i vattnet.
Klaganden har angett att det inte finns någon alternativ båtplats varken på fastigheten eller på ön. Länsstyrelsen har dock noterat att det på fastigheten finns ytterligare en brygga med badstege med måtten ca 8 x 2,7 meter. Bryggan är anlagd parallellt med i ansökan aktuell brygga. Vidare finns det en liten stenig skyddad vik i sydöstra hörnet av fastigheten (bredvid den tredje bryggan) som alternativt skulle kunna användas för att angöra båten vid särskilda väderförhållanden.
Sammantaget vidhåller länsstyrelsen sin bedömning att klaganden i aktuellt fall inte har visat att det finns förutsättningar för att medge dispens från strandskyddet för den sökta åtgärden som avser att tillgodose ett enskilt intresse. Med hänvisning till att det redan finns flera bryggor på fastigheten och att det är fråga om en fastighet som används för fritidsändamål kan det enskilda intresset inte bedömas vara angeläget på ett sådant sätt att det överväger det allmänna intresset som strandskyddet syftar till.
Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1490-23 Mark- och miljödomstolen
DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet.
Strandskyddsdispens Befintlig bryggas laglighet En förutsättning för att dispens ska kunna ges för förlängning av den befintliga bryggan är att den är lagligt tillkommen. Det tycks ostridigt i målet att det på platsen för den nu aktuella bryggan har funnits en brygga sedan innan strandskyddsreglerna infördes år 1975.
Av underlaget i målet framgår att vissa förändringar av bryggan har gjorts. Det går dock inte att fastställa med exakthet vilka förändringar av bryggans storlek som har skett.
Länsstyrelsen har gjort gällande att bryggan har ändrats på ett otillåtet sätt och att den därför inte kan anses lagligen tillkommen och att dispens därmed inte kan meddelas för förlängning. T.S. menar att det är fråga om reparationer och att bryggan är laglig. Det är T.S. som ska visa att den befintliga bryggan är laglig. Han har till stöd för ansökan lämnat in fotografier på befintlig brygga samt ortofoton.
Länsstyrelsen har utifrån ortofoton bedömt att bryggan år 1975 hade de ungefärliga måtten 11 x 3 meter. Länsstyrelsen har vidare i det överklagade beslutet angett att bryggan nu har måtten 12 x 4 meter. T.S. har inte visat att detta är felaktigt.
Länsstyrelsen har i yttrande till domstolen anfört att T.S. i tidigare ärende har angett att den befintliga bryggan har måtten 14 x 4 meter och att ändringen inte är marginell. Domstolen konstaterar att T.S. i nu aktuell ansökan om dispens har redovisat att de tidigare angivna måtten inte ska beaktas utan att befintlig brygga har måtten 11 x 3,8 meter. Det är oklart varför länsstyrelsen nu har frångått sin tidigare bedömning avseende måtten på den
Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1490-23 Mark- och miljödomstolen
befintliga bryggan. Mark- och miljödomstolen utgår vid sin bedömning från att befintlig brygga har måtten 12 x 4 meter såsom länsstyrelsen har angett i sitt beslut.
Enbart den omständigheten att en brygga får ett något ändrat utförande i samband med underhåll och reparation gör inte att det blir fråga om en ny brygga som kräver dispens (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 mars 2021 i mål nr M 4092- 20).
Det framgår inte annat än att den aktuella bryggan genomgående har haft samma placering. Mark- och miljödomstolens bedömning är att de förändringar som har gjorts på bryggan är av så begränsad omfattning att de i sig inte har krävt dispens från strandskyddet. De utgör därför inte hinder mot att bevilja dispens för en förlängning av bryggan.
Kan strandskyddsdispens meddelas? Som särskilda skäl för dispens från strandskyddet får beaktas bland annat om området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området enligt 7 kap. 18 c § första stycket punkt 3 miljöbalken. En brygga är visserligen en sådan anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet. Detta är dock inte tillräckligt för att dispens ska ges.
Det har i praxis krävts starka skäl för att de allmänna intressen som strandskyddet syftar att tillgodose ska stå tillbaka för det enskilda intresset av att ha en egen brygga. Dispens har getts på fastigheter som legat på öar utan landförbindelse då fastighetsägaren saknat möjlighet att på frivillig väg få tillgång till annan befintlig båtplats som inte ligger allt för långt bort. Dispens har då även godkänts för att lokalisera bryggan längre ut i vattnet för att nå tillräckligt vattendjup (se t.ex. Markoch miljööverdomstolens dom den 24 november 2016 i mål nr M 2617-16).
Av handlingarna i målet framgår bland annat följande. Den aktuella fastigheten ligger på en ö som saknar fast bro- och färjeförbindelser. Enligt T.S.
Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1490-23 Mark- och miljödomstolen
finns det ingen möjlighet att upprätta någon gemensamhetsanläggning eftersom övriga fastigheter redan har egna bryggor. Ön saknar dessutom vägnät. Mark- och miljödomstolen bedömer att förhållandena är sådana att T.S. har behov av en brygga på den egna fastigheten för att kunna nyttja fastigheten. Den omständigheten att han använder den för fritidsändamål medför ingen annan bedömning. Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ifrågasätta T.S.s uppgift om att bryggan i dess nuvarande utformning på grund av vattendjupet inte tillgodoser fastighetens behov.
Länsstyrelsen tycks göra gällande att det inte är utrett att behovet inte kan tillgodoses genom bryggan som är anlagd parallellt med i ansökan aktuell brygga. Mark- och miljödomstolen konstaterar att denna brygga har måtten ca 8 x 2,7 meter och inte heller den på grund av vattendjupet tillgodoser fastighetens behov.
Mark- och miljödomstolen bedömer att det finns särskilda skäl att bevilja dispens och att en dispens inte strider mot strandskyddets syften. Strandskyddsdispens ska därför beviljas för den sökta åtgärden.
Vattenverksamhet Vid ovan angivna utgång finns inte skäl att förbjuda den anmälda vattenverksamheten med hänvisning till att strandskyddsdispens inte kan medges. Förbudet gällande den anmälda vattenverksamheten ska därför också upphävas. Frågan om vattenverksamheten ska med hänsyn till instansordningsprincipen återförvisas till länsstyrelsens för fortsatt handläggning
Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 1490-23 Mark- och miljödomstolen
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 6 mars 2024.
Anna Karlsson Catharina Ogenblad I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anna Karlsson, ordförande, och tekniska rådet Catharina Ogenblad. Föredragande har varit beredningsjuristen Erika Duhlbo.