lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

M 3108-24

MÖD har till skillnad mot MMD inte bedömt att skäl funnits för att riva en stuga och förordna om s.k. staketvillkor inom strandskyddat område.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2025-06-02
Målnummer
M 3108-24
Rättsområde
Miljömål
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-06-02 M 3108-24 060402 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-02-20 i mål nr M 4997-23, se bilaga A

PARTER

Klagande

1M.A.

2R.R. Stora Frögårdsv ägen 10 386 60 Mörbylånga

Motpart

Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

SAKEN

Föreläggande att ta bort stängsel med mera inom strandskyddat och landskapsbild -skyddet område på fastigheterna X och Y i Mörbylånga kommun

Instans

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 13 september 2023 (dnr 526-9668-2022) att förelägga om åtgärder såvitt avser följande.

1Riva/ta bort/flytta gäststugan i anslutning till det befintliga bostadshuset enligt punkten 3, benämnd som byggnad nr 6 i bilaga B till denna dom.

2Markera beslutad tomtplats med exempelvis staket enligt punkten 4.

Överklagandena avslås i övrigt.

SVEA HOVRÄTT DOM M 3108-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M.A. och R.R. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och upphäva Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut om föreläggande i dess helhet. De har som grund för sitt yrkande anfört i huvudsak samma skäl som vid mark- och miljödomstolen med följande tillägg. Föreläggandet är oproportionerligt i den del som avser markering av beslutad tomtplats. Ett staket runt tomtplatsen skulle innebära att vägen på den östra sidan av bostaden inte är framkomlig. De kan då inte köra med bil till garaget på den grusväg som de enligt beviljat bygglov får använda som uppfart till garaget. I fråga om gäststugan på 22 kvadratmeter har kommunen och länsstyrelsen godkänt stugans placering i samband med bygglovsprövningen 2007/2008 och i samband med prövning av strandskyddsdispensen. De avhållande skyltarna är numera borttagna från fastigheterna.

Länsstyrelsen i Kalmar län (länsstyrelsen) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen ansluter sig till mark- och miljödomstolens bedömning att frågan om utökad hemfridszon faller utanför målets prövningsram, varför Markoch miljööverdomstolen inte heller kommer pröva den frågan. Domstolen ansluter sig vidare till mark- och miljödomstolens bedömning av att aktuella stängsel, grindar, skyltar och byggnader avhåller allmänheten från att beträda det strandskyddade området samt att detta strider mot strandskyddets syften.

På de skäl som mark- och miljödomstolen anfört bedömer även Mark- och miljööverdomstolen att länsstyrelsen haft fog för att besluta om punkterna 1–3 i föreläggandet, med följande undantag, justeringar och tillägg.

Av de handlingar som M.A. och R.R. lämnat in till Mark- och miljööverdomstolen fr amgår att länsstyrelsen, i beslut den 26 januari 2007

SVEA HOVRÄTT DOM M 3108-24

om strandskyddsdispens för nytt bostadshus och gäststuga, ritat in ett nytt förråd/ gäststuga (6,4 x 10 m) på den position som framgår av en till beslutet bilagerad situationsplan. I aktuell situationsplan är gäststugans position markerad på/strax utanför bestämd tomtplatsavgränsning. Det framstår mot denna bakgrund inte som klart att gäststugans befintliga position är i strid med tidigare meddelad strandskyddsdispens. Länsstyrelsen har därför saknat fog för att förelägga Marianne Andersson och R.R. att riva/ta bort/flytta den aktuella gäststugan (byggnad nr 6 i bilaga B). Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och länsstyrelsens föreläggande upphävas i denna del.

Vad gäller det s.k. staketvillkoret i punkten 4 i länsstyrelsens beslut om föreläggande saknas skäl att förelägga M.A. och R.R. att – i samband med tillsynsutövning och när sådant villkor saknats i det underliggande dispensbeslutet – markera den beslutade tomten med exempelvis staket (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 25 februari 2013 i mål nr M 8285-12). Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och länsstyrelsens föreläggande upphävas även i denna del.

I övrigt ska överklagandet avslås och mark- och miljödomstolens dom stå fast.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsråden Caroline Hedvall Klostermark, referent, och Catharina Adlercreutz samt tf. hovrättsassessorn Anna Lundgren.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Parwa Sadik Faqé.

Bilaga A

Sid 1 (6) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 4997-23 Mark- och miljödomstolen 2024-02-20 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

1M.A.

2R.R.

Motpart

Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 13 september 2023 i ärende nr 526-9668- 2022, se bilaga 1

SAKEN

Föreläggande att ta bort stängsel med mera inom strandskyddat och landskapsbildskyddat område på fastigheterna X och Y, Mörbylånga kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4997-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Den 13 september 2023 beslutade Länsstyrelsen i Kalmar län (länsstyrelsen) att förelägga M.A. och R.R. att ta bort stängsel utanför tomtplatsavgränsning, ta bort avhållande skyltning samt byggnader och anläggningar utanför beslutad tomtplats inom strandskyddat område samt inom landskapsbildskyddat område på fastigheterna X och Y i Mörbylånga kommun.

Länsstyrelsens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

M.A. och R.R. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut samt besluta om utvidgad hemfridszon för X till 3875 kvadratmeter så att den omfattar två på fastigheten placerade friggebodar.

Som grund för sina yrkanden har de sammanfattningsvis anfört. Det är inte de som har satt upp stolpar eller byggt stängslet från början. De har renoverat eller ersatt ruttna stolpar och rostigt stängsel successivt genom åren sedan januari 1997 då de fick arrendet. Sedan inflyttning 2011 har de bott på fastigheten permanent. Taggtrådsstängsel har bytts ut till fårstängsel med tanke på djur. Två gamla trägrindar har renoverats. Det har aldrig funnits stängsel norrut mot grannen Z där länsstyrelsen har satt ut frågetecknen kring om det finns stängsel eller ej. Det finns inget dubbelstängsel söder om fastigheten som gränsar mot Q vilket länsstyrelsen ha r ritat in. Det stängsel som finns där är endast gränsstaketet. Datumet 2022-12-15 på länsstyrelsens situationsplan stämmer inte, redan då fanns 11 stycken nybyggda friti dshus på Q. Fastigheterna var tidigare tätt beklädda med tallskog men efter avverkning är det blandskog. Boende sedan generationer tillbaka menar att syftet med stängslet kan ha varit för barnkolonin som fanns redan på 40-talet eller att det togs sten och sand för vägarbeten eller att fastigheterna användes som depå för sopor efter sten/sandgrävningarna.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4997-23 Mark- och miljödomstolen

M.A. och R.R. har inte satt upp någon kamera utan endast skyltar med bild på kam era. Kamerorna har suttit och sitter fortfarande enbart på hustimmerfasaden. I nuläget är alla skyltar nedtagna, även skylt om varning för hunden. Skyltarna används i förebyggande syfte för att avhålla inbrott och säkra tryggheten. Vägbommen är öppen dagtid och husbilar och motorfordon kör ner på vägen till stranden och vänder ute i naturen.

I bygglov daterat 2006-10-18 har kommunen godkänt boningshus, ateljé, garage samt gästhus för permanentboende. Gäststugan är godkänd av länsstyrelsen i bygglov 2006-11-02 för placering utanför hemfridszonen. Nu efter 16 år återkommer länsstyrelsen med föreläggande. Friggeboden är en verktygsbod som står på grund som fanns innan 1997. Gästhuset och friggeboden byggdes innan bostadshuset.

Två personer från länsstyrelsen var på platsbesök och undersökte mossa, tallkronor och hemfridszon. Tidigare hade besked givits när besöket skulle bokas att 2000- 3000 kvadratmeter hemfridszon var rimligt med tanke på husets och tomtens storlek. Därefter har länsstyrelsen ritat in en hemfridszon på 1600 kvadratmeter på kartan. Denna avgränsning är så liten att det i praktiken blir svårt att använda tomten på ett rimligt sätt såsom självhushållning enligt MSBs rekommendationer. Framkomligheten till garageporten blir omöjlig. Det framgår av arrendeavtalet från 1997 att ”arrendestället omfattar en markarea av ca 2000 kvm” och ”rätt att plantera och odla marken så som anses brukligt”. Detta visar att marken redan på den tiden var uppodlad. Att efter 16 år förelägga om att riva alternativt flytta gäststugan gagnar inte djur, natur eller tillgänglighet för allmänheten.

M.A. och R.R. har sökt bygglov för att få bygga fyra timmerhus för permanentboe nde men fått avslag. Därför finns byggupplag på fastigheten med gammalt hustimmer och ny isolering. Ny ansökan ska lämnas in varpå byggupplagen borde få behållas. Även vedupplaget borde få vara kvar.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4997-23 Mark- och miljödomstolen

Grannarna har fått tillstånd att riva och bygga. I samband med pågående rivning räddades en kulturbod som nu borde få behållas för det visuella och kulturella värdet. Det är märkligt att länsstyrelsen nu förelägger om tillgänglighet för allmänheten samtidigt som ägaren till P ska bebygga tio beviljade tomter som in te görs iordning för framkomlighet.

M.A. och R.R. har till överklagandet bifogat mejlkonversation, kartor och bil der.

DOMSKÄL

Frågan i målet är om länsstyrelsen har haft rätt att inom ramen för tillsyn förelägga om beslutade åtgärder.

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Prövningsramen

Den prövningsram som domstolen har att förhålla sig till är vad som omfattas av det överklagade beslutet, i detta fall länsstyrelsens beslutade föreläggande. Vad klaganden har anfört om att domstolen ska besluta om en utökad hemfridszon faller utanför domstolens prövningsram och kommer därför inte prövas av domstolen.

Stängsel, grindar, skyltar och byggnader

Mark- och miljödomstolen bedömer likt länsstyrelsen att aktuella stängsel utgör ett hinder för allmänhetens tillträde till strandskyddat område och att skyltningen förstärker den avhållande effekten för allmänheten. Inget annat syfte med stängslet har framkommit än att utgöra hinder för vilda djur och utomstående. Detta får i praktiken effekten att hemfridszonen utökas. Det strider mot strandskyddets syften.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det visserligen är oklart av länsstyrelsens beslut exakt var alla stängsel, grindar och tillhörande skyltar finns. Likaså är det oklart vilka de olika byggnaderna är och var upplagen finns. Det framgår emellertid tydligt var gränsen för beslutad tomtplats går. Av föreläggandet punkterna 1, 2 och

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4997-23 Mark- och miljödomstolen

3 framgår tydligt att alla stängsel, grindar, byggnader och anläggningar som finns utanför beslutad tomtplats ska avlägsnas och likaså all avhållande skyltning på fastigheterna. Oaktat nämnda oklarheter får förläggandet anses tydligt vad avser dessa punkter. Syftet med länsstyrelsens tillsyn har inte varit att utreda den exakta positionen för stängslet eller korrekt definition av de byggnader som finns på området. Mark- och miljödomstolen bedömer således att länsstyrelsen har haft fog för att besluta om punkterna 1-3 i föreläggandet.

Markering av beslutad tomtplats

Av 7 kap. 18 f § andra stycket miljöbalken framgår att det i ett dispensbeslut ska anges i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet. Det brukar benämnas tomtplatsavgränsning eller tomtplatsbestämning och är till för att tydliggöra hur stor plats fastighetsägaren har rätt att ta i anspråk som tomt. Tomtplatsbestämningen görs i dispensbeslutet. Med stöd av 16 kap. 2 § miljöbalken kan dispensmyndigheten som villkor för dispensen även ange att t.ex. ett staket ska ställas upp i tomtgränsen för att visa allmänheten var den får gå. Det kallas ofta staketvillkor och brukar normalt utgöra ett villkor som tillhör själva dispensbeslutet.

I nu aktuellt fall innehåller det underliggande dispensbeslutet från 2007-01-26 en tomtplatsavgränsning men saknar staketvillkor. Länsstyrelsen har i det nu överklagade beslutets punkt 4 förelagt fastighetsägarna att markera beslutad tomtplats med exempelvis staket. Fråga är om detta kan göras som ett tillsynsbeslut eller om det hade behövt utgöra ett villkor i det ursprungliga dispensbeslutet?

Av 26 kap. 9 § första stycket miljöbalken framgår att en tillsynsmyndighet i det enskilda fallet får besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. (Av tredje stycket samma paragraf framgår en begränsning avseende tillståndsgivna objekt och koppling till rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken men den regeln gör sig inte gällande avseende dispensbeslut.)

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4997-23 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen finner att även om staketvillkor ofta utgör en del av själva dispensbeslutet ryms det i ordalydelsen i 26 kap. 9 § första stycket miljöbalken att förelägga om att uppföra staket eftersom det behövs för att det meddelade dispensbeslutet ska följas. Då den i dispensen beslutade tomtplatsavgränsningen inte har respekterats är tillsynsbeslutet ett sådant föreläggande som anges i nämnda paragraf och som behövs.

Överklagandet ska avslås även avseende punkt 4.

Sammanfattningsvis

Sammanfattningsvis bedömer mark- och miljödomstolen att länsstyrelsen haft rätt att besluta om förelagda åtgärder. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD- 02) Överklagande senast den 12 mars 2024.

Peter Ardö Catharina Ogenblad I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Peter Ardö, ordförande, och tekniska rådet Catharina Ogenblad. Föredragande har varit beredningsjuristen Simon Logren.