M 3171-25

DOMSLUT

Tillstånd Mark- och miljödomstolen lämnar Lunds domkyrka och Lunds stifts prästlönetillgångar tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till vattenverksamhet att på fastigheterna och i Staffanstorps kommun anlägga tvåstegsdiken i anslutning till huvuddiket för Höje å´s vattenavledningsföretag 1896-1897 på delsträckorna b2 (51+40) b1 (55+70) och a2 (60+80) a1 (66+80), se domsbilagorna 1 och 2. Utformningen ska ske i enlighet med ritningsbilagorna 2-5 i ansökan (ab 3 6).

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Villkor 1. Sökandena ska, om inte annat följer av övriga villkor, utföra de tillståndsgivna arbetena samt bedriva verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad som framgår av ansökan och till ansökan redovisade ritningar, beskrivningar och andra handlingar.

2Arbetena ska utföras så att risk för spill av olja, drivmedel eller liknande från arbetsmaskiner samt grumling i vattendraget elimineras så långt det är praktiskt möjligt.

3Till skydd för djurlivet får arbetena i vattenområde och dikesslänter inte utföras från 1 april till 30 juni.

4Sökandena ska anmäla till tillsynsmyndigheten och styrelsen för Vattenavledningsföretaget Höje å 1896-1897/2025 när arbetena påbörjas och avslutas.

5Skador som uppstår på mark och växande gröda i samband med anläggningsarbetena ska ersättas av sökandena.

Kostnaderna för utförande Kostnaderna för ansökan och utförande av vattenverksamheten ska helt åvila sökandena.

Omprövning Genom omprövning enligt 7 kap. 17 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV) beslutar mark- och miljödomstolen att för framtiden ska följande gälla för Vattenavledningsföretaget Höje å 1896-1897.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Utformning och omfattning Dikessträckorna b2 (51+40) b1 (55+70) och a2 (60+80) a1 (66+80) i företagets längdmätning ska för framtiden ha den bottennivå, profil och släntlutning som framgår av bilagorna 2-5 till ansökan. I övrigt ska gälla vad som framgår av handlingarna från 1896-1897 års förrättning.

Fördelning av kostnader för framtida underhåll Kostnaderna för framtida underhåll av vattenavledningsföretaget och nu tillståndsgivna anläggningar ska fördelas enligt följande.

Kostnaden för underhåll av tvåstegsdikets terrasser samt slänt från terrass till markyta på sträckan a2 (60+80) a1 (66+80) tillfaller fastigheten Staffanstorp och ska utgöra avdelning Ia medan sträckan b2 (51+40) bl (55+70) tillfaller fastigheten Staffanstorp och ska utgöra avdelning Ib.

Avloppsintressets andel ska fördelas enligt avtal mellan Vattenavledningsföretaget och Staffanstorps respektive Lunds kommun från den 20 respektive 27 mars 1985 med följande preciseringar och klarlägganden såvitt avser avtalet med Lunds kommun. Lunds kommun svarar för: 50 % av underhållskostnaden från järnvägen Malmö-Lund till Råbydikets utlopp (45+50) i Höje å, avdelningarna 3, 4 samt del av avdelning I, omfattande 4,8 km, samt 20 % av underhållskostnaden från Råbydikets utlopp (45+50) i Höje å till Bjällerup (resterande del av avdelning I omfattande 3,2 km), se domsbilaga 3.

För det fall avtalen ändras genom nya överenskommelser gäller nuvarande lydelse som nu fastställs genom denna dom till dess en ny omprövning sker med stöd av 7 kap. 17 eller 18 §§ LSV.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

3Resterande underhållskostnader ska fördelas på markavvattningsintresset enligt den reviderade kostnadsfördelningslängden i bilaga 8 till ansökan, se domsbilaga 4.

Företagets benämning och förvaltning etaget Höje å 1896-

Företaget ska förvaltas genom delägarförvaltning till dess någon deltagare begär att förvaltningen ska ske genom föreningsförvaltning.

Ikraftträdande Denna omprövning av dikningsföretaget träder i kraft när de tillståndsgivna åtgärderna enligt denna dom har utförts.

Arbetstid Den tid inom vilken de i denna dom tillståndsgivna arbetena ska vara utförda bestäms med stöd av 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken till fem (5) år från den dag domen har vunnit laga kraft. Om de tillståndsgivna arbetena inte har utförts inom den angivna arbetstiden så förfaller detta tillstånd i sin helhet.

Oförutsedd skada Anspråk på grund av oförutsedd skada enligt 24 kap. 18 § miljöbalken ska, för att få tas upp till prövning, framställas till mark- och miljödomstolen inom fem (5) år räknat från utgången av den ovan angivna arbetstiden.

Verkställighetsförordnande Sökandena får ta tillståndet till vattenverksamhet i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft i enlighet med 22 kap. 28 § miljöbalken. Sökandena ska ställa säkerhet för den ersättning som för vattenverksamheten kan komma att utgå om domstolens dom ändras. Säkerheten ska ställas hos Länsstyrelsen i Skåne län och utgöra sådan säkerhet som framgår av 2 kap. 25 § utsökningsbalken.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen fastställer slutligt den, med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, tidigare fastställda avgiften om 15 000 kronor för målets prövning.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Vattenavledningsföretaget Höje å 1896 - 1897 sträcker sig längs med Höje ås huvudfåra från Källby mölla i Lunds kommun till Stora Bjällerup i Staffanstorps kommun. Avrinningsområdet är ca 157 km stort med en markanvändning som till 50% upptas av åkermark.

Då Höje å likt många andra vattendrag är rätat och fördjupat för att kunna frigöra och förbättra jordbruksmark genom att öka avvattningen dras det också med problem med erosion. De högre vattenhastigheter som en uträtning ger, tillsammans med relativt branta slänter, ger ofta också problem med att både botten och slänterna släpper ifrån sig sediment. Sediment som sedan ansamlas på lugnare sträckor och i värsta fall kan dämma stora delar av systemet uppströms. För att motverka dessa sedimentansamlingar krävs ett regelbundet underhåll. Ofta genom att man helt enkelt gräver bort sedimentet. För att framför allt minska erosionen i vattendragets slänter och även minska risken för översvämning på kringliggande åkermark planeras att anlägga två tvåstegsdiken på strategiska platser. Genom att skapa terrasser där vattnet vid högflödessituationer tillåts att breda ut sig minskar flödeshastigheten och då även den förväntade erosionen i vattendragets botten och slänt.

Även den biologiska mångfalden gynnas, både genom att en kantzon som regelbundet översvämmas skapas men även genom att underhåll behöver utföras mer sällan vilket då också förlänger intervallerna då dikets flora och fauna störs av underhåll.

Syftet med denna ansökan är att fastställa de två delsträckorna av Vattenavledningsföretaget Höje å 1886 - 1887 som förändras genom införandet av tvåstegsdiken samt ansöka om tillstånd för vattenverksamhet för anläggandet av dessa anläggningar. I övrigt kommer Vattenavledningsföretaget Höje å 1886 - 1887 att kvarstå som tidigare.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Initialt var tre olika sträckor med tvåstegsdiken planerade. Samrådshandlingarna innehåller därför tre delsträckor. På grund av avtalsfrågor i samband med ett sent markägarbyte togs dock delsträcka 3 (Höjebromölla) bort och enbart två delsträckor finns med i ansökan.

TIDIGARE BESLUT Vattenavledningsföretaget Höje å 1896 -1897 (fortsatt benämnt Höje å 1896/97) tillkom via en förrättning enligt 1879 års dikeslag. Förrättningen har vunnit laga kraft och anläggningarna är utförda. Handlingarna finns arkiverade hos Lantmäteriet, akt nr 12-BRA-24. Höje å 1896/97.

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

ANSÖKAN Yrkanden Sökandena, Lunds Domkyrka och Lunds stifts prästlönetillgångar, såsom ägare till fastigheterna respektive i Staffanstorps kommun yrkar att Vattenavledningsföretaget Höje å 1896-67 omprövas så att

Ny botten och släntlutning fastställs på sträckorna b2 (51+40) bl (55+70) (delsträcka 1) samt a2 (60+80) - al (66+80) (delsträcka 2) enligt bilaga 2 till 5 till ansökan. Förändringarna avser tvåstegsdiken vilka ska underlätta underhållet av diket.

En uppdaterad kostnadsfördelningslängd för framtida underhåll fastställs enligt bilaga 8 till ansökan.

Kostnaden för underhåll av tvåstegsdikets terrasser på sträckan b2 (51+40) bl (55+70) tillfaller fastigheten Staffanstorp och på sträckan a2 (60 +80) - al (66+80) tillfaller fastigheten Staffanstorp .

De avtal som finns gällande avloppsintresset fastställs enligt bilaga 9 till ansökan.

Tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap 9§ MB lämnas gällande anläggning av tvåstegsdiken på delsträcka 1 och 2 enligt Teknisk beskrivning i bilaga 10 till ansökan.

Godkänner i målet upprättad liten miljökonsekvensbeskrivning.

Rådighet Sökandena har som ägare av fastigheterna och i Staffanstorps kommun, och såsom deltagare i Vattenavledningsföretaget Höje å 1896 - 1897 rådighet att ansöka om omprövning av vattenavledningsföretaget

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

samt tillstånd för vattenverksamhet för de områden som berörs av den huvudsakliga verksamheten.

Höjdsystem I handlingarna till förrättningen från 1896 används ett lokalt höjdsystem. I övriga bilagor samt fortsatt i denna ansökan är använt höjdsystem RH 2000 och referenssystem SWEREF 99 13 30. Då ingen fixpunkt eller opåverkad fast konstruktion har kunnat lokaliseras i landskapet, som kunnat jämföras med angivna höjdnivåer i dikningsföretagets handlingar, har ingen säker konnektion kunnat fastställas mellan de två höjdsystemen.

Dikningsföretagets sektioner I de profilritningar som redovisar de förändringar av åns profil som planeras att genomföras, har endast åns aktuella sektioner redovisats och inte den fastställda sektion som redovisas i dikningsföretagets förrättningsakt eftersom ingen säker konnektion mellan dagens höjdsystem och dikningsföretagets lokala höjdsystem finns. Genom grova jämförelser med marknivåer runt ån kan konstateras att åns bottensektion på större delen av sträckan är ca 0,5 m djupare eller mer idag jämfört med den av dikningsföretaget fastställda sektionen. Bottenbredden är fastställd till 1 m och släntlutningen till 1:1,5. Dagens profil har en bottenbredd på mellan 2 - 4 m. Det bör påpekas att dessa förändringar med all säkerhet har tillkommit före det att tillståndsplikten för markavvattning infördes 1 juli 1986 och är då lagliga.

Förändringar i vattenanläggningen Teknisk beskrivning Anläggning av ett tvåstegsdike innebär att å-fårans form eller tvärsektion ändras genom att en platå eller terrass skapas på ena sidan av mittfåran. Utmed de beskrivna delsträckorna av Höje å skall en terrass anläggas på den norra sidan om mittfåran. Terrassen kommer bli ca 6 m bred och läggs på en nivå så att den översvämmas vid högre flöden än medelvattenföring. Nivån har medvetet lagts på en något högre nivå än vattennivån vid medelvattenföring bland annat därför att underhåll av terrassen skall kunna ske med traktorburna redskap sommartid under

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

lågvattenföring. Släntlutningen från terrassen mot intilliggande mark blir 1:2. Påträffade dräneringsrör leds ut på terrasserna för att maximera näringsupptag och sedimentation. Uppdaterade plankartor och sektionsritningar för delsträckorna al -a2 och bl-b2 har bifogats ansökan.

Påverkan på flödena Tvåstegsdikena kommer tillåta att vattnet vid högre flöden än medelvattenföringen (MQ) kan sprida ut sig över terrasserna. Detta kommer i sin tur att vid tvåstegsdikena lokalt minska vattenhastigheterna samt även minska den initiala flödestoppen vid högflöden något. I och med att de botten- och släntförhållanden som finns redan idag i praktiken inte förändras vid medelvattenföringen påverkas inte heller möjligheterna att avvattna kringliggande jordbruksmark.

Tvåstegsdikena påverkar inte flödena alls under medelvattenföringen (MQ). Först när flödet ökar över MQ kan det börja röra sig över de terrasser som tvåstegsdikena skapar. Lokalt kommer de beräknade flödeshastigheterna minska med ca 15% på de två delsträckorna. Tvåstegsdikena bedöms dock inte ha någon större påverkan på flödessystemet i sin helhet men kommer att minska hastigheten lokalt och således också erosionen.

Fastställande av nya sektioner Handlingarna enligt Höje å 1897 års förrättning ska fortsätta gälla med undantaget för två delsträckor där dikets utformning ska förändras genom att det anläggs tvåstegsdiken. De två delsträckorna som yrkas fastställas är sträckorna b2 (51+40) bl (55+70) (delsträcka 1) samt a2 (60+80) - al (66+80) (delsträcka 2) enligt bilaga 2 till 5 till ansökan.

Tidplan Byggstart är planerad till tredje kvartalet 2024. Byggtiden för anläggningen uppskattas till ca 1 månad.

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Kostnadsfördelning för framtida underhåll Båtnaden för 1897 års företag ligger till grund för kostnadsfördelningen. Båtnaden följer marken. Vid ändrade fastighetsförhållanden fördelas båtnaden i förhållande till den nya fastighetsindelningen. En uppdaterad värderingslängd samt kostnadsfördelningslängd för framtida underhåll har tagits fram av Ekologigruppen.

Anläggning av ett tvåstegsdike innebär ett förändrat underhåll på sträckan jämfört med 1897 års anläggning. Med flackare slänter och terrasser krävs underhåll av större ytor, underhållet kan också komma att kräva andra metoder och maskiner. För att övriga deltagare inte ska belastas av ökade underhållskostnader till följd av tvåstegsdikenas anläggande, är det skäligt att kostnader för underhåll av terrass och slänt från terrassen till markytan bärs av ägaren till fastigheten inom vilken tvåstegsdiket är beläget. Fördelning av underhållskostnader av mittfåran och den södra slänten är oförändrad jämfört med 1897 års tillstånd.

Avdelningsbildning Sträckan al-a2 ska utgöra avdelning Ia och sträckan bl-b2 avdelning Ib. Sträckorna A-al, a2-bl, b2-B ska fortsatt utgöra avdelning I. Tillräknad båtnad för avdelning I är oförändrad.

För avdelning Ia ska ägaren till fastigheten ha 100% av kostnaderna för underhåll av terrassen och den norra slänten upp till markytan. Mittfåran ska fortsatt underhållas av vattenavledningsföretaget. Med mittfåran avses botten samt slänten upp till terrassen och den södra slänten upp till markytan, se sektionsritningar i bilaga 4 till ansökan. Kostnaderna för underhåll av mittfåran fördelas enligt andelstalen för avdelning I.

För avdelning Ib ska ägaren till fastigheten ha 100% av kostnaderna för underhåll av terrassen och den norra slänten upp till markytan. Mittfåran ska fortsatt underhållas av vattenavledningsföretaget. Med mittfåran avses botten samt slänten upp till terrassen och den södra slänten upp till markytan, se

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

sektionsritningar i bilaga 4 till ansökan. Kostnaderna för underhåll av mittfåran fördelas enligt andelstalen för avdelning I.

Avloppsintresset Både Staffanstorps och Lunds kommun släpper ut dagvatten i Höje å 1896/97. Detta har sedan 1985 reglerats i avtal mellan Höje å 1896/97 och respektive kommun. Sökandena yrkar på att fastställa avtalen i sin helhet enligt bilaga 9 till ansökan. Kostnadsfördelningslängden har uppdaterats enligt avtalen.

Företagets benämning Företaget föreslås få benämningen Vattenavledningsföretag Höje å 1897/2023.

Organisation och förvaltning Dikningsföretaget ska förvaltas enligt lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Delägarförvaltning tillämpas tills det blir beslut om föreningsförvaltning och bildande av samfällighetsförening. Om någon deltagare initierar bildande av samfällighetsförening inom 5 år från domslut ska kostnaden för detta delas av sökandena.

Miljökonsekvenser Den samlade bedömningen är att varken enskilda eller allmänna intressen påverkas negativt av planerade och genomförda åtgärder. Föreslagna åtgärder bedöms inte påverka vattenkvalitet eller biologisk mångfald negativt.

Fysiska planer, områdesskydd och utpekanden I Staffanstorps kommuns översiktsplan (Staffanstorps kommun 2022) pekas området kring Höje å ut som område med höga naturvärden. I övrigt berör åtgärderna riksintresse för friluftsliv, strandskydd enligt 7 kap 13 § MB samt att det i anslutning till fyllnadsområdet vid delsträcka 1 finns ett fornlämningsområde. Åtgärderna bedöms inte ha någon betydande påverkan på dessa områden.

Miljökvalitetsnormer för vatten

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Höje å, där åtgärderna planeras, är en vattenförekomst Höje å: Önnerupsbäckenkällan och är klassad till otillfredsställande ekologisk status (2022-06-27). Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status 2033 (Beslutad i Förvaltningscykel 3). De planerade åtgärderna bedöms inte påverka statusen i negativ riktning. Tvärtom bedöms åtgärden leda till minskad erosion, partikeltransport och översvämning.

Nollalternativ och alternativ lokalisering Ett nollalternativ innebär att inga tvåstegsdiken anläggs och att markavvattningsföretaget bibehålls i sin nuvarande utformning. Detta innebär då att de positiva effekterna så som lokal fördröjning och minskad erosion uteblir. Själva utformningen av åtgärdstypen tvåstegsdike är bunden till att lokaliseras i ett vattendrags sträckning. För att maximera de positiva lokala effekterna på näringsretention samt översvämningsrisk och erosion behöver närområdena bestå av jordbruksmark som översvämmas eller på annat sätt påverkas negativt vid högre flöden än MQ. Terrängen och markförhållandena måste också tillåta en rationell kostnads- och nyttokalkyl kopplat till behovet av schakt. Båda två lokaler överensstämmer med dessa kriterier. Utifrån dessa kriterier samt ägoförhållanden utmed vattendraget bedöms inte en alternativ lokalisering vara vare sig gynnsam eller möjlig. Den föreslagna lokaliseringen bedöms därför vara de två bästa inom sträckningen för Höje å 1896/97.

Markanvändning Längs delsträcka 1 och 2 kommer ett mindre område åkermark tas i anspråk. Den terrass samt slänt som anläggs längs med delsträcka 1 och 2 innebär att områdena tas ur bruk och kan inte återställas till åkermark. Åtgärderna innebär även minskad risk för översvämning lokalt längs med tvåstegsdikena vilket kan medföra att kvarvarande åkermark blir mer produktiv.

Kontrollprogram Verksamheten kommer inte att riskera att påverka miljö och människors hälsa i den omfattningen att ett specifikt kontrollprogram är befogat. Hänsynsreglerna enligt 2 kap miljöbalken kommer att beaktas.

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Arbetstid Det föreslås att arbetstiden för genomförande fastställs till fem år efter att domen har vunnit laga kraft.

Verkställighetsförordnande Sökanden yrkar på verkställighetsförordnande då tiden under året då åtgärderna skall utföras är starkt väderberoende och även begränsade av fauna vilket begränsar genomförandetiden till en relativ kort period, augusti-september. Anläggning under denna period 2024 kan bli aktuell om väderleken tillåter. Projektet har beviljats statliga LOVA-medel som skall vara slutredovisat oktober 2024.

Samråd och Tillstånd Stämma i Höje å 1896/97 hölls den 2 mars 2022. På stämman valdes en styrelse och stämman är protokollförd. Stämman har godkänt de förändringar som planeras i markavvattningsföretaget samt den omprövning som följer.

Även samråd med andra berörda samt länsstyrelsen har genomförts och finns i samrådsredogörelsen.

Länsstyrelsen meddelade beslut den 7 september 2021, dnr 531- 35634-2021, om att omgrävningen av diket inte ansågs medföra betydande miljöpåverkan.

Då det finns en fornlämning i anslutning till fastigheten har även tillstånd för ingrepp i fornlämning inhämtats från länsstyrelsen. Beslutet har diarienummer 204582022.

Strandskydd Delsträckorna där åtgärderna ska anläggas omfattas av strandskydd enligt 7 kap 14§ MB. Planerade åtgärder är utformade på ett sätt att de inte bedöms påverka strandskyddets syfte att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

negativt. Dispens gällande strandskydd hanteras inom ansökan för tillstånd för vattenverksamhet enligt 7 kap. 16 § punkt 1 MB.

Ledningar Ledningar inom delsträckorna har kontrollerats genom Ledningskollen, vilket visar att ett antal ledningar av olika sorter finns inom eller angränsande till de tänkta arbetsområdena. Berörda ledningsägare är Svenska Kraftnät, Kraftringen, Skanova och Staffanstorps kommun. Samtliga har ingått i samråd och godkänt anläggningarnas utformning förutsatt att dialog förs med ledningsägarna vid utförandet samt att de försiktighetsmått som föreskrivs följs.

Tillåtlighet Sökanden har själv och genom utförda utredningar skaffat sig erforderlig kunskap för att bedöma eventuella miljö- och hälsorisker som den sökta verksamheten skulle kunna medföra. Hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljöbalken, MB, anses i tillämpliga delar uppfyllda. Vattenverksamheten kommer inte att medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön och står inte i strid med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. MB. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap, MB, bedöms inte överträdas till följd av sökt vattenverksamhet. Någon skada på fisket kan inte förutses, 11 kap. 8 §, MB.

Sammanfattningsvis anser sökandena att den sökta vattenverksamheten inte strider mot gällande planer, samt att miljöbalkens syfte och dess hänsynsregler uppfylls, liksom bestämmelserna för hushållning med mark och vatten. Sökanden anser därför att vattenverksamheten är tillåtlig. Åtgärden är en anpassning till rådande förhållanden.

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Sakägare Enligt sökandens uppfattning är sakägare i målet deltagarna i Höje å 1896/97, angränsande markägare, ledningsägare, naturskyddsföreningen Staffanstorp samt Höje å fiskevårdsområde. Sakägarförteckning har bilagts ansökan.

Ersättningar Skador som uppstår på mark och växande gröda i samband med anläggning av tvåstegsdikena ska ersättas av sökandena. I övrigt bedömer sökandena att det inte uppkommer någon skada i samband med anläggningen.

Tid för oförutsedd skada De åtgärder som ingår i denna ansökan är fastställande av två nya tvåstegsdiken inom Höje å 1896/97 års dikningsföretag, fastställande av kostnadsfördelningslängd för framtida underhåll samt tillstånd för vattenverksamhet. Åtgärderna avser delvis att minska risken för skadliga översvämningar på omkringliggande åkermark varför tiden för att framställa anspråk om ersättning till följd av oförutsedd skada bör sättas till fem (5) år.

INKOMNA YTTRANDEN Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig i målet.

Svenska Kraftnät och Trafikverket har inget att erinra mot ansökan.

Länsstyrelsen i Skåne län tillstyrker ansökan.

Miljönämnden i Lunds kommun tillstyrker ansökan och anför därutöver följande Nämnden ställer sig positiv till ansökan och anser att de yrkanden som framställs kan tillstyrkas. Förvaltningen förutsätter att mark- och miljödomstolen fastställer lämpliga och rimliga villkor för företagets genomförande som säkerställer att inga betydande miljöeffekter, avseende till exempel grumling och spill till mark eller vattenmiljön, kommer att uppstå i anläggningsfasen.

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Med avseende på åtgärder som skett i historisk tid och överenskommelser som knappt någon längre minns anser förvaltningen att det är positivt att sökanden tagit initiativ till att dikningsföretaget omprövas och att förekommande avtal mellan Vattenavledningsföretaget och Lunds kommun respektive Staffanstorps kommun gällande avloppsintresset fastställes av domstolen.

VA Syd är mycket positiva till att åtgärden gällande att tvåstegsdiken genomförs och tillstyrker ändringen som sådan.

I fråga om ändrad kostnadsfördelningslängd anförs bl.a. följande. Inledningsvis gällande 1985 års avtal mellan Lunds kommun (va-huvudmannen, numera VA SYD) och dikningsföretaget bör som en bakgrund noteras att avtalet bygger på en ökad utsläppsrätt enligt Omförrättningen Lunds stads avvattning, område 2 av år 1968, vilket avspeglar sig i fördelningen av kostnader mellan kommunen och dikningsföretaget. Vi förutsätter därför att Omförrättningen Lunds stads avvattning, område 2 av år 1968 inte ändras i och med denna prövning.

Gällande kostnadsfördelningen i den del som gäller för avloppsintresset (dagvatten) och som utgår ifrån avtalet från 1985 uppmärksammar vi att en ändring är gjord, som vi uppfattar inte är i enlighet med 1985 års avtal. Det gäller inom Avdelning I, sträcka 45+50 - B, där vi uppfattar det som att VA SYD ska betala 50 %. Enligt 1985 års avtal ska vi betala 20 % för hela Avdelning I.

VA SYD har bett om ett förtydligande från Ekologigruppen och fått följande svar. Överenskommelsens syftning till avdelning I stämmer tyvärr inte med aktens beskrivning av avdelning I (A-8). I överenskommelsen framställs det som att avdelning 1= uppströms Råbydiket. Men i själva verket ligger en del av avdelning I nedströms Råbydikets mynning. Vi har utgått från överenskommelsens beskrivning av delsträckorna och längdangivelserna i km, och inte hänvisningen till avdelning.'

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

VA SYD anser att om det är detta som avses så behöver det förtydligas i underlaget. För det fall en annan fördelning av kostnaderna för den aktuella sträckan blir följden, motsätter vi oss detta.

Gällande kostnadsfördelningen i den del som gäller för markavvattningsintresset noterar VA SYD att vi även har tagits upp under markavvattningsintresset i bilaga 8 (ab 9) med sammanlagt 7,60 % avseende avdelning III och avdelning IV.

Inledningsvis är det svårt att utläsa av handlingarna vilka fastigheter det är som avses. Vidare finns det ingen motivering till varför det skulle finnas ett markavvattningsintresse, vilket är kopplat till båtnaden för respektive fastighet och ägare, för va-huvudmannen gällande vissa fastigheter. VA SYD är inte ägare till några fastigheter och vi har aldrig heller i några andra fall rörande dikningsföretag ålagts ett kostnadsansvar för markavvattning. Det är vår erfarenhet att kommunen i egenskap av fastighetsägare står för sådana kostnader om det avser markavvattning från fastighet.

Enligt lag om allmänna vattentjänster definieras avlopp som bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning. Va-huvudmannens skyldigheter och rättigheter begränsas av verksamhetsområdet för respektive vattentjänst, i detta fall verksamhetsområde för dagvatten.

I 9 kap. 2 § miljöbalken framgår att med avloppsvatten avses [...] vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Vidare framgår av 11 kap. samma balk att med markavvattning avses en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, [...]

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Om VA SYD som kommunens va-huvudman även skulle betala en avgift för markavvattningen utöver den överenskommelse som finns avseende avloppsintresset innebär det att vi betalar dubbelt för vårt dagvattenutsläpp. Som framgår ovan så är det vatten som VA SYD släpper från Lunds tätort samt från Dalby avloppsvatten vilket inte omfattas av markavvattningsdefinitionen. VA SYD motsätter sig därmed denna ändring.

Vattenavledningsföretaget Höje å 1896/1897 har ingen erinran mot bildande av tvåstegsdike.

I förslaget har gjorts ett omfattande arbete med uppdatering av delägarlängden. Eftersom arbetet gjordes för ett par år sedan har det redan skett väsentliga förändringar. Det är viktigt ur rättvisesynpunkt mellan delägarna att längden är rätt, därför anser vattenavledningsföretaget att tre markförändringar skall justeras i delägarlängden: Från har 9 ha avstyckats till . Trafikplats Lunds södra med korsning av E 22 och väg 108 är under ombyggnad med avsevärd ökning av vägareal. I förslaget är väg 108 redovisat som men E 22 är ej redovisad i delägarelängden. Därför anser Vattenavledningsföretaget att då väg 108 blir dubbelt så bred och trafikplatsen väsentligt större skall Trafikverkets delägaransvar utredas för väg 108 och E 22 med trafikplats. Eftersom Södra stambanan nu har fyra spår anser Vattenavledningsföretaget att Trafikverkets delägaransvar ska utredas.

SÖKANDENS BEMÖTANDE Yttrande från Miljönämnden Lunds kommun Sökande avser att genomföra åtgärderna på ett sådant sätt att påverkan på vattendraget, så som grumling, minimineras.

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Yttrande från VA-SYD Sökanden har, som i tidigare svar till VA SYD, utgått från beskrivningen av sträckor samt avstånd som anges i avtalet. Utklipp från avtalet visas nedan, med dessa beskrivningar.

Gällande punkten la) i avtalet från 1985 så är hänvisningen till avdelningar felaktig, då den beskrivna sträckan även innefattar del av avdelning 1 (se karta nedan).

Den beskrivande texten i punkt la) stämmer väl överens med den angivna sträckan på 4,8 km. Sökanden har utgått från beskrivningen och inte från hänvisningen till avdelningar.

Det vill säga att va-huvudmannen ska stå 50 % av kostnaden för underhållet av sträckan från järnvägen Malmö-Lund till Råbydikets utlopp. Beskrivningen kompletteras med en kartbild där det framgår att Råbydikets utlopp ligger inom avdelning I och sökanden har därför i kostnadsfördelningslängden angett att avloppsintresset ska stå för 50 % av kostnaden för en del av avdelning I.

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Nedan kommenteras VA SYDs inledande synpunkt på hur ansökan redovisar fastigheter inom verksamhetsområde:

I bilagorna 2-1 till 2-7 i ansökningshandlingarna visas verksamhetsområde för dagvatten tillsammans med båtnadsområde för 1896/1897 års företag samt fastigheter med beteckning. I kartorna separeras verksamhetsområde inom Lunds kommun från verksamhetsområde inom Staffanstorps kommun. VA SYD kan i detta kartunderlag se vilka fastigheter som berörs inom deras verksamhetsområde.

I kostnadsfördelningen och värderingslängden (se bilaga 7 och 8 i ansökningshandlingarna) används beteckningen "Verksamhetsområde VA" för att beskriva andelar för båtnad inom verksamhetsområde. Denna redovisning har bedömts tillräcklig då kopplingen till fastigheter inte tillför någon information utifrån sökandens utgångspunkt att båtnad inom verksamhetsområde tillfaller VAhuvudman.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Sökanden bedömer utifrån detta att ingen komplettering av ansökningshandlingarna är nödvändig.

Nedan ges en motivering till varför andelar för markavvattningsintresse tillfaller VA SYD: Inlämnad värderingslängd samt kostnadsfördelningslängd har uppdaterats baserat på 1896/1897 års handlingar, avtal från 1985, samt följande principer: Båtnaden följer marken (grundat i rättspraxis) Båtnad inom verksamhetsområde för dagvatten åligger huvudman för VA

VA SYDs andel i markavvattningsintresset grundar sig på båtnad från 1896/1897 som ligger inom deras verksamhetsområde för dagvatten. Denna mark har fått bättre förutsättningar för torrläggning, som kvarstår än idag. I inlämnad kostnadsfördelningslängd betalar VA SYD inte dubbelt för sitt dagvattenutsläpp utan betalar dels för andel i avloppsintresset kopplat till sitt dagvattenutsläpp, dels för andel i markavvattningsintresset kopplat till markens torrläggning och förbättring som skapat förutsättningarna för dagens markanvändning.

I Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 3 kap. finns bestämmelser om vem som ska delta i en markavvattningssamfällighet. Av 5 § framgår att ett verksamhetsområde för en allmän VA-anläggning kan likställas med fastighet. Då VA-huvudmannen har rätt att ta ut VA-taxa inom sitt verksamhetsområde så är det skäligt att det är de som deltar i samfälligheten, i stället för att berörda fastigheter inom verksamhetsområde ska betala en avgift både till dikningsföretaget och en till VA-huvudmannen. Då det ofta handlar om många, små fastigheter (såsom villatomter) inom verksamhetsområde så hade det även inneburit en stor administrativ börda för dikningsföretaget om alla dessa fastigheter skulle delta i samfälligheten. Det vore inte skäligt att lägga denna extra administration på dikningsföretaget då det inte ligger i linje med dikningsföretagets huvudsyfte, vilket är att avvattna jordbruksmark och naturmark och inte hantera effekterna av utbyggnad som skett på sådan mark.

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Sökanden ser ingen möjlighet att motivera att kommunen ska bära andel för båtnaden inom verksamhetsområde, utifrån att de äger vissa fastigheter inom verksamhetsområde. Sökandens erfarenhet är att principen om att båtnad inom verksamhetsområde åligger huvudman för VA har använts i andra omprövningar (se tex M 3666-18).

Sökanden bedömer att ingen justering av inlämnad kostnadsfördelningslängd ska göras.

Yttrande från vattenavledningsföretaget Höje å 1896/1897 Sökanden har utgått från aktuella fastighetskartor vid upprättande av värderingslängd och kostnadsfördelningslängd. Vid en avstämning mot aktuell karta så kan ingen förändring av utläsas. Ändringar som ej har registrerats kan inte tas med i kostnadsfördelningslängden. Detta hindrar dock inte att vattenavledningsföretaget för in denna ändring i kostnadsfördelningslängden då fastighetsregleringen är färdig.

Sökanden ämnar inte göra någon utredning om delägaransvar kopplat till utbyggnad av väg 108 och ombyggnad av Trafikplats Lund södra. Sökanden föreslår att vattenavledningsföretaget tar kontakt med Trafikverket för en redogörelse av hur vägdagvatten omhändertas i utbyggnadsprojekten.

Sökanden noterar att Södra stambanan ligger nedströms vattenavledningsföretagets anläggning och avrinning från denna bör således inte beröra vattenavledningsföretaget. Sökanden föreslår att vattenavledningsföretaget tar kontakt med Trafikverket om de ändå önskar en redogörelse av hur dagvatten omhändertas.

FORTSATT SKRIFTVÄXLING Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen har fått möjlighet att yttra sig i fråga om uppdateringen av kostnadsfördelningslängden på grund av markförändring i området.

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen tycker att kostnadsfördelningslängden är en fråga som tillhör hemma hos dikningsföretaget vattenavledningsföretaget Höje å av år 1896-1897 (delägare i df). Tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen) får inte blanda sig i hur deltagare i ett dikningsföretag ska betala deras räkningar för underhåll av vattenanläggningen. Mark- och miljödomstolen får avgöra i frågan.

VA-SYD VA SYD vidhåller att avloppsintresset ska stå kostnader enligt det avtal som upprättades 1985, vilket innebär 50 % respektive 20 %, och inga ytterligare kostnader för markavvattning enligt den äldre kostnadsfördelningslängden som gällde dessförinnan. För det fall sökandena vidhåller att VA SYD ska stå kostnaderna för markavvattningsintresset för de fastigheter som ingår i VA SYD:s verksamhetsområde för dagvatten, yrkar vi att dessa fastigheter ska utgå ur dikningsföretaget. VA SYD ser gärna att en modifierad figur 2, aktbilaga 56, ingår i beslutet för att tydliggöra kostnadsfördelning. Av figuren bör det tydligt framgå att skärpunkten för procentandel för avloppsintresset förändras vid Råbydikets utlopp i Höje å, och inte följer de avdelningar som i övrigt framgår av kostnadsfördelningslängden. VA SYD vidhåller vad vi har anfört tidigare. VA SYD delar i övrigt domstolens syn att huvudförhandling inte behövs i målet.

Genom omprövningen 1968 och senare det avtal som upprättades 1985 tog vahuvudmannen, som vid detta tillfälle var Lunds kommun, ett större kostnadsansvar för framtida skötsel och åtgärder i dikningsföretaget, detta med anledning av den utbyggnad som planerades och senare genomförs i östra Lund. Innan dess fanns vad VA SYD känner till endast kostnadsföredelningslängden från 1896-97, d.v.s. en kostnadsandel motsvarande ca 7,6 %. Att höja kostnadsandelen från dessa procentandelar till 50 % är och var en markant ökning, vilket VA SYD ser som skäligt då avloppsintresset markant ökade genom stadens utbyggnadsplaner. Dock tolkar VA SYD omförrättningen så väl som avtalet som att dessa 50 % ersatte den markavvattningsandel som fanns enligt kostnadsfördelningslängden innan dess.

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

För bebyggelsens behov har inom dessa områden ett va-system byggts upp. Innan bebyggelsen fanns och innan det fanns ett fungerade dagvattensystem på plats, fanns ett behov av markavvattning för avledning direkt till dikningsföretaget från dessa fastigheter, vilket då reglerades genom kostnadsandelar i markavvattningsintresset. Det behovet finns inte längre då dagvattensystemet utgör denna avledning fram till ån (vilken också utgör aktuellt dikningsföretag). Den anläggning/de förbättringar som för mycket länge sedan (> 100 år) anlades för detta ändamål får anses avskriven vad gäller investeringen, och för området som utgör verksamhetsområde för dagvatten finns nu dagvattensystemet. Nuvarande och framtida underhållskostnader för dikningsföretaget betalas genom fastställd och överenskommen procentandel om 50 % respektive 20 %, d.v.s. båtnaden betalas genom va-huvudmannens procentuella andel.

Sökandena förordar att kostnadsfördelningen ska göras på så sätt att va-intresset först betalar sin andel (50 % respektive 20 %) och att resterande kostnader sedan fördelas mellan fastigheter med markavvattningsintresse. Det innebär att vaintresset betalar sin andel av kostnaderna för markområden som ingår i verksamhetsområde för dagvatten innan det sker en fördelning enligt kostnadsfördelningslängden. Detta sätt att fördela kostnaden innebär också att den faktiska betalade summan för respektive markägare minskar, även om procentandelen i kostnadsfördelningslängden ökar i förhållande till 1896-97, detta eftersom endast en andel av den totala kostnaden betalas av markavvattningsintresset.

VA SYD vidhåller alltså att va-huvudmannen inte ska betala separat även för markavvattningsintresset eftersom detta innebär en dubbeldebitering för samma markområden som redan betalas genom avloppsintressets procentandelar. Av denna anledning ska inte heller de fastigheter som nu ingår i verksamhetsområde för dagvatten erlägga någon kostnad. De fastigheter som numera ligger inom verksamhetsområdet för dagvatten ska istället helt utgå ut dikningsföretaget och inte längre vara med. Kostnadsfördelningslängden behöver därför räknas om utan att

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

räkna in va-huvudmannen, då avloppsintresset redan tagit sitt ansvar innan det sker en fördelning enligt kostnadsfördelningslängden.

VA SYD ser slutligen inte på vilket sätt den dom från mark- och miljödomstolen som sökandena hänvisar till styrker sökandenas yrkande (M 3336-18). Förutsättningarna vid den prövningen är annorlunda än i detta fall, och exempelvis utgår vissa sträckor vid den prövningen, något som inte är aktuellt i detta fall. Nämnda dom är inte heller prejudicerande.

Sökanden Sökanden vidhåller att VA SYD ska stå kostnader för markavvattningsintresset för de fastigheter som ingår i deras verksamhetsområde, med samma motivering som sökanden tidigare lämnat i aktbilaga 55. VA SYD skriver i sitt yttrande att de då yrkar på att dessa fastigheter ska utgå ur dikningsföretaget. Sökanden motsätter sig att fastigheter ska utgå ur dikningsföretaget då nyttan, i form av förutsättningar för bättre torrläggning, kvarstår för dessa fastigheter än idag. Om VA SYD vill att fastigheter ska utgå ur dikningsföretaget anser sökanden att det åligger dem att utreda och motivera vem som ska ta över de kostnadsandelar (inom markavvattningsintresset) som idag är knuten till sådana utgående fastigheter. Sökanden bifogar en modifierad version av figur 2 från sökandens tidigare yttrande (aktbilaga 55), enligt VA SYDs önskemål.

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

VA SYD har i slutskrift vidhållit sin inställning och anfört bl.a. följande. Då förrättningen fastställer kostnadsfördelningen på så sätt att avloppsintresset först betalar sin andel av kostnaden, och att resterande kostnad sedan fördelas ut till markavvattningsintresset, borde fördelningen rimligen kunna lösas genom att utifrån befintligt kostnadsfördelningslängd ta bort de fastigheter som redan betalar sin andel genom avloppsintresset, och sedan fördela om så att 100 % hamnar på kvarvarande fastigheter med samma fördelning sinsemellan. Även om procentsatsen ökar något lite för varje markavvattningsfastighet minskar den totala kostnaden eftersom avloppsintresset redan har betalat sin del av den totala kostnaden. Hur detta bäst löses lämnar dock VA SYD till sökande att föreslå eller domstolen att besluta om.

VA SYD ser sökandens motivering att avloppsintresset ska betala eventuell ökad nytta för enskilda fastighetsägare som otydlig. Avloppsintresset betalar för den dagvattenavledning som sker från fastigheterna inom verksamhetsområde för dagvatten, i detta ingår även dränvatten (2 § lag om allmänna vattentjänster). Om en enskild fastighet har nytta av dikningsföretaget utöver avloppsintresset borde

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

rimligen denna nytta belasta fastighetsägaren som får nyttan. VA SYD har i denna del inte förstått sökandes motivering.

VA SYD vill också igen lyfta att den åtgärd som planeras är mycket bra, och att det blir positivt för vattenmiljön när den genomförs. Frågan enligt ovan är i detta fallet mindre och VA SYD förhoppning är att den kan lösas på ett smidigt sätt så att anläggande av åtgärden kan påbörjas snarast.

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har med stöd av 22 kap. 16 § 2 st miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

Miljökonsekvensbeskrivningen Länsstyrelsen har i beslut den 7 oktober 2021 beslutat att den sökta åtgärden inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en s.k. liten miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 47 § miljöbalken ska tas fram. Någon specifik miljöbedömning ska då inte göras och tillståndsmyndigheten ska inte heller slutföra miljöbedömningen eller formellt godkänna miljökonsekvensbeskrivningen. Sökandenas yrkande härom ska därför avslås. Mark- och miljödomstolen konstaterar emellertid att underlaget i ansökan är tillräckligt för att kunna pröva ansökan.

Rådighet Såsom ägare till fastigheter inom båtnadsområdet där den tillkommande vattenverksamheten ska bedrivas och som deltagare i Vattenavledningsföretaget Höje å 1896-1897 har sökandena sådan rådighet som krävs enligt 2 kap. 2 och 4 §§ jämte 7 kap. 17 § LSV, att ansöka om dels tillstånd till vattenverksamhet, dels omprövning av dikningsföretaget.

Tillåtlighet De sökta åtgärderna med två-stegsdiken syftar till att minska erosion och minska risken för översvämning av omgivande jordbruksmark samt att även sänka

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

vattenhastigheten och öka förutsättningarna för sedimentation och denitrifikation. Nivån på två-stegsdiken läggs på sådan nivå över nivån i diket vid medelvattenföring att det inte försämrar avvattningen. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att de sökta åtgärderna kan utföras utan att det försvårar avrinningen och att det inte kommer att uppstå några skador på allmänna eller enskilda intressen. Vidare anser domstolen att de ansökta åtgärderna inte strider mot de allmänna hänsynsreglerna och planbestämmelserna i 2 kap. miljöbalken eller hushållningsbestämmelserna i 3 kap. och miljökvalitetsnormerna i 5 kap. i samma balk. Verksamheten strider inte mot strandskyddets syften. Med de villkor som föreskrivs anser domstolen att verksamheten inte kommer att ge upphov till olägenhet av väsentlig betydelse enligt 2 kap. 9 § miljöbalken. Den är således tillåtlig och tillstånd ska därför meddelas.

Villkor Sökanden har inte föreslagit några villkor utöver de åtaganden om arbetsperiod och ersättning av markskador som finns i ansökan. Miljönämnden i Lunds kommun anser att det bör föreskrivas villkor om minimering av grumling m.m. Mark- och miljödomstolen anser att villkor ska föreskrivas i enlighet med vad som normalt föreskrivs för liknande arbeten samt bolagets åtaganden på sätt som framgår av domslutet.

Omprövning av dikningsföretaget Utformning och omfattning Mot bakgrund av de ovan tillståndsgivna åtgärderna finns det skäl att enligt 7 kap. 17 § LSV ompröva dikningsföretaget på så sätt att ny bottennivå och släntlutning fastställs i enlighet med sökandenas yrkanden.

Kostnadsfördelningslängden Sökandena har yrkat att den upprättande reviderade kostnadsfördelningslängden i bilaga 8 till ansökan inklusive de avtal med Lunds och Staffanstorps kommuner som tecknats 1985 ska fastställas i sin helhet. Varken Lunds eller Staffanstorps kommuner såsom avtalsparter eller VA SYD har motsatt sig att avtalen fastställs.

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Detta innebär att de avtalade andelstalen för kommunerna blir en del av den fastställda kostnadsfördelningslängden. Domstolen anmärker dock att avtalen innehåller bestämmelser om ömsesidig uppsägningstid om ett år. Mark- och miljödomstolen anser att en sådan konstruktion strider mot 3 kap. LSV. Punkten 5 i avtalen rörande giltighet kan således inte godkännas som en del av kostnadsfördelningslängden. Om de bakomliggande avtalen rörande kommunernas andel till följd av utsläppet av dagvatten skulle ändras blir de gällande först efter en ansökan om omprövning av kostnadsfördelningslängden enligt 7 kap. 17 eller 18 §§ LSV. I övrigt bedömer domstolen att överenskommelserna inte uppenbart strider mot LSV.

Det framgår vidare att avtalet rörande Lunds kommun innehåller en oklarhet såtillvida att sträckan från järnvägen Malmö-Lund till Råbydikets utlopp om 4,8 km inte bara omfattar avdelning 3 och 4 utan också en sträcka inom avdelning 1 vilket måste betraktas som ett rent förbiseende vid avtalsskrivningen. Enligt mark- och miljödomstolens uppfattning har sökandena och VA SYD såsom huvudman för kommunalt VA en gemensam syn på det faktiska förhållandet. Detta bör därför tydliggöras på sätt som framgår av domslutet.

Sökandena och VA SYD har emellertid olika uppfattningar om hur båtnadsområde som numer är beläget inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten ska hanteras.

Enligt 3 kap. 3 § LSV ska kostnaderna för verksamhet som utgör markavvattning fördelas mellan deltagarna på grundval av andelstal som bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta var och en har av verksamheten.

Av 3 kap. 5 § LSV framgår att om ledningar för en markavvattning med väsentlig fördel kan användas för att avleda avloppsvatten från en fastighet, skall ägaren av denna fastighet delta i verksamheten, om ägaren själv eller den sökande till

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

markavvattningen begär det. Detta skall gälla även vid avledande av avloppsvatten från verksamhetsområdet för en allmän vatten- och avloppsanläggning. Vad som sägs om fastighetens ägare skall då i stället gälla huvudmannen för anläggningen.

Slutligen framgår av 3 kap. 6 § LSV att kostnaderna för utförande och drift av en gemensam ledning ska fördelas mellan markavvattningsintresset och avloppsintresset med hänsyn till den mängd och det slag av vatten som tillförs ledningen samt till vad som kan anses skäligt med hänsyn till intressenternas nytta av ledningen.

Enligt domstolens uppfattning är båtnaden grunden för kostnadsfördelningen. D v s mark som dräneras av och mot dikningsföretagets anläggning utgör företagets båtnadsområde och konstituerar markavvattningsintresset. Avloppsvatten, i det här fallet dagvatten från tak och hårdgjorda ytor och dräneringsvatten från kommunalt verksamhetsområde, som släpps via kommunala dagvattenledningar till dikningsföretagets anläggning faller under avloppsintresset. Sådant verksamhetsområde kan generellt sett vara beläget såväl utanför som innanför båtnadsområdet.

Sökandenas och VA SYD skilda synsätt hänför sig till båtnadsmark som även ingår i kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. Enligt domstolens bedömning måste det beaktas hur VA-huvudmannen fysiskt har löst omhändertagandet av dagoch dränvatten. Sker avvattningen av mark inom båtnadsområdet helt via huvudmannens ledningsnät mot en utsläppspunkt i dikningsföretagets anläggning finns förutsättningar att justera båtnadsområdet och låta detta vatten helt ingå i avloppsintresset. För det fall avvattningen och dräneringen sker mot dikningsföretagets anläggning utan VA-huvudmannens försorg framstår det som uppenbart att VA-huvudmannen genom att slippa vidta dräneringsåtgärder inom delar av verksamhetsområdet har en direkt nytta av markavvattningen och ska därför ingå i markavvattningsintresset. Av utredningen i målet framgår inte annat än att VA-huvudmannen har den markavvattningsnytta som medför att aktuella

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

områden ska ingå i markavvattningsintresset med de andelstal som framgår av den föreslagna kostnadsfördelningslängden.

Sökandena har vidare yrkat att de ska svara för underhållet av de nya tvåstegsdikets terrasser på angivna fastigheter. Någon erinran emot utformningen har inte inkommit. Mark- och miljödomstolen anser därför att detta kan fastställas som en del av kostnadsfördelningen av framtida underhåll.

Markavvattningssamfällighetens benämning och förvaltning Mot bakgrund av att 1896-97 års dikningsföretag nu omprövas i betydande mån och därmed ges en annan fysisk utformning och en ny kostnadsfördelningslängd bör det -1897/20

Enligt 11 § sista stycket lagen om införande av LSV ska en äldre samfällighet emellertid anses bildad enligt den nya lagen om kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem ändras till följd av en omprövning enligt 7 kap. 17 § LSV eller godkännande av överenskommelse enligt 7 kap. 18 § LSV. Enligt 3 kap. 2 § LSV utgör deltagarna i markavvattningsföretaget en samfällighet. Enligt 1 § första stycket 5 p. lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) ska som samfällighet anses samfällighet enligt LSV. Detta innebär att delägarförvaltning gäller för de båda omprövade dikningsföretagen till dess någon deltagare begär att föreningsförvaltning ska anordnas.

Kostnader för utförande av vattenverksamheten och omprövning av dikningsföretaget Några yrkanden i denna del har inte inkommit. Mark- och miljödomstolen anser därför att dessa kostnader ska stanna på sökandena.

Arbetstid Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ändra den av sökandena föreslagna arbetstiden om fem år.

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4697-23 Mark- och miljödomstolen

Oförutsedd skada Tiden för anmälan av oförutsedd skada bör sättas till fem år i enlighet med sökandenas förslag.

Verkställighetsförordnande Mark- och miljödomstolen anser att sökandena har tillräckliga skäl för att tillståndet till vattenverksamhet ska få tas i anspråk även om det inte har vunnit laga kraft. Det är enligt domstolens mening angeläget att sökandena kan komma igång med arbetena och ansökan har inte heller mött några större invändningar från berörda remissmyndigheter. Säkerhet ska ställas på sätt som framgår av domslutet.

Prövningsavgift Vid en prövning enligt 9 kap. 3 § andra stycket förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, finner mark- och miljödomstolen att den avgift om 15 000 kronor som domstolen i beslut den 2 november 2023 fastställt för målets prövning får anses skälig med hänsyn till prövningens omfattning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 5 (MMD-01) Överklagande senast den 25 februari 2025.

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Marie Gerrevall, ordförande, och tekniska rådet Carl-Philip Jönsson och de särskilda ledamöterna Börje Andersson och Pehr Andersson.