M 337-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår begäran om vilandeförklaring.

3Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom endast på så sätt att tidpunkten för återställande enligt beslutspunkt 1 i länsstyrelsens beslut bestäms till senast den 31 december 2025.

SVEA HOVRÄTT DOM M 337-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

K.B. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska upphäva underinstansernas beslut i dess helhet, i andra hand ska förklara målet vilande i avvaktan på lagakraftvunnen dom i det parallella ansökningsmålet nr M 882-25 om tillstånd i efterhand som handläggs vid domstolen och i tredje hand ska ändra underinstansernas beslut och bestämma att återställande av vattenområdet ska ske senast ett år efter det att domstolens dom vunnit laga kraft samt sätta ned vitesbeloppet väsentligt. Hon har till stöd för sin talan i huvudsak anfört detsamma som vid markoch miljödomstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen finner skäl att ge prövningstillstånd och att ta upp målet till omedelbart avgörande.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att Länsstyrelsen i Stockholms län har haft fog för att förelägga K.B. att återställa vattenområdet.

Eftersom tidpunkten för återställande enligt mark- och miljödomstolens dom har passerat finns skäl att flytta fram tiden för när återställande senast ska ske.

Det har i övrigt inte framkommit skäl att ändra mark- och miljödomstolens dom. Det finns inte heller skäl att besluta om vilandeförklaring. Begäran om vilandeförklaring ska därför avslås och mark- och miljödomstolens dom ändras endast på så sätt att tidpunkten för när återställande senast ska ske flyttas fram till den 31 december 2025.

SVEA HOVRÄTT DOM M 337-25 Mark- och miljööverdomstolens dom får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:291) om markoch miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Ulf Wickström (deltar ej i beslutet om prövningstillstånd), tekniska rådet Annika Billstein Andersson och tf. hovrättsassessorn Emma Karlsson, referent. Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.

Bilaga A

Sid 1 (8) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 7342-24 Mark- och miljödomstolen 2024-12-17 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

K.B.

Ombud: C.H. och R.E.

Motpart

Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 29 augusti 2024 i ärende nr 39656-2024, se bilaga 1

SAKEN

Föreläggande förenat med vite om återställning av vattenområdet på fastigheten A i Nynäshamn kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen ändrar länsstyrelsens beslut endast på följande sätt. 1. Tidpunkten för återställande enligt beslutspunkt 1 bestäms till senast den 31 mars 2025. 2. Vitesbeloppet bestäms till 500 000 kronor.

Yrkandet om vilandeförklaring lämnas utan bifall.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 7342-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Tidigare mål

K.B. inkom den 23 mars 2022 med en anmälan i efterhand till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) gällande vattenverksamhet och utbyggnad av befintliga bryggor på fastigheten A i Nynäshamns kommun. Den 19 maj 2022 fattade länsstyrelsen slutligt beslut om att bl.a. förbjuda den anmälda vattenverksamheten på fastigheten samt om att förelägga Katarina Bröms att återställa vattenområdet med angivande av vissa försiktighetsmått. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som genom dom ändrade länsstyrelsens beslut endast på så sätt att tidpunkten för att återställa vattenområdet angavs till senast inom ett år från den dag då domen fått laga kraft. Mark- och miljööverdomstolen meddelade inte prövningstillstånd och domen vann laga kraft 12 juli 2023.

Aktuellt mål

K.B. har genom länsstyrelsens beslut den 29 augusti 2024 bl.a. förelagts att senast den 31 december 2024 återställa vattenområdet enligt länsstyrelsens tidigare beslut. Förläggandet omfattar även borttagande av samtligt uppförda bryggdelar som uppförts efter år 2021 enligt beslutsbilaga. Samma försiktighetsmått som i tidigare beslut ska vidtas för dessa åtgärder. Föreläggandet förenades med ett vite om 1 000 000 kr.

K.B. har nu överklagat länsstyrelsens beslut.

YRKANDEN M.M.

K.B. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäv länsstyrelsens föreläggande. I andra hand har yrkats att målet förklaras vilande i avvaktan på lagakraftvunnen dom i ansökningsmål nr M 4485-24 som handläggs vid mark- och miljödomstolen. I tredje hand har yrkats att länsstyrelsens beslut ändras och att domstolen bestämmer att återställande av vattenområdet ska ske senast ett år efter det att denna dom vunnit laga kraft samt att vitesbeloppet sätts ned väsentligt.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 7342-24 Mark- och miljödomstolen

Till grund för sin talan hänvisar K.B. till vad som tidigare förekommit i målet och inlagor hänförliga till pågående ansökningsmål. Därutöver tillägger hon bl.a. följande.

Pågående tillståndsärende

K.B. inledde i december 2023 samråd inför tillståndsansökan. Den 30 maj 2024 lämnade hon tillsammans med sin make in en ansökan om tillstånd i efterhand och tillstånd för vattenverksamhet avseende de utförda vattenanläggningarna samt för att få slutföra arbetena. Efter genomfört samråd har länsstyrelsen fattat beslut om att åtgärderna inte medför betydande miljöpåverkan. Hon har i samband med tillståndsansökan lämnat in en miljökonsekvensbeskrivning, låtit genomföra en naturvärdesinventering samt genomfört samråd.

Länsstyrelsens nya föreläggande vid vite ska upphävas

Länsstyrelsen har inte visat att det i dagsläget föreligger några skäl för föreläggande varför det i första hand ska upphävas. Skälen för länsstyrelsen beslut är oklara och motiveringen till varför ett föreläggande krävs nu inte är redovisade. Länsstyrelsens beslut är baserat på en datamodellering om marina värden och inte egen utredning kring faktiska naturvärden på platsen. K.B. har med anledning av den pågående tillståndsansökan låtit genomföra en naturvärdesinventering vilken visat att de planerade och faktiska marina värdena på platsen är mycket begränsade. Detta berörs även i den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen. K.B. har således visat att åtgärdernas miljökonsekvenser är ringa och att tillstånd sannolikt kan ges i efterhand.

Målet ska förklaras vilande

Det är av synnerlig vikt för K.B. att få besked om den utförda vattenverksamheten kan tillåtas eller inte. Detta eftersom det rör sig om samma brygganläggningar som är föremål för två parallella prövningar. Ett eventuellt tillstånd för den aktuella anläggningen inom ramen för tillståndsärendet får rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken och utesluter ingripanden genom tillsyn via 26 kap. 9 § tredje stycket miljöbalken. Tillståndsmål nr M 4485-24 är således en

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 7342-24 Mark- och miljödomstolen

sådan rättegång med bindande verkan som avses i 32 kap. 5 § rättegångsbalken med förarbeten och som motiverar att rätten ska vilandeförklara målet. Det finns ingen annan rättslig möjlighet att pausa verkställigheten i avvaktan på tillståndsprövning än att begära vilandeförklaring (se MÖD 2014:19).

Utrivningsfristen måste förlängas

Tiden för efterkommande av föreläggandet är i sig mycket kort. En utrivning skulle innefatta uppdragning eller kapning av 35 pålar från botten och avlägsnande av stora mängder trämaterial. Det är åtminstone en anmälningspliktig åtgärd och därtill en åtgärd som kräver upphandling och planering från en entreprenör. Domstolen bestämde vid tidigare prövning tiden till ett år från domens lagakraftvinnande, vilket synes vara en lämplig tidsåtgång. K.B. har sökt tillstånd i efterhand så snart det varit genomförbart med hänsyn till miljöbalkens regler.

Tillsynsbeslutet om utrivning och tillståndsförfarandet i ansökningsmålet löper enligt parallella prövningsordningar som tidsmässigt och praktiskt är mycket svåra att förena för en verksamhetsutövare. Fristen för utrivning är inte förenliga eller tidsmässigt samordnade med lagstiftningens möjlighet att söka tillstånd i efterhand för samma vattenverksamhet. Det blir då praktiskt och rättsligt omöjligt att undvika rivning och kapitalförstöring. Ovanstående kan inte vara förenligt med det övergripande kravet på att ett tillsynsföreläggande ska vara rättsligt och faktiskt möjligt att efterkomma. Det är inte heller förenligt med det övergripande kravet på att ändamålet bakom tillsynsföreläggandet ska stå rimlig proportion till det enskilda intresse som berörs.

Vitet måste sättas ned

Det beslutade vitesbeloppet om en miljon kronor är synnerligen högt satt. Skälet till att K.B. inte efterkommit det första vitesföreläggandet från år 2022 beror inte på en ovilja att rätta sig efter myndighetsbeslut. Det finns heller inget konkret stöd i det nu aktuella ärendet för att det krävs ett sådant högt vite för att förmå K.B. att rätta sig efter länsstyrelsens föreläggande. Hon har rätt till en korrekt och fullständig miljöprövning av sin tillståndsansökan först. Det är i detta

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 7342-24 Mark- och miljödomstolen

fall fråga om en komplicerad vattenrättslig lagstiftning som det är mycket svårt för en enskild privatperson att känna till. Hon har hela tiden försökt göra rätt utifrån den gällande detaljplanen och de besked hon fått ifrån kommunen. När det sedan visat sig att det funnits bister i den formella hanteringen har hon i efterhand gjort det som krävs enligt lagstiftningen, dvs sökt om tillstånd i efterhand. För det fall inget tillstånd slutligt beviljas så kommer hon givetvis att följa det beslutet.

Länsstyrelsen i Stockholms län har haft tillfälle att yttra sig och yrkar att överklagandet ska avslås i sin helhet. De anför bl.a. följande.

Det noteras att K.B. som en omständighet nämner att länsstyrelsen i pågående tillståndsärendet fattat beslut om att åtgärderna inte medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen vill här tydliggöra att det ur miljöbalkens perspektiv krävs relativt stor negativ påverkan för att en betydande miljöpåverkan kan antas. Åtgärder som inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken kan ändå medföra så pass stor negativ miljöpåverkan att åtgärden inte är tillåtlig vid en samlad bedömning. Att en åtgärd inte bedöms medföra en betydande miljöpåverkan betyder alltså inte att det inte uppstår negativ miljöpåverkan.

Vidare anför länsstyrelsen att K.B. haft 17 månader på sig att följa lagakraftvunnet föreläggande om återställande men inte efterlevt det. Yrkanden om förlängd fullgörandetid ska därför avslås. Likaså ska yrkandet om att sätta ned vitesbeloppet avslås eftersom satt belopp kan antas förmå K.B. att följa det lagakraftvunna föreläggandet.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut utöver vad som tilläggs nedan.

Mark- och miljödomstolen har att pröva om länsstyrelsen haft fog för sitt beslut att förelägga K.B. om rättelse genom återställande av vattenområde. Härtill

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 7342-24 Mark- och miljödomstolen

faller även prövning av om länsstyrelsens föreläggandebeslut utformats på ett korrekt och skäligt sätt.

Det noteras att en ansökan om tillstånd och tillstånd i efterhand för vattenverksamhet inkom till domstolen den 30 maj 2024 och bereds i mål nr M 4485-24.

Har länsstyrelsen haft fog för sitt beslut?

Mark- och miljödomstolen ansluter sig till länsstyrelsens bedömning om att skyldigheten att återställa vattenområdet fortfarande kvarstår. K.B. har genom lagakraftvunnen dom i mark- och miljödomstolens mål nr M 4009-22 förelagts att återställa vattenområdet. Domstolen fann då bl.a. att med hänsyn till åtgärdens omfattande karaktär och de naturvärden som enligt modellering finns på platsen att åtgärden inte kan anses vara förenlig med kravet på lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 § miljöbalken.

Förutsättningarna för länsstyrelsens beslut i förevarande mål är i stort desamma. Vad K.B. anför om att den naturvärdesinventering och miljökonsekvensbeskrivning som framtagits som en del av den parallella tillståndsprocessen medför inte någon annan bedömning än den som länsstyrelsen gjort i aktuellt ärende. K.B. förstahandsyrkande ska inte vinna bifall.

Ska målet vilandeförklaras?

Reglerna om vilandeförklaring i 32 kap. 5 § rättegångsbalken har i praxis (se NJA 2010 s. 609) ansetts vara analogt tillämpliga vid handläggning enligt lagen om domstolsärenden. Det finns således rättsliga förutsättningar i sig för att förklara målet vilande.

Eftersom domstolen inte funnit anledning att upphäva länsstyrelsens beslut blir frågan om vilandeförklaring direkt hänförlig till frågan om vid vilken tidpunkt som föreläggandet av återställandet av vattenområdet ska fullgöras.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 7342-24 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljööverdomstolen har vid ett flertal tillfällen uttalat att syftet med ett föreläggande att ta bort en brygga som saknar tillstånd är att en verksamhetsutövare inte ska kunna kringgå reglerna om tillståndsplikt genom att välja att inte söka tillstånd för en verksamhet men ändå utföra den och på så vis ställa tillsynsmyndigheten inför fullbordat faktum. Mark- och miljööverdomstolen har vidare uttalat att det därför saknas skäl att ta hänsyn till en pågående tillståndsprövning vid bedömningen av vilken tidpunkt ett föreläggande att ta bort en brygga som saknat föreskrivet tillstånd ska fullgöras och att utgångspunkten vid bedömningen ska vara den tid som anses skälig för fullgörandet (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 juli 2024 i mål nr M 10097-23 med däri gjorda hänvisningar).

Mark- och miljödomstolen finner att det saknas anledning att förklara målet vilande i väntan på avgörande i pågående tillståndsprocess och övergår därför till frågan om skälig tid för fullgörande. K.B. andrahandsyrkande ska inte vinna bifall.

Ska utrivningsfristen förlängas?

Enligt punkten 1 i föreläggandet ska åtgärder för att återställa vattenområdet vara vidtagna senast den 31 december 2024. Enligt punkten 2 ska de vara redovisade till länsstyrelsen senast två veckor därpå. Domstolen konstaterar att denna tid snart löper ut och finner att tiden skäligen inte kan bestå trots att tidigare frister för åtgärd har överskridits. Domstolen bestämmer därför att tiden för när punkten 1 ska vara uppfylld till den 31 mars 2025 med hänsyn bl.a. till de försiktighetsmått som fortfarande föreligger. Tiden för att redovisa utförda åtgärder ska bestå i enlighet med punkten 2.

Ska vitesbeloppet sättas ned?

När ett vitesbelopp bestäms är en utgångspunkt att det ska sättas till ett belopp som gör att det blir verkningsfullt (3 § lagen om viten). Samtidigt får beloppet inte sättas så högt att det inte blir proportionerligt. Bestämmandet bör, så långt möjligt, ske efter en nyanserad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 7342-24 Mark- och miljödomstolen

Trots att det är angeläget att miljöbalkens bestämmelser efterlevs bedömer domstolen att vitesbeloppet är väl högt satt i förhållande till de åtgärder föreläggandet avser och utifrån den knapphändiga informationen i målet om K.B. ekonomiska förhållanden. Vitesbeloppet ska därför sättas ned till hälften, dvs. 500 000 kr.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 7 januari 2025. Prövningstillstånd krävs.

Peter Winge Christina Odén I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Peter Winge, ordförande, och tekniska rådet Christina Odén. Föredragande har varit tingsnotarien Kristoffer Härdig.