M 3878-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 19 december 2024 (dnr 25981-2023) om föreläggande att söka tillstånd för vattenverksamhet och visar målet åter till länsstyrelsen för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM M 3878-25

BAKGRUND

Borås Energi och Miljö AB (bolaget) lämnade in en anmälan till Länsstyrelsen i Västra Götalands län enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken om vattenverksamhet gällande förläggning av överföringsledning inom ramen för projektet Framtidssäkring av Borås dricksvattenförsörjning i Borås kommun. Länsstyrelsen beslutade att förelägga bolaget att för de anmälda åtgärderna söka tillstånd hos mark- och miljödomstolen. Verksamheten antogs av länsstyrelsen medföra en betydande påverkan på miljön och enskilda intressen. Bolaget överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen som avslog överklagan och instämde i länsstyrelsens bedömning samt anförde att en anmälan dessutom inte kunde anses tillräcklig med hänsyn till att invändningar mot verksamheten inkommit från berörda sakägare.

Bolaget arbetar för att säkra dricksvattenförsörjningen för Borås stad genom ovannämnda projekt. Projektet omfattar tre delprojekt; byggnation av det nya vattenverket, anläggande av överföringsledningar och ansökan om tillstånd för vattenuttag från sjön Tolken. Planerad överföringsledning sträcker sig från råvattentäkten Tolken, via nytt föreslaget vattenverk i Dalsjöfors och vidare till befintlig infrastruktur för distribution av dricksvatten inne i Borås stad.

Föreslagen ledningsdragning för överföringsledningen passerar sju vattenområden inom tre vattensystem. Tre vattenområden är statusklassade. Sammantaget gäller anmälan 23 påverkanspunkter, dvs. punkter där föreslagen ledningsdragning anläggs inom ett vattenområde. Alla ingrepp härstammar från nedläggning av ledning, vilket innebär schaktning, omläggning av trummor eller omgrävning av dike.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska upphäva länsstyrelsens beslut samt återförvisa målet till länsstyrelsen för vidare handläggning i enlighet med anmälan.

SVEA HOVRÄTT DOM M 3878-25

Länsstyrelsen har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut.

C.B., C.E. och R-M.S. (fastighetsägarna) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska avslå bolagets överklagan. C.B. och C.E. äger fastigheten A. R-M.S. äger fastigheten B.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har sammanfattningsvis anfört följande.

Bedömningen huruvida tillståndsplikt föreligger ska inte utgå ifrån den totala bottenarean i samtliga 23 anmälda separata vattenverksamheter. Verksamheterna uppgår varken separat eller tillsammans till en bottenarea om 500 kvm varför det inte föreligger någon tillståndsplikt. Åtgärderna är lokaliserade på långa avstånd från varandra och kommer utföras under olika och ytterst begränsade tidsperioder. Det gäller ytliga grävningsarbeten som varken kommer ge upphov till några kumulativa eller tillfälligt samverkande effekter. En samlad prövning av åtgärderna ska därför inte göras. Åtgärderna kommer att medföra en begränsad eller tillfällig påverkan på respektive plats i samband med anläggningsarbetena. Efter varje åtgärd kommer platsen att återställas. Någon betydande påverkan på miljön kommer inte att uppstå varför det inte funnits skäl att på en sådan grund förelägga bolaget att ansöka om tillstånd.

Miljöpåverkan på intilliggande landområden ska inte ingå i prövningen av vattenverksamheterna. Det är påverkan från anmälda vattenverksamheter som ska bedömas men inte påverkan från själva ledningsprojektet, som i allt väsentligt sker på landområde. Länsstyrelsen har i sin bedömning tagit hänsyn till landområden i form av kant- och strandzoner vars ekologiska funktioner har en direkt påverkan på vattenområdet samt de landområden som tas i anspråk vid omgrävning av vattendrag. De arbeten som sker på landområden – i huvudsak schakt – är inte anmälningspliktiga och därmed inte en del av det som ska omfattas av denna prövning. Parallella

SVEA HOVRÄTT DOM M 3878-25

prövningar sker däremot i mark- och miljödomstolen för bortledning av vatten från Tolken och hos Lantmäteriet av själva överföringsledningen. Bolaget kommer även att genomföra ett 12:6-samråd för den påverkan som nödvändiga arbeten kan förväntas få på naturmiljön. Avseende ekologisk status har bolaget genom Ensucon bedömt att ingen kvalitetsfaktor kommer att påverkas negativt av de anmälda åtgärderna. Inte heller har vattenförekomsternas möjlighet att uppnå satta kvalitetskrav bedömts kunna äventyras genom åtgärderna.

Invändningarna från sakägarna är inte av sådant civilrättsligt slag att de ska beaktas av tillsynsmyndigheten som påverkan av enskilda intressen, utan de är sådana som kan prövas inom ett anmälningsförfarande. Att varje invändning, befogad eller obefogad, som görs mot en anmäld vattenverksamhet skulle innebära att åtgärden kräver tillstånd är en felaktig tolkning. Det strider mot praxis och ordalydelsen av bestämmelsen samt syftet med regleringen. Åtgärderna medför en begränsad och tillfällig påverkan på miljön och enskilda intressen varför tillståndsplikt inte aktualiseras. Fastighetsägarna har invänt att deras brunnar och verksamheter kan påverkas av åtgärderna. Djupborrade brunnar tar sitt vatten på ett sådant djup att de är helt oberoende av de ytliga arbeten som är aktuella. De grävda brunnarna lär ha pumpen på sådant djup att ytliga arbeten inte kan påverka dem. Geologin på sträckan är i dagsläget inte helt fastställd varför det inte går att utesluta ett potentiellt behov av sprängning. För det fall att sprängning krävs, rör det sig dock om försiktiga sprängningar med små laddningar där risken för påverkan är försumbar. Fastighetsägarnas invändningar är därmed inte beaktansvärda. Bolaget har däremot, för att stilla oro hos sakägarna, föreslagit att ett kontrollprogram ska tas fram för utvalda brunnar i syfte att följa upp vattennivån och vattenkvalitén före, under och efter byggskedet. Skulle skador mot all förmodan uppkomma kommer detta regleras på sedvanligt sätt genom ersättningsanspråk eller avhjälpande åtgärder. De skador som kan bli aktuella för enskilda genom ledningsrätten består framför allt i det ianspråktagande av mark som sker för ledningen i mark och inte påverkan på vattenförhållandena. Ledningen kommer i sin helhet att bli föremål för en förrättning enligt ledningsrättslagen. Arbeten i vatten kommer inte utföras förrän markåtkomst erhållits i denna förrättning. Där hanteras enskilda intressen inklusive skadereglering och förekommande ersättningsfrågor. Det innebär att såväl enskilda intressen som rådighet kommer att vara hanterade innan

SVEA HOVRÄTT DOM M 3878-25

vattenverksamheterna blir aktuella att utföra. Sakägarna har vidare haft möjlighet att begära villkor om skadeförebyggande åtgärder och att yrka ersättning för den eventuella skada som sakägare menar att verksamheten kan orsaka, men så har inte skett. Det framgår inte av länsstyrelsens beslut om det beaktats huruvida sådana försiktighetsmått skulle vara tillräckliga.

Länsstyrelsen har sammanfattningsvis anfört följande.

Den totala ytan, oavsett om den är mindre än 500 kvm, är inte ensamt avgörande för bedömningen att förelägga bolaget att ansöka om tillstånd för vattenverksamheten. Åtgärden kan få betydande påverkan på miljön och det finns motstående intressen och invändningar om bristande rådighet som inte är obefogade. Vattenpassagerna bör bedömas samlat i en prövning vad gäller både yta och miljöpåverkan. Ledningsdragningen utgör en och samma verksamhet där vattenpassagerna behöver komma till stånd för att ledningen ska kunna dras som planerat. Det är därmed inte rimligt att pröva passagerna separat från varandra eftersom möjligheten att göra en samlad bedömning av verksamhetens miljöpåverkan i sådana fall förloras eller avsevärt försvåras. Vid anmälningspliktiga vattenverksamheter ställs inte samma krav på utredning som vid en tillståndsprövning. Det finns i aktuellt fall behov av mer omfattande utredningar för att kunna bedöma påverkan på allmänna och enskilda intressen och om det finns risk för skador på miljön trots försiktighetsåtgärder.

Åtgärder som har en direkt koppling till eller som är en förutsättning för vattenverksamheten ingår i bedömningen av vattenverksamhetsärendet och kan regleras med krav på försiktighetsåtgärder eller beslut om villkor. Landområden som länsstyrelsen tagit hänsyn till vid bedömningen har varit kant- och strandzoner vars ekologiska funktioner har en direkt påverkan på vattenområdet, samt landområden som tas i anspråk vid omgrävning av vattendrag. Ianspråktagande av dessa landområden är en förutsättning för att utföra vattenverksamheten och de bör därför ingå i den samlade bedömningen. Sjöar och vattendrag påverkas av vad som sker i exempelvis strandzonen och dess ekologiska kantzon.

SVEA HOVRÄTT DOM M 3878-25

Invändningarna från sakägare är inte uppenbart obefogade och utgör hinder mot att behandla åtgärderna i ett anmälningsförfarande. Deras brunnar och verksamheter kan påverkas av vattenverksamheten och behöver utredas vidare. Verksamheterna som bedrivs är beroende av vattentillgång och kvalitet och det går inte att utesluta att de kommer att påverkas av gräv- och sprängningsarbeten i vattenområdena. Det är vidare oklart vilka sprängningar som kommer ske och vilken inverkan på vattenförhållandena de får, särskilt då bolaget bl.a. uppger att geologin på sträckan fortfarande inte är fastställd. Bolaget har således inte framfört belägg i sak om att sprängningarnas påverkan blir försumbara.

Fastighetsägarna har vidhållit att det finns risk för betydande påverkan på deras fastigheter och respektive verksamheter samt att bolaget har bristande rådighet över marken. De har funnit stora brister i bolagets inventeringar, rapporter och detaljer i anmälan. Bolaget har utelämnat vattendrag och påverkanspunkter. De ifrågasätter hur bolaget har kunnat bedöma påverkan från sprängning som försumbar när bolaget inte har genomfört en fullständig geoteknisk undersökning. Bolagets beräkning av påverkansområde är gravt underskattad. Ett förenklat anmälningsförfarande är inte tillämpbart för denna typ av omfattande verksamhet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Krävs tillståndsprövning med hänsyn till påverkan på enskilda intressen?

När reglerna om anmälningsförfarandet infördes angavs att en förutsättning för att en verksamhet kan bli anmälningspliktig är att den inte har någon påverkan av betydelse på närliggande fastigheter och att denna påverkan inte är föremål för tvist. Vidare anfördes att om någon överenskommelse inte kan nås bör en tvist lösas av en miljödomstol och med civilrättsliga utgångspunkter eftersom sådana tvister inte kan avgöras i ett anmälningsärende. (Prop. 2004/05:129 s. 72.)

Enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren, för att få bedriva vattenverksamhet, ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Detta gäller som huvudregel för all

SVEA HOVRÄTT DOM M 3878-25

vattenverksamhet, oavsett om den är tillståndspliktig eller inte. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att se till att rådighet finns (prop. 2004/05:129 s. 72 f.). I tillståndsmål är rådighet en processförutsättning (se t.ex. NJA 2012 s. 362).

Oenighet om en vattenverksamhet kan i sig inte anses innebära att ett anmälningsförfarande är uteslutet, och det som uttalades om enskilda intressen i förarbetena synes främst ta sikte på sådana civilrättsliga frågor om tvångsrätt, ersättning och inlösen som tillsynsmyndigheten enligt 23 § andra stycket förordningen (1988:1388) om vattenverksamheter, FVV, särskilt ska beakta vid bedömningen av verksamhetens påverkan på enskilda intressen (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 november 2016 i mål M 2444-16). En invändning om bristande rådighet i ett anmälningsärende om vattenverksamhet som inte är uppenbart obefogad bör dock vara en sådan omständighet som medför att verksamheten ska tillståndsprövas med hänsyn till påverkan på enskilda intressen.

Bolaget har i nuläget inte visat att det har rådighet över vattnet i de områden inom fastigheterna B och A där åtgärder ska utföras. Bolaget har anfört att rådighetsfrågorna kommer att säkras genom ledningsrätt och att de kommer vara lösta vid tidpunkten för åtgärdernas genomförande. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det i det nu aktuella förfarandet, som gäller prövning av själva vattenverksamheten och inte ledningsrätt, finns krav på att rådighet föreligger vid prövningen. Rådighetsfrågan kan därför inte anstå till prövning i annan ordning som projektet också kommer att underkastas. Det har inte framkommit att rådighetsinvändningarna från fastighetsägarna i målet skulle vara uppenbart obefogade. Det föreligger därför i dagsläget hinder mot att pröva åtgärderna med ett anmälningsförfarande för dessa fastigheter. Frågan är dock om åtgärderna kan bedömas var för sig eller om de ska bedömas i en prövning som omfattar flera av eller samtliga anmälda åtgärder.

Ska de anmälda vattenverksamheterna bedömas separat eller samlat?

De åtgärder som bolaget avser att vidta i vattenområdena – schaktning, nedläggning av ledning, anläggande av trumma och omgrävning av vattendrag – är sådana att de är att

SVEA HOVRÄTT DOM M 3878-25

anse som vattenverksamheter enligt 11 kap. 3 § miljöbalken. Huvudregeln är enligt 11 kap. 9 § miljöbalken att det krävs tillstånd för vattenverksamhet, men i den mån det är särskilt föreskrivet är det enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken tillräckligt att vattenverksamheten har anmälts innan den påbörjas. I 19 § FVV finns en uppräkning av de vattenverksamheter för vilka det är tillräckligt med en anmälan.

En utgångspunkt i miljöbalken är vidare att det ska ske en samlad prövning av en verksamhets totala miljöpåverkan. Prövningen måste ha en sådan omfattning att den kan resultera i villkor eller föreskrifter som krävs enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler (jfr bl.a. MÖD 2006:6). Prövningens omfattning och karaktär påverkas av om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig. Reglerna om anmälningsplikt infördes eftersom tillståndsförfarandet för mindre vattenverksamheter ansågs onödigt betungande (prop. 2004/05:129 s. 69). Utgångspunkten är att de i 19 § FVV uppräknade vattenverksamheterna typiskt sett utgör sådana mindre vattenverksamheter för vilka det anses vara tillräckligt med ett förenklat förfarande. Tillsynsmyndigheten kan dock enligt 23 § första stycket 2 b FVV förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd om det behövs med hänsyn till verksamhetens påverkan på miljön eller enskilda intressen.

Mark- och miljööverdomstolen har i rättsfallet MÖD 2011:22 uttalat att det inte kan ha varit lagstiftarens avsikt att 19 § FVV ska tillämpas så att man genom att dela upp en verksamhet i delverksamheter kan åstadkomma att verksamheten blir föremål för ett förenklat förfarande. I det fallet skulle ett vattenområde muddras i syfte att skapa ett tillräckligt djup – och utgjorde alltså en förutsättning – för en planerad brygganläggning. De anmälda åtgärderna ansågs inte vara två separata vattenverksamheter. Länsstyrelsen har i nu aktuellt mål ansett att ledningsdragningen utgör en och samma verksamhet där det finns behov av att genomföra samtliga vattenpassager för att ledningen ska kunna dras som planerat, och att det därför ska göras en samlad bedömning.

Mark- och miljööverdomstolen gör följande överväganden. Det rör sig förvisso om flertalet åtgärder som är nödvändiga för ett och samma syfte – att kunna anlägga en överföringsledning för att säkra dricksvattenförsörjningen för Borås stad.

SVEA HOVRÄTT DOM M 3878-25

Utgångspunkten för bedömningen av prövningens ram är dock att prövningen ska ha en sådan omfattning att relevanta miljömässiga konsekvenser kan beaktas och kunna regleras på sätt som anses nödvändig. Konsekvenserna av att varje åtgärd bedöms var för sig får inte bli att regleringen blir otillfredsställande från miljösynpunkt (jfr. MÖD 2006:54). Huruvida det bör göras en samlad bedömning beträffande vissa anmälda vattenverksamheter är beroende av om det finns ett miljömässigt samband mellan dem och det därmed blir en tillräckligt omfattande påverkan som bör tillståndsprövas. Att åtgärderna utgör nödvändiga delar i samma projekt är således inte i sig tillräckligt för att utgå ifrån att en samlad bedömning måste göras. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det i förevarande mål inte finns ett miljömässigt samband mellan åtgärder som hänför sig till olika vattensystem. Däremot kan det finnas ett sådant samband mellan åtgärder inom samma vattensystem. Huruvida några av de anmälda åtgärderna inom samma vattensystem har ett sådant miljömässigt samband att det finns skäl att kräva tillståndsprövning beträffande dessa bör, med anledning av instansordningens princip, bedömas av länsstyrelsen. Det blir således en fråga för länsstyrelsen att bedöma vilka av åtgärderna inom samma vattensystem som har ett sådant miljömässigt samband att det måste ske en samlad bedömning av deras miljöpåverkan och följaktligen huruvida tillståndsprövning aktualiseras enligt 23 § första stycket 2 b FVV.

Sammanfattning

Det föreligger i dagsläget bristande rådighet vad gäller anmälan av vattenverksamhet p å fastigheterna B och A. Frågan om vilka anmälda åtgärder som bör prövas gemensam t ska dock avgöras utifrån vilka av åtgärderna inom samma vattensystem som har ett miljömässigt samband. Med hänsyn till instansordningens princip blir det en fråga för länsstyrelsen att initialt bedöma vilka av åtgärderna inom samma vattensystem som eventuellt har ett sådant miljömässigt samband att det måste göras en samlad bedömning av deras miljöpåverkan och huruvida tillståndsprövning därigenom aktualiseras.

SVEA HOVRÄTT DOM M 3878-25 Mot bakgrund av det ovan anförda undanröjer Mark- och miljööverdomstolen markoch miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut samt beslutar att återförvisa målet till länsstyrelsen för vidare handläggning beträffande samtliga anmälda åtgärder. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Mikael Hagelroth, referent, tekniska rådet Annika Billstein Andersson och hovrättsrådet Helen Blomberg. Föredragande har varit Fanny Larsson.

Bilaga A

Sid 1 (5) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 173-25 Mark- och miljödomstolen 2025-02-26 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

Borås Energi och Miljö AB, Västerlånggatan 10 503 30 Borås

Ombud: A.L. och E.S. samt E.L. och K.N.

Motpart

Länsstyrelsen Västra Götaland 403 40 Göteborg

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen Västra Götalands beslut den 19 december 2024 i ärende nr 25981- 2023, se bilaga 1

SAKEN

Föreläggande att söka tillstånd för vattenverksamhet avseende förläggning av överföringsledning i Borås kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 173-25 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Länsstyrelsen Västra Götaland beslutade den 19 december 2024, efter anmälan om vattenverksamhet från Borås Energi och Miljö AB (nedan BEM), att förelägga BEM att söka tillstånd hos mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt för förläggning av överföringsledning inom ramen för projektet Framtidssäkring av Borås Dricksvattenförsörjning i Borås kommun.

BEM har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

BEM har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och återförvisa ärendet till länsstyrelsen.

Till stöd för sitt överklagande har bolaget anfört bl.a. följande.

Allmänt

Respektive åtgärd härrör från nedläggning av ledning, vilket i sin tur kan innebära viss grävning och schaktning i ett vattenområde, omläggning av trummor eller omgrävning av ett dike. Samtliga åtgärder omfattas av bestämmelsen i 19 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter men i praktiken skulle undantagsregeln i 11 kap. 12 § miljöbalken kunna vara tillämplig eftersom de kortvariga åtgärderna varken skadar allmänna eller enskilda intressen genom deras inverkan på vattenförhållandena. Respektive åtgärd omfattas av anmälningsplikt.

Arealen

BEM anser att MÖD 2011:22 är inte tillämpligt i aktuellt fall eftersom vattenverksamheterna är helt separata från varandra, kommer genomföras på olika platser och i olika vattendrag. Därtill är det stora avstånd mellan verksamheterna, och de kommer även att vidtas vid olika tidpunkter. Några kumulativa eller ens tillfälligt samverkande effekter kommer därför inte uppstå. En samlad prövning kan och ska inte göras. Det saknas lagstöd för att göra en sammanräkning av samtliga anmälda

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 173-25 Mark- och miljödomstolen

vattenverksamheter för att bedöma om de kan anmälas eller inte, när dessa inte har ett direkt samband med varandra och utförs på olika platser.

BEM har till länsstyrelsen angett hur stor yta inom vattenområdet som berörs vid respektive påverkanspunkt. Är länsstyrelsen osäker på uppgifterna har länsstyrelsen en skyldighet att begära in ytterligare uppgifter som behövs för att de ska kunna utreda ärendet i tillräcklig omfattning.

Länsstyrelsen slår felaktigt ihop och sammanblandar prövningar som är helt avskilda från varandra. Att slå ihop flera verksamheter till en tillståndsprövning kan varken anses nödvändigt eller processekonomiskt, då det saknas anledning utifrån påverkan på miljön att företa en sådan prövning i domstol. Att slå ihop anmälningspliktiga, och åtskilda, vattenverksamheter för att det ska bli tillståndspliktigt kan inte anses vara förenligt med avsikterna i förarbetena, se SOU 2003:124 s. 179. De samlade åtgärderna i respektive vattendrag, överstiger även vid en samlad prövning inte gränsen för tillståndsplikt. Någon tillståndsprövning har inte varit aktuell i liknande fall, jämför exempelvis överföringsledningar mellan Sobacken och Gässlösa.

Medför åtgärderna en betydande miljöpåverkan?

Enligt förarbetena kan en betydande påverkan exempelvis föreligga om en verksamhet ska bedrivas i ett område som är särskilt känsligt från naturvårdssynpunkt eller om en verksamhet inskränker tillträdet till en plats som har betydelse för allmänhetens friluftsliv, vilket det inte är fråga om här. Även om vissa av områdena hyser höga naturvärden kommer inte detta att förändras av de anmälda, tillfälliga åtgärderna, varför åtgärderna inte föranleder någon betydande miljöpåverkan i detta avseende. Miljöpåverkan för respektive vattenverksamhet ska bedömas var för sig. Avståndet är så stort mellan platserna för respektive åtgärd att några kumulativa effekter inte kommer uppstå.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 173-25 Mark- och miljödomstolen

Medför åtgärderna påverkan på enskilda intressen?

Ledningen i sin helhet kommer att bli föremål för en förrättning enligt ledningsrättslagen. Några arbeten i vatten kommer inte att utföras förrän markåtkomst erhållits i förrättningen. I förrättningen hanteras alla enskilda intressen inklusive skadereglering och förekommande ersättningsfrågor. Med hänsyn till verksamheternas ringa omfattning kan inte några skador förväntas genom påverkan på vattenförhållandena eller sådana som är en direkt följd av verksamheten.

Oenighet om en vattenverksamhet är inte en tvist på det sätt som avses i förarbetena, vilket får stöd i praxis. Det ska noteras att invändningar från sakägare inte automatiskt föranleder krav på tillstånd (prop. 2004/05:129 s. 72). Det kan ifrågasättas huruvida länsstyrelsen tillräckligt utrett ärendet. Några krav från sakägare har inte framställts.

Har BEM rådighet för anmälda vattenverksamheter?

BEM erhåller rådighet genom den prövning av ledningsrätten som sker enligt ledningsrättslagen. Rådighetsinvändningen är varken relevant eller befogad. Civilrättsliga frågor och frågor om rådighet ska inte behandlas inom ramen för ett anmälningsärende och utgör inte en förutsättning för att beslut ska kunna meddelas (prop. 2004/05:129 s. 70-73 och SOU 2003:124 s. 196).

BEM har även till stöd för sin talan ingett kartor över vattenområdena.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår i huvudsak av länsstyrelsens beslut.

Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet samt övervägt vad klaganden har anfört. Domstolen finner inte skäl att göra någon annan bedömning än den länsstyrelsen gjort. Utöver vad som framgår av det överklagade beslutet tillägger domstolen följande.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 173-25 Mark- och miljödomstolen

Att det i det aktuella fallet är lämpligt med en tillståndsprövning får enligt domstolen stöd av uttalanden i förarbetena. ”De verksamheter där anmälningsplikt kan anses tillräckligt skall inte vara mer omfattande än att de berörda kan antas inte ha något att invända mot verksamheten.”, se prop. 2004/05:129 s. 73. Domstolen konstaterar att invändningar har inkommit från sakägare, och bedömer mot bakgrund av detta samt med beaktande av vad som framgår av länsstyrelsens beslut att en anmälan inte kan anses tillräcklig.

Domstolen bedömer således att länsstyrelsen haft fog för sitt beslut att förelägga BEM att söka tillstånd för åtgärderna. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 19 mars 2025.

Susanne Mörkås Erik Cardell I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Susanne Mörkås, ordförande, och tekniska rådet Erik Cardell. Föredragande har varit beredningsjuristen Sofia Gavelin.