lagen.nu
Mark- och miljööverdomstolen

M 4174-24

En hotellverksamhet hade förelagts att sanera mot vägglöss m.m. vid löpande vite. MMD bedömde att det fanns förutsättningar att döma ut vitet men beslutade att jämka vitet med en tredjedel eftersom bolaget utfört löpande åtgärder under den aktuella vitesperioden samt därefter utfört samtliga åtgärder. MÖD fann att åtgärderna som vidtagits under perioden inte varit tillräckliga för att hindra spridningsrisk och eftersom hotellverksamheten trots det drivits vidare orsakat olägenhet för gästernas hälsa. Vitet ska därför inte jämkas.

Domstol
Mark- och miljööverdomstolen
Avgörandedatum
2025-03-25
Målnummer
M 4174-24
Rättsområde
Miljömål
Källa
rattspraxis.etjanst.domstol.se

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-03-25 M 4174-24 060406 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-03-06 i mål nr M 6024-23, M 6370-23 och M 6880-23, se bilaga A

PARTER

Klagande

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun Box 8136 104 20 Stockholm

Motpart

Klara Hostel AB, 556755-7151 Klara Norra Kyrkogata 15 111 22 Stockholm

SAKEN

Utdömande av vite

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och förpliktar Klara Hostel AB, 556755-7151, att till staten betala 75 000 kr i vite.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4174-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska döma ut hela det ansökta vitesbeloppet.

Klara Hostel AB (tidigare City Lodge Stockholm AB) har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har anfört i huvudsak följande.

De perioder som verksamheten höll öppet, trots att utbrottet av vägglöss inte var åtgärdat, innebar en allvarlig spridnings- och hälsorisk. Trots risken för gästerna har hotellverksamheten fortsatt att bedrivas under de aktuella perioderna och genererat intäkter för verksamhetsutövaren. Oaktat vissa åtgärder och saneringar i valda delar har verksamhetsutövaren inte för de aktuella perioderna uppvisat underlag som visar att lokalerna vid någon tidpunkt hade sanerats från vägglöss på ett sådant heltäckande sätt som skulle undanröja riskerna för gästerna. Det finns därför inte skäl att jämka vitet. För att vitesförelägganden ska kunna fungera som ett effektivt medel i tillsynen kan det inte heller komma i fråga att jämka vitet med hänsyn till de åtgärder bolaget vidtog senare eller aviserade att de avsåg att vidta senare. Nämnden har inte ansökt om utdömande av vite för någon period efter att den omedelbara risken för gästerna undanröjdes genom en heltäckande sanering.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att förbudet har delgetts Klara Hostel AB (bolaget) och att det har fått laga kraft. Domstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att förbudet är lagligen grundat, att bolaget har haft faktisk och rättslig möjlighet att följa förbudet och att ändamålet med vitet inte har

SVEA HOVRÄTT DOM M 4174-24

förlorat sin betydelse. Genom den utredning som nämnden har gett in står det klart att bolaget har överträtt förbudet under de i målet aktuella perioderna.

Vad gäller förutsättningarna att jämka vitet gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

Ett vite får jämkas om det finns särskilda skäl (se 9 § första stycket lagen [1985:206] om viten). I förarbetena till bestämmelsen framhålls vikten av viteshotets effektivitet och att jämkning inte ska vara det normala i mål om utdömande av vite (prop. 1984/85:96 s. 56). En omständighet som kan beaktas är i vilken utsträckning adressaten har visat en vilja att följa föreläggandet. Det kan ha kommit till uttryck genom att adressaten till stor del har följt föreläggandet eller att det har fullgjorts endast en kort tid efter det att tidsfristen löpt ut. Om det är särskilt angeläget att den åtgärd som avses med ett föreläggande vidtas och att det sker inom förelagd tid, talar det emot en jämkning. (Se NJA 2020 s. 893 I p. 20 och 22.)

Det förhållandet att bolaget fortsatt att bedriva verksamheten, trots förekomsten av vägglöss, har utgjort en uppenbar spridningsrisk av dessa. Förekomsten av vägglöss har vidare inneburit en risk för olägenhet för gästernas hälsa. Det har inte framkommit att lokalerna, under de i målet aktuella perioderna, har varit sanerade från vägglöss på ett sådant heltäckande sätt att riskerna för gästerna undanröjts. De löpande åtgärder som bolaget vidtog för att få förbudet upphävt utgör mot denna bakgrund inte tillräckliga skäl för jämkning. Först efter de i målet aktuella perioderna har bolaget vidtagit samtliga de åtgärder som har varit nödvändiga för att häva förbudet, bl.a. en heltäckande sanering av verksamhetens lokaler. Med hänsyn till det allmänna intresse som förbudet ska tillgodose och vikten av att viteshotets effektivitet inte urholkas, utgör dock inte heller detta skäl för att jämka vitet. Något annat skäl som motiverar att vitet ska jämkas har inte framkommit.

Sammanfattningsvis finner Mark- och miljööverdomstolen att det finns förutsättningar att döma ut vite i enlighet med nämndens ansökningar. Nämndens överklagande ska således bifallas och bolaget förpliktas att till staten betala vite om sammanlagt

SVEA HOVRÄTT DOM M 4174-24

75 000 kr för överträdelse av förbudet som konstaterades den 24 augusti samt den 8 och 25 september 2023. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-04-15

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Mikael Hagelroth, referent, Åsa Hanna och Helen Blomberg. Föredragande har varit Carolina Fredin Haslum.

Bilaga A

Sid 1 (6) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr Mark- och miljödomstolen 2024-03-06 M 6024-23 meddelad i M 6370-23 Nacka M 6880-23

PARTER

Sökande

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad Box 8136 104 20 Stockholm

Motpart

City Lodge Stockholm AB, 556755-7151 Klara Norra Kyrkogata 15 111 22 Stockholm

SAKEN

Utdömande av vite

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen förpliktar City Lodge Stockholm AB att till staten betala vite om totalt 50 000 kr för att den 24 augusti samt den 8 och 25 september 2023 överträtt förbud förenat med vite.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6024-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad (nämnden) beslutade den 3 juli 2023 att förbjuda City Lodge Stockholm AB (bolaget) att bedriva hotellverksamhet i lokaler på Klara Norra Kyrkogata 15 och att befintliga gäster skulle avhysas inom 72 timmar. Beslutet började gälla omedelbart. Förbudet förenades med ett löpande vite om 25 000 kr för varje vecka som nämnden konstaterade att förbudet i sin helhet eller delvis överträddes. Beslutet förordnades att gälla omedelbart även om det överklagades. Enligt beslutet fick verksamheten inte återupptas förrän påtalade brister åtgärdats och nämnden upphävt förbudet. För att nämnden skulle kunna upphäva förbudet behövde ett antal åtgärder vidtas via fackman inom respektive sakområde. Bl.a. skulle lokalerna saneras från befintliga skadedjur och handlingsplan tas fram för att förebygga att skadedjur får fäste och sprids, fukt och eventuell förekomst av fuktskador och mögel i duschutrymmen skulle utredas och vidare skulle skriftliga städrutiner tas fram, redovisas och införas för samtliga utrymmen som allmänheten har tillgång till.

Nämndens beslut delgavs bolaget den 5 juli 2023. Beslutet överklagades inte och vann därför laga kraft.

YRKANDEN M.M.

Nämnden har ansökt om utdömande av vite och yrkat att bolaget ska förpliktas att betala vite om sammanlagt 75 000 kr för överträdelser av förbudet den 24 augusti samt den 8 och 25 september 2023.

Till stöd för ansökan har nämnden bifogat bl.a. beslutet om förbud som ligger till grund för ansökningarna samt fotografier och anteckningar från inspektionstillfällena. Nämnden har därutöver anfört i huvudsak följande.

Vid uppföljande inspektioner den 24 augusti respektive 8 och 25 september 2023 konstaterade miljöförvaltningen att bolaget fortfarande bedrev hotellverksamhet på Klara Norra Kyrkogata 15. Förvaltningens inspektörer såg flertalet gäster och personliga ägodelar. Den 24 augusti 2023 bekräftade även personalen på plats, och

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6024-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen

verksamhetsutövaren via telefon, att verksamheten var öppen. Miljöförvaltningen har därmed kunnat fastställa att föreläggandet om förbud inte följts och att förbudet har överträtts dessa datum.

Vid tidpunkten för nu aktuella överträdelser var inte bristerna åtgärdade på sådant sätt att boende på verksamheten var godtagbart. Att bristerna har åtgärdats senare och nämndens beslut därefter upphävts innebär inte att ändamålet med vitet har förfallit gällande nu aktuella ansökningar (jfr NJA 2020 s. 893). Det finns fortsatt skäl att döma ut vitet och inte heller skäl att jämka vitet.

Bolaget har bestritt yrkandet.

Bolaget har bl.a. anfört att alla brister har åtgärdats och saneringsplanen utförs av en saneringsfirma. Bolaget har även inkommit med e-postkorrespondens mellan bolaget och miljöförvaltningen.

DOMSKÄL

Utgångspunkter vid utdömande av vite

Enligt 26 kap. 9 § miljöbalken får en tillsynsmyndighet i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Ett beslut om föreläggande och förbud får enligt 14 § samma kapitel förenas med vite. Lagen (1985:206) om viten är då tillämplig.

I mål om utdömande av vite har domstolen att pröva om det föreläggande som ligger till grund för ansökan är lagligen grundat, om det är tillräckligt tydligt, om det delgetts adressaten, om det fått laga kraft, om adressaten har överträtt föreläggandet eller förbudet samt om denne haft faktisk och rättslig möjlighet att efterleva det. Domstolen ska även pröva om ändamålet med vitet kvarstår samt överväga om det finns särskilda skäl att sätta ned vitesbeloppet. (Se 2, 3 och 9 §§ viteslagen samt bl.a. ”Gödselplattan” NJA 2022 s. 459.)

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6024-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen

Den som mottar ett vitesföreläggande har ett strängt ansvar för att fullgöra det som anges i föreläggandet (se ”Vitesjämkningen I och II” NJA 2020 s. 893 I och II). Det åligger däremot den som ansöker om vitets utdömande att visa att det finns förutsättningar att döma ut vite och vitesadressaten har i stället att i förekommande fall visa att överträdelsen varit ursäktlig. (Se ”Stilo-fåtöljen” NJA 2015 s. 512.)

Ett vitesföreläggande som har fått laga kraft ska i regel inte omprövas vid en prövning av vitets utdömande. Den utdömande myndigheten bör endast underkänna ett vitesföreläggande om bristerna är uppenbara och väsentliga (jfr bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 april 2015 i mål nr M 9402-14).

Senare meddelade domar och beslut kan få betydelse för förutsättningarna för att döma ut vite. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade i rättsfallet RÅ 2002 ref. 39, bl.a. mot bakgrund av att en beslutsmyndighet kan återkalla sina förelägganden även efter de vunnit laga kraft, att ett förelagt vite endast kan dömas ut om själva föreläggandet alltjämt är gällande. Den omständigheten att adressaten kan antas ha åsidosatt föreläggandets föreskrifter inverkade inte enligt domstolens mening på detta förhållande.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2004 s. 624 intagit en delvis skild uppfattning och uttalat att den omständigheten att ett vitesföreläggande har upphört att gälla när frågan om utdömande av vitet aktualiseras inte i alla lägen behöver hindra att vitet döms ut. Domstolen angav bl.a. att det kan finnas skäl att döma ut vitet, om vitesföreläggandet har upphört att gälla därför att den tid som vitesföreläggandet gällt löpt ut eller därför att den prestation som förelagts fullgjorts efter utgången av föreskriven tidsfrist. I rättsfallet hade ett beslutat vitesföreläggande upphävts av det skälet att det saknats grund för ett föreläggande och då bedömde Högsta domstolen att det inte fanns förutsättningar för att döma ut vite på grund av överträdelser som ägt rum under den tid då föreläggandet gällde.

I rättsfallen ”Vitesjämkningen I och II” har Högsta domstolen vidare uttalat att när mottagaren av ett föreläggande har utfört den förelagda åtgärden efter den tidsfrist

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6024-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen

som angetts i föreläggandet ska inte ändamålet med vitet anses ha förlorat sin betydelse. Domstolen anger istället att om vitet inte skulle dömas ut i en sådan situation skulle själva tidsbestämmelsen i föreläggandet vara osanktionerad. Det förhållandet att den förelagda åtgärden har vidtagits för sent kan enligt rättsfallet medföra att vitet jämkas. (Se ”Vitesjämkningen I och II” p. 14–16.)

Mark- och miljödomstolens bedömning

Domstolen konstaterar inledningsvis att förbudet som ligger till grund för vitet är lagligen grundat, har delgivits adressaten och har vunnit laga kraft. Domstolen bedömer att förbudet är utformat på ett sådant sätt att bolaget måste ha förstått vad som har ankommit på det för att undvika utdömande av vitet och att förbudet därmed får anses vara tillräckligt precist för att läggas till grund för ett utdömande av vite (jfr RÅ 1990 ref. 39 och MÖD 2004:28). Bolaget har vidare haft faktisk och rättslig möjlighet att följa förbudet och har även under de perioder som nu är aktuella vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de brister som bolaget har haft en skyldighet att genomföra för att förbudet ska upphävas.

Efter att ansökan om utdömande av vite inkommit till domstolen har nämnden hävt förbudet. Detta då nämnden bedömt att de brister som påvisats, och som låg till grund för beslutet om förbud, har åtgärdats av bolaget. Det har dock under samtliga perioder som utdömandet avser funnits grund för det beslutade förbudet. Även om det framgår att bolaget vidtagit ett flertal av de åtgärder som nämnden i beslutet har listat som nödvändiga för att häva förbudet så har bolaget fortsatt bedriva verksamhet under samtliga av de i målet aktuella perioderna. Först efter att dessa perioder löpt ut har nämnden bedömt att bolaget har gjort nödvändiga åtgärder för att häva förbudet. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att ändamålet med vitet inte har förlorat sin betydelse. Det finns därför förutsättningar att döma ut vitet.

Bolaget har dock redogjort för de åtgärder som vidtagits och har nu utfört samtliga åtgärder som varit nödvändiga för att häva förbudet. Domstolen anser därför sammantaget att det finns särskilda skäl för att jämka vitesbeloppen för överträdelserna. Det sammantaget yrkade beloppen för de tre överträdelserna

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 6024-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen

uppgår till 75 000 kr. Domstolen bedömer att bolagets löpande åtgärder i syfte att efterkomma nämndens beslut för att möjliggöra hävande av förbudet och samarbetsvilja under de aktuella perioderna måste beaktas vid jämkningen. Mot dessa skäl för jämkning ska ställas intresset av förbudet och vikten av att komma till rätta med de konstaterade bristerna gällande städning och förekomsten av skadedjur i lokalerna. Vidare måste hänsyn tas till att bolaget under samtliga tidsperioder som är aktuella i målet fortsatt att ha verksamheten öppen, förbudet till trots. Domstolen bedömer med beaktande av samtliga anförda omständigheter att det finns skäl att jämka vitesbeloppet till totalt 50 000 kr för överträdelserna den 24 augusti samt den 8 och 25 september 2023.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-02) Överklagande senast den 27 mars 2024.

Christoffer Sheats Caroline Arvidsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Christoffer Sheats, ordförande, och tingsfiskalen Caroline Arvidsson. Föredragande har varit beredningsjuristen Nils Hjort.

Bilaga 1 Hur man överklagar MMD-02

Bilaga 2

Information om

Betalning av vite (tingsrätt)

Denna information gäller dig som, enligt en dom eller ett beslut, ska betala vite. Här kan du läsa om hur betalning av olika typer av viten går till.

I följande fall ska vitet betalas via Kronofogden:  Vitet beror på frånvaro vid förhandling eller

 Vitet ska enligt beslutet betalas av flera personer solidariskt (det vill säga tillsammans) eller

 Det har beslutats om kvarstad (det vill säga att egendom tas som säkerhet för betalningen i väntan på dom). Övriga viten ska betalas via Polismyndigheten. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Betalning via Polismyndigheten Betalning via Kronofogden

Polismyndigheten kommer att skicka ett in- Kronofogden kommer att skicka ett brev till betalningskort till dig, på den adress som står dig, på den adress som står i domen/beslutet. i domen/beslutet. På inbetalningskortet finns I brevet står hur du gör för att betala. mer information om hur du gör för att betala. Om du betalar inom den tid som står i brevet blir du av med din skuld, och uppgiften om Betalning ska göras inom 30 dagar från den skulden kommer inte att vara offentlig. Du dag då domen/beslutet får laga kraft (det vill slipper även att betala extra avgifter. säga då avgörandet inte längre kan ändras).

Om du inte betalar i tid kommer du att få en

Mer information

påminnelse. Om du ändå inte betalar kommer ärendet att lämnas till Kronofogden. Då Du kan läsa mer på www.kronofogden.se. kommer du att få betala extra avgifter. Kronofogden kan också mäta ut dina tillgångar för att skulden ska bli betald. En skuld hos Kronofogden är en offentlig uppgift.

Kontakta Polismyndigheten om du har frågor eller om du saknar inbetalningskort: Telefon 010-563 35 04 E-post domstolsboter@polisen.se

Mer information

Du kan läsa mer på www.polisen.se, se fliken Lagar och regler/Böter

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.