M 4660-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom endast på följande sätt. Trafikverket ges tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, utöver vad som medges i befintligt tillstånd av den 28 november 2018 i mål M 465-17, under driftskedet leda bort ytterligare 660 l/min inläckande grundvatten, dvs. totalt 840 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde.

2Trafikverket ska betala ersättning för Meras Bostäders AB:s rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 96 719 kr inklusive mervärdesskatt, varav 85 000 kr avseende ombudsarvode. På beloppet ska ränta enligt 6 § räntelagen betalas från dagen för denna dom till dess betalning sker.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

BAKGRUND

Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen, lämnade den 28 november 2018 i mål nr M 465-17 Trafikverket tillstånd att för anläggande och drift av Västkustbanan, delen Varberg – Hamra, från tunnlar och övriga anläggningar i berg, under bygg- och driftskedet, leda bort inläckande grundvatten samt att vid behov utföra infiltration för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer m.m. De grundvattenvolymer som får ledas bort med stöd av tillståndet preciseras i villkor 2, som för bergtunnlar under driftskedet medger bortledning av högst 180 l/min eller 3 l/s (liter per minut respektive sekund) längs bergtunnlarna.

Den 15 mars 2023 ansökte Trafikverket om tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, under driftskedet, utöver vad som medges i befintligt tillstånd, att leda bort samtligt inläckande grundvatten alternativt leda bort ytterligare 570 l/min inläckande grundvatten, dvs. totalt 750 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde. Trafikverket angav som skäl för ansökan om utökat tillstånd att förutsättningarna har visats sig avvika från förväntat vad gäller inläckage och möjligheten att begränsa detta genom tätning.

Mark- och miljödomstolen har, med beaktande av kostnaden och tidsåtgången för att åtgärda det ökade inläckaget i de färdigställda tunnlarna ställt mot de relativt små riskerna för skador på naturvärden, enskilda brunnar och energibrunnar samt byggnader ovanför tunneln, ansett att det inte är rimligt att vägra tillstånd till en ökad grundvattenbortledning. Mark- och miljödomstolen har dock bedömt att Trafikverket borde kunna minska inläckaget till tunnlarna ytterligare och därför inte fullt ut bifallit Trafikverkets ansökan. Mark- och miljödomstolen har i den överklagande domen lämnat Trafikverket tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, utöver vad som medges i befintligt tillstånd i mål nr M 465-17, under driftskedet leda bort ytterligare 420 l/min inläckande grundvatten, dvs. totalt 600 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde.

Trafikverket har nu överklagat mark- och miljödomstolens dom.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom genom att Trafikverket ges tillstånd, att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, under driftskedet, utöver vad som medges i befintligt tillstånd, leda bort i första hand samtligt inläckande grundvatten och i andra hand ytterligare 660 l/min inläckande grundvatten, dvs. totalt 840 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde. Trafikverket har alltså justerat sitt andrahandsyrkande i Markoch miljööverdomstolen.

Länsstyrelsen i Hallands län har medgett Trafikverkets förstahands- och andrahandsyrkande.

T.E., E.E., L-M.A. och F.F. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolen s dom.

P.A. och S.A. har motsatt sig ändring av mark- och miljö-domstolens dom men i först a hand yrkat att det ursprungliga villkoret i tillståndet från 2018 om 180 l/min räknat som rullande årsmedelvärde fortsatt ska gälla. De har även gjort gällande att Trafikverkets överklagande inkommit för sent.

D.H. och A.W. har begärt kompensation för uppvärmningskostnaden av deras hus om effektbortfall kan konstateras på grund av sänkning av vattennivån i energibrunnbrunnen samt kompensation för framtida skador på träd och annan växtlighet.

J.E. har begärt kompensation för eventuell ökad kostnad i samband med den grundvatt ennivåsänkning som kan komma att påverka hans energibrunnsanläggning.

M.K. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom om Trafikverket inte kan garantera ekonomisk kompensation för negativ påverkan på borrhål för bergvärmebrunn samt begärt ekonomisk kompensation för uppvärmningskostnader.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

Meras Bostäder AB har motsatt sig Trafikverkets förstahandsyrkande och har inga synpunkter på Trafikverkets andrahandsyrkande. Meras Bostäder AB har även yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska förpliktiga Trafikverket att betala ersättning för Mera Bostäder AB:s rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Övriga motparter har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

Trafikverket har vitsordat Meras Bostäder AB:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har till stöd för sitt överklagande anfört bland annat följande.

En tunnel avsedd för att bedriva tågtrafik måste kunna hållas torr i den meningen att allt inläckande vatten måste kunna ledas bort. Om detta inte kan ske kommer tunnlarna fyllas med vatten med följd att tågtrafiken måste stoppas. Relativt omgående kommer även skador uppstå på anläggningen om bortledningen måste upphöra mer än tillfälligt.

Trafikverket har ett behov av att leda bort en större mängd grundvatten än vad markoch miljödomstolen meddelat tillstånd till. I januari 2025 var det rullande 7-dagarsmedelvärdet knappt 680 l/min. Inläckaget för ett rullande 60-dagarsmedelvärde var knappt 660 l/min. Något rullande årsmedelvärde finns ännu inte i formell mening för driftskedet men ett beräknat sådant uppgår till 620 l/min och visar hittills en stigande kurva.

Idag har tunneln, med nuvarande inläckage, med marginal en tillräcklig torrhet för att genomföra trafik. Trafikverket gör bedömningen att grundvattennivåerna kommer att stiga under järnvägstunnlarnas drifttid på grund av en ökande grundvattenbildning och en stigande havsnivå. Detta leder sannolikt till ett ökat inläckage i tunnlarna och därmed behov av en marginal avseende vilka mängder av grundvatten som får ledas bort.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

Enligt Trafikverket har ett inläckage i en viss omfattning inget egenvärde i sig och därmed saknas även ett egenvärde i att hålla ner inläckage i sig. Ett inläckage i en viss mängd får betydelse först när inläckaget kan kopplas till de eventuella konsekvenser inläckaget och därmed bortledandet kan ge upphov till. Trafikverket söker dock alltid hålla nere inläckaget eftersom den verksamhet som ska bedrivas i tunneln ställer vissa krav. En stor kontinuerlig bortledning leder även till kostnader som en verksamhetsutövare söker minimera. Projektet har arbetat kontinuerligt med att öka effektiviteten av injekteringsarbetet, från inledande injekteringsförsök till metodik för efterinjektering och med att utveckla injekteringskonceptet gentemot de ursprungliga injekteringsklasserna. Uppföljningen har visat att tätning endast kan ske till en viss nivå och att efter denna nivå har nåtts är det svårt att minska inläckaget mer än marginellt, oavsett injekteringsinsats och val av injekteringsklass. En annan slutsats från uppföljningarna är att nivån av täthet, som kan åstadkommas med för- och efterinjektering, i huvudsak beror på förutsättningarna i bergmassan.

I bergmassan under Varberg utgör bland annat horisontella vattenförande sprickgrupper och dess koppling till varandra försvårande förhållanden. Det har även visat sig att bergtäckningen på delar av tunnelsträckan är mindre och vattenflödet större än vad som prognostiserats samt att delarna av tunnlarna innehåller fler deformationszoner och sämre bergkvalitet än vad förundersökningarna indikerade. Utfallet av ytterligare efterinjektering i servicetunneln är mycket osäkert och sannolikt utan verkan. Utifrån erfarenheter från arbeten i andra bergtunnlar ökar sannolikheten att stora delar av grundvattnet i stället flyttar sig till närliggande områden, dvs. andra delar av servicetunneln eller mot spårtunneln. Ytterligare efterinjektering skulle endast medföra marginell effekt på inläckagemängderna men betydande kostnadsökningar och tidsförskjutning för projektet. Det är inte heller möjligt att göra mer omfattande efterinjektering i servicetunneln under tågdrift eftersom denna typ av arbeten kan vara ett hinder för räddningstjänst vid en eventuell olycka i spårtunneln.

Grundläggande vid en prövning beträffande bortledning av grundvatten är risken för skada i omgivningen. Som Trafikverket visat, och som mark- och miljödomstolen instämt i, är risken för skada låg. Bedömningen i detta mål är ovanligt säker eftersom den i mångt och mycket bygger på iakttagelser av ett faktiskt förlopp och inte endast

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

en förhandsbedömning. Samtliga arbeten som kan påverka inläckaget är dessutom slutförda.

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen ska den biologiska statusen hos värdefulla träd kontrolleras. Vid kontrollen 2023 konstaterades att ett visst antal träd utmed tunnelsträckningen var utsatta för torkstress. Vid den uppföljande kontrollen år 2024 hade till stora delar en återhämtning skett. Trafikverket gör därför bedömningen att projektet inte orsakat någon bestående skada på träd inom påverkansområdet. För att kunna verifiera detta över tid kommer trädens biologiska status att kontrolleras även under år 2025.

Att Trafikverket ges tillstånd att leda bort allt inläckande grundvatten innebär inte någon annan risk jämfört med en på förhand bestämd mängd. Tunneln i sig kommer inte att framöver få en högre bortledande funktion. Om behovet av bortledning ökar är det enkom en följd av att det finns mer tillgängligt grundvatten i marken beroende på ökad nederbörd (att nederbörden kommer öka är dessutom sannolikt). En ökad bortledning ger således ingen ökad omgivningspåverkan i jämförelse med nu, utan är endast en följd av förekomsten av mer vatten i marken. En begränsning i form av en viss mängd l/min saknar således en faktisk miljönytta. Detsamma gäller frågan om att vidta fler åtgärder gällande tätning, som visat saknar dessa annat än marginell effekt på inläckaget men till en avsevärd kostnad och förlängd byggtid.

Ett tillstånd att leda bort allt inläckande grundvatten ger på samma sätt en behövlig förutsägbarhet och marginal i driften av en sådan anläggning som Varbergstunneln utgör. Detta utan att det ger någon nackdel för omgivningen i form av en större påverkan. Skulle en sådan trots allt uppstå på ett sätt som inte kunnat förutsägas åligger det Trafikverket att ersätta de skador som uppstår.

Samma skäl, med vissa tillägg, gör sig gällande avseende andrahandsyrkandet. Markoch miljödomstolen har bedömt att det är skäligt med 600 l/min (det ursprungliga 180 l/min samt ytterligare tillståndsgivna 420 l/min), vilket var något lägre än Trafikverket yrkat. Som visats av Trafikverket finns det ingen skillnad i risk för skada eller

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

omgivningspåverkan vid denna mängd eller en större mängd, såsom nu yrkats. Det saknas skäl att i sig begränsa inläckaget till en lägre nivå än den yrkade.

Enligt den praxis som finns föreskrivs begränsningsvärden avseende bortledning av grundvatten med en viss marginal. Som framgår ovan ligger idag de bortledda mängderna nära den tillståndsgivna begränsningen. Någon marginal finns således inte i nuvarande reglering. Som visats är det nödvändigt med en marginal för att kunna hålla tunneln i drift och utan skador. Den mätosäkerhet som visat sig gör detta behov än tydligare, utan någon ökad risk för skada eller större omgivningspåverkan.

T.E. och E.E. har hänvisat till vad de anfört i mark- och miljö-domstolen och därutöve r anfört bland annat följande. Det är häpnadsväckande att Trafikverket inte av tidigare genomförda projekt lärt sig att markens beskaffenhet inte är vad den förefaller vara. Fastigheter ovan och kring tunnlarna har redan påverkats negativt. Den successivt ökade klimatförändringen borde medföra att domstolen skärper kraven för inläckande vatten. Alla tänkbara åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att tunnlarna inte än mer påverkar närmiljön negativt. Att projektet fördyras och försenas är av underordnad betydelse.

L-M.A. och F.F. har i huvudsak anfört att de motsätter sig ändring på grund av att va d de fått till sig är att en bergvärmepumps effektivitet är beroende av nivån på grundvattnet i det slutna systemet.

P.A. och S.A. har hänvisat till vad de anfört i mark- och miljödomstolen och därutöver anfört bland annat följande. Trafikverket lämnade inte in sitt överklagande inom det anstånd som Mark- och miljööverdomstolen beviljade och det måste därför anses ha inkommit för sent. Trafikverket pekar på mätosäkerhet men underhåller inte mätinstrumenten, vilket resulterar i betydande felmätningar. Trafikverket borde undersöka om yngre träd utan utbrett rotsystem har påverkats av grundvattenbortledningen. Det har dessutom varit onormalt höga mängder nederbörd senaste åren. Lågt inläckage har ett egenvärde då grundvattennivån alltid blir högre med ett lägre inläckage. Ytterligare efterinjektering bör kunna utföras i servicetunneln även efter driftstart. Trafikverkets agerande och inställning till ökade kostnader och

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

förseningar visar att de bryr sig lite om konsekvenserna för miljön i centrala Varberg. Det är bättre att bekosta en tätning av tunneln än att i framtiden ersätta drabbade fastighetsägare.

D.H. och A.W. har anfört bland annat följande. Deras fastighet ligger inom det utöka de riskområdet för påverkan av energibrunnar. Trots att de nyligen bytt till en ny bergvärmepump förbrukar de enligt sin elleverantör drygt 40 procent mer el än jämförbara hushåll. Därför upprepar de den begäran som framställdes i mark- och miljödomstolen.

M.K. har i huvudsak anfört att en minskning av grundvattennivån i bergvärme-brunn ens borrhål skulle innebära att det eventuellt behöver borras ett nytt hål. Han är inte b eredd att stå den kostnaden.

Meras Bostäder AB har anfört bland annat följande. Det är fast praxis att tillstånd för bortledande av inläckande grundvatten under driftskedet av tunnelprojekt förenas med någon sorts begränsning av hur stort inläckaget ska vara. Tiden för framställande av anspråk med anledning av oförutsedd skada har i enlighet med den längsta perioden som miljöbalken tillåter bestämts till 20 år, men driften av Varbergstunnelns kommer att pågå längre än 20 år. Det kan inte i nuläget uteslutas att ett oreglerat inläckage kan komma att orsaka skador på omgivningen. Även om det är en minskad sannolikhet för att tunneln kommer att släppa igenom mer vatten framöver, kan inte heller ett sådant scenario uteslutas. Tillståndet behöver förenas med en begränsning av tillåten mängd inläckande vatten så att åtgärder kan vidtas innan risk för skada eller påverkan uppstår.

MÅLETS HANDLÄGGNING

Målet har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling.

Trafikverket har i Mark- och miljööverdomstolen gett in mätningar som visar sättningsförloppet från tre representativa fastigheter i centrala Varberg, inläckande grundvatten i tunnlarna, grundvattennivåerna i brunnar och rör utmed bergtunnlarna

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

samt korrelationen mellan grundvattennivå och mängd inläckande grundvatten i tunnlarna.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den huvudsakliga frågan i målet är om det finns förutsättningar att ge Trafikverket tillstånd att leda bort en större mängd grundvatten än vad mark- och miljödomstolen gett tillstånd till.

Frågan om ökad grundvattenbortledning

Alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik (2 kap. 3 § miljöbalken). Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder (2 kap. 7 § miljöbalken).

För att ytterligare grundvattenbortledning ska kunna tillåtas krävs att denna inte medför oacceptabla risker för omgivningen. De risker som föreligger i detta fall är främst påverkan på naturvärden, enskilda brunnar och energibrunnar och sättningskänsliga byggnader. Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att eventuella skadeeffekter till största delen redan borde ha visat sig till följd av den grundvattenavsänkning som skett under anläggningsskedet. Det har, trots omfattande mätningar, inte framkommit att det har identifierats skador i någon nämnvärd omfattning. Mot denna bakgrund instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning att det inte kan anses rimligt att nu vägra tillstånd till ökad grundvattenbortledning.

Av utredningen i målet framgår i vilken omfattning Trafikverket utfört för- och efterinjektering i tunnlarna för att begränsa det ökade inflödet av grundvatten. Trafikverket

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

har i Mark- och miljööverdomstolen gett in mätningar som visar ett rullande 7-dagarsmedelvärdet om knappt 680 l/min och rullande 60-dagarmedelvärde om knappt 660 l/min i slutet av januari 2025. Det beräknade rullande årsmedelvärde för driftskedet uppgick vid tidpunkten till 620 l/min och visar en stigande kurva. Trafikverket har redogjort för de åtgärder som vidtagits för att minska det högre inläckaget. Vidare har Trafikverket redogjort för projektets erfarenheter av uppföljningen av de olika åtgärderna. Av dessa uppgifter framgår att en slutsats är att tätning endast kan ske till en viss nivå och att det därefter är svårt att minska inläckaget mer än marginellt, oavsett injekteringsinsats och val av injekteringsklass. En annan slutsats är att nivån av täthet som kan åstadkommas med injektering i huvudsak beror på förutsättningarna i bergmassan. Trafikverket har även redogjort för att det högre inläckaget inte har ökat påverkansområdet eller ökat risken för skada.

Även om det kan antas finnas ett visst utrymme kvar för ytterligare efterinjektering, innebär den åtgärden en kostnadsökning och tidsförskjutning för projektet utan att åtgärden kan antas medföra någon märkbar effekt. Det måste också tas i beaktande att efterinjektering i sig innebär en belastning på miljön, vilket begränsar miljönyttan av åtgärden. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att det finns förutsättningar att tillåta Trafikverket att leda bort en större mängd grundvatten än vad mark- och miljödomstolen gett tillstånd till.

Trafikverket har i första hand yrkat att få leda bort samtligt inläckande grundvatten. Trafikverket har motiverat detta med att begränsning i form av en viss mängd l/min saknar en faktisk miljönytta, eftersom behovet av att bortleda mer grundvatten ökar endast om nederbörden ökar. Enligt Trafikverket skulle en ökad bortledning av grundvatten därför inte ge någon ökad omgivningspåverkan. Trafikverket har framhållit svårigheten att prognosticera det framtida inläckaget på grund av nederbördsmängdens variation mellan olika år och ovissheten avseende klimatförändringar, vilket medför ett behov av att lägga till betydande marginaler i fråga om avledningsmängden om tillståndet ska stå sig över tid.

En utgångspunkt vid den miljöprövning som ska göras enligt miljöbalken är att ramarna för tillståndet är tydligt reglerade. Domstolen måste utifrån det underlag som

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

sökanden presenterar säkerställa att verksamheten inte får en oacceptabel påverkan på allmänna och enskilda intressen, som t.ex. byggnader, naturobjekt och enskilda brunnar. För vattenverksamhet är påverkansområdet centralt för att avgöra vilken påverkan verksamheten får på allmänna och enskilda intressen. Av underlaget i detta mål framgår att det ökade inflödet av grundvatten hittills inte har resulterat i en större påverkan. Detta säkerställer dock inte att ytterligare ökade flöden, t.ex. på grund av sprickbildning i berget eller tätningens funktion, medför någon oacceptabel påverkan. Konsekvenserna att ge Trafikverket tillstånd att leda bort allt grundvatten är därför inte överblickbara. Mark- och miljööverdomstolen bör inte meddela ett tillstånd som tillåter en sådan oreglerad påverkan. Ett sådant tillstånd skulle inte ge en tydlig ram för gränsen för den tillåtna påverkan. Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att grundvattenbortledningen från tunnlarna ska regleras.

Trafikverket har i andra hand yrkat att få leda bort totalt 840 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde. Mängden är beräknad utifrån de mängder som har läckt in under tunneldrivningen med en marginal utifrån prognosen om ett ökande inläckage på grund av varierande nederbörd och pågående klimatförändringar. Mängden är sedan justerad för att kompensera för de felkällor som identifierats i projekt. Trafikverket har även adderat en viss marginal utifrån att det är fråga om ett begränsningsvärde.

Av det underlag som Trafikverket presenterat framgår att det finns ett behov av att öka grundvattenbortledningen för att kunna bedriva verksamheten i tunnlarna och att det föreligger svårigheter att prognosticera framtida flöden. Samtidigt framstår risken för skador vid den yrkade grundvattenbortledningen som små, särskilt med beaktande av att tunneldrivningen är klar. Ett bifall till Trafikverkets andrahandsyrkande får enligt Mark- och miljööverdomstolen anses vara en rimlig avvägning mellan å ena sidan Trafikverkets intresse av att bedriva projektet rationellt och å andra sidan de hänsyn som ska tas till motstående enskilda och allmänna intressen. Trafikverket ska därför tillåtas att under driftskedet leda bort totalt 840 l/min inläckande grundvatten, räknat som rullande årsmedelvärde.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24

Övriga frågor

Flera av de enskilda motparterna har begärt att Trafikverket ska garantera att framtida eventuella skador ersätts. Domstolen konstaterar att den tid för oförutsedd skada som enligt mark- och miljödomstolens dom den 28 november 2018 i mål M 465-17 fastställts till 20 år räknat från arbetstidens utgång, även omfattar den som är upptagen som sakägare i nu aktuellt mål. Det saknas förutsättningar att därutöver reglera ersättning för eventuella framtida skador. Mark- och miljööverdomstolen tar därför inte nu ställning till detta.

P.A. och S.A. har inte överklagat mark- och miljödomstolens dom. Deras yrkande om att det ursprungliga villkoret om 180 l/min räknat som rullande årsmedelvärde fortsatt ska gälla kan därmed inte prövas inom ramen för detta mål. P.A. och S.A. har även framfört att Trafikverkets överklagande har inkommit för sent och som skäl för det anfört att Trafikverket inte kompletterat sitt överklagande i tid. Rättstidsprövningen av Trafikverkets överklagande har gjorts av mark- och miljödomstolen och kan inte genom en begäran inom ramen för detta mål överprövas av Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen kan dock konstatera att Trafikverket under handläggningen i Mark- och miljööverdomstolen begärt och beviljats ytterligare anstånd för att komplettera sitt överklagande. Kompletteringen har därefter inkommit inom fristen.

Rättegångskostnader

Meras Bostäder AB har yrkat att Trafikverket ska ersätta bolagets rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 96 719 kr, vilket vitsordats av Trafikverket. Bolaget, som har rätt till ersättning för rättegångskostnader, ska tillerkännas begärd ersättning.

SVEA HOVRÄTT DOM M 4660-24 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-09-23

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Åsa Hanna, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt tf. hovrättsassessorn Anna Lundgren, referent.

Bilaga A

Sid 1 (44) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1160-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-04 meddelad i Vänersborg

PARTER

Sökande

Trafikverket 781 89 Borlänge Ombud: F.N.

SAKEN

Ansökan om tillstånd att leda bort ytterligare mängder grundvatten från tunnlar och övriga anläggningar i berg under driftskedet för projekt Varbergstunneln

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen lämnar Trafikverket tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, utöver vad som medges i befintligt tillstånd av den 28 november 2018 i mål M 465-17, under driftskedet leda bort ytterligare 420 liter per minut inläckande grundvatten, d.v.s. totalt 600 l/minut, räknat som rullande årsmedelvärde.

Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Trafikverket har uppgett i ansökan och i övrigt åtagit sig i målet.

Verksamheten ska omfattas av befintligt pågående kontrollprogram. Kontrollprogrammet ska anpassas till den tillkommande vattenverksamheten.

För det nu meddelade tillståndet gäller den arbetstid och den tid för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada som bestämts i Mark- och miljödomstolens dom 28 november 2018 i mål M 465-17; innebärande att arbetstiden löper till

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

den 28 augusti 2027 och tiden för anmälan av oförutsedd skada till den 28 augusti 2047.

Nu meddelat tillstånd får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Prövningsavgiften fastställs till 26 203 kr.

Trafikverket ska utge ersättning för rättegångskostnader till Meras Bostäder AB med 109 250 kr, varav ombudsarvode 90 000 kr inkl. moms.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, lämnade den 28 november 2018 i mål M 465-17 Trafikverket tillstånd att för anläggande och drift av Västkustbanan, delen Varberg – Hamra, från tunnlar och övriga anläggningar i berg, under byggoch driftskedet, leda bort inläckande grundvatten samt att vid behov utföra infiltration för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer m.m.

För grundvattenbortledningen fastställdes följande villkor (villkor 2; justerat genom Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 februari 2020 i mål M 12389-18).

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Arbetstiden för den tillståndsgivna vattenverksamheten bestämdes i domen till åtta år från det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen. Domen vann laga kraft i tillståndsdelen när Högsta Domstolen den 28 augusti 2019 beslutade att inte lämna prövningstillstånd avseende det överklagande som berörde tillståndsdelen. Arbetstiden löper sålunda till den 28 augusti 2027.

Tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada till följd av vattenverksamheten bestämdes till 20 år räknat från arbetstidens utgång, dvs. till den 28 augusti 2047.

ANSÖKAN

Yrkanden Trafikverket har yrkat tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, under driftskedet, utöver vad som medges i befintligt tillstånd av den 28 november 2018 i mål M 465-17, - leda bort samtligt inläckande grundvatten alternativt - leda bort ytterligare 570 liter per minut inläckande grundvatten, d.v.s. totalt 750 l/minut, räknat som rullande årsmedelvärde.

Trafikverket har vidare yrkat - att arbetstiden för den nu tillståndssökta vattenverksamheten omfattas av den arbetstid som bestämdes genom mark- och miljödomstolens dom 28 november 2018 i mål M 465-17 (8 år från det att mark- och miljödomstolens dom vunnit laga kraft i tillståndsdelen), - att tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada till följd av nu tillståndssökt vattenverksamhet ska omfattas av den tid som bestämdes genom mark- och miljödomstolens dom 28 november 2018 i mål M 465-17 (20 år från arbetstidens utgång), - att mark- och miljödomstolen förordnar enligt 22 kap. 28 § miljöbalken att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Rådighet Trafikverket har rådighet att bedriva vattenverksamhet som behövs för allmän väg eller järnväg enligt 2 kap 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet m.m. Den tidigare tillståndsprövade samt nu tillkommande verksamhet utförs även numera inom egen fastighet alternativt inom område som Trafikverket har rätt att tillfälligt nyttja enligt järnvägsplanen.

Bakgrund Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste stambanor. Sedan 1980-talet har banan successivt byggts ut från enkelspår till dubbelspår med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportmedel för både människor och gods. Målet är dubbelspår på hela Västkustbanan, eftersom det behövs för att möta transportsystemets behov av ökad kapacitet. Ett fullt utbyggt dubbelspår ger möjlighet till ökad turtäthet, attraktiva tåglägen för godstrafiken, kortare restider och ökad tillförlitlighet i hela transportsystemet.

Varbergstunneln är del i Trafikverkets ombyggnad av Västkustbanan. Projektet omfattar dubbelspår på sträckan Varberg-Hamra och inkluderar en tunnel under centrala Varberg. Byggstart för projektet var september 2019 och enligt tidplanen ska sträckan öppnas för trafik i december 2024.

Trafikverket har tillstånd enligt miljöbalken för bortledning av grundvatten från bland annat bergtunneln i driftskedet. Eftersom förutsättningarna har visats sig avvika från förväntat vad gäller inläckage och möjligheten att begränsa detta föreligger ett behov att utöka tillståndet.

I domen ingår även tillstånd för åtgärder i anslutning till Natura 2000-området Getterön, omledning av flera vattendrag och grundvattenbortledning vid två planskilda korsningar söder om Varberg samt för byggskedet även bortledning av grundvatten för tråg och betongtunnel både norr och söder om bergtunnlarna. Dessa åtgärder genomförs i enlighet med tillståndet och är inte aktuella för omprövning. Vad gäller

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

miljöpåverkan i form av buller, vibrationer, stomljud samt hantering av länshållningsvatten under byggtiden gäller samma förutsättningar som i den tidigare ansökan. Dessa delar är inte aktuella att ompröva.

Beskrivning av projektet Järnvägsplanen för Varbergstunneln omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 7,5 kilometer. Under centrala Varberg planeras järnvägen gå i tunnel. I övergångarna mellan tunnel och spår i marknivå anläggs betongtråg. Den sammanlagda sträckan med tunnel och tråg är 4,7 km varav cirka 2,8 km är bergtunnel.

Stationen för resandeutbyte planeras ligga cirka 150 meter norr om det befintliga stationshuset. De nya plattformarna ligger nedsänkt cirka nio meter djupt i ett tråg. Direkt söder om plattformarna övergår tråget i en täckt betongtunnel och därefter anläggs en bergtunnel, som sträcker sig under staden. I södra delen anläggs ett tråg i anslutning till tunnelpassagen och järnvägen går söderut till stora delar i markplan. Bergtunneln, som egentligen är två parallella tunnlar, består av en spårtunnel för dubbelspår, en servicetunnel och nio tvärtunnlar. Servicetunnlen ska även kunna användas som räddningstunnel om en olycka skulle inträffa. Hela servicetunneln var utsprängd 21 december 2022. Endast 274 meter återstår av spårtunneln per 1 mars 2023. Genombrott i spårtunneln förväntas ske i slutet av april 2023.

I målet aktuell vattenverksamhet Denna ansökan omfattar vattenverksamhet i form av grundvattenbortledning med syftet att kunna bedriva tågtrafik i de bergtunnlar under Varberg som är under uppförande. Det har visat sig vara omöjligt att täta tunnlarna med injektering till den grad som krävs för att innehålla nuvarande villkor för driftskedet 180 liter/minut som årsmedelvärde. För att klara villkoret krävs betonginklädnad av båda tunnlarna vilket medför mycket högre kostnader, större klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp och ungefär 3 års fördröjning av trafikstart utan att uppnå någon väsentlig lokal miljönytta.

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Den ansökta grundvattenbortledningen medför att grundvattennivån i omgivningen sänks. Störst sänkning sker i grundvattenmagasinet i berg närmast tunnlarna. Baserat på uppmätt avsänkning under byggskedet och modellerad avsänkning för driftskedet redovisas ett påverkansområde. Inom påverkansområdet kan avsänkning större än 1 meter uppkomma i berggrundens grundvattenmagasin och avsänkning i ytliga grundvattenmagasin kan uppgå till mer än 0,3 meter.

Motiv till ansökan Det läcker in en större mängd vatten i tunneln än vad som beräknades när den ursprungliga ansökan gjordes. En bidragande orsak till detta är att de s.k. horisontella sprickzonerna är mer omfattande än vad som bedömts tidigare. Anledningen till det större inläckaget är att berget är mera uppsprucket än vad som förväntats. Speciellt de frekvent förekommande horisontella sprickorna har visat sig vara svåra. Bedöm-

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

ning av grundvattenbildningen i området som gjordes i samband med tidigare ansökan har visat sig vara en underskattning. Sammantaget innebär fler sprickor, lägre tätningseffekt och mer grundvatten att inläckaget nu är betydligt större än förväntat.

Trafikverket har genomfört (och genomför) omfattande efterinjekteringsinsatser för att minska inläckaget. Efterinjekteringåtgärder har dock begränsningar och enligt de beräkningar som finns (som bygger på den omfattande kännedom som nu föreligger kring tunneln och omkringliggande berg) kommer det inte vara möjligt att nå det befintliga inläckagevillkoret om 180 l/min. Det krävs således ett nytt tillstånd för att kunna bedriva järnvägsdrift i tunneln. I detta sammanhang ska även noteras att Trafikverket även för kommande järnvägsdrift i tunneln måste tillse att läckaget hålls på en rimlig nivå, ett allt för högt inläckage påverkar den teknik som finns i tunneln negativt.

Risken för sättningsskador har överskattats i tidigare prövning. Sättningar har uppkommit till följd av verksamheten och har på några ställen orsakat skador. Där det uppkommit sättningsskador är dessa orsakade av rörelser i jord och berg till följd av sprängning eller spontslagning. Trafikverket leder idag bort mer vatten än vad som ingick som underlag i beräkningen men omfattningen av sättningsskador orsakade av grundvattensänkningen är i det närmaste försumbar. Det föreligger således ingen beaktansvärd risk avseende sättningar för den nu ansökta verksamheten.

En påverkan som uppstår på grund av grundvattenbortledningen är teoretiskt minskad maxnivå av effektuttag i energibrunnar (bergvärme). Trafikverket kommer att kompensera berörda fastighetsägare enligt en ersättningsmodell varför någon skada på grund av detta inte uppstår för enskilda.

Yrkandet om tillstånd att leda bort samtligt inläckande vatten Vid tidpunkten för detta måls avgörande kommer tunnlarna vara helt utsprängda och tunnelns hydrogeologiska egenskaper vara kända. Erfarenhet från byggtiden är att inläckaget ökar under perioder med mycket nederbörd och minskar under torr-

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

perioder. Anledningen till detta är att mycket nederbörd leder till högre grundvattennivå och större inläckage och lite nederbörd leder till låga grundvattennivåer och mindre inläckage. Det saknas således koppling mellan stort inläckage och ökad risk för skada. Eftersom vädret varierar mellan olika år och ovissheten avseende pågående klimatförändring är påtaglig är det omöjligt att göra en tillförlitlig prognos för framtida inläckage. Svårighet att prognostisera på längre sikt innebär att betydande marginaler måste läggas till mängden vilket då gör begränsningen mindre meningsfull.

Det är svårt att vidta åtgärder i efterhand. Ska åtgärder göras i efterhand innebär det att hela järnvägsanläggningen ska plockas bort och sedan monteras tillbaka vilket inte är rimligt. Skulle det visa sig om ett antal år att inläckaget ökar på grund av nederbörd eller liknande kommer den enda lösningen vara att stänga tunneln om inte tillståndet medger att hålla den torr. Utöver de problem som en avstängning av Västkustbanan skulle ge skulle det sannolikt innebära att tunnelns samtliga tekniska system skulle behöva bytas ut eller renoveras. Till detta kommer att omfattningen av sättningsskador som kan härledas till grundvattenbortledningen är ytterst begränsade. Tillkommande sättningar under driftskedet av sådan omfattning att det kan leda till skada förvänta inte uppkomma. Utifrån detta saknas direkta skäl till varför bortledningen av grundvatten måste vara reglerad till en viss mängd.

Yrkande om att leda bort en viss mängd vatten För det fallet att domstolen inte finner det möjligt att meddela ett tillstånd utan en mängdbegränsning har Trafikverket yrkat på ett tillstånd att leda bort ytterligare 570 l/min. Denna mängd är beräknad utifrån de mängder som har läckt in under tunneldrivningen med en marginal utifrån prognosen om ett ökande inläckage på grund av varierande nederbörd och pågående klimatförändringar. En viss marginal har även adderats utifrån att det är fråga om ett begränsningsvärde.

Geologi och grundvatten Topografin i området som berörs av grundvattenbortledningen varierar från nära havsnivån upp till ett höjdparti över 35 meter över havet. Bergets överyta är mycket

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

varierande vilket medför att jorddjup mellan 0 och 20 meter förekommer. Jordlagren består mestadels av friktionsjord i form av sandig morän och postglacial sand. Ytligt förekommer fyllning, som mest upp till 3 meter. Finkornigare jordlager som lera och silt förekommer främst närmast kusten men även i ett stråk österut från Stationshuset, i några kvarter väster om Stora torget samt i anslutning till södra tunnelmynningen. Leran är skiktad med inslag av silt och finsand vilket innebär att den reagerar snabbt på trycksänkning i grundvattnet. Leran är överkonsoliderad vilket innebär att den tidigare varit utsatt för högre belastning och därför kan motstå en viss grundvattensänkning utan att deformeras.

Berggrunden består av urberg i form av gnejsig granit och charnockit. Berggrunden genomkorsas av sprickzoner med dominerande sprickriktningar nordväst-sydost och nordost-sydväst. Förekomsten av sprickor som är flacka, nära horisontella, är riklig. Systemet av sprickor innebär att berget kan liknas vid nästan rätvinkliga byggklossar som ligger ovanpå och tätt intill varandra.

Grundvatten förekommer i huvudsak i tre olika grundvattenmagasin; berggrundens spricksystem, undre grundvattenmagasin i jord och övre grundvattenmagasin i jord. Inom delar av området förekommer ett tätare jordlager mellan övre och undre magasin i jord. Detta medför att markant olika grundvattennivåer kan förekomma. Jordlager med hög genomsläpplighet förekommer ställvis speciellt i anslutning till svackor i berggrunden. Berggrundens genomsläpplighet varierar, oftast i storleksordning 10 till 10 m/s i sprickzoner och 10 till 10 m/s i mer kompetent berg, dock med variation beroende på bergdomän.

Anläggningen Anläggningen där grundvattenbortledning sker består av två parallella tunnlar i berg, en spårtunnel för dubbelspår och en servicetunnel stor nog för lastbil och arbetsfordon. Mellan tunnlarna finns en cirka 10 meter bred bergplint som genomkorsas av totalt nio tvärtunnlar. Servicetunneln tillsammans med tvärtunnlar fungerar som räddningsväg vid händelse av olycka. Sträckan där järnvägen går i bergtunnel är cirka 2,8 km lång, vilket betyder att den totala tunnellängden är cirka 5,6 km.

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

För att reducera mängden grundvatten som läcker in i tunnlarna sker tätning genom för- och efterinjektering främst med cement. I mindre utsträckning används polyuretan som tätningsmedel. Tätningen har visat sig vara betydligt svårare att genomföra än vad som förutsågs vid planering av arbetena. Trots att injekteringen utökats med mer än 100 % är det inte möjligt att täta till den grad som befintligt tillstånd medger.

Längs de delar av tunnlarna där det är störst inläckage behöver vatten som läcker från tak och väggar hindras från att droppa/rinna ner på installationer som exempelvis kontaktledningar. Vattnet leds mot golvet i ett mellanrum mellan berget och en tät och isolerande plastmatta som fästs i tak och på väggar. Plastmattan skyddas av ett lager sprutbetong.

Bortledning av grundvatten Anläggandet av tunnlar och tråg pågår inom projekt Varbergstunneln sedan 2019. I februari 2023 pågående vattenverksamheten omfattar bland annat grundvattenbortledning från ovan beskrivna bergtunnlar. Tunneldrivningen slutfördes 26 maj 2023. Den 29 januari 2024 noterades ett inläckage på 565 l/min som ett rullande 60 dagars medelvärde. Motsvarande värde den 4 februari 2024 var 558 l/min. Prognosen för inläckage när tunnlarna är färdiga är cirka 650 l/min. Med hänsyn till att grundvattennivåerna i området kan bli högre till följd av variationer i väder och pågående klimatförändringar behövs en marginal för ett eventuellt villkor avseende inläckagets storlek. Nedan anges inläckaget som funktion av tid. I grafen presenteras även nederbörd som rullande 7-dygnsvärden från den närliggande mätstationen Getteröverken. Vid jämförelse mellan dessa värden framkommer en tydlig korrelation mellan nederbörd och höjda grundvattennivåer å ena sidan och uppmätt inläckage å andra sidan. Detta innebär att en fortsatt variation av inläckage kan förväntas utifrån årstider och nederbörd, trots att tunnlarna är utsprängda och de stora tätningsarbetena är slutförda.

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Den systematiska efterinjekteringen i områden med stora och tydliga inläckage avslutades den 31 juli 2023. Mätningar visar på ett något ökat inläckage även efter denna period.

I projektet har infiltration endast utförts vid vissa enstaka skyddsobjekt. Kv. Brunnsparken har endast påverkats av bergtunnlarna medan Kv. Prostlyckan, Kv. Verkstaden och Stationshuset även har påverkats av vattenverksamheten kopplat till arbetena med tråg och betongtunneln i norr. Sättningsavvägningar har utförts en gång i veckan i området där infiltration skett. Sedan april 2022 har inga rörelser noterats i Kv. Brunnsparken varför infiltrationen där avslutades den 2 december 2022 och vid Torggatan den 8 december 2022.

Efterinjekteringsåtgärderna utfördes mellan den 1 mars 2022 och den 31 juli 2023. Järnvägsinstallationer kräver en droppfri tunnelmiljö vilket krävt att 91 % av tak och väggar i spårtunneln täckts in med betonginsprutade isolerade dräneringsmattor. Detta arbete påbörjades i februari 2023 och avslutades under januari 2024. Idag ut-

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

förs endast mycket små tätningsinsatser med marginell inverkan på inläckagemängderna i stort. Dessa utförs i samband med genomföringar och håltagningar vid montering av fundamenten för kontaktledningsskenan, kabelstegar eller liknande.

Hantering av avloppsvatten I tunnlarna anläggs ett dräneringssystem för att leda vattnet till en pumpstation belägen vid servicetunnelns lägsta punkt. Därifrån pumpas vattnet ut till den norra tunnelmynningen och vidare till en fördröjningsdamm och vidare till hamnbassängen som blir slutlig recipient. Utloppet från dammen kan stängas om vattnet skulle bli förorenat till följd av en olycka eller brand i tunnlarna.

Bästa möjliga teknik Den enda möjliga metoden att uppfylla villkoret för inläckage i befintligt tillstånd är fullständig betonginklädnad. Med hänsyn till behovet av tidsförlängning med cirka 3 år och kostnad i storleksordning 4,5 miljarder SEK (kostnad för förlängd projekttid oräknad) bedöms metoden inte vara rimlig att tillämpa i Varbergsprojektet. Metoden skulle även leda till en ökning av projektets klimatpåverkan med 90 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en ökning med mer än 70 % av projektets totala beräknade bidrag.

Den metod som projektet har valt är att genomföra ytterligare tätning genom efterinjektering på de delsträckor där tunnlarna korsar sprickzoner med större inläckage. Metoden minskar inläckaget med 200-290 l/min till en kostnad av 7-10 MSEK och kan genomföras utan att trafikstarten påverkas.

Miljökonsekvenser Länsstyrelsen i Hallands län har beslutat att den utökade grundvattenbortledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar tre kategorier av skyddsobjekt: · naturmiljö, urbana grönområden och rekreativa miljöer (naturvärde) · enskilda brunnar och geoenergianläggningar

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

· sättningskänsliga byggnader (inklusive sättningskänsliga byggnader med stort kulturmiljövärde). Negativa konsekvenser bedöms kunna uppstå vid ett antal alléer samt vid Påskbergsskogen, medan den utökade vattenverksamheten inte bedöms medföra några negativa konsekvenser vid dammar och ytvatten. Fortsatt uppföljning ska genomföras vid objekten så länge behov kvarstår inom ramen för pågående kontrollprogram. Inom påverkansområdet finns inga kommunala vattentäkter och alla fastigheter har möjlighet till kommunal vattenförsörjning. Det finns ett stort antal energibrunnar och ett litet antal övriga brunnar. Eftersom Trafikverket kommer att betala ersättning för skada i form av minskat effektutbyte i energibrunnarna bedöms små konsekvenser uppkomma för övriga brunnar.

Fastigheter som riskerar att få skador orsakade av sättningar till följd av en sänkning av grundvattentrycket förekommer där det finns sättningskänsliga lerlager. Dessa ligger i bergtunnlarnas norra och allra mest södra delar samt i sex kvarter i centrala Varberg längs med bergtunnlarnas sträckning. Där finns byggnader som är sättningskänsliga, inklusive kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Konsekvenserna bedöms som måttliga till stora negativa. Det är dock inte grundvattensänkning enbart som är den bidragande orsaken till sättningar utan främst närheten till tunnel inom områden med låg bergtäckning, omlagring på grund av vibrationer samt närhet till arbeten med installationer av spont och schaktarbeten. Risken för fortsatta sättningar bedöms dock som liten.

Det finns en vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten, Norra mellersta Hallands kustvatten. Den utökade grundvattenbortledningen bedöms inte påverka varken den ekologiska eller den kemiska statusen i vattenförekomsten. Därmed påverkas inte heller möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormen.

Konsekvenserna för de berörda miljöaspekterna och skyddsobjekten bedöms generellt inte bli större än vad som framkom vid den tidigare tillståndsprövningen. Till det ska även ett resurs- och klimatperspektiv beaktas. Trafikverkets bedömning är

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

att den sökta ökade grundvattenbortledningen innebär bättre resursutnyttjande, mindre klimatpåverkan och mindre kostnader för samhället jämfört med att innehålla villkoren i gällande dom. Västkustbanan utgör riksintresse för kommunikation. Den ansökta verksamheten är väsentligt för riksintresset.

Skyddsåtgärder Skyddsåtgärderna under det pågående byggskedet inkluderar bland annat beredskap för infiltration av vatten för att förhindra skador på skyddsobjekt. Infiltration pågår för närvarande vid kvarteret Renen (brunnsgalleri), kvarteret Verkstaden, kvarteret Prostlyckan och Stationshuset. Infiltrationsåtgärderna för de aktuella skyddsobjekten har visat goda resultat. Vid kvarteret Brunnsparken och Torggatan har infiltration utförts och avslutats. I syfte att följa upp eventuella nya sättningar fortsätter mätningar enligt upprättat kontrollprogram. Inga ytterligare sättningar har noterats men infiltrationsanläggningarna finns kvar reda att tas i drift om behov uppkommer. Trafikverket bedömer idag att samtliga områden inom vilket infiltration pågår kommer kunna avslutas innan byggskedet övergår till driftskedet.

I miljökonsekvensbeskrivningen till den ursprungliga ansökan identifierade Trafikverket att vissa träd och dammar, som skyddsåtgärd, skulle kunna behöva stödbevattnas vid en kraftig grundvattenavsänkning. Vid den löpande kontroll som har utförts av träd och dammar har dock ingen påverkan noteras. Eftersom avsänkningen och risken för påverkan torde vara som störst i byggskedet samt att ingen påverkan ännu har observerats, görs bedömningen att denna skyddsåtgärd inte kommer behöva utföras.

Övervakning och kontroll Utgångspunkten för projekt Varbergstunneln är att inga skador ska uppkomma som en konsekvens av anläggningen. Kontroller som genomförs innan arbetena påbörjas syftar till att inhämta kunskaper om rådande förhållanden i omgivningen innan byggnationen påbörjas. Kontroller under byggskedet görs för att följa upp att byggnationen av alla ingående arbetsmoment uppfyller villkoren för verksamheten samt

Sid 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

att minimera påverkan på människors hälsa och miljö. Två kontrollprogram, verksamhetsutövarens- och entreprenörens kontrollprogram, har upprättats och fastställts av tillsynsmyndigheterna. I dessa framgår metoder, mätfrekvenser, larm- och stoppvärden. Där finns också mer detaljerad information om hur larm- och stoppvärden tas fram, vad som görs när de överskrids och möjliga åtgärder för att förebygga påverkan på skyddsobjekt. Insamlade resultat samtolkas med resultat från annan övervakning som utförs inom ramen för egenkontroll, bland annat avseende rörelser i byggnader, spår, mark, ledningar och stödkonstruktioner.

Huvuddelen av resultaten från kontrollen sparas i projektets databas Redbex. Genom denna hålls mätningarna tillgängliga för allmänheten, enskilda särskilt berörda och myndigheterna. Det som inte sparas i Redbex lagras på annat sätt, t.ex. i dagböcker, protokoll och analysrapporter. Allt finns tillgängligt på projektkontoret. Allmänheten hålls informerade på olika sätt, genom både skriftliga utskick och informationsmöten. Enskilda som blir eller riskerar bli berörda kontaktas direkt. Kontrollresultat delges inom den dialog som etableras. I samråd med myndigheterna kommer kontrollprogrammet i god tid innan driftskedet inleds att uppdateras och anpassas så att det på bästa sätt följer upp den omgivningspåverkan som då kan konstateras.

Ersättning för skada Den ansökta verksamheten medför lägre grundvattennivå inom påverkansområdet jämfört med ostörda förhållanden. Trafikverket kommer att kompensera fastighetsägare med aktiva energibrunnar för minskad värmeutvinning. Ersättning baseras på antagandet att en reducerad effekt i brunnen till följd av grundvattensänkning endast har betydelse under den kallaste tiden på året och att energiförlusten ersätts med el. För att bestämma hur stor grundvattensänkning som uppkommit avser Trafikverket att använda nivåmätningar från observationsrör och brunnar som ingår i kontrollprogrammet. För framtida energiförlust tillämpas evighetskapitalisering enligt nuvärdesmetoden och för energiförlust under byggtiden görs också en nuvärdesberäkning fram till tidpunkten för utbetalningen.

Sid 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Trafikverket har formulerat några principer för beräkning av skadeersättning: · Ingen sakägare behöver ansöka om ersättning, utan Trafikverket kommer meddela sakägarna individuella förslag utifrån respektive bergvärmebrunns lokalisering. · Beräkningsmodellen används i andra likartade projekt, bland annat Väg E4, förbifart Stockholm. · Ersättningen bestäms utifrån skadeståndsrättsliga principer, dvs. att skadelidande ska hållas skadeslös. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp. · För en påvisad avsänkt vattennivå i energibrunnen regleras uppkommen skada genom ekonomisk ersättning utifrån uppmätt avsänkt grundvattennivå. · För bergvärmebrunn som inte mäts inom ramen för Trafikverkets kontrollprogram förutsätts att påverkan inträffat, om närliggande kontrollbrunn/-ar uppvisar påverkan. · En grundvattenpåverkan som understiger 1 meter, mätt i den enskilda brunnen eller i närliggande brunn, ersätts ej. · Modellen baseras på schablonvärden för anläggningens effekt i förhållande till uppvärmningsbehov så att arbetet att samla in och kontrollera uppgifter om varje enskild anläggning begränsas. · Ersättningen baseras på grundvattenmätningar som utförts och utförs inom fastslaget kontrollprogram för projektet. · Grundvattensänkningen förutsätts vara konstant under tunnlarnas driftstid och bestäms av uppmätta grundvattennivåer i påverkansområdet i förhållande till opåverkade referensmätningar. · Ersättningsmodellen estimerar framtida kostnad för energibortfall genom evighetskapitalisering enligt nuvärdesmetoden och utbetalas vid ett tillfälle. · Ersättningen sker för den tid på året då effektbehovet är som störst (2 – 3 månader). · För att motivera ersättning för driftskede ska det finnas en värmepump som används vid tidpunkt för avstämning. · Ersättning under byggtiden begränsas till den period som en värmepump har varit i drift. · Om borrhålet ligger inom påverkansområde för befintligt tillstånd ska det vara borrat innan tillståndet fick laga kraft 28 februari 2018. För borrhål inom aktuellt

Sid 18 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

påverkansområde men utanför det tidigare påverkansområdet gäller borrdatum före 1 november 2022. · Ersättningsbeloppet maximeras till kostnad för kompletterande värmekälla alternativt för inkoppling på fjärrvärmenätet, där det är möjligt.

För projekt Varbergstunnel kommer följande beräkningsmodell användas för att beräkna ersättning för framtida energiförlust. Ersättning = (Timmar max effektuttag x effektförlust x elpris x avsänkning) x (1/p) Där: · Max effektuttag = Del av år med behov av maximalt effektuttag [timmar] · Effektförlust per meter avsänkt grundvattennivå [W/m] · Elpris [kr/kWh] · avsänkning [m] =ersättningsgill förändring av grundvattennivå i borrhålet · p = kalkylränta [%]

När tiden går mot många år/oändligheten minskar tillskottet till den samlade ersättningens storlek (NV). Med beräkningsmodellen har hänsyn tagits till en ”evig ersättning” för skadan. Formeln för kalkylräntans tillskott till ersättningen kan förenklas till (a/p) enligt nedan.

Trafikverket bedömer inte att några andra typer av skador ska uppstå på grund av grundvattenbortledningen. För det fallet att en sådan uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oförutsedda skador.

Arbetstid Den verksamhet som nu är föremål för prövning innefattar inte något utförande av en ny eller utökad anläggning utan kommer till fullo att utföras med befintlig tidigare tillståndsprövad anläggning. Trafikverket hemställer därför om att nu tillståndssökt verksamhet ska omfattas av tidigare bestämd arbetstid i domen 28 november 2018 i mål M 465-17.

Sid 19 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Tid för anmälande av oförutsedd skada Denna ansökan innefattar inte tillstånd till någon nytt utförande av en anläggning och därmed ingen ny arbetstid. Det finns därmed inte heller någon ny arbetstid att beräkna en ny tid för oförutsedd skada ifrån. Det tidigare tillståndet innehåller vidare den längsta möjliga tiden för vilken inom anspråk om oförutsedd skada kan framställas varför det inte finns skäl för en annan tid än tidigare bestämda.

Verkställighetsförordnande Projekt Varbergstunneln har varit föremål för såväl tillåtlighetsprövning som tidigare prövning av mark- och miljödomstolen enligt 11 kap. miljöbalken. Verksamhetens påverkan på omgivningen är välkänd och konsekvenserna är små för såväl enskilda som allmänna intressen. Projektet är vidare i sin genomförandefas där tunnelentreprenaden har börjat närma sig sitt slut. Detta medför att det är angeläget att tillståndet kan tas i anspråk så snart möjligt. Trafikverket hemställer därför utifrån denna att domstolen beslutar att tillståndet får tas i anspråk utan att det vunnit laga kraft.

Förslag till villkor - Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Trafikverket har uppgett i ansökan eller i övrigt åtagit sig i målet. - Den nu tillståndsökta verksamheten ska omfattas av befintligt pågående kontrollprogram. Kontrollprogrammet ska anpassas till den tillkommande vattenverksamheten.

Sid 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

INKOMNA YTTRANDEN

Länsstyrelsen i Hallands län har tillstyrkt ansökan samt anfört att det varken i det löpande tillsynsarbetet eller i övrigt har noterats någon påverkan på allmänna intressen genom pågående grundvattenbortledning i bergtunnlar.

Statens Geotekniska institut (SGI) har anfört bl.a. följande. Trafikverket har bedömt att grundvattenytan i centrala Varberg kan avsänkas med 3 m utan att skadliga sättningar uppstår (bedömd överkonsolidering med 30 kPa). Om det finns byggnader som belastar jorden är emellertid överkonsolideringen redan ”intecknad”, vilket innebär att sättningar kan uppkomma vid lägre lastökningar än 30 kPa. Överskridande av riktvärden (Trafikverkets benämning) förekommer i kvarteren Prosten, Brunnsparken och Gästgivaren. Trafikverket anför att överskridanden hanteras inom projektet enligt gängse rutiner och att uppkomna skador åtgärdas eller regleras ekonomiskt. SGI överlämnar till domstolen att bedöma om svaret är tillfyllest.

Krypsättningar kan innebära att sättningar uppstår vid lägre tillskottsspänningar är 30 kPa. Krypsättningar kan pågå under långa tidsperioder efter att konsolideringssättningarna upphört. Trafikverket har uppgett att den primära sättningsfasen är relativt kort i leran i Varberg och att eventuella krypsättningar inte kommer att vara möjliga att särskilja från konsolideringssättningar inom ramen för ett kontrollprogram. I redovisat resultat förefaller det som att portrycken inte mäts i leran, endast grundvattentrycken i den överlagrande och den underlagrande friktionsjorden. Ifall portrycken även mäts i leran är det möjligt att särskilja konsolideringssättningar från krypsättningar efter porövertrycken upphört, vilket möjliggör bättre uppföljning och prognostisering av krypsättningsförloppet. Trafikverket anger vidare att resultatet av kommande kontroller av sättningsrörelser kommer att utvärderas och kontrollerna avslutas inte förrän risken för skador till följd av Trafikverkets grundvattenbortledning har upphört. Förutsatt att riskbedömningen även omfattar krypsättningar har SGI inga invändningar mot detta svar.

Sid 21 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

En sänkt grundvattenyta kan även medföra att grundläggningar av trä såsom rustbäddar och träpålar som tidigare var belägna under grundvattenytan hamnar ovanför grundvattenytan. Detta kan medföra att de ruttnar, vilket kan ge skador på anläggningar och konstruktioner. SGI anser det är oklart om denna risk kvarstår.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har anfört bl.a. följande. Varbergs kommun värnar om träd och parker i stadsmiljön, och är mån om att negativ påverkan på dessa strukturer i mesta möjliga mån begränsas. Miljökonsekvensbeskrivningen anger upp till måttlig risk för negativa konsekvenser i Engelska parken och Påskbergsskogen, en försämring gentemot tidigare bedömning. Nämnden förutsätter att kontrollprogrammet bedömer påverkan av grundvattensänkningen på träd, parker och andra grönstrukturer under bygg- och driftskede, och att denna bedömning görs av sakexperter inom bland annat träd och trädhälsa.

Kommunen anser att eventuell negativ påverkan på träd till följd av grundvattensänkningen bör kompenseras, och att Trafikverket bör ta fram förslag till modell för sådan kompensation.

Meras Bostäder AB har anfört bl.a. följande. Bolaget har låtit sakkunnig granska Trafikverkets underlag för aktuell ansökan om tillstånd för ökad grundvattenbortledning i syfte att klarlägga den planerade verksamhetens konsekvenser för Bolagets fastigheter. Mot bakgrund av vad Trafikverket har anfört i sitt bemötande, har bolaget inte längre något att invända mot Trafikverkets ansökan. Eventuella skador som uppkommer till följd av den ansökta vattenverksamheten får hanteras inom ramen för oförutsedd skada enligt 24 kap. 18 § och 31 kap. miljöbalken. Eftersom Trafikverkets ansökan innebär att större mängder grundvatten nu kommer att bortledas, så är det positivt att tiden för oförutsedd skada har bestämts till den längsta tid som lagstiftningen medger.

Trafikverkets nu aktuella ansökan om tillstånd för ökad grundvattenbortledning innebär att betydligt fler fastigheter än de som beaktades inom ramen för befintligt

Sid 22 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

tillstånd kommer att beröras av arbetet med Varbergstunneln. Vidare går Trafikverkets yrkande om tillstånd att leda bort allt inläckande grundvatten utöver vad som är brukligt för motsvarande verksamheter. Detta i sig har krävt särskild uppmärksamhet från bolagets sida. Ansökan i målet har därtill varit omfattande. Trots detta har underlaget behövts kompletteras under handläggningens gång för att risken för påverkan från den utökade grundvattenbortledningen ska kunna avgöras och bedömas. Bolaget har därför behövt uppdra åt en tekniskt sakkunnig att granska underlaget i målet i syfte att klarlägga dels vilka av bolagets fastigheter som riskerar att beröras av den planerade verksamheten, dels i vilken utsträckning dessa fastigheter kan komma att beröras av den utökade grundvattenbortledningen. Ombudsarvode för tillvaratagande av bolagets rätt, inklusive utlägg för teknisk sakkunnig, har därmed uppgått till sammanlagt 102 400 kronor exklusive moms. Den sammanlagda tidsåtgången har uppgått till cirka 24 timmar. Nedlagt arbete har varit skäligen påkallat för att ta tillvara Bolagets rätt i egenskap av sakägare. Bolaget yrkar ersättning för sina kostnader i målet med 128 000 kr inkl. moms, varav ombudsarvode 87 000 kr, utlägg sakkunnig 15 400 kr och moms 25 600 kr.

Av förarbetena till 18 kap. 8 § rättegångsbalken framgår att det för att ersättning ska utgå bör krävas att kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Vidare framgår att arvode till ombud eller biträde bör bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av ombudets eller biträdets arbete för uppdragets utförande och bör icke ställas i direkt beroende av antalet inställelser. Regeln om att kostnad ska ersättas endast såvitt den skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt, bör tillämpas även på den merkostnad, som part ådragit sig genom att anlita ombud från avlägsen ort eller ombud, vars anlitande eljest varit särskilt dyrbart. Avgörande bör härvid vara, huruvida partens talan kunnat på lika tillfredsställande sätt utföras för mindre kostnad. Se NJA II 1943 s. 235. I NJA 1997 s. 854 uttalade HD följande. ”Regleringen i 18 kap 8 § RB innebär att en kostnad, i den mån den inte är medgiven av motparten, inte kan ersättas utan att den anses skälig med hänsyn till vad den avser. Det är alltså inte tillräckligt att beloppet inte framstår såsom oskäligt.” Ett mål som det aktuella är ingalunda okomplicerat. Ett

Sid 23 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

lämnande av råd och biträde i målet – till en sakägare som inte kan förväntas ha någon kunskap om varken de rättsliga eller de hydrologiska frågorna och hur de hydrologiska och geologiska förhållandena samspelar och påverkar byggnaders konstruktion och risk för sättningar – kräver tveklöst särskilt sakkunskap. Den tillämpade timtaxan är mot denna bakgrund skälig.

L-Å och M.B., fastigheten A, har anfört bl.a. föl-jande. Deras huvudbyggnad kansk e är grundlagd på delvis berg, delvis fyllnadsmaterial. Om det sker en sänkning av grundvattennivån, på grund av nuvarande arbeten och senare i driften med Varbergstunneln, riskeras, förutom minskat effektuttag ur värmeförsörjningsanläggningen, även sättningsskador, som kan uppenbaras snart eller successivt i en framtid. I en sådan situation kan det krävas omfattande reparationsarbeten, eller andra åtgärder som Trafikverket får ta ansvar för och åtgärda uppkomna skador.

I.O. och A-K.O., fastigheten B, har angett att 2018 års tillstånd har föranlett skada i form av dränerad gårdsbrunn. Som de vill ha ersättning för. Den nya ansökan kommer med största sannolikhet att för all framtid göra aktuell gårdsbrunn obrukbar/dränerad. Brunnen används till att vattna grönsaksland och gräsmattor samt fungerar som back-up vid eventuella kriser/nödlägen.

S.K., fastigheten C, har anfört bl.a. följande. Hon klagade redan för ett antal år över att en befintlig brunn på tomten sinat. Då inget hände lade hon igen brunnen och fick övergå till bevattning av tomt och rabatter med kommunalt vatten. Föreslagen åtgärd med avledande av grundvatten enligt en påstådd tid (driftskede) är otydlig och besvärande hög (750 l/min). Hon är orolig för att växtligheten (träd, fruktträd och rabatter) kommer att ta ytterligare skada av en sänkning av grundvattennivån. Ansökan innebär ett avledande av vatten under mycket lång tid vilket hon motsätter sig.

G och G.W., fastigheten D, har anfört bl.a. föl-jande.

Sid 24 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

De är oroliga för att sänkningen av grundvattennivån kan innebära sämre effekt från deras borrade energibrunn och högre energikostnader. Ersättningen kan inte göras med en engångsersättning. Kommer det att bli fler sänkningar och kan brunnar "torka" ut helt? Finns risk för saltvatteninträngning? De vill få fortlöpande information.

R-M.T., fastigheten E, har anfört bl.a. att bergvärmen inte fungerat under vinterhal våret och krävt att Trafikverket ersätter kostnaderna för ny installation av värme.

J.E. och S.E., fastigheten F, har anfört bl.a. föl-jande. De ifrågasätter och motsätter sig tillstånd för att sänka grundvattennivån ytterligare under driftskedet. Den grundvattennivåsänkning som Trafikverket vill göra kan komma att påverka fastighetens bergvärmeinstallation på ett sätt som kan störa dess funktion. De oroas också över hur en sänkning av grundvattennivån kan komma att orsaka sättningar på fastigheten och att träd som står i trädgårdar och på kommunens mark riskerar att ta skada, t.ex. Påskbergets gamla träd ligger i riskzonen. De yrkar ersättning för de ev. skador som kan komma på installationer, fastigheten och träd som en följd av grundvattennivåsänkning under tiden som tunnelbygget pågår och därefter.

D.H. och A.W., fastigheten G, har anfört bl.a. följande. De bestrider bifall till ansökan. Två uppenbara skäl till ifrågasättandet av kon tinuerlig bortledning av grundvatten finns.

Uttorkning av bärande lager under byggnader medför stora risker för framtida sättningsskador. Marken och jordlagren under deras fastighet söder om Påskberget har sedan den byggdes 1911 kontinuerligt burit vatten. Skulle påfyllningen av vatten upphöra helt eller delvis kommer följaktligen en uttorkning av bärande lager bl.a. silt och lera, olika material med skilda krympegenskaper, att kunna leda till att

Sid 25 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

den nuvarande bärkraften under huset antar olika grad av sänkning vilket innebär stor risk för skador på såväl byggnadens grundmurar som bärande detaljer under bjälklag och mellanväggar.

Parker och trädgårdar i påverkansområdet kan skadas av vattenbrist. Den närbelägna Påskbergsskogen, en anlagd park i södra centrum vars träd i huvudsak bestående av tall, planterad senare 1800-tal samt bok planterad närmre sekelskiftet löper stor risk för uttorkning.

Deras fastighet har en energibrunn som försörjer en bergvärmeanläggning, installerad 2004, på senare år i allt väsentligt uppdaterad med ny kompressor etc. Brunnens vattennivå har under nämnda sprängningarbeten sannolikt påverkats i olika grad med effektbortfall som resultat. Bergvärmepumpen är utrustad med minne för alla händelser under de tid den varit i bruk, såväl förbrukning av elektricitet för pumpen som för eltillskott vid kallare väderlek och eller högre förbrukning av varmvatten. Det har vid normal tillsyn av bergvärmeanläggningens drift synts hög frekvens av ingående tillskott vid högre utetemperaturer än normalt. Eftersom vi nu endast är två personer i hushållet kan detta inte härledas till ökad varmvattenförbrukning. Vi yrkar ersättning för onormalt hög elförbrukning i driften av bergvärmeanläggningen. De yrkar även ersättning för framtida sättningsskador på vår byggnad som kan härledas till sänkning av grundvattnets nivå. Av samma skäl yrkar de även ersättning för skadad växtlighet särskilt på sällsynta hundraåriga träd som idag frodas. Även framtida rättighetsinnehavare, genom arv eller köp av vår fastighet, berörs.

L och H.L., fastigheten H, har anfört bl.a. följande. De yrkar ersättning för eventu ella skador på bergvärme och fastighet. De oroar sig även för att utspädning av sal tvatten i havet till följd av utsläpp av vatten från tunneln kan påverka badvattenkvaliteten negativt.

M.N., fastigheten I, har inkommit med handlingar från Dufva´s Energiborrning AB.

Sid 26 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

T.E. och E.H.E, fastigheterna J och K, har anfört bl.a. följande. Deras fastigheter ligger inom utökad zon, vilket gör dem oroliga för framtiden. De är framförallt oroliga för sättningar under deras 100-åriga byggnad som delvis är grundlagd på fast berg och delvis på lösa massor. En grundvattensänkning skulle kunna leda till irreparabla skador. En grundvattensänkning skulle även minska effektuttaget vid eventuellt framtida bergvärmeanläggningar. De har även framfört synpunkter om tunneltätning, sättningsrisker samt påverkan på växtlighet. De önskar få återkomma om skada skulle uppstå.

C och G.G., fastigheten L, har bl.a. anfört följande. Av handlingarna kan de inte utläsa om de kommer att drabbas av någon grundvattensänkning. Och i så fall hur påverkas vår värmeanläggning? De förvånas över att Trafikverkets nya önskan om bortledande av inläckande grundvatten omfattar samtligt grundvatten alternativt en mycket omfattande ökning. Riskerna för deras del kan då bli större. När de borrade efter bergvärme ålades de att borrhålen skulle gjutas igen för att inte påverka grundvattenflödena inom det förorenade riskområdet runt kv. Renen. Detta medförde också en stor kostnadsökning. Därför är det förvånande att Trafikverket vill minska sina åtaganden att hindra inläckage i tågtunneln och dessutom transportera bort förorenat grundvatten. Påverkan på dessa grundvattenströmmar måste ju vara mångdubbel i jämförelse med en enskild bergvärmeanläggning. De förbehåller sig rätten att återkomma med yrkanden om eventuell ersättning för skada på värmeanläggning samt de kan se följderna av grundvattensänkningen.

P och S.A., fastigheten M, har anfört bl.a. följande. Om mer än 180 liter/minut medges i grundvattenavrinning yrkar de ersättning för skador på träd, skador på växtlighet och naturmiljö i trädgård och brunn samt eventuella sättningsskador på byggnader.

Sid 27 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

De bor på Sv i Varberg i byggnad med kulturhistoriskt värde klass C. Om ansökan om tillstånd till vattenverksamhet att leda bort ytterligare mängder grundvatten vid driftskedet av Varbergstunneln godkänns med något av de två föreslagna alternativen kommer inte: · Projektmålet för miljö att uppnås, påverkan på grundvattnet i driftskedet kommer inte att minimeras. · Ändamålet med en levande stadskärna kommer inte heller att uppnås då det med stor sannolikhet kommer få mycket negativ påverkan på naturmiljön i staden under oöverskådlig eller permanent framtid. · Nationellt miljömål grundvatten av god kvalitet kommer inte att uppfyllas i Varberg då sänkningen får negativ påverkan på livsmiljön för växter. · Nationella målet ett rikt växt- och djurliv kommer att påverkas negativt då ytterligare sänkning av grundvattnet kommer bidra till ett sämre växt och djurliv i centrala Varberg.

På deras tomt och i omgivningarna har det tidigare legat en handelsträdgård, därav är det mycket fin matjord under nästan hela tomten utan sten i. Berget når ovan husets grund närmast vägen precis intill cykelbanan. På tomten finns en gammal ej längre använd vattenbrunn som delvis är igenfylld, ett stort fint välvårdat äppelträd som troligen funnits i minst 70 år och som ger karaktär åt hela trädgården, en för övrigt välvårdad trädgård som dock är känslig för torka.

Risken för skada på tomten på grund av den föreslagna ytterligare vattenavsänkningen är betydande och kan inte negligeras så som riskerna viftas bort i utredningen bara p.g.a. ökade kostnader och tid för färdigställande av tunneln. Sommaren 2018 satte spår i växtligheten i staden Varberg med träd som dog pga. torkan. Efter tunnelns färdigställande och med tillåtelse att leda bort 750 l/minut skulle en liknande sommar få förödande konsekvenser inom påverkansområdet med mängder av döda träd etc.

Sid 28 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Alternativet med förinjektering bör tillämpas, då det förefaller vara det mest kostnadseffektiva och miljömässigt bästa, dock i kombination med efterinjektering vilket “glömts” bort att nämna som en alternativ lösning mer än 1 och 2. Ökad efterinjektering borde ju vara den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen men den har inte detaljerats och specificerats t.ex. angående kostnader och CO utsläpp i ansökan och får ju även antas vara det klart billigaste alternativet även om driftstarten blir försenad. Tunneln lär ju vara färdigsprängd när detta ärende beslutas och då är förinjektering ej längre aktuellt. Så därför blir efterinjektering med nuvarande begränsning på 180 liter/minut kvarstående alternativet. Boende i Varberg och boendemiljön ska inte betala priset för att Trafikverket misslyckat med sina undersökningar av berget.

De förutsätter att kontrollprogrammet bedömer påverkan av grundvattensänkningen på träd, parker och andra grönstrukturer under driftskede, och att denna bedömning görs av sak experter inom bland annat träd och trädhälsa. Eventuell negativ påverkan på träd till följd av grundvattensänkningen ska kompenseras. Trafikverket bör ta fram förslag till modell för sådan kompensation om tillstånd ges för mer än 180 liter/minut.

Tre objekt med potentiell eller känd förekomst av förorening som kan påverkas utöver tidigare bedömt påverkansområde har identifierats. Dessa är ett bekämpningsmedellager, en kemtvätt med lösningsmedel och en verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel. Det är uppenbart att det finns en stor risk för att föroreningar transporteras till deras vår tomt, via berget och jordlagren om strömningen av förorenat vatten vänder mot tunnlarna.

Träd planteras i stadsmiljön för att de ska växa och tillföra ekosystemtjänster under en lång tid. Det är därför viktigt att påverkansbedömningen tar hänsyn till grundvattensänkningens långtidspåverkan och inte enbart huruvida träden påverkas utifrån nuvarande förutsättningar och ålder.

Sid 29 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Med de pågående klimatförändringarna i åtanke så kommer ju bara den naturliga sänkningen troligtvis få stora konsekvenser för naturmiljön i Varberg, under de mer torra perioder som väntas och den stora osäkerheten i om det globala 2 graders målet kommer att uppnås. Om dessutom mer sänkning tillåts för tunnelns drift så kommer det troligen få förödande konsekvenser. Om det kommer regna mera så som det spekuleras i utredningen på vintern, är det ju bara bra för miljön och behöver inte belysas som om det vore ett problem. Att det bedöms skulle kunna bli ett problem för tunneln belyser ju bara ännu mer att tunneln inte är tätad tillräckligt mot in läckage. Om den vore tätad tillfredställande så vore det inte risk för större inläckage av grundvatten.

B.B., fastigheten N, har anfört bl.a. följande. Samrådet i ärendet har stora brister. Trafikverket avser kompensera fastighetsägare med aktiva energibrunnar för minskad värmeutvinning. Kompensationen bör inte enbart gälla för aktiva brunnar. Hon har en energibrunn som inte används. Hon bytte från oljepanna till bergvärme, men anläggningen visade sig otillräcklig vintertid och havererade senare. Leverantören ville inte kompensera oss. Nu fanns dock fjärrvärme tillgänglig och hon bytte till detta. Hon kommer att sälja huset, oklart när. Nästa ägare kommer antingen att bygga nytt (attraktivt läge) eller renovera och isolera huset. Bergvärme kommer då att bli ett attraktivt val. En skada på energibrunnen (minskad prestanda) ska därför kompenseras även om den för tillfället inte används. Värdeminskningen kan vara liten och/eller svår att fastställa, men det är en annan sak. En fastighetsägare är skyldig att påtala kända brister vid en försäljning. Att en energibrunns prestanda påverkats efter den ursprungliga dimensioneringen är en sådan brist.

I.A., fastigheten O, har anfört bl.a. följande. Eftersom hennes fastighet är angränsande till tunneln och hon har både egen brunn och bergvärme, är hon beroende av en god vattentillgång på fastigheten. Hon motsätter mig därför ett ökat uttag av vatten och förbehåller sig rätten till ekonomisk ersättning för det fall att vattentillgången på fastigheten på något sätt skulle störas. I

Sid 30 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

vart fall bör Trafikverket åläggas att inrätta ett kontrollprogram för att säkerställa att grundvattennivån inte påverkas.

C.A., fastigheten P, har anfört bl.a. följande. Trafikverket bedömer att den nya ansökan troligen kommer att innebära försämringar av bergvärmeanläggningen på min fastighet. Den nya ansökan innebär, tvärtemot den ursprungliga, att Trafikverket konstaterat och bedömer kraftigt inläckage av vatten i tunneln. Vattenläckage och dränering innebär också rimligen risk för sättningar och uttorkning i påverkansområdet. Trafikverket har i underhandskontakter och information hävdat att sättningar o.dyl. inte kommer att inträffa. Den nya ansökan innebär att Trafikverket begär att få slippa kostnader för att utföra tunneln på det sätt och med de nu aktuella skadeverkningarna som den ursprungliga ansökan och det aktuella tillståndet inte har tagit höjd för. Detta är orimligt då Trafikverket måste kunna anses ha all nödvändig kompetens och resurser som behövs för att bedöma effekter av den aktuella tunneln. I de ursprungliga underökningarna har man således rimligen underlåtit att genomföra nödvändiga undersökningar mm. Att man nu begär, i efterhand, att få för Trafikverket mindre krävande villkor och därmed lägre kostnader än vad som verkligen krävs för genomförandet och det ursprungliga tillståndet är orimligt. I händelse av att nytt tillstånd yrkas ersättning för all eventuell skada på fastigheten, bergvärmeanläggning med tillhörande aktualiserade kostnader inkl. ombudskostnader o.dyl. Likaledes att Trafikverket skall hållas ansvarig för eventuella skador på mark, miljö, parkmark och natur under maximalt rättsligt möjlig period.

Även andra fastighetsägare har uppgett att de har bergvärmeanläggningar med borrad brunn och att de befarar negativ påverkan i detta och eventuellt även andra avseenden samt krävt att Trafikverket ska ersätta eventuell påverkan, ibland även att Trafikverkets ansökan ska avslås.

Trafikverket har svarat bl.a. följande.

Sid 31 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Trafikverket utvärderar kontinuerligt resultat av lodning av grundvattennivåer som utförs inom ramen för pågående kontrollprogram. Mätningarna utförs i grundvattenrör installerade i berg, i undre/djupa och övre/ytliga grundvattenmagasin i jord. Utvärderingen visar att nuvarande påverkan (avsänkning) över lag är mindre än prognosen som redovisades i ansökan.

De slutsatser om sättningsrisken som presenterades i ansökan stämmer i huvudsak. Utbildandet av sättningar till följd av grundvattensänkning sker relativt snabbt men förloppet varierar troligen till följd av att lerans förmåga att utjämna ökat portryck varierar inom området. Vad gäller att leran i centrala Varberg är överkonsoliderad kan sättningar uppkomma vid lägre lastökning om byggnadens grundläggning redan belastar jorden så att överkonsolideringen redan är ”intecknad”. Generellt visar kontrollprogrammet att det inte förekommer någon sättningsproblematik runt södra delen av tunneln men att det förekommer överskridanden av riktvärden i kvarteren Prosten, Brunnsparken och Gästgivaren. Vid skador åtgärdas dessa eller regleras ekonomiskt utifrån skadans karaktär. Trafikverket har gjort bedömningen att den primära sättningsfasen är relativt kort i Varberg till följd av att leran ofta innehåller tunna lager av silt och har begränsad mäktighet. Detta innebär att leran är förhållandevis lättdränerad och relativt snabbt uppnår hydrostatiskt tryck. Krypsättning blir då underordnad konsolideringssättning storleksmässigt, i varje fall i det tidsperspektiv som råder i detta projekt (100-års perspektiv). Om krypsättningar förekommer eller uppkommer med tiden kommer dessa inte att vara möjliga att särskilja från konsolideringssättningar inom ramen för pågående och framtida kontrollprogram. Ur ett skadeperspektiv spelar det heller ingen roll utan det är sammanlagd (konsolideringssättning plus krypsättning) total sättning och sammanlagd differenssättning som är relevant och som mäts och kommer att mätas. Resultatet av kommande kontroller av sättningsrörelser kommer att utvärderas och kontrollerna avslutas inte förrän risken för skador till följd av Trafikverkets grundvattenbortledning har upphört

Inför den första ansökan om tillstånd till vattenverksamhet genomfördes omfattande inventeringar av byggnaders grundläggningskonstruktioner. Dessa kompletterades

Sid 32 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

vid den andra ansökan. I Varberg är de äldre byggnaderna till största delen grundlagda över grundvattennivån varför trä aldrig varit aktuellt eller lämpligt att använda vid grundläggning. Genomgående är därför dessa äldre byggnader grundlagda direkt på berg eller på mark utan pålar eller rustbäddar. De flesta källare som finns är utgrävda i efterhand. Trafikverket har utifrån ovanstående undersökningar inte kännedom om några byggnader med trägrundläggning inom påverkansområdet förutom nedanstående exempel. Stationshuset, beläget invid tråget, är utförd med trägrundläggning. Trafikverket har vid denna byggnad en pågående infiltration för att inte trägrundläggningen ska riskera att utsättas för syre under tiden bortledning av grundvatten sker. Efter att tråget är färdigställt kommer den bortledningen att upphöra (bortledningen vid tråget omfattas inte av nu aktuell ansökan).

Påverkansområdet som ligger till grund för ansökan och avgränsningen av sakägarkretsen är avsiktligt tilltaget. Trafikverket utvärderar sättningsrörelser som mäts inom ramen för pågående kontrollprogram. Av mätningar framgår att sättningshastigheten i centrala Varberg har avtagit i stor utsträckning, vilket också är förväntat när grundvattennivån i jordlagren återhämtar sig.

I det pågående kontrollprogrammet, som främst omfattar mätning av grundvattennivåer, ingår även uppföljning av påverkan på småvatten, främst i södra delen av påverkansområdet. Trafikverket kommer att tillsammans med Länsstyrelsen och Varbergs kommun utveckla kontroll och uppföljning avseende träd och upprätta ett åtgärdsprogram för eventuella skador.

Trafikverket avser att ersätta fastighetsägare som drabbas av effektförlust till följd av grundvattensänkning i sin bergvärmebrunn, förutsatt att grundvattensänkningen kan kopplas till arbetena med tunneln och att grundvattensänkningen överstiger 1 meter. För att kontrollera grundvattenpåverkan utför Trafikverket regelbunden mätning av grundvattennivån i ett stort antal observationspunkter både i närheten av tunnlarna och i referensrör utanför påverkat område. Mätningar görs även i ett antal energibrunnar som har gjorts mätbara genom Trafikverkets försorg. Genom att mäta

Sid 33 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

grundvattennivåerna före, under och efter byggtiden kan en påverkan fastställas. Ersättningens storlek baseras på teoretisk minskning av energiutvinningen till följd av en lägre grundvattennivå och betalas ut som ett engångsbelopp för framtida bortfall. Utbetalning av ersättning förväntas påbörjas under 2024.

Vad gäller Meras Bostäder AB:s ersättningsyrkande ifrågasätter Trafikverket i sig inte nedlagd tid eller kostnaden för sakkunnig. Den använda timkostnaden (3 625 kr per timme exklusive moms) framstår dock som hög, särskilt utifrån att en, i och för sig okänd, andel av arbetet utförts av en biträdande jurist. En skälig ersättning för nedlagda 24 h arbete är 60 000 kr exklusive moms.

Berörande L-Å och M.B. bedömer Trafikverket risken för sättningar som liten till obefintlig. Enligt SGU:s brunnsregister är jordlagren vid energibrunnen endast ca 3 meter tjocka och i omgivningen består jordlagren av främst sand och grus vilka inte är sättningsbenägna vid en grundvattensänkning. För det fallet att en skada uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oförutsedda skador.

I.O.s och A-K.O.s skadeanmälan är noterad och Trafik-verket avser att återkomma till dem i ärendet.

Trafikverket erhöll under 2017 information om en sinad brunn på S.K.s fas-tighet s amt att den är delvis igenfylld och övertäckt. Igenfyllningen ska ha utförts redan 19 85 enligt uppgift från fastighetsägaren. Ingen övrig skadeanmälan finns registrerad hos Trafikverket. För det fall att en skada uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oförutsedda skador. Ett kontrollprogram för uppföljning av påverkan på grundvattennivåer, natur m.m. pågår. Kontrollprogrammet kommer att uppdateras i samarbete med Varbergs kommun och Länsstyrelsen.

Brunnen på G och G.W.s fastighet är 145 m djup vilket innebär att den inte komm er att torka ut. Grundvattennivåerna är som mest avsänkta under byggskedet och b edömningen är att under drifttiden kommer grundvattennivåerna

Sid 34 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

stabiliseras på en högre nivå än dagens uppmätta nivåer. Grundvattennivåerna ligger idag på ca 3-4 meter över havsnivån och bedömningen är att risken för saltvatteninträngning är ytterst liten. Enligt redovisad beräkningsmodell sker en nuvärdesberäkning av framtida skada enligt vedertagen praxis. Principen är att framtida ränteavkastning på ersättningsbeloppet ska kunna ersätta framtida kostnader.

R-M.T.s fastighet ligger mer än 450 m från de närmaste anläggnings-delarna vilka ä r betongtråg och betongtunnel i norr. Avsänkningen som idag uppmätts i området ligger kring 1-2 meter. Att en sådan marginell avsänkning skulle medför att anläggningen slutat att fungera bedöms inte sannolikt. När bortledningen av inläckande grundvatten upphör för delarna som avser tråg- och betongtunnel bedömer Trafikverket att grundvattennivåerna i området kommer att återhämta sig.

Risken för sättningar bedöms som liten till obefintlig för J och S.E.s fastighet. I brunnsprotokollet för fastighetens energibrunn står angivet 8 me-ter sand och jord ner till berg. Detta styrks av undersökningar gjorda på norra sidan av Lasarettsgatan där jordlagren består av fast lagrad friktionsjord, främst sand, grus men med förekomst av tunna skikt med silt och lera (enligt underlag från Varbergs kommun). Friktionsjordar är inte sättningskänsliga vid en grundvattensänkning. Grundvattennivåerna i området runt fastigheten har sedan 2020 varit avsänkta med som mest 4-5 meter under 2022. Eventuella sättningar utbildas normalt snabbt vid en grundvattensänkning vid rådande geotekniska förhållanden och några långtidseffekter är inte sannolika. För det fall att en skada uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oförutsedda skador. Ett kontrollprogram för uppföljning av påverkan på grundvattennivåer, natur m.m. pågår. Kontrollprogrammet kommer att uppdateras i samarbete med Varbergs kommun och Länsstyrelsen.

Sättningar orsakade av en grundvattensänkning sker i huvudsak där jordlagren är sättningskänsliga och jorddjupet är stort. Jordlagertjockleken vid D.H.s och A.W.s fastighet anges till 1 meter i borrprotokollet för energibrunnen och är sannolikt bestående av friktionsjord vilken inte är sättningskänslig. Risken

Sid 35 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

för sättningar bedöms som liten till obefintlig för fastigheten. Uppföljning av påverkan på naturmiljön kommer att arbetas fram i samarbete med Varbergs kommun och Länsstyrelsen. För det fall att en skada uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oförutsedda skador.

Angående T.E.s och E.H.E.s synpunkter får Trafikver-ket anföra följande. Trafikver ket har noga utrett sättningsrisken i Varberg till följd av grundvattensänkning runt b ergtunneln. Risk har identifierats inom ett begränsat område och där har även sättningar uppmätts. De geotekniska förhållandena med lera med tunna sandskikt alternativt andra jordlager som dräneras snabbt medför att sättningarna utbildas tämligen omgående och långsamma s.k. krypsättningar är mindre sannolika. En större risk för sättningsskador som skulle motivera en helt tät betongtunnel föreligger inte. Enligt redovisad ersättningsmodell kommer Trafikverket inte att betala ersättning för utebliven framtida möjlighet för bergvärme utan enbart ersättning för uppkommen skada. Grundvattensänkningen kan under vissa omständigheter påverka förutsättningar för växtligheten. Trafikverket arbetar med att uppdatera kontrollprogrammet för att bättre kunna följa upp påverkan på växtlighet.

Ang. vad C och G.G. anfört får Trafikverket anföra följande. Trafikverket har genomfört (och genomför) omfattande efterinjekteringsinsatser för att minska inläckaget. Efterinjekteringåtgärder har dock begränsningar och enligt de beräkningar som finns (som bygger på den omfattande kännedom som nu föreligger kring tunneln och omkringliggande berg) kommer det inte vara möjligt att nå det befintliga inläckagevillkoret om 180 l/min. Det krävs således ett nytt tillstånd för att kunna bedriva järnvägsdrift i tunneln. Området runt kvarteret Renen ligger utanför det område som påverkas av inläckage till bergtunneln men påverkas av schakten för betongtunnel och tråg länge norrut. Trafikverket genomför infiltration av vatten nedströms kvarteret Renen i anslutning till trågschakten för att motverka spridning av föroreningar. När tråget är färdigbyggt kommer grundvattennivåerna längs med tråget att återställas och spridningsriskerna minska. Finns det fortsatt risk för spridning av föroreningar kommer Trafikverket att vidta lämpliga skyddsåtgärder för att motverka detta. Föroreningar i källområdet vid fabriken har sanerats vilket innebär

Sid 36 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

att risk för spridning av förorening är betydligt lägre nu jämfört med när kommunen införde restriktionszoner.

Avseende P och S.A.s synpunkter får Trafikverket anföra följande. För det fall att en skada uppstår hanteras den inom den ordning som gäller för oförutsedda skador. Projektet har ett övergripande mål att öka kapaciteten på Västkustbanan. När det övergripande målet ställs mot miljömål kan det bli målkonflikter och det övergripande målet prioriteras. Det pågående tunnelbygget är negativt för stadskärnan genom begränsad framkomlighet och andra störningar varför en förlängning av byggtiden med tre år skulle vara negativt för stadskärnan. Motsvarande målkonflikter finns bland de nationella miljömålen. En ökad kapacitet på Västkustbanan flyttar transporter från väg till järnväg vilket leder till minskade utsläpp från transporter vilket är positivt för miljömålen frisk luft och ingen övergödning. Den enda tekniskt möjliga metoden att uppfylla villkoret för inläckage i befintligt tillstånd är fullständig betonginklädnad. Detta skulle innebära en tidsförlängning med cirka 3 år och en ökad kostnad i storleksordningen 4,5 miljarder SEK (kostnad för förlängd projekttid oräknad). Utifrån detta bedöms metoden inte vara rimlig att tillämpa i Varbergsprojektet. Metoden skulle även leda till en ökning av projektets klimatpåverkan med 90 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en ökning med mer än 70 % av projektets totala beräknade bidrag.

Att utreda nuvarande grundvattenbildning är svårt. Att utreda framtida grundvattenbildning är omöjligt då framtidens väder inte är känt och inte kan förutses med någon större tillförlitlighet. Trafikverket har i ansökan redovisat en känslighetsanalys avseende grundvattenbildningen. Analysen visar att större grundvattenbildning leder till större inläckage och ett mindre påverkansområde samt att mindre grundvattenbildning innebär mindre inläckage och större påverkansområde. Detta är logiskt om man beaktar att högre grundvattennivå innebär ett större inläckage till tunnlarna förutsatt en viss konstant tätning runt tunnlarna. Om grundvattenbildningen tillfälligt under vissa år blir större än genomsnittet skulle detta kunna leda till större inläckage till tunnlarna utan att risken för skada i omgivningen blir större.

Sid 37 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Trafikverket beklagar att informationen till B.B. dröjde. Trafikverket be-talar ersättn ing för grundvattensänkning som påverkar utvinning av värme och där-med medför en ekonomisk skada. Eftersom den aktuella brunnen inte används upp-kommer troli gtvis inte en beräkningsbar skada (eftersom det inte går att beräkna utifrån en pågående utvinning av värme). För det fallet att ersättning oaktat detta begärs kan krav framställas till Trafikverket.

För det fall att I.A. skulle drabbas av skada hanteras dessa inom den ordning som g äller för oförutsedda skador. Ett kontrollprogram för uppföljning av påverkan på grundvattennivåerna finns redan idag och kontrollerna kommer att fortsätta ett antal år efter att tunneln tagits i drift.

För det fall en skada uppstår på C.A.s fastighet hanteras den inom den ordning som gäller för oförutsedda skador. Tiden för inom vilken oförutsedd skada ska anmälas är den längsta möjliga enligt miljöbalken och fastställdes vid den tidigare prövningen år 2018.

Avlett grundvatten till havet ger endast en marginell utspädningseffekt i direkt anslutning till utsläppspunkten i hamnen. Det kommer inte att påverka badvattnet i Varberg.

Bentonitfyllda borrhål är i princip okänsliga för grundvattensänkning.

DOMSKÄL

Rådighet

Trafikverket har den för ansökt vattenverksamhet erforderliga rådigheten.

2018 års tillstånd

Mark- och miljödomstolen lämnade den 28 november 2018 i mål M 465-17 Trafikverket tillstånd att för anläggande och drift av Västkustbanan, delen Varberg – Hamra, från tunnlar och övriga anläggningar i berg, under bygg- och driftskedet,

Sid 38 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

leda bort inläckande grundvatten samt att vid behov utföra infiltration för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer m.m. De grundvattenvolymer som får ledas bort med stöd av tillståndet preciseras i tillståndsvillkor 2, som för bergtunnlar under driftskedet medger bortledning av högst 180 l/min eller 3 l/s längs bergtunnlarna. Begreppet ”Bergtunnlar” i villkor 2 får – utifrån hur tillståndsmeningen är formulerad – anses innefatta såväl tunnlar som övriga aktuella anläggningar i berg.

Trafikverkets yrkande - Villkor 2

Trafikverket har nu yrkat att verket ska få tillstånd att från aktuella tunnlar och övriga anläggningar i berg få leda bort ytterligare inläckande grundvatten; antingen allt inläckande grundvatten utan mängdbegränsning eller ytterligare 570 l/s (vilket skulle ge en total mängd om 750 l/s) som rullande årsmedelvärde.

Trafikverket har i målet anfört att det läcker in en större mängd vatten i tunneln än vad som beräknades när den ursprungliga ansökan gjordes och att en bidragande orsak till detta är att de s.k. horisontella sprickzonerna är mer omfattande än vad som bedömts i tidigare underlag. Enligt Trafikverket medför detta fler sprickor, lägre tätningseffekt och mer grundvatten samt att inläckaget är betydligt större än förväntat. Enligt Trafikverket ger en rimlig skattning utifrån aktuella nederbördsförhållanden och föreliggande grundvattensituation att ett inläckage om 620 l/s kan förväntas när tunneln är klar som ett rullande årsmedelvärde. Det alternativa yrkandet om tillstånd till bortledning av ytterligare 570 l/s, dvs. sammanlagt 750 l/s, utgår med tillägg för viss marginal från denna skattning.

Rättsliga förutsättningar

Trafikverkets nu framställda yrkande tar sikte på ändring av villkor 2. För ändring av tillståndsvillkor gäller enligt 24 kap 13 § miljöbalken villkoret får mildras endast om det är uppenbart att villkoret inte längre behövs eller är strängare än nödvändigt eller om ändringen påkallas av omständigheter som inte förutsågs när tillståndet gavs.

Sid 39 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Målet rör således ändring av ett tillståndsvillkor. Samtidigt gäller emellertid att villkor 2 i domstolens dom den 28 november 2018 i praktiken är det som begränsar tillståndets omfattning. Det är därför oegentligt att behandla de begränsningar som följer av villkor 2 som sådana tillståndsvillkor som träffas av bestämmelserna i 24 kap. 13 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolen tar därför upp Trafikverkets ansökan som en tillståndsfråga och inte som en ansökan om villkorsändring enligt 24 kap. 13 § miljöbalken. Frågan i målet berör således framtida bortledning av grundvatten, och inte den bortledning som redan skett utöver vad tillståndet från 2018 medger.

Vad som utgör vattenverksamhet definieras i 11 kap 3 § miljöbalken. Bland de olika vattenverksamhetstyperna anges i bestämmelsens p. 6 bortledande av grundvatten. Mål om grundvattenbortledning avser oftast ett bortledande av grundvattnet för tillgodogörande av detsamma, t.ex. som dricks- eller processvatten. Även bortledande av skadligt grundvatten som läcker in i t.ex. en gruva eller en tunnel anses emellertid utgöra vattenverksamhet. Denna typ av defensiv vattenverksamhet skiljer sig från övrig grundvattenbortledning på så sätt att fokus i denna typ av mål är på åtgärder som kan begränsa behovet av grundvattenbortledning. Det primära sättet att begränsa behovet av bortledning är att begränsa inläckaget av grundvatten till – som i detta fall – en tunnel. Härjämte har självfallet de risker som följer med en grundvattenavsänkning stor betydelse liksom möjligheterna att begränsa en grundvattenavsänkning genom infiltration.

Begränsningen i gällande tillstånd till 180 l/min vad gäller grundvattenbortledning från anläggningarna i berg är i enlighet med vad Trafikverket yrkade i 2017 års mål. Trafikverket gjorde således vid denna tidpunkt uppenbarligen bedömningen att denna begränsning kunde klaras vid tänkt utförande. Som närboende framfört är därför utgångsläget att Trafikverket har att tillse att begränsningen kan innehållas. Det finns dock inget formellt hinder mot att i en ny dom tillåta en mer omfattande grundvattenbortledning och så även om den tidigare bedömningen bottnar i otillräckliga undersökningar.

Sid 40 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

För att yrkad ökad grundvattenbortledning ska kunna tillåtas krävs att den ökade bortledningen inte medför oacceptabla risker för omgivningen. De risker som föreligger i detta fall avser främst påverkan på naturvärden, enskilda brunnar och energibrunnar och sättningskänsliga byggnader.

Sammanfattning av Trafikverkets bedömning av påverkan samt möjliga alternativ Vad gäller konsekvenserna av en ökad grundvattenbortledning har Trafikverket bl.a. hänfört sig till tillkommande utredningar, främst PM Hydrologi och sättningsrisk 2023-03-10 och Utvärdering av kontrollmätning av grundvattennivå och sättningar 2023-10-13. Enligt utredningarna har arbetena under byggskedet – som är de som kan ge störst påverkan – medfört vissa, men i huvudsak måttliga, negativa konsekvenser för motstående intressen och torde tillkommande grundvattenbortledning komma att få en begränsad påverkan. Enligt Trafikverket skulle ytterligare efterinjektering inte leda till någon väsentlig reduktion av grundvatteninläckaget till tunneln. För att klara begränsningen avseende grundvattenbortledning i 2018 års dom krävs enligt Trafikverket att 60 – 80 % av tunnlarna förses med vattentät betonginklädnad, vilket skulle medföra en tillkommande kostnad om 3 - 4 miljarder kr samt försena projektet med tre år.

Samråd och specifik miljöbedömning

Trafikverket har inför ansökan genomfört ett undersökningssamråd och Länsstyrelsen har därefter bedömt att åtgärderna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikverket har därefter tagit fram ansökan med tillhörande liten miljökonsekvensbeskrivning. Det har framförts av enskilt berörda vad avser påverkan på energianläggningar att samrådet är behäftat med brister.

Mark- och miljödomstolen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen, med de kompletteringar som gjorts, uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken så att den kan ligga till grund för den prövning som ska ske av ansökan.

Sid 41 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolens bedömning

Mark- och miljödomstolen har i målet inhämtat uppgifter om vilka åtgärder Trafikverket vidtagit för att begränsa inläckaget. Av materialet framgår att Trafikverket haft en förhållandevis låg ambitionsnivå för tätningsarbetet. De mer omfattande injekteringsklasserna har endast använts för en begränsad del av berganläggningarna. Med en högre ambitionsnivå hade inläckaget kunnat bli betydligt lägre, speciellt i servicetunneln. Den lägre ambitionsnivån har varit kostnads- och tidsbesparande, men medför ökad risk för skador och har möjligen sin grund i bristfälliga utredningar avseende omgivningsförhållandena. Såvitt mark- och miljödomstolen kan konstatera utifrån handlingarna i målet har det alltmer ökade inläckaget av grundvatten upptäckts relativt tidigt vid framdriften av tunnelarbetena varvid Trafikverket bedöms haft goda möjligheter att stoppa arbetena i ett tidigt skede för att vidta ytterligare förebyggande skyddsåtgärder i syfte att begränsa behovet av grundvattenbortledning.

Sedan de förhållandevis stora inläckagemängderna konstaterats har Trafikverket successivt försökt begränsa dessa genom efterinjektering. Efterinjekteringen har haft viss, om än begränsad verkan. Det torde dock finnas visst utrymme för ytterligare efterinjektering.

Sammantaget gäller nu att tunneldrivningen i princip är klar samtidigt som ett stort inläckage föreligger. För att minska inläckaget till den omfattning som ska gälla enligt gällande tillstånd krävs omfattande och kostsamma åtgärder i form av lining/betonginklädnad. Detta skulle också medföra en kraftig försening av det infrastukturprojekt som regeringen förklarat vara tillåtligt. Fråga är då om detta motiveras av de skaderisker som föreligger.

Den grundvattensänkning som inläckaget i berganläggningarna förorsakar kan påverka ovanförliggande bebyggelse, natur och brunnar på ett negativt sätt. Särskilt allvarligt är risken för sättningsskador på befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I de områden runt Stora torget, där vissa överskridanden av satta riktvärden för sättningsrörelser konstaterats, är dock jorddjupen förhållandevis begränsade och

Sid 42 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

lerlagren har även inslag av grövre jordmaterial såsom silt och sand vilket medför att de snabbare reagerar på trycksänkning i grundvattnet. Eventuella skadeeffekter borde därmed till största delen redan ha visat sig till följd av den grundvattenavsänkning som har förevarit under anläggningsskedet. Här kan konstateras att det i målet inte har heller framkommit att skador identifierats i någon nämnvärd omfattning. Risken för sättningar och eventuella nya skador på byggnader torde följaktligen vara relativt små med den situation som nu råder.

Vid ovan angivna förhållanden och då skadorna till följd av grundvattenavledningen sammanfattningsvis bedöms bli begränsade kan det inte anses rimligt att nu vägra tillstånd till en ökad grundvattenbortledning. Samtidigt är det emellertid viktigt att i möjligaste mån begränsa inläckaget till bergsanläggningarna och grundvattenavsänkningen i dess närhet. Med ytterligare tätningsinsatser torde det vara möjligt att minska inläckaget ytterligare utöver vad Trafikverket angett. Mot bakgrund av att villkoret gäller som rullande årsmedelvärde finns domstolen skäligt att bifalla ansökan på så sätt att det maximala inläckaget bestäms till 600 l/min. I sammanhanget förtjänar även beaktas att Trafikverket enligt gällande villkor 3 är skyldig att – även under driftskedet – utföra infiltration eller annan vattentillförsel inom områden där kontroll visar att sådana åtgärder är nödvändiga för att motverka skadlig grundvattenpåverkan.

Pågående kontrollprogram bör avse även den nu tillståndsgivna verksamheten och uppdateras i erforderlig omfattning. Mot bakgrund av vad som framkommit avseende pågående sättningsrörelser bör uppföljning även ske av krypsättningar i det fall tillsynsmyndigheten finner det motiverat. Vad avser risk för skada på träd till följd av sänkta grundvattennivåer så kommer Trafikverket att tillsammans med Länsstyrelsen och Varbergs kommun även att upprätta ett åtgärdsprogram. Vad som tidigare bestämts avseende arbetstid och tid för anmälan av oförutsedd skada bör gälla.

Tillräckliga skäl för verkställighetstillstånd får anses föreligga.

Sid 43 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Den grundvattenavsänkning som blir följden av vattenverksamheten kommer att medföra påverkan på befintliga bergvärmeanläggningar. Trafikverket har beredskap för att utge ersättning för sådan påverkan. Den ersättningsmodell som presenterats av Trafikverket är emellertid inte prövad eller godkänd av Mark- och miljödomstolen, utan utgör Trafikverkets eget förslag till ersättningsmodell. Mark- och miljödomstolen vill i detta sammanhang anmärka att det framstår som om ersättning enligt modellen i vissa fall kan komma att ge en otillräcklig kompensation, företrädesvis till följd av att grundvattenavsänkningen följer sprickzonerna i berget varvid avståndet från tunnelområdet inte uteslutande styr vilken påverkan som blir följden.

Den som inte är nöjd med den ersättning som Trafikverket kommer att erbjuda med stöd av modellen är oförhindrad att återkomma till domstolen med en anmälan av s.k. oförutsedd skada och i denna anmälan framställa det ersättningsanspråk som yrkas. Denna möjlighet gäller även i övrigt för den som anser sig ha lidit skada av projektet, t.ex. genom sättningsproblematik. Som angetts tidigare i domen finns möjlighet att inkomma med sådan anmälan fram till december 2046. Anmärkas kan att den som inkommer med en sådan anmälan enligt huvudregeln har rätt att processa på verksamhetsutövarens, dvs. Trafikverkets, bekostnad.

Förevarande mål gäller tillstånd till en tillkommande grundvattenbortledning. Markoch miljödomstolen kan därför i detta mål inte pröva ersättningsfrågor hänförliga till de arbeten som utförts med stöd av 2018 års tillstånd. En sådan prövning förutsätter en anmälan om s.k. oförutsedd skada.

Tillståndet bör villkoras på sätt framgår av domslutet.

Vad gäller Meras Bostäder AB:s rättegångskostnadsyrkande får en timkostnad om 3 000 kr exkl. moms anses skälig vad gäller ombudets arbete.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 25 mars 2024

Sid 44 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1160-23 Mark- och miljödomstolen

Göran Stenman Sofia Book Rådman tekniskt råd

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman, ordförande, och tekniska rådet Sofia Book samt de särskilda ledamöterna Bengt Rosén och Stig Hård.

Bilaga 1

Hur man överklagar

Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.