M 5606-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 16 juni 2023 (ärende 535-27178-2023) att avsluta ärendet utan åtgärd.

SVEA HOVRÄTT DOM M 5606-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

F.S. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa länsstyrelsens beslut.

Länsstyrelsen i Stockholms län har vidhållit sitt beslut.

A och M.H., J.L., K.R., L.B., P.N. samt B och R.R. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolen dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

F.S. har hänvisat till det han anförde i mark- och miljödomstolen och därutöver anfört sammanfattningsvis följande.

Det kan ha förekommit jäv i mark- och miljödomstolen eftersom ansvarig domare har haft ett längre telefonsamtal med den klagande parten och därigenom kan ha påverkats av det som den parten har sagt. Domaren har inte vägt in väsentliga fakta och skriftlig bevisning utan i stället baserat domen på ostyrkta påståenden från den klagande parten.

Det finns inget stöd för de nederbördsmängder som den klagande parten har hänvisat till eller för att grannars brunnar har påverkats direkt eller indirekt av verksamheten. Det stämmer inte att 75 procent av träden har dött. Samtliga träd är i god kondition förutom några enstaka träd som har skadats av harar och rådjur. Pumpen har inte stått på och det har inte sprutat vatten från någon slang. Bevattningen upphörde när regn började komma med tätare intervaller och det inte längre fanns behov av bevattning.

F.S. har hänvisat bl.a. till sitt yttrande i mark- och miljödomstolen, en skrivelse som skickats till mark- och miljödomstolen efter domens meddelande, en skrivelse till JO och en ljudfil.

SVEA HOVRÄTT DOM M 5606-24

Länsstyrelsen har vidhållit sin tidigare bedömning att det är uppenbart att aktuellt vattenuttag inte påverkat kringliggande brunnar.

A och M.H., J.L., K.R., L.B., P.N. samt B och R.R. har utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg.

Varken länsstyrelsen eller verksamhetsutövaren har tagit hänsyn till eventuella konsekvenser av vattenuttaget. Oavsett brunnens kapacitet borde en anmälan till länsstyrelsen ha gjorts i god tid innan plantering och bevattning. Det kunde inte med säkerhet förutses hur länge och hur mycket planteringarna skulle behöva bevattnas, hur omgivande brunnar skulle påverkas och vad detta skulle få för långtgående konsekvenser.

Den vattenutredning som gjordes 2021 är partisk och innehåller ingen utredning om grannars brunnar. Påfyllningen av vattenmagasinen har på grund av lite nederbörd varit dålig sedan 2017. Våren 2023 var det regnfattigt i Lagboda by. Det finns inga mätpunkter i närheten, varför den utredning om regnmängd som har åberopats av F.S. är missvisande. De har med regnmätare själva dokumenterat nederbörden från april till oktober 2023. De små regnmängderna gjorde dem oroliga f ör hur deras brunnar skulle räcka. När F.S. började bevattna sina odlingar med en brunn som skulle försörja tre planerade bostadshus blev deras farhågor större, varför anmälan gjordes. Några av grannarnas brunnar ligger inte långt från aktuell brunn. En granne uppmärksammade ett hål på vattenslangen som sprutade vatten ungefär var tjugonde minut i en hel vecka. Hur mycket vatten som försvann ur grundvattenmagasinen då är det ingen som vet. De ifrågasätter varför bevattningen avbröts efter fyra, fem veckor och om det inte berodde på att vattnet tog slut.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt Mark- och miljööverdomstolen har det inte förekommit något rättegångsfel i mark- och miljödomstolen och det har inte framkommit någon omständighet som utgör jäv (jfr 4 kap. 13 § rättegångsbalken).

SVEA HOVRÄTT DOM M 5606-24

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att uttag av grundvatten för bevattning utgör vattenverksamhet (11 kap. 3 § 6 miljöbalken, MB). Vattenverksamhet kräver normalt tillstånd (11 kap. 9 § MB). Tillstånd krävs dock inte om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena (11 kap. 12 § MB).

Frågan i målet är om det är uppenbart att det vattenuttag för bevattning som F.S. gjord e under sommaren 2023 inte inverkade på vattenförhållandena på ett sådant sätt att enskilda eller allmänna intressen skadades och att vattenuttaget därför omfattades av undantaget från tillståndsplikt.

Det finns enligt Mark- och miljööverdomstolen inte anledning att ifrågasätta riktigheten av uppgifterna i den grundvattenutredning som har genomförts inför inrättandet av den bergborrade brunnen på fastigheten A ur vilken det aktuella vattenuttaget har gjorts. Av utredningen framgår att tillgången till grundvatten i området är god, att grundvattnet har ett sydligt flöde och att brunnen ur vilken vattenuttaget har gjorts ligger nedströms och minst 85 meter ifrån övriga brunnar varför ett uttag, tillräckligt för tre hushåll, inte påverkar grundvattentillgången till dessa negativt. Det framgår också av utredningen att det i Lagboda finns två hydrologiska avrinningsområden för grundvatten och att det område där brunnen på fastigheten A är belägen är ett annat än det område där omgivande brunnar är belägna.

Det framgår visserligen inte av utredningen hur stor mängd vatten som faktiskt togs ur brunnen för bevattningen. De uppgifter som A och M.H., J.L., K.R., L.B., P.N. samt B och R.R. har lämnat ger dock inte stöd för att vattenförhållandena på något sätt påverkades till följd av vattenuttaget.

Mot den bakgrunden bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det är uppenbart att vattenuttaget inte har skadat några enskilda eller allmänna intressen. Länsstyrelsen har därför haft fog för sitt beslut att inte vidta några ytterligare åtgärder med anledning av

SVEA HOVRÄTT DOM M 5606-24 anmälan. Mark- och miljödomstolen dom ska därför ändras och länsstyrelsens beslut ska fastställas. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsrådet Caroline Hedvall Klostermark, referent, tekniska rådet Claes Becker och hovrättsrådet Katarina Welin. Föredragande har varit Cecilia Lönnqvist.

Bilaga A

Sid 1 (9) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 4873-23 Mark- och miljödomstolen 2024-04-08 Meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

1L.B.

2A.H.

3M.H.

4J.L.

5K.R.

6P.N.

7B.R.

8R.R.

Motparter

1Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm 2. F.S.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4873-23 Mark- och miljödomstolen

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 16 juni 2023 i ärende nr 535-27178-2023, se bilaga 1

SAKEN

Begäran om tillsyn av grundvattenuttag på fastigheten A i Norrtälje kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut, ärende nr 535-27178- 2023, och återförvisar ärendet till länsstyrelsens för fortsatt handläggning.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4873-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND R.R., B.R., L.B., A.H.,

M.H., J.L., K.R. och P.N.

(R.R. m.fl.) inkom den 29 maj 2023 med en begäran om tillsyn av vattenverksamhet på fastigheten A, Norrtälje kommun. Av begäran framkom att fastighetsägaren tar ut vatten ur en brunn på fastigheten för att vattna cirka 100 nyplanterade körsbärsträd samt flera hundra vindruvssticklingar på sin fastighet. Länsstyrelsen beslutade genom det överklagade beslutet att avsluta ärendet utan att vidta ytterligare tillsynsåtgärder.

R.R. m.fl. har nu överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

R.R. m.fl. har yrkat, som det får förstås, att ärendet ska återförvisas till länsstyrelsen för fortsatt tillsynsutredning och vidtagande av ytterligare åtgärder. Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande.

I sin anmälan har de utryckt oro för att deras brunnar kan komma att påverkas av grannens bevattning med grundvatten. De har redan, på vissa fastigheter, dålig vattenkvalitet och sjunkande grundvattennivåer i sina brunnar då de haft lite nederbörd som inte kunnat fylla på grundvattenmagasinen. Ägaren av grannfastigheten A skriver i sitt yttrande till Länsstyrelsen att vattenuttaget är obetydligt och att fruktträden och vindruvssticklingarna endast behöver ca 1 900 liter per vecka, under 10 – 14 veckor. Det låter väldigt lite och är under förutsättning att det kommer ordentligt med nederbörd under sommaren och hösten.

Länsstyrelsens skäl till beslutet är felaktigt, eftersom deras brunnar är placerade nära grannens brunn där han gör sitt uttag. Fastighetsägaren har själv uttryckt farhågor för att hans brunn kan bli kontaminerad. Om en kontaminering av hans brunn sker innebär det också en risk för att det sprider sig till omkringliggande brunnar. Enligt Norrtälje kommun får vatten från privata brunnar endast användas

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4873-23 Mark- och miljödomstolen

till hushållsbehov. Bevattning av odlingar är inte att likställa med hushållsbehov. Kommunen uppmanar även invånarna att spara på vattnet och våra gemensamma grundvattenresurser.

Länsstyrelsens beslut är grundat på fastighetsägarens utsaga om att vattenuttaget för bevattning är obetydligt och hänvisar till en grundvattenutredning från 2021, där mycket information och data är från 2017. Beslutet är inte tillräckligt underbyggt. Enligt miljöbalken 11 kap. 12 §, skall hänsyn tas, om det befaras olägenheter för människors miljö och hälsa och kan skada enskilda och allmänna intressen. Dessa frågor har åsidosatts av Länsstyrelsen.

De har begärt syn på plats för att domstolen ska få en bättre inblick i förhållandena.

Mark- och miljödomstolen har berett F.S. möjlighet att yttra sig över klagandenas ö verklagande samt att särskilt yttra sig över innehållet i 11 kap. 11 § p. 1. miljöbalken.

F.S. har anfört i huvudsak följande. I mitten/slutet av maj 2023 planterades ett hundratals körsbärsträd på hans fastighet A. Under fem tillfällen stödbevattnades dessa träd då försommaren var relativt regnf ri. Den totala vattenmängd som togs upp för att stödbevattna dessa träd samt vinstic klingar på samma fastighet uppskattas till ca ”sju, åtta kubik vatten”. Månaderna juli, augusti, september och oktober blev regniga månader och bevattning erfordrades inte. Under perioden juli-september det vill säga sommarens varmaste månader uppgick nederbörden i området till dubbla mängden jämfört med genomsnitt av nederbörd i området. Enligt den vattenutredning som låtit göras på fa stigheten A finns ingen direkt koppling mellan hans brunn och närliggande fastigheters brunnar. Frågan är ifall upptag om cirka sju, åtta kubik ur hans brunn kunnat påverka grundvattnet till den grad att allmänna eller enskilda intressen skadats. Den knappa mängd vatten som tagits upp från hans brunn, i kombination av goda vattenförhållanden enligt vattenutredningen samt den stora

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4873-23 Mark- och miljödomstolen

mängd nederbörd under sommaren 2023 pekar mot att varken allmänna eller enskilda intressen skadats genom den aktuella vattenverksamheten.

F.S. har även lämnat in en bild över sin plantering av körsbärsträd, en Grundvattenu tredning vid fastigheten A, Norrtälje kommun från 2021 och uppgifter från SMHI o m nederbörd för perioden juli – oktober 2023.

M.H. och A.H. har för sin del kompletterat överklagandet och framfört att fastighetsägarens ombud under hösten 2023, ansökt om bygglov för fyra nya byggnader i anslutning till platsen där bevattning sker. Det gäller ett vindskydd för de nuvarande bikuporna, en verkstad för att slunga honung/fritidshus, en byggnad för att förädla produktion av körsbär till marmelad/bostad och ett vineri. Dessutom har det framkommit att de kommer att utöka odlingarna av körsbärsträd till 400 träd och även vinstockar samt utöka antalet bisamhällen till 400 st. Det kommer att ske under åren 2024–2025. Då kommer än mer bevattning att ske.

Länsstyrelsen i Stockholms län har beretts tillfälle att yttra sig och har anfört följande. Det stämmer att det enligt miljöbalken som huvudregel krävs tillstånd för uttag av grundvatten, om syftet inte är att exempelvis använda det för husbehovsförbrukning. Det stämmer också att bevattning av grödor inte faller under husbehovsförbrukning. Länsstyrelsen har i ärendet uppfattat det som att ägaren av fastigheten A anser att uttaget i stället görs med stöd av 11 kap. 12 § miljöbalken. Länsstyrelsen har i ärendet gjort bedömningen att det aktuella vattenuttaget borde kunna göras utan påverkan på kringliggande brunnar utifrån uppgifterna som finns i den grundvattenutredning som fastighetsägaren inkommit med. Om inte denna grundvattenutredning hade funnits sedan tidigare hade Länsstyrelsen beslut troligtvis varit att förelägga om att söka tillstånd för uttaget eller att vattenuttaget skulle avbrytas till dess att en motsvarande grundvattenutredning hade genomförts och att fastighetsägaren kunnat visa att tillgången på vatten är tillräcklig. I ärendet hade emellertid en sådan utredredning redan gjorts. Vad klagandena anför i sitt överklagande kan enligt Länsstyrelsen

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4873-23 Mark- och miljödomstolen

inte leda till att det överklagade beslutet ska ändras. Gällande placering av brunnen och eventuell risk för kontaminering av grundvattnet hänvisar Länsstyrelsen dessa frågor till den kommunala miljönämnden.

F.S. har slutfört sin talan och därvid anfört följande. Gällande bevattning och vattenuttag I aktuellt ärende har vi fört vår talan med stöd av data inhämtat från SGU och SMHI. Vi har även redovisat den ringa mängd vatten som tagits ut från aktuell brunn och redovisat tydligt för att detta uttag orimligen kan ha haft någon som helst påverkan på vare sig områdets grundvatten eller andra närliggande brunnar. Den klagande parten för sin talan med stöd av antaganden och så vitt jag kan bedöma en del oriktigheter. 1. Gällande olovlig ekonomibyggnad (Bygglov erhållet, BoM 2023-003446) 2. Finns inga planer eller ambition att stödbevattna befintliga eller tillkommande jordbruksinsatser på vår fastighet. Den stödbevattning som utfördes var endast vid begränsad tid i och med nyplantering av träd. Ingen ny bevattning planeras eller erfordras för varken befintliga eller tillkommande jordbruksinsatser. 3. Finns inga stöd eller bevis för att våra jordbruksinsatser, byggnadsverk eller aktiviteter på något sätt skulle ha en negativ påverkan på natur, djurliv, grundvatten eller för den delen någonting som angränsar vår fastighet. 4. Byggnadsverk som den klagande part hänvisar till i sin skrivelse har alla fått en individuell prövning hos stadsbyggnadskontoret i Norrtälje. Den klagande parten har sin demokratiska rätt att få sin talan prövad gällande dessa lov. Dock finns inget samband mellan mål 4873-23 och övriga byggnadsverk som hänvisas till i detta mål. Gällande skrivelse inkommen den 7 december undertecknat av M.H. 1. Det stämmer inte att bevattning sker. Det har skett, under sommaren 2023, under 4 tillfällen om ca 8 kubik. 2. Det står i skrivelsen att fler träd skall planteras och mer bevattning kommer att ske. Detta stämmer inte. Den klagande parten fabricerar här ett påstående som inte på något sätt är förankrat med verkligheten. För att förtydliga, ingen mer bevattning planeras eller erfordras. Vi har för närvarande inget mer att tillägga i ärendet men

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4873-23 Mark- och miljödomstolen

om mark- och miljödomstolen finner någon fråga fortsatt oklar önskar vi bli delgivna den frågan så att vi kan få chansen att förtydliga ytterligare.

DOMSKÄL

Rättslig reglering

Av 11 kap. 3 § p. 1 miljöbalken (1998:808) framgår att en vattenverksamhet utgörs av en uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning i ett vattenområde.

Enligt 11 kap. 9 § miljöbalken krävs det tillstånd för en vattenverksamhet enligt denna balk, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Den som vill bedriva vattenverksamhet får ansöka om tillstånd även om det inte krävs tillstånd för verksamheten.

Av 11 kap 11 § p. 1 miljöbalken behövs inte ett tillstånd enligt detta kapitel för vattentäkt för en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning.

Enligt 11 kap. 12 § miljöbalken behövs inte ett tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9 a § om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.

Domstolens bedömning

Frågan i målet är om Länsstyrelsen gjorde rätt att inte vidta ytterligare tillsynsåtgärder och avsluta ärendet om tillsyn av vattenverksamhet på fastigheten A , Norrtälje kommun. Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning.

Av länsstyrelsens beslut framgår att myndighetens uppfattning är att ägaren av fastigheten A anser att vattenuttaget från hans brunn görs med stöd av 11 kap. 12 § miljöbalken. Länsstyrelsen fann att den grundvattenutredning som inkommit under ärendets handläggning visade att det finns tillräckligt med vatten

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4873-23 Mark- och miljödomstolen

för det planerade uttaget för bevattning, utan att det påverkar kringliggande brunnar och att det därför inte var motiverat med ytterligare tillsynsåtgärder.

Huvudregeln enligt miljöbalken är att det krävs tillstånd för en vattenverksamhet om inte något annat följer av undantagsbestämmelserna. Vattenuttaget från brunnen på fastigheten A omfattas därmed av tillståndskravet. Domstolen konstaterar inledningsvis att det saknas tillstånd för vattenverksamhet på fastigheten.

Frågan är då om vattenuttaget från brunnen på fastigheten A omfattas av någon av undantagsbestämmelserna.

Av den generella undantagsbestämmelsen i 11 kap. 12 § miljöbalken behövs inte ett tillstånd eller anmälan om vattenverksamhet om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Domstolens bedömning, till skillnad från länsstyrelsens, är att det inte är visat av fastighetsägarens uppgifter att det är uppenbart att det faktiska vattenuttaget inte påverkar klagandenas kringliggande brunnar. Vattenuttaget i fråga omfattas därför inte av den generella undantagsbestämmelsen.

För att omfattas av undantaget om en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. 11 § 1 p. miljöbalken krävs att vattenuttag sker för en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning. Fastighetsägaren har uppgett till såväl länsstyrelsen som till domstolen att syftet med vattenuttaget är bevattning av cirka 100 körsbärsträd och flertalet vindruvsrankor. Hans syfte med vattenuttaget är således inte för husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning för hans hushåll eller jordbruk. Vattenuttaget kan därför inte heller anses omfattas av nämnda undantagsbestämmelsen. Vad F.S. anfört i sitt slutliga yttrande föranleder ingen annan bedömning.

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4873-23 Mark- och miljödomstolen

Med anledning av ovan nämnda finner domstolen att länsstyrelsen saknat fog för sin bedömning att det saknas skäl för att vidta ytterligare tillsynsåtgärder och avsluta ärendet. Mark- och miljödomstolen upphäver därför länsstyrelsens beslut och återförvisar det för fortsatt handläggning och erforderliga åtgärder.

Med anledning av att utgången i målet saknas det skäl för domstolen att företa syn.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 29 april 2024. Prövningstillstånd krävs.

Peter Winge Ola Lindstrand I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Peter Winge, ordförande, och tekniska rådet Ola Lindstrand. Föredragande har varit Victoria Arvidsson.