M 575-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsen i Södermanlands läns beslut den 24 april 2023 (ärendebeteckning 505-7977-2022) att återförvisa ärendet till Miljönämnden i Trosa kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM M 575-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Anlöm Fastighets AB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa länsstyrelsens beslut.

Miljönämnden i Trosa kommun och har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Anlöm Fastighets AB har anfört i huvudsak detsamma som i underinstanserna.

Nämnden har utöver vad den framfört tidigare anfört i huvudsak följande. Det finns inte anledning att ifrågasätta huruvida de boende själva har vidtagit de åtgärder som förväntas för att hålla nere inomhustemperaturen. För att åtgärda problemet krävs en fastighetsingripande åtgärd som hyresgästen inte har rådighet över, exempelvis skuggning av fasaden eller installation av klimatkyla.

har anfört i huvudsak följande. Bristen i lägenheten är hyresvärdens ansvar att åtgärda och han bestrider att han är vållande i bristen. De har vidtagit åtgärder såsom nattlig vädring, solavskärmning i form av mörkläggningsgardiner och rullgardiner, och även fläktar och parasoll har införskaffats.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet är om nämnden haft fog för att förelägga Anlöm Fastighets AB att vidta åtgärder för att sänka inomhustemperaturen i lägenhet.

Bostäder ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa, se 9 kap. 9 § miljöbalken. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt

SVEA HOVRÄTT DOM M 575-24

och som inte är ringa eller helt tillfällig, se 9 kap. 3 § miljöbalken. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att bland annat lufttemperatur inomhus kan utgöra en sådan störning, se prop. 1997/98:45, del 2 s. 109. I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa ska en bostad särskilt ge betryggande skydd mot bland annat värme, kyla och drag samt ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt, se 33 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Folkhälsomyndigheten har beslutat om allmänna råd om temperatur inomhus.

Vid tidpunkten för nämndens beslut gällde Folkhälsomyndighetens allmänna råd från 2014 (FoHMFS 2014:17), där det anges att vid bedömningen av om det termiska klimatet i ett utrymme innebär olägenhet för människors hälsa är riktvärdet sommartid för varaktigt operativ temperatur högst 26 °C, och för kortvarig operativ inomhustemperatur högst 28 °C.

Folkhälsomyndigheten har beslutat om nya allmänna råd om temperatur inomhus som började gälla den 15 maj 2024 (HSLF-FS 2024:10), och som ersätter de tidigare. Av nu gällande allmänna råd framgår att om inomhustemperaturen inte hålls inom de riktvärden som anges, kan den utgöra en olägenhet för människors hälsa. Riktvärdet för högsta inomhustemperatur sommartid är 26 °C men något högre temperatur kan accepteras dagtid, dock inte för känsliga grupper. Vidare anges att temperaturavvikelsens varaktighet och storlek är av betydelse.

Temperaturmätningen genomfördes i den aktuella lägenheten under perioden den 7 juli den 10 augusti 2021. Nämnden har bortsett från de resultat som uppmättes före den 30 juli på grund av att den bedömde att en värmebölja rådde under den perioden. Enligt utredningen översteg temperaturen 26 °C under sju nätter under perioden från och med den 30 juli till och med den 10 augusti. Högre temperatur dagtid har inte uppmätts och det har inte framkommit att någon person tillhörande en känslig grupp bor i lägenheten.

SVEA HOVRÄTT DOM M 575-24

Riktvärdet om 26 °C nattetid har alltså överskridits flera gånger under mätperioden. Folkhälsomyndigheten har till nämnden påpekat att det är viktigt att förhållandena under mätningen dokumenteras, dvs. om någon form av solskydd använts och vilka vädringsrutiner som tillämpats. Domstolen delar den uppfattningen. Enligt har de boende i lägenheten använt mörkläggningsgardiner, rullgardiner, nattlig vädring, fläktar och parasoll. Vilka förhållanden som rådde under mätningen har dock inte dokumenterats. Mark- och miljööverdomstolen anser därför, i likhet med länsstyrelsen, att nämndens beslut ska upphävas och ärendet återförvisas till nämnden för fortsatt behandling.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs, Mikael Hagelroth, referent, och Kristina Dreijer samt tekniska rådet Torbjörn Johansson.

Föredragande har varit Ulrika Agerskans.

Sid 1 (7) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 3420-23 Mark- och miljödomstolen 2023-12-21 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande Miljönämnden i Trosa kommun 619 80 Trosa

Motparter 1. Nokon Invest AB Kalkbruksvägen 23 619 71 Vagnhärad

Ombud:

2.

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Södermanlands läns beslut 2023-04-24 i ärende nr 505-7977-2022, se bilaga 1

SAKEN Tillsyn avseende inomhustemperatur i lägenhet på fastigheten i Trosa kommun

DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut fastställer mark- och miljödomstolen Miljönämnden i Trosa kommuns beslut den 17 oktober 2022 (beslutsnummer 2022- 236, dnr 2020-609) med endast den ändringen att tidpunkten för när förelagd åtgärd ska vara vidtagen bestäms till senast tre månader från att denna dom vinner laga kraft.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3420-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Miljönämnden i Trosa kommun (nämnden) förelade den 17 oktober 2022 Nokon Invest AB (bolaget) att, vid vite om 20 000 kr, vidta åtgärd för att sänka inomhustemperaturen i en lägenhet på fastigheten i vilken bor. Föreläggandets närmare lydelse framgår av länsstyrelsens beslut, se bilaga 1.

Efter att bolaget överklagat nämndens beslut upphävde Länsstyrelsen i Södermanlands län (länsstyrelsen) beslutet och återförvisade ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Nämnden har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Nämnden har yrkat att dess beslut den 17 oktober 2022 ska fastställas och har fört fram i huvudsak följande.

Det är inte märkligt att skillnaden mellan inom- och utomhustemperatur är större i slutet av mätperioden och mot slutet av sommaren. Att en värmebölja leder till att värme ackumuleras i konstruktionen för att sedan avges när utomhustemperaturerna sjunkit är ett känt fenomen. Den genomförda mätningen visar att samma sak inträffade kvällstid under hela mätperioden. Inomhustemperaturen steg i snitt 1,0 °C mellan kl. 20.00 och 23.59. Enligt nämndens uppfattning är detta samma fenomen. Det aktuella flerbostadshuset ligger i ett utsatt läge med öppna ytor runt omkring, vilket innebär att solen ligger på mot fasaden utan någon form av skuggning under större delar av dagen. Att inte fasaden skuggas bidrar till att konstruktionen värms upp för att sedan avge värme när utomhustemperaturen faller.

Att vädra under den begränsade tid från det att utomhustemperaturerna fallit under kvällen till dess att det de boende ska lägga sig har en ringa effekt på inomhustemperaturen då värmen fortsatt kommer från konstruktionen. Möjligheten att vädra med full effekt nattetid begränsas av den otrygghetskänsla som fullt öppna dörrar

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3420-23 Mark- och miljödomstolen

och fönster medför, av risken att få in skadedjur och av risken för att fukt kommer in vid regn. Enligt den boende fortsätter vädrandet nattetid därför genom fönster ställda på glänt. Dessutom innebär lägenhetens utformning att luften inte flödar genom hela lägenheten vid vädring.

Under den tid av mätperioden då inte extremväder rådde uppgick inomhustemperaturen till minst 26,0 °C under en sammanhängande period av åtta dagar. Under en av dessa överskreds även det kortvariga riktvärdet om 28 °C. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd, samt myndighetens vägledning i ärendet, är inomhustemperaturen i bostaden en olägenhet för människors hälsa. Nämnden kan inte se vad ytterligare en mätning skulle tillföra mer än att den klagade behöver utstå olägenheten under ännu en varm sommar. Det saknas skäl att ifrågasätta dennes rutiner för att hålla nere inomhustemperaturen. Nämnden anser inte att skriftlig dokumentation av den klagande väger tyngre än en muntlig redogörelse.

Mätvärdena visar att temperaturen sjönk framåt morgonen, för att sedan hålla sig under riktvärdena framåt kvällen och sedan börja stiga. Det tyder på att den varma luften har vädrats ut, att mörkläggningsgardiner är fördragna för att hålla ute den direkta solstrålningen och att den klagandes åtgärder ger god effekt. Om åtgärder inte vidtagits hade inte de uppmätta värdena fluktuerat så mycket och värdena hade sannolikt även varit ännu högre. Från den 5 augusti avtog skillnaden mellan temperaturen kl. 20.00 och 23.59. Det berodde på kraftigt sänkt utomhustemperatur och sannolikt mulet väder som medförde att konstruktionens temperatur gick ned.

Nämnden har gett in utredning i form av bl.a. en graf som redovisar uppmätta inomhustemperaturer kl. 16.00, 20.00 och 23.59 samt en ritning på lägenhetens planlösning.

Bolaget har motsatt sig bifall till nämndens yrkande och har fört fram i huvudsak följande.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3420-23 Mark- och miljödomstolen

Miljöbalkens hälsoskyddsbestämmelser är ett komplement till reglerna i bygglagstiftningen. Den byggnad där prövningslägenheten är belägen uppfördes år 2018 helt i enlighet med då rådande byggregler varpå slutbesked meddelades. Byggnaden är uppförd med modernt arbetssätt och material. Det är således inte fråga om ett äldre stenhus som är kända för att alstra värme, utan en konstruktion som med hjälp av tekniska framsteg klarar av de krav bygglagstiftning ställer utan att ha en allt för skrymmande isolering och konstruktion. Konstruktionen är att jämföra med en klassisk träregelkonstruktion i fråga om uppvärmning och avkylning. Vidare delar bolaget inte nämndens påstående om att lägenhetens utformning innebär att luften inte flödar genom hela lägenheten vid vädring. I samtliga väderstreck finns minst en dörr eller ett öppningsbart fönster. Det är alltså fullt möjligt att ska korsdrag genom alla rum. I Folkhälsomyndighetens vägledning i ärendet upplyste myndigheten om vikten av solavskärmning, nattlig vädring samt dokumentation. Folkhälsomyndighetens sakkunnige utgick även från att ingen solavskärmning funnits i lägenheten. I sitt överklagande anger dock nämnden att solavskärmningsåtgärder har vidtagits.

Bolaget vill återigen belysa att skillnaden mellan inom- och utomhustemperaturen är påtagligt mycket större mellan den 31 juli och den 7 augusti än under den övriga mätperioden. Av mätningen framgår att det har varit möjligt att sänka temperaturen genom nattliga vädringar. Det finns därför skäl att ifrågasätta den klagandes rutiner för att hålla nere inomhustemperaturen. Osäkerheten avseende den klagandes rutiner kan avhjälpas med den dokumentation som Folkhälsomyndigheten har påpekat. Sådan dokumentation kan rimligtvis endast upprättas av hyresgästen då denne besitter ensam rådighet till lägenheten. Hyresvärdens möjligheter att föra bevisning är begränsade i dessa situationer.

Bolaget har gett in utredning i form bl.a. ett sakkunnigutlåtande rörande byggnadens konstruktion.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3420-23 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Frågan i målet är om det utifrån den inomhustemperaturmätning som genomfördes i den aktuella lägenheten sommaren år 2021 är befogat att förelägga bolaget att vidta åtgärder för att riktvärdena i folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17) inte ska överskridas. Tillämpliga bestämmelser framgår nedan och av länsstyrelsens beslut.

Den genomförda temperaturmätningen ägde rum mellan den 7 juli och den 10 augusti 2021. Av resultatet från mätningen framgår att den uppmätta inomhustemperaturen översteg Folkhälsomyndighetens riktvärde för varaktig temperatur (26,0 °C på sommaren) 19 av 36 dagar och riktvärdet för kortvarig temperatur (28,0 °C på sommaren) 6 av 36 dagar. Mellan den 7 och den 29 juli rådde dock enligt nämnden en värmebölja, varför nämnden i sin bedömning valt att bortse från resultaten som uppmättes under denna period. Vad gäller temperaturerna som uppmättes mellan den 30 juli och den 10 augusti har bolaget och länsstyrelsen ifrågasatt temperaturmätningens resultat med anledning av att inomhus- och utomhustemperatur under perioden korrelerar i lägre grad än under övriga delar av mätperioden. Bolaget och länsstyrelsen har fört fram att erforderlig vädring och solavskärmning rimligtvis borde ha sänkt inomhustemperaturen under perioden. Nämnden har å sin sida lyft fram att resultatet av inomhustemperaturmätningarna under den senare mätperioden kan förklaras av byggnadens värmelagrande egenskaper.

Mark- och miljödomstolen gör följande överväganden i fråga om relevansen av temperaturmätningarna mellan den 30 juli och den 10 augusti. Av utredningen i målet framgår att inomhustemperaturen i lägenheten regelmässigt ökat från dagtid till kvällstid och natt, samt att de högsta temperaturerna vanligtvis uppmättes under natten. Det har alltså varit under kvälls- och nattetid, då utomhustemperaturen är lägre, som överskridandena av Folkhälsomyndighetens riktvärden huvudsakligen har ägt rum. Vidare förekommer även under den tidigare delen av mätperioden, dvs.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3420-23 Mark- och miljödomstolen

innan den 30 juli, ett flertal dagar då inom- och utomhustemperatur har låg korrelation. Som nämnden fört fram är en trolig förklaring till mätningsresultatet att byggnaden lagrar värme. Domstolen delar alltså inte länsstyrelsens bedömning att de uppmätta inomhustemperaturerna under den senare delen av mätperioden är så anmärkningsvärda att de bör bortses ifrån.

Mark- och miljödomstolen anser vidare, till skillnad från nämnden och länsstyrelsen, att det finns skäl att i viss mån beakta mätningsresultaten som uppnåddes mellan den 7 och den 29 juli. Folkhälsomyndighetens allmänna råd gäller förvisso inte vid extrema väderförhållanden. Vad detta är definieras inte i de allmänna råden utan måste avgöras av rättstillämparen. Enligt Socialstyrelsens handbok Temperatur inomhus (2005) kan viss ledning fås från SMHI:s definition av en värmebölja, dvs. en är minst 25,0 °C minst fem dagar i str . Domstolen anser att detta är en rimlig utgångspunkt och konstaterar mot denna bakgrund att definitionsmässig värmebölja endast rådde under perioden 8 17 juli, utifrån den källa för utomhustemperatur som bolaget hänvisat till i ärendet (AccuWeather). Vid bedömningen av om inomhustemperaturen utgör en olägenhet bör alltså, enligt domstolens mening, även beaktas att inomhustemperaturerna överstigit både 26 och 28 °C ett flertal dagar under juli månad då det inte rått extrema väderförhållanden.

Mark- och miljödomstolen bedömer att den utförda temperaturmätningen ger en sammantagen bild av en lägenhet med betydande värmeproblem och att utredningen ger skäl att anta att temperaturen i lägenheten innebär en olägenhet för människors hälsa. Domstolen instämmer i det som Folkhälsomyndigheten har fört fram i sin tillsynsvägledning i ärendet nämligen att det är tveksamt om ytterligare temperaturmätningar skulle tillföra något av vikt till beslutsunderlaget och att slutsatser kan dras utifrån befintligt underlag. Det kan i sammanhanget även konstateras att nämnden före det nu aktuella föreläggandet förelade bolaget att genomföra en utförlig mätning, vilket bolaget underlät att göra.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3420-23 Mark- och miljödomstolen

Av den s.k. försiktighetsprincipen (2 kap. 3 § andra stycket miljöbalken) följer att verksamhetsutövaren ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka olägenhet för människors hälsa så snart det finns skäl att anta att verksamheten kan medföra sådan olägenhet. Det krävs med andra ord inte att en olägenhet med säkerhet har kunnat konstateras, utan redan risken för olägenhet kan medföra en skyldighet att vidta åtgärder. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att nämnden, utifrån den tillgängliga utredningen och vad som tidigare förevarit i ärendet, haft fog att förelägga bolaget att vidta åtgärder för att sänka inomhustemperaturen. Det har också varit befogat att förena föreläggandet med vite. Vad bolaget i övrigt har anfört i målet, bl.a. om att byggnaden uppförts i enlighet med gällande byggregler, föranleder ingen annan bedömning.

Nämndens beslut ska alltså fastställas. Eftersom tidpunkten för fullgörande gått ut under överklagandeprocessen ska denna dock flyttas fram.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 11 januari 2024.

Hanna Wallin Giesela Köthnig I domstolens avgörande har tingsfiskalen Hanna Wallin, ordförande, och tekniska rådet Giesela Köthnig deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Josef Hellman.