M 5837-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar punkten 2 b) i mark- och miljödomstolens domslut och fastställer att villkor 8 och 9 ska ha den lydelse som framgår av Miljöprövningsdelegationens vid Länsstyrelsen i Dalarnas län beslut den 25 maj 2023 (ärendebeteckning 551-141-2023).

SVEA HOVRÄTT DOM M 5837-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Svevia AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att villkor 8 och 9 ska ha den lydelse som följer av Miljöprövningsdelegationens vid Länsstyrelsen i Dalarnas län beslut.

Länsstyrelsen i Dalarnas län (länsstyrelsen) har medgett ändring av mark- och miljödomstolens dom.

har förklarat att han alltjämt motsätter sig att bolaget ges tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet och har fört fram att det saknas efterfrågan på bolagets produkter.

har inte haft någon erinran mot ändring av mark- och miljödomstolens dom och har anfört att han inte längre störs av buller eller andra olägenheter från berg-täkten.

UTVECKLING AV TALAN OCH UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖ- ÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har fört fram i huvudsak följande till stöd för sin talan.

Mark- och miljödomstolen har sänkt begränsningsvärdet för buller från 45 dB(A) till 40 dB(A) kvällstid kl. 18.00 22.00. Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller (rapport 6538) ska enligt praxis utgöra utgångspunkten vid regleringen av bullervillkor. I vägledningen anges att riktvärdet för buller under kvällstid är 45 dB(A) vid bl.a. bostäder. Det saknas skäl att i detta fall föreskriva bullervillkor som avviker från Naturvårdsverkets riktvärden. Det finns inget som talar för att bolagets verksamhet är särskilt störande eller som motiverar en sänkning av begräns-ningsvärdena. Det kan noteras att de två klagandena bor 1 760 m respektive 1 970 m från verksamhetsområdet, och att den närmaste bostaden ligger på ett avstånd om

SVEA HOVRÄTT DOM M 5837-24

630 m. Bolaget har låtit genomföra förnyade bullerberäkningar som beaktar en bullervall som förbisetts i tidigare utredningar. Beräkningarna visar att bolaget efterlever de riktvärden för buller som föreskrivs i Naturvårdsverkets vägledning.

Den ändring av villkoren om arbetstider som mark- och miljödomstolen har beslutat innebär att möjligheten att utföra vissa för bolagets verksamhet centrala inslag kraftig begränsas och medför en påtaglig inskränkning av bolagets möjligheter att på ett ändamålsenligt sätt bedriva sin verksamhet. Villkoren överensstämmer inte med hur en täktverksamhet normalt bedrivs i Sverige. Till exempel kräver sprängningar en del förberedande arbete och genomförs normalt vid lunchtid, eftersom de av säkerhetsskäl behöver genomföras när det är ljust. Om en sprängning skulle fördröjas och inte hinna genomföras innan kl. 15.00 skulle bolagets personal behöva bevaka sprängmedlen hela natten med betydande säkerhetsrisker som följd. Begränsningen i fråga om asfaltstillverkning medför vidare att bolaget inte kan lämna anbud på större asfaltsarbeten, eftersom många asfaltsarbeten kräver att asfalt kan tillverkas och levereras nattetid. Även begränsningen av arbetstiderna för krossning och sortering medför betydande begränsningar för bolagets produktionsplanering. Flera arbetsmoment har begränsats till att påbörjas först kl. 8.00, vilket är olämpligt eftersom arbetsdagarna i anläggningsbranschen startar mellan kl. 6.00 och 7.00. Det nya villkoret om arbetstider är dessutom otydligt formulerat alstrande under tiderna är inte miljömässigt motiverade mot bakgrund av att verksamheten innehåller Naturvårdsverkets riktvärden för buller.

Bolaget har till Mark- och miljööverdomstolen gett in en kompletterande bullerutredning och kartmaterial.

Länsstyrelsen har fört fram i huvudsak följande.

Länsstyrelsen finner inte anledning att göra en annan bedömning än den som miljöprövningsdelegationen har gjort. Bolaget har genomfört bullerberäkningar som visar att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller kommer att innehållas för de yrkade arbetstiderna om de föreslagna åtgärderna vidtas. Bolaget har i ansökan åtagit

SVEA HOVRÄTT DOM M 5837-24

sig att uppföra bullervallar på platser där bullerreducerande avskärmningar saknas i syfte att minska risken för bullerstörningar för närboende. Länsstyrelsen bedömer att de föreslagna skyddsåtgärderna, åtagandena och villkoren medför att närboende inte riskerar att påverkas av buller från den planerade verksamheten. Arbetstiderna för verksamheten eller riktvärdena för buller behöver därmed inte regleras hårdare än vad som framgår av miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

För reglering av buller som uppkommer i verksamhet av det aktuella slaget bör Natur- - (rapport 6538, publicerad 2015) utgöra utgångspunkt. En bedömning av vilka försiktighetsmått och begränsningar som ska gälla måste dock göras utifrån förhållandena i varje enskilt fall och det kan då finnas skäl att tillämpa andra tider och värden än de som anges i vägledningen. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 juni 2020 i mål nr M 10421-18.)

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det villkor om begränsningsvärden för ekvivalent ljudnivå utomhus vid bl.a. bostäder som miljöprövningsdelegationen beslutat (villkor 8) är i linje med Naturvårdsverkets vägledning. Domstolen anser att det inte har framkommit några omständigheter som talar för att föreskriva villkor som avviker från vägledningen i detta fall.

Av de bullerberäkningar som bolaget har gett in till Mark- och miljööverdomstolen framgår att den planerade verksamheten klarar av att innehålla Naturvårdsverkets riktvärden. I en täktverksamhet förekommer dock arbetsmoment med sådan bullerkaraktär att de kan upplevas störande även om riktvärdena klaras. Det kan därför vara motiverat att utöver bullernivåer även reglera arbetstid för bl.a. sprängning, borrning, skutknackning och krossning (se Mark- och miljööverdomstolens domar den 27 april 2018 i mål nr M 9015-17, den 11 juni 2020 i mål nr M 10421-18 och den 6 mars 2023 i mål nr M 11112-21). Hur sådana begränsningar ska utformas behöver avgöras från fall till fall. Mark- och- miljödomstolen bedömer att det villkor som miljöprövningsdelegationen beslutat gällande arbetstider för bulleralstrande verksamhet (villkor 9) är

SVEA HOVRÄTT DOM M 5837-24

väl avvägt. Villkoret är förenligt med hur dag- och kvällstid definieras i Naturvårdsverkets vägledning. Mot den bakgrunden, och med hänsyn till de följder som strängare villkor skulle få för bolagets möjlighet att bedriva sin verksamhet, saknas det skäl att begränsa arbetstiderna på det sätt som mark- och miljödomstolen har gjort.

Överklagandet ska därför bifallas och de villkor som miljöprövningsdelegationen beslutat för buller och arbetstider ska fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand och Kristina Dreijer, tekniska rådet Torbjörn Johansson och tf. hovrättsassessorn Hanna Wallin, referent.

Föredragande har varit David Sandberg.

Sid 1 (19) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 4787-23 Mark- och miljödomstolen 2024-04-19 meddelad i Nacka

PARTER Klagande

Motparter 1. Svevia AB Box 12188 102 25 Stockholm Ombud: och U T

2Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Dalarnas län, Miljöprövningsdelegationens beslut 2023-05-25 i ärende nr 551-141-2023, se bilaga 1 SAKEN Ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet inom fastigheterna och i Borlänge kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår och avvisningsyrkande.

Mark- och miljödomstolen ändrar Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut enligt följande.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

a) Den mängd externa massor som får mottagas och lagras för anläggande av bullervall och efterbehandling av täkten bestäms till 2 200 000 ton.

b) Villkor 8 och 9 ges följande lydelse.

Villkor 8 Buller från verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder, förskolor, skolor och vårdlokaler än:

50 dB(A) helgfria vardagar, mån-fre kl. 06.00 18.00 45 dB(A) lördag, söndag och helgdag kl. 06.00 18.00 40 dB(A) kvälls- och nattetid kl. 18.00 06.00

Momentana ljud nattetid (kl. 22.00 06.00) får inte överskrida 55 dB(A) vid bostäder.

De angivna värdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar samt vid behov immissionsmätningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tider då verksamheten pågår. Kontroller ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller på tillsynsmyndighetens begäran.

Villkor 9 Verksamhet får endast bedrivas i täkten enligt följande:

- Borrning, skutknackning, krossning och sortering, helgfria vardagar, måndag fredag kl. 08.00 18.00. - Sprängning, helgfria vardagar, måndag fredag kl. 08.00 15.00. - Asfalttillverkning, lastning och transporter, helgfria vardagar, måndag fredag kl. 06.00 22.00. - Bulleralstrande underhåll och övrig bulleralstrande verksamhet, helgfria vardagar, måndag fredag kl. 08.00 18.00. Om ett akut behov av

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

reparationer uppstår får bulleralstrande underhållsåtgärder vidtas även utöver denna tid. - Icke bulleralstrande underhåll och övrig icke bulleralstrande verksamhet, måndag söndag kl. 00.00 24.00.

c) Ett nytt villkor införs med följande lydelse.

Villkor 17 Ett kontrollprogram för verksamheten ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och lämnas in senast vid den tidpunkt verksamheten sätts i gång. Kontrollprogrammet ska som minst innefatta rutiner för kontroll av hur verksamheten uppfyller tillståndets krav och gällande lagstiftning.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Svevia AB (bolaget) innehar i dagsläget tillstånd för bl.a. täktverksamhet till och med den 30 juni 2025. Bolaget har ansökt om förlängt tillstånd för täktverksamheten och har även ansökt om tillstånd för andra verksamheter, så som lagring och bearbetning av icke-farligt avfall och asfalttillverkning. Tillståndstiden är ansökt till 25 år. Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Dalarnas län (miljöprövningsdelegationen) beslutade den 25 maj 2023 att bevilja bolaget tillstånd till bl.a. brytning av totalt 8 000 000 ton berg och morän.

och har nu överklagat miljöprövningsdelegationens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. och (klagandena) har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva miljöprövningsdelegationens beslut och avslå ansökan om utökat tillstånd för bergtäkt m.m. på fastigheterna och . I andra hand har klagandena yrkat att bolagets ansökan ska avvisas. I tredje hand har klagandena yrkat att ett antal villkor ändras eller läggs till.

Bolaget har bestridit klagandenas yrkanden och har för egen del preciserat sina yrkanden i ansökan på så sätt att det yrkas tillstånd att mottaga samt lagra schaktmassor för anläggande av bullervall med 100 000 ton och för efterbehandling av täkten med 2 300 000 ton.

Länsstyrelsen i Dalarnas län (länsstyrelsen) har uppgett att länsstyrelsen inte finner någon anledning av göra en annan bedömning än miljöprövningsdelegationen.

UTVECKLING AV TALAN

Klagandena Klagandena har till stöd för sin talan anfört bland annat följande.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

Arbetstider Det är inte som bolaget säger att det är sprängningar, skutknackning och borrning som är mest störande. En sprängning låter förvisso mycket men det händer väldigt sällan och är därför inte så störande för omgivningen. Det som stör mycket är dock krossning och sortering av materialet. Det är även den aktivitet som utförs dagligen i täkten. Därför bör man inte få utökad tid för att utföra denna verksamhet. Skulle bolaget få utökad tid för detta innebär det att de närboende inte kommer få någon ostörd vaken tid. Det är därför en kompromiss att verksamheten får bullra till kl. 18. Några av de bullermätningar som blivit godkända har utförts under vintertid med snötäcke på mark och i träd. Mätningarna säger således inget om hur mycket det låter då snön dämpar ljudet.

Buller Bolaget skriver att få klagomål inkommit under tiden och skriver även att de få klagomål som inkommit har följts upp av bolaget och utretts i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta påstående kan starkt ifrågasättas eftersom det från tillsynsmyndigheten är svårt att få fram statistik på klagomål från denna täkt. Det har i princip inte gått att få tag på en lista med klagomål från tillsynsmyndigheten, utan man får ut all information. Det finns även ett beslut från länsstyrelsen där ärenden lämnas åter till tillsynsmyndigheten. Det har fortfarande inte hänt någonting i dessa frågor som länsstyrelsen påpekade för tillsynsmyndigheten och det har nu gått flera år. Det finns således ett mörkertal.

Bolaget måste bygga fasta bullerskydd som tar bort alla möjligheter att överstiga gränsvärden. Dessa skydd ska finnas på plats innan man får krossa en enda sten. Inte efter att man börjat krossa för då har man redan utsatt omgivningen för onödigt lidande. Det skall finnas ett villkor på att bygga dessa bullervallar och att maskinerna ska placeras bakom de skydd bolaget beskriver.

Egenkontroll Bolaget anser att de ska använda klagomål som en metod för att utföra egenkontroll. Det går inte att använda de närboende som försökskaniner och hur säkerställer man

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

att bolaget uppfyller bullerkraven om bolaget använder närboende. Anser bolaget att om någon klagar, så har de inte uppfyllt kraven och om ingen klagar, så är kraven uppfyllda. När de träffar grannar i området så pratas det om upplevda störningar från täkten men ingen klagar eftersom man är rädd att stöta sig eller inte vet var man vänder sig. Ska bolaget använda de närboende som egenkontroll får bolaget montera en fast bullermätning som man i efterhand kan kontrollera vad det faktisk var vid tiden för klagomålet. Det är i princip omöjligt att återskapa ett likadant scenario i efterhand. För klagar någon så tar det någon dag innan allt gåtts igenom byråkratin och när väl någon kommer ut och mäter är det helt andra förhållanden.

Tillsynsmyndigheten verkar inte heller vara speciellt intresserade av att utreda eller lyssna på de närboende. Bolaget måste visa att man kan uppfylla kraven och även ha en egenkontroll som inte bygger på allmänheten. Bolaget måste själva tillse att det varje dag uppfyller bullerkraven. Det måste finnas en plan för detta i bolagets egenkontrollprogram om man ska tillåta verksamheten.

Nytt villkor för utsläpp till luft Det som släpps ut till luften kan kanske inte klassas som hälsofarligt men om omgivningen ständigt tvingas gå i asfaltlukt så blir det en indirekt hälsopåverkan, men i stället en psykisk sådan. Det påverkar även livskvaliteten då det hela tiden kommer något kemiskt i stället för frisk doft.

Alternativ placering Bolaget har inventerat befintliga täkters tillstånd och fått fram att flera tillstånd går ut och därmed dragit slutsatsen att de inte kommer finnas kvar för att på så sätt visa att täkten behövs. Men det är så att flera av täkterna håller i dagsläget på med att söka nya tillstånd så de kommer att finnas kvar. Det är inte alls säkert att det är längre till andra täkter, det beror på vart förbrukningen är.

Bolagets lokaliseringsutredning kan ifrågasättas eftersom de två alternativen är i princip omöjliga att använda förutom den aktuella platsen. Bolaget har t.ex. letat ett

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

område i närheten av ett naturområde. Bolaget har letat ett område i närheten av friluftsaktiviteter och bostäder. Bolaget får det att se ut som att den utvalda platsen är den mest lämpliga. Frågan är hur många platser man verkligen gått igenom. Bolagets utredning borde därför förkastas och är enbart gjort för att bolaget var tvungen att göra den.

I nollalternativet kan man tänka sig att fördubbla produktionen i Fågelmyraberget och då skulle det räcka till. I Fågelmyraberget kommer även täkten att göra samhällsnytta på flera sätt eftersom det område som täkten brutit bort kommer nyttjas för deponi. På så vis förstörs inte fler områden i onödan.

Bolaget borde fundera på hur det skulle vara att använda andra sidan av vägen i Fågelmyraberget eller andra ytor i närheten. Eventuellt borde man kunna använda dessa till Borlänge energis avfallshantering i framtiden, likt tanken med den täkt som finns där idag.

Om man gör en förstoring av den kartbild där bolaget lokaliserat alternativ 3 kan konstateras att det är helt orimligt att lägga en bergtäkt i detta område men ändå har bolaget valt att ta med det som ett alternativ. Bolaget har dock inte tagit med området söder om vägen. Hade man haft en bergtäkt i denna region skulle bolaget kunna ha tillgodosett ett större geografiskt område med korta transporter, då den hamnar mellan två kommuner, Borlänge och Säter. I området finns också inga bostäder att störa.

Om bolaget inte bryr sig att det är en uran i backen kan täkten flyttas högre upp i bergen sett från där den är lokaliserad idag. Det skulle innebära betydligt längre avstånd till bebyggelse.

Bolaget talar även om långa transporter från andra kommuner. Det förekommer redan idag att det transporteras mellan kommunerna, dels beroende på att man får bättre pris hos någon leverantör, dels för att slutanvändningen är belägen så att det är mer lämpligt att använda en täkt utanför kommunen. Aktuell täkt ligger dock

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

dumt till för att nyttjas av andra kommunen än Borlänge, vilket talar emot att det är den mest lämpliga platsen.

Uranhaltigt material och asfalttillverkning Bolagets material är inte lämpligt för bostadsbyggande eftersom den består av höga halter av uran, vilket kommer leda till problem med radon i de bostäder materialet används i. Bolaget kan därför inte hävda att de behövs på grund av all nybyggnation av bostäder i Borlänge.

Bolaget säger ingenting om materialets lämplighet på platsen då det innehåller mycket uran och är inte allas lämpligt att bygga bostäder med.

Det finns inget som gynnar samhället eller miljön med att tillåta asfalttillverkning i täkten med mobil anläggning. Det finns en bra anläggning i Borlänge som redan tillverkar asfalt och som kan förse regionen med den asfalt som behövs. Det finns mer nackdelar med att tillåta tillverkning på fler platser och dessutom med sämre utrustning än de bolag som har fast installerad utrustning och som är experter på att köra och underhålla denna.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Dalarnas län har beretts tillfälle att yttra sig över klagandenas överklagande. Länsstyrelsen har i huvudsak anfört följande.

Utifrån det underlag som presenteras i ansökan och efterföljande kompletteringar finner länsstyrelsen inte anledning att göra en annan bedömning än vad som framgår av miljöprövningsdelegationens beslut. Ett kontrollprogram för verksamheten ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och lämnas in senast då verksamheten sätts i gång. Kontrollprogrammet ska som minst innefatta rutiner för kontroll av hur verksamheten uppfyller tillståndets krav och gällande lagstiftning.

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

Villkorsformuleringar i tillståndet är framtagna i samverkan mellan landets miljöprövningsdelegationer och används nationellt som standardvillkor i täktbeslut. Anpassningar sker i varje enskilt ärende. Länsstyrelsen anser att villkoren är fullt tillräckliga och ser ingen anledning att göra någon annan bedömning än vad miljöprövningsdelegationen gjort. Miljöprövningsdelegationen har, med hänsyn till verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter, bedömt att några särskilda villkor om kontrollprogram inte behöver meddelas. Länsstyrelsen har ingen invändning mot att tillståndet förenas med ett sådant villkor, om domstolen anser att det behövs.

Bolaget Bolaget har beretts tillfälle att yttra sig över klagandenas överklagande. Bolaget har i huvudsak anfört följande.

En utökning av den befintliga verksamheten innebär mindre miljöpåverkan än att etablera en ny tänkt med intrång på en orörd plats. Det är okänt om en utökning av bergtäkt vid Fågelmyraberget är tekniskt eller miljömässigt möjligt. Om täkt är möjlig och hur den då påverkar den pågående avfallsverksamheten behöver exempelvis utredas mycket noggrant. I sammanhanget kan man också nämna att det ur ett samhällsperspektiv är önskvärt att flera aktörer innehar täkttillstånd/tillstånd till asfaltverk inom regionen för att marknaden ska fungera optimalt.

Bolaget kommer inte att vänta på eventuella klagomål för att vidta åtgärder för att minimera buller. Som nämnts i den framtagna bullerutredningen finns goda möjligheter att minska buller genom att kontinuerligt anpassa bullerkällornas placering vartefter brytningen fortskrider. Man kan också nämna att riktvärdena för buller på den klagandes fastighet (Hemberget 4:15) enligt den framtagna bullerutredningen tydligt underskrids.

Uran är ensamt inte en korrekt parameter för kvalitetskontroll av bergmaterialprodukter. Däremot används aktivitetsindex - som beräknas utifrån sammantagna halterna av uran, torium och kalium - för kontroll av

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

materialet. Bolaget undersöker kontinuerligt ballasten för vilket ändamål som är lämpliga användningsområden med hänseende på ett antal olika parametrar, bl.a. aktivitetsindex.

UTREDNING Mark- och miljödomstolen har förelagt bolaget att komplettera utredningen i flera hänseenden.

Bolaget Bolaget har gett in kompletterande buller- och lokaliseringsutredningar samt preciserat sitt yrkande till att mottaga och lagra schaktmassor upp till en maximal mängd av 2 400 000 ton, varav 2 300 000 ton avser efterbehandling av täkten och 100 000 ton avser anläggande av bullervall. Bolaget har vidare anfört i huvudsak följande avseende det preciserade yrkandet.

Efterbehandlingen är i nuläget inte fastställd, det är inte heller möjligt att helt och hållet veta i vilket skede som verksamheten kommer att efterbehandlas. Det som dock går att beräkna är vilken mängd massor som behövs för en viss typ av efterbehandling som är ett tänkbart scenario. Därmed är det viktigt för bolaget att möjligheten att motta tillräckliga mängder schakt finns inom tillståndet. Detta skapar också möjlighet inför upprättandet av den slutliga efterbehandlingsplanen att anpassa efterbehandlingen på bästa sätt med hänsyn till de värden som man helst önskar främja vid tidpunkten för densamma. Utan tillgång till schaktmassor är bolagets möjligheter ytterst begränsade. Det troliga scenario som bolaget har lagt till grund för sin beräkning är att flera av de branter som uppkommer vid brytningen släntas med massor för en mjuk anpassning till landskapet, i detta arbete går det också att vidta åtgärder för att främja biologisk mångfald.

Tillgången på schaktmassor med för täkten lämpliga egenskaper är osäker, då detta beror på vilken typ av projekt som genomförs inom lämpligt transportavstånd från täkten. Det innebär att det är svårt att prognostisera tillgången på schaktmassor över en längre tidsperiod. Behovet av att ta emot massor föreligger därför under hela

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

tillståndstiden, detta för att möjliggöra en så bra efterbehandling av täkten som möjligt. En sådan ordning främjar därtill cirkulär ekonomi och korta transportavstånd av schaktmassor. Transportavstånden är ofta den största miljöpåverkan för schaktmassor som uppkommer vid olika exploateringar. Att en sådan ordning bör främjas framgår bland annat av EU-domstolens dom i mål nr C- 238/21 Porr Bau. Det är härigenom även visat att det finns en avsättning för massorna.

Beträffande mängden massor för respektive ändamål, uppskattar bolaget att den bullervall som kan komma att behöva anläggas innefattar en volym på cirka 47 000 m Denna volym omräknat i vikt, motsvarar cirka 100 000 ton. Massorna som används vid anläggandet av bullervallen kan sedan även användas vid efterbehandling av bergtäkten, vilket ur resurshållningssynpunkt är väldigt gynnsamt för både bolaget och miljön. Detta eftersom schaktmassorna kan användas både under täktens drifttid och då den ska avslutas.

Bolaget har tidigare lämnat in en beräkning på hur mycket schaktmassor som skulle behövas vid ett scenario där en efterbehandling av bergtäkten sker med släntning. Beräkningen visade att det uppskattningsvis skulle behövas cirka 2 400 000 ton schaktmassor för detta. Av denna mängd har bolaget för avsikt att återanvända 100 000 ton schaktmassor från bullervallen.

De schaktmassor som uppkommer vid byggnation av infrastrukturprojekt är av olika kvalitet. Dessa kan inte alltid återanvändas direkt i det aktuella projektet eller återvinnas till produkter med särskilda kvalitetskrav, exempelvis bärlager och matjord. Massornas egenskaper kan dock vara mycket lämpliga att återanvända för efterbehandling av en bergtäkt. En efterbehandling kräver normalt inte massor av särskilt hög teknisk kvalitet, dock får de inte riskera att förorena området. Det föreslagna nyttjandet av schaktmassor för efterbehandling får därmed anses vara ett återvinningsförfarande med säkerställd avsättning som inte utgör en deponiverksamhet.

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

Att använda sig av exempelvis trappsprängning vid efterbehandling av bergtäkter,

dvs avståndet mellan täktbotten och berget ursprungliga nivå är väldigt hög. Vid denna typ av efterbehandling åtgår stora resurser i form av drivmedel, sprängämnen och jungfruligt berg. Därmed anser bolaget att en efterbehandling i form av slätning av täkten är mer lämpligt i detta fall.

Klagandena Klagandena har beretts tillfälle att yttra sig över bolagets komplettering och har i huvudsak anfört att det i stället borde ställas krav på bolaget att använda en annan metod mot slutet där man spränger i etapper eftersom man inte behöver lika mycket massor då. Detta borde vara en metod att förorda eftersom det minimerar användandet av främmande massor som inte hör hemma på platsen. Den metoden kommer dock inte bolaget att acceptera eftersom de får betalt för att mottaga massor. Att bolaget sen kan använda massorna för återtäckning är en bonus för då slipper de själva bekosta den. Det blir antagligen även dyrare eftersom man inte får lika stort utbyte vid varje sprängning. Bolagets vinning kan dock inte sättas främst. För varje kilo främmande massor man tillför täkten riskerar man att föra dit föroreningar. Ju större mängd, desto större sannolikhet att man får med sig föroreningar. Bolaget säger så klart att de tar prov men det kan dock inte helt säkerställas eftersom prov enbart tas på vissa delar. Bolaget borde ge in en färdig och utförlig plan avseende efterbehandling innan man får tillståndet. Bolaget uppger även att de ska använda dessa massor i anläggningssyfte. Dessa massor borde inte ingå i detta tillstånd. Här får bolaget göra som alla andra och införskaffa rena massor som är anpassade för ändamålet.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser, utöver vad som anges nedan, framgår av miljöprövningsdelegationens beslut.

Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

Avvisning Det har inte framkommit någon omständighet som medför att det finns skäl att avvisa bolagets ansökan. Klagandenas yrkande om avvisning ska därför avslås.

Inledning Mark- och miljödomstolen har därefter att pröva om det finns skäl att upphäva eller ändra miljöprövningsdelegationens beslut.

Tillstånd till mottagning och lagring av externa massor Det tillstånd som miljöprövningsdelegationen har beslutat om omfattar bland annat mottagning och lagring av en ospecificerad mängd externa rena massor som ska användas vid efterbehandlingen av täkten. Enligt villkor 6 får mängden mottagna massor inte överskrida efterbehandlingsbehovet.

Enligt mark- och miljödomstolen är det som utgångspunkt inte lämpligt att utforma ett tillstånd på det nu aktuella sättet, dvs. utan att specificera vilken mängd massor som får mottagas och lagras. Av skälen till beslutet framgår inte heller om miljöprövningsdelegationen har bedömt att massorna utgör avfall och om det i så fall är fråga om deponiverksamhet eller ett återvinningsförfarande. Det nu anförda utgör en klar brist i miljöprövningsdelegationens handläggning. Mark- och miljödomstolen har övervägt att återförvisa målet till miljöprövningsdelegationen för fortsatt handläggning, men bedömt att bristen kan avhjälpas utan väsentlig olägenhet i mark- och miljödomstolen. Domstolen har därvid bedömt att förbudet mot reformatio in pejus inte hindrar att domstolen preciserar den mängd massor som bolaget har rätt att mottaga och lagra för anläggningsändamål, då detta i praktiken innebär en begränsning av tillståndet i denna del.

Införsel av massor Frågan som domstolen har att ställning till är om det finns förutsättningar att ge bolaget tillstånd att mottaga och lagra den aktuella mängden massor. Avgörande för bedömningen är vilken typ av massor som bolaget avser att föra in, om massorna utgör avfall och om det är fråga om ett återvinningsförfarande (se MÖD 2019:36).

Sid 14 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

Utgör massorna avfall? Med avfall avses varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (se 15 kap. 1 § första stycket miljöbalken).

Av utredningen framgår att de aktuella massorna kommer att utgöras av schaktmassor som uppkommer vid byggnation av infrastrukturprojekt och att det därmed inte är fråga om material som har grävts ut i huvudsakligt syfte att användas som fyllnadsmaterial vid återställande av markområden. Det rör sig således, i vart fall delvis, om sådana massor som den som gräver ut materialet har en avsikt eller en skyldighet att göra sig av med. De externa massor som bolaget avser att föra in utgör således avfall i den mening som avses i 15 kap. 1 § miljöbalken.

Användningen av avfallet återvinningsförfarande eller deponi? Avfall kan behandlas antingen genom att återvinnas eller bortskaffas. Med återvinning avses att vidta en åtgärd som innebär att avfall kommer till nytta som ersättning för något annat material eller förbereder det för en sådan nytta eller en åtgärd som innebär att avfall förbereds för återanvändning (15 kap. 6 § miljöbalken).

För att det ska vara fråga om en återvinningsåtgärd krävs dels att avfallsmassorna används för att ersätta annat material som annars hade behövts för ändamålet, dvs. det ska finnas ett verkligt behov av att ersätta annat material, dels att avfallet är lämpligt för ändamålet enligt den senaste vetenskapliga och tekniska kunskapen (se MÖD 2019:36). Om kraven inte är uppfyllda blir utfyllnadsåtgärden att betrakta som bortskaffande av avfall och klassificeras som deponeringsverksamhet.

Efterbehandlingen är i nuläget inte fastställd. Bolaget har inkommit med en beräkning av vilken mängd massor som behövs för den typ av efterbehandling som är det mest troliga scenariot, dvs. att efterbehandling sker löpande genom att flera av de branter som uppkommer vid brytningen släntas. Med detta scenario som utgångspunkt har bolaget beräknat behovet av avfallsmassor i efterbehandlingen till

Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

2 400 000 ton. I denna mängd ingår de avfallsmassor om 100 000 ton som ska användas för anläggande av bullervall och som även ska användas vid efterbehandling av täkten när driften har avslutats. Bolaget har även redogjort för varför det finns ett behov av att ta emot externa massor under hela tillståndstiden.

Avseende bullervallen konstaterar mark- och miljödomstolen att bullerutredningen i målet visar att en bullervall behövs för att sänka ljudnivån från täkten och kunna innehålla föreskrivna bullernivåer. Domstolen finner inte skäl att ifrågasätta bolagets beräkning av den mängd massor som behövs för att anlägga bullervallen. Det framstår också som ändamålsenligt att massorna kan användas vid efterbehandlingen av täkten när driften har avslutats.

När det gäller efterbehandlingen av täkten anser mark- och miljödomstolen att bolaget har visat att det finns ett behov av att löpande föra in externa massor som ska användas vid efterbehandlingen och att den mängd massor som behövs för det mest sannolika scenariot uppgår till 2 200 000 ton, dvs. en något mindre mängd än den som bolaget har yrkat. Även om det i dagsläget inte med säkerhet går att fastställa vilken typ av efterbehandling som kommer att användas framgår det av villkor 6 att mängden mottagna massor inte får överskrida efterbehandlingsbehovet. Om det skulle visa sig att en annan typ av efterhandling blir aktuell, som innebär att en mindre mängd massor behövs, begränsar således detta villkor den mängd massor som bolaget få mottaga och lagra med stöd av tillståndet. Sammantaget anser markoch miljödomstolen att bolaget har visat att det huvudsakliga syftet med införseln av de aktuella massorna är att ersätta ett annat material som annars hade använts.

Av Mark- och miljööverdomstolens dom den 12 juni 2020 i mål nr M 36-19 framgår att även om det finns en inneboende risk i att flytta stora massor från en plats till en annan och lämna dem där så innebär inte det att förfarandet aldrig kan tillåtas. En bedömning av vad som kan anses utgöra bästa möjliga teknik och vilka försiktighetsmått som är rimliga att kräva måste ske i varje enskilt fall utifrån verksamhetens förutsättningar och förhållandena på den aktuella platsen.

Sid 16 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

Enligt villkor 8 ska de schaktmassor som mottas uppfylla kriterierna för massor som innebär mindre än ringa risk för föroreningar enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1. De schaktmassor som inte kommer från obruten mark ska vara provtagna vid mottagandet och mottagna massor ska hanteras på ett sådant sätt att risken för spridning av invasiva arter minimeras. Enligt domstolen får dessa kvalitetskrav och försiktighetsmått anses vara tillräckliga i förevarande fall. Domstolen bedömer således att massorna, under nu angivna förutsättningar, är lämpliga att använda för efterbehandling av täkten och för att anlägga den planerade bullervallen.

Sammantaget finner mark- och miljödomstolen att det finns förutsättningar att inom ramen för ett återvinningsförfarande tillåta mottagande och lagring av 2 200 000 ton avfall i form av externa massor som uppfyller de ovan angivna kvalitetskraven.

Alternativ lokalisering Klagandena har anfört att bolaget inte beaktat alternativa placeringar av täkten på ett tillräckligt utförligt sätt. Bolaget har anfört att alternativa placeringar beaktats men att nuvarande placering är att föredra och medför en mindre miljöpåverkan.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att bolaget under handläggningen i domstolen har redogjort för nya alternativa lokaliseringar med motsvarande kvalitet och på motsvarande avstånd och därmed har läkt de brister som fanns i den ursprungliga lokaliseringsutredningen. Mot denna bakgrund anser domstolen att utredningen kan ligga till grund för prövningen och bedömer, i likhet med miljöprövningsdelegationen, att vald plats får anses vara väl vald för verksamheten.

Tillståndstid Klagandena har anfört att miljöprövningsdelegationens beslut ska ändras så att tillståndet ska ges för maximalt tio år och att tillståndsgiven volym anpassas till tio års produktion.

Mark- och miljödomstolen instämmer i miljöprövningsdelegationens bedömning att det saknas skäl att inskränka tillståndstiden eller verksamhetens omfattning på det sätt som klagandena har yrkat.

Sid 17 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

Arbetstider och buller Klagandena har anfört att verksamheten är störande för omgivningen och att riktvärden för buller och arbetstider därför behöver justeras. Bolaget har anfört att olägenheterna kan begränsas genom anpassning av bullerkällornas placering samt att riktvärdena underskrids.

När det gäller arbetstider innebär de tider som föreskrivs i det överklagade beslutet en stor förändring i förhållande till vad som följer av det tidigare tillståndet från den 23 augusti 2010. Exempelvis tillåts verksamhet i täkten i form av asfalttillverkning, underhåll, lastning och transporter dygnet runt samtliga dagar i veckan, dvs. även på helgerna. Mot bakgrund av de negativa hälsoeffekter som buller medför är det, enligt domstolen, inte rimligt att de närboende ska behöva tolerera buller från verksamheten i täkten även under lördagar, söndagar och helgdagar. Tillståndet är således alltför generöst i denna del. För att säkerställa de närboendes behov av sammanhängande tid då de inte utsätts för buller från verksamheten anser domstolen att det finns skäl att begränsa arbetstiderna på så sätt att bulleralstrande verksamhet i täkten får bedrivas endast på helgfria vardagar mellan kl. 06.00-22.00. Arbetstiderna för de mest bulleralstrande momenten bör vidare inskränkas ytterligare på det sätt som framgår av domslutet. Mot bakgrund av de ändringar som nu görs bör villkoret för arbetstider även kompletteras med en föreskrift om att bulleralstrande underhållsåtgärder får vidtas utöver angivna tider om ett akut behov av reparationer skulle uppstå.

Även om arbetstiderna ändras enligt ovan finns det även i fortsättningen skäl att föreskriva bullervillkor för nätter och helger. Domstolen bedömer att det finns anledning att, i enlighet med vad som anges i Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller, sänka riktvärdet för buller med 5 dBA till 40 dBA helgfria vardagar måndag till fredag kl. 18.00 till 22.00.

Sammanfattningsvis finner mark- och miljödomstolen således att villkor 8 och 9 i det överklagade beslutet ska ändras i enlighet med domslutet.

Sid 18 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

Avledande av vatten Klagandena har anfört att vatten från täktområdet ska ledas till en sedimentationsdamm och att dammens storlek och utformning ska vara anpassad till det flöde ett s.k. hundraårsregn kan antas medföra.

Mark- och miljödomstolen instämmer i miljöprövningsdelegationens bedömning att villkor 13 är tillräckligt för att minska risken för utsläpp till vatten.

Kontrollprogram Klagandena har anfört det överklagade beslutet bör tillföras ett villkor avseende kontrollprogram.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det saknas ett villkor avseende kontrollprogram. Enligt domstolen är ett kontrollprogram ett viktigt instrument för att tillse att verksamheten uppfyller de krav som uppställs genom tillståndet. Domstolen bedömer att det finns skäl att lägga till ett villkor som tydliggör verksamhetsutövarens skyldighet att upprätta ett kontrollprogram. Ett nytt villkor 17 ska således tillföras och utformas i enlighet med domslutet.

Miljöhänsyn, luftföroreningar och skydd mot stenkastning Klagandena har anfört att nya villkor ska tillföras avseende att verksamhetsutövaren enbart får använda HVO som drivmedel samt att lukt från asfalttillverkningen inte får spridas från verksamhetsområdet. Vidare anför klagandena att stenkastning inte får ske utanför täktområdet.

Mark- och miljödomstolen instämmer i miljöprövningsdelegationens bedömning att bolagets föreslagna skyddsåtgärder samt föreskrivna villkor 10 och 11 är tillräckliga för att minska risken för negativ påverkan för närboende. Vidare bedömer domstolen att villkor 5 är tillräckligt för att tillse att bolaget vidtar åtgärder för att hushålla med råvaror och energi. Att föreskriva att bränslet ska vara av typen HVO framstår som obehövligt. Det är inte heller nödvändigt att föreskriva villkor

Sid 19 NACKA TINGSRÄTT DOM M 4787-23 Mark- och miljödomstolen

avseende spridning av lukt från asfalttillverkning då lukten inte bedöms utgöra en sådan olägenhet som motiverar att skyddsåtgärder vidtas och bekostas av bolaget.

Övriga frågor Det som klagandena har fört fram i övrigt ger inte anledning att ändra det överklagade beslutet i högre utsträckning än vad som har redovisats ovan.

Samlad bedömning Sammantaget finner domstolen skäl att ändra miljöprövningsdelegationens beslut på det sätt som framgår av domslutet. Med dessa ändringar bedömer domstolen att verksamheten kan tillåtas med föreskrivna villkor. I övrigt ska klagandenas överklagande avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 10 maj 2024.

Emil Karlsson Christina Borg I domstolens avgörande har rådmannen Emil Karlsson, ordförande, och tekniska rådet Christina Borg deltagit. Föredragande har varit Ludvig Lawrence.