M 5913-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen upphäver med ändring av mark- och miljödomstolens dom andra stycket i villkor 1, andra stycket i villkor 2 samt delegationen i punkterna d och e.

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom i fråga om delegationen i punkterna a och c på så sätt att de ska ha följande lydelse.

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25 a. Föreskrifter rörande kontroll av verksamheten i de delar som påverkar utsläpp av suspenderade ämnen till vatten, utsläpp av svaveldioxid från hallventilationen och utsläpp av stoft och fluorider till luft. c. Ytterligare åtgärder i syfte att begränsa utsläpp av stoft till allmänventilationen.

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kubikenborg Aluminium AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva andra stycket i villkor 1, andra stycket i villkor 2 samt delegationerna a, c, d och e i mark- och miljödomstolens dom.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län (länsstyrelsen) har inte motsatt sig att andra stycket i villkor 1 och andra stycket i villkor 2 upphävs. Länsstyrelsen har motsatt sig upphävande av delegationerna c och d samt gjort gällande att delegation a ska kvarstå men ges en annan formulering. Länsstyrelsen har inte motsatt sig att delegation e upphävs om andra stycket i villkor 2 upphävs.

Sundsvalls kommun (kommunen) har inte motsatt sig att andra stycket i villkor 1 upphävs. Kommunen har däremot motsatt sig upphävande av andra stycket i villkor 2 samt delegationerna a, c, d och e.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Målet har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling.

Andra stycket i villkor 1

Bolaget har till stöd för sitt yrkande om att upphäva andra stycket i villkor 1 anfört följande.

Frågan om kontroll bör inte regleras i villkor utan överlåtas till tillsynsmyndigheten att bestämma med stöd av 26 kap. miljöbalken, eftersom kontrollen kan komma att förändras i framtiden – beroende på resultaten av de mätningar som utförs kan den både öka och minska i omfattning. Om kontrollen är reglerad i villkor skulle varje sådan förändring behöva prövas enligt 24 kap. miljöbalken, vilket inte är rimligt.

Vidare är kontrollvillkoret oskäligt. Flödet av vatten som går ut från skrubberanläggningarna kontrolleras idag genom analyser av tidsproportionella samlingsprover.

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25

Denna kontroll är tillräcklig eftersom flödet inte varierar i någon betydande utsträckning. Halten av suspenderade ämnen i det från reningsanläggningarna utgående vattnet är jämn och stabil, vilket innebär att tillräcklig representativitet kan uppnås med betydligt färre prover än vad som föreskrivs i villkor 1. Den provtagningsfrekvens som bolaget tillämpar – ca åtta tidsproportionella samlingsprov per månad, fördelade jämnt över månaden – får anses spegla utsläppet på ett tillfredsställande sätt. En mer frekvent provtagning skulle inte bidra till en mer effektiv processtyrning, eftersom analysresultaten erhålls alltför lång tid efter det att proven uttagits. För processtyrningen används i stället mätningar online av stofthalten i luft från torrgasreningen som utförs för att kontrollera funktionen av stoftfiltret. Kostnaderna för att åstadkomma en flödesproportionell provtagning och utöka antalet prover enligt villkor 1 beräknas uppgå till ca 385 000 kr i investeringskostnad och ytterligare ca 160 000 kr per år i löpande kostnader, vilket är orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken med hänsyn till den ringa nyttan med nämnda förändringar.

Länsstyrelsen har anfört att det inte finns någon erinran mot bolagets yrkande om att upphäva andra stycket i villkor 1.

Kommunen har anfört att det inte finns någon erinran mot bolagets yrkande om att upphäva andra stycket i villkor 1 under förutsättning att mätningar av stofthalten i luft från torrgasreningen upprätthålls.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

En dom som innebär att tillstånd ges till en verksamhet ska bl.a. innehålla bestämmelser om tillsyn, besiktning och kontroll såsom utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod (22 kap. 25 § första stycket 3 miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har flera gånger uttalat att villkor med begränsningsvärden bör preciseras genom att kontrollen av dem fastställs så att åtminstone kraven i 22 kap. 25 § miljöbalken uppfylls samt att hur noggrant kontrollen i övrigt ska anges är en avvägningsfråga (se bl.a. MÖD 2009:2 och MÖD 2009:9). Frågan i detta fall är hur detaljerat kontrollen ska regleras i det aktuella villkoret.

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25

Villkorets första stycke anger att utsläppet till vatten av suspenderade ämnen från Verk 1 och 2, exklusive den mängd som finns i det vatten som går in i anläggningen, som månadsmedelvärde får uppgå till högst 0,5 kg per ton primäraluminium, samt att månadsmedelvärdet ska innehållas under minst 10 av 12 månader per kalenderår. Begränsningsvärdet är därmed tydligt reglerat i villkorets första stycke.

Bolaget kontrollerar vattenflödet från skrubberanläggningarna genom åtta tidsproportionella samlingsprov per månad, fördelade jämnt över månaden. Mark- och miljödomstolen har beslutat att kontrollen i stället ska genomföras med flödesproportionell provtagning varje dygn i syfte att ha en kontinuerlig övervakning för att snabbt upptäcka skador och läckage. Varken länsstyrelsen, som i mark- och miljödomstolen föreslog dygnsvis provtagning, eller kommunen har motsatt sig bolagets yrkande om att upphäva villkorets andra stycke.

Av bolagets utredning framgår att vattenflödenas årsmedelvärden är förhållandevis jämna. Även om variationer under enskilda år inte framgår tydligt av utredningen får den ändå anses spegla utsläppet på ett tillfredsställande sätt. Enligt Mark- och miljööverdomstolen saknas anledning att ifrågasätta vad bolaget har angett om att tätare provtagning inte skulle bidra till en mer effektiv processtyrning. Det innebär att andra stycket i villkor 1 inte i sig skulle ge några utsläppsbegränsande effekter jämfört med det provtagningsintervall som bolaget nu tillämpar. Dessa provtagningar får anses tillräckliga för att begränsningsvärdet i villkorets första stycke ska kunna kontrolleras och upprätthållas.

Mot den bakgrunden bedömer Mark- och miljööverdomstolen att kontroll av utsläpp av suspenderade ämnen i utgående vatten kan regleras tillräckligt genom den kontroll som utövas av tillsynsmyndigheten. Därmed kan andra stycket i villkor 1 upphävas.

Andra stycket i villkor 2

Bolaget har till stöd för sitt yrkande om att upphäva andra stycket i villkor 2 anfört följande.

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25

Utsläpp av svaveldioxid från bolagets anläggning sker dels från gasreningsanläggningarna, dels via hallventilationen. Utsläppet från gasreningsanläggningarna regleras genom ett villkor föreskrivet i mark- och miljödomstolens deldom den 2 november 2018 (villkor 1) och utsläppet via hallventilationen genom första stycket i villkor 2 i den överklagade domen. Båda dessa utsläpp härrör från svavel i de anoder som bolaget använder. Genom villkor 1 i deldomen den 2 november 2018 och första stycket i villkor 2 i den överklagade domen regleras indirekt innehållet av svavel i anoderna. Andra stycket i villkor 2 utgör därmed en onödig dubbelreglering.

Vidare framstår andra stycket i villkor 2 som olämpligt eftersom bolaget inte har full rådighet över svavelinnehållet i anoderna. Bolaget strävar efter att köpa in anoder med så lågt svavelinnehåll som möjligt eftersom svavlet ger upphov till koldioxidaktivitet i processen. Bolaget ställer redan krav på maximalt 1,6 % svavel i anoderna men har erfarit att leverantörerna har svårt att leva upp till detta krav. Under perioden 2022–2024 har svavelinnehållet legat väsentligt över 1,6 %.

Svavelinnehållet i anoderna styrs framför allt av anodernas råvara som består av petroleumkoks och beck. Petroleumkoksens renhet varierar mellan olika regioner med skillnader mellan 0,8 och 3 %. Beckets svavelhalt är ofta lägre, ca 0,2–1 %. Totalt sett varierar svavelinnehållet i anoderna mellan 1,5 och 2 %. Det finns farhågor att tillgången på ren koks kommer att minska med tiden, vilket skulle innebära ett ökat svavelinnehåll i anoderna. Bolaget har således inte den rådighet som krävs för att kunna uppfylla andra stycket i villkor 2, även om bolaget kan försöka kräva anoder med lägre svavelinnehåll.

Mark- och miljödomstolen har i domskälen hänvisat till de BAT-slutsatser som gäller för bolagets anläggning, enligt vilka BAT är att använda anoder med låg svavelhalt och/eller våtskrubber i gasreningsanläggningen. Bolaget använder våtskrubber i gasreningsanläggningarna och uppfyller därmed BAT. Genom denna rening säkerställs låga utsläpp av svavel.

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25

Länsstyrelsen har anfört att det inte finns någon erinran mot bolagets yrkande om att upphäva andra stycket i villkor 2.

Kommunen har i fråga om bolagets yrkande om att upphäva andra stycket i villkor 2 anfört följande. Villkoret ska vara utformat enligt mark- och miljödomstolens lydelse. Villkoret är tillräckligt motiverat i den överklagade domen. Bolaget har tillräcklig rådighet mot leverantör att försöka kräva anoder med lägre svavelinnehåll och därmed ska villkoret kvarstå.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Av BAT 69 i BAT-slutsatserna för aluminiumtillverkning framgår att bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av svaveldioxid från elektrolysceller är att använda anoder med låg svavelhalt och/eller våtskrubber i gasreningsanläggningen. I BATslutsatserna anges att utsläppsvärden för svaveldioxid som motsvarar bästa möjliga teknik (BAT-AEL) är ≤2,5–15 kg/t Al, där intervallets lägre del gäller vid användning av våtskrubber och den högre delen vid användning av anoder med låg svavelhalt. Bolaget använder våtskrubber i gasreningsanläggningen. De totala utsläppen av svaveldioxid med de villkor som mark- och miljödomstolen har beslutat om innebär att utsläppen inte får överstiga 1,9 kg/t Al vilket är i det lägre intervallet för BAT-AEL. Det innebär att det enligt BAT-slutsatserna inte finns ett krav på att anoder med låg svavelhalt måste användas. Ett visst svavelinnehåll i anoderna måste vidare accepteras då det är en förutsättning för att elektrolysprocessen ska fungera.

Utöver det nu överklagade andra stycket i villkor 2 om att svavelinnehållet i anoderna inte får överstiga 1,5 %, regleras verksamhetens utsläpp av svaveldioxid till luft genom dels villkor 1 i deldom den 2 november 2018 som föreskriver ett villkor om utsläpp av svaveldioxid från gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2, dels första stycket i villkoret 2 som föreskriver att utsläppet till luft av svaveldioxid från hallventilationen i Verk 1 och 2 som årsmedelvärde får uppgå till högst 0,6 kg per ton primäraluminium.

En allmän utgångspunkt vid villkorskrivning är att tillståndshavaren har rättsliga och faktiska förutsättningar att klara de krav som villkoret innebär (se t.ex. MÖD 2009:46).

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25

Enligt bolaget ställer det redan idag krav på leverantör att det ska vara maximalt 1,6 % svavel i anoderna. Av bolagets utredning framgår att, trots detta, har anodernas innehåll visat sig ligga betydligt högre än så. Det innebär att bolaget i dag inte har möjlighet att innehålla villkor 2 andra stycket utan att tillsynsmyndigheten skulle behöva ge ett undantag enligt delegationen i punkten e. Det kan härvid noteras att formuleringen om att bolaget för att få ett undantag ska visa att anoder med tillräckligt lågt svavelinnehåll inte finns tillgängliga på marknaden, kan vara svår att tillämpa. Med hänsyn till att bolaget inte har möjlighet att innehålla det föreskriva villkoret och med beaktande av att verksamhetens utsläpp av svaveldioxid till luft redan är reglerade genom första stycket i villkor 2 och genom villkor 1 i deldomen från 2018, finner Mark- och miljööverdomstolen att andra stycket i villkor 2 ska upphävas.

Delegationerna

Bolaget har till stöd för sitt yrkande om att upphäva delegationerna a, c, d och e anfört följande.

Punkt a avser ”kontroll av verksamheten” utan avgränsning, vilket innebär att den omfattar även andra frågor än de uppskjutna villkorsfrågorna. Redan på den grunden bör punkten upphävas. Dessutom bör kontrollfrågor inte regleras i villkor utan överlåtas till tillsynsmyndigheten att bestämma med stöd av 26 kap. miljöbalken.

Punkt c innebär en onödig dubbelreglering och bör upphävas eftersom utsläpp av stoft via hallventilationen i tillräcklig utsträckning har reglerats genom villkor 5 i den överklagade domen. En kombination av utsläpps- och åtgärdsvillkor kan inte heller vara motiverat på den grunden att utsläppsvillkoret inte går att kontrollera med tillräcklig säkerhet, i sådant fall bör utsläppsvillkor inte föreskrivas överhuvudtaget. Om delegationen, på det sätt som länsstyrelsen synes ha uppfattat den, även skulle omfatta åtgärder som begränsar utsläppet av stoft från hallventilationen till en nivå lägre än det föreskrivna begränsningsvärdet är den inte förenlig med 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken. Mark- och miljödomstolen får enligt bestämmelsen endast delegera villkorsfrågor av mindre betydelse. Det är riktigt att bolaget har haft problem med den mätutrustning som används, vilket påverkat tillförlitligheten av mätresultaten. Dessa

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25

problem hänger samman med mätutrustningens placering. Utsläppen av stoft via hallventilationen sker via ett antal lanterniner och det har därför varit svårt att finna en från mätsynpunkt optimal placering. Bolaget räknar dock med att kunna lösa dessa problem så att utsläppen ska kunna kontrolleras på ett tillförlitligt sätt som vid andra aluminiumsmältverk.

Punkt d bör upphävas eftersom frågan om rapportering, liksom kontrollfrågor, bör bestämmas av tillsynsmyndigheten med stöd av 26 kap. miljöbalken och inte regleras i villkor.

Punkt e bör upphävas om andra stycket i villkor 2 upphävs. Delegationen bör dock kvarstå för det fall andra stycket i villkor 2 kvarstår.

Länsstyrelsen har i fråga om delegationerna a, c, d och e anfört följande. Åtgärder som har föreskrivits i slutliga villkor i kombination med åtgärder föreskrivna av tillsynsmyndigheten via delegation bedöms kunna medföra en tillräcklig styrning av verksamhetens utsläpp. Det är skäligt att domstolen har beslutat om delegationer för att ge tillsynsmyndigheten ett tillräckligt brett mandat för att kunna utföra det som domen förutsätter. Undersökningar måste i aktuellt fall fortsatt pågå även efter avslutad prövotid. Det innebär att tillsynsmyndigheten måste kunna fatta beslut om ytterligare försiktighetsmått, beslut som då ska omfattas av den rättskraft som delegation från prövningsmyndigheten medger.

De delegationer som getts tillsynsmyndigheten är relevanta utifrån att den kontroll och den tillsyn som den aktuella verksamheten fordrar inte enbart handlar om vad som normalt sett hanteras med stöd av 26 kap. miljöbalken. Det handlar om att följa upp den prövning som gjorts i aktuellt mål och att fatta beslut som då ska omfattas av den rättskraft som delegationerna medger.

Noggrann kontroll är en förutsättning för att uppnå den miljöprestanda som avsågs när prövotiden stängdes och de utredningar som pågått inom dess ramar avslutades. Kontroll av flöden och utsläpp via lanterniner är komplicerat och kostsamt, olika metoder har gett varierande resultat, nya metoder har visat sig tillgängliga under

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25

utredningens gång och ytterligare nya kan förväntas uppkomma fortsättningsvis och förändras med tid, vilket talar för att tillsynsmyndigheten behöver ett brett mandat avseende kontroll av verksamhetens utsläpp, för att omhänderta den situation som uppstår när prövotiden avslutas. Delegation får endast ges för frågor av mindre betydelse men dessa kan i detta fall förväntas vara många.

Ramen för delegationen bör dock inte vara större än ramen för den aktuella prövningen. Delegationen i punkt a bör gälla kontroll av verksamheten i de delar som påverkar utsläpp av suspenderade ämnen till vatten, utsläpp av svaveldioxid från hallventilationen samt utsläpp av stoft och fluorider till luft. Länsstyrelsen föreslår därför en korrigering av delegationen enligt följande.

Föreskrifter rörande kontroll av verksamheten i de delar som påverkar utsläpp av

suspenderade ämnen till vatten, utsläpp av svaveldioxid från hallventilationen

samt utsläpp av stoft och fluorider till luft

Delegation c kan inte ses som en dubbelreglering, utan snarare en utökning av vad som behöver genomföras. Delegation c är mycket viktig för att uppnå tillräcklig miljöprestanda vad gäller utsläpp av stoft. Detta inkluderar även det faktum att det inte har utretts tillräckligt vad stoftet innehåller, något som också delvis motiverar delegation d.

Delegation e kan upphävas om bolagets yrkande om justering av villkor 2 bifalls, vilket länsstyrelsen inte har någon erinran mot.

Kommunen har i fråga om delegationerna a, c, d och e anfört följande.

Punkt a. Tillsynsmyndigheten har redan möjlighet att förelägga om kontroll av verksamheten enligt miljöbalken. Därför får delegeringen gärna finnas kvar. Kontroll av takventilationen utgör exempel på sådant som tillsynsmyndigheten bör få föreskriftsrätt för.

Punkt c. Begränsningar av utsläpp av stoft till allmänventilation är det sätt på vilket tillsynsmyndigheten kan begränsa till exempel mängden trasiga ugnsluckor och

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25

förvaring av anoder. Det är på detta sätt som utsläpp genom lanterniner kan förhindras lämpligast. Därför ska delegationen kvarstå.

Punkt d. Tillsynsmyndigheten kan redan förelägga om rapporter och data med stöd av bland annat 26 kap. 21 § miljöbalken. Därför får delegeringen gärna finnas kvar.

Punkt e är nödvändig enligt villkor 2 och bör kvarstå om villkor 2 kvarstår.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

När det gäller delegationen i punkten a instämmer Mark- och miljööverdomstolen i vad länsstyrelsen anfört, både i fråga om behovet av noggrann kontroll och att ramen för delegationen inte bör vara större än ramen för den nu aktuella prövningen. Markoch miljööverdomstolen anser därför att delegationen ska finnas kvar men ändras i enlighet med länsstyrelsens förslag.

Delegationen i punkten c ger tillsynsmyndigheten rätt att besluta om ytterligare åtgärder med syfte att begränsa utsläpp av stoft till allmänventilationen, inklusive att meddela skärpningar i bolagets åtaganden. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det inte kan uteslutas att det kan framkomma ytterligare mindre åtgärder som leder till minskad stoft/gasavgång till allmänventilationen och betydelsen av dessa. Vad bolaget har anfört motsäger inte det. Delegationen ska därför finnas kvar. Däremot ska den inte särskilt ange att myndigheten har rätt att meddela skärpningar i bolagets åtaganden.

Enligt delegationen i punkten d har bolaget en skyldighet att sammanställa och rapportera data från verksamheten om tillsynsmyndigheten bedömer att det krävs. Att bolaget har en sådan skyldighet följer dock även direkt av 26 kap. miljöbalken. Delegationen har enligt Mark- och miljööverdomstolen därmed ingen praktisk betydelse och kan därför upphävas.

Eftersom Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att upphäva andra stycket i villkor 2 ska även delegationen i punkten e upphävas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 5913-25 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 18 maj 2026

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Torbjörn Johansson samt tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg, referent. Föredagande har varit Camilla Nyström.

Bilaga A

Sid 1 (75) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1349-06 Mark- och miljödomstolen 2025-04-04 meddelad i Östersund

SÖKANDE

Kubikenborg Aluminium AB, 556032-8121 851 76 Sundsvall Ombud: M.B.

SAKEN

Ansökan om tillstånd till verksamheten i Kubals aluminiumverk i Sundsvall, nu fråga om prövotidsredovisning och meddelande av villkor avseende - utsläpp av suspenderade ämnen till vatten, - utsläpp av svaveldioxid från hallventilationen samt - utsläpp av stoft och fluorider till luft. Avrinningsområde: 41/42 Koordinater: N: 6918174 E: 622389 (SWEREF 99 TM) Anläggnings-ID: 20

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslutar de kvarstående uppskjutna frågorna och föreskriver följande slutliga villkor.

Villkor

1Utsläppet till vatten av suspenderade ämnen från Verk 1 och 2, exklusive den mängd som finns i det vatten som går in i anläggningen, får som månadsmedelvärde uppgå till högst 0,5 kg/ton primäraluminium. Månadsmedelvärdet ska innehållas under minst 10 av 12 månader per kalenderår.

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Kontroll av utsläpp av suspenderade ämnen i utgående vatten från GTC 1 och GTC 2 ska genomföras med flödesproportionell provtagning. Analys av suspenderade ämnen ska göras varje dygn på dygnssamlingsprov.

2Utsläppet till luft av svaveldioxid från hallventilationen i Verk 1 och 2 får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,6 kg per ton primäraluminium.

Svavelinnehållet i anoderna får inte överstiga 1,5 procentenheter. Om Kubikenborg Aluminium AB kan visa att sådana anoder inte finns tillgängliga på marknaden eller om kostnaden för sådana är orimligt hög får tillsynsmyndigheten medge tidsbegränsade undantag.

3Utsläppet till luft av stoft från gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2 får som årsmedelvärde uppgå till högst 2 mg/Nm .

4Utsläppet till luft av totalfluorid från gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2 får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,1 mg/Nm .

5Utsläppet till luft av stoft från hallventilationen och gasreningsanläggningarna i Verk 1 och 2 sammantaget får som årsmedelvärde uppgå till högst 1 kg per ton primäraluminium.

6Utsläppet av totalfluorid från hallventilationen och gasreningsanläggningarna i Verk 1 och 2 sammantaget får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,6 kg per ton primäraluminium.

7Kubikenborg Aluminium AB ska genomföra den handlingsplan som redovisats i målet. Inom ramen för denna handlingsplan ska bl.a. installeras kontinuerlig mätning av dels luftflöde dels utsläpp av stoft och fluorider i takventilationen i B-hallen i Verk 2 samt utredas möjligheten att installera motsvarande kontinuerlig mätning i A-hallen, Verk 2 samt i Verk 1.

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

8Kubikenborg Aluminium AB ska senast 2027 genomföra dels besiktning av gasreningsanläggningar dels manuell flödes- och emissionsmätning (stoft,totalfluorid och svaveldioxid) samt i de fall kontinuerliga mätningar i takventilationen i Verk 1 och Verk 2 tillämpas, validera resultatet av dessa mätningar.

9Kubikenborg Aluminium AB ska upprätthålla den underhållsrutin som införts för kontroll och utbyte av ugnsluckor i enlighet med åtagande i målet.

10Kubikenborg Aluminium AB ska i enlighet med åtagande i målet vidta följande åtgärder som syftar till att begränsa utsläpp av stoft till allmänventilationen.

a. Installation av moderna transformatorer. b. Ansluta ventilationsledning från SMV-krossen till GTC 2. c. Fortsätta modernisera el-utrustningen.

11Anodfimpar ska omgående transporteras till det särskilt iordningställda utrymmet för avsvalning.

Delegation

Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att besluta om de ytterligare föreskrifter m.m. om försiktighetsmått eller villkor som behövs i följande avseenden:

a. Föreskrifter rörande kontroll av verksamheten. b. Tillsynsmyndigheten får meddela villkor om kontinuerlig mätning av dels luftflöde dels utsläpp av stoft och fluorider i takventilationen i A-hallen, Verk 2 samt i Verk 1. c. Ytterligare åtgärder med syfte att begränsa utsläpp av stoft till allmänventilationen inklusive meddela skärpningar i de åtaganden Kubikenborg Aluminium AB gjort i målet.

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

d. Skyldighet för Kubikenborg Aluminium AB att sammanställa och rapportera data från verksamheten om tillsynsmyndigheten så bedömer erforderligt. e. Undantag från föreskriften enligt villkor 2 om svavelinnehåll i anoder.

Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

BAKGRUND

I deldom den 17 januari 2007 lämnade miljödomstolen Kubikenborg Aluminium Aktiebolag (Kubal eller Bolaget) tillstånd till verksamheten vid Kubals aluminiumverk, innefattande vissa förändringar av den befintliga utrustningen i aluminiumverket. Miljödomstolen föreskrev 15 slutliga villkor och sköt upp ett antal villkorsfrågor gällande utsläpp till luft och vatten under prövotid.

Enligt utredningsföreskrift U1 skulle Kubal senast den 1 januari 2009 till tillsynsmyndigheten redovisa möjligheterna att förhindra läckage av kvarvarande PAH från fabriksområdet och spridning av sediment från hamnbassängen. Föreslagna skyddsåtgärder skulle enligt utredningsföreskriften även bedömas ekonomiskt.

I deldomar den 16 maj 2012, den 20 mars 2015, den 21 april 2016, den 22 augusti 2016, den 2 november 2018 och den 15 september 2021 har mark- och miljödomstolen avgjort flera övriga uppskjutna frågor om villkor. Slutliga villkor har därmed föreskrivits för utsläppen till luft av stoft och fluorid från gjuteriet (deldom 2015-03-20), utsläppet av svaveldioxid från gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2 (deldom 2018-11-02) samt utsläpp av fluorid till vatten från verk 1 och Verk 2 (deldom 2021-09-15).

I deldom 2015-03-20 sammanfattas resultatet av prövotidsutredning avseende utsläpp av PAH till vatten (U3). Eftersom utredningen inte visade detekterbara halter av PAH i utgående vatten från Verk 1 och Verk 2 framställdes inga yrkanden om villkor i det avseendet. Domskälsvis ansåg domstolen att frågan om mätning av PAH-utsläpp inte skulle regleras av tillståndsmyndigheten i aktuell deldom utan genom bestämmelser i kontrollprogrammet. Domstolen har också avslutat prövotider i två avseenden och därmed beslutat att villkor avseende utsläpp av perfluorkarboner (PFC) och kväveoxider (NO ) till luft inte ska föreskrivas. (Deldom 2018-11-02)

Det som nu återstår att avgöra är frågor om villkor för;

Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

- utsläpp till vatten av suspenderade ämnen, - utsläpp till luft av svaveldioxid från hallventilationen i Verk 1 och 2 samt - utsläpp till luft av stoft och totalfluorider från Verk 1 och 2.

För dessa utsläpp har domstolen föreskrivit följande utredningsvillkor och provisoriska föreskrifter.

U11. (Deldom 2022-02-17) Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjligheterna att minska utsläppet till vatten av suspenderade ämnen. Resultatet av utredningen, med förslag till slutliga villkor, ska redovisas till mark- och miljödomstolen senast den 31 mars 2022.

U12. (Deldom 2022-10-07) Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten ställa i ordning och optimera ett nytt utrymme för uppställning av anodfimpar och uppsamling av rökgaser från avsvalning av dessa, följa upp och utvärdera åtgärder avseende tätning av ugnsluckor i Verk 1 och 2, återställa koncentrations- och flödesmätare vid hallventilationen för dessa anläggningar. Resultatet av dessa utredningar, med förslag til1 slutliga villkor, ska redovisas till mark- och miljödomstolen senast den 31 mars 2022.

Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten följa upp mätningar i återställda koncentrations- och flödesmätare vid hallventilationen för Verk 1 och 2 samt bestämma analys- och mätosäkerhet för utsläppen. Resultatet av dessa utredningar, med förslag til1 slutliga villkor, ska redovisas till mark- och miljödomstolen senast den 31 oktober 2022.

U13. (Deldom 2021-09-15) Bolaget ska med utgångspunkt från genomförda utredningar U7 samt tillkommande mätningar föreslå slutliga villkor i form av haltvillkor för utsläpp av stoft och fluorider från gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2. Utredning och förslag

Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

till slutliga villkor ska redovisas till mark- och miljödomstolen senast den 31 mars 2022.

Mark- och miljödomstolen har genom deldom 2021-09-15 föreskrivit följande provisoriska föreskrifter.

P1. Utsläppet till vatten av suspenderade ämnen från Verk 1 och 2, exklusive den mängd som finns i det vatten som går in i anläggningen, får som årsmedelvärde uppgå till högst 1,0 kg/ton primäraluminium.

P2. Utsläppet till luft av svaveldioxid via hallventilationen får som årsmedelvärde uppgå till högst 1 mg/Nm .

P3. Utsläpp av stoft får som begränsningsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 3 mg/m norm torr gas från gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2.

Utsläpp av fluorid får som begränsningsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 1,5 mg/m norm torr gas från gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2.

YRKANDEN M.M. – SAMMANFATTNING

Efter prövotidsredovisningar och skriftväxling sammanfattas Kubals och remissmyndigheternas slutliga yrkanden och villkorsförslag enligt följande.

Utsläpp till vatten av suspenderade ämnen

Kubal och remissmyndigheterna anser att prövotiden kan avslutas och att slutligt villkor föreskrivs.

Kubal

Kubal föreslår att följande villkor föreskrivs.

Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Utsläppet till vatten av suspenderade ämnen från Verk 1 och 2, exklusive den mängd som finns i det vatten som går in i anläggningen, får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,7 kg/ton primäraluminium.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen föreslår att ett slutligt villkor föreskrivs och att utsläppet av suspenderade ämnen till vatten ska fastställas till 0,5 kg/ton primäraluminium som gränsvärde och månadsmedelvärde.

Miljönämnden

Miljönämnden föreslår att ett slutligt villkor föreskrivs och att utsläppet av suspenderade ämnen till vatten ska fastställas till 0,25 kg/ton primäraluminium som månadsmedelvärde som ska uppfyllas 10 av 12 månader.

Utsläpp till luft av svaveldioxid från hallventilationen i Verk 1 och 2 samt

utsläpp till luft av stoft och totalfluorider från Verk 1 och 2.

Kubal

Kubal accepterar länsstyrelsens förslag och yrkar på fortsatt och förlängd prövotid när det gäller utsläpp av svaveldioxid, stoft och fluorider från hallventilationen i Verk 1 och 2.

Kubal har också redovisat följande villkorsförslag om slutliga villkor i fall prövotiden avslutas.

1Utsläppet till luft av svaveldioxid från hallventilationen i Verk 1 och 2 får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,6 kg per ton primäraluminium.

2Utsläppet av stoft från hallventilationen och gasreningsanläggningarna i Verk 1 och 2 sammantaget får som årsmedelvärde uppgå till högst 1 kg per ton primäraluminium.

Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

3Utsläppet av totalfluorid från hallventilationen och gasreningsanläggningarna i Verk 1 och 2 sammantaget får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,6 kg per ton primäraluminium.

Kubal yrkar på följande slutliga villkor när det gäller utsläpp av stoft och fluorider från GTC 1 och GTC 2.

- För stoft föreslås ett årsmedelvärde om 2 mg/Nm - För totalfluorid föreslås ett årsmedelvärde om 0,1 mg/Nm

Kubal har under skriftväxling åtagit sig att genomföra åtgärder och ytterligare utredningar inom ramen för den handlingsplan som redovisades 2023-11-10. Planen omfattar installation av kontinuerlig mätning av flöde och utsläpp av svaveldioxid, stoft och totalfluorid i B-hallen i Verk 2 samt att Kubal ska utreda möjligheten att installera kontinuerlig mätning av flöde och motsvarande utsläpp från A-hallen i Verk 2 och från hallventilationen Verk 1.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen yrkar på fortsatt och förlängd prövotid när det gäller utsläpp av svaveldioxid, stoft och fluorider från hallventilationen.

Länsstyrelsen anser att slutliga villkor med begränsningsvärden ska föreskrivas avseende utsläpp av stoft och fluorider från GTC 1 och GTC 2. Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

1Utsläpp av stoft från GTC 1 och 2 ska som månadsmedelvärde och begränsningsvärde inte överstiga 0,1 kg/ton framställt primäraluminium under minst tio månader per kalenderår och ett begränsningsvärde om ett maximalt utsläpp av 14,5 ton stoft/år.

2Utsläppet av fluorider får som gränsvärde och månadsmedel inte överstiga 0,0024 kg fluorider/ton primäraluminium under minst tio månader per

Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

kalenderår och totalutsläppet får maximalt uppgå till 348 kg fluorider årligen.

Villkor - åtgärder

Kubal

I aktbilaga 240 redovisas de åtgärder som Kubal åtar sig att genomföra. Kubal föreslår följande förslag på åtgärdsvillkor.

1Kubal ska vidta åtgärder enligt bilaga XX eller andra åtgärder med likvärdig eller bättre effekt från miljösynpunkt.

PRÖVOTIDSREDOVISNINGAR

Kubal har under handläggning av målet vid ett flertal tillfällen redovisat resultat av genomförda och kompletterande utredningar i nu aktuella frågor.

Sammanfattningsvis har Kubal framfört följande och lämnat förslag till slutliga villkor alternativt förläng prövotid.

Beskrivning av luftreningssystemet och hallventilationen

Elektrolysugnarna vid Kubal är utrustade med en överbyggnad som täcker hela ugnen. Från varje ugn finns ett utsug som kontinuerligt drar ut processgaserna ur ugnarna till gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2. Dessa anläggningar består av slangfilter och vattenskrubber. Ugnskonstruktionen tillåter en god uppsamling av processgaserna. Ugnarna är anslutna till ett gemensamt system för gasuppsamling. Uppsamlingsgraden av exempelvis fluorider i ugnarna uppgick 2019 till 98,5 % för verk 1 och 97,4 % för verk 2. Beräkningen baseras på det inkommande råmaterialets innehåll av fluorider, förluster via använda anodkol, omvandlingen av fluorider till perfluorkarboner och koncentrationen fluorider i hallventilationen för att nämna några parametrar. Återvinning av fluorider ur ugnsgaserna sker genom att aluminiumoxid (primäroxid) tillförs gasflödet. Oxiden har förmågan att binda gasformiga fluorider som sedan avskiljs i GTC 1 och GTC 2 och återförs till ugnarna (s.k. sekundäroxid). Oxiden tillförs före filterstrumporna i

Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

GTC 1 och GTC 2, filterstrumpornas uppgift är att fånga upp oxiden. Gasen leds efter fluoridåtervinning och slangfilter till vattenskrubbrar för avskiljning av svaveldioxid. Svaveldioxiden i gasen härrör från svavelinnehållet i anoden. Gasen förs in i tvättornens nederdel genom en bädd av fyllkroppar vars funktion är att maximera kontaktytan mellan gas och det nedåtrinnande vattnet. Vattnet fördelas över fyllkroppsbädden genom en dysbank. Gasen passerar efter tvätten genom en droppavskiljare och leds därefter ut till atmosfären. Går det ett hål i en filterstrumpa går oxid och stoft samma väg som svaveldioxiden. Stoft fångas också upp av vattnet och förs ut i recipienten som utsläpp av suspenderat material.

GTC 1 och GTC 2

Normalt slitage på filterslangar i och med att de åldras innebär att genomsläppet av ugnsgaser minskar allt eftersom porerna i filtret sätter igen sig. Det innebär att filterslangarna ur stoftuppsamlingsperspektiv bara bör bli bättre och bättre. Med tiden ökar dock risken att det går hål på en filterslang pga. mekaniskt slitage över tid vilket leder till ökade utsläpp av stoft.

Om det går hål i en filterslang ska Kubal byta ut den så snart som möjligt. Själva bytet är enkelt. Det tar ca 5-10 minuter att byta ut en bekräftat trasig filterstrumpa.

GTC 1

Designen på GTC 1 innebär att primäroxiden tillsätts i gaskanalen före reaktionskamrarna för att sedan fångas upp av filterslangarna, rensas loss och recirkuleras innan den går ut till sekundärsilon. Där sker reaktionen i huvudsak med tillsatt primäroxid.

Belastningen, det vill säga gasmängden som går genom filterslangarna, är generellt högre på GTC 1 än GTC 2. GTC 1 har som nominellt värde 86,4 m /m /h. Den högre gasbelastningen i GTC 1 bör påverka livslängden på filterslangarna negativt, samtidigt är renstrycket lägre än i GTC 2 vilken bör påverka livslängden positivt.

Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

GTC 1 startades 1987. Den består av 4 filterkammare med 602 filterslangar i varje kammare. Varje filterslang är 6 meter lång och har en diameter på 127 mm. Totalt finns 2 408 filterslangar på anläggningen. Den är en äldre och relativt liten modell av filteranläggning och är därför utformad för att möjliggöra manuell felsökning vid läckage.

GTC 2

Designen på GTC 2 innebär att primäroxiden tillsätts efter reaktionskamrarna, nära botten av filterstrumporna med hjälp av en primär airlift (det sitter en till varje filterkammare). Tanken är att det ska skydda filterslangarna och fånga upp de sista fluoriderna som inte reagerat i reaktionskammaren. På GTC 2 tillsätts recirkulerad oxid i gaskanalen före reaktionskamrarna. Där sker reaktionen i huvudsak med recirkulerad oxid.

Belastningen, det vill säga gasmängden som går genom filterslangarna, är generellt lägre på GTC 2 än GTC 1. GTC 2 har som nominellt värde 71,9 m /m /h Den lägre gasbelastningen i GTC 2 bör påverka livslängden på filterslangarna positivt, samtidigt är renstrycket i filterslangarna högre i GTC 2 vilket kan påverka livslängden negativt.

GTC 2 startades 2008, den består av 18 filterkammare med 600 filterstrumpor i varje kammare. Varje filterslang är 6 meter lång och har en diameter på 127 mm. Totalt finns 10 800 filterslangar på anläggningen. Det är en nyare och större modell av filteranläggning som är utformad för automatisk felsökning vid läckage och enligt ett annat krav på utsläppsnivå. Som beskrivit ovan så är det automatiska läckagesökningssystemet inte tillräckligt känsligt för att fånga upp de mindre läckagen.

Byte av filterslangar

GTC 1 har intervallet ca 5 år mellan filterbytena, och filterbytet initieras av att filterslangarna blivit för täta och differentialtrycket över filtret stigit över en viss nivå. Detta anses vara ett optimalt intervall för den anläggningen med gällande

Sid 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

förutsättningar som innefattar bland annat gasbelastning, renstryck, filterslangkvalitet, storlek och möjlighet till manuell läckagesökning.

Gällande GTC 2 har intervallet mellan filterbytena varierat mellan 4-6 år enligt nedan.

Filterslangsbyte: År i drift

2012 6 kammare 4 år (dvs. 6*600 = 3600 av 10 800 filterslangar byttes) 2014 12 kammare 6 år (resterande 7 200 filterslangar byttes) 2017 6 kammare 5 år (samma 6 kammare som 2012) 2019 12 kammare 5 år (samma 12 kammare som 2014) 2021 6 st. kammare Kubal bedömer i dagsläget att ett optimalt intervall för att byta filterstrumpor är 4 år på GTC 2 under gällande förutsättningar som innefattar bl.a. gasbelastning, renstryck, filterslangskvalitet, storlek och möjlighet till manuell läckagesökning. 4 år (samma 6 kammare som 2017) Detta är alltså ett något kortare intervall än tidigare. Bedömningen baseras på att GTC 2 har ett högre renstryck och filterslangarna utsätts för mer slitage. Dock är filterslangarnas reningseffektivitet bättre ju äldre de blir så att byta oftare än vart 4:e år bedöms inte motiverat. Det är snarare mer fördelaktigt att sträva efter att förlänga intervallet för filterslangsbyte, både ur utsläpps- och resursanvändningssynpunkt.

Felsökning och kontroll

Kubal bedömer fortsatt att nyckeln till att minimera utsläpp av suspenderade ämnen är att effektivt felsöka stoftläckage i GTC 2 enligt nedan.

Felsökning och kontroll av det automatiska läckagesökningssystemet Målning av pulsrör för att lättare se slitage från oxidläckage Felmonterad provtagningsslang till den automatiska vattenprovtagningspumpen har åtgärdats så det nu inte är möjlighet att suga upp sediment. Kamera för att filma kammare för att upptäcka läckage.

Sid 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Det automatiska systemet för läckagesökning är nu fullt fungerande. Det fungerar så att en kontrollcykel startar när det uppstår viss skillnad i differentialtryck över filtret under de tre senaste rensningarna av samma filterslangrad. Det automatiska läckagesökningssystemet är dock inte tillräckligt känsligt för att identifiera mindre läckage och det räcker med små läckage, en till två filterslangar, för att 0,5 kg suspenderade ämnen/ton Al ska överskridas. Det går således inte att använda differentialtrycket manuellt av operatörerna för att identifiera små hål i en enskild filterslang. Det är för många faktorer som varierar. Det räcker t. ex. att ugnsgastemperaturen förändras någon grad så kommer differentialtrycket att förändras. Ugnsgastemperaturen varierar hela tiden på grund av flera faktorer såsom utetemperatur, elektrolysugnstemperatur, täckningsgrad och anodeffekter.

Den sista indikationen i ledet av indikationer på läckage får Kubal via egenkontroll av suspenderat material som mäts genom ett litet vattenprov varje halvtimme. Det provet samlas upp i en behållare som byts ut och samlingsprovet skickas på analys. Innan vecka 4 2021 gjordes detta en gång i veckan, efter vecka 4 har detta dubblerats till två gånger i veckan (måndagar och torsdagar) för att öka möjligheten till felsökning i slangfilteranläggningen.

Beskrivning av hallventilationen – Verk 2

Kubal anmälde på hösten 2007 de förändrade förutsättningarna för utsläpp till luft i samband med konverteringen av verk 2 från Söderbergsteknik till pre-baked teknik. I skrivelsen beskrevs konsekvenserna av att leda ut hallventilationsluften via taket istället för via skorstenarna. Länsstyrelsen bedömde att förändringen rymdes inom tillståndet och hade ingen annan erinran än att den dispersionsmodell som lämnades in tillsammans med anmälan skulle verifieras genom omgivningskontroller.

Under 2011 slutfördes ombyggnationen till pre-baked teknik av ugnarna i Verk 2. Genom att pre-bakedugnarna är helt täckta innebar ombyggnationen en kraftigt förbättrad uppsamling av ugnsgaserna. Ugnsgaserna samlas nu upp med cirka 96,3 och 98,16 % mot ca 70 % med den gamla tekniken. I och med detta har inomhusmiljön i hallarna blivit betydligt bättre och det har därför bedömts att ingen

Sid 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

tvättning (scrubbning) av den utgående halluften längre behövs. Som en följd av detta genomfördes ett projekt för att installera s.k. gravitationsventilation (taklanterniner) som är särskilt passande för processer som producerar de mängder värme som elektrolysprocessen gör.

Ombyggnationen av taken till taklanterniner påverkar inte mängden föroreningar som avgår från verksamheten då inga förändringar i driften av elektrolys eller gjuteri har gjorts. Däremot har förutsättningarna för hur utsläppen ska mätas förändrats. Taklanterninerna har dessutom gett flera positiva konsekvenser i form av minskad energiförbrukning och minskat buller via fläktar samt bättre arbetsmiljö med lägre temperatur i hallen samt dagsljusinsläpp.

Kubal lämnade under 2012 in en anmälan till länsstyrelsen om ombyggnationen av taket varefter denna genomfördes.

Beskrivning av hallventilationen – Verk 1

Utsläppen från hallventilationen i Verk 1 leds via fläktar till två stora ventilationskanaler (södra och norra kanalen) innan de släpps ut i omgivningen genom den centrala skorstenen.

Utsläpp till vatten av suspenderade ämnen (U11)

Kubal har under prövotiden utrett orsaken till de förhöjda utsläpp av suspenderade ämnen som Kubal tidigare uppmätt och som redovisats till mark- och miljödomstolen, bl.a. i inlaga den 23 november 2020. Orsaken bedöms främst vara läckage av stoft genom filterstrumpor i GTC 2 som senare hamnar i efterföljande skrubbervatten. Kubal har 2022-03-31 redovisat resultatet av genomförd utredning.

Utsläppen av suspenderade ämnen har sjunkit i takt med att man optimerat belastningen på anläggningen, från 0,79 kg/ton 2018 till 0,13 kg/ton 2021. Uppmätt årsvärde 2021 är det näst lägsta årsvärdet sedan GTC 1 byggdes 1987 och är alltså ett väldigt bra år. Utifrån mätningar av suspenderade ämnen som utförts de senaste

Sid 17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

6 åren är bedömningen att en nivå på 0,45 kg/ton kan innehållas. Utsläppen från Verk 1 står för en liten del, 4-6%, av de totala utsläppen av suspenderade ämnen.

Utsläpp 2009-2022

Utsläppen av suspenderade ämnen från GTC 2 t.o.m. februari 2022 redovisas nedan.

I figur 1 kan man se att utsläppen minskat något sedan filterbytet i augusti 2021. Övergripande filterstatus är god. Utsläppen beror på en mängd olika variabler och man kan inte se något tydligt samband mellan filterbyte och permanent utsläppsminskning. Exempelvis så var utsläppen 2009 redan över 1,5 kg/ton trots att anläggningen och dess filterslangar bara var ett år gamla. Under 2014 byttes 12 kammare efter 6 år i drift, utsläppen året innan låg på strax över 0,5 kg/ton. 2019 byttes samma kammare efter 5 år, alltså ett år tidigare än föregående byte, men ändå låg utsläppen året innan på över 2,5 kg/ton.

Detta tyder på att periodiciteten mellan de större filterbytena är en förutsättning men inte en enskilt avgörande faktor för att nå en permanent utsläppsminskning.

Yrkande och förslag till villkor

Vid minsta störning, om det går hål i en filterslang av 10 800 st. så överskrids 0,5 kg/ton Al om inte hålet hittas inom några dagar. Detta syns tydligt i Kubals kontroll där endast 2 trasiga filterslangar gjorde att utsläppen ökade till 0,67 kg/ton. En försvårande faktor för felsökningen är också antalet trasiga filterslangar. När det är

Sid 18 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

flera trasiga med små hål så blir felsökningen svårare. Det innebär att det tar tid, flera dagar, innan alla defekta filterslangar har identifierats och bytts ut. GTC 1 har en lägre utsläppsnivå men står också endast för 4-6% av de totala utsläppen vilket innebär att GTC 2 är styrande i förslag till slutligt villkor. Utifrån ovanstående bedömningar föreslås ett slutligt villkorsvärde räknat som årsmedelvärde på 0,7 kg susp/ton primäraluminium.

Av resultatet av mätningar under perioden okt 2009 - feb 2022 dras slutsatsen att ett villkorsvärde om 0,7 kg/ton Aluminium kan innehållas. Det ser även ut som att ett värde om 0,5 kg/ton Aluminium skulle kunna innehållas. Dock bör beaktas att situationen är gynnsam i dagsläget.

Utsläpp av svaveldioxid, stoft och totalfluorider från

gasreningsanläggningarna samt hallventilationen i Verk 1 och Verk 2. (U12

och U13)

Under prövotiden har Kubal utrett möjligheten att minska utsläpp av svaveldioxid, stoft och totalfluorider via allmänventilationen.

Bedömning / redovisning av totalutsläpp

Kubal har redovisat verksamhetens utsläpp av svaveldioxid, stoft och fluorider 2014-2023.

Samtliga utsläpp visar nedåtgående trender under de senaste 10 åren. De utsläppminskande åtgärder som genomförts de senaste åren har gett god effekt. Kubal gör bedömningen att det är möjligt att stabilisera utsläppen på de låga nivåer som rått de senaste åren. Avvikande från trenden i redovisningen är utsläppshalter av SO och stoft från GTC 2 under 2023. Kubal bedömer dock att utsläppen av stoft inte har ökat eftersom utsläppen av suspenderade ämnen till vatten legat kvar på en låg nivå. Eftersom allt stoft från torrgasreningen måste gå igenom våtgasreningen där stoftet sprayas med vatten och ska passera fyllkropparna bör det mesta stoftet samlas upp och gå ut i recipienten som suspenderat material i vatten.

Sid 19 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Under våren 2024 anskaffade Kubal en ny stoftprovtagare som automatiskt justerar olika parametrar, bland annat isokinetiken. Den hjälper till att minska felkällor och förenklar mätmetoden, vilket beräknas minska risken att samma fel uppstår igen. Detta provtagningsproblem kan även ha påverkat SO -mätning på GTCanläggningarna under 2023.

Med hänsyn till problemen med provtagningen under 2023 kan mätresultaten under denna period ifrågasättas. Kubal avsåg därför att till domstolen redovisa resultat från mätningar med den nya stoftprovtagaren. Stoftprovtagaren har haft lång leveranstid med beräknad leverans april 2024. Den beräknade redovisningen skulle enligt Kubal ske senast den 30 september 2024.

Den verksamhetsenhet som enskilt bidrar till mest utsläpp är Verk 2:s hallventilationer. Det är också dessa enheter som är störst, både vad gäller storlek och utsläppsdrivande produktion. Det är även där fokus ligger för utsläppsminskning och där ev. åtgärder sätts in först. Därefter anpassas åtgärder till Verk 1 vars hallventilation bedöms vara det näst största bidraget. Att hålla nere utsläppen i dessa verksamhetsenheter handlar enkelt förklarat om att ha en stabil produktion, rutinstyrt arbete och täta elektrolysugnar så att så lite ugnsgaser som möjligt hamnar i hallventilationen. Detta är även förutsättningar för optimerad produktion, lönsamhet och god arbetsmiljö.

Bidraget från gjuteriet bedöms vara tredje största källan till utsläpp vad gäller stoft och fluorider men dessa utsläpp kommer att minska när den nya gasreningen i gjuteriet, GTC 3, tas i bruk under 2024.

Gasreningarna, GTC 1 och GTC 2, bedöms medverka till små bidrag till de totala utsläppen av stoft och fluorider. Det är dock av yttersta vikt att reningen fungerar, annars skulle de snabbt bli de största bidragen med tanke på det stora flödet av ugnsgaser som går igenom anläggningarna. Fungerar inte utsuget till anläggningen så blir hallventilationerna istället ett ännu större bidrag.

Sid 20 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

SO -utsläppen härrör från innehållet av svavel i de kol-anoder som förbrukas i elektrolysprocessen. Vad gäller SO är gasreningarna, GTC 1 och GTC 2 de största bidragen till totalutsläppen, detta då reningsgraden för SO är lägre än reningsgraden för stoft och fluorider. Detta är inneboende i reningstekniken och inget som går att påverka annat än att hålla funktionen i gott skick med normalt underhåll. Ju tätare elektrolysugnar och ju mer gaser som samlas upp till gasreningarna desto mindre kommer totalutsläppen av SO att bli men gasreningarna som enskilda bidrag till totalutsläppen i procent kommer då att bli ännu större.

Genomförda åtgärder för att begränsa utsläpp via hallventilationen

Uppställning av anodfimpar och uppsamling av anodfimpars rökgaser i verk 2 Avsvalning av förbrukade anoder, så kallade anodfimpar, har historiskt gått till så att de förbrukade anodfimparna helt enkelt ställs av i hallarna i Verk 2 för att svalna. Detta medför att emissionerna från dessa hamnar direkt i hallventilationen och vidare ut genom taklanterninerna.

För att kunna ta hand om dessa emissioner från anodfimpar på ett sätt som fungerar med elektrolyshallarnas konstruktion har ett avsvalningsutrymme med utsug iordningställts.

Detta utrymme är beläget mellan A- och B-hallen i Verk 2 och benämns internt som "gamla blästern". Detta utrymme har bedömts stort nog för att rymma ett helt skifts anodfimpar. Ventilation har installerats och anslutits till GTC 2 för att på det sättet samla de svalnande anodfimparna och rena gaserna de avger.

Uppföljning och utvärdering av åtgärder avseende tätning av ugnsluckor i Verk 1

och 2

Kubal har redovisat ett antal åtgärder som vidtagits för att säkerställa tätning av ugnsluckor i Verk1 och Verk 2. En plan för fortlöpande reparation och underhåll av luckor och ugnstätning har tagits fram utifrån tre grundpelare; information om

Sid 21 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

brister dvs. rondering, resursplanering inom underhållsavdelningen samt inköpsoch lagerplanering.

Under 2020 togs en ny skriftlig rutin fram i syfte att samla, organisera och vidareutveckla rutiner för att förbättra tätning av ugnarna i verken för att maximera flödet av ugngaserna till GTC-anläggningarna samt att minimera de diffusa fluoridoch stoftutsläpp som uppstår genom bristande tätning av ugnarna. Den nya rutinen "Egenkontroll tätning av ugnar" beskriver också ronder som utförs i verken för att få en övergripande statusbild av ugnstätning i verken. Denna rond ligger även till grund för behov av nya luckor samt måluppföljning gällande ugnstätning.

Inköp av luckor Ugnsluckor är till för att försluta elektrolysugnar så att ugnsgasen går igenom gasrening och inte ut som diffusa utsläpp.

Varje ugn innehåller 30 st luckor och det händer att dessa böjs eller bränns hål på vilket då innebär att varje enskild skadad lucka måste bytas ut för att bibehålla effektiv gasuppsamling.

Varje år köps in ca 600 st till Verk 1 och 1600 st till Verk 2, detta motsvarar den mängd som normalt krävs under ett år för att hålla elektrolysugnarna täta. Under 2022 har inköp utökats med 50% jämfört med tidigare år för att säkerställa lagret, totalt kommer ca 830 respektive 2380 luckor att köpas in.

Antalet leverantörer har utökats till 2 för att säkerställa leveranserna, ordrar läggs till dessa leverantörer växelvis och leveranser sker 4-5 ggr under året. Det finns även ett företag på plats som kan reparera luckor som fått brännskador om det skulle bli nödvändigt.

Dessa åtgärder bedöms effektiva för att säkerställa gott skick på ugnsluckor i båda verken.

Sid 22 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Kontroll

Utsläppen av svaveldioxid, stoft och totalfluorid från hallventilationen i Verk 1 och 2 kontrolleras genom koncentrations- och flödesmätningar. Under prövotiden har följande metoder tillämpats

Vid Verk 1 och vid A-hallen i Verk 2 har det utförts gravimetriska koncentrationsmätningar och flödesmätningar med vinghjulsanemometer. Denna teknik har utvärderats av Metlab AB, ett konsultföretag som är specialiserat på emissionsmätningar. Metlabs slutsats är att mättekniken är vedertagen och godtagbar för de aktuella anläggningarna. Kubal har redovisat resultatet av koncentrations- och flödesmätningar utförda under perioden 2019-2022. Samma slags mätteknik används vid B-hallen för kontroll av stoft och partikulära fluorider och användes tidigare även för kontroll av gasformiga fluorider. Dock bedömdes tekniken som icke-tillförlitlig med hänsyn till hur ventilationen är utformad, och det har därför provats och utvärderats en annan teknik; Differentiell optisk absorptionsspektroskopi (DOAS) för koncentrationsmätningar och LOA (Long-baseline optical anemometer) för flödesmätningar.

Kubal har redovisat resultatet av mätningar 2019-2022 med DOAS och LOA.

Åtgärder och återställning av flödesmätare och koncentrationsmätare i B-hallen,

Verk 2, 2019-2022

Sedan ombyggnationen av taket på Verk 2, med installation av lanterniner, har det varit svårt att mäta utsläpp av stoft och fluorider via hallventilationsluften från Verk 2 med acceptbar mätosäkerhet. Kontinuerlig övervakning i form av optiska instrument har därför utretts och installerats vilket beskrivits i tidigare redovisningar.

Installationen av LOA och DOAS i B-hallen i Verk 2 färdigställdes i februari 2019. Metoden som sådan behöver anpassas efter varje verks förutsättningar och utförandet har sedan 2019 varit under injustering bl.a. gällande att få utrustningen att fungera tillfredställande, placering av utrustningen, hantering av data från online-övervakningen och servicerutiner.

Sid 23 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Mätdata från DOAS har levererats sedan våren 2019. LOA:n fungerade dock inte tillfredsställande efter installationen och det antogs till en början bero på att den var felplacerad. Kringliggande struktur från den gamla gaskanalen bedömdes skärma av flödet från mätaren vilket innebar att den visade orimligt låga flöden. Beslut togs i augusti 2019 att utrustningen skulle flyttas.

Placering diskuterades och planerades utifrån byggnadstekniska restriktioner samt mätteknisk standard. Flytten försenades av organisationsmässiga förändringar och resursbrister inom Kubal på både miljöavdelningen och i Kubals ledning under hösten 2019 och våren 2020. Under denna tid saknade också OPSIS (leverantören av LOA och DOAS-projektet) projektägare och projektledare som kunde driva projektet.

I juli/augusti 2020 genomfördes den första flytten av utrustningen till tillfälliga plattformar med bättre mätteknisk placering och då konstaterades att LOA:n inte fungerade. Den 7 augusti 2020 skickades därför LOA:n på reparation till leverantören. Denna reparation drog ut på tiden av anledningar som låg utanför Kubals kontroll och utrustningen kunde återinstalleras igen på Kubal först i början på maj 2021. Efter två månader uppstod en del intrimningsproblematik då skyddsglasen snabbt blev nedsmutsade vilket gjorde att mätaren fick dålig signal. Då inte upprepad rengöring löste problemet tappades all flödesdata mellan 7 juli och 27 september. I slutet av september 2021 installerade leverantören av utrustningen en speciallösning där utrymmet mellan det inre och yttre skyddsglaset trycksattes för att undvika att damm tränger in. Efter detta har utrustningen levererat data tillfredställande.

Under våren 2022 har arbete med att konstruera nya fasta arbetsplattformar för mätarna pågått. I maj 2022 kopplades både DOAS och LOA ur för att skydda dem under konstruktionen av dessa plattformar. Montagearbetet färdigställdes under v.22. Under V. 24 skulle Opsis återinstalleras och linjeras på de nya plattformarna.

Sid 24 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Det upptäcktes då bl.a. att fibern mellan mottagarna för DOAS och analysatorn skadats under konstruktionen av plattformarna vilket innebar att mätarna inte kunde återinstalleras eller linjeras. Det konstaterades också att en av plattformarna inte var stabil nog för att mätarna ska kunna hålla linjeringen då man arbetar på plattformen. Arbete har pågått under sommaren med att konstruera stabiliseringsstag för en av plattformarna samt beställning av 300 m ny fiber, som var en specialtyp och en av de mer kostsamma delarna av utrustningen. Utrustningen beräknas vara åter i drift under december 2022.

Kubal har redovisat mätresultat avseende utsläppen av stoft och totalfluorid vad avser de totala utsläppen från Verk 1 och 2, inklusive utsläppen från GTC 1 och 2. Vad avser utsläppen av svaveldioxid redovisas enbart utsläpp från hallventilationen, eftersom utsläppen från GTC 1 och 2 redan reglerats i slutliga villkor (se mark- och miljödomstolens deldom den 2 november 2018).

Mätosäkerhet

Kubal har låtit Afry AB (Afry) bestämma analys- och mätosäkerheten för utsläppen av svaveldioxid, stoft och totalfluorid från hallventilationen i Verk 1 och 2. Afrys slutsats är att mätosäkerheten är relativt hög för de tillämpade metoderna (både manuella stickprovsmätningar och kontinuerliga mätmetoder), eftersom både gashastigheterna och haltnivåerna är låga. Enligt Afry är dock dessa förhållanden inte speciella för Kubals anläggning utan gäller även då ackrediterade mätfirmor gör motsvarande mätningar vid andra anläggningar. Afry rekommenderar en säkerhetsmarginal i villkoren med hänsyn till den angivna mätosäkerheten.

Yrkanden och förslag till villkor med utgångspunkt från U 12 och U 13

Om prövotidsförordnandet i deldomen den 15 september 2021 upphävs yrkar Kubal att mark- och miljödomstolen föreskriver följande villkor.

Förslag till slutliga villkor

Baserat på redovisningen av mätresultat (se ovan under 2) föreslås följande slutliga villkor.

Sid 25 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

1Utsläppet till luft av svaveldioxid från hallventilationen i Verk 1 och 2 får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,6 kg per ton primäraluminium.

2Utsläppet av stoft från hallventilationen och gasreningsanläggningarna i Verk 1 och 2 sammantaget får som årsmedelvärde uppgå till högst 1 kg per ton primäraluminium.

3Utsläppet av totalfluorid från hallventilationen och gasreningsanläggningarna i Verk 1 och 2 sammantaget får som årsmedelvärde uppgå till högst 0,6 kg per ton primäraluminium.

I ovanstående villkor föreslås begränsningsvärden med viss säkerhetsmarginal i förhållande till de redovisade mätresultaten. Skälet härtill är att mätningarna utförts under normala driftförhållanden och att begränsningsvärden ska omfatta utsläpp under alla slags driftförhållanden, även onormala sådana. För utsläppet av totalfluorid är säkerhetsmarginalen något större med hänsyn till att det inte genomförts några flödesmätningar i B-hallen under sommarmånaderna, då flödet genom hallventilationen kan antas vara något större än normalt och därmed även utsläppet av gasformiga fluorider. Utsläppet av svaveldioxid är i hög grad beroende innehållet av svavel i de anoder som används. I förslaget till villkor ovan har hänsyn tagits till att man i framtiden kan behöva använda anoder med ett högre svavelinnehåll än i dagsläget.

De föreslagna begränsningsvärdena kan jämföras mot BAT AEL (tabell 12 i BAT NFM). BAT AEL uppfylls med god marginal i samtliga fall utom beträffande utsläppet av totalfluorid där det föreslagna begränsningsvärdet är i nivå med BAT AEL. Dock ska beaktas att BAT AEL endast avser normala driftförhållanden, medan villkoret avser samtliga driftförhållanden, även onormala sådana.

Sid 26 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Villkorsförslag; GTC 1 och GTC 2

Baserat på resultatet av mätningar från perioden februari 2019 till februari 2022 lämnas förslag på slutligt villkor för utsläpp av stoft och totalfluorid från GTC 1 och GTC2.

För stoft föreslås ett årsmedelvärde om 2 mg/Nm , vilket rymmer en viss säkerhetsmarginal i förhållande till uppmätta utsläpp, eftersom begränsningsvärdet ska omfatta även utsläpp vid driftstörningar och då varje driftstörning får stort genomslag på årsmedelvärdet. Vidare bör noteras att det föreslagna begränsningsvärdet är i nivå med den nedre gränsen i gällande BAT-slutsats, vilket innebär att det får anses motsvara bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 § miljöbalken. För totalfluorid föreslås ett årsmedelvärde om 0,1 mg/Nm , vilket liksom stoftvärdet rymmer en säkerhetsmarginal med hänsyn till risken för driftstörningar. Gällande BAT-slutsats för totalfluorid är mindre än 1,5 mg/Nm .

Kubal har i bemötande av remissmyndigheternas yttranden lämnat förlag på kompletterande åtgärdsvillkor.

Kompletterande redovisning/bedömning avseende recipientfrågor och

omgivningspåverkan

Mot bakgrund av Kubals utsläpp till luft och vatten har Kubal, efter föreläggande från mark- och miljödomstolen, låtit utomstående expertis redovisa uppdaterad och sammanfattande bedömning av; - påverkan på kustvatten - luftvårds- och markförhållanden - vegetationens utveckling i Sundsvall.

Påverkan på kustvatten

Tidigare (WSP 2020) drogs slutsatsen, utifrån ett antal genomförda undersökningar, att Kubals utsläpp av processvatten inte försämrar miljöstatus eller äventyrar uppnåendet av vattenförekomsten Dragets miljökvalitetsnorm. Föreliggande sammanställning av senare års recipientprovtagning visar inga förändrade

Sid 27 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

förutsättningar, utöver att det även inom Kubals utsläppsområde de senaste åren är god ekologisk status för bottenfauna.

Luftvårds- och markförhållanden

Fluoridhalterna som uppmätts på två provtagningsstationer, Villa Marieberg, station nord, och Kubenskolan, station syd, bör jämföras med gränsvärden från WHO. WHO bedömer att nivåer under 1 µg/m räcker för att skydda människor, växter och djur. Utifrån detta bedöms att Kubals utsläpp inte bör ge effekter på omgivningen.

Halterna av fluorider i omgivningen nära Kubal har ökat sedan ombyggnationen av taket (från utsläpp via skorstenar till naturlig ventilation med lanterniner) som genomfördes 2013-2014. Detta eftersom det inte sker samma utspädning av föroreningarna som det blir genom utsläpp via skorstenar. Båda mätstationerna för immission visar på nedåtgående trender sedan 2014 när ombyggnationen blev klar. Villa Marieberg visar en svagt nedåtgående trend redan från 2011.

Detta tyder på att de källnära åtgärderna för att minska utsläppen är verkningsfulla. Påverkan på närområdet har ökat från ombyggnationen av taket men inte så att gränsvärden överskrids.

För innehåll i barr finns inga tillämpliga gränsvärden, men det är intressant att jämföra med immissionsmätningarna då halter i omgivningsluften är en grundförutsättning för upptaget i barr. Upptaget i barr ökade också efter ombyggnationen, troligen för att mer än hälften av provplatserna ligger inom en radie på 3 km från Kubal och utsläppen på lägre höjd får en större påverkan på just närområdet. Halterna i barr har dock även de minskat sedan 2014 och stärker bedömningen att de källnära åtgärderna för att minska utsläppen är verkningsfulla. Det finns inget heller i sammanställningen av vegetationsbesiktningarna som tyder på att belastningen ökar eller är ohållbar.

Sid 28 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Vegetationens skick förändras naturligt från år till år och påverkas även i olika grad av luftföroreningar. Det finns många saker som påverkar upptaget i växter såsom ex. nederbörd och vind. Även om upptaget är högt behöver detta inte heller resultera i skador på växter vilket också vegetationsbesiktningarna visar. Trots höga fluoridhalter kan skadorna bli begränsade om det är goda växtförutsättningar i övrigt.

Där luftföroreningar från Kubal dominerar bedöms vegetationen vara i bättre kondition än tidigare. Den största förändringen som påverkat vegetationen positivt som nämns i sammanställningen är konverteringen av elektrolysverken från söderbergsteknik till prebakedteknik. En faktor för Kubals påverkan på närområdet i nutid är att en stor växtbarriär försvunnit i och med ombyggnation av vägar i Kubals närområde, träd som tidigare varit skyddade av skog är nu direkt exponerade för både trafikpåverkan och Kubals luftföroreningar. Dessa kommer att uppvisa skadesymptom till dess att de acklimatiserat sig.

En växtbarriär bestående av träd, som är acklimatiserade till omgivningen skulle sannolikt ytterligare minska belastningen vid Skönsmons kyrka och Alvägen. En fördel borde då vara, att utsläppen kommer på låg höjd.

Efter flera år med gynnsam väderlek och minskade PAH-utsläpp, förbättrades trädens kondition under 2009 och 2010, och var oförändrat i ett bättre skick under 2011 och 2012. Under 2013 pågick sprängningar för motorvägen, och vegetationen drabbades av avgaser från stillastående trafik och av sotbeläggning och hål av stensplitter på bladen. Höga utsläpp från industrin 2014 och utsläpp genom lanterninerna medförde höga fluoridhalter, vilket visade sig i kraftigare skador. Symptomen var fortfarande utbredda och kraftiga under 2015, men redan 2016 började vegetationen hämta sig. Efter några bakslag 2018 och 2019, när utsläppen var över det normala, har under de senaste åren, trots torkperioder, vegetationen fortsatt att återhämta sig.

Sid 29 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Växter, som varit kroniskt skadade under en längre tid, kan återhämta sig när luftmiljön blir bättre, men det kan ta tid att läka mer komplicerade skador. Döda grenar och kvistar kvarstår som gamla skador, medan grenar med friska blad relativt snabbt kan fylla i och kompensera för skadade delar, om skadorna inte varit irreversibla. I samband med en återhämtning sker ofta en kompensation av hämmad tillväxt, eftersom rotsystemet, om det är friskt, har en beredskap för kompensatorisk tillväxt.

För alla provplatser som regelbundet utsätts för en blandning av luftföroreningar (utom Norra Stadsberget), har vegetationens tillstånd förbättrats, utgående från 2008, då utbyggnaden på Kubal startade. Sedan dess har de omfattande insektsangreppen upphört, många av de kroniskt skadade träden har fyllt i sina kronor, och skadorna av luftföroreningar har koncentrerats till områdena kring Fridhemsgatan och Björneborgsgatan. Svagt till måttligt förhöjda fluoridkoncentrationer ingår som en del i skadebilden, som inskränker sig till bladskador. Eftersom de mest uttalade bladskadorna under de senaste åren orsakats av marknära ozon, med anledning av onormalt hög trafikpåverkan, så bör även bladskadorna på sikt bli mindre.

INKOMNA YTTRANDEN

Länsstyrelsen

Utsläpp av suspenderat material till vatten

Länsstyrelsen yrkar att prövotiden avseende utsläpp av suspenderat material till vatten ska avslutas och villkor fastställas till 0,5 kg suspenderade ämnen per ton framställt primäraluminium som gränsvärde och månadsmedelvärde.

Utsläppet av suspenderade ämnen beror av funktionen av Kubals luftfilter. Uppstår läckage i filtren ökar utsläppet av suspenderat material till vatten. Möjligheten att minska stoftutsläppen genom att snabbt kunna detektera filterläckage tillsammans ett förebyggande utbyte av filterstrumpor har utretts.

Kubals läckagedetektionsmetoder har omfattat differentialtrycksmätningar, kamera i filterkammaren samt mätning av halten suspenderat material i utgående

Sid 30 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

vattenflöde. Kubals bedömning är att dessa metoder inte är tillräckliga för snabb detektion av läckage och långsiktigt underskrida en utsläppsnivå på 0,5 kg suspenderat material per ton primäraluminium. Gällande läckagedetektion gör länsstyrelsen bedömningen att de utvärderade teknikerna inte uppfyller den noggrannhet som krävs för att tillfullo uppnå avsedd effekt. Gällande mätning av suspenderat material i utgående vattenflöde anser länsstyrelsen att mätning ska göras på flödesproportionerliga dygnsprover för att ytterliga öka möjligheten till snabb detektion.

Länsstyrelsen hittar inga belägg i den prövotidsutredning som bedrivits sedan 2017 redovisad i detta ärende som indikerar att det är inte är möjligt att rena den utgående vattenströmmen med bästa möjliga teknik för vattenrening till den i målet tidigare yrkade utsläppsnivån, enligt BAT 17 Icke-järnmetallindustrin 2016/1032/EU.

Länsstyrelsen yrkar därför fortsatt att mark- och miljödomstolen fastställer villkor med begränsningsvärde och årsmedelvärde om att Kubal maximalt får släppa ut 0,5 kg suspenderade ämnen per ton framställt primäraluminium. Begränsningsvärde och årsmedelvärde ska innehållas under minst tio månader per kalenderår. Det bör också tilläggas att Kubal redan 2017 konstaterade att det suspenderade utsläppet delvis lägger sig som ett lock över bottensedimenten i närheten av utsläppspunkten och förhindrar syrenedträngning och därmed också påverkan på bottenfaunan. Av denna anledning anser länsstyrelsen att utsläppet bör ligga lägre än Kubals yrkande. Det ska också tilläggas att länsstyrelsen idag inte anser att det räcker med att redovisa en bedömning av vad huvuddelen av vad det suspenderade materialet består av. Det ska framkomma av genomförda analyser tillsammans med materialets eventuella påverkan i näringskedjan.

Länsstyrelsen vill också tillägga att data saknas i prövotidsutredningen avseende genomförda byten av filterstrumpor utanför det förebyggande bytesintervallet vilka borde ligga till grund för bedömning av lämpligt bytesintervall. Det förbyggande underhållet anser länsstyrelsen dock generellt ska hanteras inom den ordinarie miljötillsynen.

Sid 31 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Enligt miljörapporten 2022 har utsläppen av suspenderande ämnen till vatten halverats i jämförelse med 2021. Länsstyrelsen har föreslagit att ett slutligt villkor för utsläppet av susp. ska fastställas till 0,5 kg/ton primäraluminium och anser prövotiden kan avslutas i denna del. Mot bakgrund av att de faktiska utsläppen 2022 var 0,21 kg/ton primäraluminium och 2023 0,24 kg/ton primäraluminium kan emellertid även detta anses för generöst.

Utsläpp av svaveldioxid, stoft och totalfluorid från hallventilationen i Verk 1 och

Verk 2

Länsstyrelsens yrkande

Länsstyrelsen yrkar att tiden för redovisning av U12 avseende utsläppet till luft från hallventilationen ska förlängas.

Länsstyrelsen refererar till tidigare yrkande om att Bolaget ska upprätta en handlingsplan under prövotiden. I planen ska det framgå att Bolaget under de första två månaderna av prövotiden installerar kontinuerlig mätning av flöde och utsläpp av stoft, fluorider och svaveldioxid till luft från B-hallen i verk 2. Bolaget ska även utreda möjligheten att installera kontinuerlig mätning av utsläppen till luft via ventilation från A-hallen i verk 2 samt från ventilationen i verk 1 under prövotiden. Om utredningen visar att kontinuerlig mätning inte går att genomföra ska analys och protagningsfrekvens i respektive utsläppskälla vara sådan att eventuella variationer i utsläppsnivå uppmäts. I planen ska det också framgå hur Bolaget avser att genomföra och följa upp fortlöpande underhåll av ugnsluckor i verk 1 och verk 2 samt vilka åtgärder som behöver göras för att reducera utsläppet via hallventilationen från hanteringen av förbrukade anodfimpar.

Bolaget ska varje månad rapportera det totala utsläppet till luft av stoft, fluorider, samt svaveldioxid tillsammans med vilken mätmetod som använts i respektive utsläppskälla till tillsynsmyndigheten. Om mätning och analys inte görs kontinuerligt ska mätning och analys till ett minimum genomföras varje månad i alla utsläppskällor.

Sid 32 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Bolaget ska även genomföra jämförande mätningar vid minst två tillfällen under prövotiden, lämpligen under sommar och vinterhalvåret, från alla utsläppskällor. Detta innefattar inte endast provtagning utan även de analyser Bolaget genomför själva. Bolaget ska samråda med tillsynsmyndigheten avseende genomförande av de jämförande mätningarna.

I addition till att mäta det egna utsläppet till luft tillförlitligt och med högre frekvens anser länsstyrelsen att Bolaget måste bedöma miljöns känslighet för fluorid-, svaveldioxid- och partikelutsläpp. Utifrån denna bedömning samt kartläggning av det egna utsläppet ska Bolaget föreslå slutgiltiga villkor för utsläppet till luft. Bolaget ska varje månad rapportera efterlevnad av planen skriftligen till tillsynsmyndigheten.

Länsstyrelsens bedömning

Flödesmätningar med tillräcklig noggrannhet är en viktig parameter för att kunna bestämma de totala mängder av ämnen som släpps ut till luft från anläggningen. De osäkerheter Bolaget redovisar i sin flödesmätning efter GTC1 och GTC2 och verk 1 bedömer länsstyrelsen kan accepteras. Detsamma gäller flödesmätning med stationär utrustning i lanterniner i hall B. Dock är mät- och analysfrekvensen låg från hallventilationen. Baserat på redovisat underlag kan länsstyrelsen inte bedöma om den är tillräcklig. Länsstyrelsen anser inte att den flyttbara mätutrustning som används för flödesbestämning från lanterniner i A- och B-hall har sådan noggrannhet att den är lämplig att användas för redovisning av villkorsefterlevnad. Det ska också tilläggas att flödesmätningar från hallventilationerna endast genomförs en gång per år.

Det framgår heller inte av Bolagets redovisning på vilka statistiska grunder Bolaget drar slutsatsen att det antal samt den fördelning av mätpunkter som används med den flyttbara utrustningen ger en godtagbar representativitet av flödet ut via lanterninerna. Det ska tilläggas att utsläppen via A- och B-hallen i verk 2 är de två största bidragande källorna till utsläpp av stoft, fluorider och svaveldioxid.

Sid 33 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Länsstyrelsen anser inte att Bolagets föreslagna utsläppsvillkor långt över de uppmätta nivåerna kan accepteras, eller att den höga mätosäkerheten kan utgöra motiv till de föreslagna utsläppsnivåerna.

Länsstyrelsen väljer i detta läge att inte yttra sig avseende Bolagets villkorsförslag om totalutsläpp till luft. Länsstyrelsen anser att fortsatt utredning avseende utsläpp från A- och B-hall med tillförlitliga mätmetoder och lämplig frekvens är en förutsättning för att yttra sig avseende slutgiltiga villkor samt bedöma huruvida prövotider avseende utsläpp till luft kan avslutas. Som anförts i tidigare yttrande anser länsstyrelsen inte att Bolaget till fullo genomfört de utredningar som föreskrivits inom prövotiderna.

Fluorider I genomförd vegetationsbesiktning för år 2021 redovisad i Bolagets miljörapport konstateras att kraftiga akuta och kroniska skador kvarstår i vegetationen i flera provpunkter, om än något mindre utbrett än 2020. Med ovanstående bakgrund anser inte länsstyrelsen att den nuvarande utsläppsnivån av fluorider från anläggningen är acceptabel, oberoende om BAT-AEL för utsläpp till luft uppfylls eller inte. Länsstyrelsen anser att Bolaget ska redogöra för hur Bolaget avser att säkerställa att kraftiga akuta och kroniska vegetationsskador inte uppstår i omgivningen till följd av verksamheten samt vid vilken utsläppsnivå av fluorider detta uppnås.

Vidare anser länsstyrelsen att Bolaget ska säkerställa att utsläppsnivån kan mätas tillförlitligt i utsläppet från hallventilationen i verk 1 och 2 vilket enligt Bolagets redovisning är de största utsläppskällorna av fluorider. Länsstyrelsen godtar inte Bolagets yrkande om slutgiltiga villkor avseende fluoridutsläppet och anför att om domstolen beslutar om slutgiltiga villkor baserat på den hittills genomföra prövotidsutredningen ska även kontrollen av utsläppsnivån ifrån respektive utsläppskälla regleras i villkor.

Sid 34 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Stoft Länsstyrelsen vidhåller som i sitt tidigare yttrande att miljökvalitetsnormer för PM 10 överskrids på mätplatser i centrala Sundsvall. Vegetationsbesiktningar från 2021 visar på skador från marknära ozon. Länsstyrelsen kan inte utesluta att dessa kan härröras till förhöjda partikelhalter i omgivningsluften. Bolaget har inte kunnat redovisa att stoftprovtagning och analys görs tillförlitligt. I villkorsförslaget gör Bolaget ingen ansats till att beskriva hur Bolagets stoftutsläpp påverkar möjligheten att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer för luft. Utifrån det som hittills redovisats i prövotidsutredningen kan länsstyrelsen inte bedöma varken hur stort det totala stoftutsläppet är eller vilket utsläpp av stoft som kan accepteras från verksamheten.

Svaveldioxid Utsläppet av svaveldioxid mäts 1-2 gånger per år i respektive utsläppskälla. Detta anser länsstyrelsen är ett lågt antal mätningar för att kunna bedöma villkorsefterlevnad samt utarbeta förslag på slutgiltiga villkor. I periodisk besiktning från 2019 genomförd av Metlab dras slutsatsen att det kan föreligga fel i provtagningsmetodiken. Det är oklart om Bolaget åtgärdat det eventuella felet och vilken underskattning av utsläppsnivån felet medför. Länsstyrelsen kan därför inte, baserat på den information Bolaget redogjort för i ärendet, yttra sig om ett slutgiltigt villkor för utsläpp av svaveldioxid från anläggningen.

Utsläpp av fluorider, svaledioxid och stoft till luft – kompletterande yttrande I ett kompletterande yttrande vidhåller länsstyrelsen som i sitt tidigare yttrande daterat 22 december en förlängning av prövotiden. Utsläppen via A- och B-hallen i verk 2 är de två största bidragande källorna till stoft, fluorider och svaveldioxid. I och med det begränsade mätunderlaget, mätfrekvens och mätosäkerheter som länsstyrelsen tidigare yttrat sig om bedömer länsstyrelsen att det inte går att yttra sig avseende eller fastställa slutliga villkor.

I den senaste vegetationsbesiktningen för 2022 som redovisats i Bolagets miljörapport konstateras tydliga symptom på skador orsakade av fluorider i flera provpunkter. Mot bakgrund av detta anser inte länsstyrelsen att den nuvarande

Sid 35 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

utsläppsnivån är acceptabel. Bolaget behöver redogöra för hur de avser säkerställa att vegetationsskador inte uppstår i omgivningen till följd av verksamheten samt vid vilken utsläppsnivå det motsvarar.

Påverkan på omgivningen

Förutom de undersökningar som genomförs inom den samordnade recipientkontrollen samt den information som tagits fram inom denna prövning känner länsstyrelsen till två nyare relevanta undersökningar.

Vatten 2019 undersöktes PAH:er och metaller i sediment och musslor NIVA och WSP på uppdrag av Aluminiumindustriens Miljösekretariat (Grung, M., Holmlund, P., Johannesson, L., Meland, S. och Macken, A. 2020; Analyses of polyaromatic compounds (PACs) and metals in sediment and mussels near Kubal aluminium smelter. NIVA report SNO. 7547-2020). En jämförelse med provtagning från 2002 visar en genomsnittlig minskning av PAH:er i sediment på 65%.

Undersökningen visar trots det att ytsedimenten i området fortfarande är kraftigt förorenade av PAH. Flertalet PAHer samt nickel visade en negativ trend med avståndet från aluminiumsmältverket vilket tyder på att de härstammar från den verksamheten. Vid stationer inom 500 meter från utsläppspunkten överskreds gällande EQS-värden.

Undersökningen visar även upptag av PAH i Östersjömussla (Limecola Baltica). För musslor finns EQS-värden för fluoranten och benzo(a)pyren vilka överskreds i 3 av de 4 analyserade platserna. Även halterna i musslor visade en negativ korrelation med avståndet till smältverket.

Luft Inom den nationella luftövervakningen används mossor storskaligt som bioindikator för att undersöka nedfallet av metaller och PAHer i Sverige såväl som i andra länder. I Sundsvalls kommun har förtätning av provtagning av metaller skett sedan

Sid 36 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

1980-talet och 2020 kompletterades den på uppdrag av Sundsvalls kommun och Länsstyrelsen i Västernorrland med analyser av PAH:er.

En utvärdering genomfördes av IVL (Danielsson, H. och Pihl Karlsson, G. 2021; Metaller och PAH i mossa i Sundsvalls kommun, 2020 IVL Rapport Nr C 632) där jämförelser gjordes dels mot tidigare undersökningar och dels mot övriga landet.

För de flesta metaller syns en minskning av deposition över tid. För nickel och aluminium syns ett avvikande mönster för Sundsvall där minskningen inte är signifikant och där halterna är betydligt högre än andra områden.

För flertalet PAH:er visar undersökningen mycket högre halter nära Kubal än i andra delar av kommunen samt jämfört med andra områden i Sverige.

De PAH:er som uppvisar de högsta halterna i mossa (som visar pågående utsläpp) är i stor utsträckning samma som i sedimentundersökningen. Länsstyrelsen menar att uppföljning av verksamheten fortsatt bör omfatta påverkan på omgivningarna både via luft och via vatten för såväl metaller som PAH:er och fluorid samt den fysiska påverkan som utsläpp av suspenderat material innebär.

Frågan om ombyggnad av Verk 2

Länsstyrelsen vill poängtera att länsstyrelsen inte är enig med Bolaget i deras uppfattning att tillförlitliga mätningar idag kan göras av luftflödena och stofthalter i hallventilationen, d.v.s. utsläppen via lanterniner. Länsstyrelsen menar fortsatt att den saken inte är säkerställd. Länsstyrelsen anser att Bolaget inte visat att de mätningar som Bolaget gör av utsläpp genom lanterninerna är representativa och att de fångar upp samtliga utsläpp. Länsstyrelsen emotser därför att frågan om kontroll och alternativa utformningar utreds ytterligare.

Av Bolagets redovisning anges att bidraget från gjuteriet bedöms vara tredje största källan till utsläpp vad gäller stoft och fluorider men att dessa utsläpp kommer att minska när den nya gasreningen GTC 3 tas i bruk under 2024. Länsstyrelsen menar

Sid 37 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

att detta är ett viktigt skäl för att fortsätta utredningen av dessa utsläpp. Kopplat till utsläppen av stoft vill länsstyrelsen också tillägga att det saknas mätningar av PAH. Mot bakgrund av den belastning av PAH:er som syns i omgivningarna anser länsstyrelsen att Bolaget behöver visa att detta utsläpp inte kommer från Kubal via till exempel utsläppen av stoft.

Frågan om fortsatt prövotid

Inledningsvis delar länsstyrelsen domstolens uppfattning att det är otillfredsställande att utredningarna inte slutförts så att slutliga villkor kunnat meddelas. Frågorna har utretts under många år vilket också försvårar möjligheten att fastställa slutliga villkor som är relevanta både vad gäller den teknikutveckling som skett och förhållandet i miljön sedan tillståndet meddelades.

Länsstyrelsen vidhåller emellertid att underlaget inte är tillräckligt för att föreskriva slutliga villkor för de frågor som nu är aktuella.

Mark- och miljödomstolens föreläggande den 31 maj 2024 (aktbilaga 221).

Länsstyrelsen vidhåller att underlaget inte är tillräckligt för att föreskriva slutliga villkor för de frågor som nu är aktuella. Länsstyrelsen anser att begränsningsvärden för utsläpp av stoft och fluorider från GTC1 och GTC2 samt utsläpp till vatten av suspenderande ämnen ska föreskrivas.

Villkor om faktiska åtgärder och bemyndigande

Domstolen överväger att föreskriva faktiska försiktighetsmått och föreskrifter rörande verksamhetens drift. Domstolen överväger vidare att sådana åtgärder, måhända kombinerade med andra åtgärder som tillsynsmyndigheten skulle kunna medges delegation att besluta, skulle kunna medföra en tillräcklig styrning av verksamhetens utsläpp.

I ärendet finns inga slutgiltiga förslag på de faktiska åtgärder och försiktighetsmått som domstolen avser föreskriva. Länsstyrelsen kan inte yttra sig över åtgärderna innan den vet vilka åtgärder som diskuteras. Länsstyrelsen ställer sig dessutom

Sid 38 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

frågande till hur begränsningsvärden ska kunna föreskrivas utan att åtgärdernas effekt ur miljösynpunkt har utvärderats.

Det framgår inte heller vilka åtgärder därutöver som ska kunna omfattas av ett eventuellt bemyndigande. Eftersom en sådan delegation endast får gälla åtgärder av mindre betydelse och det inte är klart vilket scenario som återstår efter domstolens föreskrivande av slutliga villkor och därmed vilka åtgärder som kan komma i fråga inom ramen för bemyndigandet, kan länsstyrelsen inte ta ställning till huruvida det är lämpligt med en sådan delegation.

I det fall domstolen ändå väljer att avsluta prövotiden, med det underlag som nu föreligger, anser länsstyrelsen emellertid att en delegation behövs i någon form, avseende det fortsatta arbetet med att begränsa utsläppen till luft från dels GTC1 och GTC 2 och dels och inte minst hallventilationen. Detta eftersom underlaget i dagsläget är bristande och hittills genomförda mätningar inte är av önskad kvalitet och omfattning. Länsstyrelsens uppfattning är dock att ett avslut av prövotiden endast ska ske under förutsättning att domstolen kan fastställa åtgärder/ försiktighetsmått med en tydlig positiv effekt för miljön, så att endast åtgärder av mindre betydelse återstår.

BAT-slutsatser

Länsstyrelsen anser att föreskrivande av begränsningsvärden är viktigt även i de fall BAT-AEL finns. Värdet i en BAT-AEL gäller endast för så kallad normal drift. Länsstyrelsens erfarenhet som tillsynsmyndighet är att begreppet "onormal drift" åberopas i stor utsträckning av bolag, när överskridanden av en BAT-AEL inträffat, och att det är svårt att påvisa att sådant åberopande inte ska kunna beaktas. Det innebär att BAT-AEL inte utgör en gräns för vad miljön får tåla och heller inte en drivkraft för Bolaget att hålla nere sina utsläpp. Således är föreskrivandet av begränsningsvärden för utsläpp viktigt vid prövningen enligt 9 kap miljöbalken.

Sid 39 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Utsläpp av stoft

Domstolen tydliggör att yttrandet bör begränsas till de utestående prövotidsfrågor och inte avse exempelvis miljökvalitetsnormer eller utsläpp av PAH eller metaller. När det gäller PAH vill dock länsstyrelsen åter framföra att eftersom det inte är klargjort vad stoftet från Kubal innehåller, går det inte att dra slutsatser om stoftet utan att diskutera PAH.

Bolaget anför att E4 i närheten av verksamheten troligen är en orsak till att PAHmätningar visar förhöjda PAH-halter i mossa i verksamhetens närhet. Länsstyrelsen menar att Bolaget inte har visat att det finns ett samband med E4. Det finns studier av PAH i omgivningar kring aluminiumsmältverk i och utanför Sverige. Länsstyrelsen anser att sådana resultat behöver jämföras med avseende på PAH från verksamheter av samma typ som Kubals verksamhet, innan slutsatser dras kring stoft från Kubals verksamhet.

Det är således inte möjligt att bedöma miljöeffekterna av stoft från Kubals verksamhet och därmed inte möjligt att fastställa relevanta utsläppsvillkor.

Miljönämnden

Utsläpp av svaveldioxid, stoft och totalfluorid från hallventilationen i Verk 1 och

Verk 2

Frågeställning avseende prövotid och omgivningspåverkan

Överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 har konstaterats för åren 2004, 2011, 2012, 2013, 2018 och 2020. Mätningarna visar att över bakgrundshalt så varierar halterna med trafikmängder under dygnet.

På grund av överskridanden av miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar upprättades 2014 ett åtgärdsprogram för luft, gällande gatorna Bergsgatan/E14 och Köpmangatan. Nu gällande åtgärdsprogram för perioden 2020-2026 omfattar samma gator men åtgärder inriktas mot partiklar (PM10).

Sid 40 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Miljökontoret har inte analyserat om förhöjda halter vid de två mätstationerna kan ha ett samband med utsläpp från fabriker i närområdet utifrån väderdata och fabrikers processer.

Nya miljökvalitetsnormer har beslutats. Miljökvalitetsnormerna är skärpta och mer i linje med WHOs riktvärden och de svenska miljökvalitetsmålen, som tar hänsyn till halternas hälsopåverkan. Detta innebär att mer omfattande åtgärder behöver vidtas i Sundsvall för att inte miljökvalitetsnormer ska överskridas. En viktig förutsättning för att kunna göra en bedömning om vilka åtgärder som är nödvändiga, är att ha kunskap om hur stor påverkan som utsläppskällor har i området.

Sundsvalls läge mellan två berg innebär att marknära inversionsskikt bildas. Problematiken med luftföreningar blir större under inversionsskiktet. Kubals utsläpp från ventilationsluckor i taket på hallarna släpper ut föroreningar till luft på en lägre höjd än skorstenar. Med bakgrund av det ovan beskrivna anser miljönämnden att Kubal inom ramen för förlängd prövotid behöver utreda hur omgivningen påverkas av utsläpp vid inversion.

Utsläpp av PAH och utvecklingen av markförhållanden i omgivningen Miljönämnden har redogjort för miljöpåverkan med anledning av utsläpp av PAH till luft och vatten.

Miljönämnden anser att Kubal, inom ramen för en förlängd prövotid behöver:

1Mäta pågående utsläpp av PAH till luft. - Mätning behöver ske vid källan (anläggningen) och ska utgöra underlag till förslag om villkor för utsläpp av PAH till luft. - Mätning behöver ske i omgivningen i syfte att avgränsa påverkansområdet. 2. Bedöma den påverkan pågående utsläpp till luft av PAH från Kubal medför i form av miljö- och hälsoeffekter samt samhällsekonomiska effekter.

Sid 41 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

3Till Mark- och miljödomstolen inlämna förslag på villkor för utsläpp av PAH till luft.

Miljönämnden anser att Kubal bör förses med villkor avseende att: 4. Ta fram ett kontrollprogram för kontrollen av pågående utsläpp av PAH till luft. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med och godkännas av tillsynsmyndigheten. 5. I samband med inlämnande av årlig miljörapport redovisa resultaten från utförd kontroll av pågående utsläpp av PAH till luft till tillsynsmyndigheten. Redovisningen ska inkludera bedömt behov av utökad provtagning och/eller åtgärder för att reducera utsläpp samt minska spridning. 6. Undersöka utbredning, omfattning samt effekten av det historiska utsläppet av PAH till luft samt bedöma dess påverkan i form av miljö- och hälsoeffekter samt samhällsekonomiska effekter. Undersökningen ska även innefatta bedömning av behov av ytterligare undersökningar och/eller åtgärder. 7. Ta fram en strategi för arbetet med punkt 6. Strategin ska tas fram i samråd med och godkännas av tillsynsmyndigheten.

Miljönämnden anser att Kubal inom ramen för en förlängd prövotid behöver: 8. Mäta pågående utsläpp av PAH till vatten. Mätning behöver ske vid källan (anläggningen) och ska utgöra underlag till förslag om villkor för utsläpp av PAH till vatten. 9. Bedöma den påverkan pågående utsläpp av PAH till vatten från Kubal medför på recipienten och vattenlevande organismer. Bedömningen ska även innefatta bedömning av miljö- och hälsoeffekter samt samhällsekonomiska effekter. 10. Till mark- och miljödomstolen inlämna förslag på villkor för pågående utsläpp av PAH till vatten. Miljönämnden anser att Kubal bör förses med villkor avseende att:

Sid 42 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

11Ta fram ett kontrollprogram för kontrollen av pågående utsläpp av PAH till vatten. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med och godkännas av tillsynsmyndigheten. 12. I samband med inlämnande av årlig miljörapport redovisa resultaten från utförd kontroll av pågående utsläpp av PAH till vatten till tillsynsmyndigheten. Redovisningen ska inkludera bedömt behov av utökad provtagning och/eller åtgärder för att reducera utsläpp samt minska spridning. 13. Undersöka det pågående och historiska utsläppet av PAH till luft och vatten samt bedöma dess påverkan på recipient och vattenlevande organismer. Bedömningen ska även innefatta bedömning av miljö- och hälsoeffekter samt samhällsekonomiska effekter. Undersökning och bedömning ska resultera i bedömning om behov av fortsatt utredning och/eller åtgärder.

Uppskjutna frågor

Nedan följer miljönämndens synpunkter gällande möjligheten att avsluta prövotiderna och fastställa slutliga villkor för utsläpp till vatten och luft.

Nya frågeställningar väcks utifrån indikationer på större PAH-utsläpp än tidigare antaganden Miljökontorets tidigare yttranden i ärendet har utgått från Bolagets uppgifter om att utsläppen av PAH i princip upphört i samband med att ny teknik infördes. Frågan om ombyggnaden av utsläppen från att tidigare har skett via skorstenar till att utsläpp nu sker i taknivå via lanterniner är också av betydelse för vilken påverkan på miljö och hälsa utsläppen har på omgivningen.

Som länsstyrelsen påpekar i sitt yttrande 2024-03-28 är det inte utrett om och i så fall hur utsläpp av PAH sker från Kubal. Sker utsläppen via stoft behöver det utredas hur utsläppen påverkar människors hälsa och miljön innan slutliga villkor för utsläpp av stoft kan fastställas.

Sid 43 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Likaså lyfter data från utsläpp av PAH till vatten (se ovan) frågan om vilken betydelse Bolagets utsläpp har för miljön i kustvattnen i Sundsvallsområdet. Miljökontoret instämmer därför i länsstyrelsens bedömning att utsläppen av PAH till luft och vatten behöver utredas ytterligare innan slutliga villkor kan fastställas.

Skärpta miljökvalitetsnormer för partiklar och fluoridskador på växtlighet aktualiserar frågan om förbättrad uppsamling och ytterligare rening av hallventilationen Sundsvalls kommuns mätningar av luftkvalitet visar som ovan beskrivits att miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 överskridits under ett antal av de senaste åren. Nya skärpta normer kommer att innebära ytterligare svårigheter att leva upp till god luftkvalitet. Kubals utredning från 2007 "Report on Dispersion Modelling of Emissions to Air från Prebake Plant" skulle behöva uppdateras för att visa påverkan på luftkvalitet avseende PM10 och PM2,5, tillsammans med en bedömning av om Bolagets utsläpp riskerar bidra till att miljökvalitetsnormen inte kan uppnås.

Vegetationsbesiktningen visar att fluoridskador fortfarande förekommer, samt att fluoridhalter i barr visar en tydlig koppling till utsläppen från Kubal.

Bolagets redovisningar visar att A- och B-hallarna i verk 2 bidrar mest till utsläppen av stoft och fluorider. Miljökontoret uppfattar det som att arbete med att minska läckagen av ugnsgaser till halluften har pågått de senaste åren, med skärpta rutiner för att kontrollera och byta otäta ugnsluckor och se till att endas ett fåtal ugnsluckor öppnas samtidigt. Utsläppen minskade efter 2019, men sedan dess finns ingen tydlig minskande trend.

Bolaget anger att teknik med flyttbara huvar inte finns på marknaden och därför inte utgör ett alternativ för att minska stoftinnehållande rökgaser. Man avser undersöka teknik med boosterfläktar, men utan att närmare ange vad tekniken innebär eller skulle kunna ge för effekt. Miljödomstolen ställde frågan om hur Bolaget ser på alternativet att samla upp rökgaser från hallarna och släppa ut via skorstenar.

Sid 44 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Bolaget anger i sitt svar att det skulle vara tidskrävande och kostsamt och att åtgärden inte är rimlig.

Miljönämnden anser att Bolagets svar gällande möjligheter att med de ovanstående tekniska lösningar minska utsläppen är alltför oprecisa för att ligga till grund för att avfärda dessa eller andra möjligheter.

Bolaget bör åläggas att under en förlängd prövotid utreda möjligheter till ytterligare minskning av utsläpp, genom uppsamling av hallventilationen, och/eller tekniker för avsevärd förbättring av uppsamlingen av ugnsgaser. Utredning ska syfta till att ligga till grund för bedömning av vilka totala utsläpp av fluorider och partiklar/stoft som är godtagbara ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Redovisningen ska innehålla denna bedömning och förslag på villkor.

Om mark- och miljödomstolen skulle överväga att fastställa slutliga villkor.

Utsläpp av suspenderade ämnen till vatten

I tidigare yttrande föreslog miljönämnden ett slutligt villkor för utsläpp av suspenderat material till vatten till 0,5 kg/ton primäraluminium som årsmedelvärde samt 0,5 kg/ton primäraluminium som månadsmedelvärde som ska uppfyllas 10 av 12 månader. Länsstyrelsen lyfter i sitt yttrande 2024-02-22 att det emellertid kan vara att anses för generöst då de faktiska utsläppen 2022 och 2023 varit <0,25 kg/ton primäraluminium. Miljönämnden instämmer i länsstyrelsens bedömning att 0,5 kg/ton primäraluminium är för generöst och att villkoret bör justeras utifrån de halter som representerar verksamheten det vill säga 0,25 kg/ton primäraluminium.

Utsläpp till luft av stoft, fluor och svaveldioxid från hallventilationen Mot bakgrund av de minskade utsläppsnivåerna som Bolaget uppnått efter 2019 finns utrymme att fastställa begränsningsvärden på en lägre nivå än den som Bolaget föreslagit. I enlighet med tidigare yttrande förordar Miljönämnden ett begränsningsvillkor som ligger på högst 0,8 kg stoft per ton primäraluminium som årsmedelvärde, samt 0,8 kg/ton som månadsmedelvärde som ska uppnås minst 10 månader under ett kalenderår. Om utsläpp på denna nivå skulle kunna påverka

Sid 45 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

möjligheten att uppfylla nya skärpta miljökvalitetsnormer för partiklar är dock inte utrett.

Miljönämnden anser inte att det är acceptabelt med utsläpp av fluorider i halter som medför påverkan på växtlighet och på ett sådant avstånd från verksamheten som ses i av Kubal redovisat material. Åtgärder behöver därför vidtas för att begränsa utsläppet av fluorider till luft. Bolaget har visat att utsläppsnivåer ner mot 0,5 kg/ton för hela verksamheten är möjliga att innehålla. Om detta är tillräckligt för att skydda miljön från negativ påverkan är dock inte utrett.

Gällande villkoret för utsläpp av svaveldioxid till luft vidhåller miljönämnden sitt tidigare yttrande 2022-12-20. Villkoret bör sättas på ett sätt som täcker in alla utsläppspunkter då det är de totala utsläppen som spelar roll för omgivningen och det satta begränsningsvärdet som nu gäller för gasreningsanläggningarna bör vara tillräckligt för att täcka in utsläppen från både gasreningsanläggningarna och hallventilationen under normal drift.

Miljönämnden vidhåller tidigare yttrande om att villkor om skötsel och förebyggande åtgärder skulle sätta fokus på frågan och ge tillsynsmyndigheten underlag för kontinuerlig uppföljning genom miljörapportering.

Mark- och miljödomstolens föreläggande den 31 maj 2024 (aktbilaga 221).

Miljönämnden vidhåller att förlängd prövotid är önskvärd. Om mätmetoder ständigt utvecklas och ständigt förbättras borde det med förlängd prövotid bli möjligt för Mark- och miljödomstolen att fastställa slutliga villkor för utsläpp av svaveldioxid, stoft och fluorider med mera från hela anläggningen.

Anledningen till att villkor för utsläpp är eftersträvansvärt är för att kontrollprogram kommer skrivas utifrån det som anges i tillstånd. Om tillsynsmyndigheten istället bemyndigas att fastställa kontroller av flöden och utsläpp kommer det innebära att

Sid 46 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

kontrollprogram förbättras långsammare över tid jämfört med det som Kubal förbundit sig i tillståndet.

Miljönämnden anser att flöden och utsläpp från lanterniner påverkar Sundsvalls luft- och markmiljö så mycket att det inte kan delegeras åt en tillsynsmyndighet. Därför måste prövotiden utvidgas för utsläpp av stoft, svaveldioxid och fluorider med mera som släpps ut till luft.

MB 22:25 §: Mark- och miljödomstolen får överlåta åt en tillsynsmyndighet att besluta villkor av mindre betydelse. Miljönämnden hävdar att det är bättre att villkor fastställs av domstol.

Miljönämnden vill att det anges om luftsug, ugnsluckor, förvaring av katoder med mera ska ingå i villkoren. Anläggningen kan anses vara uppförd innan BATföreskrifterna infördes och därför kan relevanta BAT-föreskrifter bedömas "ej tillämpbara" efter att slutliga villkor för tillståndet vunnit laga kraft.

KUBALS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN

Utsläpp av suspenderat material till vatten

Som Kubal uppfattat det har länsstyrelsen vidhållit sitt förslag till årsmedelvärde, 0,5 kg per ton primäraluminium, vilket enligt länsstyrelsen får anses som generöst med hänsyn till de utsläpp som uppmätts under 2022 och 2023.

Kubal har i sin inlaga den 31 januari 2023 förklarat att utsläppen av suspenderade ämnen varierar från år till år beroende på ett flertal faktorer, bland annat stoftets karaktär och den omständigheten att filterstrumpornas effekt förändras över tid. Under ett flertal år har utsläpp varit väsentligt högre än 0,5 kg per ton primäraluminium.

På den låga nivå som utsläppen numera ligger på får relativt små driftstörningar stor genomslagskraft på utsläppen. Det finns ca 10 800 filterstrumpor i Kubals anläggning. Ju äldre filterstrumporna blir, desto bättre blir reningen, men samtidigt

Sid 47 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

blir strumporna skörare, och risken för att flera strumpor får skador samtidigt är därför stor. Även om Kubal har trimmat drift, underhåll, övervakning och responstid vid konstaterat efter läckage, så är utsläpp på grund av driftstörningar oundvikliga.

Begränsningsvärdet - som ska omfatta även utsläpp vid driftstörningar - bör inte sättas alltför snävt i förhållande till de utsläpp som förekommer under normala förhållanden.

Mot ovanstående bakgrund vidhåller Kubal sitt förslag till villkor med ett årsmedelvärde om 0,7 kg per ton primäraluminium.

Kubal arbetar aktivt med underhåll av filteranläggningen, framför allt genom regelbundna byten av filterstrumpor. Det intervall mellan bytena som Kubal tillämpar bedöms vara optimalt. Ett kortare intervall bedöms inte vara lämpligt, eftersom filterstrumpornas effekt ökar med tiden i takt med att ett lager av stoft byggs upp på filtren.

Vad beträffar läcksökningen tillämpas de metoder som bedöms vara möjliga. Likaså finns rutiner som säkerställer att de trasiga filterstrumpor som hittats under läcksökningen byts ut skyndsamt.

Trots ovan beskrivet arbete varierar utsläppet till vatten från år till år. Det beror på en mängd olika faktorer, bland annat variationer i stoftets karaktär. Vidare förändras filterstrumpornas effekt över tid (se ovan). Under det senaste året har förhållandena varit gynnsamma och utsläppet till vatten av suspenderade ämnen förhållandevis lågt. Som framgår av Kubals redovisning har utsläppet under tidigare år varit högre, vissa år (2009, 2018, 2019 och 2020) väsentligt högre än 0,5 kg per ton primäraluminium. Endast ett år (2012) har utsläppet varit lägre än denna nivå.

Det villkor som ska föreskrivas för utsläpp till vatten av suspenderade ämnen kan inte baseras enbart på mätresultat från det senaste året, utan även utfallet under

Sid 48 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

tidigare år måste beaktas. Årsmedelvärdet måste dessutom bestämmas med viss marginal för att täcka in driftstörningar och annan onormal drift, eftersom det ska innehållas alla år utan undantag.

Läcksökningen sker med tre metoder; mätning online av stofthalter i utgående luft från filteranläggningen, mätning av diffusionstrycket i filteranläggningen samt analyser av suspenderade ämnen i utgående vatten på två veckosamlingsprover. Mätningarna av stofthalter online ger förhållandevis god information om status på filterstrumporna i filteranläggningen och förekomsten av läckage, och en övergång till analyser av suspenderade ämnen på flödesproportionella dygnsprover bedöms inte förbättra läcksökningen i någon betydande utsträckning.

Möjligheter till rening har redovisats i en inlaga till mark- och miljödomstolen den 17 november 2017, som svar på en fråga från domstolen. Kostnaderna för rening uppskattades till minst 44 milj. kr.

Effekterna på recipienten av utsläppet av suspenderade ämnen har analyserats av WSP Environmental (WSP). Slutsatsen i analysen är att utsläppet av suspenderade ämnen inte har förutsättningar att påverka bottenfaunan och morfologin i recipienten annat än i marginell utsträckning. Kubals slutsats är att effekterna på recipienten omöjligen kan motivera de mycket höga kostnader som en rening skulle innebära. Dessa kostnader framstår som uppenbart orimliga enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.

Kubal vidhåller sitt förslag till villkor.

Utsläpp till luft av stoft, fluorider samt svaveldioxid från hallventilationen

Länsstyrelsen har utgått från att Kubal skulle vara av den uppfattningen att det skulle gå att göra tillförlitliga mätningar av luftflödena och stofthalter i hallventilationen redan idag samt framhållit att länsstyrelsen inte delar den uppfattningen. Länsstyrelsen vill därför att frågan om kontroll och alternativa

Sid 49 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

utformningar utreds ytterligare. Som alternativ har länsstyrelsen nämnt en ombyggnad till kanaliserad ventilation.

Vidare har länsstyrelsen hänvisat till en uppgift som Kubal lämnat om att gjuteriet utgör den tredje största källan till utsläppen av stoft och fluorider samt att dessa utsläpp kommer att minska då GTC3 tas i drift, vilket enligt länsstyrelsen är ett viktigt skäl till att fortsätta prövotiden.

Slutligen har länsstyrelsen påpekat att det saknas mätningar av PAH som släpps ut med stoft.

Kubals bemötande

Kontroll och alternativa utformningar

Kubal har inte gjort gällande att det går att göra tillförlitliga mätningar av luftflöden och stofthalter i hallventilationen redan idag. Det krävs installation av ytterligare utrustning, utvärdering av genomförd installation samt ytterligare utredningar enligt den handlingsplan som Kubal upprättat. Resultatet av arbetet enligt handlingsplanen kommer att redovisas till mark-och miljödomstolen senast den 30 juni 2026. Vid den tidpunkten räknar Kubal med att kontrollen av luftflöden och stofthalter i hallventilationen ska vara tillförlitlig så att slutliga villkor ska kunna föreskrivas.

Som framhållits i inlagan den 15 februari 2024 är naturlig hallventilation av det slag som tillämpas vid Kubals anläggning vanligt förekommande vid aluminiumsmältverk och särskilt vid verk där - som i Kubals fall - varje elektrolysugn har ett utsug för ugnsgaser som därefter renas i en gasreningsanläggning. Vid anläggningar med sådan ventilation kontrolleras utsläppen på motsvarande sätt som vid Kubals anläggning.

Kubal har haft problem med intrimningen av mätutrustningen, vilket är normalt vid installation av ny utrustning. Dock har problemen tagit onormalt lång tid att lösa, vilket hänger samman med att de uppkommit under perioder med restriktioner till följd av covid19 och sanktioner på grund av kriget i Ukraina. Kubal är dock

Sid 50 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

övertygad om att mätutrustningen kommer att fungera vid Kubals anläggningar lika bra som vid andra motsvarande anläggningar.

Mot den bakgrunden ser Kubal inte någon fördel med det alternativ som länsstyrelsen hänvisat till, en ombyggnad till kanaliserad hallventilation. Tvärtom finns betydande nackdelar med det alternativet såtillvida att det är betydligt mer energikrävande och tar lång tid att genomföra. Genomförandetiden uppskattas till ca tre år, och med en tid för uppföljning av utsläppen efter ombyggnaden om ett år skulle prövotiden kunna redovisas först år 2028. Vidare skulle ombyggnaden innebära mycket höga kostnader. En offert från ECP AirTech AB, som utför ombyggnadsarbeten av det slag som länsstyrelsen hänvisat till. Den visar på en investeringskostnad om i storleksordningen 80 milj. kr. En kanaliserad ventilation skulle dessutom innebära mycket höga driftkostnader i form av en ökning av energiförbrukningen om ca 131 miljoner kWh per år. Med hänsyn till dessa nackdelar respektive kostnader samt den begränsade nyttan framstår en ombyggnad som orimlig enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.

Utsläpp från gjuteriet

Frågan om villkor för utsläpp av stoft och fluorider från gjuteriet är redan avgjord (se mark- och miljödomstolens deldom den 20 mars 2015) och omfattas därmed inte av förevarande prövotid.

PAH i stoft

En bedömning av innehållet av PAH i stoft från Kubals anläggning har redovisats. Slutsatsen i är att innehållet av PAH är mycket litet.

Kubal har historiskt mätt utsläpp av PAH 16 via luft och vatten. Kubal konverterade verk 2:s Söderberg-ugnar till Prebake teknologi, hädanefter förkortat till PB under åren 2008-2010. Kubal fortsatte att mäta PAH16 i egen regi till och med 2011. Efter det skedde PAH mätningar i samband med periodisk besiktning 2013 och 2016. Ingen mätning skedde 2019 då det mätts låga värden sedan konvertering till PB och det bedömdes att nya mätningar inte skulle tillföra något nytt. I samband med

Sid 51 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

mossundersökningen som utfördes 2020 "C632 Metaller och PAH i mossa i Sundsvalls kommun, 2020" fann man förhöjda halter PAH på Alvägen strax öster om Kubal vilket föranledde att PAH mätningen återinfördes under den periodiska besiktning 2022. Mätningen visade dock samma låga resultat som tidigare.

Kubal har redogjort för möjliga utsläppskällor för PAH och innehåll av PAH i emitterat stoft. Resultatet visar på låga halter av PAH.

Sammantaget från ovan resonemang ser vi att det behövs mer provtagning och kartläggning av till exempel stoftet om vi vill kunna dra bättre slutsatser. Vi bedömer dock behovet av ett sådant arbete som lågt då uppmätta halter av PAH är väldigt låga.

Eftersom PAH inte ligger med i villkorsprövningen vill Kubal föra dessa diskussioner med länsstyrelsen under den normala tillsynen.

Miljönämnden

Luften i Sundsvall

Miljönämnden har hänvisat till överskridanden av miljökvalitetsnormen för PM10 och kväveoxider i centrala Sundsvall samt framhållit att sambandet mellan dessa överskridanden och utsläppen från Kubals anläggning behöver analyseras.

Kubal har i inlaga den 31 januari 2023 redovisat resultatet av en spridningsberäkning avseende utsläppet av stoft från Kubals anläggning. Det visar att bidraget från Kubals anläggning är marginellt. Spridningsberäkningen utfördes 2007, och sedan dess har utsläppet av stoft minskat väsentligt. Något behov av den utredning som miljönämnden begärt bedöms inte föreligga.

Frågan om villkor för utsläpp till luft av kväveoxider är redan avgjord och omfattas inte av förevarande prövotid.

Sid 52 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Kubals utsläpp av PAH till luft och utvecklingen av markförhållanden i

omgivningen

Miljönämnden har yrkat utredningsvillkor och slutliga villkor för utsläpp av PAH till luft.

Frågan om utsläpp av PAH till luft omfattas inte av förevarande prövotid. Vad beträffar PAH i stoft se ovan under Kubals bemötande av länsstyrelsens yttrande.

Utsläpp av PAH till vatten

Miljönämnden har yrkat utredningsvillkor och slutliga villkor för utsläpp av PAH till vatten.

Analysresultat av PAH i det vatten som släpps ut från Kubals anläggning har redovisats i Bilaga till Kubals bemötande. Det visar på mycket låga halter. De utredningsvillkor och slutliga villkor avseende utsläpp av PAH till vatten är därmed inte motiverade.

Skärpta miljökvalitetsnormer för partiklar. Fluoridskador på växtlighet

aktualiserar frågan om förbättrad uppsamling och ytterligare rening av

hallventilationen

Miljönämnden har med hänvisning till mätresultat avseende PM10 i centrala Sundsvall samt resultatet av utförda vegetationsbesiktningar yrkat att Kubal ska utreda möjligheter till ytterligare minskning av utsläpp av stoft och fluorid genom uppsamling av hallventilationen, och/eller tekniker för avsevärd förbättring av uppsamlingen av ugnsgaser.

Kubal delar inte miljönämndens tolkning av resultatet av utförda vegetationsbesiktningar. Som framgår av den rapport där utredningsresultatet redovisats (bilaga 3 till Kubals inlaga den 15 februari 2024) är bedömningen att vegetationen är i bättre skick än tidigare och att den återhämtat sig. De mest uttalade bladskadorna

Sid 53 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

bedöms inte bero på utsläpp från Kubals anläggning utan istället ha orsakats av marknära ozon till följd av trafikpåverkan.

Kubal har utrett de tekniker som miljönämnden yrkat att Kubal ska utreda; flyttbara huvar och boosterfläktar.

Flyttbara huvar utgör inte BAT och finns inte heller tillgängliga på marknaden. De utgör därmed inte "bästa möjliga teknik" i den mening som avses i 2 kap. 3 § miljöbalken.

Boosterfläktar anges som BAT för nya anläggningar men inte för befintliga sådana. Trots detta har Kubal undersökt kostnaderna för en installation vid Kubals anläggning. Det visar på en investeringskostnad om i storleksordningen 100 milj. kr och en driftkostnad om ca 400 000 kr per år. I förhållande till de utsläppsminskningar som åtgärden skulle innebära, uppskattningsvis 0,05 kg fluorider per ton primäraluminium och ca 0,05-0,1 kg stoft per ton primäraluminium, framstår dessa kostnader som uppenbart orimliga enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.

Kubal har även redovisat kostnader och nytta av en ombyggnad av hallventilationen som innebär att luft från hallarna leds ut via skorstenar (se bilaga 10 till Kubals inlaga den 15 februari 2024). Av denna redovisning framgår att den ombyggnation av hallventilationen som genomförts (till naturlig hallventilation) bland annat syftade till att minska förbrukningen av energi samt att förbättra arbetsmiljön i hallarna. Vidare framgår att naturlig hallventilation är vanligt förekommande i aluminiumsmältverk (till exempel i Hydro Husnes och Hydro Sunndal i Norge.) och att det bör ses som ett steg i den tekniska utvecklingen för aluminiumsmältverk, speciellt för verk där varje elektrolysugn har ett utsug för ugnsgaser som därefter renas i en gasreningsanläggning. En ny ombyggnad, genom vilken halluften åter skulle kanaliseras till skorstenar, skulle förutom mycket höga kostnader, innebära nackdelar från resurs- och arbetsmiljösynpunkt och framstår därför som uppenbart orimlig.

Sid 54 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Av ovan angivna skäl motsätter sig Kubal de av Miljönämnden yrkade utredningsvillkoren.

Om mark- och miljödomstolen skulle överväga att fastställa slutliga villkor

Utsläpp av suspenderade ämnen till vatten

Miljönämnden har skärpt sitt förslag till villkor till att avse nivå 0,25 kg per ton primäraluminium, baserat på mätresultat för 2022 och 2023.

Som Kubal påpekat i inlagan den 31 januari 2023 varierar utsläppet av suspenderade ämnen till vatten från år till år. Under 2022 och 2023 har förhållandena varit gynnsamma, men under tidigare år har utsläppet varit betydligt högre. Under vissa år (2009, 2018, 2019 och 2020) var utsläppet väsentligt högre än 0,5 kg per ton primäraluminium. Endast ett år (2012) har utsläppet varit lägre än denna nivå.

Med hänsyn till att utsläppet av suspenderade ämnen till vatten varierar från år till år bör ett slutligt villkor inte baseras på enbart 2022 och 2023 utan även på andra, redovisade år. Kubal vidhåller därför sitt förslag (

Utsläpp till luft av stoft, fluorider och svaveldioxid från hallventilationen Miljönämnden har med hänvisning till "de minskade utsläppsnivåerna som Kubal uppnått efter 2019" vidhållit sina yrkanden - 0,8 kg stoft, 0,5 kg fluorid respektive 1,3 kg svaveldioxid per ton primäraluminium, i samtliga fall avseende utsläppen från hallventilationen och gasreningsanläggningarna sammantagna. Vidare har miljönämnden framhållit att det inte är utrett om utsläpp på den av nämnden yrkade nivån påverkar möjligheten att uppfylla nya skärpta miljökvalitetsnormer.

Beträffande fluorid har miljönämnden hänvisat till resultatet av utförda vegetationsbesiktningar. För svaveldioxid, slutligen har miljönämnden framhållit att ett villkor bör omfatta inte bara utsläpp från hallventilationen utan även utsläpp från gasreningen, trots att det senare utsläppet redan är reglerat.

Sid 55 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Även de totala utsläppen av stoft, fluorid och svaveldioxid varierar från år till år, vilket framgår av bilaga 9 till Kubals inlaga den 15 februari 2024. Villkor för dessa utsläpp bör därför inte baseras enbart på de år som miljönämnden hänvisat till utan även tidigare och senare år.

Av bilaga 9 till Kubals inlaga den 15 februari 2024 framgår att det totala utsläppet av stoft varit högre än det av miljönämnden yrkade begränsningsvärdet samtliga år utom åren 2021 och 2022. Vidare framgår att det totala utsläppet av fluorid varit högre än det begränsningsvärde som miljönämnden yrkat för detta utsläpp samtliga år utom 2012, 2022 och 2023.

Det totala utsläppet av svaveldioxid, slutligen, har varit högre än yrkat begränsningsvärde under åren 2014, 2018 och 2023.

För att med säkerhet kunna uppfylla de villkor som miljönämnden yrkat krävs således ytterligare åtgärder. Ytterligare åtgärder bedöms oskäliga enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.

Vad beträffar miljönämndens synpunkter avseende utsläppet av stoft och möjligheterna att uppfylla nya, skärpta miljökvalitetsnormer för PM10 kan följande anföras.

Enligt 2 kap. 7 § 2 st. miljöbalken ska de krav avseende bland annat utsläpp ställas som behövs för att följa 5 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken. 5 kap. 4 § avser miljökvalitetsnormer för vatten, medan 5 kap. 5 § avser andra miljökvalitetsnormer, bland annat för luft. Enligt 5 kap. 5 § 1 st. ska myndigheter vid prövning ställa de krav som behövs för att följa en miljökvalitetsnorm enligt bestämmelsen. Med formuleringen "som behövs" ges myndigheten möjlighet att väga behovet av ytterligare åtgärder mot kostnaderna för dem. Varje litet bidrag till att gränsvärdesnormen överskrids ska alltså inte utlösa krav på ytterligare åtgärder (Se Bertil Bengtsson m.fl. "Miljöbalken, en kommentar").

Sid 56 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Som framhållits ovan visar spridningsberäkningar utförda år 2007 att bidraget till halterna av PM10 i centrala Sundsvall från de samlade utsläppen av stoft från Kubals anläggning - varav utsläpp via hallventilationen utgör endast en del - är marginellt. Utsläppen från Kubals anläggning har därefter minskat. Bidraget från utsläppet av stoft via hallventilationen är därmed inte av den omfattningen att ytterligare krav — utöver vad som kan anses skäligt enligt 2 kap. 7 § 1 st. — kan anses motiverade.

Vid tillämpning av 2 kap. 7 § 2 st och 5 kap. 5 § miljöbalken ska dessutom endast fastställda miljökvalitetsnormer beaktas, inte kommande normer.

Vad beträffar miljönämndens synpunkter avseende utsläppet av fluorid bör framhållas att Kubal gjort en annan tolkning av resultatet av vegetationsbesiktningarna än miljönämnden. De förhållandevis begränsade effekter som noterats under besiktningarna kan inte motivera krav på ytterligare åtgärder.

Vad beträffar utsläpp av svaveldioxid är det endast utsläpp via hallventilationen som omfattas av förevarande prövotid. Villkoret ska därför avse endast detta utsläpp och inte utsläppet från gasreningsanläggningen, som redan är prövat.

Kubal vidhåller sina förslag till villkor, för det fall att yrkandet om förlängning av prövotiden skulle ogillas och utsläppsvillkor anses möjliga att föreskriva. Kubal vill betona att om utsläppsvillkor ska föreskrivas, bör de föreskrivas med en förhållandevis stor säkerhetsmarginal till de mätresultat som de baseras på, eftersom dessa mätresultat är förenade med en betydande osäkerhet.

Mark- och miljödomstolens föreläggande den 31 maj 2024 (aktbilaga 221).

Mark- och miljödomstolen överväger att föreskriva slutliga villkor och att avsluta målet. Domstolen har som alternativ till utsläppsvillkor för utsläppen via hallventilationen (som enligt Kubals och remissmyndigheternas uppfattning kan föreskrivas endast efter en förlängning av prövotiden) hänvisat till möjligheten att föreskriva villkor avseende utsläppsminskande åtgärder. Parterna i målet har

Sid 57 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

förelagts att slutföra sin talan och att därvid uttala sig om lämpligheten av att meddela slutliga villkor och lämpligheten av att målet avgörs på handlingarna. Som framhållits ovan räknar Kubal med att kunna ha en tillförlitlig kontroll av luftflöden respektive halter av stoft, fluorid och svaveldioxid i hallventilationen senast den 30 juni 2026. Vid samma tidpunkt bör Kubal kunna redovisa ett förslag till slutliga villkor i form av utsläppsvillkor.

Kubal är medvetet om att prövotiden pågått under mycket lång tid (sedan januari 2007) samt att det är angeläget att målet avgörs snarast möjligt. Att redan nu föreskriva slutliga villkor i form av utsläppsvillkor är dock inte möjligt, vilket är en uppfattning som även remissmyndigheterna delar.

Att istället föreskriva villkor avseende åtgärder är enligt Kubals uppfattning ett lämpligt alternativ. En förteckning över åtgärder som Kubal genomfört och avser att vidta redovisas nedan.

Tidigare införda åtgärder

- Anodkylzon - Rutiner för kontroll att hålla ugnsluckor hela och täta - OPSIS i B-hallen - Underhållsrutin med mätdata och där Kubal satt maxnivå på hur många luckor respektive gavlar/gaskappor som får vara trasiga (det påverkar ugnens täthet).

Ovan genomförda åtgärder påverkar fluoridemissionerna till luft ut genom hallventilationen. Anodkylzonen reducerar utsläppen av fluorider med ca 0,01 kg F/ton Al och även OPSIS hjälper till att reducera utsläppen till viss del då Kubal får bättre kontroll och kan snabbare korrigera oönskade situationer.

Det som påverkar enskilt mest under normal drift är att ugnarna är täta. För att upprätthålla en tät ugn behöver man byta ut trasiga luckor. Man behöver också

Sid 58 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

återställa luckorna så snart som möjligt efter ett utfört arbete och då behöver de placeras så ugnen blir tät.

Bra underhållsrutiner reducerar fluoridutsläppen och om Kubal slutar helt att underhålla så kommer utsläppen att öka mer och mer då ugnarna sakta men säkert blir mer och mer otäta. För att undvika att Kubal tappar kontroll arbetar Bolaget med rondering: dagligen, veckovis mm,

Kubal har satt tak på hur många gavlar/gaskappor som får vara trasiga för att uppnå en god kontroll. Det följs upp varje månad av både ledning i elektrolysen och företagsledningen.

Pågående åtgärder

- Installation av moderna transformatorer - OPSIS i A-hallen Utbyte till modernare transformatorer pågår. Det kommer att ge förbättrad driftsäkerhet med ökad driftstabilitet i elektrolysen. Ökad driftstabilitet minskar det manuella arbete på ugnarna som kommer som en följd av strömavbrott. Det innebär en positiv effekt på utsläppen men ger ingen direkt mätbar. Med tanke på hur sällan Bolaget har problem så kommer denna förbättring vara så liten att den inte går att mäta med Bolagets metoder och sett över året kommer förbättringen att vara mindre än 0,00001 kg/ton vad gäller stoft, fluorider och SO2.

OPSIS i A-hallen kommer att förbättra Kubals kontroll av utsläppen av stoft, fluorider och SO via hallventilationen i elektrolyshall A, vilket kommer att leda till att Bolaget kan reagera snabbare vid eventuella avvikelser från rutiner. Kubal såg en förbättring när OPSIS installerades i B-hallen.

Framtida åtgärder

- Nya ugnsluckor - Dra en ledning från SMV-krossen till GTC2 - Fortsätta att modernisera el-utrustningen

Sid 59 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Kubal arbetar med att utveckla nya ugnsluckor som kommer att få en förbättrad passform när de är placerade på ugnen. Den förbättrade passformen leder till att elektrolyscellens inneslutning blir lättare att uppnå. Det är dock fortfarande den övergripande luckhanteringen som är avgörande för utsläppen.

SMV-krossen är en anläggning som grovkrossar utgrävt material från verksamhetens elektrolysceller. Materialet består av stelnat elektrolysbad och det grovkrossas för att senare finkrossas. Det finkrossade materialet återanvänds sedan i elektrolysugnarna. Materialet som anländer till krossen är 300 — 400 °C och avger därför en mängd gasformiga fluorider samt stoft.

I nuläget går damm och fluorider genom ett lokalt stoftfilter. Kubal har för avsikt att bygga en rörledning mellan SMV-kross och befintlig gasledning till reningsanläggningen GTC 2 som även används för rökgaser från elektrolysugnarna.

Genom att ansluta SMV-krossen till GTC 2 reduceras den totala utsläppsmängden av fluorider. Det får även en positiv inverkan på utsläpp av stoft då GTC 2 beräknas ha en bättre avskiljning sett över tid.

Kubal föreslår följande åtgärdsvillkor.

1Kubal ska vidta åtgärder enligt bilaga XX eller andra åtgärder med likvärdig eller bättre effekt från miljösynpunkt

DOMSKÄL

Vad prövningen omfattar

Med hänvisning till redovisningen under BAKGRUND ovan återstår nu att avgöra vilka villkor som ska föreskrivas avseende - utsläpp till vatten av suspenderade ämnen, - utsläpp till luft av svaveldioxid från hallventilationen i Verk 1 och 2 samt

Sid 60 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

- utsläpp till luft av stoft och totalfluorider från Verk 1 och 2.

Är fortsatt prövotid lämplig?

Domstolen konstaterar att prövotidsförfarandet avseende utsläppen till luft varit osedvanligt utdraget i detta mål. Bolagets utredningar har inte kunnat slutföras på ett fullgott sätt, bland annat och kanske främst på grund av att det under prövotiden genom ett anmälningsärende godkänts att lanterniner installerats som ändrat förutsättningar för mätning av verksamhetens utsläpp till luft. Härigenom har tillkommit stora svårigheter att mäta de luftflöden och emissioner som passerar genom lanterninernas öppningar. Såväl Bolaget som remissmyndigheterna har förordat en förlängd prövotid. Domstolen gör emellertid bedömningen att det är svårt för att inte säga omöjligt att med någon grad av precision mäta dessa luftflöden och emissioner på sätt så att resultatet av mätningar skulle bli avgörande för möjligheten att föreskriva utsläppsvillkor. En förlängning av prövotiden skulle sannolikt leda till att domstolen efter ytterligare några år har att ta ställning till frågan utifrån ungefärligen samma utgångspunkter som i det nu aktuella målet. Eftersom mätning av luftflöden och emissioner inte kommer att kunna genomföras med hög grad av precision kommer det inte heller vara meningsfullt att föreskriva villkor som i första hand baseras på mätresultat. Det skulle bli missvisande och riskera att villkor föreskrivs med betydande felmarginal. Sådana villkor kommer inte att kunna reglera verksamhetens miljöpåverkan i någon större utsträckning och får därmed bedömas som mindre meningsfulla.

Domstolen har därför valt att avsluta prövotiderna och föreskriva slutliga villkor. De åtgärder som bedöms ha störst betydelse för verksamhetens utsläpp till luft är Kubals egna åtaganden och den delegerade möjligheten för tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare mindre åtgärder i syfte att begränsa damning och diffusa utsläpp till allmänventilationen.

Mark- och miljödomstolen har emellertid föreskrivit ett villkor med innebörd att utredningarna enligt den pågående handlingsplan som redovisats i målet ska slutföras. Härigenom kommer Kubal att installera kontinuerlig mätning av dels

Sid 61 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

luftflöde dels utsläpp av stoft och fluorider i takventilationen i B-hallen i Verk 2. De angivna metoderna kommer att kunna utvärderas. Bolaget ska också inom ramen för handlingsplanen utreda möjligheten att installera motsvarande kontinuerlig mätning i A-hallen, Verk 2 samt i Verk 1. Ytterligare installation av kontinuerlig mätning kan bestämmas genom delegation till tillsynsmyndigheten.

Bolaget har kunnat redovisa rimliga åtgärder för att begränsa utsläppen via gasreningsanläggningarna och takventilationen. De villkor som föreskrivs bedöms dels vara rimliga mot bakgrund av 2 kap. 7 § miljöbalken dels uppfylla det som framgår av BAT-slutsatser och industriutsläppsförordningen (2013:250). Som angivits ovan har möjligheterna att fullgöra utredningsföreskriften vad avser mätning av luftflöden och därmed utsläppen till luft komplicerats av Bolagets anmälan om och tillsynsmyndighetens acceptans av byggnation av lanterniner. Domstolen har övervägt denna komplikation och kan i denna del konstatera att den centrala frågeställningen i målet är föroreningsinnehållet i det stoft som passerar lanterninerna och den miljöpåverkan detta ger upphov till. Om mätning av luftflöden skulle vara möjligt och om det är möjligt att meddela ett villkor med ett begränsningsvärde för stoft skulle emellertid Kubals arbete med att kunna nå detta begränsningsvärde ändå behöva ta sin utgångspunkt i faktiska åtgärder kring hur verksamheten bedrivs. Utifrån syftet med villkoret – att begränsa verksamhetens miljöpåverkan – bedömer mark- och miljödomstolen att den valda tekniken för regleringen av utsläppen ger motsvarande resultat.

För att genom tillsynsåtgärder styra verksamheten mot lägre utsläpp krävs en aktiv och initierad tillsyn med god kunskap om verksamheten och dess bedrivande. Domstolen har meddelat vissa specifika villkor om uppställning av anodfimpar men frågor kring exempelvis ugnsluckors täthet och termikfrågor lämpar sig bäst att reglera genom aktiv tillsyn. Som exempel på sådana frågor som lämpligen bör hanteras genom tillsyn kan nämnas vikten av att fabriksportar och dörrar hålls stängda för att begränsa luftflöden och rutiner för hur fabriksfordon får framföras i syfte att förhindra att ugnsluckor skadas. Bolaget har gjort egna åtaganden bland annat kring hur kontroll av ugnsluckor ska ske och hur många som får vara skadade

Sid 62 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

innan utbyte måste ske. Även sådana åtaganden ska tillsynsmyndigheten kunna skärpa för att härigenom minska verksamhetens miljöpåverkan.

Utsläpp till vatten av suspenderade ämnen.

Utsläpp av suspenderade ämnen till vatten sker från Gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2. Anläggningarna består av stoftavskiljare (textila spärrfilter) med efterföljande vattenskrubber för rening av svaveldioxid. Del av stoftläckage från gasreningsanläggningarnas textila spärrfilter avskiljs i skrubbervattnet som släpps ut som suspenderade ämnen i vatten. Kubal har redogjort för de omständigheter som avgör omfattningen av verksamhetens utsläpp av suspenderade ämnen. Resultatet av utredningarna visar att effektiv tillsyn och systematiskt underhåll av filteranläggningarna GTC 1 och GTC 2 är av betydelse för möjligheten att begränsa utsläppen. Att snabbt identifiera läckage och genomföra byte av skadade filterstrumpor innebär att stoftmängden till efterföljande skrubber kan hållas på låg nivå.

Utsläppen har varierat genom åren. Efter att rutiner för kontroll av emissioner och reningsanläggningarnas funktion förbättrats har utsläppen av suspenderade ämnen minskat. Under 2022-2023 har utsläppen som årsmedelvärde varit <0,25 kg per ton producerat primäraluminium.

Kubal och remissmyndigheterna är överens om att prövotiden kan avslutas i denna del och att slutligt villkor kan föreskrivas. Kubal föreslår ett slutligt villkorsvärde räknat som årsmedelvärde på 0,7 kg suspenderade ämnen per ton producerat primäraluminium. Kubal hänvisar i den delen till att utsläppen varierar över tid och att små skador på reningsanläggningarnas filtermaterial medverkar till att utsläppen av suspenderade ämnen kan medföra betydande ökning av utsläppen. Länsstyrelsen och Miljönämnden yrkar att begränsningsvärdet 0,5 respektive 0,25 kg suspenderade ämnen per ton producerat primäraluminium ska föreskrivas. Länsstyrelsen har också framfört att Kubal inte redovisat möjligheten att rena avloppsvattnet med de tekniker som framgår av aktuell BAT-slutsats (BAT 17 Icke-järnmetallindustrin 2016/1032/EU). Domstolen konstaterar att Kubal tidigare, 2017-11-17, redovisat

Sid 63 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

möjligheten och kostnaden för recirkulation av skrubbervatten samt installation av reningsteknik för att ytterligare begränsa utsläppen av suspenderade ämnen. Kostnaderna för rening uppskattades till minst 44 milj. kr.

Mark- och miljödomstolen bedömer att Kubal, med de kontroll- och åtgärdsrutiner som nu redovisats och införts, har goda förutsättningar att snabbt åtgärda brister och läckage i gasreningsanläggningarnas textila spärrfilter vilket också innebär goda möjligheter att begränsa utsläppen av suspenderade ämnen. Domstolen förutsätter att dessa rutiner fortlöpande kommer att medverka till fortsatt låga utsläppsnivåer. Mark- och miljödomstolen föreskriver ett villkor i enlighet med länsstyrelsens yrkande, att utsläppen ska begränsas till 0,5 kg suspenderade ämnen per ton producerat primäraluminium. Månadsmedelvärdet ska innehållas under minst 10 av 12 månader per kalenderår.

Mark- och miljödomstolen anser inte att det finns skäl och inte är rimligt enligt 12 kap. 7 § miljöbalken att föreskriva villkor om ytterligare åtgärder (recirkulation och rening) för att begränsa utsläppen av skrubbervatten och suspenderade ämnen.

BAT-slutsats (BAT-AEL) för utsläpp av suspenderade ämnen har inte fastställts.

Utsläpp till luft av stoft, fluorider från Verk 1 och Verk 2 samt utsläpp av

svaveldioxid från hallventilationen

Bakgrund - hallventilationen

Tillståndet genom deldom 2007-01-17 baserades bl.a. på att ugnarna i Verk 2 skulle byggas om till s.k. Prebaked-teknik och att produktionen skulle ökas från 105 000 ton till maximalt 145 000 ton primäraluminium per år. Kubal bedömde att den nya tekniken skulle medföra minskade utsläpp till luft av stoft och fluorider eftersom konverteringen till Prebaked-teknik enligt Kubal skulle innebära "att en mycket större andel av bl.a. stoft och fluorider skulle kunna samlas upp och avskiljas i reningsanläggningar". De specifika utsläppen bedömdes kunna minskas. Även utsläppen av bl.a. PAH till luft och vatten förutsågs kunna minskas i betydande grad. För att närmare bestämma effekten av åtgärderna föreskrev dåvarande

Sid 64 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

miljödomstolen att frågan om slutliga villkor skulle utredas och bestämmas efter en prövotid. Av de redovisningar som presenterats 2013 och 2015, och såsom markoch miljödomstolen i tidigare deldomar konstaterat, framgår att omfattande ombyggnader har genomförts, utöver vad som redovisades i tillståndsansökan 2006. Förändringarna har inneburit ombyggnad av taket i Verk 2 med installation av lanterniner samtidigt som skorstenarna i Verk 2 tagits ur bruk. Ombyggnaden av taket i Verk 2 har föregåtts av anmälan om mindre ändring enligt 9 kap. 6 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolen bedömer att dessa förändringar väsentligt har ändrat förutsättningarna för möjligheterna att kontrollera luftflöde och emissioner från Verk 2 vilket sedermera inneburit svårighet att fastställa utsläppsnivåer och därmed möjligheter att föreskriva lämpliga utsläppsvillkor. Förändringarna har också medfört flera positiva effekter, såsom minskad energiförbrukning och förbättrad arbetsmiljö.

Även om stoft-, fluorid-, och svaveldioxidhalter är förhållandevis låga i den luft som släpps ut via lanterninerna kan den totala emissionsmängden bli förhållandevis stor eftersom flödet via lanterninerna är betydande. Kubal har betonat osäkerheten i luftflödesmätningarna varför Kubal också framhållit att det inte är möjligt att med säkerhet avgöra vare sig specifika utsläpp av föroreningar (kg/ton producerat aluminium) eller totala mängder (kg/år). Av redovisningarna framgår att flödet, baserat på ett flertal mätningar, uppgått till 9,5 – 13 Mm /h. Omräknat till specifikt flöde (m luft per ton producerad Al) motsvarar det 650 000-950 000 m /ton Al enligt Kubals redovisning. Flödet är jämförbart med uppgifter om flöden vid europeiska producenter av primäraluminium med Prebaked-teknik som tillämpar takventilation på motsvarande sätt som vid Kubals anläggning. Av BREF-dokument (EU:s referens-dokument för bästa tillgängliga teknik, i detta fall avseende aluminiumproduktion, tabell 4.43 sid. 447) framgår att luftflödet via lanterniner i dessa europeiska anläggningar uppgår till 0,5-1,5 Mm /ton Al.

Sid 65 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Möjligheter att begränsa utsläpp av stoft och fluorider samt svaveldioxid via

hallventilationen.

Mark- och miljödomstolen bedömer sammanfattningsvis att det finns goda förutsättningar att begränsa utsläppen av stoft, fluorider och svaveldioxid via hallventilationen.

För att begränsa utsläpp till luft vid aluminiumsmältverk med takventilation/lanterniner är det avgörande att damning i byggnaden, läckage till allmänventilationen av stoft och gasformiga föroreningar kan förhindras i största möjliga utsträckning.

Domstolen har tidigare konstaterat källor till stoftläckage med ökade utsläpp som följd. I första hand gäller det otäta ugnar som medför försämrad utsugskapacitet från ugnar vilket i sin tur försämrar möjligheten att samla upp stoft- och fluoridhaltiga rökgaser. Även öppen hantering av dammande material (ex. anodfimpar) med flera material är exempel på hantering/aktiviteter som ökar stoftspridning till halluften. Efter föreläggande från mark- och miljödomstolen har Kubal nu redovisat och vidtagit effektiva åtgärder med syfte att ytterligare begränsa stoftspridning till allmänventilationen. Dels har rutiner för kontroll samt åtgärdsprogram för inköp och byte av skadade ugnsluckor införts med syfte att motverka otäta ugnar, dels har uppställningsplats för anodfimpar iordningställts med separat utsug till gasreningssytemet. Även uppsamling av stoft från SMVkrossen och förbättrat elsystem föreslås kunna bidra till viss minskning av emissionen till halluften.

Med utgångspunkt från dessa genomförda och föreslagna åtgärder och rutiner bedöms utsläppen via hallventilationerna kunna begränsas och fortlöpande hållas på acceptabel nivå.

Sid 66 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Villkorsdiskussion

En betydande orsak till att prövotiden för de aktuella villkorsfrågorna förlängts hänger samman med bland annat utredningar som gäller svårigheter att mäta/kontrollera luftflöden och utsläpp av föroreningar via allmänventilationen/lanterniner. Remissmyndigheterna anser att villkorsvärden inte kan fastställas så länge det inte finns utvecklad mätteknik som med god säkerhet kan bestämma flöden och föroreningsmängder i takventilationen. Efter länsstyrelsens önskemål har Kubal upprättat en handlingsplan som bland annat innebär installation av kontinuerlig mätning och fortsatt utredning och utveckling av mätteknik. Målsättningen med handlingsplanen bör enligt länsstyrelsen vara att installera kontinuerlig mätning av luftflöden och föroreningar i B-hallen, Verk 2 samt utreda möjligheten att installera motsvarande kontinuerlig mätning i A-hallen, Verk 2 samt i Verk 1. I planen ska också ingå uppföljning av åtgärder som syftar till att begränsa utsläpp till allmänventilationen, exempelvis underhåll av ugnsluckor och uppställning av anodfimpar med anslutning till punktutsug till gasrening. Mot bakgrund av ökade utsläpp via gasreningsanläggningarna under 2023 anser Kubal att även orsaken till detta ska utredas inom ramen för handlingsplanen. Länsstyrelsen och Kubal är överens om att handlingsplanen, som bör genomföras under fortsatt prövotid (fram till 2026), är en förutsättning för möjligheten att föreskriva slutliga villkor för de kvarstående uppskjutna frågorna.

Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att ombyggnaden av taket å ena sidan medfört flera förbättringar (energibesparing, bättre arbetsmiljö m.m.). Samtidigt har möjligheten att kontrollera luftflöde och föroreningsutsläpp försvårats. Ombyggnaden i sig behöver inte betyda att utsläppen ökat i förhållande till den tidigare situationen. Genom att vidta åtgärder med syfte att minimera läckage av föroreningar till allmänventilationen och samtidigt tillse att effektiva kontrollrutiner upprättas för kontinuerlig uppföljning av dessa åtgärder kan utsläppen varaktigt begränsas till godtagbar nivå. Samtidigt är det av betydelse att kontrollmätningar kan genomföras med acceptabel säkerhet. Ambitionen att införa kontinuerliga mätmetoder bör fortsätta. Kubal räknar med att handlingsplanen ska

Sid 67 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

innebära en tillförlitlig kontroll av luftflöden respektive halter av stoft, fluorid och svaveldioxid i hallventilationen. Domstolen anser att genomförandet av den handlingsplan som presenterats ska slutföras och föreskriver ett särskilt villkor i den delen.

BAT-slutsatser m.m. Av BREF-dokumentet (EU:s referens-dokument för bästa tillgängliga teknik för icke järnmetallindustrin (2017), framgår att befintliga anläggningar inom EU tillämpar teknik med takventilation på motsvarande sätt som vid Kubals anläggning. Kubal har också redovisat att anläggningar i Norge tillämpar teknik med motsvarande takventilation. Mark- och miljödomstolen konstaterar att Kubal tillämpar bästa tillgängliga teknik för uppsamling och rening av rökgaser i enlighet med BAT 65, 67 och 69 i fastställda BAT-slutsatser för tillverkning av primäraluminium med Prebaked-teknik. Av BAT 67 framgår dels BAT-AELs för utsläpp av stoft och fluorider från uppsamlade rökgaser från elektrolysceller (mg/Nm ) dels totalutsläpp av stoft och fluorider (uppsamlade rökgaser från elektrolytceller och takventilering (kg/ton producerad primäraluminium). För det senare fallet anges att BAT-AEL inte är tillämplig på anläggningar som på grund av sin utformning inte kan mäta takutsläpp. BAT 69 reglerar utsläpp av svaveldioxid.

Sammantaget bedömer domstolen att Kubal uppfyller tillämpliga BAT-slutsatser inklusive BAT-AELs.

Kanaliserade utsläpp

Såsom framgår i målet har ombyggnaden av taket i Verk 2 godkänts av länsstyrelsen samtidigt som frågan om mätning av flöden och utsläpp varit svår att lösa. Med syfte att förbättra möjligheten att kontrollera utsläpp via allmänventilationen har Kubal förelagts att utreda förutsättningarna att samla upp rökgaserna och leda dessa till kanaliserade utsläpp. Kostnaden för sådan ombyggnad, exklusive ökade energikostnader beräknades uppgå till 88 MSEK. Mot bakgrund av att ombyggnaden godkänts av tillsynsmyndigheten och att tekniken med öppna taklanterniner förekommer allmänt och även finns beskriven som förekommande

Sid 68 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

teknik i aktuellt BREF-dokument finner mark- och miljödomstolen, vid bedömning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken, att det inte finns skäl att genomföra åtgärden.

Utsläppsvillkor

Det är lämpligt att villkor för utsläpp till luft från elektrolyshallarna (Verk 1 och Verk 2) även med beaktande av tillämpliga BAT-slutsatser. Utgångspunkten vid villkorsreglering bör därmed vara att utsläppet från aktuella reningsanläggningar (GTC 1 och GTC 2) ska fastställas med prestandakrav, i detta fall mg förorening per Nm . För totalutsläpp av stoft och fluorider från verksamheten bör specifika utsläppsvillkor föreskrivas (kg/ton producerad aluminium). Detta omfattar utsläpp från gasreningsanläggningar (GTC 1 och GTC 2) samt takventilationen i Verk 1 och Verk 2. Villkorsvärden föreskrivs för utsläpp av stoft och fluorider i enlighet med domslutet.

När det gäller utsläpp av svaveldioxid härrör utsläppen från svavelinnehållet i inköpt anodmaterial. Såvitt framgår av Kubals redovisning kan svavelinnehållet i inköpt anodmaterialvariera. Av BAT-slutsatserna för aluminiumtillverkning framgår att bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av svaveldioxid från elektrolysceller är att använda en eller båda de tekniker som anges nedan.

a. Använda anoder med låg svavelhalt b. Våtskrubber i gasreningsanläggningen

Våtskrubber är installerad i GTC 1 och GTC 2. När det gäller villkor anser Kubal att villkor ska föreskrivas med marginal till ett eventuellt ökat svavelinnehåll i anoderna. Orsaken till detta bedöms vara den osäkerhet som påverkas av det anodmaterial som kan levereras.

Av (BAT 69a) framgår att anoder som innehåller mindre än 1,5 % svavel uttryckt som årsmedelvärde kan framställas med en lämplig kombination av använda råvaror. Av BAT-slutsatsen framgår också att det krävs en svavelhalt på 0,9 % i

Sid 69 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

årsmedelvärde för att elektrolytprocessen ska fungera. Det innebär att visst svavelinnehåll i anoder måste accepteras.

Villkor för utsläpp av svaveldioxid från gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC 2 har tidigare avgjorts genom deldom 2018-11-02 enligt följande.

1Utsläppet av svaveldioxid från gasreningsanläggningarna GTC 1 och GTC2 får som årsmedelvärde uppgå till högst 1,3 kg/ton framställt primäraluminium. Utsläppet får som månadsmedelvärde inte överstiga 1,3 kg/ton framställt primäraluminium under tio månader per kalenderår.

Motsvarande BAT-AEL (BAT 69a) för utsläpp från elektrolysceller med skrubberrening är ≤ 2,5 kg/ton Al.

Någon BAT-AEL för utsläpp av svaveldioxid från takventilationen finns inte.

För att begränsa utsläpp av svaveldioxid via takventilationen är det, såsom redovisats ovan, avgörande att läckage till allmänventilationen av stoft och gasformiga föroreningar kan förhindras i största möjliga utsträckning. Med utgångspunkt från Kubals föreslagna åtgärder och rutiner för att begränsa utsläpp bedöms utsläppen av svaveldioxid via hallventilationerna kunna begränsas och fortlöpande hållas på acceptabel nivå.

Mark- och miljödomstolen föreskriver ett villkor för utsläpp av svaveldioxid via takventilationen i enlighet med Kubals villkorsförslag.

Mark- och miljödomstolen anser att Kubal ska sträva mot att anoder med svavelhalt mindre än 1,5 % ska användas och föreskriver därför ett tillägg i villkoret med innebörden att svavelinnehållet i anoder inte får överstiga 1,5 procentenheter. Om Kubal kan visa att sådana anoder inte finns tillgängliga på marknaden eller om kostnaden för sådana är orimligt hög får tillsynsmyndigheten medge tidsbegränsade undantag.

Sid 70 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Villkor om kontroll och åtgärder

Syftet med kontrollen är bl.a. att följa upp villkorsefterlevnad, utsläppsförhållanden och även belastning på miljö och hälsa i olika avseenden. Mätmetoder och analysmetoder utvecklas och förbättras över tid. Till viss del regleras kontrollfrågorna genom bindande BAT-slutsatser. Det finns också svenska och europeiska standarder som är styrande för vilka mät- och analysmetoder som ska tillämpas. Även branschpraxis kan vara vägledande reglering i detta avseende. Det kan finnas olika skäl att löpande se över provtagningsfrekvens och kontrollmetoder. Av dessa anledningar anser mark- och miljödomstolen att huvudregeln bör vara att kontrollen ska bestämmas genom villkor om kontrollprogram med delegation till tillsynsmyndigheten att besluta om och löpande uppdatera kontrollprogrammet. Detta innebär att kontrollprogrammet kan ses över och ändras vid behov. I vissa undantagsfall kan det finnas skäl att kontrollfrågor regleras specifikt i villkor med angivande av t.ex. mätteknik. Detta gäller när mätmetoder kräver omfattande installationer (kontrollrum, plattformar i byggnader och skorstenar) eller i fall där kostnaden för genomförande av mätningar är särskilt betungande.

I det nu aktuella målet föreskriver mark- och miljödomstolen ett särskilt villkor avseende kontroll av halten suspenderade i utgående vatten. Avsikten med villkoret är att betona vikten av att kontinuerligt övervaka gasreningsanläggningarnas status för att snabbt åtgärda skador och läckage. Tillsynsmyndigheten ges bemyndigande enligt punkt a. i delegationen att ändra denna provtagningsfrekvens.

Domstolen är medveten om svårigheten att mäta luftflöden och därmed massflöden av föroreningsutsläpp i lanterniner. Någon svensk eller europeisk standard för mätning av flöden i lanterniner förekommer inte. I Sverige finns etablerad praxis för flödesmätning i lanterniner med anemometrar och termoelement även akustiska mätare används. Stoftprovtagning utförs med fast provtagare. Såvitt mark- och miljödomstolen känner till finns ett mindre antal tekniska konsulter med kompetens att genomföra flödes- och utsläppsmätningar - till relativt höga kostnader. Kubal uppger att kostnaden för den senaste besiktningen/kontrollmätningen uppgick till

Sid 71 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

1,45 MSEK. Kubal genomför också egna manuella mätningar. Kontinuerliga mätmetoder utvecklas och tillämpas vid flera verksamheter. Av den handlingsplan som Kubal har redovisat framgår att installation av kontinuerlig mätning av flöden (LOA) och föroreningar (DOAS) pågår i B-hallen, Verk 2. Kubal föreslår att dessa tekniker utreds även för installation i A-hallen, Verk 2 samt i Verk 1. Det som kännetecknar utsläppet från takventilationen är mycket stora luftflöden och låga föroreningshalter. Det innebär sammantaget att det är svårt att med säkerhet bestämma utsläppsnivåer. Kubal har låtit utvärdera mätosäkerheten för olika tekniker. Slutsatsen av utvärderingen visar att mätosäkerheten är betydande oavsett vilken teknik som tillämpas.

Mark- och miljödomstolen anser att det finns goda skäl att fortsätta arbetet med att utveckla kontrollmetoder och installera kontinuerlig mätning i enlighet med den aktuella handlingsplanen. Mark- och miljödomstolen föreskriver därför ett villkor med innebörden att arbetet med utveckling och installation av kontinuerliga mätmetoder i takventilationen ska genomföras. Tillsynsmyndigheten ges delegation att medge undantag från kravet på kontinuerlig mätning om utredningar visar att sådan mätning inte är möjlig. När handlingsplanen är genomförd och kontinuerliga mätmetoder tillämpas ska jämförande mätning genomföras av utomstående mätteknisk expertis.

Domstolen finner också att det finns skäl att genomföra de i handlingsplanen föreslagna åtgärder som Kubal åtagit sig. Det gäller uppsamling och rening av avgaser från uppställning av anodfimpar, tätning av elektrolysugnar (inklusive införande och upprätthållande av rutiner för kontroll av ugnar/ugnsluckor, inköp och lagerhållning samt byte av skadade ugnsluckor), uppsamling av rökgaser från SMV-krossen för rening i GTC 2 samt förbättringar i elsystemet.

Sid 72 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Delegation

Åtgärder som syftar till att begränsa damning och utsläpp av stoft till

allmän/takventilationen

Kubal har vidtagit flera åtgärder för att begränsa damning och utsläpp av stoft och fluorider via takventilationen. I målet har Kubal också åtagit sig att utföra följande åtgärder.

a. Installation av moderna transformatorer b. Ansluta ventilationsledning från SMV-krossen till GTC-2 c. Fortsätta modernisera el-utrustningen

Installation av moderna transformatorer och modernisering av el-systemet medverkar till förbättrad driftsäkerhet med ökad driftstabilitet i elektrolysen. Ökad driftstabilitet minskar det manuella arbetet på ugnarna som kommer som en följd av strömavbrott. Det innebär en positiv effekt på utsläppen.

Uppsamling och rening av stofthaltig luft från SMV-krossen kommer att bidra till en minskad emission av föroreningar via takventilationen.

Som ovan konstaterats innebär lanterninlösningen sannolikt inte att den sammantagna mängden utgående stoft ökar utan snarare att det släpps ut på en lägre nivå och därmed kan ge upphov till ökad lokal påverkan. Det som påverkar mängden utgående stoft är snarare de åtgärder som kan vidtas i verksamheten för att därigenom begränsa det stoft och de rökgaser som passerar genom lanterninerna. Bolagets egna åtaganden i dessa delar är viktiga och verkningsfulla. Vid sidan av Bolagets egna åtaganden vill domstolen framhålla vikten av en aktiv och progressiv tillsynsroll. Det är viktigt att tillsynsmyndigheten har god kunskap om verksamheten och dess bedrivande och härigenom kan identifiera sådana åtgärder som ytterligare kan påverka stoftinnehållet och rökgaserna i den utgående luften. Domstolen anser att delegationen även bör innefatta en möjlighet att skärpa innehållet i Bolagets egna åtaganden. Som exempel kan nämnas Bolagets rutin kring hur många ugnsluckor som får vara skadade vid ett och samma tillfälle samt

Sid 73 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

hur ofta kontroller ska ske. Om så bedöms erforderligt får sådana åtaganden skärpas och rutiner för återrapportering till tillsynsmyndigheten införas.

Mark- och miljödomstolen utesluter således inte att det vid tillsynen kommer att framkomma ytterligare mindre åtgärder som leder till minskad stoft/gasavgång till allmänventilationen och därmed minskade utsläpp via takventilationen. En sådan fråga skulle kunna vara åtgärder för att minska damning i samband med trucktransporter inomhus. Risken för skador på ugnar/ugnsluckor i samband med transporter är en sådan fråga kan följas upp. Även rutiner som innebär att portar hålls stängda i så stor utsträckning som möjligt kan bidra till minskat luftflöde och minskade emissioner. Mark- och miljödomstolen anser att genomförandet av sådana mindre åtgärder kan föreskrivas inom ramen för tillsynen.

Kontroll

Under prövotiden har omfattande utredningar och försök genomförts med syfte att förbättra kontrollen av utsläppen till luft. Utvecklingen av mätmetoder för kontinuerlig mätning av luftflöden och emissioner pågår alltjämt. Mark- och miljödomstolen bedömer att denna utveckling kommer att fortsätta vilket öppnar för möjligheten att förbättra mätteknik och mätmetoder. Som framgår av villkor 7 ska Kubal installera kontinuerlig mätning av dels luftflöde dels utsläpp av stoft och fluorider i takventilationen i B-hallen i Verk 2 samt utreda möjligheten att installera motsvarande kontinuerlig mätning i A-hallen, Verk 2 samt i Verk 1. Vilken teknik som slutligen väljs kommer att framgå av pågående utredningar enligt handlingsplanen. Mark- och miljödomstolen förutsätter att kontinuerlig mätning av luftflöden samt stoft och fluorider i så stor utsträckning som möjligt installeras i verksamheten. Om kommande utredningar och försök visar att kontinuerlig mätning inte är tekniskt- och ekonomiskt genomförbar delegeras till tillsynsmyndigheten att medge undantag från kontinuerlig mätning.

Sid 74 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

Övrigt

Frågor om miljöpåverkan och emissioner

Inom ramen för aktuella prövotidsutredningar har mark- och miljödomstolen förelagt Kubal och remissmyndigheterna att redogöra för bl.a. recipientfrågor och omgivningspåverkan samt bedömning av emissioner till luft och vatten den senaste 10-årsperioden. Kubal och remissmyndigheterna har lämnat redogörelser enligt föreläggandet och redogjort för sina bedömningar.

Samtliga utsläpp visar nedåtgående trender under de senaste 10 åren. De utsläppminskande åtgärder som genomförts de senaste åren har gett god effekt.

Kubal gör bedömningen att det är möjligt att stabilisera utsläppen på de låga nivåer som rått de senaste åren. När det gäller utsläpp av stoft och fluorider påverkas totalutsläppen i mindre grad av utsläppen från gjuteriet. Som framgår av prövotidsutredningarna har Kubal åtagit sig att installera textilt spärrfilter för rening av rökgaser från gjuteriet. Genom deldom 2015-03-20 föreskrevs utsläppsvillkor för utsläpp av stoft och fluorider specifikt för gjuteriet. Villkoret gäller alltjämt men utsläppen från gjuteriet bedöms minska väsentligt genom installationen av filteranläggningen. Det är positivt att åtgärden genomförs och det kommer att påverka och minska totalutsläppen av stoft och fluorider från verksamheten.

Remissmyndigheterna har uppmärksammat frågan om utsläpp av PAH. Kubal har dock visat att PAH i stoft och i utsläpp till vatten är mycket små i förhållande till den situation som rådde innan prebaked-teknik infördes. Mark- och miljödomstolen konstaterar att frågor om villkor avseende utsläpp av PAH till luft och vatten inte omfattas av förevarande prövotid.

Med anledning av de redovisningar som gjorts med avseende på emissionsutveckling och påverkan på omgivningen finner mark- och miljödomstolen sammantaget att det inte finns någon omständighet i frågor om förhållandet till grundtillståndet, vid bedömning av fastställda miljökvalitetsnormer och

Sid 75 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 1349-06 Mark- och miljödomstolen

2025-04-04

miljösituationen i övrigt som föranleder förlängd prövotid i något avseende. Kvarstående uppskjutna frågor och prövotider kan därmed avslutas.

Mål M 1349-06

Mark- och miljödomstolen har nu avgjort samtliga uppskjutna frågor i målet och avslutar därmed handläggningen av mål M 1349-06.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD- 01) Överklagande senast den 25 april 2025.

Lars Nyberg Lars-Gunnar Sjölund I domstolens avgörande har deltagit ställföreträdande chefsrådmannen Lars Nyberg, ordförande, och tekniska rådet Lars-Gunnar Sjölund samt de särskilda ledamöterna Kristina Branteryd och Mikael Lif.

Bilaga 1

Hur man överklagar

Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.