M 6176-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1ger prövningstillstånd.

2ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver punkt 11 under rubriken Övriga frågor i mark- och miljödomstolens domslut. ___________________

Sid 2

SVEA HOVRÄTT DOM M 6176-26

BAKGRUND

Härjedalens kommun ansökte hos mark- och miljödomstolen om tillstånd till en ny grundvattentäkt. Kommunen yrkade bland annat att domstolen enligt 18 kap. 8 och 13 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, skulle sekretessmarkera de uppgifter i ansökningshandlingen, bilagor och underbilagor som riskerar avslöja den exakta placeringen av uttagsbrunnarna samt det sökta uttaget.

I mark- och miljödomstolens diariesystem Vera sekretessmarkerade domstolen ansökan med tillhörande bilagor.

Målet avgjordes utan huvudförhandling och mark- och miljödomstolen gav tillstånd till den ansökta verksamheten. Av domen framgick fastighetsbeteckning och uttagsmängd. Domstolen avslog vidare kommunens yrkande om sekretess (punkt 11 i domslutet). Domstolen anförde att sekretess enligt 18 kap. 8 och 13 §§ OSL inte gällde för uppgifterna.

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Härjedalens kommun har yrkat att ska upphäva markoch miljödomstolens dom avseende vad som reglerats rörande sekretess i punkt 11 i domslutet.

Kommunen har till stöd för överklagandet anfört följande. Mark- och miljödomstolens dom, i den del den avser sekretessfrågan, kan eventuellt tolkas som att domstolen redan i domen har gjort en sekretessprövning och att det vid en eventuell begäran om att få ut handlingar kommer att lämnas ut handlingar helt utan prövning. Kommunen vill därför genom överklagandet säkerställa att det vid en eventuell framtida begäran om att få ut handlingar görs en sådan fullständig sekretessprövning som enligt offentlighets- och sekretesslagen alltid ska göras.

Sid 3

SVEA HOVRÄTT DOM M 6176-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

finner skäl att ge prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande.

Av 18 kap. 8 och 13 §§ OSL framgår att sekretess kan gälla för uppgifter om säkerhets- eller bevakningsåtgärd respektive risk- och sårbarhetsanalyser.

I 5 kap. 5 § OSL stadgas att om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras.

En sekretessmarkering är en intern, faktisk åtgärd som inte i sig är överklagbar eftersom sekretessfrågan avgörs först vid en konkret utlämnandebegäran. En sekretessmarkering är alltså inte ett beslut om sekretess utan en upplysning eller varning om att en handling kan innehålla uppgifter som omfattas av sekretess. En sådan markering har inte någon bindande verkan avseende sekretessfrågan utan är enbart en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning när det uppkommer en fråga om utlämnande av uppgifter i handlingarna. Den formella sekretessprövningen görs alltså först efter en begäran om utfående av allmän handling. Det ska vid utlämnande av allmän handling alltid göras en sekretessprövning.

Enligt 43 kap. 8 § OSL upphör en sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet att vara tillämplig i målet eller ärendet om uppgiften tas in i en dom eller ett slutligt beslut i samma mål eller ärende.

Mark- och miljödomstolen har i domen avslagit kommunens begäran om att uppgifterna ska omfattas av sekretess. Det är oklart vad domen i denna del avser. Det kan innebära att domstolen i domen beslutat att ta bort sekretessmarkeringen. Mot detta talar dock att sekretessmarkeringen även efter att domen har getts är kvar i

4 6

id -2

S 76

61 r a M hu en is in så

rt sv ot s ar

jo m se at ng g r K . ni an

tt de o, d) nu sä ri ed n ch ån rt st o sm t rm ri st da k fo ät ill re dä et ar iB st ns r

en ål få ,L sy im ng ol nt im et ni st nt 11 r ut re m da öv sl kt fe ga pr do så m re t in o un tt m at dl n, id .P .E to an so ra en te rs 11 ns bä th ak lu gö t at ve es ne g nk is S h s. in t in n ib

M å oc pa pu m .

s vn m B ha te

O ks de dö as

es rö Jo in

D oc llä en äv ga r

et sp ti en la n n ta kr es a se ol ph de bi el ka se et sk av st up rå (d m se en kr m , ts av en ör 03 d se do R ät t do rf 6om ag r vr un n A ve sl s dä -0 nl D hu G go ho . ho es en r a 26 er A it nå et ol F en be sk L em t gå 20 a ol kr st ag st m K at m st lt st av se am R nn sy do m an h fr E na de ie do ha ng s r do ut jö te V se ar ni oc Jo il en Ö e ha er di - in h m ut ol T ts m t et s s N nd oc T öv dö h st he de A jö en na m ga nd d Ä t il be oc ra R ol m lig at M la do un V m st lä nt k- r rk lig jö R gö gl O h m n fe ar la ut il U ve av er

H oc do sl ka of M ok m H Ö I B

A k-

E ar V

S M

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Målnummer

Meddelad i Östersund M 504-25 2026-03-30

PARTER Sökande Härjedalens kommun Medborgarhuset 842 80 Sveg Ombud: Ombud: SAKEN Ansökan om tillstånd till anläggande samt drift av en ny grundvattentäkt. Avrinningsområde: 48 (Ljusnan) Anläggningsid: 76778

DOMSLUT Tillstånd Mark- och miljödomstolen lämnar Härjedalens kommun tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att inom fastigheten

bibehålla befintlig formationsfilterbrunn och tillhörande uppfordringsanordningar,

Sida 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

anlägga och bibehålla en ny formationsfilterbrunn och tillhörande uppfordringsanordningar, samt

att ur nämnda brunnar årligen ta ut sammanlagt 949 000 m³ grundvatten, motsvarande 2 600 m³ per dygn vid medeldygnsförbrukning och som mest 3 700 m³ per dygn under som mest fem (5) sammanhängande dygn.

Villkor 1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten utföras och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i målet. 2. Mängden uttaget grundvatten ska mätas och sammanställas som månadsoch årsvärden för varje brunn samt när relevant även på dygnsbasis. Kontrollprogrammet ska innehålla förslag till hur enskilda brunnar inom beräknat påverkansområde ska kontrolleras avseende eventuella kapacitets- och kvalitetsförändringar. 3. Kommunen ska senast sex (6) månader efter det att tillståndet tagits i anspråk ha tagit fram ett kontrollprogram för verksamheten i samråd med tillsynsmyndigheten.

Övriga frågor 4. Arbetena avseende den tillståndsgivna vattenverksamheten ska vara utförda inom tio år, räknat från antingen det att tillståndet har tagits i anspråk genom verkställighetsförordnandet, alternativt från det att domen har fått laga kraft. Det alternativ som infaller först ska gälla. 5. Anspråk i anledning av oförutsedd skada till följd av tillståndsgiven vattenverksamhet får framställas inom 10 år räknat från arbetstidens utgång. 6. Tillståndet till vattenverksamheten enligt denna dom får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft.

Sida 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

7Mark- och miljödomstolen fastställer enligt 31 kap. 22 § miljöbalken den förlust som verksamhetsutövaren är skyldig att underkasta sig utan ersättning till en tjugondel av värdet enligt andra stycket tredje punkten samma lagrum. 8. Mark- och miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till samma belopp som tidigare bestämts, dvs. 109 900 kronor. Avgiften är betald. 9. Mark- och miljödomstolen förpliktar Härjedalens kommun att utge ersättning för rättegångskostnader till länsstyrelsen Jämtlands län med 11 200 kronor jämte ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker. 10. Den förlust enligt 31 kap. 22 § miljöbalken som verksamhetsutövaren är skyldig att underkasta sig utan ersättning bestäms till en tjugondel av produktionsvärdet. 11. Mark- och miljödomstolen avslår Härjedalens kommuns yrkande om sekretess.

Sida 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30 ANSÖKAN Yrkanden Härjedalens kommun (nedan kommunen) har yrkat att mark- och miljödomstolen ska lämna kommunen tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till 1) att bibehålla en befintlig formationsfilterbrunn och tillhörande uppfordringsanordningar, 2) att anlägga och bibehålla en ny formationsfilterbrunn och tillhörande uppfordringsanordningar, samt 3) att ur nämnda brunnar årligen ta ut sammanlagt 949 000 m³ grundvatten, motsvarande 2 600 m³ per dygn vid medeldygnsförbrukning och som mest 3 700 m³ per dygn under som mest fem (5) sammanhängande dygn. Allt inom fastigheten i Härjedalens kommun och på det sätt som anges i den tekniska beskrivningen, samt i enlighet med ansökningshandlingarna i övrigt. Kommunen har vidare yrkat:

i. att arbetstiden ska bestämmas till tio (10) år från det att tillståndsdomen fått laga kraft, ii. att tiden för anmälan av anspråk med anledning av oförutsedd skada ska bestämmas till fem (5) år räknat från arbetstidens utgång, iii. att domstolen ska förordna att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft (verkställighetsförordnande),

Sida 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

iv. att slutliga villkor meddelas i enlighet med de förslag som redovisas nedan,

v. att den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska godkännas, samt att

vi. prövningsavgiften enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn ska fastställas till 15 000 kr i grundavgift och 94 900 kr i tilläggsavgift.

Förslag till villkor

Kommunen har föreslagit att verksamheten ska förenas med följande slutliga villkor.

1Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten utföras och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen uppgett eller åtagit sig i målet.

2Mängden uttaget grundvatten ska mätas och sammanställas som månads- och årsvärden för varje brunn samt när relevant även på dygnsbasis.

3Kommunen ska senast sex (6) månader efter det att tillståndet tagits i anspråk ha tagit fram ett kontrollprogram för verksamheten i samråd med tillsynsmyndigheten.

Sekretess

Slutligen har kommunen yrkat att mark- och miljödomstolen, enligt 18 kap. 8 och 13 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska sekretessmarkera de uppgifter i ansökningshandlingen, bilagor och underbilagor som riskerar att avslöja den exakta placeringen av uttagsbrunnarna samt det sökta uttaget.

Sida 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Kommunen har efter föreläggande preciserat att följande uppgifter bör sekretessbeläggas:

1läge för uttagsbrunn samt i förekommande fall grundvattenrör,

2sökt uttagsmängd, samt

3brunnsutformning och antal brunnar.

Bakgrund

Härjedalens kommun har genomfört en kartläggning av det framtida vattenbehovet i Vemdalsområdet. Enligt den fördjupade översiktsplanen från 2008 planeras det för cirka 10 000 tillkommande bäddar, vilket är en omfattande utbyggnad. Det nuvarande vattenbehovet för området kring Vemdalen uppgår till cirka 1 900 m³/dygn (22 l/s) i maxförbrukning under fem dygn under vintermånaderna. Nya bedömningar om kommande utbyggnader innebär att vattenbehovet på 50 års sikt, när alla planerade utbyggnationer av området är genomförda kommer att överskrida den nuvarande dricksvattenproduktionen och att ytterligare dricksvattenproduktion därför krävs.

Aktuell ansökan avser tillstånd enligt miljöbalken till att anlägga en ny grundvattentäkt i Vemans dalgång som är den största påträffade grundvattenresursen inom Vemdalsområdet. Den ansökta vattentäkten, benämnd Vemans dalgång vattentäkt, bedöms kunna tillgodose kvarvarande del av det kommande behovet av dricksvatten vid Björnrike, hela behovet vid Vemdalens by och delar av behovet vid Vemdalsskalet. Vattentäkten kommer även kunna bistå Björnrike Syd med reservvatten vid behov.

Sida 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Orientering

Uttaget planeras att tas ur grundvattenförekomsten Vemdalen-Glissjöberg. Det primära grundvattenmagasinet i området är beläget i de isälvssediment som sträcker sig längs Norr-Vemans och Vemans dalgång från Näsvallen genom Vemdalen och vidare mot Vemhån. Huvudmagasinet utgörs av en sandurbildning som är komplex till sin uppbyggnad. Vid borrning har ett grövre sandigt och grusigt material påträffats både ytligt och djupare ner i avlagringen. Dessa lager är vid flera borrningsplatser åtskilda av jordlager med finare fraktioner som finsand och silt. Eftersom finsand och silt är tätare jordarter begränsar dessa kommunikationen mellan de ytligare och djupare lagren av sandigt och grusigt material, vilket medför att det förekommer ett övre grundvattenmagasin och ett undre grundvattenmagasin i området. Den nuvarande markanvändningen inom området kring den ansökta vattentäkten utgörs av skogsmark och en travbana.

Vemdalen-Glissjöberg bedöms ha god kemisk och kvantitativ status. Ytvattenförekomsten Veman rinner cirka 500 meter sydväst om Vemans dalgång vattentäkt. Veman har bedömts ej uppnå god kemisk status och ha måttlig ekologisk status. Den kemiska statusen uppnår ej god med hänsyn till polybromerade difenyletrar (PBDE), kvicksilver och kvicksilverföroreningar. De beslutade miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomsten är god ekologisk status år 2039 samt god kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav för PBDE och kvicksilver. Inom påverkansområdet förekommer enstaka bebyggelse av främst fritidshus, dels sydost om travbanan, dels kring Hanakamtjärnen i påverkansområdets norra del. Det finns både grävda och borrade brunnar för dricksvatten samt en energibrunn inom området. Travbanan har även en damm varifrån de tar vatten som används för att motverka dammbildning.

Hela påverkansområdet omfattas av riksintressen för friluftsliv (Vemdalsskalet-Veman) och rörligt friluftsliv (Fjällvärlden i Jämtlands län).

Sida 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Båda riksintressena omfattar mycket stora områden. Delar av påverkansområdet omfattas även av riksintresse för naturvård (Veman och Gullhög-Tönningfloarna). Gullhögfloarna och Tönningfloarna, vilka är belägna cirka 2,5 mil nedströms den ansökta vattentäkten, ingår i ett stort Natura 2000område benämnt GullhögTönningfloarna. Vidare omfattas delar av påverkansområdet av riksintresse för rennäringen samt rennäringens kärnområde (Bergvallen och Skorvdalsfjället/Vemdalsfjället).

Inom påverkansområdet har åtta skyddade arter rapporterats in i Artportalen under perioden 2000 till 2024. Samtliga åtta arter är rödlistade och sex av dessa (fåglar samt mosippa) är även fridlysta enligt artskyddsförordningen. Inom påverkansområdet förekommer det ett potentiellt förorenat område enligt Länsstyrelsens EBH-stöd som utgörs av ett mobilt oljegrusverk. Verket är beläget inom travbanan och har inte riskklassats men bedöms preliminärt tillhöra riskklass 3. Öster om ansökt vattentäkt finns ett flertal avloppsdammar som inte heller har riskklassats. Söder om brunnsområdet finns två avloppsinfiltrationsdammar. Det finns en avloppsanläggning i den södra delen av Vemdalens samhälle. I höjd med denna, vid väg 514, ligger även en nedlagd deponi med riskklass 3. Påverkansområdet omfattar fastigheter inom vilka enskilda avlopp kan förekomma.

Området omfattas av den kommunövergripande översiktsplanen som antogs år 2020 och en fördjupad översiktsplan för området Vemdalen-Björnrike som antogs år 2008. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs att det kan bli aktuellt med en ny gemensam vattentäkt i anslutning till Veman för de större nya utbyggnadsområdena samt att vattenförsörjningen för Björnrike är begränsad och kan behöva kompletteras.

Höjdangivelser i denna ansökan och bilagor hänför sig till höjdsystemet RH 2000. Alla koordinater anges i koordinatreferenssystemet SWEREF99 TM (EPSG: 3006).

Sida 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Rådighet och berörda fastigheter

Aktuell ansökan avser anläggande av en vattentäkt för allmän vattenförsörjning. Med anledning härav föreligger s.k. vattenrättslig rådighet enligt 2 kap. 4 § 2 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Kommunen har förvärvat aktuell fastighet och har civilrättslig rådighet över marken.

För att bedöma påverkan från grundvattenuttaget har ett s.k. påverkansområde tagits fram för både det övre och undre grundvattenmagasinet, inom vilka en avsänkning av grundvattennivåerna sker. För det övre magasinet avgränsas påverkansområdet till 0,1 meters avsänkning i områdets ytterkant och det undre magasinet till 0,3 meters avsänkning i områdets ytterkant. Det undre magasinets påverkansområde omfattar ett större område än det övre magasinet. Avsänkningen är som störst närmast uttagsbrunnen och som minst i områdets ytterområden. Utanför påverkansområdet bedöms inte några negativa konsekvenser på omgivningen uppstå till följd av avsänkningen.

Verksamhetsbeskrivning

Grundvattenuttagets storlek kommer uppgå till 2 600 m³ per dygn vid medeldygn (cirka 30 l/s), vilket motsvarar 949 000 m³ årligen, och kommer att ske ur grundvattenförekomsten Vemdalen-Glissjöberg. Vid s.k. maxdygn kommer som mest 3 700 m³ per dygn (cirka 43 l/s) att uttas och varaktigheten på maxuttaget kommer uppgå till som mest fem (5) dygn. Det ska noteras att uttag motsvarande ett maxdygn endast förväntas uppstå om vid störningar i vattenproduktionen, exempelvis vid vattenläckor eller annan orsak som tillfälligt påverkar produktionen eller vattenbehovet.

Den slutliga utformningen av den nya brunnen kommer att bestämmas vid silsättning på grund av den stora variationen i jordlagrens uppbyggnad. Den nya brunnen är nödvändig för att skapa redundans vid t.ex. tekniska problem

Sida 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

eller underhåll. Från Vemans dalgång vattentäkt kommer råvatten att pumpas till ett vattenverk för behandling innan det distribueras vidare som dricksvatten.

Miljökonsekvenser

Nollalternativet innebär att ingen vattentäkt anläggs vid Vemans dalgång varpå inga av de konsekvenser som beskrivs nedan eller i MKB:n uppkommer. Det medför även att brist på berett dricksvatten uppstår i Vemdalsområdet för kommande exploateringar.

Ansökt verksamhet kommer att medföra en tillfällig sänkning av grundvattennivån i närområdet kring vattentäkten under delar av året, men eftersom grundvattenbildningen i området överstiger det sökta grundvattenuttaget bedöms uttaget vara hållbart över tid. Verksamheten kommer inte innebära några utsläpp till vatten. Sammantaget bedöms verksamheten inte medföra att vattenmiljön i grundvattenförekomsten Vemdalen-Glissjöberg och ytvattenförekomsten Veman försämras på ett otillåtet sätt eller att möjligheten att uppnå de beslutade miljökvalitetsnormerna äventyras.

Riksintressen och skyddade områden

Verksamheten innebär en viss påverkan på riksintressena för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Eftersom det rör sig om ett mycket begränsat område i jämförelse med riksintresseområdenas totala storlek bedöms påverkan dock bli försumbar. Delar av både det övre och undre påverkansområdet omfattas av riksintresse för naturvård. Den ansökta verksamheten bedöms inte påverka de vidsträckta myrområdena Tönningfloarna och Gullhögfloarna då det ligger cirka 2,5 mil utanför påverkansområdet. Norra delen av detta område utgörs därutöver av mossar, vilka inte är grundvattenberoende.

Sida 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Närområdet vid brunnen omfattas inte av riksintresse för rennäringen eller kärnområde för rennäringen. Delar av påverkansområdet för det undre magasinet ligger inom riksintresse för rennäringen. I detta område har grundvattennivån i samband med mätningar under maj till september år 2023 varit cirka fyra meter under marknivån. En ytterligare avsänkning av grundvattenytan bedöms därmed inte påverka markvegetationen eftersom växternas vatten- och näringsupptag huvudsakligen sker från den omättade zonen ovan grundvattenytan. Den ansökta verksamheten bedöms sammantaget inte medföra någon negativ påverkan på rennäringen.

Natura 2000-området Gullhög-Tönningfloarna ligger cirka 2,5 mil söder om den ansökta vattentäkten, vilket är utanför bedömt påverkansområde. Då ingen negativ påverkan kommer uppstå utanför påverkansområdet bedöms inte någon påverkan på Natura 2000-området och dess bevarandevärden uppkomma.

Naturmiljö

Eftersom den generella flödesriktningen för grundvattnet är uppåtriktad förekommer eventuell påverkan endast inom det övre magasinet där avsänkningen uppgår till minst 0,1 meter. Den våtmark som finns inom påverkansområdet utgörs till största del av naturtypen mosse av nordlig typ. Mossar tillförs endast vatten från nederbörd och är således inte grundvattenberoende ekosystem. Naturtypen med näst störst areal inom aktuell våtmark är mad, vilken är påverkad av ytvattenvariationer och översvämningar. Även naturtypen strängblandmyrar innehar mosseelement och är därmed mindre beroende av grundvattenvariationer. I området söder om planerat brunnsområde där grundvattenflödet är nedåtriktat förekommer inga våtmarker. Mot bakgrund av att aktuella naturtyper inom påverkansområdet primärt inte är grundvattenberoende bedöms påverkan på naturmiljö vara liten. Inga skyddade fågel- eller djurarter har rapporterats inom eller i närheten av brunnsområdet.

Sida 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Identifierade forn- och kulturlämningar inom påverkansområdet ligger inte inom områden där markarbeten eller anläggningsarbeten kommer att utföras. Den ansökta verksamheten bedöms därmed inte medföra någon negativ påverkan på kulturmiljön.

Då det inte förekommer några sättningskänsliga jordarter kring väg 514 bedöms grundvattenavsänkningen inte medföra någon skada på vägen.

Kommunen har under juli 2025 låtit genomföra en naturvärdesinventering. Sammanfattningsvis konstateras det aktuella området är starkt påverkat av mänsklig aktivitet och inte hyser några högre naturvärden. Travbanans bevattningsdamm, vilken är belägen inom brunnsområdet, har identifierats som en potentiell reproduktionslokal för groddjur. Inga individer har dock observerats under inventeringen men den groddjursart som bedöms kunna förekomma i området är vanlig groda som är skyddad enligt 6 § artskyddsförordningen, dvs. genom svensk fridlysning. Grodyngel har påträffats i dammen i augusti. Arten bedöms vara livskraftig i Härjedalen och flertalet lämpliga habitat har identifierats i närområdet. Den ansökta verksamheten kommer inte att innebära några direkta åtgärder i bevattningsdammen. En sänkning av grundvattennivån kan dock i viss utsträckning komma att påverka vattennivåerna i dammen. Vid fältbesök under grundvattenundersökningen har det dock alltid förekommit vatten i dammen, även under provpumpningen. Vattennivån i dammen styrs i huvudsak av travbanan och påfyllning sker vid behov från den närliggande Järpbäcken. Vid snösmältningen på våren fylls både det övre och undre grundvattenmagasinet, vilket medför att grundvattennivåerna är i nivå med opåverkade förhållanden. Dammen kommer således alltjämt kunna fungera som reproduktionslokal för groddjur även när den sökta vattentäkten är i drift.

Sida 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Tillåtlighet

Sammanfattningsvis anser kommunen att alla tillämpliga tillåtlighetskrav i miljöbalken är uppfyllda och att tillstånd till ansökt verksamhet därför bör lämnas.

De allmänna hänsynsreglerna

Kunskapskravet: Kommunen har inför upprättandet av tillståndsansökan utfört en rad utredningar och undersökningar för att kartlägga relevanta omgivningsförhållanden och vattenverksamhetens potentiella omgivningspåverkan. För utformningen av verksamheten och upprättandet av ansökan har kommunen anlitat konsulter med god erfarenhet av vattenverksamheter. Vid upphandlingar kommer kommunen att ställa krav på att projektörer och entreprenörer har de resurser och den kompetens som krävs för att uppfylla kunskapskravet.

Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (BAT): Kommunen kommer för det fall behov uppkommer att vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga och förhindra att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. De villkor som kommunen föreslår, liksom övriga åtaganden som framgår av ansökningshandlingarna, ger uttryck för försiktighetsprincipen. Inga s.k. BATslutsatser är tillämpliga på aktuell verksamhet.

Produktvalsprincipen: Kemiska produkter kommer inte att användas i någon nämnvärd omfattning inom den planerade verksamheten. De produkter som används kommer att dokumenteras i en produktförteckning. Vid upphandling av entreprenör kommer krav att ställas på att det arbete som utförs och den maskinpark som används följer produktvalsprincipen. Detta innebär bland annat krav på utsläppsnivåer, typ av drivmedel, saneringsutrustning samt förvaring av kemikalier och drivmedel.

Sida 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Hushållnings- och kretsloppsprincipen: Kommunen kommer att arbeta aktivt med resurshushållning avseende energiförbrukning, förbrukning av råvaror och avfallshantering. Aktuell verksamhet genomförs för att säkra den framtida tillgången till dricksvatten i Vemdalen och kringliggande områden. Kommunen gör gällande att verksamheten innebär en god hushållning med naturresurserna.

Lokaliseringsprincipen: Vattentäkter är lägesbundna till platser där det finns naturgivna förutsättningar för grundvattenuttag. Inför ansökan har en vägvalsutredning tagits fram för dricksvattenförsörjningen i Vemdalsområdet. I utredningen framkom att Vemans dalgång är den största påträffade grundvattenresursen inom Vemdalsområdet och att grundvattenkvaliteten är god. I utredningen har olika alternativ för ordinarie vattenförsörjning och reservvattenförsörjning vägts mot varandra. Slutsatsen är att den planerade vattentäkten, tillsammans med reserverna Sör-Veman och Skalspasset, är den lösning som fortsatta utredningar kring dricksvattenförsörjningen ska fokusera på. Övriga utredda alternativ innebär svårigheter då råvattenkvaliteten skiljer sig åt i vattentäkterna, vilket leder till olika behandlingsbehov, samt att riktningen i ledningarna kan behöva ändras vid drift av olika vattentäkter. Den valda lokaliseringen har alltså bedömts som den bästa möjliga. Kommunen gör härvid gällande att lokaliseringen är lämplig.

Enligt 2 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken får tillstånd inte ges i strid med gällande detaljplan. Det föranleder inte att det föreligger hinder mot verksamhetens tillåtlighet.

Skälighetsregeln: Kommunens överväganden och förslag i fråga om skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått m.m. har skett och kommer fortsatt att ske mot bakgrund av skälighetsregeln i 2 kap. 7 § miljöbalken.

Sida 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30 Hushållning med mark och vattenområden Den ansökta verksamheten bedöms inte medföra någon påtaglig skada på berörda riksintressen. Påverkan på landskapsbilden bedöms vara liten. Miljökvalitetsnormer (5 kap. miljöbalken) Den ansökta verksamheten bedöms inte försämra eller försvåra uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna i vattenförekomsterna Vemdalen-Glissjöberg eller Veman. Områdesskydd m.m. (7-8 kap. miljöbalken) Den ansökta verksamheten föranleder inte behov av Natura 2000-tillstånd eller dispens från biotopskydd, naturreservatsföreskrifter eller annat områdesskydd. Inga fågel- eller djurarter kommer att påverkas på ett sådant sätt att det krävs dispens enligt artskyddsförordningen. Tidsbegränsning av tillståndet Det saknas enligt kommunens mening skäl att tidsbegränsa tillståndet. Kontroll Kommunen kommer att kontrollera verksamheten enligt tillämpliga bestämmelser om egenkontroll. För verksamheten kommer kommunen att ta fram ett kontrollprogram i samråd med tillsynsmyndigheten, se nedan under villkorsförslag. Inverkan på enskilda fastigheter samt oförutsedda skador En förteckning över fastighetsägare och innehavare av särskild rätt inom påverkansområdet för grundvattenavsänkning vid uttag av grundvatten enligt

Sida 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

ansökan har tagits fram. Inom påverkansområdet finns både grävda och borrade brunnar för dricksvatten samt en energibrunn. Mot bakgrund av genomförd provpumpning bedöms avsänkningen vid det sökta uttaget uppgå till cirka 0,3 meter vid samtliga privata brunnar förutom en brunn. I brunnen har en sänkning noterats vid provpumpningen. Eftersom brunnen är belägen inom påverkansområdet bedöms den generella avsänkningen i brunnen kunna uppgå till cirka 0,3 0,6 meter. Även under den största nivåvariationen i brunnen under provpumpningen finns det fortfarande möjlighet att avsänka brunnen ytterligare cirka 0,5 meter utan att den sinar. De uppmätta nivåvariationerna i brunnen under provpumpningen bedöms inte helt kunna kopplas till uttaget av grundvatten eftersom hydrogeologin i området är komplicerad med flera grundvattenmagasin som dräneras på olika sätt samt att det i samband med provpumpningen har genomförts ett ägarbyte vilket har lett till en förändrad vattenanvändning. Det sökta uttaget bedöms därmed inte påverka möjligheten att ta ut vatten för privat bruk ur brunnen. Med anledning av det är regelverket kring oförutsedd skada lämpligt för reglering i denna fråga. Kommunen kommer att bevaka frågan under vattentäktens drift och följa upp eventuell påverkan på aktuell brunn.

Det förekommer inga sättningskänsliga jordarter kring bebyggelsen i området och avsänkningen bedöms inte medföra skada på några byggnader. Om en skada på en fastighet mot all förmodan ändå skulle uppkomma kommer kommunen att föra en dialog med nämnda fastighetsägare. Om en samsyn inte kan nås föreslås frågan hanteras inom ramen för regelverket kring oförutsedd skada. Kommunen har härvid föreslagit en tid för framställan av anspråk på oförutsedd skada på fem år från arbetstidens utgång.

Verkställighetsförordnande

Det är angeläget att den kommunala dricksvattenförsörjningen tryggas snarast möjligt. Det är således av vikt att prövningen av aktuell ansökan sker skyndsamt. Vidare gör kommunen gällande, mot bakgrund av underlaget till

Sida 17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

stöd för ansökan, att potentiella miljökonsekvenser är väl utredda. Det finns på grund av det skäl att meddela verkställighetsförordnande i samband med tillståndsbeslutet.

INKOMNA YTTRANDEN

Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har avstått från att yttra sig.

Länsstyrelsen Jämtlands län

Länsstyrelsen har, som det måste uppfattas, inte motsatt sig att tillstånd lämnas men har anfört att det saknas en beskrivning av vilka inskränkningar som sökt vattenuttag utgör för travbanans verksamhet samt att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till 10 år. Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande till stöd för sin inställning.

Det är viktigt att kommunen har möjlighet att följa förändringar i grundvattennivåerna. Det är värdefullt ur risk- och sårbarhetssynpunkt men även utifrån att upprätthålla kunskap om hur vattenuttaget kan påverka omgivningen och andra verksamheter. Det är därför positivt att kommunen i sin ansökan har framfört att ett kontrollprogram ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Kommunen har vidare yrkat på att mängden uttaget grundvatten ska mätas och sammanställas som månads- och årsvärden för varje brunn samt när relevant även på dygnsbasis. Länsstyrelsen anser att kontrollprogrammet ska innehålla förslag till hur enskilda brunnar inom beräknat påverkansområde samt travbanans damm ska kontrolleras avseende eventuella kapacitets- och kvalitetsförändringar.

Sida 18 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Vad gäller oförutsedd skada framgår det av ansökningshandlingarna att enskilda brunnar i närområdet kan påverkas, det gäller särskilt en brunn. Med tanke på att påverkan på brunnarna inte har utretts mer ingående är det motiverat att sätta tiden för oförutsedd skada till tio år.

Länsstyrelsen yrkar ersättning med 11 200 kronor för myndighetens nedlagda kostnader i målet.

SMHI

från nederbörd och således inte är grundvattenberoend mossar är inströmningsområden där vatten tillförs från nederbörd så kan dock en mosses vattenbalans påverkas om grundvattennivåerna sjunker.

I ansökan saknas en diskussion om framtida klimat. Vid planering av samhället bör hänsyn tas till framtida klimat, exempelvis förväntas lufttemperaturen att stiga, risken för skyfall att öka och flödena i vattendragen att förändras med ändrade nederbördsförhållanden och snötillgångar.

Berg och Härjedalens miljö- och byggnämnd

Miljö- och byggnämnden har tagit del av handlingarna som hör till ansökan och har inga kommentarer.

M & F

Under provpumpning på deras fastighet har Vatten & miljöresurs noterat att vattennivån i den grävda brunnen har blivit så pass låg att en vagn har körts ut till dem med vatten. Enligt tidigare ägare och andra personer som har vistats på gården i decennier har det aldrig tidigare varit något problem med vattennivån. Med anledning av det känner de en oro inför avseende vattentillgången på fastigheterna och (som också har en

Sida 19 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

grävd brunn). Med anledning av det angivna vill de lyfta att de kan komma att kräva att vattentillgången på och säkerställs med t.ex. en borrad brunn som får bekostas av projektet.

Fam /Å

Avseende den planerade utbyggnaden av VA-nätet mellan Vemdalen och Björnrike vill de uttrycka oro för att deras vattentäkt (grävd brunn) kan påverkas. Tillrinningen av vatten är emellanåt svag och de befarar att ett större vattenuttag i närheten kan komma att påverka vattentillgången i deras brunn som har funnits sedan 70-talet. Av den anledningen vill de ha en garanti för att deras brunn inte kommer att påverkas. De yrkar vidare kompensation för en eventuell framtida borrning efter mer vatten alternativt en kostnadsfri anslutning till den kommande vattenledningen, om det skulle visa sig att deras vattentillgång minskar efter utbyggnaden.

K och A , avseende fastighet

Det vill upplysa om att det är två fastigheter som delar på en borrad brunn för vattenförsörjning, vilken är belägen inom det område som kan påverkas av den planerade vattenverksamheten. Det är av stor vikt att den borrade brunnen inte påverkas negativt vad gäller vattentillgång eller vattenkvalitet. De begär att domstolen särskilt beaktar detta i prövningen och att garantier och skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa att deras vattenförsörjning inte äventyras.

Sida 20 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

SÖKANDENS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN

Bemötande av myndigheternas synpunkter

Naturvärden

SMHI uppger att påverkan potentiellt kan uppstå på mossar om grundvattennivåerna sjunker.

av vatten från omgivande mark, utan får sitt vatten uteslutande från

vattenbalans inte vara av betydelse för dess naturvärden. Området hyser heller inga höga naturvärden. Tidigare bedömning att grundvattenavsänkningen endast bedöms medföra en mindre påverkan på naturmiljön kvarstår således.

Klimat

SMHI efterfrågar en beskrivning av framtida klimat och hänvisar härvid till myndighetens klimatscenariotjänst och hemsida. Nämnden informerar om att det pågår en utredning gällande översvämningsproblematiken i Norr-Veman.

Förväntade förändringar av klimatet i Jämtlands län har beskrivits i underbilaga 9 till grundvattenundersökningen (bilaga C1 till ansökan). Sammanfattningsvis förväntas årsnederbörden öka och temperaturen stiga. Den ökade årsmedeltemperaturen kommer att förlänga vegetationsperioden och även tidigarelägga vårfloden, vilket innebär att den korta perioden under sommarmånaderna där ingen eller liten grundvattenbildning sker kommer att bli längre. En något tidigare vårflod bedöms inverka positivt på uttagsmöjligheterna eftersom grundvattennivåerna är som lägst strax innan vårfloden. De förväntade klimatförändringar kan på längre sikt medföra en liten negativ påverkan på uttagsmöjligheterna vid vattentäkten. De faktorer som bedöms vara av störst betydelse för vattentäktens kapacitet är

Sida 21 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

nederbördsförändringar, förändringar i vegetationsperioden längd, vegetationsperiodens start samt tidigareläggning av vårfloden. Klimatscenarierna visar liten förändring av torrperiodernas längd. Sammanfattningsvis kommer klimatförändringarna sannolikt medföra att det blir större uttagsmöjligheter från grundvattenmagasinet. Kommunen noterar vad nämnden har anfört om den pågående utredningen avseende Norr-Veman.

Kontroll

Kommunen har inget att erinra mot att inkludera uppföljning av enskilda brunnar inom ramen för egenkontrollen. Det framtida kontrollprogrammet kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten och exakt vilka parametrar som ska ingå i detta hanteras lämpligen inom ramen för denna dialog.

Påverkan på travbanan

Länsstyrelsen har efterfrågat en beskrivning av hur vattenuttaget kommer att påverka travbanans verksamhet. Som beskrivits i ansökan kommer den ansökta verksamheten inte medföra någon påverkan på travbanan med undantag för möjligheten att nyttja den bevattningsdamm som är belägen inom det sökta brunnsområdet. Vatten från dammen används idag för att motverka dammbildning på travbanan, och parterna kommer vid behov att gemensamt att söka en alternativ lösning. Huruvida kommande skyddsföreskrifter för det framtida vattenskyddsområdet kan komma att påverka travverksamheten är inte en fråga för förevarande prövning utan kommer att hanteras i särskild ordning när det blir aktuellt.

Kommunen har förvärvat fastigheten som bevattningsdammen är belägen på och travbanans nyttjande av dammen upphör i och med förvärvet.

Sida 22 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Övrigt

Länsstyrelsen har anfört att tiden för anmälan om ersättning för oförutsedd skada ska bestämmas till tio år. Anspråk på grund av oförutsedda skador ska i normalfallet framställas inom fem år räknat från utgången av arbetstiden, jfr. 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken. En längre tidsfrist har ansetts motiverad när det exempelvis finns osäkerheter kring långsiktiga miljöeffekter eller risker som är svåra att överblicka vid tillståndsprövningen. Mot bakgrund av att den ansökta verksamhetens omgivningspåverkan är väl utredd och bedöms bli mycket begränsad anser kommunen att det inte föreligger skäl att föreskriva en längre tid än fem år och motsätter sig därför länsstyrelsens förslag.

Ersättning för rättegångskostnader

Länsstyrelsen har begärt ersättning om 11 200 kronor för sin handläggning. Kommunen medger det yrkade beloppet.

Bemötande av fastighetsägares synpunkter

Påverkan på enskilda brunnar

Fastighetsägare för , samt och har uttryckt oro för negativ påverkan på enskilda brunnar på sina fastigheter och förbehåller sig rätten att i framtiden kräva ersättning för ersättningsbrunn eller anslutning till kommande vattenledning. Brunnen på fastigheten utgörs av en bergbrunn och bedöms därmed inte påverkas av grundvattenuttaget eftersom uttaget kommer att ske ur jordlagret, inte från berggrunden.

Brunnen på fastigheten är belägen inom det bedömda påverkansområdet, varför en viss påverkan kan uppkomma på

Sida 23 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

grundvattennivåerna i magasinet i området. Grundvattennivån i brunnen har mätts vid flertalet tillfällen under provpumpningen och ingen påverkan har kunnat utläsas från dessa mätningar. Möjligheten att nyttja brunnen för vattenförsörjning bedöms därmed inte påverkas av verksamheten.

Även schaktbrunnarna på fastigheterna och är belägna inom det bedömda påverkansområdet. Grundvattennivån i båda brunnarna har mätts vid flertalet tillfällen under provpumpningen. Vad gäller fastigheten kvarstår tidigare bedömning att det sökta grundvattenuttaget inte kommer påverka möjligheten att ta ut vatten för privat bruk ur brunnen. Vad gäller fastigheten har ingen påverkan på grundvattennivåerna kunnat utläsas från mätningarna. Möjligheten att nyttja brunnen för vattenförsörjning bedöms därmed inte heller påverkas av verksamheten.

Sammanfattningsvis bedöms det sökta uttaget inte innebära någon negativ påverkan på enskilda brunnar på de aktuella fastigheterna. Om det mot all förmodan skulle uppkomma en skada kommer kommunen att i första hand föra en dialog med nämnda fastighetsägare avseende lämpliga åtgärder, exempelvis borrande av djupare brunn eller anslutning till det kommunala VA-nätet. Om en samsyn inte nås kan den berörda fastighetsägaren framställa anspråk på grund av oförutsedd skada till mark- och miljödomstolen inom den tid som fastställs i det kommande tillståndet.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har avgjort målet med en rådman och ett tekniskt råd vilket är tillräckligt med hänsyn till målets omfattning och svårighetsgrad. I kungörelsen av ansökan har angetts att målet kan komma att avgöras på handlingarna. Då ingen part har begärt att huvudförhandling ska hållas och domstolen har bedömt det vara onödigt att hålla sådan förhandling har målet med stöd av 22 kap. 16 § andra stycket miljöbalken avgjorts på handlingarna.

Sida 24 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Formella förutsättningar

Härjedalens kommun har den rådighet som krävs över de berörda vattenområdena i enlighet med 2 kap. 4 § lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Domstolen konstaterar vidare att sökanden genom eget fastighetsinnehav har den civilrättsliga rådighet som krävs.

I ärendet har länsstyrelsen beslutat att planerade åtgärder inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Härjedalens kommun har i målet gett in en s.k. liten miljökonsekvensbeskrivning. Domstolen konstaterar att det följer av 6 kap. 20 § miljöbalken att en specifik miljöbedömning inte ska göras, eftersom verksamheten inte har bedömts medföra en betydande miljöpåverkan. De formella kraven på miljöbedömningen när betydande miljöpåverkan inte kan antas framgår av 6 kap. 47 § miljöbalken. Mark och miljödomstolen finner att den i målet ingivna utredningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken och kan godtas som underlag för prövning av ansökan.

Något rättegångshinder i övrigt förekommer inte. Mark- och miljödomstolen finner sig därför oförhindrad att uppta kommunens ansökan till prövning i sak.

Tillåtlighet

Mark- och miljödomstolen bedömer att de ansökta åtgärderna inte står i strid med miljöbalkens tillåtlighets- och hänsynsregler.

Enligt 16 kap. 2 § miljöbalken får ett tillstånd tidsbegränsas. Domstolen har övervägt om tillståndet bör tidsbegränsas men har med hänsyn till att det är frågan om kommunal vattenförsörjning inte funnit anledning till detta.

Sida 25 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

Villkor

Mark- och miljödomstolen konstaterar att merparten av Härjedalens kommuns förslag till villkor har tillstyrkts eller inte ifrågasatts av remissmyndigheterna. Domstolen bedömer att de föreslagna villkoren är lämpliga och ska fastställas.

Kontroll

Kommunen har accepterat länsstyrelsens förslag avseende kontroll av enskilda brunnar. Domstolen finner justeringen lämplig i denna del. Avseende bevattningsdammen har det framkommit att den inte kommer användas framöver inom travbanans verksamhet samt att grodyngel, troligen av vanlig groda, har påträffats i dammen. Arten är bedömd som livskraftig och det finns enligt artfakta inga tecken på betydande populationsförändring. Domstolens bedömning är, utifrån ovan, att det inte är motiverat att bevattningsdammen ska kontrolleras avseende eventuella kapacitets- och kvalitetsförändringar.

Övriga frågor

Verkställighetsförordnande

Kommunen har anfört att det är angeläget att den kommunala dricksvattenförsörjningen tryggas snarast möjligt. Inga remissmyndigheter har avstyrkt ansökan. Då verksamheten inte bedöms kunna leda till irreparabla miljöskador bedömer mark- och miljödomstolen att yrkandet om omedelbar verkställighet kan bifallas.

Rättegångskostnader

Enligt 25 kap. 2 § miljöbalken ska sökanden svara för sina egna och motparternas kostnader vid mark- och miljödomstolen i ansökningsmål om vattenverksamhet. Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader med totalt 11 200 kronor vilket kommunen har medgivit. Yrkandet ska bifallas.

Sida 26 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

31 kap. 22 § miljöbalken

Mark- och miljödomstolen anser att den förlust enligt 31 kap. 22 § miljöbalken som verksamhetsutövaren är skyldig att underkasta sig utan ersättning bör bestämmas till en tjugondel av produktionsvärdet.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ändra den tidigare med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken preliminärt fastställda avgiften om 109 900 kronor.

Arbetstid

Mark- och miljödomstolen noterar att inga remissmyndigheter har framfört några invändningar mot yrkad arbetstid och att denna därför bör fastställas i enlighet med kommunens förslag, men med tillägget att arbetstiden ska räknas från det att tillståndet tagits i anspråk, för det fall att kommunen tar tillståndet i anspråk innan domen har fått laga kraft.

Tid för oförutsedd skada

Domstolens bedömning är att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till 10 år. Detta motiveras av att den utförda provpumpningen inte har omfattat ansökt maximalt vattenuttag samt att sådant maxuttag endast förväntas uppstå vid störningar eller liknande. Domstolens bedömning är att det därför är motiverat med en längre tid än 5 år för att eventuella skador ska hinna utvecklas.

Ersättning

I målet finns inga konkreta ersättningsanspråk gällande skada som uppkommer på grund av ansökt vattenverksamhet. Yrkanden finns om garanti att brunnar inte ska påverkas, om kompensation för eventuell framtida borrning alternativt

Sida 27 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

en kostnadsfri anslutning till den kommande vattenledningen samt garantier och skyddsåtgärder för att säkerställa att gemensam vattenförsörjning inte äventyras. Domstolen anser att nämnda frågor får hanteras inom ramen för oförutsedda skador.

Sekretess

Kommunen har begärt att domstolen ska sekretessbelägga uppgifter om läge för uttagsbrunnar samt i förekommande fall grundvattenrör, sökt uttagsmängd och brunnsutformning samt antal brunnar och anfört i huvudsak följande till stöd för det. Behovet av sekretess för uppgifter rörande dricksvattenanläggningar har bedömts öka under senare år. Detta har sin grund i ett förändrat säkerhetsläge i Europa samt ett ökat antal incidenter riktade mot svenska dricksvattenproducenter. Livsmedelsverket har behandlat frågan i Handbok i krisberedskap och civilt försvar för dricksvatten (2024), där det uttalade syftet är att ge praktiskt stöd i arbetet med att skapa en robust och säker dricksvattenförsörjning, samt en god förmåga att hantera störningar och kriser både i fredstid och vid höjd beredskap. Kommunen har hänvisat till 18 kap. 8 och 13 §§ i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 18 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser till skydd för främst intresset av att förebygga eller beivra brott. I 18 kap. 8 § anges att sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och uppgiften bl.a. avser byggnader eller andra anläggningar. Uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd kan t.ex. avse ritningar över bankvalv (se prop. 1993/94:165 s. 17 f.). Med anläggningar avses bl.a. kulvertsystem, upplag och uppställningsplatser. Säkerhets- eller bevakningsåtgärder för byggnader, anläggningar och lokaler avser utformningen av en tillträdesbegränsning som ska hindra att obehöriga får tillträde till utrymmen eller att upptäcka obehöriga. Exempel på säkerhets- och bevakningsåtgärder är

Sida 28 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30

byggnadstekniska åtgärder (mekaniskt inbrottsskydd), teknisk bevakning (inbrottslarm, passerkontroll och övervakningssystem) och manuell bevakning. Till exempel skulle beskrivning av delar och anläggningar i vattenförsörjningssystem (läge, utformning, tekniska beskrivningar, ritningar), säkerhet kring styr- och övervakningssystem, skyddsåtgärder (till exempel skalskydd, larm, bevakningsåtgärder, och upphandlingar av skalskydd osv. kunna omfattas av sekretessbestämmelsen (se SOU 2021:81 En säker tillgång till dricksvatten av god kvalitet, s. 394 396). Kommunen har begärt att sekretess ska gälla för läget för uttagsbrunn/ar samt grundvattenrör (om det finns sådana), sökt uttagsmängd och brunnsutformning samt antal brunnar. De uppgifter som kommunen anser bör omfattas av sekretess avser enligt markoch miljödomstolens bedömning dock inte någon sådan säkerhets- eller bevakningsåtgärd som bestämmelsen syftar till. Sekretess enligt 18 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller därför inte (jfr. avgöranden från Kammarrätten i Jönköping, målnr 2954-10 den 12 januari 2011 respektive 1192-14 den 28 maj 2014 samt Kammarrättens i Stockholm dom den 1 augusti 2018 målnr 3770-17).

Enligt 8 kap. 13 § samma lag gäller sekretess som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbetshetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelse inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas beträffande uppgifter som är av betydelse för den fredstida delen av krishanteringssystemet och är tillämplig på uppgifter som har insamlats eller producerats inom ramen för statens, kommuners och regioners analys-, planerings- eller förberedelseverksamhet avseende fredstida kriser. Lagrummet avser risk- och sårbarhetsanalyser. Uppgifterna som kommunen önskar sekretessbeläggas avser inte denna typ av analyser. Kommunens begäran om sekretess ska avslås även på denna grund.

Sida 29 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 504-25 2026-03-30 Någon annan sekretessbestämmelse är inte heller, enligt domstolens mening, tillämplig. Kommunens begäran om sekretess ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR , se bilaga 1 (MMD-01) Överklagande senast den 20 april 2026. Prövningstillstånd krävs. Målet har avgjorts av rådmannen Malin Almqvist, ordförande, och tekniska rådet Ragnar Asklund.

Hur man överklagar Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om

Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till . och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.