M 692-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens dom.

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

BAKGRUND

Den aktuella ansökan avser tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt täkt av naturgrus ovan grundvattennivån på fastigheten A m.fl. i Åstorps kommun, Kvidingetäkten. Ansökan omfattar även tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till vattenverksamhet i form av uttag och bortledning av grundvatten för sandtvätt. Johanssons Berg i Heljalt AB:s gällande tillstånd, daterat den 2 juni 2005, löpte till den 31 december 2025. Den 27 november 2025 beslutade Miljöprövningsdelegationen i Skåne län att förlänga giltighetstiden för tillståndet till den 31 december 2026.

Genom den överklagade domen fick bolaget fortsatt tillstånd till att bedriva täkt av naturgrus inom ett visst verksamhetsområde och till en viss omfattning. Bolaget fick även tillstånd till att leda bort och tillgodogöra grundvatten uppgående till 126 000 m . Tillstånden begränsades till 10 år. Länsstyrelsen har överklagat domen.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och avslå Johanssons Berg i Heljalt AB:s ansökan om tillstånd.

Johanssons Berg i Heljalt AB (bolaget) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har anfört i allt väsentligt detsamma som i mark- och miljödomstolen och i huvudsak lagt till följande.

Möjligheten att ersätta naturgrus med annat material

Det huvudsakliga användningsområdet för materialet från den ansökta täkten är golfändamål. Det är inte klarlagt att naturgruset från täkten inte kan ersättas med maskinsand. Av underlaget framgår att detta skulle medföra ökade underhållskostnader på grund av slitage, vilket kan uppfattas som att det är möjligt att ersätta materialet

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

men att det skulle bli för dyrt. Hur stora kostnader det rör sig om i ökat underhåll har dock inte redovisats av bolaget, varför det inte är möjligt att göra en bedömning av den ekonomiska skäligheten.

Bolaget har hänvisat till en forskningsrapport från Chalmers tekniska högskola (Chalmers) från 2015 i vilken material från 20 bergtäkter testades gentemot de krav som United States Golf Association (USGA) ställer på golfsand. Slutsatsen var att inte något av materialen uppfyllde kraven vad gällde kornstorleksfördelning, porositet och vattengenomsläpplighet. På grundval av denna studie har bolaget argumenterat för att det i dagsläget inte är möjligt att ersätta natursanden med annat material. Av rapporten framgår inte att det skulle vara omöjligt att ta fram ett ersättningsmaterial. I denna ges även exempel på golfbanor som har använt annat material till sina fairways. Slutsatsen i rapporten är att området bör undersökas vidare. Enligt länsstyrelsen bör vidare tester genomföras för att hitta ett ersättningsmaterial för naturgrus för golfändamål.

Påverkan på dricksvattenförsörjningen

Bestämmelsen i 9 kap. 6 f § miljöbalken syftar till att skydda naturgrusförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelsen är av uppfattningen att det inte krävs att påverkan på dricksvattenförsörjningen ska vara omfattande för att en ansökan om täkt ska kunna nekas. Det bör räcka att det finns en risk för försämring, särskilt om naturgrusförekomsten är av betydelse för framtida vattenutvinning.

Det är visat att den aktuella naturgrusförekomsten har stor betydelse för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Även om de enskilda riskerna kan ses som små kan de medföra stora konsekvenser för lokal och regional vattenförsörjning. En förorening kan bland annat leda till behov av kostsamma reningssteg och att det uppstår en brist på dricksvatten lokalt. Värdet av dricksvattentäkten behöver även ställas i relation till den samhällsekonomiska kostnaden för att etablera en ny grundvattentäkt med motsvarande egenskaper på en annan plats, en process som kan ta upp emot 10–15 år. Det är inte heller möjligt att idag veta vilka behov som kan komma att uppstå i framtiden och försiktighetsprincipen bör därför vara gällande.

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

Nordvästra Skånes Vatten och Avfall (NSVA) ansvarar för dricksvattenförsörjningen till Åstorps kommun. Kommunen beslutade att upphöra med vattenuttag från Åstorpstäkten, eftersom den har en begränsad kapacitet och är av annan kvalitet. Ett nytt vattenverk behöver därför etableras som tillgodoser såväl dagens som framtida vattenförsörjningsbehov. Kommunen gav under 2017 NSVA i uppdrag att uppföra ett nytt vattenverk i Kvidinge, lägga ner vattentäktsverksamheten i Åstorp och utöka råvattenupptaget i Kvidingetäkten. Under 2022 beviljande Länsstyrelsen NSVA förundersökningstillstånd enligt expropriationslagen i syfte att undersöka möjligheten att etablera uttagsbrunnar inom området. Beslutet fick laga kraft 2024. Av beslutet framgår att driftläget stundtals är akut och att bevattningsförbud ofta införs under vår och sommar.

Att NSVA inte har ansökt om tillstånd för att utföra undersökningar inom den ansökta täktverksamhetens område innebär inte att området skulle sakna intresse. Länsstyrelsen har gett in underlag som visar att verksamhetsområdet för täkten är lokaliserad i den del av vattenmagasinet som har bäst förutsättningar för uttag. Angående NSVA:s inställning till fortsatt täktverksamhet på platsen hänvisar länsstyrelsen till vad NSVA:s anfört i yttrande till mark- och miljödomstolen.

Vid utsläpp av förorenande ämnen är den omättade zonen sand ovanför grundvattnet avgörande för att fördröja föroreningen så att det finns tid att sanera innan föroreningen når grundvattnet. Det är flera olika faktorer som avgör hur transport och spridning av föroreningar sker i marken och det är därför inte möjligt att generellt uppskatta hur mäktig den omättade zonen behöver vara.

Bolaget har anfört i allt väsentligt detsamma som i mark- och miljödomstolen och i huvudsak lagt till följande.

Möjligheten att ersätta naturgrus med annat material

Bestämmelsen i 9 kap. 6 f § miljöbalken ställer inte krav på att en verksamhetsutövare ska bidra till att utveckla ersättningsmaterial. Bolaget har emellertid deltagit i försöksprojekt med pimpsten som inte lett till önskvärt resultat. Branschen har även utan framgång gjort tester med andra material. Samtliga användningsområden för

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

materialet från täkten, golfsand, avjämningssand, fallsand, jordförbättring och lekgrus i vattendrag, är sådana där det saknas ersättningsmaterial.

Vad gäller golfsanden förser bolaget 61 golfklubbar och 70 golfbanor i södra Sverige med specialsand. Behovet uppgår sammanlagt till 130 000 ton per år. Golfsanden från Kvidinge är den enda USGA-certifierade sanden i avsättningsområdet, vilket gör den till en utpräglad specialprodukt. Närmaste konkurrent är sandtäkten ”Baskarp” vid Vättern, cirka 22 mil norr om Kvidinge, som försörjer angränsande län med USGAcertifierad golfsand. Transportavståndet skulle öka med 22 mil för det fall Baskarpstäkten ska försörja Kvidingetäktens avsättningsområde med golfsand. Utöver kraftigt ökade kostnader skulle den ökade transportsträckan medföra ökade miljöeffekter. Alternativa lokaliseringar har utretts och finns redovisade i ansökan. I ansökningshandlingarna har det konstaterats att huvudalternativet är det mest lämpliga, bland annat utifrån avsedda användningsområden.

Den jämförelse som länsstyrelsen gör med golfbanor där ersättningsmaterial har använts för fairway är inte relevant eftersom det är en stor skillnad på materialkraven för fairway jämfört med greensand. För det sistnämnda användningsområdet passar inte krossmaterial. Perkolation och porositet är viktiga faktorer för att framställa material till greener, vilket kan fastställas genom kornfördelningskurvor. Förutom kornfördelningskurvan är det viktigt att kornformen är avlång med mjuka kanter, vilket skapar en stabil bädd som inte rör på sig. Avlånga korn går inte att skapa maskinellt.

Påverkan på dricksvattenförsörjningen

De ytor som prioriteras och efterfrågas för etablering av nya brunnar finns inom områden där magasinet överlagras av lera, eftersom leran skyddar vattnet från påverkan. NSVA har sökt tillstånd för prospektering norr om Kvidinge där marken täcks av ett lerlager samt även gjort borrningar i berget uppe på Söderåsen för att hitta vatten som är opåverkat av jordbruket. Det aktuella täktområdet är i sammanhanget varken prioriterat eller lämpligt för vattenuttag. Områdets lämplighet för grundvattenuttag för dricksvatten har utretts tidigare och inom ramen för dessa utredningar har borrningar för vatten skett inom sandformationen. I dessa brunnar hittades höga halter nitrat från jordbruket, vilket gör råvattnet mindre lämpligt för dricksvatten. Även

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

jordbruksbekämpningsmedel har visat sig kunna påverka kvaliteten på råvattnet, vilket ytterligare minskar områdets lämplighet som dricksvattentäkt. Eftersom den naturliga lerskiktningen är mycket begränsad inom området, ger det inget effektivt geologiskt skydd mot oönskade föroreningar. Därför är det mer aktuellt att prospektera nya brunnar i områden där lera överlagrar grundvattenmagasinet, vilket inte är fallet med aktuellt ansökt verksamhetsområde.

Av Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) riktlinjer framgår att en omättad zon om tre meter gör det möjligt att använda ett före detta täktområde för konstgjord infiltration och att formationen inte förstörs av en täktverksamhet. Kommunernas egen forsknings- och utvecklingsprogram inom vatten- och avloppsteknik, Svenskt Vatten Utveckling (SVU), har visat att en för liten omättad zon ger dålig rening men att det därefter inte finns någon korrelation mellan rening och mäktighet. Denna gräns går vid ca 3–4 meter, i likhet med vad SGU säger i sina riktlinjer.

I Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 13 juni 2025 i mål nr M 11425-24 konstaterade domstolen att skyddsavståndet och den omättade zonen endast var 3–5 meter, vilket bedömdes otillräckligt för att uppnå tillräcklig rening och säkerhet. I förevarande mål är motsvarande skyddsavstånd betydligt större.

Idag är alla maskiner som exempelvis sorteringsverk och siktar elektrifierade. Det finns dock vissa maskiner där eldrift ännu inte kan anses vara bästa tillgängliga teknik i jämförelse med befintliga maskiner som drivs av fossila bränslen. Bolaget kommer att förnya och elektrifiera hela maskinparken så snart det finns jämförbara, eller bättre, alternativ tillgängliga på marknaden. Bolagets riskbedömning för spill och läckage samt effekten av elektrifiering stöds av den analys som bolaget gett in till Mark- och miljööverdomstolen.

De tidigare täktverksamheter som har bedrivits på platsen under lång tid har inte medfört någon påverkan på vattenkvaliteten vid intagsbrunnarna norr om täkterna kopplad till sandtäkternas verksamheter. Föroreningarna som finns i vattnet är från jordbruket som finns i området. Kraven och skyddsåtgärderna har ökat med tiden och får anses vara signifikant högre idag än till exempel för 50 år sedan. Därmed får risken

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

för påverkan från verksamheten genom spill eller motsvarande anses vara ytterst liten som med säkra metoder kan hanteras och minimeras.

REMISSYTTRANDE

SGU har i remissyttrande till Mark- och miljööverdomstolen anfört sammanfattningsvis följande.

SGU håller med länsstyrelsen om att verksamheten tar områden i anspråk och den minskar den omättade zonens mäktighet, vilket därmed försämrar förutsättningen för att hitta de bästa platserna för framtida dricksvattenuttag. Slutsatsen av bedömningen är att ansökt verksamhet faller in under SGU:s principiella ställningstagande att naturgrusbrytning i grundvattenförekomster, avgränsade i vattenförvaltningen, inte ska förekomma och i synnerhet inte då täktverksamhet sker uppströms dricksvattentäkter.

Verksamheten som sådan påverkar inte grundvattenförekomstens kvantitativa status. Samma mängd grundvatten torde bildas förutsatt att inte större andel av området blir hårdgjort. Det grundvatten som tas ut för tvättning av material kommer att återinfiltreras. Täktverksamhet ställer stora krav på skyddsåtgärder för att inte verksamheten ska förorena grundvattnet. Om sådana långtgående krav uppfylls så torde ingen kvalitativ påverkan på grundvattnet ske annat än att risken för olyckor ökar eller förlängs.

Av SGU:s principiella ställningstaganden framgår att vid eventuell täkt i naturgrus bör en tre meter djup omättad zon lämnas till den högsta grundvattenytan. Av ansökan framgår att brytningen inte planeras till större djup än att sådan omättad zon kan kvarlämnas. Avståndet minst tre meter är framförallt viktigt för att det ger tid att sanera eventuella spill som skulle kunna uppstå, innan föroreningarna når grundvattnet. Detta skyddsavstånd är viktigt att bevara oavsett om materialtäktverksamhet planeras på grundvattenförekomster eller på sand- och grusområden som faller utanför sådana avgränsade områden. Det kan noteras att det har funnits en diskussion om huruvida tre meter omättad zon är tillräcklig för att ge tillfredställande rening vid eventuell konstgjord infiltration. SGU menar att det geologiska materialets vattenreningseffekt

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

är platsspecifik och måste utredas noggrant i varje specifikt fall. Det finns alltså ingen garanti att tre meter omättad zon ger tillräcklig rening av infiltrerat ytvatten.

Sand för golfbanor, exempelvis såbäddssand, dressand, dräningeringssand och bunkersand, har olika egenskaper för att få till de önskvärda egenskaperna (se SGUrapport 2015:35; Ersättningsmaterial för naturgrus). I en forskningsrapport, som bland annat Chalmers var involverad i, undersöktes olika bergmaterial och möjligheten att ersätta naturgrus med detta. I den rapporten konstaterades att majoriteten av de utvalda och modifierade (VSI-krossade) samt siktade bergmaterialen kunde vara användbara för att producera ersättningsmaterial för golfsand. SGU saknar dock kännedom om det finns leverantörer av ersättningsmaterial till golfändamål idag och ny riktad forskning mellan myndigheter, institut och industri, för att testa och ta fram ersättningsmaterial till detta ändamål, behöver genomföras för att uppnå en mer hållbar materialförsörjning.

UTREDNINGEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har åberopat viss kompletterande utredning, bland annat avseende hydrogeologiska frågor.

Mark- och miljööverdomstolen har hållit huvudförhandling i målet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Inledning

Frågorna i målet är om det finns förutsättningar att meddela fortsatt tillstånd för bolaget att bedriva en täkt av naturgrus enligt 9 kap. 6 f § 1 och 2 miljöbalken med hänsyn till naturgrusets användningsområde och möjligheten att använda ersättningsmaterial samt verksamhetens påverkan på dricksvattenförsörjningen.

Möjligheten att ersätta naturgrus med annat material

En täkt av naturgrus får enligt 9 kap. 6 f § 1 miljöbalken inte komma till stånd om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

rimligt att använda ett annat material. Bestämmelsen tillkom i syfte att minska uttaget av naturgrus, som är en ändlig resurs, och därigenom trygga en långsiktigt god hushållning av naturgrus. Det är sökanden som ska redogöra för det avsedda användningsområdet och visa att det inte är möjligt att använda ett annat material än det naturgrus som avses att tas ur täkten. Det ska ske en behovsprövning och verksamhetsutövaren har att visa det objektiva behovet av materialet. En allmän utgångspunkt när det gäller naturgrustäkter är att en dominerande del av uttaget ska gå till användningsområden där naturgrus inte kan ersättas. Vid denna bedömning kan SGU vara en värdefull remissinstans. Om en verksamhetsutövare avser att bryta material i olika fraktioner och det för vissa fraktioner finns alternativa material och för andra inte, bör prövningsmyndigheten beakta vad som är det huvudsakliga skälet för ansökan. (Se prop. 2008/09:144 s. 16 f. och 26, och Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 13 juni 2025 i mål nr M 11425-24 respektive den 4 oktober 2017 i mål nr M 9287-16.)

Bolaget har redovisat att materialet från naturgrustäkten avses att användas till golfsand (65 procent), avjämningssand (20 procent), fallsand (5 procent), jordförbättring (5 procent), samt lekgrus i fiskevatten och erosionsskydd (5 procent). För att det ska anses finnas behov av täkten krävs att det inte är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda annat material. Det huvudsakliga användningsområdet i detta fall är golfsand, vilket begrepp omfattar flera användningsområden, bland annat greensand, fairwaysand, bunkersand och dressand.

Bolaget har bland annat vid huvudförhandlingen ingående redovisat vilka kvalitetskrav som Svenska Golfförbundet ställer på golfsand, vilka i sin tur grundas på de kvalitetskrav som uppställs av USGA. Sammanfattningsvis har följande framkommit gällande nämnda kvalitetskrav. Vid greenbyggnad måste sandkornen ha en viss storlek. Minst 60 procent ska vara i intervallet 0,25–1 mm, maximalt 30 procent får vara mindre än 0,25 mm och maximalt 3 procent får vara större än 2 mm. Kornformen ska vara ”sub angular” (inte för rund och inte för spretig). Nämnda sammansättning krävs för att bland annat uppnå korrekt vattengenomsläpplighet. Samma kornstorlek och form behöver även användas till bunkersand och dressand, då dessa på olika sätt blandas med övrigt material. Råsanden i Kvidingetäkten uppfyller rekommendationerna

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

avseende storlek och form, men behöver tvättas för att få rätt proportioner. Krossade korn, om sådana skulle användas som ersättningsmaterial för naturgruset, skulle bli alltför flisiga och runda och kornformen är en försvårande faktor vid framtagande av maskinsand för golfändamål.

SGU har i sitt remissyttrande till Mark- och miljööverdomstolen hänvisat till SGU:s rapport 2015:35, Ersättningsmaterial för naturgrus, i fråga om möjligheten att ersätta golfsand med annat material. Av denna kan inte något annat utläsas än att det användningsområde där det kan finnas alternativt material till naturgrus är till fairways. Sanden från bolagets täktverksamhet används, såvitt utredningen visar, inte till detta ändamål. SGU har vidare i sitt yttrande anfört att det inte, såvitt myndigheten känner till, finns leverantörer av ersättningsmaterial till golfändamål idag samt att det behövs ny riktad forskning mellan myndigheter, institut och industri för att testa och ta fram ersättningsmaterial för detta ändamål.

Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av utredningen i övrigt konstaterar Mark- och miljööverdomstolen, i likhet med mark- och miljödomstolen, att bolaget har visat att det finns en objektiv efterfrågan och behov av det material som fyndigheten till 80–95 procent består av, dvs. sand i fraktionen 0–2 mm. Det framstår i och för sig som angeläget att det genomförs mer omfattande försöksverksamhet för att undersöka om det går att ta fram ersättningsmaterial för ändamålet golfsand. Mark- och miljööverdomstolen kan, såsom mark- och miljödomstolen, konstatera att det utifrån nu aktuella bestämmelser inte kan uppställas något krav på att en enskild verksamhetsutövare ska verka för att utveckla ersättningsmaterial. I likhet med mark- och miljödomstolen finner Mark- och miljööverdomstolen att bolaget i tillräcklig grad har visat att det finns ett behov av sandmaterialet och att det för huvuddelen av materialet för närvarande inte är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att ersätta det med alternativa material. Såsom mark- och miljödomstolen konstaterat utgör bestämmelsen i 9 kap. 6 f § 1 miljöbalken därför inte hinder mot att tillstånd meddelas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

Påverkan på dricksvattenförsörjningen

Av 9 kap. 6 f § 2 miljöbalken följer att en naturgrustäkt inte heller får komma till stånd om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning. Om det inte finns någon risk för att täkten medför en försämrad vattenförsörjning bör det dock vara möjligt att tillåta en viss täktverksamhet (se prop. 2008/09:144 s. 18 och 26).

Inom naturgrusförekomsten finns ett grundvattenmagasin som används av NSVA för kommunal vattenförsörjning inom Åstorps kommun. Av de skyddsföreskrifter som gäller för grundvattentillgången följer att täktverksamhet inom den yttre och inre skyddszonen inte får ske till lägre nivå än tre meter över högsta naturliga grundvattennivå. Det är klarlagt att naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Frågan är om en fortsatt täktverksamhet kan bedrivas utan risk för påverkan på grundvattenförsörjningen.

Som SGU har framhållit i remissyttrandet bör det ansökta grundvattenuttaget inte innebära en ökad risk för någon kvantitativ påverkan på grundvattenresursen, eftersom den lilla mängd grundvatten som nyttjas inom verksamheten återinfiltreras. Den utredning som finns i målet talar vidare inte emot att det i framtiden skulle vara möjligt att använda området för konstgjord grundvattenbildning.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det inte finns någon omedelbar risk för att täkten förorenar grundvattnet. Det är främst risken för förorening av grundvatten genom spill av diesel eller annat drivmedel som framstår som mest sannolik. Bolaget har gällande denna fråga presenterat grundliga utredningar, bland annat beräkningar av hur lång tid det förväntas ta för en förorening att nå den högsta grundvattenytan.

Vid avgörande av risken för förorening får den omättade zonen betydelse. Av SGU:s remissyttrande framgår att 3 meter är den minsta nivå som bör tillämpas inom vattenskyddsområdet. Av den utredning som fanns tillgänglig när mark- och miljödomstolen avgjorde målet framgick att den omättade zonen i täktområdet var mellan 4,5–6 meter. Bolaget har vid huvudförhandlingen i Mark- och miljööverdomstolen redovisat

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

resultatet av ytterligare mätningar som har genomförts för att säkerställa grundvattenytans läge. Bolaget har därvid tydliggjort att fördjupade beräkningar visar att den omättade zonen är mellan cirka 6–8 meter.

Vid huvudförhandlingen har bolaget förklarat att om det värsta scenariot skulle inträffa, dvs. ett utsläpp av 350 liter diesel (motsvarande en full tank) utan fastläggning, har bolaget från några timmar till en arbetsdag på sig att sanera. Av utredningen framgår att bolaget har vidtagit ett antal riskreducerande åtgärder, bland annat sker all tankning av maskinerna i en maskinhall och, när verksamhet inte pågår, förvaras maskinerna inlåsta i en hall med betongbotten. Bolaget har tydliggjort att om en föroreningssituation skulle inträffa finns det maskiner på plats som kan användas vid sanering, med vilka det är möjligt att gräva cirka tre meter på 15 minuter. Det finns därutöver väl beprövade saneringsmetoder. Mark- och miljööverdomstolen kan sålunda konstatera att bolaget har vidtagit diverse förebyggande åtgärder i syfte att reducera risken för att en föreningssituation ska uppkomma och om en sådan situation skulle uppstå har bolaget beredskap att genom den befintliga maskinparken omedelbart påbörja saneringsåtgärder.

I detta fall ger utredningen sammantaget vid handen att risken för en förorening av dricksvattnet för nuvarande och framtida dricksvattenbehov får anses så låg att den sökta täktverksamheten inklusive vattenverksamheten inte kan medföra en försämrad vattenförsörjning enligt 9 kap. 6 f § 2 miljöbalken. Att Mark- och miljööverdomstolen i en dom den 13 juni 2025 i mål nr M 11425-24 avslog en ansökan om fortsatt tillstånd för en täktverksamhet i en näraliggande naturgrustäkt som berör samma vattentäkt leder inte till en annan bedömning. Omständigheterna i målen är inte helt jämförbara, bland annat i fråga om storleken på den omättade zonen samt vilka slutsatser som kan dras utifrån åberopade utredningar. Mark- och miljööverdomstolen instämmer således i mark- och miljödomstolens bedömning att inte heller bestämmelsen i 9 kap. 6 f § 2 miljöbalken utgör hinder mot att tillstånd meddelas.

Sammanfattning

Mark- och miljööverdomstolens ställningstaganden ovan innebär att domstolen gör samma bedömning som mark- och miljödomstolen, dvs. att bestämmelsen i

SVEA HOVRÄTT DOM M 692-25

9 kap. 6 f § 1 och 2 miljöbalken inte utgör hinder mot att tillstånd meddelas. Det har inte begärts ändring av tillståndets tidsbegränsning eller av beslutade villkor m.m. Då det finns förutsättningar att meddela fortsatt tillstånd till den ansökta täkten av naturgrus med den tidsbegränsning och de villkoren m.m. som mark- och miljödomstolen i övrigt har beslutat ska mark- och miljödomstolens dom fastställas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2026-02-25

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsrådet Åsa Hanna, referent, tekniska rådet Annika Billstein Andersson och tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock.

Bilaga A

Sid 1 (80) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 5816-23 Mark- och miljödomstolen 2024-12-12 meddelad i Växjö

SÖKANDE

Johanssons Berg i Heljalt AB, Häljalt Åsbovägen 201 284 92 Perstorp Ombud: Advokat C.H. och Biträdande jurist E.M.

SAKEN

Ansökan om tillstånd till fortsatt naturgrustäkt, vattenverksamhet m.m. inom fastig -heterna A m.fl. i Åstorps kommun

DOMSLUT

Miljökonsekvensbeskrivning

Mark- och miljödomstolen godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

Dispens

Mark- och miljödomstolen lämnar Johanssons Berg i Heljalt AB dispens enligt 7 kap. 22 § miljöbalken från punkten 2 g § i Åstorps kommuns skyddsföreskrifter för Kvidingefältets vattenskyddsområde såvitt avser införsel och uppläggning av schaktmassor i den omfattning som kan behövas för efterbehandlingen av täkten.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Tillstånd

1Mark- och miljödomstolen lämnar Johanssons Berg i Heljalt AB tillstånd enligt

9 kap. miljöbalken att på fastigheterna B, C, D, E, F och G, A och H samt I i Åstorps kommun, inom det verksamhetsområde som markerats på domsbilaga 1 bedriva täkt av naturgrus inklusive krossning och sortering innefattande: a. ett maximalt årligt uttag av 200 000 ton naturgrus, samt b. ett totalt uttag av 2 000 000 ton naturgrus under den totala tillståndstiden.

2Mark- och miljödomstolen lämnar vidare bolaget tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att från uttagsdamm som markerats på domsbilaga 1 på fastigheten I, Åstorps kommun årligen bortleda och tillgodogöra grundvatten uppgående til l 126 000 m . Tillståndet omfattar även uppförande och bibehållande av anläggningar erforderliga för vattenverksamheten samt igenfyllnad av dammen.

Tidsbegränsning

Tillstånden till miljöfarlig verksamhet och till vattenverksamhet, enligt 1. och 2. ovan begränsas till tio (10) år.

Villkor

Allmänt

1Om inte annat framgår av nedanstående villkor ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget har angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i målet.

Brytdjup samt information om brytnings- och verksamhetsområdet 2. Uttag av naturgrus får ske till en nivå om lägst + 28 meter (RH2000) inom brytningsområde som är markerat på domsbilaga 1. Övrig verksamhet i samband med exploateringen får inte ske utanför den i domsbilaga 1 markerade gränsen

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

för verksamhetsområdet. Exploatering och brytning inom det södra verksamhetsområdet får påbörjas först när brytningen av fyndigt material i det norra verksamhetsområdet inte längre ur uttagsteknisk, kvalitetsmässig eller ekonomisk synvinkel kan täcka produktionsbehovet. Bolaget ska i förväg informera tillsynsmyndigheten när uttag i södra brytningsområdet kommer att påbörjas samt redovisa skälen för detta.

3Gränser för brytnings- och verksamhetsområdet ska märkas ut i terrängen med väl synliga och under tillståndstiden varaktiga markeringar. På avsnitt med olycksfallsrisker eller som är allmänt tillgängliga ska allmänheten tydligt uppmärksammas på riskerna med att beträda området.

Buller

4Buller från täktverksamheten, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, får inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder: Vardag kl. 06.00-18.00 50 dB(A) Natt kl. 22.00-06.00 40 dB(A) Övrig tid 45 dB(A)

Den momentana ljudnivån nattetid kl 22.00-06.00 får inte överstiga 55 dB(A).

De angivna värdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tider då verksamheten pågår. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, eller på tillsynsmyndighetens begäran.

Utsläpp till luft

5Damning från verksamheten ska begränsas. Uppstår olägenhet i omgivningarna till följd av denna damning åligger det bolaget att vidta ytterligare åtgärder för

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

att begränsa damningen. Salt får inte användas vid dammbekämpning.

Utsläpp till vatten

6Provtagning och analys av petroleumkolväten mätt som oljeindex ska ske i minst en (1) kontrollpunkt för grundvattennivåmätning i verksamhetsområdets nordöstra hörn minst en (1) gång per kalenderår. Värdet får inte överskrida 1,0 mg/l.

Kemikaliehantering m.m. 7. Förvaring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske i ADR-klassad förvaringstank eller på hårdgjord yta, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt vara utformad så att nederbörd inte ansamlas.

Uppsamlingsvolymen inom invallad yta ska minst motsvara den största behållarens volym plus tio procent av övriga behållares volymer. Cisterner ska förses med påkörningsskydd.

8Hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier inklusive tankning av fordon och parkering av fordon och arbetsmaskiner får endast ske på tät yta, utformad så att spill och läckage inte kan förorena omgivningen. Utrustning för omhändertagande av spill ska finnas lättillgängligt i anslutning till tankningsplats.

Efterbehandling

9Efterbehandling ska ske successivt i den mån det är möjligt. Återföring av avbaningsmassor ska ske i samråd med och efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Detta gäller både mäktigheten som ska tillföras och vilka krav som ställs på eventuella externa massor. Tillsynsmyndigheten får meddela de ytterligare föreskrifter som kan behövas avseende införsel av externa massor för efterbehandling.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Senast tre år innan tillståndet för verksamheten upphör ska verksamhetsutövaren inge en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad efter samråd med tillsynsmyndigheten.

Denna efterbehandlingsplan ska, förutom efterbehandling ovan mark, också innehålla redovisning av hur anläggningar under markytan tas bort/efterbehandlas. Vid risk för att det finns oönskade ämnen/läckage under markytan ska bolaget vidta undersökningar och vid behov sanering. Planen ska beakta och ta hänsyn till områdets naturvärden så att dessa så långt möjligt och rimligt gynnas.

Samtliga efterbehandlingsåtgärder ska vara slutförda ett år efter avslutad täktverksamhet, dock senast vid tillståndstidens utgång eller vid den senare tidpunkt som godkänts av tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

Hänsyn till backsvala

10Områden med bohål för backsvala (Riparia riparia) får inte påverkas under tidsperioden 15 april – 15 september. Bolaget ska säkerställa att det varje år inför häckningssäsong finns lämpliga platser för backsvala att häcka i.

Kontrollprogram

11Verksamheten ska kontrolleras enligt ett kontrollprogram. Av kontrollprogrammet ska framgå kontrollpunkter, mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska innehålla uppföljning och utvärdering av kvantitativ och kvalitativ påverkan på grundvatten samt kontroll av grundvattennivån i omgivningen. Ett utkast till kontrollprogram för verksamheten ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet har tagits i anspråk. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

12Bortledd volym av vatten ska mätas med summerande flödesmätare. Resultaten av mätningarna ska journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten.

Igenfyllnad av uttagsdamm

13Dammgropen som används för uttag av grundvatten ska vid efterbehandlingen efter borttagande av utrustning fyllas igen med internt sandmaterial till minst nivå + 28 meter (RH2000). Tillsynsmyndigheten ska godkänna att arbetena får påbörjas och informeras när de är slutförda.

Ianspråktagande

14Tillståndshavaren ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk. Om verksamheten avbryts eller upphör innan den slutförts enligt denna dom, ska anmälan om detta göras till tillsynsmyndigheten

Delegerade frågor

Mark- och miljödomstolen delegerar med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken till tillsynsmyndigheten att besluta om de ytterligare villkor som kan behövas i fråga om D1. Kontroll och godkännande av införda massor enligt villkor 9 D2. Efterbehandlingen av täkten enligt villkor 9 D3. Kontrollen av verksamheten enligt villkor 11 D4. Godkännande av igenfyllnad av dammgropen enligt villkor 13

Ekonomisk säkerhet

Mark- och miljödomstolen beslutar med stöd av 9 kap. 6 e § och 16 kap. 3 § miljöbalken att tillståndet till miljöfarlig verksamhet inte får tas i anspråk förrän bolaget

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

ställt säkerhet om 2 950 000 kronor för kostnader för avstädning och efterbehandling av verksamhetsområdet. Säkerheten prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av bolaget. Säkerheten ska gälla minst två år efter tillståndstidens utgång. Säkerheten ska förvaras hos Länsstyrelsen i Skåne län.

Arbetstid

De genom denna dom tillståndsgivna arbetena avseende vattenverksamhet ska vara utförda inom fem (5) år efter lagakraftvunnen dom vid äventyr att tillståndet annars förfaller.

Igångsättningstid

Den genom denna dom tillståndsgivna miljöfarliga verksamheten ska ha satts igång senast två (2) år efter lagakraftvunnen dom vid äventyr att tillståndet annars förfaller.

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada ska för att få tas upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen senast fem (5) år efter arbetstidens utgång.

Verkställighetsförordnande

Mark- och miljödomstolen beslutar med stöd av 22 kap. 28 § miljöbalken att tillstånden till täktverksamhet så vitt avser det norra verksamhetsområdet enligt domsbilaga 1 och tillhörande vattenverksamhet får i dessa delar tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

Ianspråktagande

När dessa tillstånd tas i anspråk upphör gällande tillstånd i Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Skåne län enligt beslut den 2 juni 2005 med dnr. 541-

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

36143-03 med senare ändringar och tillägg att gälla. Bolaget ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillstånden tas i anspråk.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen ändrar inte den i beslut den 27 november 2023 fastställda avgiften för målets prövning om 18 200 kronor.

Rättegångskostnader

Mark- och miljödomstolen förpliktar Johanssons Berg i Heljalt AB att betala ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen i Skåne län med 15 200 kronor. På beloppet ska betalas ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Johanssons Berg producerar och tillhandahåller berg- och grusmaterial till framför allt olika former av anläggningsarbeten. Bolaget är ett familjeföretag med ett flertal materialtäkter i nordvästra Skåne, Halland, Blekinge och södra Småland.

Täkten i Kvidinge förser marknaden med sand- och grusmaterial inom flera användningsområden som är svårersättliga.

TIDIGARE BESLUT

Befintlig täktverksamhet bedrivs med stöd av beslut meddelade av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Skåne län. Tillstånd till täktverksamhet m.m. meddelades den 2 juni 2005 och beslut om ändring av villkor 2 och 7 meddelades den 9 november 2006.

Gällande tillstånd omfattar bland annat ett uttag av naturgrus om 250 000 ton per år, med undantag till utökat uttag under vissa år. Maximalt uttag är begränsat till 5 000 000 ton. Tillståndet löper ut 31 december 2025.

ANSÖKAN

Yrkanden

Johanssons Berg i Heljalt AB ("Johanssons Berg" eller "Bolaget") ansöker om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan jämte bilagor, på fastigheterna B, C, D, E, F och G, A och H s amt I i Åstorps kommun, inom det verksamhetsområde som markerats på Bilaga M 1 till den tekniska beskrivningen bedriva täktverksamhet av naturgrus i enlighet med verksamhetskoderna 10.20 och 10.50 enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) innefattande:

a. ett maximalt årligt uttag av 200 000 ton naturgrus, samt b. totalt uttag av 4 000 000 ton naturgrus under den totala tillståndstiden, inklusive krossning och sortering av naturgrus.

Johanssons Berg ansöker även om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att på fastigheten I årligen bortleda och tillgodogöra grundvatten uppgående till 126 000 m från uttagsdamm som markerats på Bilaga M1 till den tek-

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

niska beskrivningen. Ansökan omfattar även uppförande och bibehållande av anläggningar erforderliga för vattenverksamheten, allt i huvudsaklig överrensstämmelse med vad som anges i ansökan jämte bilagor.

Johanssons Berg yrkar vidare att mark- och miljödomstolen: a. godkänner den i ansökan ingående miljökonsekvensbeskrivningen ("MKB"), b. lämnar dispens enligt 7 kap. 22 § miljöbalken från punkten 2 g § i Åstorps kommuns skyddsföreskrifter för Kvidingefältets vattenskyddsområde, c. bestämmer att tillståndet avseende täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken ska tidsbegränsas att gälla i 20 år från det att tillståndet tas i anspråk, d. fastställer igångsättningstiden enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken till två (2) år från lagakraftvunnet tillstånd, e. bestämmer tiden enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken, då arbetena hänförliga till vattenverksamheten ska vara utförda, till tio (10) år från lagakraftvunnet tillstånd, f. bestämmer den tid enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken inom vilken anspråk på ersättning med anledning av oförutsedda skador av vattenverksamhet ska framställas till tio (10) år räknat från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden, g. fastställer de villkor som föreslås nedan, h. meddelar verkställighetsförordnande, dvs. förordnar att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft, i. fastställer den ekonomiska säkerheten för fullgörandet av efterbehandlingen till 1 900 000 kronor, j. beslutar att prövningsavgiften för ansökan fastställs till 137 000 kronor, samt k. slutligen hemställer Johanssons Berg om att det befintliga tillståndet, meddelat av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Skåne län den 2 juni 2005 (dnr. 541-36143-03) samt beslut den 9 november 2006, (dnr. 511-38655-05) ska upphöra gälla vid den tidpunkt då Johansson Berg tar det nya tillståndet i anspråk. Johanssons Berg ska skriftligen underrätta tillsynsmyndigheten när Bolaget avser att ta det nya tillståndet i anspråk.

Förslag till villkor(så som talan slutligt bestämts)

Allmänt

1Om inte annat framgår av nedanstående villkor ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget har angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i målet.

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Brytdjup samt information om brytnings- och verksamhetsområdet 2. Uttag av naturgrus får ske lägst till + 28 meter (RH2000) inom brytningsområde som är markerat på exploateringskartan i Bilaga Ml.

3Gränser för brytnings- och verksamhetsområdet ska märkas ut i terrängen med väl synliga och under tillståndstiden varaktiga markeringar. På avsnitt med olycksfallsrisker eller som är allmänt tillgängliga ska allmänheten tydligt uppmärksammas på riskerna med att beträda området.

Buller

4Buller från täktverksamheten, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande: Vardag kl. 06.00-18.00 50 dB(A) Natt kl. 22.00-06.00 40 dB(A) Övrig tid 45 dB(A)

Mätningar ska genomföras vid förändringar i verksamheten som kan öka bullerbidraget eller vid befogade klagomål. Mätningar ska utföras som närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder.

Utsläpp till luft

5Damning från verksamheten ska begränsas. Uppstår olägenhet i omgivningarna till följd av denna damning åligger det bolaget att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa damningen.

Utsläpp till vatten

6Provtagning och analys av petroleumkolväten mätt som oljeindex ska ske i en (1) kontrollpunkt för grundvattennivåmätning i verksamhetsområdets nordöstra hörn och får som begränsningsvärde inte överskrida 1,0 mg/l.

Kemikaliehantering m.m. 7. Förvaring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske i ADR-klassad förvaringstank eller på hårdgjord yta, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt vara utformad så att nederbörd inte ansamlas.

Uppsamlingsvolymen inom invallad yta ska minst motsvara den största behål-

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

larens volym plus tio procent av övriga behållares volymer. Cisterner ska förses med påkörningsskydd.

8Oljehantering, förvaring och parkering av arbetsmaskiner får endast ske på tät yta för att förhindra att spill och läckage når omgivningen. Utrustning för omhändertagande av spill ska finnas lättillgängligt inom verksamhetsområde.

Efterbehandling och kontrollprogram

9Efterbehandling ska ske successivt i den mån det är möjligt. Återföring av avbaningsmassor ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta gäller både mäktigheten som ska tillföras och vilka krav som ställs på eventuella externa massor.

Senast tre år innan tillståndet för verksamheten upphör ska verksamhetsutövaren inge en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad efter samråd med tillsynsmyndigheten.

Denna efterbehandlingsplan ska, förutom efterbehandling ovan mark, också innehålla redovisning av hur anläggningar under markytan tas bort/efterbehandlas. Vid risk för att det finns oönskade ämnen/läckage under markytan ska bolaget vidta undersökningar och vid behov sanering.

Tillsynsmyndigheten ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

10Ett utkast till kontrollprogram för verksamheten ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet har tagits i anspråk. I kontrollprogrammet ska anges kontrollpunkter, mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

11Tillståndshavaren ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk. Om verksamheten avbryts eller upphör innan den slutförts enligt denna dom, ska anmälan om detta göras till tillsynsmyndigheten.

Åtaganden

Bolaget kommer att säkerställa att det varje år inför häckningssäsong finns lämpliga platser för backsvala att häcka i.

Bolaget åtar sig att i samband med den slutliga efterbehandlingen fylla igen dammgropen med internt sandmaterial upp till minst 3 meter över grundvattenytan.

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget åtar sig att anpassa markskötsel under tillståndstiden för den biologiska mångfalden inom området med vägledning av sakkunnig och inom ramen för en skriftlig mångfaldsplan.

Bolaget åtar sig att utforma den interna vägen så att denna skyddar mot läckage på så sätt att den uppförs av bergkross, som består av hög andel stenmjöl i botten på vägkroppen, samt med stenmjölsinvallning bredvid vägen.

Rådighet

Johanssons Berg har genom avtal rådighet enligt 2 kap. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet över det område på fastigheten I där den ansökta vattenverksamheten kommer att bedrivas. Vattenverksamhet kommer inte bedrivas på fastigheterna E, G och A. Vattenrättsli g rådighet över dessa fastigheter krävs därmed inte.

Sökanden uppfyller därmed de krav som kan ställas på rådigheten, både avseende den formella rådigheten att ansöka om tillstånd och den praktiska rådigheten över den framtida driften.

Orientering

Täktverksamhet i form av uttag av sand har bedrivits i minst 70 år. Täkten levererande betydande mängder av material till bland annat betongkonstruktioner för byggandet av Öresundsbron. Materialet som bryts i täkten har flera användningsområden som bedöms som svårersättliga, bland annat s.k. golfsand som uppfyller särskilda krav.

Lokalisering

Täkten är belägen inom Kvidingefältet, strax nedanför Söderåsens nordostliga sluttning. Närmaste samhällen är Kvidinge, cirka två kilometer nordväst om täkten, Klippan, cirka fyra kilometer österut, samt Åstorp, cirka åtta kilometer västerut.

Sand- och gruskvalitet

Kvidingefältet utgörs av isälvsavlagringar som huvudsakligen består av sand och grus. Från markytan till berggrundsytan kan mäktigheten vara upp till 50-60 meter. Inom ansökt verksamhetsområde varierar det uppskattade djupet till berg mellan 20- 50 meter.

Inom ansökta brytningsområden utgör cirka 80-95 % av materialet av sand i fraktionen 0-2 mm.

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Behov

Johanssons Berg har upprättat en behovsutredning. Ansökt uttag av naturgrus går till användningsområden där det antingen finns begränsade tekniska möjligheter att hitta ersättningsmaterial eller där det ännu inte är teknisk möjligt att ersätta. Kategoriseringen följer Sveriges geologiska undersöknings ("SGU") kunskapssammanställning.

Övervägande andel av uttaget naturgrus går till s.k. golfsand. Behovsutredningen visar på att det förväntade behovet inom relevant avsättningsområde kommer kvarstå på en obestämd framtid. I kombination med att andra naturgrustäkter inom avsättningsområdet antingen har korta tillståndstider kvar eller avvecklats, föreligger ett stort behov på marknaden av denna produkt. Resterande andel av naturgrus från Kvidinge går andra kvalificerade användningsområden såsom lekgrus och fallsand.

Av utredningen framgår bl.a. följande.

Ersättningsmaterial enligt SGU

SGU har i sin Rapport 2015:35 - Ersättningsmaterial för naturgrus — kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus listat olika användningsområden för naturgrus och delat in dem i tre kategorier: Användningsområden där det är tekniskt möjligt att använda ersättningsmaterial. Exempel: Vägändamål, markbeläggningar, betongändamål (grovandel, >4 mm). Användningsområden där det kan vara tekniskt möjligt att producera lämplig produkt med ersättningsmaterial beroende på tillgången till lämplig bergartsråvara. Exempel: Betongändamål (finandel <4 mm), självutjämnande golv, infiltration VA, golfbanor, fallsand, bruk. Användningsområden där det ännu inte är tekniskt möjligt att använda ersättningsmaterial. Exempel: Gjuterisand, glasråvara, pannsand.

Målet är att en så stor andel av naturgruset som möjligt ska användas för ändamål inom kategori 2 och/eller 3 ovan, det vill säga användningsområden där naturgruset ännu inte fullt ut kan ersättas med krossberg eller något annat material. Sanden från Johanssons täkt i Kvidinge kommer i övervägande del att användas i produkter inom kategori 2, vilket redovisas i nästa avsnitt.

Användningsområden och SGU:s ställningstaganden

Det primära avsedda användningsområdet för den sand som Bolaget bryter i Kvidinge är till golfbanor runt om i södra Sverige. Ca 80 % av det utbrutna materialet

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

används idag som golfsand. Andelen förväntas vara densamma för ansökt verksamhet. Sanden används för greenbyggnad samt för anläggning av tees (utslagsplatser) och bunkrar. Som en underhållsåtgärd behöver gräsbevuxna ytor också dressas med jämna mellanrum. För dressning av golfbanor används så kallad dressand.

I SGU-rapport 2015:35 upptas golfsand (såbäddsand, dressand, dräneringssand, bunkersand) i kategori 2, d.v.s. användningsområden där det kan vara tekniskt möjligt att producera lämplig produkt med ersättningsmaterial beroende på tillgången till lämplig bergartsråvara.

Övriga användningsområden inkluderar EU-klassad sandlådesand (så kallad fallsand), produkter till jordförbättring (t.ex. dressning av fotbollsplaner) samt "vattensten" till lekbottnar i vattendrag samt som erosionsskydd längs kuster. Ca 20 % av utbrutet material förväntas användas för dessa ändamål. Fallsand omfattas av en EU-norm som säger att den ska vara jämnkornig i intervallet 0,5/4 mm för att erhålla föreskrivna stötdämpande egenskaper. Bolaget levererar fallsand främst till kommuner runt om i södra Sverige. I SGU-rapport 2015:35 upptas fallsand i kategori 2, d.v.s. användningsområden där det kan vara tekniskt möjligt att producera lämplig produkt med ersättningsmaterial beroende på tillgången till lämplig bergartsråvara.

Produkter till jordförbättring regleras idag enligt Anläggnings-AMA, avsnitt Grönytor. Exempel på användningsområden är som dressand till fotbollsplaner och andra grönytor, bl.a. i syfte att skydda gräset och få en jämnare plan. Sanden är också viktigt för att snabba på nedbrytningen av klipprester och för dräneringen. I SGU-rapport 2015:35 specificeras inte dessa produkter. Samlingsprodukten "anläggningsjordar" upptas dock i kategori 2, d.v.s. användningsområden där det kan vara tekniskt möjligt att producera lämplig produkt med ersättningsmaterial beroende på tillgången till lämplig bergartsråvara. Rundade naturstenar i storleken 50-300 mm används i naturvårdssyfte för återställning eller anläggning av lekbottnar för fisk, medan större sten och block >500 mm används som erosionsskydd vid kusterna. Det är främst naturvårdande myndigheter som efterfrågar produkterna, som behöver ha rundade kanter för att inte skada fisken. I SGU-rapport 2015:35 upptas dessa användningsområden i kategori 1 (erosionsskydd och trummor) d.v.s. användningsområden där det är tekniskt möjligt att använda ersättningsmaterial. Dock med kommentaren att "...aspekten att inte utgöra vandringshinder för djur talar för ett användande av naturmaterial med runda for-

mer då detta föreligger."

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Eftersom golfsanden kraftigt dominerar över resterande användningsområden fokuserar föreliggande behovsredovisning på denna produktkategori. Övriga produkter utvecklas översiktligt.

Golfsand och USGA:s specifikationer

För att minimera underhållsarbete, motverka ogräs och optimera greenens vattenhållande förmåga är det viktigt att den byggs upp enligt strikta rekommendationer avseende bl.a. kornstorleksfördelning och tekniska egenskaper hos anläggningsmaterialet. Rekommendationerna har utarbetats sedan lång tid tillbaka av den amerikanska branschorganisationen United States Golf Association (USGA) och specificeras skriftligen i USGA Recommendations for a Method of Putting Green Construction, senast reviderad 2018. Svenska Golfförbundet har gett ut en egen version som bygger på USGA:s specifikationer, kallad Greenbyggnad, utgiven 2003. Det finns enligt Svenska Golfförbundet många fördelar med att följa angivna rekommendationer: Minskat eller delvis helt uteblivet behov av kemiska växtskyddsmedel, på grund av mindre sjukdomskänsliga gräsarter och mindre invandring av vitgröe. Minskat behov av näringsämnen på grund av ett bättre utnyttjande av dessa. Minskad risk för näringsläckage och därmed mindre belastning av närsalter i sjöar och vattendrag. Minskat uttag av vatten på grund av bättre utnyttjande av bevattningsvattnet. Greengräs med ett kraftigt rotsystem har följande fördelar: Klarar stress och slitage bättre Bättre förmåga att klara utvintringsskador Bättre utnyttjande av näringsämne Mindre känsligt för sjukdomar Hämtar sig snabbare från sjukdomsangrepp Mindre vitgröeinvandring Längre bevattningsintervall Bättre utnyttjande av vattnet

Avsättningsområdet för den golfsand som Bolaget producerar i Kvidinge är Skåne län, Hallands län, Kronobergs län, Blekinge län samt södra delarna av Kalmar län. Inom detta område är det bara Bolagets täkt i Kvidinge som levererar USGA-certifierad sand. Att produkten är att klassificera som en specialprodukt med stränga kvalitetskrav bekräftas av det faktum att materialet skickas till det ackrediterade European Turfgrass Laboratories i Stirling, Skottland, för testning. Det finns inget svenskt laboratorium som har denna ackreditering.

Fallsand

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Enligt (SGU, 2015) kravsätts fallsand med metoden Head Injury Criteria (HIC). HIC-värdet får inte överskrida värdet 1000. Risken för livshotande skador på hjärnan i samband med fallolyckor anses vara alltför stora vid högre värde. Enligt EUnormen ska fallsand utgöras av en jämnkornig, 0,5/4 mm sandfraktion. Även något finare fraktioner, t.ex. 0,2/1,0 mm, används i Sverige. Inom ramen för de försök som gjorts av (Chalmers, 2015) ingår fallsand (tillsammans med t.ex. golfsand) inom spåret/kategorin "Funktionella ballastprodukter", vilka omfattar produkter där sanden i sig själv tillhandahåller den eftersökta funktionen. Detta spår omfattar de produktområden där natursanden är tekniskt svårast att ersätta och där minst forskning och utveckling har genomförts, enligt (Chalmers, 2015).

Med en kontrollerad gradering, VSI-krossnings- och vindsiktningsteknik, bör det enligt SGU-rapport 2015:35 finnas möjligheter att ta fram fallsand av krossat bergmaterial. Detta bekräftas delvis av (Chalmers, 2015) vars slutsats var att av 21 testade bergmaterial erhöll 6 godkänt resultat avseende HIC-värde samt erhöll omdömet "Tänkbart" avseende vädertest. Längre vädertest krävs dock för att göra resultatet tillförlitligt. Generellt gäller för alla material att det fina materialet mindre än 0,25 mm och större än 8 mm skall sorteras ut för att materialet skall uppfylla ställda krav på lösfyllnadsmaterial enligt SSEN 1176.

Kritiska parametrar för fallsand (även kallad gungsand eller EU-sand, eftersom den måste uppfylla vissa stötdämpande kriterier) är att materialet är rundat och saknar finmaterial som kan innebära klumpbildning och kompaktering vid fuktig väderlek.

De efterforskningar som gjorts inom ramen för denna behovsutredning har inte funnit någon fallsand gjord på krossberg på marknaden (oktober 2023). Om detta beror på att förekommande bergtäkter med möjlighet till VSI-krossning och vindsiktning av stenmjöl inte prioriterat sådan produktutveckling, eller att det visat sig svårt att få fram de rätta egenskaperna är inte känt.

Så länge det inte finns ett ersättningsmaterial till natursand för användning som EUklassad fallsand, gör Bolaget bedömningen att naturgruset är högst svårersättligt i produkten.

Jordförbättring

Dressand till fotbollsplaner skiljer sig från dressand till golfbanor genom att kvalitetskraven inte är lika stränga. Gräset tillåts växa högre vilket gör att man här kan använda en 0/2 sand till att dressa med. Annars är syftet med dressningen detsamma som för golfbanor, med motsvarande krav på kornform etc. Inom ramen för denna behovsutredning har det inte gått att finna någon information om

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

erfarenheter av dressning med annat material än natursand, eller att det skulle finnas någon sådan produkt på marknaden. Natursand får därmed anses vara svårersättligt för användning som dressand på fotbollsplaner.

Lekgrus och erosionsskydd

Bolaget levererar lekgrus och sten till erosionsskydd endast på begäran från myndigheter där det finns krav på att materialet ska ha rundade kanter för att skydda fisk och andra djur mot skada i vattenmiljöer.

Användning av natursten för aktuella ändamål får anses svårersättligt. Detta bekräftas även i viss mån av SGU-rapport 2015:35 där det står att "Ur ett tekniskt perspektiv är krossmaterial med skarpa kanter att föredra när man anlägger erosionsskydd medan aspekten att inte utgöra vandringshinder för djur talar för ett användande av

naturmaterial med runda former då detta föreligger."

Uppskattat behov, golfsand

Bara i Skåne finns 61 golfklubbar (Svenska Golfförbundet, 2023) och omkring 70 banor (Visit Skåne). I Halland finns 19 klubbar, i Blekinge 8 och i Småland 43. Enligt SGF är greenerna i de allra flesta fall byggda enligt USGA:s specifikationer (SGF, 2009, Golfbanan — bygga om helt, delvis eller inte alls handbok för en golfbanas renovering). Livslängden för en golfbanas olika delar varierar, men uppgår enligt SGF (2009) till ca 15-30 år för greener och tees, och ca 5-7 år för bunkersand. Däremellan finns behov av sand för regelbunden dressning, vilket är en förutsättning för att upprätthålla god dränering och bra växtbetingelser.

Enligt (Chalmers, 2015) dressas det ca 10 mm sand per år på en golfbana. Ca 1 ha per golfbana utgörs av greener, och 1 m sand väger ca 1,4 ton. Bara i Skåne uppgår då behovet av dressand till ca 10 000 ton/år, och det endast för skötsel av greener. För nybyggnad eller totalrenovering av greenerna på en (1) golfbana går det åt ca 4 200 ton natursand. Därutöver tillkommer behov av natursand till bunkrar och utslagsplatser, samt för dressning av övriga gräsytor eftersom det i praktiken inte finns tillräckligt mycket ersättningsmaterial av rätt kvalitet på marknaden för detta ändamål.

Det får därmed anses vara tydligt visat att golfbanor har ett behov av Bolagets sandprodukter för flertalet anläggningsändamål, samt att uppställda krav på kornstorlek och kvalitet inte går att uppfylla med ett annat material än natursand. Bolaget levererar golfsand från Kvidinge till stora delar av södra Sverige för de ändamål som redogörs för ovan. Oersättliga ändamål dominerar kraftigt över de som möjligen är lättare att ersätta, t.ex. dräneringsmaterial och material till fairways.

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Antalet sand- och grustäkter i Sverige minskar för varje år som en följd av minskad efterfrågan och tuffare miljöprövningar. Detta är i linje med statens önskan för att skydda kvarvarande grusförekomster, vilka kan vara viktiga för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning samt att de kan utgöra värdefulla natur- och kulturmiljöområden. Enligt (SGU, 2023, Grus, sand och krossberg 2021) minskade antalet tillståndsgivna grustäkter i Sverige mellan 2011-2021 från 800 till 216. Sedan 2016 har antalet minskat från 366 till 216. Minskningstakten är alltså mycket snabb, samtidigt som det de facto kvarstår ett behov av natursand som inte kan ersättas av annat material för flertalet användningsområden. Kvidingetäkten är mycket viktig för leveransen av golfsand i södra Sverige. Följden av uteblivet täkttillstånd blir att kunderna får hitta nya leverantörer, eventuellt från utlandet med betydligt längre materialtransporter och därmed större miljöpåverkan som följd. Risken är också att nya material inte håller samma kvalitet som Bolagets vilket i så fall påverkar banornas standard och livslängd negativt.

Diskussion andra sandtäkter m.m. Inom det aktuella avsättningsområdet (Skåne län, Halland län, Kronoberg län, Blekinge län samt södra delarna av Kalmar län) finns andra tillståndsgivna sand- och grustäkter. De flesta har dock endast enstaka år kvar på tillståndstiden. Det finns dock enstaka sandtäkter i Skåne län, Kalmar län, Hallands län och Jönköpings län som har mellan 5-10 år kvar på sina tillstånd. Dessa levererar till svårersättliga ändamål som till exempel betongpannor, torrbruk och olika specialprodukter. De tillståndsgivna sandtäkter som har kvalitativ sand är eftertraktade och kontrakterade mot respektive kund och ändamål/produkt. Vad det gäller USGA-sand finns det ingen annan täkt i det aktuella avsättningsområdet som har denna produkt i sitt sortiment. Vid Vätterns västra strand, i Västergötland, ligger en sandtäkt (Baskarp) som också producerar USGA-sand till golfgreener. Baskarp levererar främst till golfbanor i mellersta Sverige, men även till några golfbanor i södra Sverige (men då främst dressmaterial och inte uppbyggnadsmaterial). Sanden från Baskarp är en unik specialsand som har sitt största användningsområde som gjuterisand inom motorindustrin (Scania och Volvo). Sandformationen i Baskarp är mot bakgrund av detta svårersättliga ändamål utpekat som riksintresse för industrimineral. Detta faktum speglar vilken kvalitet som krävs på den sand som även behövs för USGAsand. Det är också värdefullt att så långt det går hushålla med unikt sandmaterial samt att undvika onödigt långa transporter och utsläpp av fossila gaser.

Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande framfört att "Enligt SGU:s rapport Grus, sand och krossberg 2020 har täkterna i Skåne brutit 934 553 ton naturgrus under 2020. Tillstånds givna uttagsmängder är i dagsläget 2 215 000 ton naturgrus per

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

år. Det finns alltså marginal i tillstånden idag." Enligt Bolagets mening är det inte relevant att i detta fall göra denna jämförelse, eftersom golfsanden utgör 80 % av sortimentet och Kvidingesanden är den enda i avsättningsområdet som är certifierad av USGA. Övriga sandtäkter i avsättningsområdet har uppenbarligen en annan kvalitet som lämpar sig bättre för andra användningsområden, eller så levererar de redan "fullt ut" till andra specialområden och har inget behov av att bredda utbudet.

Det ska också understrykas att Johanssons är med och driver utvecklingen framåt när det gäller leveranser av krossberg som ersättningsmaterial till naturgrus i betong. I Bolagets bergtäkt Mölletofta siktas det fram dels ett tvättat stenmjöl (från berg) 0-2 mm, dels ett tvättat gjutgrus (från morän) 0-8 mm. Dessa material förser bl.a. tre (3) betongstationer med "maskinsand" och minskar därmed behovet av natursand för betongändamål i regionen.

Slutligen kan konstateras att av 15 sand- och grustäkter i Skåne med gällande tillstånd (oktober 2023), upphör tillstånden för sju (7) av dem att gälla senast 2025-12- 31. Ingen av de 15 verksamheterna har tillstånd som varar längre än 2030-12-31. Situationen är sannolikt likartad för övriga regioner i södra Sverige. Det torde enligt Bolagets mening vara uppenbart att det inom kort riskerar uppstå ett stort underskott på sandmaterial till en rad användningsområden där det ännu inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att nyttja ett annat material. Sannolika konsekvenser av ett fortsatt minskat utbud av lokalt sandmaterial är att detta i stället behöver transporteras mycket långa sträckor från annan del av landet, alternativt importeras från utlandet, med negativa konsekvenser för miljön och större ekonomiska kostnader för aktuella kunder.

Berörda fastigheter

Den ansökta verksamheten kommer bedrivas inom fastigheterna B, C, D, E, F och G, A och H samt I. Samtliga inom Åstorps kommun. Johanssons Berg har nyttjanderätt till samtliga fastigheter.

Referenssystem

Kartmaterial och tillhörande data i ansökan är angivna i höjdsystem RH2000 och koordinatsystem SWEREF 99 TM.

Planförhållanden

Ansökt verksamhetsområde omfattas inte av någon detaljplan. Av gällande översiktsplan för Åstorps kommun antogs i februari 2022 ("ÖP 2021"). Täktområdet och vattenskyddsområdet i Kvidinge omnämns i översiktsplanen. På lång sikt finns planer att omvandla täktområdet till områden för natur- och friluftsliv. Det finns dock

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

ingen angiven tidshorisont utan tvärtom framhålls behovet av råvaror i exploateringsprojekt.

Ansökt verksamhet avses bedrivas inom samma områden och i liknande uttagstakt som i gällande tillstånd. Ansökan rör därmed i praktiken en tidsförlängning av redan tillståndsgiven verksamhet. Johanssons Berg föreslår en mer strikt reglering för skyddsavstånd till grundvattennivåerna jämfört med vad som regleras i gällande tillstånd. Det har inte framkommit något som talar emot att täkt och vattenskyddsområde kan samexistera på platsen under ansökt tillståndstid. Tvärtom finns underlag som visar på att täkten kan bedrivas utan en negativ påverkan på grundvattnet eller det långsiktiga behovet av dricksvatten.

En översiktsplan är inte heller juridiskt bindande. Enligt praxis ska en aktuell och väl underbyggd kommunal översiktsplan tillmätas stor betydelse vid bedömningen av vad som kan anses vara en lämplig lokalisering av en verksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Översiktsplanen med dess tillägg är dock inte bindande vid lokaliseringsprövningen. Platsvalet måste ändå prövas utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Även i de fall då en översiktsplan ger uttryck för att vilja stoppa en etablering av vissa verksamheter inom en kommun kan det inte få någon större betydelse, åtminstone inte om det saknas redovisning av motstående intressen och vilka avvägningar kommunen gjort mellan olika intressen.

Med stöd av det underlag och avvägningar som presenteras i ÖP 2021 finner Johanssons Berg att ansökt verksamhet inte står i strid med gällande översiktsplan. Det finns tvärtom stöd för att täktverksamheten kan fortsätta bedrivas även under ansökt tillståndstid. Johanssons Bergs tolkning får dessutom stöd i gällande praxis. Sammantaget utgör ÖP 2021 inget hinder för ansökt verksamhet vid vald lokalisering.

Områdesbeskrivning

Verksamhets- och brytningsområde

Ansökt verksamhet avses bedrivas inom och i anslutning till redan befintligt täktområde. Ansökan omfattar ett verksamhetsområde på cirka 78 hektar, uppdelat i två avskilda delar benämnda som Nord och Syd.

Ansökt brytningsområde uppgår till cirka 29 hektar, uppdelat i tre avskilda delar benämnda som Väst, Öst och Syd.

Markanvändning och omgivning

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Ansökta brytningsområden överlappar redan tillståndsgivet område för täktverksamhet. Brytning kommer därmed inte utökas i plan eller i djup. Markanvändningen runt täkten domineras av jordbrukslandskap och täktverksamhet som bedrivs av en annan aktör.

Närmaste bostadshus ligger cirka 140 meter norr om täkten men avgränsas av riksväg 21. Inom cirka 350-400 meter runt om täkten ligger ett tiotal bostäder.

Riksintressen och andra skyddade områden enligt miljöbalken

Ansökt verksamhet ligger inte inom något område som är utpekat som riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Närmaste utpekade riksintresse ligger strax söder om täkten, nämligen Söderåsen med vattendrag och Jällabjär. Området utgör riksintresse för naturvården och uppgår till cirka 23 000 hektar.

Sedan 2002 är täkten belägen inom Kvidinge vattenskyddsområde. Gällande vattenskyddsföreskrifter reglerar bland annat skyddsnivå mot grundvattennivån samt hantering av miljöfarliga ämnen.

Ansökt verksamhet ligger inte inom ett Natura 2000-område, naturreservat eller biotopskyddsområde. Närmaste utpekade Natura 2000-område, tillika naturreservat, ligger cirka två (2) kilometer nordväst om täkten, nämligen Klövahallar.

Yt- och grundvatten

Täkten är belägen vid en topografisk vattendelare för två huvudavrinningsområden, nämligen Vege å i väster och Rönne å i öster. Närmaste ytvattendrag, Humlebäcken, är belägen väster om täkten och mynnar i Vege å.

På grund av den geologiska uppbyggnaden förekommer flera grundvattenmagasin i området, både i jordlagren och i berggrunden. Uttagsmöjligheterna i det övre magasinet i jord, Ängelholm-Ljungbyhed (5E622043-133676), bedöms vara mycket goda, >125 I/s. I stort sett infiltreras hela nettonederbörden till detta grundvattenmagasin.

Uttagsmöjligheterna i magasinet för den sedimentära berggrunden, Ängelholm- Ljungbyhed (5E622920-131761), bedöms inte lika bra i jämförelse med jordlagren.

Alternativa lokaliseringar

Nollalternativet innebär att den planerade verksamheten inte kommer till stånd och att nuvarande täkt fortsätter att bedrivas inom ramen för gällande täkttillstånd fram

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

till 2025. Efterbehandling sker enligt plan och täkten avslutas. Nollalternativet betyder att de störningsmoment som är relaterade till verksamheten, såsom buller, damning, transporter etcetera, upphör. Dessa störningar kommer då öka vid någon annan befintlig verksamhet eller uppstå vid ett annat oexploaterat område för att tillgodose marknadens långsiktiga behov av naturgrusmaterial för svårersättliga material.

Alternativ 0 innebär således att dagens samt framtidens behov av naturgrus, särskilt sand, behöver tillgodoses från andra täkter genom antingen utökat uttag eller från ett idag oexploaterat område. I takt med att allt fler naturgrustäkter avvecklas eller inte får förlängda tillstånd ökar transportavstånden mellan täkt och kund. Ökade transportavstånd medför större miljöpåverkan genom utsläpp av luftföroreningar och högre olycksrisker längs vägarna.

Utgångspunkten vid utredning av alternativ lokalisering för en naturgrustäkt är att finna ett geografiskt område där det finns rätt kvalitet i grus och sand samt rätt geologiska förutsättningar. Endast realistiska alternativ till huvudalternativet ska utredas.

Geografisk avgränsning för alternativ har ansatts till en radie om 50 kilometer från befintlig täkt i Kvidinge. Med beaktande av bland annat kvalitet, tillgängliga volymer och motstående intressen har tre (3) alternativa områden utretts. Det bedöms finnas flera utmaningar att finna en alternativ lokalisering inom Skåne med hänsyn till tätbebyggelse och områdesskydd enligt miljöbalken. Sandiga marker lämpliga för naturgrustäkt hyser dessutom generellt sett högre naturvärden. Slutsatsen är att alternativområdena är sämre lämpande för täktverksamhet av den omfattning som föreliggande ansökan avser. Utöver ovanstående skulle en eventuell flytt av befintlig anläggning vara förenat med höga kostnader. Att fortsätta drift där samtliga logistiklösningar, upplagsytor m.m. redan finns bedöms även ur denna aspekt som mer lämpligt.

Alternativ utformning

Ansökt verksamhet kommer fortsätta bedrivas inom tidigare tillståndsgivna områden. Verksamheten har anpassats till de befintliga förutsättningarna i brytningsområdet, till exempel avseende avstånd mellan täktbotten och grundvattennivå och närliggande jordbruksmark och täktverksamhet. Med anledning härav saknas det skäl att redovisa alternativ på utformningar inom täkten i Kvidinge.

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Teknisk beskrivning

Exploateringsplan

Brytning avses fortsätta ske inom redan idag tillståndsgivet verksamhets- och brytområde. Verksamhetsområdet omfattar hela den samlade yta som genereras av täkt, arbetsområde, upplagsområden, interna transportvägar med mera. Brytningen kan komma att skilja sig något åt från exploateringsritningen då förutsättningarna på platsen kan komma att vara styrande för brytningen. Ingen brytning kommer dock ske utanför de i planen ingivna gränserna för brytområde.

Brytdjup

Brytning avses ske till en nivå om maximalt +28 m ö.h. Med ett sådant brytdjup behålls ett jordlager mellan täktbotten och högsta grundvattennivån (med en återkomsttid på 10 år) med en mäktighet om mellan 4,5-5 meter inom VO Syd och 5-6 meter inom VO Norr. Ett sparat jordlager om minst 4,5 meter mellan täktbotten och grundvattennivån har bedömts ge ett tillräckligt gott skydd för grundvattnet, som i området är särskilt skyddsvärt eftersom det är inom vattenskyddsområde. Enligt skyddsföreskrifterna för Kvidinge vattenskyddsområde får inte täktverksamhet ske

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

till lägre nivå än 3 meter över högsta naturliga grundvattennivå. Samma generella skyddsavstånd förespråkas även av SGU.

Beräknad produktion

Ansökan avser täkt av totalt 4 000 000 ton sand och grus under en tillståndstid om 20 år, med ett maximalt årligt uttag om 200 000 ton. Årsproduktionen beräknas normalt uppgå till ca 100 000 ton, men variationer i efterfrågan gör att det vissa år finns ett större behov av täktens produkter. Bolaget ser även framför sig en förväntad ökad efterfrågan på natursand från tillverkare av spackelprodukter, vilket i så fall medför ökad produktion av spackelsand i täkten. Samtidigt minskar antalet sandtäkter runt om i södra Sverige samtidigt som efterfrågan på svårersättligt sandmaterial kvarstår. Ansökta årliga maximala brytmängder är därför rimliga. Ansökta mängder är lägre än de som är tillståndsgivna idag, vilket speglar den minskande efterfrågan i takt med att ersättningsmaterial blivit vanligare för flertalet användningsområden.

Täktverksamhet

Avbaning De delar av brytområdet som inte redan är föremål för brytning behöver förberedas genom att överlagrande jordar schaktas bort (avbaning). Avbaningsmassorna består av matjord och kommer att sparas och användas i efterbehandlingen av området. Lagring under täktens driftstid sker i lägre upplag utmed ytterkanterna av täkten (inom verksamhetsområdet) med ambitionen att marklevande organismer finns kvar i jorden vid tiden för efterbehandling.

Ansökta brytområden är i olika stor utsträckning redan avbanade, och fler kommer så att vara vid tiden för gällande tillstånds upphörande. Mäktigheten på matjordslagret har i sex punkter inom och i anslutning till ansökta brytområden uppmätts till i genomsnitt ca 30 cm, med en variation mellan 28 cm och 35 cm.

Brytning Brytning sker genom uttag av sand och grus direkt från brytfronten med hjullastare. Materialet läggs i upplag och transporteras till sorteringsverk och/eller sandtvätt för förädling.

Sortering Siktning av material som inte ska tvättas sker i ett mobilt sorteringsverk bestående av sandmatare, transportband och sandsikt. Siktad sand fördelas i upplag utifrån

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

fraktion. Sorteringsverket drivs dieselelektriskt och sker i kampanjer och finns uppställt i verksamhetsområdet endast kortare perioder under året.

Sandtvätt En viktig del i verksamheten är sortering genom sandtvätt. Bolagets tvättanläggning är avgörande för att kunna producera dressand till golfbanor, där det ställs specifika och höga krav på kvalitet enligt branschorganisationen USGA:s (United States Golf Association) certifieringar.

I sandtvätten sorteras finfraktioner ut från det naturliga sandmaterialet. Materialet våtsorteras i två steg, där steg ett utgörs av en våtsikt och steg två (det finare materialet) utgörs av en cyklon. Vattnet pumpas upp från en damm inom verksamhetsområdet och efter cyklonen leds vattnet via rör till en separat damm där det sedan infiltrerar i marken. Inga tillsatskemikalier används i sandtvätten. Vattenvolymen som används för sandtvätt uppskattas av Bolaget till ca 160 m /arbetsdag. Vattenanvändningen förväntas vara likartad i den planerade verksamheten.

Vattenverksamhet

Den planerade verksamheten omfattar enbart brytning väl ovan grundvattennivån. B olaget bortleder dock grundvatten för våtsortering. Detta sker från en damm i den n orra delen av verksamhetsområdet, på fastigheten I. Vattnet från tvät-ten leds via rö r söderut mot en sedimentationsdamm där vattnet infiltrerar i marken. Plats för sand tvätt framgår också av exploateringsplanen, ritning M1 i bilaga Al till ansökan. Hanteringen innebär vattenverksamhet och för detta söks nu tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Enligt utförd hydrogeologisk utredning medför bortledningen endast marginell påverkan på grundvattennivåer kring uttagsdammen. Inga allmänna eller enskilda intressen riskerar att skadas. Volymen bortlett grundvatten för år 2022 har beräknats till ca 160 m /arbetsdag. Vattenbehovet för den ansökta verksamheten bedöms bli likartad. Då sanden används till olika typer av specialprodukter kan det i framtiden finnas behov att tvätta en större andel av sanden vilket medför ett ökat vattenbehov. Uppskattningsvis kan det handla om maximalt 600 m /arbetsdag. Tvättning sker inte vintertid och i regel sker tvättning under perioden april till och med november.

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Arbetstider

Samma arbetstider som idag avses gälla även i ansökt verksamhet, vilket i normala fall innebär helgfria vardagar 06.00-16.00. Utökade arbetstider kan bli aktuellt under korta perioder. Liksom är fallet i gällande tillstånd föreslås inga regleringar av arbetstider annat än genom bullervillkoret.

Maskinpark

För den befintliga och ansökta verksamheten krävs maskinutrustning i form av: Två hjullastare En tvättanläggning för sandtvätt Sorteringsverk (tillfälligt i samband med kampanj årligen) Krossverk (tillfälligt i samband med kampanj, ej varje år) Lastbilar för transporter av material

Kemiska produkter och avfall

Dieselolja förvaras i en invallad cistern om 10 m . Återkommande kontroller av cisternen sker enligt föreskrivna krav. Cisternen är placerad i separat del av maskinhallen, vilken helt saknar golvbrunnar. Inom samma utrymme förvaras övriga ke-

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

miska produkter samt flytande avfall på spilltråg, främst olika typer av oljor, spillolja, fetter och andra "verkstadskemikalier". Mindre mängder hushållsavfall uppstår i personalutrymmen, vilket hämtas enligt kommunens försorg.

Service av den mobila maskinparken sker externt av märkesverkstad. Mindre reparationer sker i maskinhallen, som är belägen i nordligaste delen av verksamhetsområdet. Här parkeras även hjullastarna utanför arbetstid, vilket minskar dels risken för stöld, dels risken för spridning av föroreningar till mark och vatten vid eventuellt läckage av petroleumprodukt.

Energianvändning

Hjullastarna drivs med diesel av miljöklass 1. Det mobila sorteringsverket drivs av dieselverk. Dieselförbrukningen har de senaste åren uppgått till ca 75 m per år. Tvättanläggningen är påkopplad elnätet och är således inte beroende av diesel för driften. Den totala elanvändningen uppgår till ca 150 000 kWh per år. Diesel- och elanvändningen förväntas vara likartad för ansökt verksamhet, men minska i takt med vidtagande av energieffektiviseringsåtgärder. Elanvändningen kan komma att öka i takt med att dieselmotorer fasas ut till förmån för eldrivna.

Vattenförsörjning och avlopp

Verksamheten är och kommer att vara beroende av vatten för sandtvätt, dammbekämpning och för personella behov. Vatten för sandtvätt och dammbekämpning hämtas från en egen damm inom verksamhetsområdet. Vatten till personalen kommer från det kommunala vattennätet. Avlopp från personalutrymmen leds till det kommunala spillvattennätet.

Transporter

Materialtransporter till och från verksamheten kommer att ske på samma vägar som idag. Merparten av transporterna går västerut på en enskild väg, Grustäktsvägen, som löper strax söder om och parallellt med väg 21 för att via Maglabyvägen ansluta till väg 21 i norr. En del transporter går i stället österut på Grustäktsvägen och ansluter till väg 21 via Hörsdalsvägen, se figur 9.

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Normal årsproduktion, i enlighet med befintlig och ansökt verksamhet, om ca 100 000 ton medför ca 11 uttransporter (22 fordonsrörelser) per arbetsdag. Maximal årsproduktion om 200 000 ton beräknas medföra ca 23 uttransporter (46 fordonsrörelser) per arbetsdag. Omräknat till årsmedeldygnstrafik motsvarar det ca 14 fordonsrörelser per dag under ett normalår och ca 27 per dag under år med maxproduktion. Beräkningarna bygger på en medellast om 40 ton och 220 arbetsdagar/år.

Vid den senaste trafikräkningen (år 2019) på väg 21 väster om täkten, där de flesta täkttransporterna passerar, uppgick årsmedeldygnstrafiken till drygt 13 000 fordon varav nästan 1 500 lastbilar. Antalet avser fordonsrörelser, det vill säga trafik i båda riktningarna. Täktverksamhetens andel av de totala transportmängderna på väg 21 får därmed anses vara försumbara.

Efterbehandling

Efterbehandling av färdigbrutna delar av täkten sker och kommer att ske med stor noggrannhet och anpassat till det faktum att området ligger inom skyddsområde för Kvidinge dricksvattentäkt. § 2 g i Skyddsföreskrifterna anger att det "inom utbrutna delar av täktområde skall snarast återställas ett skyddande vegetationstäcke. Deponering och tillförsel av främmande massor eller schaktningsarbeten, t. ex. i samband med vägbyggen, får inte ske utan tillstånd av Miljönämnden."

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Enligt gällande villkor 7 för täktverksamheten ska "i samband med efterbehandling matjord uppblandat med ler/siltmassor med en tjocklek av 30 cm påföras och marken ska sedan planteras med lövskog eller utgöra permanent vall. All tillförsel av jord i efterbehandlingssyfte skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten eller

Astorps kommun."

De delar av täkten som redan är (preliminärt) efterbehandlade har påförts jord i enlighet bestämmelserna ovan. Ytorna utgör idag permanent vall. Slutlig efterbehandling av hela området avses göras samlat när täkten ska avslutas. De delar av verksamhetsområdet som inte utgör brytområde, t.ex. upplagsytor, slänter och dammar kommer att efterbehandlas med fokus på att bibehålla och skapa förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald. Bolaget har låtit en extern konsult genomföra såväl naturvärdesinventeringar som riktade fågel- och insektsinventeringar inom det ansökte verksamhetsområdet. Resultatet av inventeringarna ligger till grund för föreslagna efterbehandlingsåtgärder, vilka redovisas i MKB:n.

Uppdaterad efterbehandlingsplan, ritning M2, bifogas i bilaga A 1 till ansökan. Efterbehandling av en sand- och grustäkt bör ske i samråd med berörda myndigheter och fastighetsägare utifrån aktuell kunskap kring bland annat dricksvatten- och säkerhetsrisker samt hur man bäst gynnar den biologiska mångfalden. Utformningen kan således förändras över tid.

Förslag till kontroll

Egenkontroll av verksamheten är ett generellt lagkrav för den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Egenkontroll innebär att löpande planera och kontrollera verksamheten, t.ex. genom undersökningar eller provtagningar, för att få en bild av den påverkan en verksamhet har på sin omgivning och för att kunna motverka eller förebygga sådan påverkan. Bolaget avser att lämna in förslag på kontrollprogram inom tre månader från att tillståndet tagits i anspråk. Kontrollprogrammet kommer minst att omfatta: Mätning av grundvattennivåer och provtagning av grundvatten enligt reviderat kontrollprogram. Mottagningskontroll i samband med eventuell inleverans av externa massor för efterbehandling. Nivåmätning av täktbotten för kontroll av brytdjup. Mätning eller beräkning av bullernivåer i samband med befogade klagomål och/eller på uppmaning av tillsynsmyndigheten.

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Miljökonsekvensbeskrivning (i sammanfattning)

Samråd

Inför ansökan har erforderligt samråd genomförts. Vad som framkommit under samråden har beaktats vid upprättande av MKB och tillståndsansökan i övrigt.

Utsläpp till vatten

Utsläpp av vatten sker från tvättanläggningen och till en särskild damm. Vatten i dammen återinfiltreras ned till grundvattnet. Inget utsläpp eller avledning kommer ske utanför ansökt verksamhetsområde. Därmed finns ingen risk för påverkan på närliggande ytvattenförekomster och dikningsföretag.

Utsläpp till luft

Verksamheten genererar idag och antas generera utsläpp av avgaser och damning. Johanssons Berg avser att ha en väl underhållen maskinpark som fortlöpande moderniseras. Tvättanläggningen är redan idag ansluten till elnätet, vilket innebär minskade utsläpp.

Den ansökta verksamheten tillsammans med föreslagna skyddsåtgärder bedöms sammantaget medföra en liten negativ konsekvens i förhållande till nollalternativet. Verksamheten medför ingen risk för överskridande av någon miljökvalitetsnorm.

Transporter

Bolaget har låtit WSP beräkna antal transporter och transportrörelse hänförliga till den ansökta verksamheten.

Producerat material kommer att transporteras i huvudsak på lastbil eller lastbil med släp. Transporter till och från verksamheten går via befintlig utfartsväg i norra delen av verksamhetsområdet, nämligen Grustäktsvägen. Grustäktvägen ansluter till väg 21. Vid maximal produktion i den ansökta verksamheten kommer antalet lastbilstransporter till och från täkten uppgå till cirka 46 transportrörelser per arbetsdag. Täktens andel av de sammanlagda transportmängderna på riksväg 21 anses vara försumbar. Med beaktande av det ovanstående bedöms den ansökta verksamheten medföra obetydliga konsekvenser med avseende på transporter och trafiksäkerhet.

Buller

Beräkningar har utförts för externt industribuller enligt den Nordiska beräkningsmodellen DAL 32 samt för trafikbuller enligt Naturvårdsverkets rapport 4653. Riktvärden för externt industribuller samt trafikbuller framgår av Naturvårdsverkets rapport 6538 respektive rapport ÄNR NV-08465-15.

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Trafikbullerberäkningar har utförts för Grustäktsvägen. Längs Grustäktsvägen ligger endast ett (1) bostadshus. Huset är beläget cirka 40 meter från riksväg 21 där årsdygnstrafiken (ÅDT) uppgår till 13 600. Sammantaget bedöms Johanssons Bergs täkttransporter tillsammans med kumulativa effekter från den andra täktens transporter inte generera ett betydande bidrag vid denna bostad. Trafikbullerbidrag från riksväg 21 kommer fortsättningsvis vara dominerade.

Beräkningsresultat för industribuller utgår från ett "värsta-fall"-scenario. I realiteten uppstår sällan dessa scenarier. Konsekvenserna för kringboende med avseende på industribuller från ansökt verksamhet bedöms bli obetydliga. Beräkningarna visar på att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus om 50 dBA kan innehållas. Tilllämpade riktvärden har i praxis bedömts som erforderliga för att inte innebära olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Naturmiljö

Täktverksamheten ligger varken inom eller i närheten av skyddade områden såsom Natura 2000, naturreservat eller riksintresse för naturvården. Ansökt verksamhet bedöms ha obetydliga konsekvenser med avseende på skyddade naturområden. Påträffade biotopskyddade objekt ligger utanför ansökt brytområde och kommer därmed inte påverkas. Vid naturvärdesinventeringen identifierades 27 naturvärdesbiotoper. En naturvärdesbiotop klassades med högt värde och utgörs av sandiga miljöer med blommande växter och bomiljöer för backsvalor och insekter. Totalt noterades 16 naturvårdsarter vilka redovisas närmare i de fördjupande artinventeringarna.

Återställande av jordbruksmark bedöms leda till förlust av öppna sandiga markytor. Vid efterbehandling ska därför både intresset av skydd för grundvatten och naturmiljöer beaktas. Johanssons Berg planerar att upprätta en biologisk mångfaldsplan innan slutlig efterbehandling av täkten sker.

Artskydd

Vid fågelinventeringen noterades bland annat mindre strandpipare (LC), backsvala (NT) och ärtsångare (NT). Fågelfaunan var förväntad för denna typ av biotoper som en sandtäkt erbjuder.

Samtliga vilt levande fåglar är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen. Bestämmelsen syftar till att bevara fågelpopulationerna på en tillfredställande nivå. Bedömningen av om en fågelarts population bibehålls på en tillfredställande nivå görs i varje enskilt fall och utifrån bästa möjliga vetenskapliga kunskap. Exempel på

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

omständigheter att ta i beaktande är; att den aktuella fågelarten är nationellt rödlistad, finns upptagen på bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv eller att populationen har genomgått en konstaterad kraftig minskning.

1 förevarande fall kan det konstateras att majoriteten av de påträffande fågelarter är knutna till sandtäktens biotoper. Under förutsättning att försiktighetsåtgärder vidtas för bland annat backsvala och med en genomtänkt efterbehandling bedöms fortsatt täktverksamhet gynna skyddsvärda fågelarter i området. Deras livsmiljöer förväntas bibehållas i och i närheten av täkten och deras kontinuerliga ekologiska funktion bedöms bli opåverkad.

Sammantaget är bedömningen att ingen fågelarts bevarandestatus kommer påverkas negativt av ansökt verksamhet, varken på lokal, regional eller nationell nivå. Förbudsbestämmelsen i 4 § artskyddsförordningen aktualiseras därmed inte.

Vid artinventeringen har insekter, kärlväxter och grod- och kräldjur inventerats. Sandtäkten i Kvidinge har skapat en ovanligt stor mängd olika miljöstrukturer som utgör viktiga biotoper för vilda bin och många andra organismer. Påverkan och konsekvenser för vilda bin av en fortsatt täktverksamhet på platsen bedöms bli tämligen obetydliga i det korta tidsperspektivet, men i ett längre tidsperspektiv tydligt positiva.

Vid artinventeringen har kärlväxter knutna till sandtäktens biotoper påträffats. Verksamhetsområdet bedöms inte utgöra ett värdefullt område för grod- och kräldjur då inga arter påträffades eller är kända från täkten sedan tidigare.

Kulturmiljö

Ansökt verksamhet ligger inte inom utpekat område för riksintresse för kulturmiljövården. Ett betydande antal arkeologiska undersökningar har under 1980- och 1990-talen ge nomförts inom Kvidingefältet, bland annat år 1998 av Riksantikvarieämbetet UV S yd. Arkeologiska förundersökningar gjordes då inom fastigheterna C, D, A och I. Undersökningarna bekostades av tidigare tillståndsinnehavare och föranleddes av planerad utvidgning av täkten.

Inom fastigheten C har fornlämningar påträffats i form av boplatsom-råde/skans/fä stning, benämnda som X och Y. Skyddsavstånd till X har gjorts och fornlämningen kommer därmed inte påverkas av ansökt verksamhet. Beträffande Y har norra delar av lämningen avskri-

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

vits med anledning av att området är utbrutet i enlighet med gällande tillstånd. Övriga delar av lämningen som berörs av ansökt brytområde har avbanats i enlighet med gällande tillstånd. Om en misstänkt fornlämning, som inte tidigare varit känd, upptäcks under tillståndstiden avbryts arbetet direkt och länsstyrelsen informeras.

Friluftsliv och rekreation

Täktområdet är inte tillgängligt för friluftsliv och rekreation med hänsyn till pågående verksamhet. De direkta omgivningarna domineras av jordbruksmark, vägar samt aktiv täktverksamhet och bedöms därmed inte vara av särskilt intresse för friluftslivet.

Landskapsbild och riksintressen

Täktområdet ligger inte inom landskapsbildskyddat område. Landskapet är idag starkt präglat av täktverksamhet och i övrigt omgivande jordbrukslandskap. Ansökt verksamhet innebär begränsade förändringar i förhållande till nuläget. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli obetydliga.

Avfallshantering och kemikalier

Täktverksamheten ger inte upphov till några betydande mängder avfall. Avfall och kemikalier förvaras inomhus och genom erforderlig invallning. Beredskap för hantering av spill, läckage och annan spridning finns.

Den ansökta verksamheten ger inte upphov till utvinningsavfall i enlighet med utvinningsavfallsförordningen (201.3:319) ("UtvavF"). Bolaget behöver inte inkomma med en avfallshanteringsplan enligt 23 § UtvavF. Definitionen av avfall följer av EU:s avfallsdirektiv, 15 kap. 1 § miljöbalken samt genom hänvisning i svenska avfallsförordningen (2020:614). Avfall är material som innehavaren är antingen i) skyldig att göra sig av med, eller ii) har för avsikt att göra sig av med. Först om det står klart att materialet ska klassificeras som avfall är nästa steg att bedöma om avfallet utgör utvinningsavfall enligt bestämmelserna i UtvavF.

Johanssons Berg kan inom täkten säkerställa att allt material som uppkommer inom ramen för verksamheten kommer att användas, antingen genom avsättning på marknaden eller vid efterbehandling av täkten. För en sådan fortsatt användning fordras ingen ytterligare bearbetning än sådan som är normal i industriell praxis. Fraktionerna och materialet produceras som en integrerad del av produktionsprocessen, till exempel vid markförberedande åtgärder (avbaningsmassor). Innehållet i materialet leder heller inte till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa då avbaningsmassorna inte är förorenade.

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Mot bakgrund av ovanstående finner Johanssons Berg att frågan om utvinningsavfall faller utanför prövningen av förevarande ansökan. Detta då Bolaget inte har för avsikt eller skyldighet att göra sig av med de aktuella materialen. Materialen träffas således inte av definitionen av ett avfall. De uppkomna materialen och fraktionerna är således att betrakta som produkter alternativt biprodukter enligt gällande avfallslagstiftning.

Risk och säkerhet

De största riskerna i verksamheten är relaterade till arbetsmiljön med risk för maskin- och fordonsrelaterade olyckor för personal som arbetar i täkten. Den största risken för allmänheten bedöms vara vistelse i närheten av vissa brytfronter, med risk för fall.

Johanssons Berg har vidtagit och kommer vidta åtgärder genom att på avsnitt med olycksrisker tydligt informera allmänheten om riskerna med att beträda täktområdet. Bolaget ser löpande över säkerheten kring täkten och vidtar säkerhetshöjande åtgärder där så krävs.

Särskilt om vattenverksamheten och grundvattenpåverkan

Bolaget har låtit WSP utföra en hydrogeologisk utredning i syfte att bestämma grundvattennivåer och undersöka påverkan från vattenverksamheten. Flödesberäkningar av grundvattnet påbörjades 2022. Beräkningar har skett i fyra (4) grundvattenrör. Ytterligare fem (5) grundvattenrör finns sedan 2005 installerade i syfte att följa upp den närliggande täkten som drivs av en annan aktör. Mätdata baseras därmed både av Bolagets egna rör och rör som tillhör den andra täktverksamheten.

Dagens verksamhet innebär ett dagligt uttag på cirka 160 m . Planerat maximalt uttag bedöms innebära ett dagligt uttag på cirka 600 m . Bestämning av högsta grundvattenyta har beräknats utifrån uppmätta nivådata från grundvattenmätningar och framtagen grundvattenmodell. En samvariationsanalys och extremvädersanalys har också tillämpats. En hög grundvattennivå med 10-års återkomsttid samt medelgrundvattennivå har tagits fram. Utöver medelgrundvattennivån har ytterligare 1,5 meter lagts till över hela verksamhetsområdet för att ge en konservativ bedömning. Därutöver har SGU:s rekommendation om tre (3) meter lagts till.

Bestämning av grundvattennivåer

Brytning planeras till som lägst + 28 meter (RH2000). Högsta brytnivå inom området baseras på beräknad medelgrundvattennivå plus 4,5 meter (1,5 + 3 meter). Denna medger brytning ned till + 26,7 meter (RH2000) i Syd samt + 24,5 meter

Sid 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

(RH2000) i Väst och Öst. Lägsta brytnivå över området redovisas i Bilaga B2 underbilaga B.

Johanssons Berg ansöker om brytning till en nivå med ytterligare tre (3) meters marginal till den omättade zonen. Därmed får osäkerheter i mätdata anses vara av obetydlig vikt givet denna extra marginal.

Påverkan på grundvattennivå och grundvattenkvalitet

Den förutsebara påverkan på grundvattennivån har bedömts. Grundvattenmodellen, ansökt grundvattenuttag samt kumulativ effekt från närliggande täktverksamheters grundvattenuttag har legat till grund för beräkningarna. Den aktiva pumpningen för sandtvätten har bedömts ha en försumbar påverkan på grundvattenmagasinet. Grundvattenkvantiteten bedöms inte påverkas, varken under pågående drift eller med planerad efterbehandling.

Den förutsebara påverkan på grundvattenkvaliteten vid en olycka inbegripet läckage av cirka 350 liter diesel har också bedömts. Grundvattenmodellen har använts för att simulera ämnestransporten. Kvidingefältets geologiska uppbyggnad innebär generellt sett en sårbarhet för föroreningar. Ansökt brytning kommer som mest ske ned till en nivå som ger ett omättat jordlager på cirka 4,5-6,0 meter över högsta naturliga grundvattennivån. Risken för påverkan på grundvattnets kvalitet bedöms därför som liten. Det ska noteras att SGU:s rekommendation innebär att redan vid tre (3) meters omättat jordlager bedöms tillräckligt gott skydd kunna erhållas.

Oberoende orsak till en större olycka, exempelvis en traktor i närheten, visar simuleringar att det finns tid att hantera utsläppet. Det ska påpekas att förebyggande arbeten också är viktigt för att minimera risk för påverkan på grundvattnet. Johanssons Berg beaktar gällande skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet för att tillse att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas, exempelvis vid oljehantering. Vid en utvärdering av täktens 50-åriga historia kan det konstateras att det inte skett någon påverkan på grundvattnet i området och/eller i närliggande vattentäkt.

Johanssons Berg föreslår att provtagning och analys av petroleumkolväten sker i en särskild kontrollpunkt för grundvattennivåmätning, se förslag till villkor 6. Kontrollpunkten i verksamhetsområdets nordöstra hörn ligger i rätt flödesriktning för grundvattnet och bedöms som en lämplig punkt för uppföljning av grundvattenkvaliteten. Provtagning och analys av petroleumkolväten bör ske en (1) gång per år och får som begränsningsvärde inte överskrida 1 mg/I (mätt som oljeindex). På så sätt vidtar Bolaget en ytterligare försiktighetsåtgärd i enlighet med förslag till kontroll enligt Bilaga B2.

Sid 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Motstående intressen

Vattenskyddsområde

Täkten är belägen inom vattenskyddsområde för den kommunala vattentäkten i Kvidinge. Enligt gällande vattenskyddsföreskrifter får bland annat täktverksamhet inte bedrivas till en lägre nivå än 3 meter över högsta förutsägbara grundvattennivå. Även SGU förespråkar att brytning inte får sker närmre än 3 meter från högsta förutsägbara grundvattennivå, vilket här har definierats som den högsta nivå som statistiskt sett inträffar under 10 år. Detta för att säkerställa att en omättad zon på minst 3 meter bevaras mellan täktbotten och grundvattenytan.

Som ovan påpekats ansöker Bolaget om en brytning med god marginal till den omättade zonen. Verksamheten påverkar inte den nuvarande eller framtida möjligheten till att förse kommunen med dricksvatten från grundvattenmagasinet, varken det i jord eller i sandstenen.

Enskild vattenförsörjning (brunnar)

Genomgång av SGU:s brunnsarkiv visar att det finns brunnar för enskild vattenförsörjning i närheten av täkten. Användningen varierar mellan hushåll, energi, övrigt eller okänd användning. De flesta brunnar är belägna söder om täkten i samhället Maglaby. Ingen påverkan förutses för enskild vattenförsörjning.

Grundvattenberoende ekosystem

Genomgång av VISS visar att det inte har identifierats något grundvattenberoende terrestert ekosystem inom eller i närheten av täkten. Drygt en (1) kilometer öster om täkten finns det av Skogsstyrelsen utpekade nyckelbiotoper. Söder om täkten, upp mot Söderåsen och på relativt långt avstånd, förekommer det av Skogsstyrelsen utpekade sumpskogar. Identifierade områden ligger uppströms täktområdet samt öster om tillrinningsområdet i ett annat avrinningsområde/tillrinningsområde. Ingen påverkan, varken i form av förändrad grundvattenbildning eller förändrad grundvattenkvalitet, förutses på dessa områden.

Källor m.m. Det finns inga av SGU utpekade källor inom ansökt verksamhetsområde.

Ekonomisk säkerhet

Johanssons Berg i Heljalt AB föreslår ett garantibelopp baserat på beräkningsmodell upprättad av Miljösamverkan Sverige (2006) och som uppgraderats 2017. Säkerhetens storlek utgår från en kostnad om 4 kr per m för brytområdet. Inflationen under dessa 20 år har antagits öka med högst 2 % årligen.

Sid 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Mot bakgrund av att stora delar av verksamhetsområdet redan är efterbehandlat har endast brytområdet tagits med i beräkningen. Brytområdet är på 29 ha. Beräkningen nedan utgår från ett värsta fall, det vill säga att efterbehandling måste upphandlas i slutskedet av tillståndsgivet brytområde.

Beräkning garantibelopp för slutskedet av ansökt täktverksamhet i Kvidinge: Steg 1: (A) + (fast kostnad, städning m.m.) kr = NV Steg 2 SV = 1 260 000(1+0,02)20 = 1 877 400 kr ≈ 1 900 000 kr

Bolagets syn på tillåtlighet vad gäller 9 kap. 6 f § miljöbalken.

Legala utgångspunkter Utgångspunkterna vid tillståndsprövning av en naturgrustäkt framgår av 9 kap. 6 f § miljöbalken. Täkten får inte komma tillstånd om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material, naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

Punkt 1 Ansökt uttag av naturgrus kommer gå till användningsområden där det inte är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. Utgångspunkten vid bedömningen har varit SGU:s rapport gällande ersättningsmaterial för naturgrus.

Övervägande andel, cirka 80 %, av uttaget naturgrus går idag till s.k. golfsand. SGU kategoriserar golfsand som material där ersättningsmöjligheter beror på tillgång av lämpliga bergråvaror inom ett rimligt avstånd. Utifrån dagens kunskapsläge finns det inte teknisk möjligt eller ekonomisk rimligt att ersätta golfsand inom relevant avsättningsområde.

Kvarvarande andel av uttaget material, cirka 20 %, går idag till flera olika kvalificerade användningsområden, exempelvis s.k. fallsand, jordförbättring, lekbottnar i vattendrag och erosionsskydd längs kuster.

Sid 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Den ansökta verksamheten planeras utifrån att ovan redovisade användningsområden och fördelning kommer kvarstå. Det finns inget som tyder på att behovet skulle minska på sikt, utan tvärtom finns indikationer på att korta tillståndstider och avveckling av befintliga naturgrustäkter får som konsekvens att Kvidinge blir en allt viktigare del i försörjningen inom nämnda användningsområden.

Ansökt verksamhet kan tillåtas utan hinder av punkten 1.

Punkt 2

Täkten ligger inom ett vattenskyddsområde för dricksvattenförsörjning. Det finns inga indikationer på att täktverksamheten har någon inverkan på vattenskyddsområdet och dess syften. Ansökt täktverksamhet bedöms därmed inte medföra en försämrad vattenförsörjning på lång sikt. Tvärtom föreslås en desto strängare reglering av skyddsavstånd till grundvatten och en mer anpassad efterbehandling för att på lång sikt öka förutsättningarna för ett bättre grundvattenskydd.

Ansökt verksamhet kan tillåtas utan hinder av punkten 2.

Punkt 3

Täkten ligger inte inom något område som skyddats enligt 3, 4 eller 7 kap. miljöbalken med avseende på natur- eller kulturmiljö. Inom ramen för befintligt tillstånd har frågan om kulturhistoriska lämningar hanterats. Endast en mindre areal av befintligt och tillika ansökt brytområde har ansetts innehålla lämningar som är intressanta. I enlighet med gällande tillstånd har områden brutits ut eller banats av, varvid delar av påträffade kulturmiljöminnen har avskrivits. Johanssons Berg avser att vid erhållande av nytt tillstånd hantera frågan om eventuell fortsatt arkeologisk utredning med länsstyrelsen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön bli obetydliga.

Beträffande naturmiljö kan Johanssons Berg konstatera att täktens strukturer utgör en förutsättning för flera arter såsom vildbin och fåglar. Johanssons Berg planerar att säkerställa att det finns sandiga markytor i olika tidiga successionsstadier samt att gynna flora och fauna. Detta planeras ske genom en biologisk mångfaldsplan.

Ansökt verksamhet kan tillåtas utan hinder av punkten 3.

Tillståndets giltighetstid

Ansökan omfattar tillstånd att bedriva verksamheten i tjugo (20) år från det att tillståndet tas i anspråk. Tillståndstiden motsvarar densamma som regleras i gällande tillstånd.

Sid 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Som framgått ovan försörjer täkten i Kvidinge en marknad där det inte är tekniskt möjligt och ekonomisk rimligt att använda ett annat material än naturgrus. Varken i dag eller i ett tjugoårsperspektiv kan materialet ersättas med exempelvis ballast. En restriktiv tillståndstid motiveras inte sällan med att marknaden ska prioritera en produktutveckling där naturgrus successivt kan fasas ut. Det har dock visat sig att flera användningsområden, exempelvis fallsand, inte har nått hela vägen fram för att fullt ut ersätta naturgrus. Trots förekomst av lämplig bergråvara finns högt uppställda krav på bland annat VSI-krossning och vindsiktning av stenmjöl. Övervägande del av uttaget material i Kvidinge kommer fortsätta gå till s.k. golfsand. Inom detta område pågår forskning på ersättningsmaterial, men enligt Bolagets erfarenhet tar denna process lång tid och kräver dessutom ändrade krav på golfsand som följer av specifikationer från United States Golf Association (USGA). Sammantaget gör Bolaget bedömningen att det inom en tidshorisont på tjugo år inte är möjligt att finna ersättningsmaterial för avsedda ändamål.

En längre tillståndstid motiveras även med att verksamhetsutövaren kan hushålla med resurserna under en överskådlig tid. Det finns flera exempel på, denna täkt inkluderad, när naturgrustäkter i Skåne beviljats en tillståndstid på tjugo år. Även tillståndstider på 15 år är förekommande.

Upprättad miljökonsekvensbeskrivning ger stöd för att vald plats är lämplig för planerad verksamhet med hänsyn till fåtal motstående intressen såsom skyddad natur och närboende. Det är möjligt att säkerställa dricksvattenförsörjningen vid fortsatt drift.

Vid en närmare genomgång av tillståndsgivna naturgrustäkter står det klart att majoriteten börjar närma sig den maximalt tillståndsgivna tiden. Det är osäkert om fortsatt drift är lämpligt eller möjligt vid övriga täkter.

Sammantaget finns det flera skäl som talar för att det finns ett behov att på lång sikt, det vill säga tjugo år, säkerställa försörjningen av svårersättliga användningsområden, något täkten i Kvidinge kan göra.

Verkställighetsförordnande

Av praxis från Högsta domstolen följer att det åligger verksamhetsutövaren att visa vilka konkreta skäl som talar för ett verkställighetsförordnande och vilka beaktansvärda nackdelar det kan innebära om ett sådant inte meddelas. Verksamhetsutövarens intresse måste med viss marginal väga tyngre än de intressen som talar för att tillståndet får tas i anspråk först när det vunnit laga kraft. Härvid ska särskild

Sid 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

hänsyn tas till om irreversibla skador på miljön kan uppstå om tillståndet tas i anspråk omedelbart samt om målet rymmer någon rättsfråga som det kan vara av vikt för ledningen av rättstillämpningen att få belyst i högre instans.

Täktverksamhet har bedrivits på den nu aktuella platsen i många år. Flera aktörer har exploaterat Kvidingeområdet för uttag av sand och grus, åtminstone i 70 år. Befintligt tillstånd beviljades år 2005. Täktverksamheten har bedrivits inom ett vattenskyddsområde i flertal år utan någon påverkan på grundvattnet. Inte heller ansökt verksamhet bedöms ha en påverkan på grundvattnet.

Det föreligger således inte något starkt allmänt eller enskilt motstående intresse mot den ansökta verksamhetens tillåtlighet. Området är sedan tidigare påverkat av befintlig verksamhet och det föreligger ingen risk för skada på några höga naturvärden. Ansökan omfattar redan tillståndsgivet verksamhets- och brytområde, men till en mindre omfattning i både årligt uttag som areal. Med föreslagna skyddsåtgärder uppstår endast begränsad påverkan på enskilda och allmänna intressen.

Johanssons Berg har vidare inte kunnat identifiera någon särskild rättsfråga i målet som det kan vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att få belyst i högre instans. Föreslagna villkor för verksamheten är sedvanliga och platsvalet torde vara okontroversiellt eftersom området redan är påverkat av täktverksamhet.

Johanssons Berg anser att det finns en överhängande risk att nytt tillstånd inte hinner meddelas innan gällande tillstånd löper ut. Det skulle medföra betydande olägenhet för Bolaget i allmänhet, men marknaden för naturgrus för kvalificerade ändamål i synnerhet. Det ska betonas att ansökt verksamhet inte medför en utökning i vare sig volym eller areal. Brytning kommer fortsätta ske inom redan tillståndsgiva brytområden. Tillåtligheten är därmed redan prövad vid tidigare tillfälle.

Utifrån de rekvisit som Högsta domstolen uppställt finns det som framgår av det ovanstående inget hinder mot att verkställighetsförordnande beviljas.

INKOMNA YTTRANDEN

Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig i målet.

Länsstyrelsen i Skåne län yrkar att ansökan ska avslås i sin helhet och anför som skäl bl.a. följande.

Sid 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen bedömer att den ansökta verksamheten med täkt av naturgrus inte är förenlig med bestämmelserna i 9 kap. 6 f § punkterna 1 och 2 miljöbalken om materialets användningsområden respektive påverkan på dricksvattenförsörjningen. Vidare bedömer Länsstyrelsen att lokaliseringen inte är förenlig med kommunens översiktsplan. Länsstyrelsen anser därmed att lokaliseringen inte är förenlig med 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 § miljöbalken. Som en följd av att Länsstyrelsen anser att ansökan om tillstånd till täktverksamheten ska avslås anser Länsstyrelsen att även den med täktverksamheten sammanhängande ansökan om tillstånd till vattenverksamhet ska avslås.

Behovet

Bolaget har i sin utredning redovisat att golfsand är svår att ersätta rent tekniskt för att uppfylla rekommendationerna från den amerikanska branschorganisationen United States Golf Association (USGA). Rekommendationerna gäller för att minimera underhållsarbete, motverka ogräs och optimera greenens vattenhållande förmåga.

Det nämns dock ingenstans att jordarten måste vara natursand utan vilka egenskaper växtbädden ska ha. Likaså nämns inget om natursand gällande bunkeruppbyggnad på Golfförbundets hemsida. Bolaget har i handlingarna inte redovisat på vilket sätt rekommendationerna kräver att natursand rent tekniskt måste användas istället för annat material. Vidare har bolaget inte motiverat varför det inte skulle gå att ersätta inom de närmsta 20 åren.

Bolaget har hänvisat till SGU:s rapport 2015:35 som redan 2015 redovisade att det fanns exempel på att VSI-krossat och vindsiktat bergkrossmaterial används på golfbanor. Det bör ha skett framsteg sedan 2015 vad gäller att framställa specialprodukter för att ersätta naturgrus på golfbanor. Bolaget bedriver även bergtäktsverksamhet och har därmed möjlighet att testa olika bergprodukter och siktkurvor för olika ändamål inom golfbranschen och på så sätt arbeta fram nya lämpliga material. Det framgår inte i handlingarna om bolaget i sin bergtäktsverksamhet har försökt ta fram ersättningsmaterial som har analyserats på det ackrediterade European Turfgrass Laboratories i Stirling, Skottland.

Övriga 20 % används till bland annat sandlådesand och fallsand. I Mark- och miljööverdomstolens dom i mål M 14020-21 utreds frågan om huruvida fallsand kan ersättas med andra produkter.

Sid 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Utredningen får anses omfattande och Mark- och Miljööverdomstolen har bland annat inhämtat uppgifter från Boverket. I domen konstateras att det finns tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga alternativ som är såväl vanligt förekommande som på förhand godkända för samma fallhöjder som fallsand.

För jordförbättring gäller samma resonemang som ovan avseende golfsand. För vattensten eller erosionsskydd har bolaget inte redovisat möjliga alternativ men det är oavsett mycket små användningsområden i sammanhanget.

Länsstyrelsens anser att bolaget i ansökan inte har visat att det är tekniskt omöjligt att ersätta sanden för de aktuella användningsområdena. Bolaget har heller inte visat att det är ekonomiskt orimligt att använda annat material.

Naturgrus är som bolaget nämner en specialprodukt, en icke förnybar ändlig resurs, som ska skyddas för dricksvattenförsörjningen. I det fall Mark- och miljödomstolen bedömer att det finns ett visst behov av naturgrus som är oersättligt anser Länsstyrelsen att lokaliseringen för täkten är olämplig då den är i konflikt med dricksvattenförsörjningen, se nedan.

Verksamhetens förenlighet med 9 kap. 6f § punkten 2 miljöbalken En naturgrustäkt får inte komma till stånd om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning.

Den ansökta täktverksamheten ligger i den norra delen av en stor naturgrusförekomst med isälvssediment. Inom naturgrusförekomsten som täkten tar ut material från finns ett grundvattenmagasin (Kvidinge-Klintarp-Ljungbyhed) som är utpekat som en grundvattenförekomst i vattenförvaltningen, Ängelholm-Ljungbyhed (SE622043-133676). Inom samma grundvattenmagasin finns ytterligare en naturgrustäkt som ligger för prövning hos Mark-och miljödomstolen just nu, mål M 2259-23.(Dom meddelad 2024-07-24, överklagad)

Av SGU:s rapport K 293, Grundvattenmagasinet Kvidinge-Klintarp-Ljungbyhed, framgår att förutsättningarna för stora uttag av grundvatten ur grundvattenmagasinet bedöms vara mycket gynnsamma. Enligt SGU:s kartunderlag finns de bästa förutsättningarna för stora vattenuttag, över 125 l/s, från det aktuella grundvattenmagasinet i samma område som den ansökta täkten är belägen.

Sid 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

I SGU:s rapport framgår det även att det med stor sannolikhet finns möjlighet till konstgjord infiltration, där möjligheterna för konstgjord grundvattenbildning är gynnsammast i de norra delarna av avlagringen.

Den ansökta täktverksamheten ligger inom den inre skyddszonen i ett vattenskyddsområde för kommunal dricksvattentäkt och omfattas av skyddsföreskrifterna för Kvidingefältets grundvattentillgång i Åstorps kommun (antagen av Kf 2002-11-04). Området där täkten är belägen är alltså ur dricksvattensynpunkt extra känsligt för föroreningar. Det sker ett flertal uttag av grundvatten ur grundvattenmagasinet för kommunal dricksvattenförsörjning i både Åstorps och Klippans kommun.

Av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB:s (NSVA) yttrande till bolaget i samrådet (den 24 oktober 2022) framgår att Åstorps kommun har beslutat att dagens två

Sid 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

vattenverk, i Åstorp respektive Kvidinge, ska läggas ner och ersättas av ett nytt i Kvidinge. Det nya vattenverket ska försörja hela Åstorps kommun med dricksvatten. För att öka redundansen och minska sårbarheten så eftersträvar NSVA därtill att ha fler områden för vattenuttag på Kvidingefältet.

Bygg- och miljönämnden tydliggör i sitt samrådsyttrande (den 16 januari 2023) att allt kommunalt dricksvatten kommer att tas från grundvattenmagasinen där täkten är placerad och att det är otroligt viktigt att skydda dricksvattnet.

Länsstyrelsen kan därmed konstatera att grundvattenförekomsten har stor, och kommer att få ännu större, betydelse för kommunal dricksvattenförsörjning. NSVA beviljades i december 2022 tillstånd enligt expropriationslagen att studera förutsättningarna för anläggande av nya uttagsbrunnar för dricksvattenförsörjning i anslutning till den befintliga vattentäkten i Kvidinge, se figur 2. Fyra av de sammanlagt sex delområden, som i den ansökan identifieras som intressanta att undersöka vidare, gränsar direkt till verksamhetsområdena för de två stora naturgrustäkterna på Kvidingefältet. Beslutet om tillträde för utredningar överklagades och väntar på avgörande hos Klimat-och näringslivsdepartementet, så det finns ingen nyare information att tillgå kring hur förutsättningarna ser ut i de olika delområdena.

Sid 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Det är inte möjligt att anlägga nya dricksvattentäkter inom områden för pågående materialtäktsverksamhet. Brytområdena, där avståndet ner till grundvattnet är kortare än omkringliggande mark, borde annars vara extra intressanta att utforska. Att flera av de områden som NSVA undersöker för att hitta lägen för nya uttagsbrunnar ligger intill täktens verksamhetsområde visar att täktverksamheten begränsar det område inom vilket det är möjligt att utöka vattentäkten. Länsstyrelsen bedömer att fortsatt täktverksamhet därmed kan medföra försämrade möjligheter till vattenförsörjning, särskilt som en stor del av området med bäst uttagsmöjligheter upptas av täktverksamheter, se figur 1.

Länsstyrelsen bedömer även att möjligheterna till konstgjord grundvattenbildning kan komma att få betydelse för framtida grundvattenförsörjning då ett förändrat klimat kan medföra exempelvis längre perioder av torka och förändringar av landskapets naturliga grundvattenbildande förmåga. Möjligheterna för konstgjord grundvattenbildning i området har dock redan påverkats av täktverksamheterna. SGU konstaterar att de norra delarna av avlagringen (där den är som bredast och förutsätt-

Sid 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

ningarna därigenom är som gynnsammast för en relativt lång uppehållstid för det infiltrerade vattnet) har utsatts för en omfattande grus- och sandtäktsbrytning vilket medfört att grundvattenytan i dessa områden ligger nära markytan. Det bedöms dock fortsatt finnas möjligheter att anlägga infiltrationsdammar mellan täkterna och Söderåsen (SGU, rapport K 293).

Vid fortsatt täktverksamhet kommer mer material att brytas bort i området. Länsstyrelsen bedömer att detta ytterligare skulle försämra förutsättningarna för att i framtiden kunna utvinna grundvatten för dricksvattenförsörjning genom konstgjord grundvattenbildning i området.

Bolaget har angett att varken den befintliga eller den ansökta verksamheten vid normal drift innebär att några miljö- eller hälsofarliga ämnen når grundvattnet. Bolaget har utrett effekterna av ett hypotetiskt läckage av 350 liter diesel inom verksamhetsområdet. Slutsatserna av utredningen är att det inte finns några kommunala grundvattenuttag i spridningsriktningen, spridningen går relativt långsamt och föreningarna späds ut med tiden. Bolaget har föreslagit ett skyddsavstånd på mellan 4,5-6 meter till grundvattenytan. Det ger bolaget längre tid att sanera ett eventuellt spill innan det överhuvudtaget når grundvattnet.

Den valda punkten för simuleringen av ämnestransport uppfattas representera den plats där bolaget har sin drivmedelsförvaring, men verksamheten bidrar framförallt till ökade transporter i området, och ett läckage av diesel kan även inträffa på andra platser. Länsstyrelsen ställer sig frågande till om utsläppspunkten i utredningen representerar worst case då punkten tycks ligga i den nordöstra delen av området i grundvattenströmningens riktning. Det hade kanske varit lämpligt med ytterligare en punkt längst i väster i brytningsområdet som är belägen längre in i vattenskyddsområdet.

Länsstyrelsen delar delvis bolagets uppfattning om att det inte föreligger någon omedelbar risk att täkten medför att föroreningar sprids till grundvattnet, under förutsättning att täktverksamheten bedrivs med nödvändiga försiktighetsmått och skyddsåtgärder. Dricksvattenproducenten har för avsikt att anlägga nya brunnar i vattenmagasinet men det är idag inte klarlagt var dessa kommer att placeras eller om de kommer påverkas av eventuella föroreningar från olyckor. Oavsett ökar risken för att eventuella föroreningar ska nå grundvattnet när mäktigheten på de skyddande jordlagren minskar, särskilt med beaktande av att jordarten är lättgenomsläpplig. Detta gäller inte enbart under verksamhetstiden för täkten utan för all framtid. Med tanke på naturgrusförekomstens stora betydelse för den kommunala dricksvattenförsörjningen, och utifrån försiktighetsprincipen, anser Länsstyrelsen att

Sid 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

det är angeläget att den kvarvarande mäktigheten på de skyddande jordlagren hålls intakt.

Bolaget pumpar sitt grundvatten från en öppen damm i den norra delen av området och infiltrerar tvättvattnet i en annan damm. I likhet med det som SGU framför i sitt samrådsyttrande så ser Länsstyrelsen att 3 meter omättad zon knappast kan anses föreligga vid den damm där bolaget bortleder vatten, och att återinfiltrationen av vatten bör inverka på avståndet till den omättade zonen. Länsstyrelsen anser att det direkt olämpligt att ha en öppen damm i direktkontakt med grundvattnet i detta känsliga område. Det innebär att bolaget i denna del inte håller sitt skyddsavstånd till grundvattnet varken idag eller framöver. Det är viktigt att dammen fylls igen och markytan höjs med naturgrus så att det finns ett tillräckligt stort skyddsavstånd till grundvattnet. Likaså ska det finnas minst tre meters skyddsavstånd till högsta grundvattennivån i infiltrationsområdet.

Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen, med beaktande av de kommunala dricksvattentäkter som finns och planeras i området och den potential som finns till fortsatt uttag och vid behov konstgjord infiltration, att naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Vidare anser Länsstyrelsen att täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning genom att täkten: försvårar möjligheten att hitta lägen för nya uttagsbrunnar för den kommunala vattenförsörjningen, försämrar möjligheten till framtida infiltration, och medför ökad risk att föroreningar når grundvattnet genom att det skyddande jordlagrets mäktighet minskar.

Verksamhetens förenlighet med 9 kap. 6f § punkten 3 miljöbalken En naturgrustäkt får inte komma till stånd om naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

Bolaget har presenterat utförliga utredningar kring art- och naturvärden i området och Länsstyrelsen instämmer i att området har hög artrikedom. Flera signalarter har påträffats i området. Det är positivt att sökanden undviker områden som pekats ut med höga naturvärden i naturvärdesinventeringen. Den aktuella verksamheten berör inga områden som omfattas av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken.

Länsstyrelsen anser sammanfattningsvis att bestämmelserna i 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken inte utgör ett hinder för den ansökta verksamheten varken avseende på natur-

Sid 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

eller kulturmiljön. Detta påverkar dock inte Länsstyrelsens bedömning att ansökan ska avslås med grund i 9 kap. 6 f§ punkterna 1 och 2 miljöbalken.

Kommunens översiktsplan

Länsstyrelsen anser att den ansökta täktverksamheten inte är förenlig med Åstorps kommun översiktsplan, ÖP 2021. På flera ställen i översiktsplanen framgår det att grundvattenförekomsten vid Kvidingefältet, som försörjer kommunen med dricksvatten, ska skyddas, och att när täkternas miljötillstånd löpt ut ska området återställas, för att säkra det långsiktiga skyddet för grundvattnet och att områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och utvecklas.

Vattenverksamhet

Det finns oklarheter i underlaget beträffande bolagets vattenbehov relaterat till sökt volym, samt till genomförda utredningar beträffande bedömd påverkan på grundvattennivåer, kvantitet respektive kvalitet. Ansökan avser tillstånd till bortledande av maximalt 132 000 m vatten per år. I den hydrogeologiska utredningen återges att vattenförbrukningen för sandtvätt skulle kunna öka från 33 000 m per år till så mycket som 126 000 m per år. I resonemanget kring påverkan på grundvattnets kvantitet hänvisas i sin tur till att de båda sandtäkterna tillsammans har ett uttag för sandtvätt understiger 20 000 m per år. Det är svårt att utläsa vilket av dessa uttagsvärden som använts för modelleringarna av omgivningspåverkan.

Vattenverksamheten är endast nödvändig om täktverksamheten ges tillstånd. Som en följd av att Länsstyrelsen anser att ansökan om tillstånd till täktverksamheten ska avslås anser Länsstyrelsen att också ansökan om tillstånd till vattenverksamheten ska avslås då det inte finns något behov.

Externa massor

Bolaget har ett reservationsyrkande avseende dispens från vattenskyddsföreskrifterna för tillförsel av externa massor då det inte är klarlagt vilken mäktighet på jordlagret som kan krävas för att erhålla önskad skyddsnivå för vattentäkten. Enligt vattenskyddsföreskriften 2 g § krävs det tillstånd från miljönämnden bland annat för att tillföra främmande massor till området.

Länsstyrelsen kan konstatera att villkor 7 i bolagets gällande tillstånd kräver att det ska påföras 30 cm matjord uppblandat med ler/siltmassor och planteras med lövskog eller utgöra permanent vall. På sidan 19 i ansökan skrivs att det finns tillräckligt med tillgängliga avbaningsmassor för att säkerställa att ett skyddande vegetationsskikt erhålls.

Sid 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Mot bakgrund av att det i handlingarna inte finns information om mängder externa massor, var massor utan föroreningar kan komma ifrån, förslag till villkor kopplat till denna hantering, kontroll eller en riskbedömning av åtgärden, så anser Länsstyrelsen att frågan om externa massor vid behov ska hanteras i särskilt ärende. Oavsett om tillstånd medges eller inte så kommer det att behövas ett ställningstagande till tillförsel av massor då bolaget antingen ska efterbehandla successivt eller avsluta täkten. I beslutet om villkorsändring 2006 påpekar bolaget att de helst inte vill tillföra externa jordmassor för föroreningsrisken.

Länsstyrelsen vill påtala att det finns flera perspektiv att ta hänsyn till vid efterbehandlingen. Länsstyrelsen anser att mottagning av externa massor för efterbehandling alltid medför en risk för föroreningar. Enligt SGU:s yttrande i samrådsskedet så kan lakning även från så kallade inerta massor vara högre än vad miljökvalitetsnormen tål. Det kan även vara svårt för bolaget att kunna kontrollera alla massors innehåll för att säkerställa att rätt kvalitet erhålls.

Nordvästra Skånes Vatten och Avfall (NSVA) avstyrker bifall till ansökan och anför bl.a. följande. Det allmänna intresset av att ha ett dricksvatten av god kvalitet överstiger det enskilda intresset att kunna bryta grus/sand till framförallt golfbanor. I den regionala vattenförsörjningsplanen för Skåne har Länsstyrelsen pekat ut Åstorps kommuns grundvattenförekomst som en regionalt intressant vattenförekomst för dricksvattenförsörjningen i Skåne i dag och i framtiden. I likhet med Åstorps kommuns översiktsplan menar NSVA att området ska återställas när miljötillståndet löpt ut.

Åstorps kommun har tagit beslut att dagens två ålderstigna vattenverk ska ersättas av ett nytt i Kvidinge. Det nya vattenverket ska försörja hela Åstorps kommun med dricksvatten. Idag tas vatten ut från ett antal brunnar som finns inom en begränsad del inom vattentäkten. För att få redundans, minska sårbarheten, bör grundvatten tas ut på olika platser inom Kvidingefältet. Med anledning av detta har NSVA gjort undersökningar för att få kunskap om var områden med tillräckliga mängder råvatten och av tillräcklig god kvalitet för dricksvattenproduktion finns. Utökad brytning av sand och grus medför att områden där vattenuttag för dricksvattenproduktion är möjlig blir färre samt också att den utökade brytningen medför att det naturliga skyddet på större arealer försvinner. För att säkra vattenförsörjningen i Åstorps kommun måste stor hänsyn tas till det allmänna intresset att det ska gå att utvinna dricksvatten av god kvalitet i området både nu och i ett långsiktigt perspektiv.

Sid 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

De största riskerna med att ge fortsatt tillstånd är: - färre platser att hitta ett vatten av tillräcklig kvalitet och kvantitet - transporter i grustäkten och till/från grustäkten (petroleumprodukter). Det sker 22-46 transporter per arbetsdag till/från grustäkten. Tillkommer gör de transporter som sker nere i täkten för brytningen. Petroleumprodukter kan förstöra grundvattnet som används som dricksvatten i Åstorps kommun. Den av Bolaget redovisade transportvägen till täkten går nära flera borror som är viktiga för vattenproduktionen. Denna väg har inget skydd mot läckage. Väg 21 har täta diken och tät damm under markytan.

- Genom att bryta grus/sand tas det naturliga skyddet för grundvattnet bort. Bolaget skriver (4.4 Motivering till valt alternativ): ”Några oönskade ämnen som kan härledas till täktverksamheten har inte uppmärksammats.” Genom att bana av det för grundvattnet naturligt skyddande skiktet och ha öppna vattenytor med kontakt med grundvattnet kan oönskade ämnen spridas till grundvattnet snabbt. Sedan flera år finns ex bekämpningsmedel och PFAS i grundvattnet. För att vi ska ha ett dricksvatten av god kvalitet nu och i framtiden måste skyddet av grundvattnet prioriteras.

- Grundvattendammen har direktkontakt med grundvattnet vilket är en stor risk för vattentäkten och kvaliteten på grundvattnet. Enligt vattenskyddsföreskriften ska det finns ett avstånd på minst 3 meter mellan grundvattenytan och markytan. Grundvattendammen följer inte vattenskyddsföreskriften.

I det fall tillstånd ges bör följande villkor finnas förutom de som bolaget föreslår: Ändra punkt 9 Efterbehandling ska ske efterhand som arbetet i täkten fortskrider. Återföring av avbaningsmassor ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta gäller både mäktigheten som ska tillföras och vilka krav som ställs på eventuella externa massor. Senast tre år innan tillståndet för verksamheten upphör ska verksamhetsutövaren inge slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad efter samråd med tillsynsmyndigheten. Denna efterbehandlingsplan ska, förutom efterbehandling ovan mark, också innehålla redovisning av hur anläggningar under markytan tas bort/efterbehandlas. Vid risk för att det finns oönskade ämnen/läckage under markytan ska bolaget vidta undersökningar och vid behov sanering. Tillsynsmyndigheten ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

Nya villkorspunkter:

Sid 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

- Inte på någon plats inom verksamhetsområdet får brytning ske under 3 meter ovan grundvattenytan. - Det får inte finnas öppna vattenytor som har direktkontakt med grundvattnet.

Bygg- och miljönämnden i Åstorps kommun anför bl.a följande. Bygg- och miljönämnden har inget att invända mot den information som anges i ansökan med tillhörande handlingar och utredningar men nämnden vill lämna följande förslag på formulering av villkor 3:

3Gränser för brytnings- och verksamhetsområdet ska märkas ut i terrängen med väl synliga och under tillståndstiden varaktiga markeringar. På avsnitt med olycksfallsrisker eller allmänt tillgängliga platser ska allmänheten tydligt uppmärksammas på både riskerna med att beträda området samt förbud mot dumpning av avfall.

Bygg- och miljönämndens förslag grundar sig på att nämndens förvaltning regelbundet och återkommande handlägger ärenden där utomstående kastat och dumpat avfall av olika fraktioner, sammansättning och farlighet inom vattenskyddsområdet och grustäkternas verksamhetsområde. Bygg- och miljönämnden anser att det är rimligt och skäligt att sökande också åläggs att tydligt informera allmänheten om att det är förbjudet eftersom avfall kan innebära en risk för grundvattenskyddet.

SÖKANDENS BEMÖTANDE

Länsstyrelsens yttrande

Johanssons Berg vidhåller sitt yrkande om årligt uttag om 200 000 ton naturgrus samt totalt 4 000 000 ton naturgrus under den totala tillståndstiden, inklusive krossning och sortering av naturgrus.

Behov Golfsand Bolaget har i samband med ansökan utförligt redogjort för behovet av natursand i förhållande till golfbanor.1 Det finns inget formellt krav på att natursand ska användas. Det framgår dock av United States Golf Association’s (“USGA”) Recommendations for a Method of Putting Green Construction (2018) att "The USGA recommends selecting sands for putting green rootzones so that the particle size distribution of the final rootzone mixture conforms to the description in Table 3. The sand shall preferably be a naturally occurring sand not a manufactured sand produced by crushing rock.”. Den i citatet hänvisade tabell 3 finns som figur i

Sid 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

inlämnad behovsredovisning.2 Bolaget har i behovsredovisningen utförligt redogjort för dels de mycket specifika kvalitetskraven och varför det anses omöjligt eller mycket svårt att få till ersättningsmaterial av krossat berg, dels för de negativa konsekvenserna det innebär att använda ett kvalitetsmässigt sämre material. Omfattande försök med ett stort antal olika bergmaterial gav oönskat resultat avseende kornstorleksfördelning, porositet och vattengenomsläpplighet.

Bolaget har inom ramen för kompletteringen sökt företrädare för Svenska Golfförbundet (”SGF”) för att undersöka utvecklingen på området och vilka erfarenheter de har beträffande ersättningsmaterial.

SGF hänvisade då till Bert Sandell, som har lång erfarenhet av att arbeta med bl.a. fysikaliska analyser av växtbäddar på de flesta av Sverige 100 största golfbanor. Sandell har erhållits bakgrund till den nu aktuella prövningen och erbjöd sig att skriva ett utlåtande, se Bilaga 1. Sammanfattningsvis gör Sandell samma bedömning som Bolaget gjort i behovsredovisningen, nämligen att det varken i dagsläget eller inom överskådlig framtid kommer att vara tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att ersätta sand i växtbäddsmaterial vid anläggning eller vid skötsel av spelytorna på golfbanor. Detsamma gäller för ridbanor, fotbollsplaner, tennisplaner etc. där det inte heller finns något rimligt alternativ till sand i sina överbyggnader.

Ansökt tillståndstid om 20 år motiveras, utifrån behovet, av det faktum att alla golfbanor idag är byggda med natursand som greenbyggnadsmaterial. Underhåll av dessa, liksom dressning och påfyllnad av bunkersand måste ske med samma typ av material för att undvika skiktbildning på greenerna. Livslängden för en green är i genomsnitt ca 30 år. Även om alla nya greener från och med idag hypotetiskt sett skulle börja byggas med ersättningsmaterial finns ett behov av natursand för underhåll i minst 20 år. Kontinuerlig efterfrågan på golfsand från Bolaget uppgår i dagsläget till 130 000 ton om året. Efterfrågan är konjunkturkänsligt, varför behovet varierar från år till år. De stora volymerna uppstår i samband med nybyggnation av golfanläggningar, det behövs dock kontinuerligt ny natursand för underhåll av befintliga anläggningar. Bolaget ser trender av att transporterna går längre norrut i landet, vilket även visar på ett behov på nationell nivå.

I behovsutredningen hänvisas till omfattande försök som gjordes för ca tio (10) år sedan inom ramen för (Chalmers 2015). Bergmaterial från 20 bergtäkter runt om i Sverige processades genom krossning och vindsiktning enligt en för projektet anpassad metodik. Inte något av materialen uppfyllde USGA-kraven på både

Sid 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

kornstorleksfördelning, porositet och vattengenomsläpplighet. De flesta prover uppfyllde inte någon av specifikationerna.

Sandlådesand och fallsand Vad avser behovet ska vid prövning beaktas om det går att använda ett annat material, exempelvis krossat berg samt om tillgången på naturgrus från redan öppnade naturgrustäkter i närheten kan tillgodose behovet. Av den av Länsstyrelsen refererade praxisen framgår att det saknas tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga alternativ till naturgrus avseende sandlådesand. Kravet på att det finns ett behov, samt att det inte är möjligt att tillgodose detta genom ersättningsmaterial, ska därmed anses vara uppfyllt.

Beträffande fallsand har Bolaget låtit efterforska alternativa material. Vid tidpunkten för undersökningen fanns det inte någon fallsand bestående av krossberg på marknaden. Ett alternativt material som kan verka som ersättning måste rimligtvis vara jämförbart med naturgrus, likt det exempel på krossat berg som återges i förarbeten. Av de exempel som framgår av Länsstyrelsens refererade praxis anges bland annat bark, träspån, sand och grus. Vad avser bark och träspån kan inte materialet anses vara jämförbart med naturgrus.

Mot bakgrund av ovan konstateras att det saknas jämförbart ersättningsmaterial för fallsand, varför det finns ett behov av den ansökta täkten.

Jordförbättring Beträffande jordförbättring har Bolaget i samband med ansökan utförligt redogjort för att natursand bedöms svårersättligt för användning som dressand på fotbollsplaner.

Av Svenska fotbollförbundets Riktlinjer och Rekommendationer för anläggning av gräsfotbollsplan (REV C 092015:01) framgår följande: Sanddress är en viktig komponent som gör en nyetablerad plan jämnare, dessutom skyddar dressanden plantan och är en viktig del för den framtida skötseln genom att stävja att för mycket organiskt material blandar sig i översta profilen. Vid framtida luftningar, vertikalskärningar samt vid stödsådd är dressning att rekommendera.

Sanddressning är en viktig komponent i planskötsel. Vad avser behovet är 1-2 dressningar/år, eller 40-70 ton/år att rekommendera för en 11-mannaplan.

Sammanfattning av behov

Sid 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Sammanfattningsvis har Bolaget, med beaktande av ovan samt ansökan, visat på att det finns ett behov av den aktuella täkten och att detta kommer kvarstå på obestämd framtid. Det är vidare styrkt att det för de olika ändamålen med utvinningen av täkten, i nuläget och inom en överskådlig framtid, inte finns några ersättningsmaterial. Det är vidare även styrkt att det finns ytterligare behov av natursand för andra sportändamål än bara golf och fotboll, såsom för bland annat ridbanor och tennisplaner. Även beträffande dessa alternativ saknas i dagsläget rimligt alternativ till natursand.

I sammanhanget vill Bolaget även framhålla att det finns ytterligare behov från särskild aktör motsvarande 50 000 ton natursand per år för spackeländamål. Behovet av den ansökta volymen får därmed anses vara väl styrkt.

Dricksvattenförsörjning

Då vattenuttaget är ytterst begränsat och brytningen sker med en god marginal till grundvattennivån förväntas ingen påverkan ske, varken på kvalitén eller kvantiteten.

Att sandtäkter har samexisterat med vattentäkten i Kvidinge under längre tid är uppenbart. Enligt informationen som finns tillgänglig avseende vattentäkten har det heller inte funnits eller finns några problem relaterat till sandtäktverksamhet. Sandtäkterna minskar inte tillgången på vatten och den enda risken för påverkan är kopplad till kvalité (se frågan om olyckor). De föroreningar som har identifierats i vattentäkten härrör från jordbruk och inte från sandtäkterna. Då täktverksamheten inte ska förändras bedöms vidare inte heller att någon ny påverkan kommer uppstå till följd av vidare täktverksamhet.

Inför upprättandet av skyddsområdet för grundvattentäkten ombads SGU att bedöma geologin, grundvattenförhållandena samt lämna synpunkter på skyddsområdet (SGU, 2000, Dnr 08-1475/2000, Geologi och grundvattenförhållanden omkring Åstorp Kommuns vattentäkter i Kvidingeområdet). SGU skriver under förslag till skyddsområde att sandbrytning inte bör ske djupare än tre (3) meter över grundvattenytan. SGU har alltså i detta sammanhang bedömt att riskerna med täktverksamhet inte är så stora att det inte kan accepteras. Dessa förutsättningar gällde även vid den förra tillståndsprövningen år 2005. De faktiska förändringarna sedan 2005 är snarare en hårdare egenkontroll samt att Bolaget nu iakttar en större skyddsavstånd än tre (3) meter, medan de hydrogeologiska förutsättningarna är desamma.

Därmed får de slutsatser som dras gällande risk för föroreningar i den hydrogeologiska utredningen anses vara i linje med vad SGU anfört, både vad avser tidigare

Sid 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

yttrande samt under våren hänförligt till en annan täktansökan inom samma skyddsområde.

Utsläppspunkter Det har presenterats två (2) scenarion över föroreningsspridning som visar hur en förorening sprider sig. Huvudsyftet med simuleringarna är dock att visa den tid det tar för spridningen. Placeringen är mindre relevant i sammanhanget då det idag inte är bestämt exakt var framtida uttagsbrunnar kan komma att installeras.

Tiden det tar för en förorening att ta sig ner till grundvattnet är snabbare jämfört när föroreningen nått grundvattnet. Dessa beräkningar ska ses i det ljuset och visar att även vid ett större haveri där större mängd diesel läcker ut finns det lång tid att hantera detta, inom verksamhetsområdets gränser. Så även i en sådan situationen finns det goda möjligheter både i tid och rum att hantera föroreningen. Det finns alltså ett flera olika nivåer av skydd och åtgärder för att förhindra att en förorening når vattentäkten.

Risken att en sådan olycka sker är mycket liten, och har trots sandtäktens långa livstid aldrig hänt. Verksamhet har då bedrivits på platsen under ca 60 år. Det finns heller inga andra kända fall hos de närliggande täkterna. Detta kan i sig tas till intäkt för att de aktuella intressena kan samexistera. Om det ändå sker finns det flera olika skyddsbarriärer innan en förorening skulle kunna nå grundvattnet. Som ett första steg finns det goda möjligheter med utrustningen på plats att gräva bort och minimera läckaget till grundvattenmagasinet. Även om detta skulle misslyckas finns det tid att därefter sätta grundvattenrör och lokalt pumpa för att avlägsna föroreningen.

Det får därmed anses att risken för en kvalitativ påverkan är försumbart liten med de skyddsåtgärder och rutiner som redan finns idag. Att simulera fler utsläppspunkter bedöms inte tillföra utredningen något mer.

Konstgjord infiltration Grundprincipen för konstgjord infiltration är att leda ett ytvatten till en yta där det låts infiltrera ner till grundvattenmagasinet och på så vis öka nybildningen av grundvatten. Vid konstgjord infiltration är det primärt två (2) aspekter som studeras - ytbelastning och avstånd/tid mellan infiltration och uttag.

En central punkt i SGU:s rekommendationer om tre (3) meters marginal till högsta grundvattennivån grundar sig på detta. Möjligheten att kunna genomföra konstgjord

Sid 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

grundvattenbildning, med tre (3) meter omättad zon kvar, anses fortsatta vara gynnsamma. Detta ger goda infiltrationsförhållanden med tillräcklig uppehållstid och mindre risk för genomslag.

I detta sammanhang bör det än en gång poängteras att brytnivån är med god marginal över även högsta grundvattenytan med som minst 4,5 meters omättad zon, och i vissa delar upp till 6 meter över högsta grundvattenyta.

Planerna på en utvidgning av vattentäkten är än i tidigt skede av allt att döma och därmed är det svårt att i detalj kommentera och beskriva eventuell påverkan. Utefter det som är känt över formationen, hur formationen har använts bakåt i tiden, både gällande sand- och vattentäkt, i kombination med hur konstgjord infiltration normalt anläggs får det ändå slutligen göras bedömningen att ett ansökt sanduttag mellan de redan befintliga täkterna inte ska påverka framtida möjligheter till en utökning av vattentäkten. Detta utifrån båda aspekterna konstgjord infiltration eller enbart att ytterligare brunnar planeras.

Påverkan på grundvattnet Likt har redogjorts ovan är planerna på en utvidgning av vattentäkten i ett tidigt skede, varför det ter sig naturligt att Bolaget i detta skede inte i detalj kan redogöra för förhållandet därtill. Det står dock klart att täkten historiskt sett har kunnat bedrivas utan negativ påverkan på grundvattnet, vilket styrks av underlag. Det finns vidare inte någon omständighet som talar emot att täkt och vattenskyddsområde kan samexistera på platsen under ansökt tillståndstid. Verksamheten kommer i övrigt bedrivas med nödvändiga försiktighetsmått och skyddsåtgärder varför det, likt även framgår av Länsstyrelsen yttrande, inte föreligger någon risk att täkten medför att föroreningar sprids till grundvattnet.

Skyddsåtgärder Bolaget åtar sig att i samråd med tillsynsmyndighet upprätta ett framkomsthinder, exempelvis en vall eller ett stängsel runt hela dammen. Vidare åtar sig Bolaget att i samband med den slutliga efterbehandlingen fylla igen dammgropen med internt sandmaterial upp till minst 3 meter över grundvattenytan.

Art- och naturvärden Bolaget åtar sig att anpassa markskötsel för den biologiska mångfalden inom området med vägledning av sakkunnig och inom ramen för en skriftlig mångfaldsplan.

Täkten har utifrån ett historiskt perspektiv skapat en ovanligt stor mängd olika miljöstrukturer som utgör viktiga biotoper för vilda bin och andra organismer.

Sid 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Vid tillståndsprövningen ska tillståndsmyndigheten ta ställning till vilka skyddsåtgärder och vilka begränsningar i verksamheten som behövs från miljösynpunkt och som är skäliga att kräva genom att i villkor föreskriva olika försiktighetsmått. Detta innebär motsatsvis att det inte behövs föreskrivas villkor med försiktighetsmått för det fall det inte är nödvändigt utifrån miljösynpunkt.

Mot bakgrund av att täkten är främjande för biotoper och i längden bedöms ha en positiv påverkan, är Bolaget av uppfattningen att det inte är nödvändigt att utifrån miljösynpunkt föreskriva villkor avseende bevarandet av livsarter.

Lokalisering En översiktsplan är inte juridisk bindande. Även om en kommunal översiktsplan ska tillmätas stor betydelse, följer av praxis att platsvalet ändå ska prövas utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Även i de fall då en översiktsplan ger uttryck för att vilja stoppa en etablering av vissa verksamheter inom en kommun kan det inte få någon större betydelse, åtminstone inte om det saknas redovisning av motstående intressen och vilka avvägningar kommunen gjort mellan olika intressen.

Likt tidigare redogjorts för har det inte framkommit något som talar emot att täkt och vattenskyddsområde kan samexistera på platsen under ansökt tillståndstid. Tvärtom finns underlag som visar på att täkten kan bedrivas utan en negativ påverkan på grundvattnet eller det långsiktiga behovet av dricksvatten.

Vad avser skyddet för grundvattenförekomsten föreslår Bolaget en mer strikt reglering för skyddsavstånd till grundvattennivåerna jämfört med vad som regleras i gällande tillstånd.

Mot bakgrund av det ovan anförda, med särskilt beaktande av att kommunen inte har redovisat någon omständighet som talar för en negativ påverkan på motstående intressen, bedömer Bolaget fortsatt att översiktsplanen inte utgör ett hinder för ansökt verksamhet vid vald lokalisering.

Vattenverksamhet Vattenbehovet har beräknats i den hydrogeologiska utredningen och uppgår maximalt till 126 000 m per år, räknat på att större andel av sanden tvättas." Tidigare angivelse i yrkanden om bortledande av maximalt 132 000 m per år är en felskrivning, och har korrigerats. I övrigt, mot bakgrund av det konstaterade behov som redogjorts för ovan, ska tillstånd till vattenverksamhet lämnas.

Sid 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Externa massor Likt framgår av ansökan har Bolaget, för det fall Mark- och miljödomstolen anser det nödvändigt att använda sig av externa massor, endast för avsikt att ta in externa massor som underskrider nivån för "mindre än ringa risk".

Ett villkor avseende begränsningsvärden ska inte precisera vilken åtgärd som ska vidtas, utan lämna åt verksamhetsutövare att själv avgöra vad som är erforderligt för att klara av begränsningsvärden. Bolaget finner det därmed oskäligt att föreskriva villkor i förhållande till hanteringen. Bolaget anser istället att hanteringen av externa massor lämpligtvis kontrolleras i kontrollprogrammet. Bolaget är istället av uppfattningen att vattenskyddsföreskrifterna får styra vilken mängd och höjd som ska tillsättas.

Bygg och miljönämnden i Åstorps kommun

Bygg- och miljönämnden har lämnat följande förslag på formulering av villkor 3: 3. Gränser för brytnings- och verksamhetsområdet ska märkas ut i terrängen med väl synliga och under tillståndstiden varaktiga markeringar. På avsnitt med olycksfallsrisker eller allmänt tillgängliga platser ska allmänheten tydligt uppmärksammas på både riskerna med att beträda området samt förbud mot dumpning av avfall.

Bolaget godkänner formuleringen.

Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB ("NSVA”)

Behov och Dricksvattenförsörjning Likt redogjorts för ovan motiveras behovet av fler användningsområden än bara att bryta grus/sand till golfbanor, bland annat vad avser fotbollsplaner, ridbanor och tennisplaner.

Vad avser just dispens från vattenskyddsföreskrifter, kan sådant meddelas om det finns särskilda skäl. I samband med prövning av frågor om skydd av områden ska hänsyn även tas till enskilda intressen. Idrott som folkrörelse, och specifikt golf som Sveriges näst största idrott, får anses utgöra ett angeläget allmänt intresse och att sanden i detta fall således tillgodoser ett angeläget syfte och intresse.

Beträffande områdesskydd, ska syftet vara att åstadkomma en rimlig fördelning av kostnader och uppoffringar mellan det allmänna och den enskilde för att tillvarata de intressen som lagstiftningen bygger på, såsom kulturvärden likt golf.

Sid 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Mot bakgrund av det ovan anförda, det vill säga att ansökt verksamhet inte bedöms påverka dricksvattenförsörjningen, bedöms samtliga intressen samexistera och således tillgodoses.

Transporter Inledningsvis konstateras att vägen till täkten är asfalterad. Bolaget åtar sig att utforma den interna vägen så att denna skyddar mot läckage på så sätt att den uppförs av bergkross, som består av hög andel stenmjöl i botten på vägkroppen, samt med stenmjölsinvallning bredvid vägen. Stenmjöl är både tätare än sandformationen och har en absorberande effekt, samt är lätt att schaktsanera. Denna utformning når således i princip samma effekt som de föreslagna skyddsåtgärderna, och för det fall läckage skulle uppstå finns det tid för sanering innan grundvattnet kan påverkas.

Grundvatten och grundvattendammen Då vattenuttaget är ytterst begränsat och brytningen sker med en god marginal till grundvattennivån förväntas ingen påverkan ske, varken på kvalitén eller kvantiteten. Det föreligger således ingen risk för att täktverksamheten skulle medföra förhöjda halter.

Täktverksamhet per definition innebär utvinning och bearbetning av bland annat naturgrus. Vattenverksamhet å andra sidan innebär per definition arbeten och anläggningar i vatten som förändrar vattenområdens djup, storlek eller läge. I förevarande fall avser vattenverksamheten tvättning av naturgruset, och den tvättanläggning som förses med uppumpat grundvatten. Det pågår således inte någon täktverksamhet vid uttagsdammen, utan endast vattenverksamhet. Vad avser just grundvattendammen är således 2 § b i vattenföreskriften som särskilt reglerar täkt- och schaktverksamhet inte tillämplig. Grundvattendammen belägen inom verksamhetsområdet, men inte inom och med avstånd till brytområdet. Oaktat ovan vill Bolaget understryka att Bolaget föreslår en mer strikt reglering för skyddsavstånd till grundvattennivåerna jämfört med vad som regleras i gällande tillstånd.

Bolaget godtar NSVA:s förslag till formulering av villkor 9 och villkor om brytningsnivå.

Bolaget godtar inte ett villkor beträffande att det inte får finnas öppna vattenytor som har direktkontakt med grundvattnet.

Bakgrunden till detta är att öppna vattenytor behandlas i efterbehandlingsplanen och därtill genom beslut från tillsynsmyndigheten. Eventuell igenfyllnad av vattenytor

Sid 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

kommer att genomföras först efter att tillståndstiden har löpt ut, med därtill eftervarande tid för genomförande. Vidare åtar sig Bolaget att i samband med den slutliga efterbehandlingen, för det fall dammgropen efter beslut från tillsynsmyndighet ska fyllas igen, åstadkomma detta med internt sandmaterial upp till minst 3 meter över grundvattenytan.

FORTSATT SKRIFTVÄXLING

Länsstyrelsen i Skåne län har vidhållit sin inställning att ansökan ska avslås.

Länsstyrelsen har i huvudsak tillfört följande: Länsstyrelsen överlåter till Mark- och miljödomstolen att bedöma om det är tekniskt möjligt att ersätta sand för golfändamål. Det som bland annat bör tas hänsyn till i bedömningen är huruvida de amerikanska förhållandena och lagstiftning avseende naturgrus är likartade. I Sverige är lagstiftningen mycket strikt för att skydda och hushålla med de ändliga naturgrusfyndigheterna för samhällsviktiga ändamål. I USA kanske det finns naturgrusfyndigheter som inte behöver skyddas som i Sverige. Då blir ju förutsättningarna för att forska fram nya material annorlunda och motivationen för USGA att ändra i sina rekommendationer inte så hög. Bolaget har vidare inte kommenterat Länsstyrelsens fråga över i vilken utsträckning bolaget testar nya tekniker m.m. i den egna bergtäktverksamheten för att få fram produkter till golfbanor. Det borde ligga i bolagets och golfbranschens intresse då natursanden inte räcker i oändlighet.

Bolaget redogör för att underhåll måste ske med samma material för att undvika skiktbildning på greenerna. Det framgår inte om det har testats på ny uppbyggnad eller som underhåll. Länsstyrelsen anser att det borde finnas potential för att testa fram nya uppbyggnader.

Maskinsand kan även den sorteras och tvättas till exakta storleksintervall och utrustning kan underhållas mer frekvent för att undvika skador. Det är en ökad kostnad men bolaget har inte redogjort för om denna kostnad är orimlig. Sammanfattningsvis överlåter Länsstyrelsen till domstolen att bedöma om sand är oersättligt för golfändamål.

Bolaget har redogjort för att de har undersökt tre alternativa platser för naturgrus inom 50 km från befintlig täkt men ingen av dem har varit lämpliga enligt bolaget. Länsstyrelsen anser att naturgrus är en specialprodukt till särskilda ändamål och som sådan är det skäligt med en högre kostnad för produkten. Detta innebär att lokaliseringar bör sökas inom ett större geografiskt område. Detta kan leda till

Sid 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

längre transporter och då får en avvägning ske mellan klimatpåverkan och dricksvattenintresset i detta fall. Om Mark- och miljödomstolen bedömer att natursanden är oersättlig för golfändamål anser Länsstyrelsen oavsett att ansökt lokalisering, enligt 2 kap. 6 § miljöbalken, inte är lämplig för täktverksamhet på grund av dricksvattenintresset och möjligheten för kommunen att söka nya brunnsområden inom ansökt område.

I sina principiella ställningstaganden (SGU:s webbsida) anger SGU bland annat att ”SGU:s grundinställning är att naturgrusbrytning i grundvattenförekomster, avgränsade i vattenförvaltningen, inte ska förekomma och i synnerhet inte då täktverksamhet sker uppströms dricksvattentäkter.”. Vidare anger SGU att ”vid eventuell täkt i naturgrus bör en tre meter djup omättad zon lämnas till den högsta grundvattenyta.”.

Baserat på grundvattenförekomstens beskaffenhet samt de undersökningar för brunnslägen som NSVA planerar att göra konstaterar Länsstyrelsen att det är fullt möjligt, till och med sannolikt, att kommunens dricksvattentäkt kan komma att etableras precis nedströms befintlig grustäkt.

Avseende SGU:s ställningstagande gällande minsta avstånd till grundvattenytan betraktar Länsstyrelsen det som det minsta acceptabla avståndet. Det medger fortfarande inte per följd att en verksamhet med föroreningsrisk är lämplig inom ett inre vattenskyddsområde med endast tre meters skyddsavstånd till grundvattenytan. Länsstyrelsen vill påtala att bortbrytning av den omättade zonen även medför att grundvattenförekomstens naturliga reningskapacitet från diffusa föroreningar från luft, regn och ytavrinning, reduceras för all framtid. Det kan i förlängningen leda till förändrad och försämrad grundvattenkvalitet, oavsett riskerna med de föroreningar som är kopplade till driften av själva täktverksamheten.

Bolagets verksamhet gränsar till en annan naturgrustäkt. Även för denna intilliggande täkt pågår just nu ett ansökningsförfarande hos Mark- och miljödomstolen, M 2259-23. Båda täkterna ligger inom samma grundvattenförekomst och vattenskyddsområde. Vad gäller vattenförsörjningen och magasinets betydelse för den nuvarande och den framtida regionala och kommunala dricksvattenförsörjningen överlåter SGU i yttrandet för det målet (aktbilaga 58) bedömningen till Länsstyrelsen. SGU konstaterar dock att grundvattenmagasinet är lokaliserat i en tätbefolkad region med ökande behov av vatten samtidigt som klimatförändringar i område förväntas ge längre torrperioder. Att skydda och bevara magasin med goda vattenuttagsmöjligheter kan vara strategiskt viktigt för framtida vattenförsörjning.

Sid 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen gör samma bedömning som SGU i yttrandet ovan. Grundvattenmagasinet är viktigt för dricksvattenförsörjningen i området. I den regionala vattenförsörjningsplanen för Skåne län (2012) framgår att vattenmagasinet (grundvattenförekomsten) Ängelholm-Ljungbyhed SE622043- 133676 har utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter inom delar av grundvattenmagasinet. I kommande regionala vattenförsörjningsplan ligger också ett förslag på att utpeka den aktuella grundvattenförekomsten i jordlager som regionalt viktig för dricksvattenförsörjningen, vilket ytterligare belyser dess betydelse ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv.

Inom grundvattenförekomsten finns idag två vattenskyddsområden, varav uttagsmöjligheterna är störst i det västra. Som framgår av figurerna är täkten (även annan täkt) belägen inom den delen av magasinet med bäst uttagsmöjligheter. De båda täkterna upptar en stor del av magasinytan och bör bedömas som en enhet då båda har gällande tillstånd.

Bolaget hänvisar till att sandtäkten har samexisterat med vattentäkten i många år utan negativa effekter. Länsstyrelsen kan konstatera i Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB:s (NSVA) yttrande (aktbilaga 35) att Åstorps kommun ska ersätta två vattenverk med ett nytt i Kvidinge. Grundvatten bör tas ut på olika platser inom Kvidingefältet för att få redundans. Detta är en helt ny situation oavsett om bolaget har funnits på platsen i många år. Det är i själva undersökningsskedet som ramarna sätts för hur den framtida vattentäkten kommer att utformas. Det är både kostsamt och komplext att i efterhand förändra den infrastruktur som har etablerats för vattentäkten. Under tiden som täktverksamheten pågår är det inte möjligt att undersöka lämpliga lokaliseringar av brunnsområden och eventuella infiltrationsanläggningar inom täktens verksamhetsområde. Detsamma gäller möjligheten att faktiskt etablera brunnar och övriga nödvändiga anordningar för dricksvattenproduktion inom dess verksamhetsområde. Tillstånd till fortsatt brytning medför således låsningseffekter för den framtida dricksvattenförsörjningen.

Länsstyrelsen bedömer enligt resonemang ovan samt tidigare yttrande att det tydligt framgår att naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning om kommunen inte har möjlighet att optimera brunnslägena inom området med bäst uttagsmöjligheter. Försiktighetsprincipen bör råda för att ge det bästa skyddet som är möjligt för kvarvarande fyndighet. Riskminimering är särskilt viktigt inom detta område. Länsstyrelsen bedömer att all fortsatt brytning medför att förutsättningarna

Sid 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

för konstgjord infiltration försämras i och med att den omättade zonens mäktighet, vid fortsatt uttag av naturgrus, minskar inom allt större områden.

I mål 2259-23 har SGU påpekat att området inte ligger inom riksintresse för dricksvattenförsörjning. För att det i detta ärende inte ska råda tveksamheter om områdets betydelse för dricksvattenförsörjningen då det inte är utpekat som riksintresse för dricksvattenförsörjningen vill Länsstyrelsen förtydliga följande. Ett område som beslutats som riksintresse enligt 3 kap. 8 § miljöbalken utgörs av anläggningar som är viktiga för vattenförsörjningen. Utpekandena har i huvudsak omfattat tekniska anläggningar såsom vattenverk, infiltrationsområden och liknande, och som utgångspunkt omfattar riksintresset inte själva vattenresursen. Därför är till exempel Bolmentunneln, men inte sjön Bolmen, utpekad som ett riksintresseanspråk. En av riktlinjerna för länsstyrelsernas nomineringar av områden aktuella för utpekande av riksintresse var att anläggningen i fråga skulle försörja minst 50 000 invånare med vatten. Havs- och vattenmyndigheten har totalt sett beslutat om 28 st områden för hela landet som bedöms vara av riksintresse för vattenförsörjning. Att Kvidingefältet inte ingick vid den nominering av anläggningar av riksintresse för vattenförsörjning som genomfördes år 2015–2016 säger mot bakgrund av detta mycket lite om vattentillgångens betydelse på lokal och regional nivå.

För det fall att domstolen ändå meddelar tillstånd till verksamheten anser Länsstyrelsen att det är av särskild vikt att tillståndet förenas med villkor till skydd för grundvattnet och för att säkerställa att täkten kan bedrivas utan skadlig påverkan på värdefulla naturmiljöer och skyddade arter. Länsstyrelsen lämnar därför nedanstående synpunkter och förslag på villkor.

Länsstyrelsen anser att 20 år för en naturgrustäkt, inom ett vattenskyddsområde där huvuddelen av materialet används som golfsand, är för lång tid. Länsstyrelsen anser att täkten ska tidsbegränsas till maximalt tio år. Tillståndet bör omprövas inom en överskådlig tid då teknikutveckling och utfasning av naturgrus gör att omständigheter kan medföra att tillstånd inte längre är nödvändigt. Förutsättningarna för uttag av dricksvatten kan också förändras över tid.

Bolaget har föreslagit en ekonomisk säkerhet om 1 900 000 kr. Denna säkerhet är baserad på att tillståndet är giltigt i 20 år. Länsstyrelsen bedömer att beloppet är väldigt lågt räknat. Länsstyrelsen bedömer att beloppet på säkerheten kan fastställas till minst 3 800 000 kronor för en tillståndstid på 10 år. Länsstyrelsen har använt Miljösamverkan Sveriges beräkningsmodell vid bedömning av den ekonomiska säkerhetens storlek.

Sid 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen har i aktbilaga 51 inkommit med förslag till villkor.

NSVA har vidhållit sin inställning att ansökan ska avslås. Verksamheten kan inte samexistera med vattentäkten.

NSVA menar att intressen ska vägas mot varandra och att det allmänna intresset att ha en vattentäkt med tillräcklig kvantitet och kvalitet vatten väger tyngre. Utökad brytning av sand och grus medför att områden där vattenuttag för dricksvattenproduktion är möjlig blir färre samt också att den utökade brytningen medför att det naturliga skyddet på större arealer försvinner. Redan idag finns perioder då det är ont om dricksvatten och bevattningsförbud har utfärdats.

Att vägen är asfalterad utgör inget skydd mot föroreningar. I bolagets svar gällande Länsstyrelsens yttrande skriver bolaget ”Risken att en sådan olycka sker är mycket liten” (2.34). Detta ska sättas i relation till vad som händer om det sker ett haveri som påverkar vattentäkten negativt -> hela Åstorps kommun påverkas. Kvidinge vattentäkt har av Länsstyrelsen utpekats som regionalt viktig.

Även ett litet haveri där halterna är lägre än Livsmedelsverkets gränsvärden kan påverka lukt och smak på vattnet och detta gör vattnet otjänligt som dricksvatten. NSVA har inte föreslagit skyddsåtgärder gällande vägen som löper parallellt och söder om väg 21.

NSVA konstaterar att denna väg inte har något skydd likt det som väg 21 har. Vägen som bolaget använder som infart till sin verksamhet ligger olyckligt till i förhållande till dricksvattenproduktionen om en olycka skulle ske. De föreslagna åtgärderna är inte täta.

Grundvattendammen ligger inom Kvidinge vattenskyddsområdes inre skyddszon. Förutom risker från själva verksamheten som bolaget bedriver finns också risk för sabotage. Att ha en öppen vattenyta med kontakt med grundvattnet är en stor risk för vattentäkten. I vattenskyddsföreskriften § 2 g står det: ”Täktverksamhet får inte ske till lägre nivå än 3m över högsta naturliga grundvattennivå” Dammen har kontakt med grundvattenytan. Vattenskyddsföreskriften har inte följts när det gäller dammen.

Dagvatten bildas på alla verksamhetens ytor (byggnader, parkeringar mm). Av bolagets svar uppfattas att allt dagvatten infiltrerar i marken. Vad dagvattnet innehåller och hur detta ska omhändertas har bolaget inte svarat på.

Sid 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

NSVA menar att grundvattendammen utgör en stor risk för vattentäkten och likt det som anges i vattenskyddsföreskriften ska ett avstånd till 3 meter över högsta naturliga grundvattennivå finnas inom bolagets hela verksamhetsområde.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har hållit huvudförhandling och syn i målet.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Mark- och miljödomstolen bedömer att den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras. Miljökonsekvensbeskrivningen kan därför godkännas.

Rådighet

Mark- och miljödomstolen bedömer att bolaget, med stöd av ingivet nyttjanderättsavtal rörande fastigheten I med en löptid om 25 år från det att bolaget tar ett eventu ellt tillstånd i anspråk, för den sökta tillståndstiden har den rådighet en-ligt 2 kap. 1 och 2 §§ lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet som krävs för att få ansökan prövad och för att bedriva den sökta vattenverksamheten.

Tillåtlighet

Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att den sökta verksamheten omfattas av ett gällande tillstånd meddelat av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne län den 2 juni 2005. Det är fråga om fortsatt tillstånd inom samma tillståndsgivna verksamhets- och brytningsområden men med ett lägre maximalt årligt uttag och lägre totaluttag. Verksamheten har således befunnits tillåtlig enligt miljöbalken både med avseende på behovet av materialet och påverkan på vattenförsörjningsintresset. Täktverksamhet har bedrivits i det aktuella området sedan 70 år tillbaka.

Sid 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Sedan gällande tillstånd från 2005 meddelats har nya bestämmelser om förutsättningar för naturgrustäkter införts i miljöbalken (2009). Av 9 kap. 6 f § framgår att täkt av naturgrus inte får komma till stånd om 1. det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomisk rimligt att använda ett annat material, 2. naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning eller 3. naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

Länsstyrelsen har yrkat att ansökan ska avslås och gör gällande att verksamheten inte är förenlig med bestämmelserna i 9 kap. 6 f § punkterna 1 och 2 miljöbalken om materialets användningsområden respektive påverkan på dricksvattenförsörjningen. Vidare anser Länsstyrelsen att lokaliseringen inte är förenlig med kommunens översiktsplan och att lokaliseringen därmed inte är förenlig med 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 § miljöbalken. NSVA har yrkat att ansökan ska avslås med hänsyn till att täkten inte kan samexistera med drickvattenintresset. Åstorps kommun har inte avhörts medan Bygg- och miljönämnden i Åstorps kommun inte har haft något att erinra mot ansökan men har synpunkter på villkorsförslagen.

Mark- och miljödomstolen prövar först ansökans tillåtlighet mot de särskilda kravreglerna i 9 kap. 6 f § miljöbalken och gör därefter en samlad bedömning av tillåtligheten.

Finns det ett behov av materialet och kan detta ersättas?

Enligt 9 kap. 6 f § 1 p miljöbalken får en tillståndspliktig täkt av naturgrus inte tillåtas om det med hänsyn till den avsedda användningen är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda annat material. Bestämmelsen infördes 2009 med avsikten att stärka och tydliggöra skyddet för naturgrusförekomster (se prop. 2008/09:144 s. 22). Eftersom tillgången på naturgrus är begränsad så bör sådant grus endast användas för ändamål där det inte är möjligt att ersätta materialet med något annat. Detta gäller oavsett om det är frågan om att nyetablera en täkt eller förlänga drifttillståndet för en redan etablerad täkt (prop. 2008/09:144 s. 16 f.).

Sid 68 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Avsättningsområdena för det aktuella materialet uppges vara golfsand, avjämningssand(flytspackel), fallsand och sandlådesand, jordförbättring samt lekgrus- och erosionsskydd. De två förstnämnda avsättningsområdena uppgår till ca 170 000 ton eller 85 % av årsproduktionen. Länsstyrelsen anser med undantag av sand för flytspackel/avjämningssand att det inte är visat att det inte skulle gå att ersätta natursand för golfbanor, jordförbättring och fallsand med annat material eller att det skulle vara ekonomiskt orimligt. I fråga om lekgrus- och erosionsskydd är det inte heller visat och det är dessutom fråga om små mängder.

I fråga om golfsand har bolaget anfört att man har stor efterfrågan på golfsand från ett 70-tal banor och klubbar i Skåne, Blekinge, Halland, och södra Småland. Sanden från Kvidinge är den enda inom avsättningsområdet som är certifierad enligt internationell standard för golfbanor. Närmaste annan sådan täkt är belägen vid Vättern, 22 mil norr om Kvidinge. Bolaget har i skrift och vid huvudförhandlingen redogjort för kraven vid anläggning och problematiken vid underhåll av golfbanor och gör genom utlåtande av sakkunnig expertis gällande att det inom överskådlig framtid inte kommer att vara tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att ersätta sand i växtbäddsmaterial och att behovet kommer att kvarstå inom den sökta tillståndstiden om 20 år. Samma bedömning görs i fråga om sand för jordförbättring och dressning där kvalitetskraven inte är lika höga som för golfsand.

I fråga om fallsand anser bolaget att någon fallsand eller EU-sand baserad på krossberg inte finns på marknaden och att alternativa ersättningsmaterial av bark, flis och gummi inte har samma prestanda ur ett hållbarhetsperspektiv eller efterfrågas.

Lekgrus och erosionsskydd levereras där det ställs myndighetskrav på rundkantat material.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Enligt domstolens uppfattning har bolaget visat att det finns en objektiv efterfrågan och behov av de material som

Sid 69 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

fyndigheten till 80-95 % består av, dvs sand i fraktionen 0-2 mm. I fråga om avjämningssand och lekgrus och erosionsskydd anser domstolen att det överhuvudtaget saknas ersättningsmaterial inom rimliga avstånd.

Vad gäller fallsand och möjligheten att använda alternativa material med andra egenskaper anser domstolen att även om det i någon tillämpning är möjligt att momentant ersätta den inerta natursanden vilket MÖD slagit fast i M 14020-21 måste även andra aspekter på hållbarhet och hänsyn till miljöer där barn vistas beaktas. Domstolen bedömer att det saknas ersättningsmaterial för inert sand.

När det gäller den största posten som utgörs av golfsand har länsstyrelsen anfört att bolaget borde bedrivit mer omfattande försöksverksamhet för att undersöka om det kan gå att ta fram ersättningsmaterial från krossberg som innehåller certifieringskraven, studier som visar på tekniska problem och kostnader vid blandning av olika material i växtbäddar på golfbanor samt mer kostnader för detta. Mark- och miljödomstolen som i och för sig kan ha förståelse för länsstyrelsens synsätt anser dock att kraven på nivån på utredningar går utöver vad som kan krävas vid en bedömning enligt 2 kap. 2 – 7 §§ miljöbalken i en enskild prövning. Domstolen anser därför att bolaget i tillräcklig grad har visat att det finns ett behov av sandmaterialet och att det för huvuddelen av materialet för närvarande inte är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att ersätta det med alternativa material. Bestämmelsen i 9 kap. 6 f § 1 p miljöbalken utgör därför inte hinder mot att tillstånd meddelas. Domstolen återkommer dock nedan till om det finns skäl att begränsa tillståndstiden.

Medför verksamheten en försämrad dricksvattenförsörjning?

Enligt 9 kap. 6 f § 2 p miljöbalken får en tillståndspliktig naturgrustäkt inte tillåtas om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och den kan medföra försämrad vattenförsörjning.

Av förarbetena till bestämmelsen framgår att en säkerställd dricksvattenförsörjning ska väga tyngre än behovet av naturgrus (prop. 2008/09:144 s. 17). Mark- och

Sid 70 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

miljödomstolen ifrågasätter inte heller länsstyrelsens och NSVA:s inställning att naturgrusförekomsten i Kvidinge har stor betydelse för en säkerställd dricksvattenförsörjning. Av förarbetena framgår dock också att även om naturgrusförekomsten är viktig för dricksvattenförsörjningen bör tillstånd kunna ges om det är möjligt att bedriva en viss täktverksamhet utan att områdets betydelse för dricksvattenförsörjning påverkas. De gällande vattenskyddsföreskrifterna för Kvidinge vattentäkt ger också uttryck för detta såtillvida att täkt kan tillåtas även inom inre skyddsområde under förutsättning att mäktigheten på den omättade zonen ovanför högsta grundvattenytan inte understiger 3 meter.

Länsstyrelsen och NSVA anser som det får förstås att verksamheten strider mot ovan nämnda lagrum och att den försvårar det framtida utnyttjandet av vattenförekomsten genom att sökandet av optimala lägen för nya brunnar och infiltrationsdammar begränsas och att mäktigheten av den omättade zonen minskar. Det har också anförts att det pågår ett arbete med att etablera ett nytt vattenverk för Åstorps kommuns framtida behov och att de områden som undersöks ligger intill täktens verksamhetsområde.

Bolaget har vid huvudförhandlingen med hänvisning till Svenskt Vattens Rapport 2018-11 gjort gällande att reningsgraden vid infiltration av vatten inte ökar med mäktigheten på den omättade zonen ovan grundvattenytan så länge denna överstiger 3 meter. Bolaget har också hänvisat till SGU´s yttrande i mål M 2259-23.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Det framgår av utredningen i målet att täktverksamhet har bedrivits inom vattenskyddsområdet under mycket lång tid. Mellan täktområdet och de kommunala uttagsbrunnarna i Kvidinge löper sedan lång tid riksväg 21 och övriga ytor inom vattenförekomsterna består av bebyggd mark eller jordbruksmark. Den påverkan på vattenkvalitet som kan spåras torde härröra från jordbruk och väghållning genom förhöjda halter av klorid, nitrat och bekämpningsmedel. Denna påverkan gäller såväl sand- och grusförekomsten som den underliggande sedimentära berggrunden. Domstolen anser i likhet med

Sid 71 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

länsstyrelsen att det inte föreligger någon omedelbar risk för att täkten förorenar grundvattnet.

När det gäller frågan om kvantitativ påverkan och förutsättningarna för framtida vattenförsörjning anser mark- och miljödomstolen att det är klarlagt att grundvattenförekomsten är en betydande och viktig resurs men också att bolaget visat att påverkan genom uttagen av grundvatten för tvättsiktning och den efterföljande infiltrationen av tvättvatten endast ger en mycket marginell påverkan på grundvattenresursen. Beträffande den framtida vattenförsörjningen för Åstorp konstaterar domstolen att Åstorps kommun inte har fört talan i målet. NSVA har motsatt sig att tillstånd meddelas och gör gällande att täkten och vattentäkten inte kan samexistera. Länsstyrelsen för ett principiellt resonemang som utgår ifrån att alla kvarvarande sandformationer behövs eller kan behövas för den framtida vattenförsörjningen. Det har inte presenterats några närmare uppgifter om volymbehovet av råvatten och om detta kan tas ut från vattenförekomsten utan eller med infiltration och varifrån sådant lämpligt ytvatten skulle kunna hämtas.

Mark- och miljödomstolen bedömer att bolaget har visat att mäktigheten på den omättade zonen saknar praktisk betydelse för reningen av infiltrerande vatten så länge den överstiger 3 meter. Detta styrker relevansen i SGU´s bedömningar att 3 meter är den minsta nivå som bör tillämpas inom vattenskyddsområdet. Därtill ska läggas att den sökta verksamheten ska bedrivas så att minsta avstånd till högsta grundvattenytan inom täktområdet inte kommer att understiga som minst 4,5 meter och i vissa delar upp till 6 meter över högsta grundvattennivå.

Mark- och miljödomstolen konstaterar också att det södra brytningsområdet som i och för sig är opåverkat i stora delar och utgörs av jordbruksmark, på alla sidor är begränsat av pågående täktverksamhet. Det framstår närmast som en kvarvarande plint. Områdets betydelse för den framtida vattenförsörjningen måste anses som begränsad som lämpligt brunnsläge med tanke på närheten till den södra gränsen för vattenförekomsten medan läget skulle kunna fungera som infiltrationsområde.

Sid 72 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Emellertid gör domstolen bedömningen att den kvarvarande omättade zonens mäktighet efter att täkten är utbruten enligt ansökan är fullt tillräcklig för att möjliggöra konstgjord infiltration.

NSVA och länsstyrelsen har gjort gällande att den befintliga dammen varur uttag av grundvatten sker utgör ett brott mot bestämmelsen 2 g i vattenskyddsföreskrifterna om att minst 3 meter avstånd till högsta naturliga grundvattenyta ska innehållas. Domstolen noterar att det framgår av allmänt tillgängliga kartverk och flygbilder att dammen etablerats mellan 1960 och 1975, dvs. före det att vattenskyddsföreskriften beslutats. Mot bakgrund av bolagets åtagande om att fylla igen dammen med lokalt sandmaterial efter verksamhetens avslutande samt den avgränsande skyddsvall som kunde beses vid synen anser domstolen att dammen inte har någon avgörande betydelse för tillåtligheten enligt bestämmelsen i 9 kap. 6 f § 2 p miljöbalken.

Mot denna bakgrund bedömer mark- och miljödomstolen sammanfattningsvis att den sökta täktverksamheten inklusive vattenverksamheten inte kan anses medföra en försämrad vattenförsörjning enligt 9 kap. 6 f § 2 p miljöbalken.

Utgör naturgrusförekomsten en värdefull natur- eller kulturmiljö. Av 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken följer att tillstånd till naturgrustäkt inte ska ges i områden som utgör värdefulla natur- och kulturmiljöer. Bedömningen av när en naturgrusförekomst är en värdefull natur- eller kulturmiljö måste ske i det enskilda fallet (prop. 2008/09:144 s. 18).

Mark- och miljödomstolen gör samma bedömning som bolaget och länsstyrelsen att den aktuella naturgrusförekomsten inte kan anses utgöra en värdefull natur- eller kulturmiljö samt att verksamheten gynnar ett stort antal arter som är knutna till sandiga miljöer och att detta kan förstärkas under tillståndstiden. 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken utgör därför inget hinder mot tillåtlighet.

Sid 73 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Lokalisering

Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska en plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa eller miljön. Såväl den befintliga som den planerade naturgrustäkten är belägen inom inre vattenskyddsområde för kommunens vattentäkt. Enligt gällande föreskrifter för vattentäkten är tillståndsgiven täktverksamhet tillåten om uttag sker som mest till 3 meter ovan högsta grundvattennivån. Vidare är det klarlagt att det finns ett behov av sandmaterialet och att det svårligen kan ersättas till en rimlig kostnad. Lokaliseringen är därför lämplig. Den strider vidare inte mot detaljplan eller områdesbestämmelse och medför inte påtaglig skada på områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att den sökta verksamheten är förenlig med 2 kap. 6 § miljöbalken.

Dispens från vattenskyddsföreskrifterna

Enligt 2 g § i vattenskyddsföreskrifterna för Kvidinge vattenskyddsområde får tillförsel av främmande massor inte ske utan tillstånd från Miljönämnden i Åstorps kommun. Bolaget har reservationsvis ansökt om dispens då det inte är helt klarlagt att efterbehandling i alla delar kan ske med enbart interna massor. Mark- och miljödomstolen anser att det är lämpligt att dispens meddelas men att denna kombineras med ett villkor med delegation till tillsynsmyndigheten att i förväg godkänna och meddela de ytterligare föreskrifter som kan behövas vid införande av externa massor som är nödvändiga vid efterbehandling av täkten

Sammanfattande tillåtlighetsbedömning

Mot bakgrund av utredningen i målet anser mark- och miljödomstolen att bolaget har visat att verksamheten uppfyller kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken och de särskilda kravreglerna i 9 kap. 6 f § samma balk. Verksamheten medför ingen påtaglig skada på områden av riksintresse enligt 3 - 4 kap. miljöbalken och strider inte mot miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. samma balk. Domstolen anser vidare att det går att föreskriva sådana skäliga försiktighetsmått enligt 2 kap. 3 § jfrt. 2 kap. 7 § miljöbalken att vare sig den miljöfarliga verksamheten eller vattenverksamheten kommer

Sid 74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

att medföra olägenhet av väsentlig betydelse enligt 2 kap. 9 § miljöbalken. Verksamheten är således tillåtlig och tillstånd ska därför lämnas.

Tillståndsmeningens utformning

Enligt mark- och miljödomstolens bedömning är det olämpligt att i tillståndsmeningen slå fast de verksamhetskoder som för närvarande är tillämpliga så som bolaget har yrkat. Verksamhetskoderna enligt miljöprövningsförordningen avgränsar endast tillståndsplikten och kan dessutom komma att ändras löpande. Det är rimligt att ansökan innehåller tydliga uppgifter om vilka koder som sökanden anser tillämpliga men det är prövningsmyndigheten som mot yrkandena i övrigt avgör om den är rätt forum och vad den ansökta verksamheten ska prövas emot. Tillståndsmeningen ska därför utformas på sätt som framgår av domslutet.

Tidsbegränsning

Länsstyrelsen anser att bolagets yrkande om 20 års tillståndstid för en naturgrustäkt, inom ett vattenskyddsområde där huvuddelen av materialet används som golfsand, är en för lång tid. Länsstyrelsen anser att täkten ska tidsbegränsas till maximalt tio år och att tillståndet bör omprövas inom en överskådlig tid då teknikutveckling och utfasning av naturgrus gör att omständigheter kan medföra att tillstånd inte längre är nödvändigt. Förutsättningarna för uttag av dricksvatten kan också förändras över tid.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Det sökta totaluttaget har ovan bedömts tillåtligt med avseende på påverkan på grundvattenförekomsten. Att då inskränka tillståndstiden skulle innebära att det årliga uttaget skulle behöva fördubblas vilket skulle medföra ökad aktivitet i täkten med ökade risker och ökade störningar under en kortare tillståndstid. Detta är dock inte ett störningsscenario som är utrett. Å andra sidan kan kunskapsläget om ersättningsmaterial ha förbättrats och mer konkreta och precisa planer för utökad vattenförsörjning i Åstorp/Kvidinge föreligga. Domstolen konstaterar också att det inte är fråga om några omfattande investeringar för att bedriva verksamheten som kräver en lång avskrivningstid. Mark-

Sid 75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

och miljödomstolen anser därför att tillståndet ska tidsbegränsas till tio år och att den totala uttagsmängden ska begränsas till 2 000 000 ton. Arealmässigt bör detta totaluttag rymmas inom det norra verksamhetsområdet med utgångspunkt från tidpunkten för ansökan. Det framgick dock vid synen att kvarvarande mängder inom det norra verksamhetsområdet har minskat. Det är därför inte möjligt att helt exkludera det södra verksamhetsområdet. Det framstår dock som rimligt att det föreskrivs i villkor att brytning och exploatering inom det södra verksamhetsområdet inte får påbörjas förrän brytningen av fyndigt material inom det norra verksamhetsområdet (brytningsområde väst och ost) inte längre ur uttagsteknisk, kvalitetsmässig eller ekonomisk synvinkel kan täcka produktionsbehovet. Det bör även föreskrivas att bolaget i förväg ska informera tillsynsmyndigheten när uttag i södra brytningsområdet kommer att påbörjas samt redovisa skälen för detta.

Villkor

Inledningsvis finner mark- och miljödomstolen skäl att bedöma länsstyrelsens yrkande om separata villkor för vattenverksamheten och täktverksamheten. Domstolen anser att täktverksamheten och vattenverksamheten är djupt integrerade med varandra och att så varit fallet även historiskt. Det faktum att vattenverksamheten tidigare bedrivits utan formellt tillstånd ändrar inte på det förhållandet. Situationen att ett tillstånd till vattenverksamhet skulle komma att upphävas eller återkallas och att vissa villkor då skulle upphävas utan att det samtidigt berör den miljöfarliga verksamheten framstår som mycket osannolikt. Det ankommer vidare i första hand på länsstyrelsen, som enligt egen uppgift nyligen delegerat sitt tillsynsansvar för den miljöfarliga verksamheten till Åstorps kommun, att i enlighet med 17 § miljötillsynsförordningen svara för samordningen av tillsynen och även enligt 20 -21 § överväga lämpligheten eller omfattningen av sin delegation så att all verksamhet hanteras av samma tillsynsmyndighet. Det finns således inga lagliga hinder mot att organisera tillsynen på ett lämpligt sätt. Att dela upp tillstånd, och dubblera villkor och kontrollprogram på sätt som länsstyrelsen föreslagit framstår som direkt olämpligt och skulle bli onödigt betungande för verksamhetsutövaren. Även om tillsynen

Sid 76 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

trots allt förblir uppdelad på två myndigheter framledes är det enligt domstolens bedömning uppenbart vilka villkor som hör till respektive verksamhet. Länsstyrelsens yrkande i dessa delar ska således avslås.

Mark- och miljödomstolen anser att villkor bör föreskrivas med utgångspunkt från vad bolaget har yrkat och slutligen medgett. I de delar där villkorsförslagen är stridiga gör domstolen följande bedömning.

I fråga om reglering av var verksamhet får bedrivas anser domstolen att länsstyrelsens precisering om verksamhetsområdet är tydlig och bör föreskrivas på sätt som framgår av domslutet.

I fråga om tidsperiod för natt i bullervillkoret anser länsstyrelsen utifrån en generell bedömning att natt mellan kl. 22-07 ska bibehållas då det är ett befintligt villkor. Bolaget har vidhållit en utformning enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Enligt markoch miljödomstolens bedömning måste en avvägning ske i det enskilda fallet. Verksamheten har en tämligen begränsad bullerpåverkan både med avseende på ekvivalenta och momentana ljudnivåer men också vid beaktande av karaktären på bullerstörningarna som endast normalt omfattar maximalt två hjullastare i täkten samt tvättsikten. Störningsbilden skiljer sig markant från t.ex. traditionella bergtäkter. Den maximala årliga produktionen begränsas i förhållande till gällande tillstånd. Det är alltså inte fråga om en utökning av verksamheten, snarare tvärtom. Markoch miljödomstolen anser inte heller att närheten till bostäder och antalet utsatta bostäder är av sådan omfattning att det i detta fall finns några hinder att bifalla bolagets villkorsyrkande. I fråga om preciseringen av mätning och beräkning bör länsstyrelsens förslag föreskrivas och mot bakgrund av att verksamhet kan komma att bedrivas även nattetid bör även momentan ljudnivå nattetid ingå i bullervillkoret. Mot samma bakgrund anser domstolen att det saknas tillräckliga skäl att förbjuda verksamhet nattetid så länge bullervillkoret innehålls. Ett särskilt villkor med begränsning av arbetstiden som länsstyrelsen föreslagit är därför strängare än nödvändigt.

Sid 77 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

I fråga om dammbekämpning har bolaget vid huvudförhandlingen godtagit att salt inte får användas vid dammbekämpning.

När det gäller mätning av oljeindex i grundvatten anser domstolen att villkoret har en relevans även om kompletterande precisering kan ske inom ramen för kontrollprogrammet. Det bör föreskrivas att minst ett prov ska tas per år. Vidare finner domstolen anledning att påtala att en sådan formulering som bolaget föreslagit ”som begränsningsvärde” numera är utmönstrad. Sedan länge framgår av praxis att begrepp som ”gränsvärde” och ”riktvärde” inte ska användas vid formulering av begränsningsvärden. En formulering ”får inte överskrida” är absolut och innebär att värdet ska innehållas vid alla mätningar och att det är straffsanktionerat.

Mark- och miljödomstolen anser vidare att länsstyrelsens förslag till lydelse av villkor 7 om förvaring av kemikalier är otydligt och för långtgående i förhållande till den verksamhet som bedrivs. Villkoret bör därför utformas i enlighet med bolagets förslag.

I fråga om ”Oljehantering” anser domstolen mot bakgrund av lokaliseringen att det måste tydliggöras att i begreppet ingår även petroleumprodukter i form av smörjoljor, diesel, bensin, hydrauloljor och att försiktighetsmåttet även ska gälla vid tankning. Länsstyrelsens förslag till lydelse ska därför föreskrivas som villkor.

I fråga om efterbehandlingsvillkoret anser domstolen att det bör föreskrivas att mäktigheten av påförda avbaningsmassor och eventuell införsel av externa massor för efterbehandling ska ske i samråd med och efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Det bör vidare framgå att efterbehandling ska vara genomförd inom viss tid efter verksamhetens avslutande dock senast vid tillståndstidens utgång om inte tillsynsmyndigheten föreskriver annat. Det bör även föreskrivas att efterbehandlingsplanen ska ta hänsyn till områdets naturvärden så att dessa gynnas.

Sid 78 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Mot bakgrund av verksamhetens långa kontinuitet i området och den relativt korta tillståndstiden och bolagets åtagande om markskötseln under tillståndstiden anser mark- och miljödomstolen att länsstyrelsens krav på särskilt villkor om framtagande av en plan för arbete med biologisk mångfald under tillståndstiden är orimligt betungande och onödigt. Mark- och miljödomstolen anser inte att en sådan plan krävs för att verksamheten ska vara tillåtlig.

I fråga om hänsyn till backsvala anser domstolen att bolagets åtagande bör föreskrivas som villkor med precisering av fredad tid på sätt som framgår av domslutet.

Mark- och miljödomstolen bedömer att det ska framgå av villkor att tillståndet ska kontrolleras enligt ett kontrollprogram. Det bör även innehålla preciseringar avseende påverkan och utnyttjande av grundvattenförekomsten på sätt som länsstyrelsen har föreslagit.

Det bör vidare föreskrivas villkor rörande igenfyllnaden av dammgropen med internt material och krav på godkännande från tillsynsmyndigheten innan arbetena påbörjas. Skrivningen bör skärpas till att nivån som ska uppnås ska vara minst + 28 meter (RH2000). Domstolen har härvidlag bedömt att skyddet av grundvattenförekomsten bör prioriteras före att bibehålla en konstlad våtmarksmiljö som i och för sig kan hysa vissa naturvärden.

Delegation

Mark- och miljödomstolen anser att det är lämpligt att överlåta till tillsynsmyndigheten att meddela de närmare villkor som kan behövas avseende införsel av externa massor vid efterbehandling, utformning av efterbehandlingsplanen, igenfyllnad av dammgropen samt kontrollen av verksamheten.

Ekonomisk säkerhet

Sid 79 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen anser att den ekonomiska säkerheten ska beräknas inte bara med utgångspunkt från de brytningsområden om 29 ha som avgränsas i ansökan och tillståndet utan också de ytor inom övriga delar av verksamhetsområdet som idag inte är slutligt efterbehandlade. Domstolen beräknar den totala icke efterbehandlade ytan inklusive brytningsområdena till ca 58 ha. Med samma beräkningsmetod och kvadratmeterkostnad som bolaget använt i övrigt samt med en tillståndstid på 10 år beräknar domstolen beloppet till 2 950 000 kronor.

Arbetstid

Enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken ska det i en dom när tillstånd avser vattenverksamhet anges den tid inom vilken arbetena ska vara utförda. Bolaget har yrkat att arbetstiden ska sättas till tio år. Mot bakgrund av tillståndets tidsbegränsning anser domstolen att arbetstiden lämpligen ska bestämmas till fem år.

Oförutsedd skada

Vidare ska i domen anges den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas. Tiden räknas från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden (jfr 22 kap. 25 § första stycket 14. och 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken). Mark- och miljödomstolen anser utifrån ovanstående bestämmelser och en tillståndstid på tio år att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till fem år. Tiden för oförutsedd skada inkluderar då hela tillståndstiden, vilket med anledning av det starka dricksvattenintresset som finns på platsen får anses skäligt.

Igångsättningstid

Enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken ska det i en dom när tillstånd avser miljöfarlig verksamhet anges den tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång. Bolaget har yrkat om en igångsättningstid för den miljöfarliga verksamheten på två år från den dag då domen vinner laga kraft. Ingen har motsatt sig detta. Domstolen anser att igångsättningstiden och regleringen av ikraftträdande ska bestämmas i enlighet med bolagets yrkande.

Sid 80 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5816-23 Mark- och miljödomstolen

Verkställighetsförordnande

Mot bakgrund av att det är fråga om en befintlig täktverksamhet inom redan tillståndsgivna ytor anser mark-och miljödomstolen det finns skäl att meddela verkställighetsförordnande för verksamhet inom det norra verksamhetsområdet. Däremot anser domstolen att skälen inte är tillräckliga för att medge att verksamhet även påbörjas i det södra verksamhetsområdet utan att domen vunnit laga kraft.

Prövningsavgift

Bolaget har yrkat att prövningsavgiften ska fastställas till 137 000 kronor. Markoch miljödomstolen har konstaterat att yrkandet bygger på en uppenbar felräkning och har i beslut den 27 november 2023 fastställt prövningsavgiften till 18 200 kronor. Det saknas skäl att ändra prövningsavgiften.

Rättegångskostnader

Länsstyrelsen i Skåne län har yrkat ersättning för arbete med 15 200 kronor. Bolaget har medgett yrkandet varför bolaget ska förpliktas att utge det yrkade beloppet jämte ränta enligt räntelagen.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-01) Överklagande senast den 2 januari 2025.

Marie Gerrevall Carl-Philip Jönsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Marie Gerrevall, ordförande, och tekniska rådet Carl-Philip Jönsson samt de särskilda ledamöterna Sven-Inge Svensson och Torbjörn Brorson.

Bilaga 1

Bilaga 2

Hur man överklagar

Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.